Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag
Betänkande av Subventionsbrottsutredningen
Stockholm 2024
SOU 2024:24
SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1.
Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2024
ISBN
ISBN
ISSN
Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet
Regeringen beslutade den 31 mars 2022 att utse en särskild utredare för att undersöka hur ett särskilt straffrättsligt skydd, motsvarande det som i bidragsbrottslagen (2007:612) finns för ekonomiska för- måner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Utredaren skulle sam- tidigt överväga om lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas.
Till särskild utredare förordnades från och med den 31 mars 2022 hovrättsrådet Sven Johannisson.
Som sakkunnig i utredningen förordnades från och med den 1 september 2022 kanslirådet Cecilia Blomberg.
Som experter förordnades från och med den 1 september 2022 chefsåklagaren Henric Fagher vid Ekobrottsmyndigheten, biträdande enhetschef vid Tillväxtverket Gabriella Fredriksson, numera vice chefsåklagaren Niklas Högdén vid Åklagarmyndigheten, rättssak- kunniga Jenny Linde, handläggaren vid Polismyndigheten Stefan Lundberg, numera kanslirådet Julia Nordgren, kanslirådet Frida Persson och experten vid Svenskt näringsliv Stefan Sagebro. Genom beslut den 23 november 2022 förordnades rättsliga experten vid Skatteverket Claes Hensfelt, juristen vid Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) Emilie
Som sekreterare i utredningen anställdes den 1 juni 2022 hov- rättsassessorn Victor Frost och departementssekreteraren Andreas Vigren. Som huvudsekreterare i utredningen anställdes den 7 juni 2022 hovrättsassessorn Christina Weilander. Den 1 juni 2023 an- ställdes hovrättsassessorn Sofie Strandberg som sekreterare i utred- ningen. Samma dag löpte Andreas Vigrens förordnade ut.
Arbetet har bedrivits i nära samråd med experter och sakkunniga. Utredningen har antagit namnet Subventionsbrottsutredningen
(Fi 2022:02).
Härmed överlämnas betänkandet Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (SOU 2024:24).
Utredningens uppdrag är med detta slutfört.
Stockholm i mars 2024
Sven Johannisson
/Christina Weilander
Victor Frost
Sofie Strandberg
Andreas Vigren
Innehåll
1.2Förslag till lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga
utbetalningar av statliga företagsstöd .................................... |
|
1.3 Förslag till lag om ändring i brottsbalken ............................. |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024)
om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ................ |
välfärdssystemen ..................................................................... |
1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2020:548)
om omställningsstöd............................................................... |
1.7Förslag till förordning om ändring i förordningen
1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (2020:552) om omställningsstöd för mars och april
2020.......................................................................................... |
1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2020:838) om omställningsstöd för |
1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt
drabbade företag...................................................................... |
5
Innehåll |
SOU 2024:24 |
3.4.1Underrättelseskyldighet vid felaktiga
3.4.2Uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss
6
SOU 2024:24 |
Innehåll |
3.6Utvecklingen av bidragsbrott, subventionsmissbruk
med mera ................................................................................. |
3.6.1Antalet bidragsbrottsanmälningar har ökat
kraftigt över tid........................................................ |
3.6.2Ett fåtal personer per år anmäls
4.2Den realekonomiska fördelningen ger en god bild
av hur statens utgifter används............................................... |
4.3Den realekonomiska fördelningen ger inte fullständig
information om de statliga stöden ....................................... |
4.4Kartläggningen behöver ta hänsyn till hur olika stöd
utformats ............................................................................... |
4.5Vissa avgränsningar har gjorts med avseende på vilka
stöd som kartläggs ................................................................ |
4.5.1Kartläggningen utgår från en bred tolkning
av begreppet ansökan............................................. |
4.5.2Kartläggningen utgår huvudsakligen
från budgetåret 2021.............................................. |
4.5.3
från 2020................................................................. |
4.5.4Stöd som ges av statliga bolag har inte
4.6.4Rapporterade statsstöd till Europeiska
|
kommissionen........................................................ |
|
Övriga källor .......................................................... |
7
Innehåll |
SOU 2024:24 |
4.7 Metod och källor för att uppskatta stödens kostnader ...... |
||
4.7.2Utgifterna kan avse beslut som fattats
tidigare år ............................................................... |
4.7.3Information om utgifter har samlats in genom förfrågningar till myndigheter och
organisationer........................................................ |
4.7.4Vissa skatteutgifter till företag och andra
|
|
antaganden............................................................. |
|
4.8 Resultat av kartläggningen ................................................... |
4.8.1De flesta och största stöden finns inom
näringslivsområdet ................................................ |
4.8.2Stöden är främst koncentrerade till vissa
utgiftsområden ...................................................... |
4.8.3De flesta statliga stöden hanteras av statliga
myndigheter........................................................... |
4.8.4De 20 största stöden står för ungefär
5.2Metod för att analysera stödens konstruktioner
och identifiera riskfaktorer .................................................. |
||
Utgångspunkter för arbetet.................................. |
||
5.2.2Urvalet har analyserats utifrån ett antal
5.3.3Brottsanmälningar gällande statliga stöd
under 2021 ............................................................. |
8
SOU 2024:24Innehåll
6.2.2Risk för brottsliga angrepp och felaktiga
utbetalningar .......................................................... |
6.2.3Statliga stöd behöver ett särskilt straffrättsligt
skydd ...................................................................... |
6.2.4Stöd som har behov av ett särskilt
7.2Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar
från välfärdssystemen ........................................................... |
||
9
Innehåll |
SOU 2024:24 |
7.2.2Inga ytterligare utbetalningar bör omfattas
av lagen................................................................... |
7.2.3Uppräkningen av vilka aktörer som omfattas
|
||
|
||
|
underrättelseskyldigheten..................................... |
7.2.5Underrättelseskyldigheten ska även omfatta
7.3Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar
av statliga företagsstöd ......................................................... |
||
7.3.2Underrättelseskyldigheten ska framgå av en
|
ny lag...................................................................... |
|
7.3.4Underrättelseskyldiga myndigheter
|
och organisationer................................................. |
|
7.4 Fördelarna överstiger kostnaderna ...................................... |
||
7.5Fördelarna överväger intrånget i enskildas personliga
integritet................................................................................ |
7.6Behandling av personuppgifter med anledning
av underrättelser om felaktiga utbetalningar ...................... |
7.6.1Rättsliga utgångspunkter för behandlingen
av personuppgifter................................................. |
7.6.2Det finns inget behov av ytterligare reglering
10
11
Sammanfattning
Vårt uppdrag
Vårt uppdrag har bestått i att undersöka hur ett särskilt straffrättsligt skydd, motsvarande det som finns i bidragsbrottslagen (2007:612) för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Upp- draget har vidare innefattat att överväga om lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen bör utvidgas. Utredningens syfte har varit att stärka skyd- det för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka och lagföra brott riktade mot dessa system.
Vårt uppdrag har sammanfattningsvis varit att
•kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juri- diska personer,
•identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd, samt föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör utfor- mas, och
•utreda om underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utökas, och t.ex. omfatta felaktiga ut- betalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska per- soner, och i så fall föreslå hur en sådan underrättelseskyldighet bör utformas.
13
Sammanfattning |
SOU 2024:24 |
Resultatet av kartläggningsarbetet
Utgångspunkten för kartläggningen har varit att de statliga stöden till företag och andra juridiska personer härrör från riksdagens och regeringens styrning genom föreskrifter, regleringsbrev eller beslu- tade skatteutgifter. Kartläggningen har utgått från en bred tolkning av begreppet ansökan och utgår huvudsakligen från budgetåret 2021. För att identifiera de statliga stöd som går till företag och andra juridiska personer har flera olika källor använts.
Totalt har 537 stöd identifierats med beräknade utgifter om totalt 158,8 miljarder kronor. Av dessa beräknas 129 miljarder kronor ut- göra utgifter på statsbudgetens utgiftssida. Kartläggningen har gjorts för en tidsperiod som inkluderar stöd som inrättats eller förstärkts till följd av
Mot bakgrund av det stora antalet stöd har det inte varit möjligt att analysera samtliga dessa. För att kunna genomföra en analys har
vidärför gjort ett urval av stöd. Stöden har analyserats utifrån ett antal parametrar som har tagits fram efter möten med utbetalande myndigheter och organisationer. Utifrån de möten vi genomfört och de parametrar vi tittat på har vi identifierat ett antal riskfaktorer för att stöd missbrukas.
Våra förslag
Ny lag om subventionsbrott
Vi föreslår att det ska införas en ny straffrättslig reglering som om- fattar statliga företagsstöd. Med statliga företagsstöd avses stöd, bidrag och andra ersättningar som beslutas av en statlig myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd, och betalas ut till eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk person eller en enskild näringsidkare. Straffbestämmelserna föreslås bilda en särskild lag.
Huvudbrottet heter subventionsbrott. Vidare finns ett ringa brott samt ett grovt brott som betecknas ringa subventionsbrott respektive grovt subventionsbrott. Härutöver finns en särskild straffbestäm- melse för grovt oaktsamma fall, vårdslöst subventionsbrott. Ringa
14
SOU 2024:24 |
Sammanfattning |
subventionsbrott ska få åtalas av åklagare endast om åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.
Kriminaliseringen omfattar såväl lämnande av oriktiga uppgifter som underlåtenhet att anmäla ändrade förhållanden. Brotten kon- strueras, enligt mönster från bl.a. bidragsbrottslagen, med ett fare- rekvisit som innebär ett krav på konkret fara för att ett statligt före- tagsstöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp. Det- samma gäller om det föreligger konkret fara för att ett statligt före- tagsstöd, som mottagaren helt eller delvis saknar rätt till, inte återkrävs.
De objektiva brottsförutsättningarna för brott som begås av grov oaktsamhet är desamma som för uppsåtliga brott. Straffrihet föreslås för mindre allvarliga fall av grov oaktsamhet.
Straffskalan är fängelse i högst två år för subventionsbrott av nor- malgraden och fängelse i lägst sex månader och högst sex år för grovt brott. För ringa brott är straffskalan böter eller fängelse i högst sex månader. Straffskalan för vårdslöst subventionsbrott är böter eller fängelse i högst ett år.
Straffbestämmelserna om subventionsmissbruk och grovt sub- ventionsmissbruk utvidgas till att också omfatta statliga företags- stöd. De grundläggande förutsättningarna för straffansvar är dock desamma som tidigare. Straffansvaret ska gälla för den som, i strid med föreskrifter eller villkor, använder eller utnyttjar ett statligt före- tagsstöd eller
Straffskalorna för subventionsmissbruk och grovt subventions- missbruk lämnas oförändrade. Straffet ska fortsatt vara böter eller fängelse i högst två år för brott av normalgraden, och fängelse i lägst sex månader och högst sex år för grovt brott. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Bestämmelserna flyttas även från brottsbalken till den föreslagna lagen.
En bestämmelse om frivillig rättelse tas in i lagen. Vid en frivillig rättelse döms inte till ansvar enligt lagen. Vidare tas det in en anmäl- ningsskyldighet med innebörd att myndigheter och organisationer som beslutar om statliga företagsstöd ska göra anmälan till åklagare om det finns anledning att anta att brott enligt denna lag har begåtts.
15
Sammanfattning |
SOU 2024:24 |
Utvidgad underrättelseskyldighet
När det gäller välfärdsområdet ska underrättelseskyldigheten i den befintliga lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen utvidgas till att omfatta regionerna. Underrättelseskyldigheten ska även utvidgas till att gälla situationer där det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd kan komma att beslutas, att betalas ut eller att till- godoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp.
Det ska införas en ny lag om underrättelseskyldighet när det gäl- ler statliga företagsstöd. Skyldigheten ska gälla för de aktörer som beslutar om statliga företagsstöd, Kronofogdemyndigheten och regio- nerna. Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet ska dock undantas.
En underrättelse ska lämnas om det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma ska gälla om ett statligt företagsstöd har använts eller utnyttjats, i strid med före- skrift eller villkor, för ett annat ändamål än det som stödet har bevil- jats för. En underrättelse ska även lämnas om det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd kan komma att beslutas, betalas ut eller tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp.
Underrättelsen ska lämnas till den som har beslutat om ett statligt företagsstöd eller den som kan komma att besluta om det. Om ett statligt företagsstöd beslutats efter överklagande ska underrättelse i stället lämnas till ansvarig myndighet eller organisation. Underrät- telseskyldigheten ska inte gälla om det finns särskilda skäl.
Våra överväganden
De närmare skälen för införande av lagen om subventionsbrott
Vår bedömning är att det förekommer brottsliga angrepp på de stat- liga stöden till företag och andra juridiska personer. Vi bedömer att angreppen riskerar att leda till felaktiga utbetalningar med betydande belopp. Statliga stöd, bidrag och andra ersättningar till företag och andra juridiska personer är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd. Lån, garantier och skatteutgifter har inte ett behov av ett särskilt straff- rättsligt skydd.
16
SOU 2024:24 |
Sammanfattning |
Det straffbara området och brottsförutsättningarna bör vara an- passade till de särskilda förhållanden som gäller för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Det straffrättsliga skyddet för statliga stöd till företag och andra juridiska personer bör vara lika starkt som det som gäller för ersättningar som omfattas av bidrags- brottslagen. Den straffrättsliga regleringen bör även vara tydlig och lättillgänglig och samlas i en ny specialstraffrättslig lag.
Huvudbrottet subventionsbrott konstrueras med ett farerekvisit. Farerekvisitet ska knytas till straffvärda förfaranden som kan orsaka fara för att ett statligt företagsstöd betalas ut felaktigt eller inte åter- krävs, nämligen lämnande av oriktiga uppgifter och underlåtenhet att anmäla ändrade förhållanden.
Brott mot de statliga företagsstöden begås vanligen genom att en sökande genom oriktiga uppgifter försöker tillgodogöra sig ett stöd. Om en ansökan har lett till att ett statligt företagsstöd betalats ut när upptäckt sker är det att anse som ett fullbordat bedrägeri, men om oriktiga uppgifter i en ansökan upptäcks före en utbetalning är det frågan om ett försök till bedrägeri. Det är svårt att argumentera för att det ena agerandet är mindre allvarligt än det andra. Att konstruera brottet med ett farerekvisit leder till att båda situationerna kommer att bedömas som fullbordade brott. Denna konstruktion motsvarar också den som gäller för bidragsbrott och omställningsstödsbrott.
Ansvar för subventionsbrott omfattar även att någon underlåter att anmäla ändrade förhållanden. I likhet med vad som enligt bidrags- brottslagen respektive lagen om omställningsstöd förekommer det att det för statliga företagsstöd finns en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden. Det gäller omständigheter som kan påverka rätten att erhålla ett statligt företagsstöd eller leda till att stödet återkrävs. Straff- ansvaret för underlåtenhet att anmäla sådana ändrade förhållanden bör uttryckas i lagtexten.
För grova fall av subventionsbrott bör en särskild straffbestäm- melse tas in i lagen. Vid bedömningen av om brottet är grovt bör det beaktas särskilt om brottet rört betydande belopp, om den som be- gått brottet använt falska handlingar eller vilseledande bokföring, eller om gärningen har ingått i en brottslighet som utövats systema- tiskt eller i större omfattning. Det bör även införas en särskild straff- bestämmelse för ringa brott. Det nya brottet subventionsbrott har stora likheter med bidragsbrott och omställningsstödsbrott. Straff-
17
Sammanfattning |
SOU 2024:24 |
skalorna för subventionsbrotten bör mot denna bakgrund vara desamma som för dessa brott.
Även grovt oaktsamma ageranden är straffvärda och bör omfattas av en kriminalisering. En särskild straffbestämmelse för grovt oakt- samma fall av subventionsbrott bör alltså införas. Denna bör även innefatta brott som består i underlåtenhet att anmäla ändrade för- hållanden som påverkat rätten till statligt företagsstöd. De objektiva brottsförutsättningarna bör därför vara desamma som för huvud- brottet. Ett oaktsamhetsbrott kan som regel inte anses vara lika straffvärt som ett uppsåtligt brott. För att undvika att lagstiftningen omfattar bagatellartade situationer med små belopp bör mindre all- varliga fall vara straffria.
Det är vanligt att statliga företagsstöd beviljas för ett särskilt ändamål eller för vissa specifika åtgärder. De statliga företagsstöden skiljer sig därmed från de utbetalningar som omfattas av bidrags- brottslagen. Vår kartläggning och analys av de statliga stöden till företag och andra juridiska personer visar att det finns ett behov av straffrättsliga åtgärder för att skydda hur statens medel inte bara be- talas ut utan också hur de används. Den ordning som gäller i dag innebär att det är straffritt att använda ett stöd för ett annat ändamål, så länge det inte går att styrka ett bedrägeriuppsåt vid utbetalnings- tillfället. Den straffrättsliga regleringen bör försöka komma till rätta med det problemet. Att använda eller utnyttja ett statligt stöd till företag eller andra juridiska personer för ett annat ändamål än det som stödet har beviljats för bör därför kriminaliseras. Brottet sub- ventionsmissbruk bör utvidgas till att också omfatta statliga före- tagsstöd.
Närmare om skälen för en utökad underrättelseskyldighet
Ett flertal myndigheter har anfört att de anser att lagen om under- rättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen även ska gälla för regionerna.
Det finns både omständigheter som talar för respektive emot att regionerna ska läggas till som underrättelseskyldiga enligt lagen. Vid en sammantagen bedömning anser vi att skälen för en underrättelse- skyldighet väger över. Genom att ålägga regionerna en underrättelse-
18
SOU 2024:24 |
Sammanfattning |
skyldighet ökar möjligheten att kunna upptäcka och därmed stoppa fler felaktiga utbetalningar.
Det har vidare framförts önskemål om att även framtida felaktig- heter ska omfattas av underrättelseskyldighet enligt lagen om under- rättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Vi anser att det finns skäl att utvidga lagen till att även omfatta fram- tida felaktigheter. Genom förslaget möjliggörs att en beslutande aktör kan få information redan innan ett beslut har fattats eller en utbetalning har skett.
Det är angeläget att statliga företagsstöd omfattas av en under- rättelseskyldighet eftersom utbetalningarna ofta uppgår till stora be- lopp och riskerar att utsättas för brottsliga angrepp. Lagen om under- rättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är inarbetad och tillämpas av en rad olika aktörer. Under sådana för- hållanden, och då en gemensam lag kan upplevas som mer svår- tillämpad, anser vi att underrättelseskyldigheten avseende de statliga företagsstöden bör framgå av en ny lag som knyts till lagen om sub- ventionsbrott. Mot bakgrund av det stora antalet underrättelse- skyldiga när det gäller de statliga företagsstöden bör aktörerna inte räknas upp i författningstexten utan en generell skrivning är att föredra.
Underrättelseskyldigheten bör i huvudsak vara utformad på samma sätt som underrättelseskyldigheten i lagen om underrättelseskyl- dighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Det integritetsintrång som den utvidgade underrättelseskyldig- heten kan medföra för enskilda vägs upp av intresset av att motverka felaktiga utbetalningar.
Konsekvenserna av våra förslag
Alla förslag som vi lämnar syftar till att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka brott och lagföra dem som begår brott riktade mot dessa system. Våra förslag kommer därför att få konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Förslagen kom- mer bl.a. att innebära ett ökat antal brottsanmälningar och lagföringar.
Om de statliga företagsstöden missbrukas i lägre utsträckning får det positiva konsekvenser för seriösa företag och andra juridiska per-
19
Sammanfattning |
SOU 2024:24 |
soner genom att konkurrenssituationen kan antas bli mer rättvis och stödens syften kan uppfyllas i högre grad.
Ett stort antal aktörer kommer att omfattas av anmälnings- och underrättelseskyldighet och kommer även att vara mottagare av under- rättelser.
Ekobrottsmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården för- väntas få en viss ökad arbetsbelastning till följd av våra förslag. För- slagen bedöms medföra ökade kostnader om cirka 60 miljoner kronor för dessa myndigheter. Finansieringen bör ske dels genom minskade förvaltningsanslag för de myndigheter som bedöms få minskad arbets- börda, dels genom minskade utgifter på ett fåtal större stöd som träffas av våra förslag.
Våra förslag förväntas bidra till att antalet felaktiga utbetalningar minskar. Förslagen och de åtgärder förslagen kan leda till kan inne- bära stora besparingar för staten.
Ikraftträdande
Vi bedömer att våra författningsförslag kan träda i kraft tidigast den 1 januari 2026. Vi föreslår därför detta datum för ikraftträdande.
20
1 Författningsförslag
1.1Förslag till lag om subventionsbrott
Härigenom föreskrivs1 följande.
1 § Denna lag gäller statliga företagsstöd och
Med statligt företagsstöd avses i denna lag stöd, bidrag och andra ersättningar som beslutas av en statlig myndighet eller en organi- sation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd, och betalas ut till eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk person eller en enskild näringsidkare.
Med
Till ansvar enligt denna lag ska inte dömas om en gärning utgör brott enligt bidragsbrottslagen (2007:612).
2 § För subventionsbrott döms den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som det finns en skyldighet att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att ett statligt företagsstöd
1.felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp, eller
2.inte återkrävs trots att mottagaren helt eller delvis saknar rätt till det.
Straffet är fängelse i högst två år.
3 § Om brott som avses i 2 § är ringa döms för ringa subventions- brott till böter eller fängelse i högst sex månader.
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen, i den ursprungliga lydelsen.
21
Författningsförslag |
SOU 2024:24 |
4 § Om brott som avses i 2 § är grovt, döms för grovt subventions- brott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas
1.om brottet rört betydande belopp,
2.om den som begått brottet använt falska handlingar eller vilse- ledande bokföring, eller
3.om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning.
5 § För vårdslöst subventionsbrott döms den som av grov oaktsam- het begår en sådan gärning som avses i 2 §. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.
Om gärningen med hänsyn till beloppet, risken för slutlig eko- nomisk skada och övriga omständigheter är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.
6 § För subventionsmissbruk döms den som, i strid med föreskrif- ter eller villkor, använder eller utnyttjar ett statligt företagsstöd eller ett
7 § Om brott som avses i 6 § är grovt, döms för grovt subventions- missbruk till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid be- dömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet rört betydande belopp eller varit av särskilt farlig art.
8 § Den som före utbetalning eller tillgodoräknade frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att det kan fattas ett korrekt beslut om ett statligt företagsstöd, döms inte till ansvar enligt
9 § För försök till subventionsmissbruk eller grovt subventions- missbruk döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
10 § Ringa subventionsbrott får åtalas av åklagare endast om åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.
22
SOU 2024:24 |
Författningsförslag |
11 § Myndigheter och organisationer som beslutar om statligt företagsstöd ska göra anmälan till åklagare om det finns anledning att anta att brott enligt denna lag har begåtts.
12 § Bestämmelserna i 35 kap. 1 § brottsbalken hindrar inte att en person får dömas till påföljd för ringa subventionsbrott enligt 3 § eller vårdslöst subventionsbrott enligt 5 §, om den misstänkte häktats eller fått del av åtal för brottet inom fem år från brottet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
23
Författningsförslag |
SOU 2024:24 |
1.2Förslag till lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar av statliga företagsstöd
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller statliga företagsstöd enligt lagen (0000:00) om subventionsbrott.
2 § Underrättelseskyldighet enligt lagen gäller för de myndigheter och organisationer som beslutar om statliga företagsstöd. Skyldig- heten gäller dock inte i Skatteverkets brottsbekämpande verksam- het.
Underrättelseskyldighet gäller även för regionerna och Krono- fogdemyndigheten.
3 § En underrättelse ska lämnas om det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd
1.har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp,
2.har använts eller utnyttjats, i strid med föreskrift eller villkor, för ett annat ändamål än det som stödet har beviljats för, eller
3.kan komma att beslutas, att betalas ut eller att tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp.
Underrättelsen ska lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat eller kan komma att fatta ett beslut om statligt före- tagsstöd. Har ett statligt företagsstöd beslutats efter överklagande ska underrättelse i stället lämnas till ansvarig myndighet eller organi- sation.
Underrättelseskyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl.
4 § Av underrättelsen ska det framgå vilka omständigheter som ligger till grund för antagandet i 3 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
24
SOU 2024:24 |
Författningsförslag |
1.3Förslag till lag om ändring i brottsbalken
Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken1 dels att 9 kap. 3 b § ska upphöra att gälla, dels att 9 kap. 11 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
9kap. 11 §2
För försök |
eller |
förberedelse |
För försök |
eller |
förberedelse |
||||||
till |
bedrägeri, |
grovt |
bedrägeri, |
till |
bedrägeri, |
grovt |
bedrägeri, |
||||
olovlig befattning med betalnings- |
olovlig befattning med betalnings- |
||||||||||
verktyg, grov |
olovlig |
befattning |
verktyg, grov |
olovlig |
befattning |
||||||
med |
betalningsverktyg, utpress- |
med |
betalningsverktyg, utpress- |
||||||||
ning, ringa utpressning, grov ut- |
ning, ringa utpressning, grov ut- |
||||||||||
pressning, ocker, grovt |
ocker, |
pressning, ocker, grovt |
ocker, |
||||||||
häleri eller grovt häleri och för |
häleri eller grovt häleri och för |
||||||||||
stämpling till grovt bedrägeri, grov |
stämpling till grovt bedrägeri, grov |
||||||||||
utpressning, häleri |
eller |
grovt |
utpressning, häleri |
eller |
grovt |
||||||
häleri döms det till ansvar enligt |
häleri döms det till ansvar enligt |
||||||||||
23 kap. Bestämmelserna i 23 kap. |
23 kap. Bestämmelserna i 23 kap. |
||||||||||
3 § ska dock inte gälla i fråga om |
3 § ska dock inte gälla i fråga om |
||||||||||
försök till utpressning, ringa ut- |
försök till utpressning, ringa ut- |
||||||||||
pressning eller grov utpressning. |
pressning eller grov utpressning. |
||||||||||
För försök till subventionsmissbruk |
För förberedelse till grovt ford- |
||||||||||
eller grovt subventionsmissbruk och |
ringsbedrägeri döms det också till |
||||||||||
för förberedelse till grovt ford- |
ansvar enligt 23 kap. |
|
|
|
|||||||
ringsbedrägeri döms det också till |
|
|
|
|
|
|
|||||
ansvar enligt 23 kap. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Som för förberedelse till bedrägeri eller grovt bedrägeri döms den som för att bedra försäkringsgivare eller annars med uppsåt att begå bedrägeri skadar sig eller någon annan till person eller egendom. Det- samma ska gälla, om någon med samma uppsåt försöker åstadkomma sådan skada. Har han eller hon innan skadan uppstått frivilligt avstått från att fullfölja gärningen, ska han eller hon inte dömas till ansvar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
1Senaste lydelse av 9 kap. 3 b § 2019:310.
2Senaste lydelse 2023:187.
25
Författningsförslag |
SOU 2024:24 |
1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
1 §2
Skatteverkets verksamhet enligt denna lag omfattar brott enligt
1.skattebrottslagen (1971:69),
2.30 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551),
3.11 § tredje stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m.,
4.4 kap. 6 b §, 14 kap.
5.9 kap.
– lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hus- hållsarbete,
– lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, eller
– lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för in- stallation av grön teknik,
6.11 kap. 5 § brottsbalken,
7.lagen (2014:836) om näringsförbud,
8. folkbokföringslagen |
8. folkbokföringslagen |
(1991:481), |
(1991:481), och |
9. lagen (2014:307) om straff |
9. lagen (2014:307) om straff |
för penningtvättsbrott, och |
för penningtvättsbrott. |
10.lagen (2020:548) om om- ställningsstöd.
Skatteverket får medverka vid undersökning också i fråga om annat brott än som anges i första stycket, om åklagaren finner att det finns särskilda skäl för detta.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
1Senaste lydelse av lagens rubrik 2017:453.
2Senaste lydelse 2020:1067.
26
SOU 2024:24 |
Författningsförslag |
2.Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om brott som begåtts före ikraftträdandet.
27
Författningsförslag |
SOU 2024:24 |
1.5Förslag till lag om ändring i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Härigenom föreskrivs att
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §1
Underrättelseskyldighet en- ligt lagen gäller för Migrations- verket, Försäkringskassan, Pen- sionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Ut- betalningsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsför- medlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Skyldig- heten gäller dock inte i Skatte- verkets brottsbekämpande verk- samhet.
3 §2
Om det finns anledning att |
Om det finns anledning att |
anta att en ekonomisk förmån |
anta att en ekonomisk förmån |
eller ett ekonomiskt stöd har be- |
eller ett ekonomiskt stöd har be- |
slutats, betalats ut eller tillgodo- |
slutats, betalats ut eller tillgodo- |
räknats felaktigt eller med ett för |
räknats felaktigt eller med ett för |
högt belopp, ska underrättelse |
högt belopp, ska underrättelse |
om detta lämnas till den myndig- |
om detta lämnas. Detsamma gäller |
het eller organisation som har fattat |
om det finns anledning att anta att |
beslutet. Har förmån eller stöd be- |
en ekonomisk förmån eller ett |
slutats efter överklagande ska under- |
ekonomiskt stöd kan komma att |
rättelse i stället i stället lämnas till |
beslutas, att betalas ut eller att till- |
1Senaste lydelse 2023:459.
2Senaste lydelse 2019:653.
28
SOU 2024:24Författningsförslag
den myndighet eller organisation |
godoräknas felaktigt eller med ett |
som följer av 1 §. |
för högt belopp. |
|
Underrättelsen ska lämnas till |
|
den myndighet eller organisation |
|
som har fattat eller kan komma att |
|
fatta ett beslut. Har förmån eller |
|
stöd beslutats efter överklagande |
|
ska underrättelse i stället lämnas |
|
till den myndighet eller organi- |
|
sation som följer av 1 §. |
Underrättelseskyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl.
|
|
4 §3 |
|
Av |
underrättelsen |
ska det |
Av underrättelsen ska det |
framgå vilka omständigheter som |
framgå vilka omständigheter som |
||
ligger till grund för antagandet att |
ligger till grund för antagandet i |
||
en ekonomisk förmån eller ett eko- |
3 § första stycket. |
||
nomiskt stöd har beslutats, betalats |
|
||
ut eller |
tillgodoräknats |
felaktigt |
|
eller med ett för högt belopp.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
3Senaste lydelse 2019:653.
29
Författningsförslag |
SOU 2024:24 |
1.6Förslag till lag om ändring i lagen (2020:548) om omställningsstöd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2020:548) om omställnings- stöd
dels att
dels att rubriken närmast före 35 § ska utgå.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
30
SOU 2024:24 |
Författningsförslag |
1.7Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:744) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten
Härigenom föreskrivs att 9 § förordningen (2015:744) med instruk- tion för Ekobrottsmyndigheten ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
9 §1
Vid myndigheten handläggs följande mål:
1.mål om brott mot 11 kap. brottsbalken, lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., skattebrottslagen (1971:69) och aktiebolagslagen (2005:551),
2. mål om brott mot 9 kap. 1– |
2. mål om brott mot 9 kap. 1– |
3 §§ brottsbalken, om gärningen |
3 §§ brottsbalken, om gärningen |
rör EU:s finansiella intressen, |
rör EU:s finansiella intressen, |
och 9 kap. 3 b § brottsbalken, |
|
3.mål om brott mot lagen (2013:385) om ingripande mot mark- nadsmissbruk vid handel med grossistenergiprodukter,
4.mål om brott mot lagen (2016:1307) om straff för marknads- missbruk på värdepappersmarknaden,
5. mål om brott mot lagen |
5. mål |
om |
brott mot lagen |
(2020:548) om omställningsstöd, |
(0000:00) |
om |
subventionsbrott, |
och |
och |
|
|
6.mål om brott vars handläggning annars ställer särskilda krav på kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande.
Mål om brott som bör handläggas vid myndigheten med hänsyn till att de rör kvalificerad ekonomisk brottslighet som har nationell utbredning, internationell anknytning, är av principiell natur eller av stor omfattning får övertas av Ekobrottsmyndigheten efter fram- ställning från Åklagarmyndigheten.
Mål som avses i första stycket och som 2 eller 4 § förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare är tillämplig på och mål
1Senaste lydelse 2020:1269.
31
Författningsförslag |
SOU 2024:24 |
som rör brott av anställda vid Ekobrottsmyndigheten handläggs vid Åklagarmyndigheten.
Om ett mål rör både brottslighet som avses i första eller andra stycket och annan brottslighet (blandad brottslighet), handläggs målet vid den åklagarmyndighet där det med hänsyn till omständig- heterna är lämpligast.
Är det osäkert var ett mål ska handläggas, avgörs frågan av riks- åklagaren.
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
2.Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för handläggning av brott som begåtts före ikraftträdandet.
32
SOU 2024:24 |
Författningsförslag |
1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2020:552) om om- ställningsstöd för mars och april 20201
dels att 20 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 20 § ska utgå, dels att 2 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §
I denna förordning finns bestämmelser om
–uttryck i förordningen (3 §),
–när omställningsstöd får lämnas
–vissa ombildningar (8 §),
–beräkning av omställningsstöd
–hur ansökan ska göras (16 och 17 §§),
– utbetalning av omställnings- |
– utbetalning av omställnings- |
stöd (18 §), |
stöd (18 §), och |
– rätt att meddela föreskrifter |
– rätt att meddela föreskrifter |
(19 §), och |
(19 §). |
–anmälan om brott (20 §).
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
2.Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om brott som begåtts före ikraftträdandet.
1Senaste lydelse av förordningens rubrik 2020:839.
33
Författningsförslag |
SOU 2024:24 |
1.9Förslag till förordning om ändring i förordningen (2020:838) om omställningsstöd för
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2020:838) om om- ställningsstöd för
dels att 20 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 20 § ska utgå, dels att 2 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §
I denna förordning finns bestämmelser om
–uttryck i förordningen (3 §),
–stödperioder och referensperioder (4 §),
–när omställningsstöd får lämnas
–vissa ombildningar (11 §),
–beräkning av omställningsstöd
–hur ansökan ska göras (21 och 22 §§),
– utbetalning av omställnings- |
– utbetalning av omställnings- |
stöd (23 §), |
stöd (23 §), och |
– rätt att meddela föreskrifter |
– rätt att meddela föreskrifter |
(24 §), och |
(24 §). |
– anmälan om brott (25 §). |
|
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.
34
SOU 2024:24 |
Författningsförslag |
1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2021:194) om om- ställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag
dels att 22 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 22 § ska utgå, dels att 2 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §1
I denna förordning finns bestämmelser om
–uttryck i förordningen (3 §),
–stödperiod och referensperiod (4 och 4 a §§),
–när omställningsstöd får lämnas
–vissa ombildningar (10 §),
–beräkning av omställningsstöd
–hur ansökan ska göras (18 och 19 §§),
– utbetalning av omställnings- |
– utbetalning av omställnings- |
stöd (20 §), |
stöd (20 §), och |
– rätt att meddela föreskrifter |
– rätt att meddela föreskrifter |
(21 §), och |
(21 §). |
– anmälan om brott (22 §). |
|
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
2.Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.
1Senaste lydelse 2021:830.
35
Författningsförslag |
SOU 2024:24 |
1.11Förslag till förordning om ändring i förordningen (2021:126) om ordinarie omställningsstöd
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2021:126) om ordi- narie omställningsstöd
dels att 24 § ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 24 § ska utgå, dels att 2 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
2 §
I denna förordning finns bestämmelser om
–uttryck i förordningen (3 §),
–stödperioder och referensperioder (4 §),
–när omställningsstöd får lämnas
–vissa ombildningar (11 §),
–beräkning av omställningsstöd
–hur ansökan ska göras (20 och 21 §§),
– utbetalning av omställnings- |
– utbetalning av omställnings- |
stöd (22 §), |
stöd (22 §), och |
– rätt att meddela föreskrifter |
– rätt att meddela föreskrifter |
(23 §), och |
(23 §). |
– anmälan om brott (24 §). |
|
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
2.Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för brott som har begåtts före ikraftträdandet.
36
SOU 2024:24 |
Författningsförslag |
1.12Förslag till förordning om ändring
i skatteförfarandeförordningen (2011:1261)
Härigenom föreskrivs att 18 kap. 8 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
18kap. 8 §1
Skatteverket ska, utöver vad som följer av 17 § skattebrottslagen (1971:69), göra en anmälan till åklagare så snart det finns anledning att anta att någon har gjort sig skyldig till
1.brott enligt 30 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen (2005:551),
2.brott enligt 11 § tredje stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
3.givande av muta enligt 10 kap. 5 b § eller grovt givande av muta enligt 10 kap. 5 c § brottsbalken,
4.bokföringsbrott eller grovt bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § brottsbalken,
5.brott enligt 9 kap.
6. brott enligt 4 kap. |
6 b §, |
6. brott enligt 4 kap. |
6 b §, |
14 kap. |
14 kap. |
||
gär- |
gär- |
||
ningen avser uppgift eller handling |
ningen avser uppgift eller handling |
||
i ärende hos Skatteverket, |
|
i ärende hos Skatteverket, eller |
|
7. brott enligt lagen (2014:307) |
7. brott enligt lagen (2014:307) |
||
om straff för penningtvättsbrott, |
om straff för penningtvättsbrott. |
||
eller |
|
|
|
8.brott enligt lagen (2020:548) om omställningsstöd.
1Senaste lydelse 2021:95.
37
Författningsförslag |
SOU 2024:24 |
En anmälan ska dock inte göras om det kan antas att brottet inte kommer att medföra påföljd eller om anmälan av något annat skäl inte behövs.
En anmälan ska innehålla uppgift om de omständigheter som ligger till grund för misstanken om brott.
I andra fall än som avses i första stycket 3 får anmälan i stället göras till en sådan särskild enhet inom verket som ska medverka vid brottsutredning, om
1.det inte finns skäl att anta att brottet kommer att leda till en annan påföljd än böter,
2.den misstänkte kan antas erkänna gärningen, och
3.den misstänkte har fyllt tjugoett år.
1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.
2.Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om brott som begåtts före ikraftträdandet.
38
2Utredningens uppdrag och arbete
2.1Utredningens uppdrag
Våra direktiv beslutades av regeringen den 31 mars 2022. Direktiven i dess helhet finns i bilaga 1.
Utredningsuppdraget har bestått i att undersöka hur ett särskilt straffrättsligt skydd, motsvarande det som finns i bidragsbrottslagen (2007:612) för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Uppdraget har vidare innefattat att överväga om lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas. Utredningens syfte har varit att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka och lagföra brott riktade mot dessa system.
Vårt uppdrag har sammanfattningsvis varit att
•kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juri- diska personer,
•identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd, och föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör ut- formas, samt
•utreda om underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utökas, och t.ex. omfatta felaktiga ut- betalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska per- soner, och i så fall föreslå hur en sådan underrättelseskyldighet bör utformas.
39
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2024:24 |
2.2Utredningens arbete
I utredningen har förutom den särskilda utredaren och sekreterarna ingått experter och sakkunniga.
Utredningen påbörjade sitt egentliga arbete den 1 juni 2022. Den har bedrivits i de former som är vanliga för kommittéarbete. Utred- ningen har haft nio sammanträden, vid vilka experter och sakkunniga har deltagit. Utredningen har därutöver haft möten med Åklagar- myndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tillväxtverket, Skatteverket, Polismyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Brottsförebyggande rådet, Verket för innovationssystem (Vinnova), Styrelsen för inter- nationellt utvecklingssamarbete (Sida), Arbetsförmedlingen, Statens skolverk, Finansdepartementet, Statens jordbruksverk, Statskontoret, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Folk- bildningsrådet, Sveriges Riksidrottsförbund, Boverket, Exportkredit- nämnden, Statens kulturråd, Riksgäldskontoret, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Region Stockholm och Region Dalarna. Utred- ningen har även haft samråd med 2021 års bidragsbrottsutredning (S 2021:03), Utredningen om en modern dataskyddsreglering för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten och förbät- trade förutsättningar för en effektiv kontrollverksamhet (Fi 2021:11), Kommittén om stöd vid korttidsarbete (Fi 2021:05), Utredningen om bolaget som brottsverktyg (Ju 2021:18), Utredningen om han- tering av
2.3Definitioner och avgränsningar
För att genomföra vårt uppdrag har vi behövt ringa in vilka stöd vi ska kartlägga och som därmed ska ligga till grund för våra över- väganden och bedömningar. Statliga stöd definieras i direktiven som ekonomiska stöd som finansieras av staten och som efter ansökan betalas ut eller på annat sätt tillgodoräknas företag, inklusive en- skilda näringsidkare, eller andra juridiska personer, av en myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd. För att kunna identifiera de stöd vi ska granska har vi valt att närmare precisera de olika delarna i definitionen.
40
SOU 2024:24 |
Utredningens uppdrag och arbete |
Ekonomiska stöd
Med ekonomiska stöd avser vi stöd, bidrag och andra ersättningar som betalas ut i stödjande syfte efter vissa villkor. Även statliga garantier och utlåning omfattas av vår definition av ekonomiska stöd. Ersättningar som utgör betalning för varor och tjänster eller liknande omfattas inte av definitionen. Stöd, bidrag och andra ersättningar där huvudsyftet är att stödja aktörer eller verksamhet utanför Sverige, t.ex. det internationella biståndet, omfattas inte av vårt uppdrag.
Finansieras av staten
Vår utgångspunkt är att ett stöd finansieras av staten om det på något sätt bekostas av tillgångar som staten förfogar över. Det bör inte vara av betydelse om staten tillgodogjort sig dessa tillgångar genom t.ex. skatter eller specialdestinerade avgifter. Exempel på sådana tillgångar som staten inte tillgodogjort sig genom skatter och specialdestinerade avgifter men som staten ändå förfogar över är de statliga bolagen. Regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i lag har avsatts till särskild för- valtning (9 kap. 8 § första stycket regeringsformen). Exempel på sådan särskild förvaltning är de allmänna pensionsfonderna
En stor del av de statliga stöden finansieras genom statsbudgeten. Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten samt om statens budget (9 kap. 1 § regeringsformen). Huvudregeln är, enligt 3 kap. 4 § budgetlagen (2011:203), att statens budget budgeteras och redo- visas brutto. En konsekvent tillämpning innebär att alla inkomster, t.ex. skatter och avgifter, redovisas mot inkomsttitlar (t.ex. mer- värdesskatt, koldioxidskatt och offentligrättsliga avgifter) och används för att täcka alla utgifter som redovisas mot anslag. Utöver detta finns även s.k. skatteutgifter, som påverkar budgetens inkomstsida. Ur ett budgetperspektiv kan dessa ofta jämställas med stöd som utgår från budgetens utgiftssida (prop. 2010/11:40 s. 46). Som en konsekvens bör därför stöd som ges genom anslag på statsbudgeten eller skatte- utgifter betraktas som att de finansieras av staten. En stor del av stöd till svenska företag via EU:s budget redovisas mot anslag på statens budget och bör betraktas som finansierade av staten.
41
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2024:24 |
Riksdagen kan göra undantag från huvudregeln om brutto- budgetering och besluta att statens inkomster, t.ex. i form av av- gifter, får tas i anspråk för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag (9 kap. 3 § tredje stycket regeringsformen), s.k. specialdestinering. Detta kan ske bl.a. om avgifterna ska finansiera en verksamhet vars omfattning styrs av efterfrågan och att möjlig- heterna till hög effektivitet och service i verksamheten främjas (se bet. 2010/11:KU14 s. 18 och 19). Två exempel på specialdestinerade avgifter är de avgifter som betalas av de som fällt vissa slag av vilt (41 § första stycket 2 jaktlagen [1987:259]) respektive den som har tillstånd till vattenverksamhet (6 kap. lagen [1998:812] med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet). Dessa två avgifter finansierar Viltvårdsfonden respektive de s.k. bygdemedlen. Även om dessa medel inte budgeteras inom ramen för statens budget och de har ett förutbestämt ändamål är de en del av de statliga tillgångar som reger- ingen förvaltar och förfogar över. Det bör därför inte föreligga någon principiell skillnad mellan t.ex. sådana stöd som finansieras via anslag. Således bör även statliga stöd som ges genom t.ex. special- destinerade avgifter betraktas som att de finansieras av staten.
Ansökan
Begreppet ansökan kan innefatta såväl formella ansökningar enligt 19 § förvaltningslagen (2017:900) som mer ansökningslika förfaranden. Inom ramen för vår kartläggning har vi valt en extensiv tolkning av begreppet ansökan. Det innebär att både formella ansökningar och förfaranden som påminner om en formell ansökan omfattas av kart- läggningen. Det avgörande är om det krävs någon aktivitet i form av uppgiftslämnande eller liknande för att få del av stödet. Denna tolk- ning av begreppet ansökan har vi valt för att täcka in så många stöd- åtgärder som möjligt i kartläggningen. Att det krävs någon form av ansökan för att ta del av ett specifikt stöd kan framgå av lag, förord- ning, föreskrifter eller andra villkor om att få ta del av ett statligt stöd.
42
SOU 2024:24 |
Utredningens uppdrag och arbete |
Betalas ut eller på annat sätt tillgodoräknas
Enligt direktiven ska ett stöd betalas ut eller på annat sätt tillgodo- räknas för att det ska innefattas i vårt uppdrag. Vi tolkar direktivens krav på att ett stöd ska betalas ut som att det ska vara frågan om en utbetalning i pengar som sker till antingen ett bankkonto eller kon- tant. Att ett stöd på annat sätt tillgodoräknas tolkar vi som att det avser den situationen när det sker en kreditering på stödmottagarens skattekonto. Det är ett vedertaget sätt att låta ett stöd eller en för- mån komma en sökande till godo.
Företag och andra juridiska personer
Enligt direktiven gäller vårt uppdrag sådana statliga stöd som riktar sig till företag och andra juridiska personer. Enligt vedertagen juri- disk terminologi avser begreppet juridisk person en organisation eller sammanslutning som har rättshandlingsförmåga och självständigt kan agera som rättssubjekt, t.ex. genom att ingå avtal eller ansöka om statliga stöd. Juridiska personer innefattar bl.a. aktiebolag, handels- bolag, ekonomiska och ideella föreningar och stiftelser. Direktiven innefattar även företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet, även om sådan verksamhet inte är en juridisk person.
Vårt uppdrag gäller således inte enbart vad man kan kalla rena företagsstöd, dvs. enbart sådana stöd som går till bolag och företag. Uppdraget innefattar även andra stöd som betalas ut till företag och andra juridiska personer, exempelvis det statliga stödet till civilsam- hället, den statliga finansieringen av skolan och statsbidragen till trossamfunden.
Offentliga organisationer som kommuner, regioner och statliga myndigheter är också juridiska personer. I vårt arbete har vi dock valt att bortse från stöd som enbart riktar sig till dessa aktörer. Vi anser inte att direktiven ger stöd för att de innefattas i vårt uppdrag.
När begreppet företag och andra juridiska personer används i betänkandet ska det alltså förstås i enlighet med den nu beskrivna definitionen.
43
Utredningens uppdrag och arbete |
SOU 2024:24 |
Myndighet eller en organisation
Enligt direktiven omfattas endast sådana stöd som betalas ut av en myndighet eller organisation som av staten fått denna uppgift. Vi har valt att tolka uppdraget så att myndigheter avser statliga myndig- heter. Med organisationer avser vi
Stöd som beslutas av och betalas ut av kommuner och regioner omfattas inte av vårt uppdrag. Vi anser inte att direktiven, som genom- gående talar om statliga stöd, inrymmer även sådana stöd. Detta innebär att stöd där beslutanderätten delegerats till kommuner och regioner inte omfattas av utredningen även om stödet betalas ut med medel från statens budget.
2.4Betänkandets disposition
Betänkandet inleds med ett kapitel som innehåller en bakgrund för utredningens arbete. Därefter följer ett kapitel som beskriver vårt kartläggningsarbete och resultaten av detta. I femte kapitlet redo- visas utredningens arbete i fråga om identifierade riskfaktorer. I sjätte och sjunde kapitlen följer våra överväganden och förslag när det gäller ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och andra juridiska personer respektive underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar. I åttonde kapitlet finns vår analys i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474) av ekonomiska och andra konsekvenser av förslagen. Nionde kapitlet tar upp frågor om ikraft- trädande och övergångsbestämmelser. Betänkandet avslutas med en författningskommentar. I bilagor till betänkandet finns utredningens direktiv i sin helhet, en lista över identifierade stöd, den förfrågan om uppgifter som skickades ut till myndigheter och organisationer i samband med kartläggningsarbetet och en lista över stöd som ingått i analysen av riskfaktorer.
44
3 Bakgrund
3.1Inledning
I kapitlet behandlas regleringen av de statliga stöden till företag och andra juridiska personer. Vidare ges en kortfattad presentation av det
3.2Statliga stöd till företag och andra juridiska personer
3.2.1Statliga stöd i Sverige
De statliga stöden till företag och andra juridiska personer uppvisar stora olikheter. De huvudsakliga stödformerna är bidrag och andra ersättningar, lån och garantier. Till detta kommer nedsatta skatter och avgifter samt skattereduktioner, vilka många gånger kan mot- svara stöd.
Statliga stöd kan beskrivas på olika sätt. Ett sätt att kategorisera stöden är att skilja på finansiella stöd å ena sidan och
45
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
Ett annat sätt att dela upp stöden, som ligger mer i linje med utred- ningens direktiv, är att skilja på stöd som belastar statens budgets utgiftssida respektive inkomstsida. Stöd som lämnas genom bidrag och andra ersättningar, lån, garantier och ägarkapital belastar statens budgets utgiftssida. Stöd som lämnas i form av nedsatta skatter och avgifter eller skattereduktioner belastar statens budgets inkomstsida och brukar kallas skatteutgifter (se skr. 2021/22:98). I det följande redogörs översiktligt för de grundläggande regler som styr statens stödgivning genom bidrag och andra ersättningar, lån, garantier samt skatteutgifter.
Bidrag och andra liknande ersättningar
Bidrag och andra liknande ersättningar utgör den vanligast förekom- mande stödformen sett till antal. Det finns ett mycket stort antal enskilda stöd och variationen är stor när det gäller vem som kan söka, stödens syfte och villkoren för stöd. Bidrag avser sådana ersätt- ningar där en myndighet eller organisation gör en utbetalning till någon. Det finns även ersättningar där det inte sker någon kontant ut- betalning utan där det i stället sker ett tillgodoräknande på sökandens skattekonto. Bidrag och liknande ersättningar till företag och andra juridiska personer är ofta förenade med villkor för hur och till vad medlen får användas. Det är vanligt att exempelvis ett bidrag beviljas för ett särskilt ändamål eller för en specifik åtgärd.
För att en myndighet ska kunna betala ut ett stöd krävs i normal- fallet att det beslutats om medel för stödet i statens budget och att myndigheten har en laglig grund att betala ut medlen.
Grundläggande bestämmelser om statens medelsanvändning och budget finns i regeringsformen. Av 9 kap. 2 och 3 §§ regeringsfor- men följer att det är riksdagen som beslutar om statens budget. Riksdagen beslutar genom statens budget även om statens utgifter på anslag för bestämda ändamål. Enligt 9 kap. 7 § regeringsformen får anslag inte användas på annat sätt än vad riksdagen har bestämt.
Regeringsformens bestämmelser om statens budget kompletteras av budgetlagen (2011:203) och anslagsförordningen (2011:223). Budgetlagen vänder sig främst till regeringen, och av 3 kap. 3 och 4 §§ framgår bl.a. att regeringens förslag till statens budget ska omfatta alla
46
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
inkomster och utgifter samt att statens utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på anslag.
Varken regeringsformen eller budgetlagen innehåller några bestäm- melser om myndigheternas rättsliga förutsättningar för att betala ut ett stöd. Anslagsförordningen innehåller föreskrifter om myndig- heternas rätt att disponera anslag. Av 11 § framgår att utbetalning av bidrag från anslag ska göras i nära anslutning till att bidraget ska användas av mottagaren. I övrigt innehåller förordningen inte några bestämmelser som reglerar hur myndigheterna ska gå till väga för att betala ut ett stöd.
De generella författningar som reglerar myndigheternas medels- användning ger alltså liten ledning i fråga om myndigheternas stöd- givning. Myndigheternas handläggning av frågor om stöd och bidrag styrs i stället av de enskilda stödens författningar som kompletteras av förvaltningslagens (2017:900) allmänna bestämmelser om myndig- heternas handläggning.
Stödförfattningarnas normgivningsnivå varierar, både lag och förordning förekommer. Stöden på förordningsnivå är dock betyd- ligt fler. Författningarnas detaljnivå skiljer sig åt. Vissa författningar innehåller detaljerade regler som i stor utsträckning styr myndig- heternas ärendehandläggning, exempelvis om vem som kan söka bidraget, vad en ansökan ska innehålla, vem som ska underteckna en ansökan, utbetalningsvillkor och redovisningskrav, medan andra för- fattningar endast i varierande utsträckning innehåller sådana bestäm- melser. I vissa fall innehåller författningarna bemyndiganden för berörd myndighet att utfärda verkställighetsföreskrifter.
Det finns även exempel på stöd där det helt saknas en självständig rättslig reglering. I dessa fall hämtar stödgivningen i stället sin rättsliga grund från en kombination av myndighetens instruktion och reger- ingens beslut om regleringsbrev. Ett exempel på detta är Projektbidrag för främjande av hemslöjd som nämnden för hemslöjdsfrågor ansvarar för. Enligt 2 § i förordningen (1981:500) med instruktion för nämnden för hemslöjdsfrågor ska myndigheten bl.a. ansvara för att fördela stat- ligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Av regleringsbrevet för 2023 framgår att en anslagspost ska användas för organisationsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas riksförbund och för bidrag till verksamhet med nationella utvecklare, fortbildning och årlig informa- tionskonferens samt för bidrag till projekt inom hemslöjdsområdet.
47
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
Det förekommer även stöd som enbart lutar sig mot regerings- beslut, såsom de stöd som regeringen kan besluta om. Till detta kommer även vissa stöd som enbart grundar sig på regeringsuppdrag och regleringsbrev, t.ex. Livsmedelsverkets stöd för slakterier och vilthanteringsanläggningar. Av Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2023 framgår att Livsmedelsverket får cirka 82 miljoner kronor i anslag att använda för nedsättning av avgifter för den offentliga kon- troll och annan offentlig verksamhet som görs vid slakterier och vilt- hanteringsanläggningar under 2023.
Stödförordningarnas tydlighet och kvalitet har diskuterats i tidigare lagstiftningsarbete och i den juridiska litteraturen (se Carlquist, Mattias, 2021: Statligt stöd till näringslivet, Norstedts Juridik, s. 725). Förvaltningslagsutredningen beskrev i sitt slutbetänkande förord- ningarna enligt följande.
De aktuella förordningarna […] är av tämligen disparat natur men har det gemensamt att de inte utmärks av den stabilitet och permanens som normalt förutsätts för att en fråga ska bli föremål för normgivning. De är ibland av mycket tillfällig natur och avsedda att tillgodose ett akut hjälpbehov. I andra fall är det fråga om att snabbt kunna främja ett ange- läget samhällsintresse. Ofta är stödet villkorat av tillgången till för ända- målet anslagna medel. Kriterierna för att bidrag ska utgå är många gånger tämligen vaga och tillämpningen i motsvarande mån svårkontrollerad från strikt juridiska utgångspunkter. (SOU 2010:29 s. 133)
Lån
Av 9 kap. 8 § regeringsformen följer att regeringen förvaltar och förfogar över statens tillgångar men att regeringen behöver riks- dagens medgivande för att ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. Av 6 kap. 3 § budgetlagen framgår att reger- ingen får besluta om utlåning, som finansieras med lån i Riksgälds- kontoret, upp till det belopp som riksdagen har beslutat. Enligt 6 kap. 4 och 5 §§ samma lag ska ränta och vissa avgifter tas ut. Ränta och avgift ska motsvara statens förväntade kostnad för lånet, om inte riksdagen för ett visst lån har beslutat annat. Om det krävs till följd av bestämmelserna om statsstöd i artikel 107 i fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt
48
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
budgetlagen följer vidare att sådan utlåning bara får ske när kredit- risken för staten är låg. Utlåning när kreditrisken är hög – vilket den ofta är när det är frågan om stöd till företag – ska i stället finansieras genom anslag. (Se Carlquist, s. 743.)
När det gäller de närmare villkoren för den statliga utlåningen saknas en sammanhållen reglering med generella villkor. Vissa be- stämmelser om villkor finns i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Förordningen kompletterar budgetlagens bestämmelser och gäller endast sådan långivning som finansieras genom upplåning i Riksgäldskontoret. Förordningen innehåller bl.a. allmänna bestäm- melser om förutsättningar för att betala ut lån, avtalsvillkor samt ränta och avgifter. Av förordningens 5 § följer att en myndighet får besluta om ett lån endast när det följer av en förordning eller av regeringens beslut i ett enskilt fall.
Vissa bestämmelser gällande den anslagsfinansierade långivningen finns i förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. Förordningen gäller för myndigheter under regeringen och inne- håller vissa bestämmelser om betalningsvillkor och ränta för statliga fordringar. Den riktar sig till myndigheterna och innebär inte någon reglering av en myndighets förhållande till den enskilde. Förord- ningens bestämmelser om ränta grundar exempelvis inte en själv- ständig rätt som myndigheten kan göra gällande mot den enskilde (se rättsfallet NJA 2007 s. 115). För att myndigheten ska kunna ta ut ränta krävs i stället att det medges enligt en stödförordning.
Utöver vad som nämnts saknas alltså allmänna föreskrifter för den statliga utlåningen till företag och andra juridiska personer. Utlåningen styrs i stället i hög grad av de författningar eller bemyn- diganden som respektive myndigheter grundar sin utlåning på. När myndigheterna beslutar i ärenden om utlåning sker detta vanligtvis i två steg. Först beslutar myndigheten om att bevilja lånet, därefter träffas ett avtal med låntagaren (jfr 7 § förordningen om utlåning och garantier). Detta innebär att även civilrättsliga regler påverkar låne- villkoren. Den statliga utlåningen är på detta sätt beroende av en bland- ning mellan offentligrättsliga och civilrättsliga regler. (Se Carlquist, s. 747.)
49
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
Garantier
Garantier som stödåtgärd är mindre vanlig jämfört med bidrag och lån. En garanti innebär att staten går i borgen för någon annans betal- ningar. Garantier utfärdas huvudsakligen av Riksgäldskontoret men även av bl.a. Exportkreditnämnden och Boverket (1 § förordningen [2007:1447] med instruktion för Riksgäldskontoret, 1 § förordningen
[2007:1217] med instruktion för Exportkreditnämnden och 1 § för- ordningen [2020:255] om statlig kreditgaranti för lån för bostads- byggande).
Utställande av garantier kräver riksdagens medgivande enligt 9 kap. 8 § regeringsformen och regeringen får enligt 6 kap. 3 § budgetlagen ställa ut kreditgarantier för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat. Enligt 6 kap. 4 § budgetlagen ska ränta eller avgift tas ut. Räntan eller avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för åtagandet, om inte riksdagen för ett visst åtagande har beslutat annat. Om det krävs till följd av bestämmelserna om stats- stöd i artikel 107 i
Avgiften som tas ut vid utställande av en garanti utgör en risk- premie som ska motsvara kostnaden för statens förväntade förlust. Vid prissättningen ska full kostnadstäckning eftersträvas, dvs. premiens storlek ska motsvara såväl förväntad förlust som administrativa kostnader (prop. 2009/10:243 s. 82).
På samma sätt som gäller vid statens utlåning sker statens garanti- givning vanligtvis i två steg med först ett beslut och därefter ett avtal (jfr 7 § förordningen om utlåning och garantier). Statens utfärdade garantier är i likhet med statens låneavtal beroende av dels ett offent- ligrättsligt regelverk, dels civilrättsliga regler (Carlquist, s. 769).
Skatteutgifter
Samhällets stöd till företag och andra juridiska personer utgörs i de flesta fall av utgifter på statsbudgetens utgiftssida. Men det finns också utgifter som går via skattesystemet, i form av skatteutgifter som påverkar statsbudgetens inkomstsida. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av sär-
50
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
regleringar i skattelagstiftningen. Sådana särregleringar är t.ex. ned- satta skattesatser, skattereduktioner och nedsatta avgifter. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa områden. Ur ett budgetper- spektiv kan de därför ofta jämställas med stöd på budgetens utgifts- sida (skr. 2021/22:98 s. 5).
Skatter ska beslutas av riksdagen enligt 1 kap. 4 § regerings- formen och måste ske genom stiftande av lag, vilket följer av 8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen. De beslutade nedsatta skattesatserna och skattereduktionerna finns antingen intagna i inkomstskatte- lagen (1999:1229) eller i speciallagstiftning på skatteområdet. Ett exempel på en speciallagstiftning med bestämmelser om nedsatta skatter är lagen (1994:1776) om skatt på energi, exempelvis anges i 6 a kap. 2 c § att för biogas och biogasol som förbrukas som bränsle för uppvärmning medges befrielse från både energiskatt och kol- dioxidskatt med 100 procent.
Avgifter kan delas in i tvingande och frivilliga avgifter. Med tvingande avgifter avses sådana som enskilda måste betala på grund av ett rättsligt tvång, medan en frivillig avgift utgör ett rimligt veder- lag för en frivilligt nyttjad tjänst. De avgifter som främst avses när det kommer till skatteutgifter är de tvingande avgifterna. Beslut om tvingande avgifter ska enligt 8 kap. 2 § regeringsformen fattas av riksdagen, men riksdagen kan enligt 8 kap. 3 § regeringsformen be- myndiga regeringen att meddela föreskrifter. Om riksdagen be- myndigar regeringen att meddela föreskrifter i en viss fråga, kan riks- dagen också medge att regeringen bemyndigar en myndighet att meddela föreskrifter i ämnet.
Ett exempel på en sådan nedsatt avgift som avses är den nedsatta arbetsgivaravgiften som följer av lagen (2016:1053) om särskild be- räkning av vissa avgifter för enmansföretag. Stödet är utformat som en reduktion av den först anställdas arbetsgivaravgifter under de 24 första månaderna. Den särskilda beräkningen omfattar enskilda närings- idkare, aktiebolag och handelsbolag som uppfyller kriterierna för att vara ett enmansföretag.
51
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
3.2.2Statsstöd enligt
Statliga stöd till företag och andra juridiska personer är inte enbart en nationell angelägenhet utan även ett område med en betydande
Inom
1.Det gynnar ett visst företag eller en viss produktion.
2.Det finansieras genom offentliga medel. Finansieringen kan vara direkt eller indirekt.
3.Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.
4.Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna.
Regelverket gäller för företag som bedriver ekonomisk verksamhet. Företagsbegreppet har i
Det
52
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
situationer när statliga stöd är eller kan vara förenliga med den inre marknaden, och därmed tillåtna. En stödåtgärd kan anses tillåten bl.a. om det är frågan om ett stöd av mindre betydelse eller om nyttan med stödet anses större än skadan på konkurrensen. Även om huvudregeln är att en stödåtgärd ska godkännas av kommissionen kan en åtgärd även medges under förutsättning att den omfattas av en gruppundantagsförordning eller av en förordning om stöd av mindre betydelse, s.k. de
3.3Straffrättsliga bestämmelser
3.3.1Brottsbalken
När det gäller brott mot de statliga stödsystem som riktar sig till företag och andra juridiska personer kan vissa bestämmelser i brotts- balken tillämpas. I de följande redogörs för de straffbestämmelser som kan bli aktuella.
Bedrägeri
Den som genom vilseledande förmår någon till handling eller under- låtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i dess ställe döms för bedrägeri enligt 9 kap. 1 § brottsbalken. För bedrägeri döms också den som genom att lämna oriktig eller ofullständig uppgift, genom att ändra i program eller upptagning eller på annat sätt olovligen påverkar resultatet av en automatisk informationsbehandling eller någon annan liknande automatisk process, så att det innebär vinning för gärningsmannen och skada för någon annan. Påföljden för bedrägeri av normalgraden är fängelse i högst två år. Är brottet, med hänsyn till skadans om- fattning och övriga omständigheter vid brottet att anse som ringa, döms enligt 9 kap. 2 § brottsbalken för ringa bedrägeri till böter eller fängelse i högst sex månader.
Om bedrägeribrottet är att anse som grovt, döms enligt 9 kap. 3 § brottsbalken för grovt bedrägeri till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det beak-
53
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
tas om gärningsmannen missbrukat allmänt förtroende eller använt falska handlingar eller vilseledande bokföring eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inne- burit synnerligen kännbar skada. Även försök och förberedelse till bedrägeri och grovt bedrägeri är straffbart.
Subventionsmissbruk
Den som, i strid med föreskrifter eller villkor, använder ett bidrag eller utnyttjar en förmån som finansieras över eller på annat sätt på- verkar Europeiska unionens eller Europeiska atomenergigemen- skapens budgetar för ett annat ändamål än det som bidraget eller förmånen har beviljats för, döms för subventionsmissbruk enligt 9 kap. 3 b § brottsbalken till böter eller fängelse i högst två år. I ringa fall döms det inte till ansvar.
Om brottet är grovt, döms för grovt subventionsmissbruk till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen avsett betydande värde eller varit av särskilt farlig art. Även försök till sub- ventionsmissbruk och grovt subventionsmissbruk är straffbart.
Urkundsförfalskning
Den som obehörigen framställer en falsk urkund genom att skriva en annan persons namn eller genom att falskeligen skaffa någon annans underskrift eller falskeligen ändrar eller fyller ut en äkta ur- kund döms enligt 14 kap. 1 § brottsbalken för urkundsförfalskning. För att någon ska kunna dömas för brottet krävs att åtgärden innebär fara i bevishänseende, dvs. att urkunden måste ha betydelse för den beslutande myndighetens beslut om stöd eller förmån. Påföljden för urkundsförfalskning är fängelse i högst två år.
För att utgöra en urkund ska handlingen vara originalbärare av viss information, vara utfärdad till bevis eller kunna tjäna som bevis, och ha en utställarangivelse. Exempel på urkunder är kontrakt, intyg och alla andra handlingar som kan ha betydelse som bevis. Även elektroniska handlingar omfattas av urkundsbegreppet. Likaså om- fattas s.k. bevismärken av begreppet urkund.
54
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
Om brottet är att anse som ringa, döms enligt 14 kap. 2 § brotts- balken för förvanskning av urkund till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid bedömningen av om ett brott är att anse som ringa ska det särskilt beaktas om urkunden är av mindre vikt eller om gär- ningen har begåtts för att hjälpa någon till hans eller hennes rätt. Är brottet att anse som grovt, döms enligt 14 kap. 3 § brottsbalken för grov urkundsförfalskning till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om förfalskningen avsett en myndighets arkivhandling av vikt eller en urkund som är särskilt betydelsefull i den allmänna omsättningen eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Även försök och förberedelse till urkundsförfalskning och grov urkundsförfalskning är straffbart.
Missbruk av urkund
För missbruk av urkund döms enligt 15 kap. 12 § brottsbalken den som sanningslöst åberopar pass, betyg, identitetshandling eller annan sådan för enskild person utställd urkund såsom gällande för sig eller annan person eller lämnar ut sådan urkund för att missbrukas på det sättet, om åtgärden innebär fara i bevishänseende.
Påföljden för missbruk av urkund är böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
Missbruk av handling
Den som sanningslöst utger en handling för att vara en riktig kopia av en viss urkund döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, enligt 15 kap. 12 § tredje stycket brottsbalken för missbruk av hand- ling. Påföljden är böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
Osann försäkran och vårdslös försäkran
Den som på annat sätt än muntligen lämnar osann uppgift eller för- tiger sanningen, när uppgiften enligt lag eller annan författning lämnas på heder och samvete eller under annan liknande försäkran, döms, om
55
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
åtgärden innebär fara i bevishänseende, enligt 15 kap. 10 § brotts- balken för osann försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader. Det krävs att de osanna uppgifterna eller förtigandet av sanningen innebär fara i bevishänseende. Det betyder att uppgifterna måste ha betydelse för den beslutande myndighetens beslut om förmån eller stöd. Om brottet är grovt, döms till fängelse i högst två år.
Om gärningen begås av grov oaktsamhet döms för vårdslös för- säkran till böter eller fängelse i högst sex månader.
Osant intygande och brukande av osann urkund
Den som i ett intyg eller en annan urkund lämnar osann uppgift om vem han eller hon är eller om annat än egna angelägenheter eller för skens skull upprättar en urkund rörande rättshandling döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, enligt 15 kap. 11 § brotts- balken för osant intygande. Enligt samma straffbestämmelse döms den som åberopar eller på annat sätt använder en sådan osann ur- kund, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för brukande av osann urkund. Påföljden för båda brotten är böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet med hänsyn till att det innefattar missbruk av tjänsteställning eller annars är att anse som grovt, döms till fängelse i högst två år.
Företagsbot
På yrkande av åklagare kan ett företag enligt 36 kap. 7 § brottsbalken åläggas företagsbot för brott. Med företag avses i bestämmelsen enskilda näringsidkare och juridiska personer.
För företagsbot krävs att det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och brottet har begåtts i utövningen av närings- verksamhet, sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet, eller annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för före- taget. För företagsbot krävs också att företaget inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet, eller att brottet har begåtts av en person med ledande ställning i företaget, grundad på befogenhet att företräda företaget eller att fatta beslut på dess vägnar, eller en person som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn
56
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
eller kontroll i verksamheten. Företagsbot åläggs dock inte om brottet varit riktat mot företaget.
Vid fastställandet av företagsbotens storlek bestäms ett sank- tionsvärde vilket ska svara mot det mått av klander som kan riktas mot företaget med anledning av brottet. När ett företag åläggs före- tagsbot för flera brott, ska rätten bestämma en gemensam företags- bot för den samlade brottsligheten.
3.3.2Lagen om omställningsstöd
För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av sjukdomen
Den som lämnar oriktiga uppgifter i ett ärende enligt lagen om omställningsstöd eller inte anmäler ändrade förhållanden enligt den lagen och på så sätt orsakar fara för att omställningsstöd tillgodoförs felaktigt eller tillgodoförs med ett för högt belopp, eller att ett stöd som företaget helt eller delvis saknar rätt till inte återkrävs döms enligt 35 § för omställningsstödsbrott till fängelse i högst två år.
Om brottet är grovt, döms enligt 36 § för grovt omställnings- stödsbrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid be- dömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet rört betydande belopp, om den som begått brottet använt falska handlingar eller vilseledande bokföring, eller om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning.
Den som begår en sådan gärning som avses i 35 § av grov oakt- samhet döms enligt 37 § för vårdslöst omställningsstödsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Det döms dock inte till ansvar om gärningen med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig.
Den som, innan ett omställningsstöd tillgodoförts, frivilligt vid- tar en åtgärd som leder till att det kan fattas ett korrekt beslut om stödet, döms inte till ansvar.
57
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
3.3.3Bidragsbrottslagen
Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen var att åstadkomma ett bättre straffrättsligt skydd för välfärdssystemen och därigenom bevara förtroendet för syste- men och skydda de offentliga finanserna. Utbetalningarna från väl- färdssystemen är av avgörande betydelse för enskildas försörjning och staten har begränsade möjligheter till kontroll, eftersom utbetal- ning måste ske på kort tid. Det bedömdes vidare förekomma en om- fattande brottslighet mot välfärdssystemen som ledde till felaktiga utbetalningar med betydande belopp. Välfärdssystemens särdrag i förhållande till andra statliga utbetalningar och liknande betalningar på det privata området ansågs motivera ett starkare straffrättsligt skydd. När lagen infördes gjordes bedömningen att den skulle om- fatta de mest centrala förmånerna av välfärdssystemen. Sedan dess har tillämpningsområdet utvidgats.
Bidragsbrottslagen omfattar enligt 1 § bidrag, ersättningar, pen- sioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkrings- kassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migra- tionsverket, Arbetsförmedlingen, en kommun eller en arbetslöshets- kassa och som betalas ut till en enskild person (ekonomisk förmån). Lagen gäller även för sådana stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmed- lingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd).
En person som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon enligt lag eller förordning är skyldig att anmäla, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp, döms enligt 2 § för bidragsbrott till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa döms i stället till böter eller fängelse i högst sex månader.
Om brottet är grovt, döms enligt 3 § för grovt bidragsbrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet rört bety- dande belopp, om den som begått brottet använt falska handlingar,
58
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
eller om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning.
Den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i 2 §, döms enligt 4 § för vårdslöst bidragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen med hänsyn till beloppet, risken för slutlig ekonomisk skada och övriga omständigheter är mindre allvar- lig, döms inte till ansvar
Den som före utbetalning eller tillgodoräknande av en ekono- misk förmån eller ett ekonomiskt stöd frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut om förmånen eller stödet kan fattas, döms inte till ansvar för brott (5 §).
3.3.4Skattebrottslagen
Skattebrott
Den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till en myndighet eller underlåter att till en myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och där- igenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms enligt 2 § skattebrottslagen (1971:69) för skattebrott till fängelse i högst två år. Brottet är konstruerat som ett farebrott vilket innebär att det inte är nödvändigt att ett skatteundandragande faktiskt skett. Om brottet är att anse som ringa, döms enligt 3 § skattebrottslagen för skatteförseelse till böter. Om brottet är att anse som grovt, döms enligt 4 § skattebrottslagen för grovt skattebrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det rört mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt falska handlingar eller vilseledande bokföring eller om förfarandet ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av synnerligen farlig art.
59
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
Vårdslös skatteuppgift
Den som på annat sätt än muntligen av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift till myndighet och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms enligt 5 § skattebrotts- lagen för vårdslös skatteuppgift till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen med hänsyn till skattebeloppet och övriga omständig- heter är av mindre allvarlig art, ska inte dömas till ansvar.
Brottet utgör den culpösa motsvarigheten till aktivt skattebrott. Ansvar för vårdslös skatteuppgift inträder oavsett om den oriktiga uppgiften avser uppgiftslämnarens egen eller annans skatt.
3.4Bestämmelser om underrättelse- och uppgiftsskyldighet
3.4.1Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
Lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen trädde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med lagen är att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar. Lagen gäller samma ekonomiska förmåner och stöd som bidrags- brottslagen, dvs. bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmed- lingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och som betalas ut till en enskild person (ekonomisk förmån). Lagen gäller även för sådana stöd, bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och av- ser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd).
Underrättelseskyldigheten gäller för Migrationsverket, Försäkrings- kassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Utbetalningsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsför- medlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Skatteverkets underrättelseskyldighet gäller dock inte i myndighetens brotts- utredande verksamhet, eftersom en sådan underrättelseskyldighet i många fall skulle vara oförenlig med de intressen som bestämmelsen
60
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
om förundersökningssekretess är avsedda att skydda (prop. 2007/08:48 s. 22).
Om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska de utpekade myndigheterna skicka en underrättelse om detta till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet. Underrättelseskyldigheten gäller dock inte om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan finnas om den myndig- het eller organisation som har fattat beslutet redan känner till fel- aktigheten eller om det är fråga om ett försumbart belopp. Bedöm- ningen av om det finns särskilda skäl ska vara restriktiv. Omständig- heter som har att göra med en myndighets eller organisations arbets- situation, t.ex. ärendeanhopningar, utgör aldrig särskilda skäl (prop. 2007/08:48 s. 28).
Underrättelseskyldigheten avser såväl felaktiga utbetalningar på grund av brott som oavsiktliga fel begångna av antingen den enskilde eller den utbetalande aktören. Av underrättelsen ska det framgå vilka omständigheter som ligger till grund för antagandet att en ekono- misk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp. Underrät- telseskyldigheten är sekretessbrytande enligt 10 kap. 28 § offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400).
3.4.2Uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet
Som en del i arbetet mot organiserad brottslighet infördes lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet. Syftet med lagen är att underlätta informationsutbytet mellan myndigheter som samverkar för att förebygga, förhindra eller upptäcka viss organiserad brottslighet (prop. 2015/16:167 s. 33).
Lagen gäller vid särskilt beslutad samverkan mellan myndigheter för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som är av allvarlig eller omfattande karaktär, och bedrivs i organiserad form eller systematiskt av en grupp individer.
Inom ramen för samverkan enligt lagen ska en myndighet trots sekretess lämna uppgift till en annan myndighet om det behövs för den mottagande myndighetens deltagande i samverkan. En uppgift ska dock inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse
61
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.
Det är regeringen som bestämmer vilka myndigheter som ska vara uppgiftsskyldiga eller kan vara mottagare av uppgifter vid upp- giftsutlämnande med stöd av lagen.
3.5Tidigare förslag på området
3.5.1Inledning
Sedan bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen infördes har det pre- senterats flera betänkanden och rapporter med fokus på välfärds- systemen och sådana stöd som huvudsakligen riktar sig till enskilda. Det är också inom detta område som flest åtgärder har vidtagits i syfte att minska antalet felaktiga utbetalningar. Problematiken med företag och andra juridiska personer som brottsverktyg i förhållande till ersättningar från det offentliga har endast delvis belysts. Nedan följer en kortfattad redogörelse av de tidigare utredningar som be- handlat frågor om felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Vidare redogörs för utredningar som berör frågor där företag används som brottsverktyg i förhållande till det offentliga. Därefter följer en kort- fattad redogörelse för myndighetsuppdrag och rapporter på området. Slutligen redovisas ett antal skrivelser som lämnats till regeringen.
3.5.2Utredningar
Rätt och riktigt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2008:74)
Delegationen mot felaktiga utbetalningar inrättades hösten 2005. Syftet med delegationen var att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I arbetet deltog representanter för totalt 16 myndig- heter och organisationer som antingen administrerade och kontrol- lerade utbetalningar från välfärdssystemen eller ingick i kontroll- och rättskedjan. Uppdraget för det myndighetsgemensamma arbetet var att fungera som ett forum för samverkan. I detta ingick att före- bygga och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
62
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
Delegationen publicerade flera rapporter och slutförde sitt arbete under 2008. Delegationen identifierade en rad orsaker till felaktiga utbetalningar. Orsakerna till att utbetalningarna blev felaktiga var påfallande lika trots att förmånerna och myndigheterna skiljde sig åt. En felaktig uppgift om inkomst, förmögenhet, bostad eller förmåga, men även slarv, okunskap och tidsbrist var sådana gemensamma orsaker som delegationen identifierade.
Delegationen uppskattade omfattningen av felaktiga utbetal- ningar. Av de cirka 510 miljarder kronor som årligen betalades ut från välfärdssystemen bedömde delegationen att i genomsnitt fyra procent betalades ut felaktigt. Bedömningen inkluderade mörkertal, dvs. fel som i regel inte upptäcks. Totalt uppskattade delegationen att de felaktiga utbetalningarna uppgick till
Delegationen genomförde en kartläggning av allmänhetens och handläggares attityder till bidragsbrott. Av resultaten framgick att en relativt hög andel av allmänheten hade en acceptans för bidrags- brott. Handläggare och allmänhet upplevde att bidragsbrotten var omfattande.
Delegationen lämnade en rad förslag till åtgärder för att minska såväl oavsiktliga som avsiktliga felaktiga utbetalningar. Åtgärderna innefattade dels regeringens och myndigheternas styrning av arbetet mot felaktiga utbetalningar, dels förändrad lagstiftning och andra regeländringar. Delegationen föreslog bl.a. att tillämpningsområdet för bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen skulle utvidgas. För att avlasta rättsväsendet från hanteringen av bidragsbrott som rör mindre belopp föreslog delegationen att frågan om en administrativ sanktions- avgift borde utredas. Frågan om införande av en gemensam funktion för utbetalningskontroll borde också utredas närmare.
63
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
Tillämpningsområdet för bidragsbrottslagen och för lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen har utvidgats sedan dess (se prop. 2018/19:132).
Det ska vara lätt att göra rätt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (SOU 2014:16)
Utredningen hade i uppdrag att kartlägga och analysera förutsätt- ningar för Arbetsförmedlingens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Kart- läggningen avsåg risker och förekomsten av oegentligheter, över- utnyttjande och andra felaktigheter i samband med utbetalning av ekonomiska ersättningar som lämnas till arbetsgivare/anordnare och externa leverantörer av tjänster för stöd till personer med svag för- ankring på arbetsmarknaden. Utredningen lämnade förslag till åt- gärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspoli- tiska verksamheten.
Utredningen redovisade ett antal risker för felaktiga utbetal- ningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Orsakerna till riskerna fanns på flera nivåer. Det komplexa regelverket som styrde verksamheten med arbetsgivarstöd och övriga program var en övergripande risk. Regleringarna av de olika arbetsmarknadspoli- tiska programmen var komplex och till övervägande del fokuserad på villkoren för den som är arbetssökande eller arbetslös. Arbetsför- medlingens möjligheter att i beslut tydliggöra under vilka villkor ekonomisk ersättning utgick – till en arbetsgivare, leverantör eller anordnare – var begränsade.
Utredningen föreslog bl.a. att regeringen i särskild ordning borde överväga att i bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldig- het vid felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen inkludera arbets- givarstöden inom arbetsmarknadspolitiken. Tillämpningsområdet för bidragsbrottslagen och för lagen om underrättelseskyldighet vid fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen har utvidgats sedan dess (se prop. 2018/19:132).
64
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37)
Utredningen hade i uppdrag att göra en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brotts- lighet. I uppdraget ingick att göra en kartläggning av den ekonomiska brottsligheten som riktades mot dessa system och att identifiera risk- faktorer i de system som var mest brottsutsatta. Utredningen skulle även se över funktionen för uppföljning och kontroll hos brotts- utsatta myndigheter och analysera de brottsbekämpande myndig- heternas förutsättningar att utreda och beivra denna brottslighet. Utredningen skulle därutöver se över ett antal särskilt utpekade frågor, bl.a. överväga att samordna utbetalningar från välfärdssystemen.
I kartläggningen identifierades tre huvudsakliga riskfaktorer. Den första var att uppgifter i de register som har betydelse för ut- betalningar från välfärdssystemen inte avspeglade verkliga förhål- landen, framför allt uppgifter i folkbokföringsdatabasen. Det gällde även uppgifter hos Bolagsverket, vilket försvårade de brottsbekäm- pande myndigheternas arbete. Den andra riskfaktorn var att besluts- underlaget hos de utbetalande aktörerna var bristfälligt. Myndig- heternas möjligheter att inhämta och kontrollera lämnade uppgifter bedömdes inte som ändamålsenliga och väl avvägda vilket riskerade att leda till felaktiga beslut eftersom de fattats på felaktiga eller falska grunder. Detta gällde särskilt uppgifter om företag. Den tredje risk- faktorn utgjordes av att de brottsbekämpande myndigheterna inte hade de förutsättningar som var nödvändiga för att brott mot välfärds- systemen skulle kunna utredas och beivras i tillräcklig omfattning.
Kartläggningen visade att samtliga granskade utbetalande myndig- heter var utsatta för kvalificerad välfärdsbrottslighet. Brottslighet förekom i många fall där utbetalningar gick till företag och den före- tagsrelaterade brottsligheten var av varierande slag. Som exempel nämndes felaktiga utbetalningar i samband med rot- och rutavdrag eller av anställningsstöd från Arbetsförmedlingen men även av assi- stansersättning där utbetalning skedde antingen till den som be- viljats assistans eller till det bolag som anordnar assistansen. Företag användes även för att bedriva handel med arbetstillstånd och för att förse personer med oriktiga intyg om anställning. De oriktiga in- tygen kunde sedan ge rätt till ersättning från arbetslöshetskassa och att få en sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst
65
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
fastställd, och i ett senare skede ge rätt till utbetalningar från den statliga lönegarantin. Utredningen uppmärksammade särskilt pro- blematiken kring ideella föreningar som i brottsliga syften tog emot ersättning från välfärdssystemen, eftersom dessa var särskilt svåra att kontrollera.
Utredningen ansåg att ordningen för att utreda bidragsbrott inte var ändamålsenlig, i huvudsak av två skäl. Den första var att flera myndigheter, både utbetalande som brottsbekämpande, var inblandade i utredningskedjan och därigenom beroende av varandras insatser i ärendehanteringen. Den andra orsaken var att det saknades tillräck- ligt specialiserad kompetens i utredningsorganisationen. Problemen var sådana att ökade resurser inte skulle förändra förutsättningarna.
Utredningen föreslog därför att det skulle inrättas en ny enhet för utredning av bidragsbrott utanför Polismyndigheten hos För- säkringskassan som en särskild enhet, liknande den modell som gäller för Skatteverkets skattebrottsenhet. Det föreslogs även att bidragsbrott i fortsättningen skulle handläggas vid Ekobrottsmyndig- heten och att åklagare alltid skulle vara förundersökningsledare vid grova brott. Anmälningar om bidragsbrott skulle göras till Försäkrings- kassans bidragsbrottsenhet eller till åklagare. Försäkringskassans brottsbekämpande uppgifter skulle regleras i en ny lag. Förslagen i denna del har inte lett till några lagstiftningsåtgärder.
Ett flertal förslag från utredningen har dock lett till lagstift- ningsåtgärder. Utredningen lämnade bl.a. förslag på åtgärder i syfte att säkerställa korrekta uppgifter i folkbokföringen. Förslagen innefattade att ge Skatteverket möjlighet att genomföra kontrollbesök, samt in- förande av en ny straffbestämmelse om folkbokföringsbrott. Förslagen i dessa delar har huvudsakligen genomförts (se prop. 2017/18:145).
Vidare föreslog utredningen att det som villkor för vissa arbets- marknadsstöd skulle införas bestämmelser om att löneutbetal- ningarna skulle göras med spårbara betalningsmedel. Det föreslogs vidare att ett motsvarande villkor för rätten till rot- och rutavdrag skulle införas. Förslagen har i dessa delar huvudsakligen genomförts (se prop. 2019/20:1).
Utredningen föreslog också att tillämpningsområdet för bidrags- brottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga ut- betalningar från välfärdssystemen skulle utvidgas, bl.a. till att omfatta ekonomiskt stöd som beslutas av Försäkringskassan eller Arbets- förmedlingen och som avser viss enskild person men inte utbetalas
66
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
till denne. Det föreslogs även att straffskalan för grovt bidragsbrott skulle skärpas. Förslagen har i dessa delar lett till att bidragsbrotts- lagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen utvidgats (se prop. 2018/19:132).
Vidare föreslog utredningen att frågan om en samordnad statlig utbetalningsfunktion borde utredas närmare, vilket också har genom- förts (se SOU 2020:35).
Bidragsbrott och underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering (SOU 2018:14)
Utredningen hade i uppdrag att utvärdera bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Utredningen skulle undersöka hur lagarna fun- gerade i praktiken och om de uppfyllde sina syften. I uppdraget in- gick att utreda om det fanns något behov av att ändra lagarna, och i så fall lämna författningsförslag.
Kartläggningen visade att införandet av bidragsbrottslagen hade lett till att frågor om bidragsbrott fått större fokus hos många av de utbetalande myndigheterna,
Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bedömdes inte ha fått fullt genomslag. Utred- ningen fann flera orsaker, bl.a. en osäkerhet om i vilka situationer en underrättelse skulle skickas, vilken information som i så fall skulle omfattas eller bifogas samt att hanteringen skedde manuellt, vilket var tidskrävande.
Det gick inte att utifrån kartläggningen säga att bidragsbrotts- lagen medfört ett minskat antal felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen. Det ökade fokuset på kontroll som lagen medfört hade
67
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
dock lett till positiva effekter. När det gällde tilltron till välfärds- systemen fann utredningen ett visst stöd för att bidragsbrottslagen hade bidragit till en skärpt syn på bidragsfusk.
Utredningen föreslog att bidragsbrottslagen skulle utvidgas till att även omfatta sådant ekonomiskt stöd som beslutas av Försäkrings- kassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och som avser viss enskild person men inte betalas ut till den enskilde. Utredningen föreslog vidare att straffskalan för grovt bidragsbrott skulle skärpas och att det vid bedömningen av om brottet var grovt även skulle beak- tas särskilt om den samlade brottsligheten rört betydande belopp. Utredningen föreslog också att brott mot bidragsbrottslagen i fort- sättningen skulle anmälas till Polismyndigheten, och inte till Åklagar- myndigheten, eftersom det bättre svarade mot de faktiska förhål- landena. Preskriptionstiden för bidragsbrott som är ringa och för vårdslöst bidragsbrott skulle förlängas till fem år. Utredningen före- slog också att tillämpningsområdet för lagen om underrättelseskyldig- het vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen skulle utökas i enlighet med förslaget om ändring i bidragsbrottslagen. Utredningen framhöll även behovet av en gemensam statlig utbetalningsfunktion och vikten av att den frågan utreds.
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2020 genomfördes merparten av de förslag som utredningen lämnade. (se prop. 2018/19:132).
Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59)
Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen hade som syfte att öka andelen korrekta utbetalningar ur välfärdssystem. Delegationen hade flera uppdrag och lämnade ett antal delrapporter. Bland annat skulle delegationen utgöra ett samlande organ och ta fram faktaunderlag till regeringen. I uppdraget ingick också att lämna för- slag på mål och resultatindikatorer för att möjliggöra en uppföljning för regeringen av de insatser som görs av myndigheterna. Delega- tionen skulle även genomföra omfattningsstudier av felaktiga utbetal- ningar från system där det finns väsentliga risker för fel och redovisa orsakerna till felen, samt göra en bedömning av den totala omfatt- ningen av felaktiga utbetalningar. I det ingick också att föreslå en modell för hur man återkommande kunde bedöma omfattningen av
68
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
felaktiga utbetalningar. Delegationen skulle lämna förslag till ny reglering som skulle underlätta för enskilda och andra aktörer att göra rätt och säkerställa att myndigheter hade rutiner och system som kan motverka felaktiga utbetalningar.
Delegationen uppskattade de felaktiga utbetalningarna till cirka
5,5 procent av de totala utgifterna, exklusive ålderspensionssystemet. Det motsvarade 18 miljarder kronor årligen. Osäkerhetsintervallet uppgick till
Delegationen fann ett antal faktorer som ökade risken för felaktiga utbetalningar. Man konstaterade bl.a. att olika uppgifter och underlag hade en helt avgörande betydelse för att utbetalningar skulle bli kor- rekta. Felaktiga uppgifter i ansökan och inte anmälda ändrade för- hållanden orsakade drygt tre fjärdedelar av de felaktiga utbetalningarna. Att uppgifter som låg till grund för beslut och utbetalningar var korrekta var därför viktigt enligt delegationen. Utformningen av väl- färdssystemen utgjorde också en viktig orsak till felaktiga utbetalningar. Ett ersättningssystems regelverk och konstruktion lade grunden för myndighetens förutsättningar att motverka felaktiga utbetalningar och överutnyttjande. När flera myndigheter ansvarade för ett stöd ökade risken för felaktiga utbetalningar. Detsamma var fallet när före- tag eller andra externa aktörer var involverade i ett ersättningssystem. Trots att det gjordes betydande insatser inom myndigheterna för att motverka felaktiga utbetalningar visade studierna som genomfördes inom ramen för delegationens arbete att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen fortsatt var omfattande. Vidtagna åtgärder hade inte varit tillräckliga för att komma till rätta med problemen.
Delegationen lämnade ett antal förslag och flera har lett till åtgärder. Bland annat har ett riksdagsbundet mål om att felaktiga utbetalningar ska minska antagits i statens budget (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 avsnitt 2.3.3). Vidare har ett råd för korrekta utbetalningar inrättats vid Ekonomistyrningsverket, vilket regleras i 3 och 4 §§ förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. I förordningen regleras även återkommande om- fattningsstudier av felaktiga utbetalningar.
69
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
Kontroll för ökad tilltro – en ny myndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2020:35)
Utredningen hade i uppdrag att överväga om en funktion för system- övergripande riskanalyser, urval och kontroller bör införas för att förhindra att felaktiga belopp betalas ut, och för att säkerställa att utbetalningarna sker till rätt mottagare.
Utredningen föreslog att det skulle inrättas en ny myndighet: Myndigheten för utbetalningskontroll. Myndigheten skulle ha i upp- drag att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen. Ansvaret för ärendehandläggning, beslut och kontroll föreslogs ligga kvar på respektive beslutande myndighet och den nya myndigheten skulle inte ompröva eller över- pröva några beslut. Den nya myndigheten skulle bidra med underlag till brottsutredningar men inte vara brottsutredande. Den skulle inte heller vara skyldig att anmäla misstänkta bidragsbrott. Utbetalningar från Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkrings- kassan och Pensionsmyndigheten skulle omfattas av den nya myndig- hetens uppdrag. Även Skatteverkets utbetalningar via skattekontona skulle omfattas. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande skulle dock inte omfattas. Flera andra myndigheter skulle vara skyldiga att lämna uppgifter till den nya myndigheten och få ta emot underrättelser om felaktigheter. Myndigheten skulle enbart hantera statliga utbetalningar, vilket skulle betyda att kommunala er- sättningar inte skulle omfattas.
Utredningen föreslog att det skulle inrättas ett system med trans- aktionskonto för statliga utbetalningar. Systemet skulle admini- streras av den nya myndigheten och skulle leda till en effektivisering genom att utbetalningar från välfärdssystemen hanterades samlat och att kontouppgifter för mottagare av utbetalningar administre- rades av en enda myndighet. Uppgifterna från ett transaktionskonto skulle utgöra grunden för den nya myndighetens arbete med data- analyser och urval för att upptäcka och förhindra felaktiga utbetal- ningar. Myndigheten för utbetalningskontroll skulle därutöver stödja och följa statliga myndigheters och arbetslöshetskassors arbete med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt vart tredje år lämna en redogörelse till regeringen för hur arbetet mot fel- aktiga utbetalningar fortlöpte. Utredningen lämnade förslag på ett
70
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
antal lagar för att reglera myndighetens verksamhet. Utredningen före- slog att myndigheten skulle påbörja sin verksamhet den 1 januari 2024.
I enlighet med utredningens förslag har regeringen lagt fram förslag om att det ska bildas en ny myndighet. Förslagen har antagits av riks- dagen (prop. 2022/23:34, bet. 2022/23:FiU35, rskr. 2022/23:266). Ut- betalningsmyndigheten påbörjade sin verksamhet den 1 januari 2024.
Uppdrag om förhindrande av brott kopplade till de stödåtgärder med statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser som vidtas med anledning av det nya coronaviruset (Ds 2020:28)
Utredningens uppdrag var att analysera risken för att de stöd- åtgärder med statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser som beslutas av regering och riksdag med anledning av utbrottet av coronaviruset missbrukas i brottslig verksamhet och föreslå åtgärder för att förhindra att det sker.
Utredningen lämnade flera synpunkter och förslag. I utred- ningens slutredovisning framfördes bl.a. att en grundläggande förut- sättning för att undvika felaktiga utbetalningar från stödsystemen är att de uppgifter som ligger till grund för ett beslut är korrekta. Utred- ningen poängterade behovet av ett utökat informationsutbyte mellan utbetalande och andra berörda myndigheter för att minska risken för fel och upptäcka brott. Regelverken när det gäller handläggning och kontroll behöver vara tydligt utformade och ge myndigheterna rätt befogenheter att kontrollera sökandens uppgifter. Felaktiga utbetal- ningar måste mötas med effektiva reaktioner, exempelvis genom en möjlighet för myndigheten att besluta om återkrav. En sådan möjlig- het saknades i vissa fall.
Utredningen ansåg även att möjligheterna att lagföra företag och de som står bakom företagen som begår brott mot stöd och andra ersättningar behöver ses över och stärkas. Utredningen ansåg att bidragsbrottslagen borde kunna utvidgas till att gälla även ersätt- ningar och stöd som betalas ut till företag, och att också tillämpnings- området för lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen borde utvidgas på motsvarande sätt. Utredningen ansåg att en sådan utvidgning skulle kunna innebära fler underrättelser om felaktiga utbetalningar och samtidigt göra det tydligt att alla välfärdens bidrag har samma skydd.
71
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13)
Utredningen hade i uppdrag att utvärdera möjligheterna till infor- mationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshets- kassor. Utredningen ansåg att statliga och kommunala myndigheter samt de som jämställs med myndigheter enligt offentlighets- och sekretesslagen bör ges förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i större utsträckning än i dag. Utredningen ansåg att det fanns ett omotiverat glapp mellan de undersökta statliga myndig- heternas uppdrag och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra det. Utredningen föreslog bl.a. att en generell sekretessbrytande bestämmelse skulle införas. Bestämmelsen skulle innebära att myndig- heter, kommuner och andra organ som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen skulle kunna utbyta uppgifter om enskilda som behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag och göra efter- kontroller. Bestämmelsen, som skulle omfatta samtliga statliga och kommunala myndigheter samt de som enligt offentlighets- och sekre- tesslagen jämställs med myndigheter, skulle innebära att uppgifter skulle få lämnas ut såväl på begäran som på eget initiativ. Utred- ningen föreslog även en utökad uppgiftsskyldighet i vissa fall och ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan vissa myndigheter.
Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet. Regeringen har också tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informa- tionsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22)
Stärkt arbete med att bekämpa bidragsbrott (SOU 2022:37)
Utredningen hade i uppdrag att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. I del- betänkandet genomförde utredningen en kartläggning av arbetet mot bidragsbrott för att undersöka om det gick att förbättra hanteringen. Utredningen tittade även på hur styrning och samverkan mellan aktörer i utredningskedjan kunde utvecklas och om ansvar och be- fogenheter skulle flyttas mellan myndigheter. Därutöver lämnade utredningen ett förslag på ett administrativt sanktionssystem.
I kartläggningen kom utredningen fram till att arbetet mot bidrags- brott hade förbättrats över tid, men att vissa brister kvarstod. Även om fler felaktiga utbetalningar upptäcktes och antalet brottsanmäl-
72
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
ningar hade ökat var det fortfarande få överträdelser som ledde till anmälan och lagföring. Genomströmningstiden för de enklare bidrags- brotten hade minskat, medan genomströmningstiden för de grova bidragsbrotten hade ökat. Polismyndigheten bedömdes sakna resurser att prioritera bidragsbrott i den omfattning som de beslutande aktörerna förväntade sig. Vid utredningar av bidragsbrott behövdes även omfattande specialistkompetens och kunskaper för att utreda ekonomisk brottslighet. Utredningen ansåg sammantaget att de brister som framkommit inte kunde åtgärdas genom utvecklad styr- ning, organisationsförändringar eller ökad samverkan. Det krävdes i stället mer omfattande förändringar.
Utredningen föreslog att det genom en ny lag skulle införas ett system med administrativa sanktionsavgifter. En administrativ sank- tionsavgift skulle kunna tas ut för mindre allvarliga brott, i stället för att det görs en anmälan om bidragsbrott. Sanktionsavgiften skulle motsvara 25 procent av det felaktigt utbetalda eller tillgodoräknade beloppet. Ansvaret föreslogs vara strikt, även situationer där den enskilde inte har handlat med uppsåt eller av grov oaktsamhet skulle kunna leda till att en sanktionsavgift tas ut. Förslaget innebar inte att några bidragsbrott avkriminaliserades, även om den enskilde inte skulle bli föremål för dubbla prövningar.
Utredningen föreslog vidare att ansvaret för att utreda bidrags- brott skulle flyttas från Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten. Förslaget motiverades bl.a. av att Eko- brottsmyndigheten hade bättre kompetens och större vana att utreda komplex ekonomisk brottslighet, men också av att det administrativa sanktionssystemet skulle lämna utrymme för mer resurser till de all- varligare brotten.
Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.
En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65)
Utredningen hade i uppdrag att dels analysera betydelsen av korttids- stödet för att lindra de negativa ekonomiska effekterna som uppstått till följd av spridningen av
73
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
utvärdering av stödets betydelse (SOU 2022:30). Slutbetänkandet be- handlade uppdraget att se över regelverket.
Utredningen lämnade förslag till en ny lag om stöd vid korttids- arbete med ett samlat system för korttidsarbete. Den nya lagen syftade bl.a. till att möjliggöra en effektiv kontroll och motverka missbruk. Utredningen lämnade också förslag på straffbestämmelser i den nya lagen. Det brottsliga agerandet bestod i att arbetsgivaren hade lämnat oriktiga uppgifter, eller inte följt anmälningsskyldigheten. Ett brott förelåg i sådana fall om det uppstod en fara för att stöd vid korttids- arbete tillgodoförs felaktigt eller med ett för högt belopp, eller inte återkrävs i situationer då arbetsgivaren saknade rätt till stöd. Straffet för brott av normalgraden föreslogs vara fängelse i högst två år, för ringa brott vara böter eller fängelse i högst sex månader och för grovt brott vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Ärenden rörande brottet föreslogs hanteras av Ekobrottsmyndigheten.
Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.
Bolag och brott (SOU 2023:34)
Utredningen hade i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder för att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. I uppdraget ingick bl.a. att redovisa för- och nackdelar med det nuvarande undantaget från revisionsplikten för små aktiebolag respektive en återinförd revisionsplikt för sådana bolag samt att föreslå de författningsändringar som skulle krävas vid ett eventuellt återinförande. Utredningen hade också att ta ställning till om Bolagsverkets kontrollerande roll borde utökas i ett brotts- förebyggande syfte och om det borde införas en särskild straffbestäm- melse om bolagskapning. Utredningen hade därutöver att ta ställ- ning till ytterligare frågor, bl.a. frågor om tidsfrister för ingivning av årsredovisningar och sanktioner vid förseningar, samt för- och nack- delar med reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag.
Utredningen lämnade flera förslag. Bland annat föreslogs det att Bolagsverket i större utsträckning än i dag borde göra kontroller i registreringsärenden för att kunna identifiera brottsliga upplägg där det anmäls målvakter som företrädare för bolag och föreningar. Utred- ningen föreslog även att Bolagsverket skulle kunna förelägga om personlig inställelse för att säkerställa anmälarens eller den anmäldes
74
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
identitet eller behörighet att företräda företaget. Vidare föreslog utredningen att Bolagsverket skulle kunna stryka personer från aktie- bolagsregistret, föreningsregistret och handelsregistret som avregi- strerats från folkbokföringen på grund av att de har varit registrerade under falsk identitet. Utredningen lämnade också förslag på en ny straffbestämmelse, företagskapning, i 9 kap. brottsbalken.
Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen (SOU 2023:52)
Utredningen hade i uppdrag att se över möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott. Syftet var att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering som skulle minska antalet fel- aktiga utbetalningar och förhindra bidragsbrott som gäller ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av Försäkringskassan, Pensions- myndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Utredningen föreslog att nämnda myndig- heter skulle få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott. Ett råd mot välfärdsbrott föreslogs att inrättas för att granska regelför- slag ur perspektivet att motverka brott och olika brottsliga upplägg som avser välfärdssystemen. Rådet skulle också ge praktiskt stöd och ta fram vägledande principer för regelgivning på välfärdsom- rådet. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslogs få ut- ökade möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer än den enskilde som ett led i att förhindra att brott begås. Kommunerna föreslogs få hämta in vissa uppgifter om inkomst från Skatteverket. Utredningen föreslog även att ett system med bidragsspärr införs. Den som döms eller meddelas ett strafföreläggande för bidragsbrott av normalgraden eller grovt bidragsbrott ska samtidigt meddelas en bidragsspärr av allmän domstol eller åklagare.
Utredningens förslag bereds i Regeringskansliet.
75
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
3.5.3Myndighetsuppdrag och rapporter
Bedrägeribrottsligheten i Sverige – Kartläggning och åtgärdsförslag
Brottsförebyggande rådet fick 2014 i uppdrag av regeringen att genomföra en studie av bedrägerier och arbetet mot sådan brottslig- het. Rapporten Bedrägeribrottsligheten i Sverige - Kartläggning och åtgärdsförslag (Rapport 2016:9) redovisades 2016. I rapporten kon- staterade Brottsförebyggande rådet att det sedan 2008 hade skett en ökning av bedrägeribrottsligheten, både i termer av självrapporterad utsatthet och i antalet ärenden som hanteras av rättsväsendet. Utveck- lingen för bidragsbrotten var mer jämn över tid.
För bidragsbrotten beskrevs det typiska upplägget som att gär- ningspersonen, genom att lämna felaktig information, vilseledde den utsatte att betala ut bidrag eller förmåner som denne inte var berät- tigad till. En variant var att personen inte underrättade den utbeta- lande myndigheten eller organisationen om ändrade förhållanden, och därigenom fick en för hög utbetalning. I rapporten noterades det att bidragsbrotten enbart omfattade bidrag och förmåner till enskilda, men att det fanns en del brottsbalksbedrägerier som drabbade de ut- betalande aktörerna. Det handlade då om stöd till företagare, som framför allt betalas ut av Arbetsförmedlingen, men även vissa typer av bedrägerier mot Försäkringskassan.
Vid bidragsbrott och andra välfärdsbedrägerier kunde osanna identiteter missbrukas, exempelvis genom falska namnteckningar på diverse intyg eller genom ansökningar om olika bidrag till företag med falska identiteter på lönelistor. Utöver privatpersoners identi- teter missbrukades även olika organisationers eller företags identi- teter vid bedrägerier.
I fråga om bidragsbrotten var gärningspersonen typiskt sett känd när anmälan gjordes, och andelen anmälningar som ledde till ett personuppklaringsbeslut var relativt hög. Vid dessa ärenden låg den främsta utmaningen i att styrka uppsåt. Vid bedrägerier som begicks med hjälp av företag kunde det bli särskilt svårt att utreda vilka som låg bakom bedrägeriet, eftersom de personer som syntes framför allt var medhjälpare och målvakter.
Brottsförebyggande rådet lämnade ett antal åtgärdsförslag. Bland annat framfördes att lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen borde tillämpas i större ut-
76
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
sträckning och att lagen borde utökas till att omfatta alla bidrag i välfärdssystemen, samt att det vore av särskilt stor betydelse att in- kludera stöden till företagare. Det konstaterades att det fanns ett behov av ett större utbyte av information och kunskap mellan brotts- utredande myndigheter och utbetalande myndigheter.
Välfärdsbrott och otillåten påverkan
Sveriges Kommuner och Regioner publicerade 2021 en rapport om välfärdsbrott och otillåten påverkan i kommunerna (Välfärdsbrott och otillåten påverkan – Från bidragsfusk till systemhotande brotts- lighet, SKR 2021). Uppdraget bestod bl.a. i att genomföra en intervju- studie och att ta fram information om vilka utmaningar kommunerna stod inför. Intervjustudien skulle enligt uppdraget undersöka väl- färdsbrottslighet där individer, företag eller enskilda medarbetare missbrukade välfärdssystemet samt otillåten påverkan.
Problematiken kring otillåten påverkan tycktes enligt rapporten öka. Ibland var påverkansförsöken kopplade till välfärdsbrott, ibland till andra beslut som kommunala tjänstemän och politiker fattade.
Enligt rapporten framkom kopplingarna till den organiserade brotts- ligheten när intervjupersonerna beskrev brotten mot välfärdssystemen. Utvecklingen gick mot större, systematiska bedrägerier. Välfärdsbrott med kopplingar till organiserad brottslighet bedömdes öka.
I en egeninitierad rapport redogjorde Polismyndigheten för de lång- siktiga konsekvenserna av
77
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
Välfärdsbrott mot kommuner och regioner
Brottsförebyggande rådet fick i uppdrag av regeringen att genom- föra en studie av välfärdsbrott mot kommuner och regioner som involverar företag eller föreningar. Rapporten Välfärdsbrott mot kommuner och regioner (Brå 2022:1) publicerades 2022. Brottsföre- byggande rådet beskrev i rapporten hur företag och föreningar kom in i välfärdsystemen, hur felaktigheterna såg ut samt hur kommu- nerna och regionerna arbetar med frågorna. Brottsförebyggande rådet lämnade även förslag på åtgärder.
Även om studien endast omfattade brott riktade mot kommuner och regioner gjordes vissa iakttagelser som kan antas även ha giltig- het för brott riktade mot statliga utbetalningar. I rapporten kon- staterade Brottsförebyggande rådet att de lämplighetsprövningar som gjordes vid tillståndsgivning, avtalsskrivande eller inträde på en välfärdsmarknad inte fångade upp alla oseriösa aktörer. Kontroll försvårades även av att bulvaner och målvakter användes som före- trädare. Felaktigheter kunde vidare uppkomma först efter att aktören etablerat sig på marknaden. Vad gäller föreningsbidrag gjorde kom- munen eller regionen ingen lämplighetsprövning. I stället ställdes det upp vissa villkor och krav på de föreningar som vill kvalificera sig för medel. Dessa krav var generellt sett mycket lägre än de krav som ställdes på företagen. Brottsförebyggande rådet genomförde en analys av de olika befintliga ersättningsmodellerna och kunde bl.a. konstatera att samtliga modeller innebar risker för felaktiga utbetal- ningar och brottsliga angrepp.
Vad gäller kommuners och regioners sätt att hantera välfärds- brott noterades att misstänkta brott endast i undantagsfall anmäldes till rättsväsendet, tillsynsmyndigheter eller Skatteverket. Det var även vanligt att brottsanmälan lades ner. Enligt rapporten var det svårt att bevisa den brottsliga gärningen i relation till verksamheter och avtal som i många fall är komplexa, och att bevisa vem eller vilka som var gärningspersoner. En annan svårighet som identifierades var att avgöra om ansvaret skulle tillskrivas en individ, alternativt före- taget eller föreningen. Det var inte heller alltid givet vem som ska ses som företrädare för företaget eller föreningen. Brottsförebyggande rådet konstaterade även att kommuners och regioners efterkontroll vid lämnad ersättning tenderade att vara ytlig och att det var som mest markant gällande föreningsbidragen.
78
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
Brottsförebyggande rådet lämnade flera förslag på åtgärder. Bland annat föreslogs att det borde införas en särskild lag för företags brott mot välfärdssystemen liknande bidragsbrottslagen och att det borde införas en underrättelseskyldighet rörande företags välfärdsbrott motsvarande den som finns gällande bidragsbrott.
Myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet
År 2009 inleddes en myndighetsgemensam satsning mot grov organi- serad brottslighet där tolv myndigheter ingår. Ytterligare nio myndig- heter ingår som nätverksmyndigheter. Vartannat år tas en myndig- hetsgemensam lägesbild av den organiserade brottsligheten fram, vilken redovisas av Nationellt underrättelsecentrum där de tolv myndigheterna ingår. Enligt förordningen (2014:1102) med instruk- tion för Polismyndigheten ska det också årligen ske en redogörelse för den verksamhet som har bedrivits i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten.
I lägesbilden från 2021 (Polismyndigheten, diarienummer A562.287/2021) konstaterade Nationellt underrättelsecentrum att välfärdssystemet utgör en lukrativ inkomstkälla för organiserad brottslighet. Angrepp på utbetalande system och undandragande av skatter och avgifter togs också upp som ett av de allvarligaste hoten, bl.a. för att angreppen möjliggör fortsatt tillväxt av den organiserade brottsligheten. Det fanns även indikationer på att stöden under pandemin var särskilt utsatta, bl.a. noterades att stödet för kort- tidsarbete utnyttjades av kriminella aktörer. Fram till och med maj 2021 hade en tredjedel av de aktörer som satsningen bedömt som strategiska personer inom den organiserade brottsligheten kopp- lingar till företag och organisationer som ansökt om pandemirela- terade stöd.
Som de viktigaste sårbarheterna relaterat till dessa angrepp note- rades möjligheten att använda företag, målvakter och falska identi- teter för att begå brott, tillitsbaserade system i kombination med bristande kontrollverktyg, myndigheternas delade ansvar och be- gränsade möjligheten att dela information. Därutöver nämndes sär- skilt korruption, infiltration och otillåten påverkan av den legala samhällssfären som ytterligare sårbarheter. Som en konsekvens var en av Nationellt underrättelsecentrums rekommendationer att den
79
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
myndighetsgemensamma satsningen bör prioritera vinstdrivande brottslighet som riktas mot staten och där företag används som brotts- verktyg.
I den årliga redovisningen från 2022 bedömdes att de vanligast förekommande stöden och bidragen i den operativa verksamheten mot organiserad brottslighet var personlig assistans och hemtjänst och andra typer av stöd och bidrag som utbetalas av Försäkrings- kassan, stöd och bidrag från Arbetsförmedlingen, stöd till skol- och förskoleverksamhet, stöd till föreningsverksamhet och lönegaranti.
I lägesbilden från 2023 (Polismyndigheten, diarienummer A215.519/2023) bedömdes angrepp på utbetalande system och undandragande av skatter alltjämt som ett av de allvarligaste hoten. Det tillades att det troligen skett en expansion av brottsligheten. Om staten hittills varit det huvudsakliga målet utsattes nu även kom- muner och regioners välfärdsutbetalningar, exempelvis till vård- centraler,
Uppdrag till Ekonomistyrningsverket
Ekonomistyrningsverket har i uppdrag att för regeringen årligen föreslå åtgärder som bör vidtas i syfte att säkerställa korrekta ut- betalningar från välfärdssystemen. Detta framgår av 11 § förord- ningen om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Ekonomistyrningsverket ska till regeringen även redovisa sina överväganden om, och i så fall hur, resultatet av Eko- nomistyrningsverkets övergripande uppgifter kan användas för att säkerställa korrekta utbetalningar av kommunala ersättningar och andra statliga ersättningar än sådana som betalas ut från välfärds- systemen och som avser en enskild person.
I rapporten Säkerställ korrekta utbetalningar från välfärdssyste- men – förslag på åtgärder 2023 (ESV 2023:25) konstaterade Ekonomi- styrningsverket att uppdraget i första hand omfattade sådana ut- betalningar som betalades ut av ett antal statliga myndigheter och som avsåg enskilda personer. Ekonomistyrningsverket ansåg att arbetet mot felaktiga utbetalningar och välfärdsbrott rörde hela väl- färden, oavsett om det gäller en statlig individersättning, ett förenings- bidrag, eller en upphandlad välfärdstjänst. Därför lämnade Ekonomi-
80
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
styrningsverket ett antal förslag för att stärka arbetet mot felaktiga utbetalningar i en vidare bemärkelse.
Ekonomistyrningsverket föreslog olika åtgärder för att förbättra arbetet med att förebygga brott och felaktigheter inom hela väl- färden, dvs. inte bara för de ersättningar som avses i förordningen om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärds- systemen, utan även för kommunala och andra statliga ersättningar än sådana som avser en enskild person. Förslagen handlade om att öka möjligheten att utbyta information om socialtjänst och sjukvård, att ge regionerna en underrättelseskyldighet, att ge fler myndigheter ett brottsförebyggande uppdrag och att följa upp kommunernas arbete med att förebygga välfärdsbrottslighet.
Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer
Statskontoret fick i uppdrag av regeringen att kartlägga och analy- sera hur Folkbildningsrådet, Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor (MUCF), Naturvårdsverket, Sveriges Riksidrotts- förbund, SISU Idrottsutbildarna, Statens energimyndighet, Statens kulturråd och Statens skolverk arbetar för att säkerställa korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Promemorian Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer publicerades 2023 (Statskontoret 2023:19).
Statskontoret bedömde att kontrollperspektivet generellt sett har blivit tydligare under senare år i organisationernas handläggning av stöden. Samtidigt påpekade Statskontoret att det finns flera viktiga förbättringsområden som organisationerna behöver arbeta vidare med. Statskontoret identifierade tre generella förbättringsområden i arbetet för korrekta utbetalningar. De tre områdena var strategiskt riskanalysarbete, kontroller och systemstöd. Statskontoret identi- fierade även flera rättsliga och administrativa förutsättningar som försvårar för utbetalande organisationer i deras arbete för korrekta utbetalningar. Det gällde bl.a. att alla stödförordningar inte ger en tydlig möjlighet att ställa krav och genomföra kontroller och att det är svårare att säkerställa korrekta utbetalningar till ideella föreningar. Det konstaterades även att sekretess gör det svårare att säkerställa korrekta utbetalningar och att det saknas en underrättelseskyldighet för myndigheter när de betalar ut stöd till juridiska personer. Stats-
81
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
kontoret konstaterade att det inte sker någon systematisk sam- verkan mellan utbetalande organisationer i arbetet för korrekta ut- betalningar.
Statskontoret lämnade ett flertal förslag till regeringen, bl.a. att en gemensam databas över statliga stöd bör skapas. Statskontoret föreslog även att principer för vilka bestämmelser som ska finnas i alla stödförordningar bör tas fram och att en systematisk genomgång och justering av stödförordningarna bör genomföras. Det föreslogs även att ett företrädarregister för ideella föreningar som tar emot statliga stöd bör utredas. Statskontoret lämnade även ett flertal för- slag till utbetalande myndigheter och ideella organisationer.
3.5.4Riksrevisionens rapporter
Revisionsrapport – Bristande rutiner och intern styrning och kontroll i uppföljning av lämnade bidrag 2018
Statens skolverk hade under 2018 i uppdrag att dela ut drygt 17,5 miljarder kronor i bidrag avseende mer än 60 olika typer av stats- bidrag. Merparten av de statsbidrag myndigheten hanterade var för- ordningsstyrda där krav ställdes på Statens skolverk att följa upp hur mottagaren hade använt sig av bidraget. I de fall mottagaren lämnade oriktiga uppgifter eller inte använde bidraget för rätt ändamål skulle det återbetalas till Statens skolverk.
Riksrevisionens granskning (diarienummer
82
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
Klimatklivet – stöd till lokala klimatinvesteringar
Det statliga stödet till klimatinvesteringar (Klimatklivet) granskades av Riksrevisionen (RiR 2019:1). Klimatklivet är ett stöd till lokala klimatinvesteringar som syftar till att öka takten för att nå miljö- kvalitetsmålet. Klimatklivet kan sökas av bl.a. företag, kommuner, bostadsrättsföreningar och regioner, men inte av privatpersoner. Naturvårdsverket ska i samverkan med andra centrala myndigheter och länsstyrelserna administrera och besluta om stöd inom Klimat- klivet. Länsstyrelsernas roll är att stödja och vägleda dem som vill ansöka inom respektive län. Länsstyrelserna tar emot ansökan och skriver ett yttrande innan ansökan skickas vidare till Naturvårds- verket för beslut.
En av Riksrevisionens iakttagelser var att uppstartsfasen var mycket kort och karakteriserades av svårigheter då vägledningen för stödsystemet utarbetades parallellt med att handläggningen av bidrag startade. Hur stödet skulle följas upp var heller inte planerat. Det fanns således en risk för att beslut fattades på felaktiga grunder. Utöver detta fann Riksrevisionen att länsstyrelserna saknade insyn i de bedömningar som Naturvårdsverket gjorde av varje ansökan, vilket försvårade länsstyrelsernas kommunikation med de bidragssökande. Naturvårdsverket hade inte heller gjort någon övergripande risk- analys, t.ex. vad gällde risken för oegentligheter. Riksrevisionen be- dömde bl.a. att vägledningen som fanns för stödet var otydlig när det gällde vilken typ av uppgifter som behövs för att kunna fatta beslut i de enskilda ärendena och i hur stödet ska följas upp.
Automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen – effektivt, men kontroll och uppföljning brister
Riksrevisionen granskade effektiviteten och rättssäkerheten i stat- liga myndigheters automatiserade beslutsfattande (RiR 2020:22). I granskningen konstaterades att de myndigheter som undersöktes (Försäkringskassan, Skatteverket och Transportstyrelsen) brast i arbetet med manuell kontroll av ärenden som hade hög risk för fusk och fel, samt att de helt automatiserade besluten följdes upp endast i begränsad omfattning. Detta bedömde Riksrevisionen ledde till att det inte fanns tillräckligt goda förutsättningar att upptäcka och åt- gärda fel. Det automatiserade beslutsfattandet bedömdes dock till
83
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
viss del ha förbättrat grundläggande rättssäkerhetsaspekter, t.ex. att alla ärenden går igenom samma automatiserade kontroller och han- teras manuellt utifrån samma urvalsgrunder. De granskade myndig- heterna hade också identifierat att kompetens för att kunna översätta lagstiftning till programkod var en kritisk faktor för att kunna säker- ställa korrekta och rättssäkra automatiserade beslut.
Revisionsrapport – Brister i MUCF:s handläggning av organisationsbidrag
Riksrevisionen granskade Myndigheten för ungdoms- och civilsam- hällesfrågors (MUCF) handläggning och kontroller av organisations- bidrag (diarienummer
Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete
I sin granskning av den statliga lönegarantin uppskattade Riks- revisionen att
84
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
faktor för att upptäcka missbruk. Som riskfaktorer för missbruk lyftes bl.a. möjligheten att själv föreslå konkursförvaltare, att ut- betalningar skulle ske skyndsamt även om det saknades omfattande bevis för att stödmottagaren var berättigad till lönegaranti, liksom att konkursförvaltare hade begränsade möjligheter att få löneupp- gifter från Skatteverket. Slutligen konstaterade Riksrevisionen att myndigheterna saknar verktyg för att göra effektiva kontroller och stoppa felaktiga utbetalningar.
Operation Rädda branschen – statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin
Riksrevisionen granskade de ekonomiska stödåtgärder i form av bidrag som staten under 2020 och 2021 riktat till idrotten och kul- turen med anledning av
85
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och uppföljning
Statsbidragen till studieförbunden granskades av Riksrevisionen för att ta reda på om kontrollen och uppföljningen varit effektiv (RiR 2022:20). Motivet till granskningen var att det hade uppdagats flera fall av fusk och oegentligheter i studieförbundens verksamhet som finansieras av statsbidragen. I rapporten konstaterades att folkbildningens aktörer inte hade utformat ett tillräckligt effektivt kontrollsystem. De vill- kor som styrde studieförbundens hantering och kontroll av bidragen var vida och otydliga vilket skapade en risk för att bidrag betalades ut till verksamhet som inte utgjorde folkbildning. Bristen på tydliga villkor bidrog även till problem i efterföljande kontroller av stats- bidraget eftersom det inte var tydligt vad som utgjorde felaktig an- vändning av bidragen. Därutöver bedömde Riksrevisionen att reger- ingens styrning inte hade haft tillräckligt fokus på kontroll.
3.5.5Skrivelser
Förslag på lagstiftningsåtgärder med anledning av coronapandemin
Finansdepartementet bjöd under våren 2020 in till ett möte mellan statssekreteraren Leif Jakobsson och ett antal myndigheter med anledning av de stödåtgärder som beslutats under
86
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
skyldigheten, att underrättelseskyldigheten bör vara dubbelriktad på så sätt att andra myndigheter ska kunna lämna uppgifter till Skatte- verket och att även stöd som betalas ut till företag bör omfattas av underrättelseskyldigheten. Skatteverket föreslog även att lönegarantin skulle omfattas av lagen.
Framställan om ändring i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen samt i vissa förordningar
I en gemensam skrivelse till regeringen har Arbetsförmedlingen, Cen- trala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bl.a. föreslagit att även regionerna ska omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi2021/02564). Som skäl för att regionerna ska omfattas av lagen har myndigheterna anfört att regionerna har till- gång till uppgifter som kan indikera att välfärdsförmåner betalas ut felaktigt. Ett exempel är barn som uteblir från besök hos tandvård eller barnavårdscentral och där familjen inte kan nås. Det skulle kunna tala för att familjen vistas eller bor utomlands och att barnbidrag och andra eventuella bosättningsbaserade förmåner betalas ut felaktigt. Myndigheterna föreslog även att de rättsliga hindren för att lämna underrättelser på medium för automatiserad behandling skulle undan- röjas. Skrivelsen har, såvitt avser lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen, överlämnats till utredningen.
3.6Utvecklingen av bidragsbrott, subventionsmissbruk med mera
Den officiella kriminalstatistiken, som Brottsförebyggande rådet ansvarar för, ger en viss beskrivning av hur brottsligheten mot de statliga stöden ser ut. Kriminalstatistiken utgår från det som anmäls och hanteras av polis, tull, åklagare och domstol, och ger därför inte nödvändigtvis en bild av den faktiska omfattningen eller utveck- lingen av brotten. Det innebär att t.ex. anmälningsbenägenhet spelar
87
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
roll för hur väl statistiken speglar verkligheten. Brottsstatistiken behöver därför tolkas med försiktighet.
För att säkerställa en enhetlig och tillförlitlig tillämpning hos myndigheterna inom rättsväsendet finns anvisningar och regler för hur brott ska klassificeras i s.k. brottskoder. Vid kodning görs i prin- cip ingen skillnad mellan olika brottsformer som fullbordat brott och försök, förberedelse eller stämpling till brott. Man skiljer heller inte mellan olika medverkansformer, t.ex. om det rör sig om gär- ningsperson, medhjälp eller anstiftan.
Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndig- heten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.
I avsnitt 3.3 redogjordes för de bestämmelser som kan bli aktuella när det gäller brott mot de statliga stödsystemen. Den följande pre- sentationen sker i tre delar. Den första delen rör bidragsbrott, den andra subventionsmissbruk och den tredje omställningsstödsbrott.
3.6.1Antalet bidragsbrottsanmälningar har ökat kraftigt över tid
Som visas i figur 3.1 har antalet anmälningar om bidragsbrott legat relativt stabilt från bidragsbrottslagens ikraftträdande 2007 till mitten av
88
SOU 2024:24Bakgrund
Figur 3.1 |
|
|
|
|
Antal anmälda bidragsbrott |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25000 |
|
|
|
|
|
|
|
Ringa bidragsbrott och bidragsbrott av normalgraden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Grovt bidragsbrott |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
20000 |
|
|
|
|
|
|
|
Vårdslöst bidragsbrott |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
07 |
08 |
09 |
10 |
|
|
|
|
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
|
|
|
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå). Uttag ur Brå:s statistikdatabas över anmälda brott. Urvalet utgår från brottskoderna
Enligt Försäkringskassans årsredovisning 2022 gjorde myndigheten 8 154 brottsanmälningar under 2022. De förmåner med flest antal brottsanmälningar var tillfällig föräldrapenning, föräldrapenning och barnbidrag inklusive flerbarnstillägg, vilka stod för hälften av alla anmälningar. De två stöd som i högst utsträckning rör företag och andra juridiska personer och som omfattas av bidragsbrottslagen är assistansersättningen och tandvårdsstödet. I dessa förmåner gjordes totalt 89 brottsanmälningar, varav 76 avsåg assistansersättning. Stödet avseende ersättning för höga sjuklönekostnader tillgodoräknas före- tag och andra juridiska personer, men omfattas inte av bidragsbrotts- lagen. Totalt gjordes 24 anmälningar rörande ersättning för höga sjuklönekostnader. Eftersom antalet anmälningar som Försäkrings- kassan, och nedan Arbetsförmedlingen, anger kan bygga på andra definitioner och urval än antalet anmälda brott i Brottsförebyggande rådets statistik bör jämförelser mellan de båda källorna göras med försiktighet.
Arbetsförmedlingen anger i sin årsredovisning för 2022 att myndig- heten gjort 227 brottsanmälningar, med ett sammanlagt belopp på drygt 17 miljoner kronor. 212 av anmälningarna avsåg misstänkta
89
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
bidragsbrott, 13 bedrägerier och 2 urkundsförfalskningar. 39 brotts- anmälningar rörde stöd till arbetsgivare eller anordnare, vilka upp- gick till över 11 miljoner kronor och omfattar sammanlagt 109 beslut om stöd. De flesta av stödbesluten rörde nystartsjobb, introduk- tionsjobb och olika former av lönebidrag.
Figur 3.2 visar antalet handlagda misstankar om bidragsbrott mellan 2008 och 2022. Fram till 2015 handlades cirka 10 000 brott per år, förutom 2013 då antalet var betydligt högre. 2016 och framåt ökade antalet handlagda brottsmisstankar successivt för att vara på sin högsta nivå 2020. Det går inte att utesluta att de höga nivåerna 2020 och 2021 berodde på
Den förhållandevis stora skillnaden mellan antalet anmälda och handlagda brottsmisstankar beror på hur bidragsbrotten upptäcks och registreras. Antalet anmälda brott utgår från ärendets registrerings- datum för att bestämma vilket år brotten tillhör. Om fler brott identifieras i ett ärende efter ärendets redovisningsår, t.ex. om ett ärende inletts 2022 och fler brott som rör ärendet identifieras 2023, redovisas dessa brott inte i statistiken över anmälda brott. Det innebär att anmälningar som egentligen borde finnas med saknas.
Majoriteten av de handlagda brottsmisstankarna resulterar i att ärendet avslutas utan ett lagföringsbeslut, t.ex. för att det inte be- döms gå att bevisa att den misstänkte gjort sig skyldig till brott. Denna andel har dock sjunkit över tid, från cirka 70 procent av ärendena 2008 till knappt 60 procent 2022. På motsatt sätt har an- delen väckta åtal ökat över tid.
90
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
Figur 3.2 Antal handlagda misstankar om bidragsbrott
50000
45000
Övriga beslut
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
08 |
09 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
Källa: Brottsförebyggande rådets statistik om handlagda brottsmisstankar.
Enligt Brottsförebyggande rådets statistik lagfördes mellan 350 och 450 personer årligen för bidragsbrott mellan 2009 och 2019. Med lag- föring avses fällande dom i tingsrätt, strafförelägganden eller åtals- underlåtelser. Statistiken över lagföringsbesluten utgår från den s.k. huvudbrottsprincipen. En person kan i en lagföring dömas för flera brott, men redovisningen sker enligt det brott som har den strängaste straffskalan. Därmed underskattas antalet lindriga brott. Under
91
Bakgrund |
SOU 2024:24 |
3.6.2Ett fåtal personer per år anmäls för subventionsmissbruk
Subventionsmissbruk infördes som brott i brottsbalken 1999. Brotts- förebyggande rådet har dock inte någon statistik om antalet anmäl- ningar om subventionsmissbruk förrän 2011 och framåt. De senaste tolv åren har totalt 14 anmälningar gjorts. Fördelningen över år visas i figur 3.3. Fem av dessa år, inklusive 2022, har ingen anmälan om brott skett.
Från 2011 till 2022 finns uppgifter om totalt 10 handlagda brotts- misstankar, inte någon avslutades med ett lagföringsbeslut. Det kan i sammanhanget vara värt att notera att straffbestämmelsen subventions- missbruk är subsidiär i förhållande till bedrägeri (prop. 1998/99:32 s. 28). Det kan därför inte uteslutas att någon av anmälningarna om subventionsmissbruk lagförts som bedrägeri.
Figur 3.3 Antal anmälningar om subventionsmissbruk och grovt subventionsmissbruk
5
4
3
2
1
0
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå). Uttag ur Brå:s statistikdatabas över anmälda brott. Urvalet utgår från brottskod 0916.
Det finns dock uppgifter som tyder på att antalet anmälda miss- tänkta subventionsmissbruk möjligtvis är högre än vad som framgår av Brottsförebyggande rådets statistik. Rådet för skydd av EU:s
92
SOU 2024:24 |
Bakgrund |
finansiella intressen,
3.6.3Lagföringsbeslut gällande omställningsstödsbrott
Enligt uppgift från Brottsförebyggande rådet finns det ingen speci- fik brottskod för lagen om omställningsstöd, och anmälningar om brott mot lagen redovisas därför under rubriken ”Övriga special- straffrättsliga författningar”. Det innebär att antalet anmälda eller handlagda brottsmisstankar om omställningsstödsbrott inte går att urskilja i statistiken.
År 2021 var det första året som antalet lagföringar om omställ- ningsstödsbrott redovisades i Brottsförebyggande rådets lagförings- statistik. Totalt fattades 20 lagföringsbeslut för omställningsstöds- brott, i samtliga fall var omställningsstödsbrottet huvudbrott och avsåg brott av normalgraden. Det efterföljande året 2022 fattades totalt 18 lagföringsbeslut för omställningsstödsbrott, i samtliga fall gällde det brott av normalgraden och omställningsstödsbrottet ut- gjorde huvudbrott.
93
4 Kartläggning av statliga stöd
4.1Inledning
I utredningens uppdrag ingår att kartlägga statliga stöd till företag, inklusive enskilda näringsidkare, och andra juridiska personer samt statens kostnader för stöden. Enligt direktiven behövs en kartlägg- ning, bl.a. mot bakgrund av att statliga stöd som riktar sig till företag och andra juridiska personer har ökat i omfattning och betydelse under senare år, och att det därför kan ifrågasättas om bidragsbrotts- lagen omfattar den helt övervägande delen av alla statliga utbetal- ningar.
I detta kapitel beskrivs först övergripande de utgifter staten har för lämnade bidrag till företag och andra juridiska personer respek- tive enskilda. Därefter diskuteras de metoder, källor och avgräns- ningar som använts i kartläggningen av de statliga stöden och statens kostnader för dessa. Kapitlet avslutas med att resultatet av kart- läggningen presenteras. De enskilda stöden återfinns i bilaga 2.
4.2Den realekonomiska fördelningen ger en god bild av hur statens utgifter används
En övergripande bild av de statliga stöden, både sett över tid och till olika mottagare, kan fås genom att studera statens utgifter. Statens utgifter för det kommande året bestäms i den årliga budgetprocessen i vilken också omfattningen av statens utgifter för de flesta stöd till företag och andra juridiska personer bestäms, t.ex. genom tilldelning av medel till anslag. Vissa undantag kan finnas, t.ex. utgifter från vissa fonder eller skatteutgifter. Med anslag avses ett av riksdagen anvisat ramanslag som regeringen tilldelat en myndighet med ett visst belopp för ett bestämt ändamål (s.k. anslagsändamål). Ett anslag behandlas i
95
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
ett eller flera regleringsbrev och delas i en eller flera anslagsposter som var och en disponeras av en myndighet. En anslagspost kan i sin tur vara förenad med ett anslagsvillkor, vilket är en precisering som regeringen gör av hur anslagsposten får användas. En sådan pre- cisering får dock aldrig gå utöver det ändamål som riksdagen bestämt för anslaget.
Efter riksdagens beslut om budgeten fördelas medlen ut till myndig- heter, och i förlängningen andra organisationer, genom regleringsbrev. Omfattningen av stöden i termer av antal och storlek skulle därför som huvudregel kunna utläsas dels genom budgetpropositionen och regleringsbreven, dels genom myndigheternas årsredovisningar och andra utgiftssammanställningar efter budgetårets slut. Ett exempel på det sistnämnda är den realekonomiska fördelningen av statens utgifter som Ekonomistyrningsverket publicerar på sin webbplats och som innehåller information om hur utgifter t.ex. fördelas mellan olika sektorer per anslagspost. Ett exempel på hur informationen är strukturerad i den realekonomiska fördelningen ges i tabell 4.1. För- delningen bygger på myndigheternas redovisning, men kompletteras med förenklingar och schabloner vilket kan innebära viss osäkerhet i hur utgifterna fördelas på enskilda anslag.
Med hjälp av den realekonomiska fördelningen kan storleken på statens utgifter för konsumtion och investeringar till olika aktörer sammanfattas. I de följande figurerna har utgifterna över tid på stats- budgetens utgiftssida sammanställts. Utgifter relaterade till ålders- pension och biståndsverksamhet har exkluderats. Skatteutgifter och utgifter som tas från fonder ingår inte heller, eftersom de inte räknas in i den realekonomiska fördelningens utgifter.
Som utgifter till företag och andra juridiska personer räknar vi lämnade bidrag till de mottagarkategorier som i den realekonomiska fördelningen benämns som ”privata företag, privata ekonomiska för- eningar” och ”övriga organisationer, övriga ideella föreningar”, ”stat- liga bolag” eller ”kommunala bolag”. Motsvarande utgifter till enskilda personer uttrycks som utgifter till ”enskilda personer”. Det är inte möjligt utifrån den tillgängliga datamängden att göra mer detaljerade nedbrytningar per mottagarkategori. Vi kan heller inte utesluta att myndigheters utgifter till enskilda näringsidkare i vissa fall redovisas som utgifter till företag och andra juridiska personer, och i vissa fall som utgifter till enskilda personer. Detta är en potentiell felkälla, som vi dock bedömer inte förändrar den övergripande bilden.
96
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
Tabell 4.1 Exempel på strukturen i den realekonomiska fördelningen
Anslagspost |
Myndighet |
|
|
… |
… |
|
|
Stöd till klimat- |
Naturvårds- |
investeringar |
verket |
|
|
Stöd till klimat- |
Naturvårds- |
investeringar |
verket |
|
|
Stöd till klimat- |
Naturvårds- |
investeringar |
verket |
|
|
Stöd till klimat- |
Naturvårds- |
investeringar |
verket |
|
|
Stöd till klimat- |
Naturvårds- |
investeringar |
verket |
|
|
Stöd till klimat- |
Naturvårds- |
investeringar |
verket |
|
|
Stöd till klimat- |
Naturvårds- |
investeringar |
verket |
|
|
Stöd till klimat- |
Naturvårds- |
investeringar |
verket |
|
|
Stöd till klimat- |
Naturvårds- |
investeringar |
verket |
|
|
… |
… |
|
|
Arthuvudgrupp
…
Övrigt finan- siellt
Transfereringar
Transfereringar
Transfereringar
Transfereringar
Transfereringar
Konsumtion
Transfereringar
Transfereringar
…
Art
…
Lämnade bidrag – investering – stat- liga bolag
Lämnade bidrag – investering – primärkommuner
Lämnade bidrag – investering – regioner
Lämnade bidrag – investering – kom- munala bolag
Lämnade bidrag – investering – privata företag, privata eko- nomiska föreningar
Lämnade bidrag – konsumtion – en- skilda personer
Omkostnader – konsumtion, övriga utgifter för hyrda lokaler – utom- statliga
Lämnade bidrag – investering – organisationer, ideella föreningar – kommunala sektorn
Lämnade bidrag – investering – övriga organisationer, övriga ideella för- eningar
…
Utgift
…
0
0
359
1 503
78527
37296
0
1 229
1 757 …
Källa: Den realekonomiska fördelningen 2021, rad
97
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
I den realekonomiska fördelningen räknas utgifter för arbetslöshets- ersättning och lönegaranti till ”Övriga organisationer, övriga ideella föreningar”. Dessa har i figurerna i stället tillgodoräknats enskilda personer. Slutligen har utgifterna i avsnittet räknats om med kon- sumentprisindex (KPI) till 2022 års prisnivå.
I figur 4.1 har statens utgifter fördelats på företag och andra juridiska personer respektive enskilda personer. Jämförelsen visar hur stor del av utgifterna som går till respektive mottagare, t.ex. genom utbetalningar i välfärdssystemen. Fram till 2019 motsvarade utgif- terna till företag och andra juridiska personer ungefär en femtedel av utgifterna till enskilda personer. Mellan 2015 och 2019 ökade utgif- terna till företag och andra juridiska personer från 60 till 81 miljarder kronor, dvs. med cirka 35 procent, och gick från 4,5 till 5,6 procent av de takbegränsade utgifterna i statens budget (budgetens samtliga utgifter med undantag för statsskuldsräntorna men med tillägg för utgifterna i ålderspensionssystemet). Utgifterna till företag och andra juridiska personer ökade kraftigt under
98
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
Figur 4.1 Lämnade bidrag på statsbudgetens utgiftssida
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Företag och andra juridiska personer |
|
|
Enskilda personer |
351 |
|
|
|
350 |
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
339 |
|
|
|
333 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
334 |
|
||||||||||
350 |
|
|
|
|
|
|
327 |
|
|
|
330 |
|
|
|
327 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
148 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
123 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
60 |
|
|
|
|
|
74 |
|
|
|
|
76 |
|
|
|
|
82 |
|
|
|
|
81 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
98 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
|
|
|
2016 |
|
|
|
2017 |
|
|
|
2018 |
|
|
|
2019 |
|
|
|
2020 |
|
|
|
2021 |
|
|
|
2022 |
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
Källa: Egen sammanställning ur den realekonomiska fördelningen. Utgifter till företag och andra juridiska personer avser realekonomisk art 41, 45, 47, 48, 51, 55, 57 och 58. Utgifter till enskilda personer avser realekonomisk art 49 och 59. Utgifterna är omräknade till 2022 års prisni vå med KPI.
I figur 4.2 har utgifterna till företag och andra juridiska personer brutits ner på privata företag och privata ekonomiska föreningar (t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företagsformer som inte tillhör staten eller kommunerna), övriga organisationer och övriga ideella föreningar (t.ex. organisationer och ideella föreningar som inte finansieras eller kontrolleras av den statliga eller kommu- nala sektorn) samt statliga, regionala och kommunala bolag. Jämfört med 2015 har utgifterna till de nu angivna typerna av juridiska per- soner ökat, både fram till 2019 och till 2022. Den största delen av utgifterna har alltid gått till privata företag och privata ekonomiska föreningar. Dessa stöd har också ökat successivt över åren, från 31 miljarder kronor 2015 till 46 miljarder kronor 2019 och 60 mil- jarder kronor 2022. Även utgifterna till övriga organisationer och övriga ideella föreningar har ökat under perioden, även om organisa- tionernas andel av de totala utgifterna har minskat. En viktig för- klaring till hur andelarna förändrats efter 2019 är sannolikt karak- tären på de stödåtgärder som vidtagits under pandemin.
99
Kartläggning av statliga stödSOU 2024:24
Figur 4.2 |
Lämnade bidrag på statsbudgetens utgiftssida |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
fördelat på typ av juridisk person, miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Privata företag och privata |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
140 |
|
|
|
|
ekonomiska föreningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Övriga organisationer och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
120 |
|
|
|
|
övriga ideella föreningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
Statliga, regionala och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
26 |
|
|
|
13 |
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
100 |
|
|
|
|
kommunala bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
|
|
|
14 |
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
|
|
|
23 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
10 |
|
|
|
|
21 |
|
|
|
|
21 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
103 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
40 |
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
83 |
|
|
|
60 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
47 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
43 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
31 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
2016 |
|
|
|
|
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Egen sammanställning ur den realekonomiska fördelningen. Utgifterna är omräknade till 2022 års prisnivå med KPI.
Mer insikt om vilken verksamhet stöden till företag och andra juri- diska personer finansierar kan fås genom att bryta ner de totala utgifterna i figur 4.2 per utgiftsområde, se figur 4.3 nedan. För att tydligare visa effekter till följd av pandemin visas utgifterna för 2015, 2020 och 2022. Ett streck
Som illustreras i figur 4.3 har de utgiftsområden med högst ut- gifter till företag och andra juridiska personer legat relativt konstant över tid, med utgiftsområdena 14 (Arbetsmarknad och arbetsliv),
23(Areella näringar, landsbygd och livsmedel) och 17 (Kultur, medier, trossamfund och fritid) som de tre största. År 2020 märks dock även andra utgiftsområden, då utgifterna ökat kraftigt på utgiftsom- rådena 24 (Näringsliv) och 10 (Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning). Detta beror till största delen på att några av de största pandemistöden, omställningsstöd, stöd vid korttids- arbete och ersättning för höga sjuklönekostnader, belastar anslag under dessa utgiftsområden.
100
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
Två av de procentuellt största utgiftsökningarna mellan 2015, dvs. innan pandemiåtgärderna sattes in, och 2022 var på utgiftsom- rådena 18 (Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik) och 10. De viktigaste förklaringarna är inrät- tandet av investerings- och energieffektiviseringsstöd respektive den förändrade ersättningen för höga sjuklönekostnader för arbetsgivare.
Även om den realekonomiska fördelningen ger värdefulla och välstrukturerade data kan den inte ensam användas för att kartlägga statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Bara om stöden ordnas på enskilda och tydligt namngivna anslagsposter går det att utifrån datamängden härleda enskilda stöd. Detta är dock ofta inte fallet, varför ytterligare underlag behöver beaktas för att identifiera de enskilda stöden.
101
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
Figur 4.3 Lämnade bidrag till företag och andra juridiska personer på statsbudgetens utgiftssida per utgiftsområde, miljarder kronor
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
12 Ekonomisk trygghet för familjer […]
25 Allmänna bidrag till kommuner
27 Avgiften till Europeiska unionen
7 Internationellt bistånd
26 Statsskuldsräntor m.m.
15 Studiestöd
3 Skatt, tull och exekution
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
8 Migration
5 Internationell samverkan
4 Rättsväsendet
13 Jämställdhet och nyanlända […]
6 Försvar och samhällets krisberedskap
21 Energi
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1 Rikets styrelse
19 Regional utveckling
20 Allmän miljö- och naturvård
24 Näringsliv
18 Samhällsplanering […]
16 Utbildning och universitetsforskning
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom […]
22 Kommunikationer
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
23 Areella näringar, landsbygd […]
14 Arbetsmarknad och arbetsliv
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2015 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 |
|
|||
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2022 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
0,00 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
0,01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
0,02 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
0,03 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
0,08 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
0,17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
0,26 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
0,34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
0,76 |
|
4,45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
0,81 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
1,36 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
1,81 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
1,89 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5,36 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6,32 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7,52 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7,55 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9,37 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12,81 |
15,83 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21,13 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
5 |
10 |
|
15 |
20 |
25 |
||||||||||||||||||
Anm.: Utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv 2020 var 58 miljarder kronor i reala termer.
Källa: Egen sammanställning ur den realekonomiska fördelningen. Sorterad efter utgifter 2022, vars belopp också skrivits ut. Utgifterna är omräknade till 2022 års prisnivå med KPI.
102
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
4.3Den realekonomiska fördelningen ger inte fullständig information om de statliga stöden
Vår utgångspunkt har varit att de statliga stöden på ett eller annat sätt härrör från riksdagens och regeringens styrning, främst genom regleringsbrev och beslut om skatteutgifter. Även om figurerna i avsnitt 4.2 ger en god bild av hur utgifterna till företag och andra juridiska personer fördelar sig över år och utgiftsområde ger den realekonomiska fördelningen begränsad möjlighet att ytterligare kartlägga de statliga stöden. Det går inte att på ett enkelt sätt få en uppfattning om hur många statliga stöd som finns eller, för många av stöden, hur stora utgifter varje stöd har. I många fall behöver även andra källor, t.ex. myndigheternas årsredovisningar, granskas för att få mer information om stöd och utgifter.
I den mån en anslagspost endast har utgifter för ett stöd går det - genom att räkna antalet anslagsposter, granska anslagsändamål och anslagsvillkor samt summera utgifterna - att få en god uppfattning om både antalet och typen av stöd, storleken på stöden och hur mycket som går till t.ex. företag, fysiska personer och kommunal sektor. Detta underlättar en sammanställning av omfattningen av antalet stöd. Det är dock inte ovanligt att anslagsposter finansierar flera stöd, blandar stöd och annan verksamhet, eller att anslagsvillkoren är otydliga i frågan om ett stöd faktiskt finansieras inom ramen för anslagsposten. Dessa tre omständigheter diskuteras i två exempel nedan.
Ett exempel på att en anslagspost finansierar flera olika stöd är anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg i budgetpropositionen för 2021. Anslaget får bl.a. användas för utgifter för bidrag och statsbidrag för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.6.8). Anslagspost 1 i regleringsbrevet för anslaget disponeras av Social- styrelsen och får bl.a. användas till utgifter i enlighet med förord- ningen (2009:955) om statsbidrag till vissa juridiska personer som tillhandahåller meningsfull sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning och förordningen (2015:553) om statsbidrag till informatörsverksamhet som rör psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar. I det här fallet blir en ren summering av antalet anslagsposter missvisande om syftet är att veta hur många statliga stöd som finns och utgifterna för respektive stöd. Därutöver kan den realekonomiska fördelningen inte användas för att beskriva
103
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
hur utgifterna i respektive stöd i det här sammanhanget fördelar sig på t.ex. ideella organisationer och företag. I stället behöver anslags- villkoren granskas för att identifiera vilka stöd det handlar om och därefter, i Socialstyrelsens årsredovisning, ta reda på de totala ut- gifterna. Omfattningen av de statliga stöden till företag och andra juridiska personer går alltså i det här fallet att härleda, men kräver handpåläggning, vilket försvårar kartläggningen.
Ett exempel på att statliga stöd blandas med annan verksamhet inom samma anslagspost eller att det kan vara svårt att utifrån anslags- villkoren förstå hur ett stöd finansieras, är Trafikverkets bidrag till ideella organisationers arbete för att bidra till de transportpolitiska målen. Dessa bidrag belastar anslagspost 12 på anslaget 1:1 Utveck- ling av statens transportinfrastruktur inom utgiftsområde 22 Kommu- nikationer i budgetpropositionen för 2021. Merparten av anslags- postens drygt 1 300 miljoner kronor används bl.a. för arbete med kort- och långsiktig planering av transportsystemet, men 25 miljoner får användas till ”samverkan med civilsamhället i syfte att möta ut- maningar inom transportområdet och som anses bidra till att de transportpolitiska målen uppnås”. Även om anslagsvillkoret möjlig- gör finansiering av stödet till civilsamhället är det inte uppenbart från en läsning av regleringsbrevet att anslagsposten finansierar ett stöd till
Exemplen i detta avsnitt syftar inte till att peka ut dessa stats- bidrag som mer lämpliga att hantera genom t.ex. enskilda anslags- poster eller förändrade anslagsvillkor. Inte heller ska de uppfattas som ställningstaganden för eller emot hur stöd redovisas. Exemplen syftar endast till att illustrera vilka svårigheter som finns i att syste- matiskt kartlägga statliga stöd och stödens utgifter. Utformningen av och strukturen på t.ex. anslag, regleringsbrev och årsredovis- ningar behöver ta hänsyn till fler faktorer och principer.
Kartläggningen har varit förenad med en hög grad av handpålägg- ning. Anledningen är, som beskrivits ovan, att möjligheten att identi- fiera och följa upp stöd varierar kraftigt mellan utgiftsområden, anslag
104
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
och anslagsposter. I följande avsnitt beskriver vi de metoder och källor vi använt för att skapa en så fullständig kartläggning som möjligt.
4.4Kartläggningen behöver ta hänsyn till hur olika stöd utformats
För att de stöd som finns inom en myndighet, ett utgiftsområde eller samhällsområde ska kunna jämföras behöver stöden delas upp på ett lämpligt sätt i kartläggningen. Typiska sätt att reglera ett statligt stöd är genom en förordning som endera samlar flera olika stödvarianter och mottagare (t.ex. förordningen [2012:516] om statsbidrag till det fria kulturlivet inom
Om stöd uteslutande listas på t.ex. förordningsnivå finns en risk att antalet stöd underskattas. Därutöver minskar transparensen i vilka stöd staten tillhandahåller. Kartläggningen behöver därför ta hänsyn till stödens utformning, men det är svårt att analysera detta på ett systematiskt sätt, eftersom regleringar skiljer sig åt. Det faktum att ett stöd kan gå till olika mottagare eller ges för olika ända- mål behöver heller inte innebära att stödet bör betraktas som flera enskilda stöd. Det beror t.ex. på om regleringen gör tydliga upp- delningar mellan vilka aktiviteter som kan beviljas stöd (jämför t.ex. verksamhets- och projektbidrag), eller hur olika aktiviteterna är. I den mån ett stöd har flera liknande utlysningar under ett år, tema- tiska variationer eller justeras i mindre omfattning bör detta inte per automatik innebära att det ska betraktas som separata stöd. Allt detta kommer ofrånkomligen att vara en subjektiv bedömning.
Vår redovisning av stöden är ett försök att ge en transparent och rättvisande redovisning. Vi strävar därför efter att redovisa stöden på en nivå som så långt som möjligt motsvarar kolumn 3 i figur 4.4. Utgångspunkten är att redovisningen tar hänsyn till dels hur regleringen styr stödinsatser till olika mottagare, aktiviteter eller ändamål, dels
105
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
hur den ansvariga myndigheten valt att dela upp ansöknings- och beslutsförfarandet. Genom att också redovisa hur de enskilda stöden regleras, t.ex. genom författning eller regleringsbrev, finns det en möjlighet för läsaren att granska hur ett stöd är uppbyggt.
Figur 4.4 Exempel på stödstruktur
1. |
|
2. |
3. |
Stödförordning |
Mottagare |
Stödform |
|
|
|
|
Projektbidrag |
|
|
|
till fria |
|
|
Bidrag till fria |
musikaktörer |
|
|
musikaktörer |
Verksamhets- |
|
|
|
bidrag till fria |
Förordningen |
|
musikaktörer |
|
|
Projektbidrag |
||
(2012:516) om |
|
||
statsbidrag till |
|
till fria |
|
det fria |
Bidrag till fria |
dansaktörer |
|
kulturlivet |
|
dansaktörer |
Verksamhets- |
inom |
|
bidrag till fria |
|
dans- och |
|
dansaktörer |
|
musikområdet |
|
|
|
|
|
|
... |
|
|
... |
|
|
|
|
... |
Källa: Egen bearbetning utifrån förordningen (2012:516) om statsbidrag till det fria kulturlivet inom
106
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
4.5Vissa avgränsningar har gjorts med avseende på vilka stöd som kartläggs
I kapitel 2 har vi gjort vissa avgränsningar och definitioner med av- seende på vårt uppdrag, vilka också kartläggningen utgår från. Exem- pelvis kommer stöd som riktar sig till kommuner, regioner och statliga myndigheter, beslutas av och betalas ut av kommuner och regioner och stöd där huvudsyftet är att stödja aktörer eller verksamhet utan- för Sverige, t.ex. det internationella biståndet, inte att omfattas.
Stöd som beviljas utan ansökan omfattas inte av definitionen av statliga stöd i direktiven, enligt vad vi definierat i kapitel 2, och ingår inte i kartläggningen. Två exempel på detta är stödet till nya bilar med en låg klimatpåverkan, som regleras i förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar, och statsbidraget för regional skyddsombuds- verksamhet. Därutöver har vi exkluderat forskningsstöd som huvud- sakligen kan sökas av statliga universitet och högskolor, forsknings- institut och enskilda utbildningsanordnare. Även om de två sist- nämnda mottagarna är
Utöver avgränsningarna i tidigare kapitel görs några ytterligare av- gränsningar vad gäller kartläggningen, vilka diskuteras i detta avsnitt.
4.5.1Kartläggningen utgår från en bred tolkning av begreppet ansökan
Vad som avses med en ansökan är inte alltid entydigt. I ett typiskt ansökningsförfarande begär den sökande att ta del av ett stöd genom en formell ansökan. Detta kan t.ex. ske via en
107
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
ska uppnås ska anges. Ansökan handläggs, antingen enskilt eller till- sammans med fler ansökningar inom samma utlysning, och resulterar i ett beslut om att stöd beviljas eller inte. I vårt kartläggningsarbete har det dock framkommit flera fall där det inte funnits en lika typisk ansöknings- och beslutsprocess. Det kan handla om en hög grad av automatisering, att någon form av ansökan krävs för att kvalificeras för ett stöd men där de årliga utbetalningarna inte kräver ansökningar eller att en kontakt tas som inte är en direkt ansökan om ett specifikt stöd, men som kan resultera i beviljandet av ett eller flera stöd.
Ett exempel på stöd som utgår utan föregående ansökan är för- månen ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare enligt lagen (1991:1047) om sjuklön där det inte finns något krav på ansök- ningsförfarande (17 b § första stycket), utom när arbetsgivare vill ha ersättningen i förskott (17 d §). Det tidigare ansökningsförfarandet ersattes med ett automatiserat förfarande (prop. 2014/15:1 s. 384). I stället ska arbetsgivaren ange uppgift om sin bruttokostnad för sjuklön, inklusive skatt och avgifter (17 b § första stycket), på sin månatliga arbetsgivardeklaration. Uppgifterna ligger dock inte till grund för beslut om skatt eller arbetsgivaruppgift (prop. 2014/15:1 s. 385), utan hämtas, enligt Skatteverkets rättsliga vägledning för vilka uppgifter som ska redovisas i en arbetsgivardeklaration, in för Försäkringskassans räkning som sedan fattar automatiserade beslut.
Vissa stöd är utformade så att årliga utbetalningar av ett stöd sker utan krav på att en ansökan skickas in. Stödet kan t.ex. i stället för- delas baserat på historiska aktivitetsuppgifter (t.ex. antal deltagare eller tillfällen) som de godkända mottagarna rapporterat in, vilka ligger till grund för beslut om hur stora belopp som sedan betalas ut till respektive stödmottagare. Stödmottagaren har dock vid ett tidigare tillfälle ansökt om och kvalificerat sig för att ta del av stödet, t.ex. genom att ett studieförbund skickat in en ansökan till Folkbildnings- rådet om att få ta emot statsbidrag. Folkbildningsrådets styrelse tar sedan ställning till om studieförbundet ska godkännas eller inte. Organisationsbidragen till studieförbund respektive specialidrotts- förbund som Folkbildningsrådet respektive Sveriges Riksidrotts- förbund beslutar om är exempel på sådana stöd.
Ett exempel på när den berättigade inte ansöker om ett specifikt stöd är Arbetsförmedlingens anställningsstöd såsom lönebidrag en- ligt förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ett annat
108
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
exempel är introduktionsjobb enligt förordningen (2018:42) om särskilt anställningsstöd. Ett sätt för en arbetsgivare att ta del av an- ställningsstöd är att skicka in en intresseanmälan om att anställa en arbetstagare med stöd, utifrån vilken arbetsgivaren får hjälp med matchning och, om det behövs, ekonomiskt stöd. Intresseanmälan innehåller bl.a. information om arbetsgivarens verksamhet, arbets- tagaren i fråga och om den aktuella tjänsten. Arbetsförmedlingen gör sedan en utredning av vilket stöd som är lämpligt utifrån den arbets- sökandes behov. Utredningen kan sedan resultera i en överenskom- melse mellan Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren där ett eller flera stöd kan bli aktuella. För att ta del av anställningsstöden gör arbetsgivaren alltså i merparten av fallen ingen direkt ansökan om ett specifikt stöd, även om förfarandet liknar en ansökningsprocess.
En avgränsning som innebär att kartläggningen endast beaktar stöd som föregås av en tydlig ansökan om att ta del av ett enskilt stöd framstår som alltför snäv om kartläggningen ska ge en rättvisande bild av förekomsten av statliga stöd och stödens statsfinansiella bety- delse. En snäv avgränsning skulle innebära att några av de största och vanligaste stöden, t.ex. ersättning för höga sjuklönekostnader, anställ- ningsstöd och stöden till folkbildningen och idrottsrörelsen skulle falla utanför kartläggningen, trots att förfarandet för att ta del av stöden på olika sätt påminner om en ansökan. I arbetet med att kart- lägga de statliga stöden har vi därför valt att göra en bred tolkning av vad som utgör en ansökan till att omfatta stöd där en sökande snarare vidtar en aktiv handling som syftar till att tillgodogöra sig ett statligt stöd. De stöd som saknar en typisk ansöknings- och besluts- process, men där en aktiv handling om att tillgodogöra sig stödet ändå görs, kommer därför också att omfattas av kartläggningen.
Även med vår breda tolkning av vad som utgör en ansökan faller flera stöd utanför kartläggningen. Det gäller t.ex. nedsättning av arbets- givaravgifter för unga enligt 2 kap. 28 § socialavgiftslagen (2000:980) och 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden (regional skattereduktion) enligt 67 kap. 34 och 35 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), vilka beräknas och beviljas automatiskt baserat på person- och lokaliserings- uppgifter i arbetsgivardeklarationen. Ett annat exempel är stöd som ges genom att avtal sluts, såsom det årliga driftsbidraget till Inlands- banan (prop. 2022/23:1 utgiftsområde 22 s. 41).
109
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
4.5.2Kartläggningen utgår huvudsakligen från budgetåret 2021
Utredningsdirektiven anger ingen specifik tidsperiod för vilken statliga stöd ska kartläggas och analyseras. Vi har avgränsat kartlägg- ningen till att omfatta de statliga stöd som kunde sökas under 2021. En viktig anledning till detta är att kartläggningen påbörjats innan utgången av 2022, varför det saknats ekonomiska utfall för 2022. Därutöver är det inte säkert att alla sökbara stöd hunnit utlysas. En avgränsning till stöd som fanns 2021 framstår därför som mer lämp- lig. Kartläggningen kommer på detta sätt att innefatta förhållandevis aktuella stöd och även merparten av de stöd som inrättades under pandemin. För utlåning och garantier har ett stöd tagits med i kart- läggningen om det under 2021 fanns en tilldelad utlånings- eller garantiram. Utlåning och garantier som enbart riktar sig till specifika företag eller organisationer tas inte med i kartläggningen.
Den valda avgränsningen innebär att förändringar över tid inte kommer att kunna visas. En flerårig kartläggning skulle kunna ha ett värde i att illustrera utvecklingen både i mängden stöd och utgifter, vilket kan ge ytterligare information om statens stödgivning och stödkonstruktioner. Att identifiera statliga stöd för ett enskilt år är dock redan i sig en resurskrävande uppgift. För en jämförbar redo- visning över flera år krävs dessutom bedömningar av respektive reglering för att kontrollera att stöden inte ändrat karaktär, dvs. säkerställa att det handlar om ungefär samma stöd. Därutöver är det inte självklart att utgifter mellan år är jämförbara om t.ex. målgrupp, ändamål eller stödbelopp förändrats. För att uppnå utredningens syfte på bästa sätt bedömer vi att kartläggningen inte bör omfatta mer än ett enskilt budgetår. Att regleringen av flertalet stöd som funnits under flera år skulle ändras markant ett visst år, på ett sätt som skulle påverka våra slutsatser, framstår heller inte som sannolikt. Att kartlägga flera budgetår skulle kräva stora resurser vilket skulle kunna leda till att kvaliteten på kartläggningen och analysen blir lägre. Vår bedömning är att en längre tidsperiod inte på något avgörande sätt skulle ändra de slutsatser och förslag som läggs fram, eftersom en bred flora av stöd kommer att identifieras även med vår avgränsning.
110
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
4.5.3
I kartläggningen ingår statliga stöd som finansieras över EU:s lång- tidsbudget. Detta har att göra med att statens budget enligt 3 kap. 4 § budgetlagen (2011:203) ska budgeteras och redovisas brutto, med vissa undantag. Bruttoredovisningen innebär att alla inkomster ska redovisas mot inkomsttitlar och användas för att täcka alla ut- gifter som budgeteras och redovisas mot anslag. Huvudregeln är också att inkomster inte öronmärks för särskilda utgifter och att utgifter ska redovisas mot anslag. Detta gäller därför också som huvudregel EU- stöd som hanteras av svenska myndigheter. Stöden budgeteras och leder till utgifter på statsbudgetens utgiftssida på ett liknande sätt som om stöden hade finansierats med nationella skatter. De inkomster som Sverige får från EU till följd av stödgivningen redovisas på mot- svarande sätt på inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida.
1.delad förvaltning
2.direkt förvaltning
3.indirekt förvaltning
Alla tre förvaltningsformerna hanterar stöd. Kartläggningen om- fattar dock enbart stöd som har delad förvaltning och som beslutas av svenska staten eller annan organisation som av staten har fått upp- giften att besluta om stöd. Skälet är att det endast är dessa som belastar anslagen på Sveriges statsbudget eller som på annat sätt betalas ut av svenska myndigheter. Det sistnämnda avser
Som tidigare nämnts omfattar kartläggningen de stöd som fanns under 2021. Den nuvarande långtidsbudgeten sträcker sig från 2021 till 2027, vilket också de nya programmen som finansierar statliga stöd gör. Dessa ersätter de tidigare programmen som löpt mellan 2014 och 2020. I flera fall hade dock de nya programperioderna inte påbörjats under 2021, varför utlysningar heller inte gjordes under det året. Partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och Europeiska kommissionen undertecknades i juni 2022, vilket var början för de
111
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
nya programperioderna
Brytpunkterna i programperioderna behöver beaktas för att kart- läggningen inte ska ge en missvisande bild ges av antalet statliga stöd. Detta eftersom antalet sökbara stöd i de nya programmen under 2021 skulle framstå som få om utlysningar ännu inte hunnit göras. Dessutom skulle utgifterna underskattas eftersom få utbetalningar hittills gjorts från de nya programmen. En invändning mot att som en lösning på detta i stället använda stöd som fanns tidigare, t.ex. år 2020, är att kartläggningen redan är inaktuell om de gamla program- men används i stället för de nya. Vi bedömer dock att nyttan med en representativ kartläggning över vilka stöd som finns ett typår över- väger kravet att kartläggningen ska vara aktuell eftersom stöd (både nationella och
För att få en enhetlig hantering av de
De fonder som ingår i kartläggningen är:
•
•Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)
•Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
•Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
•Fonden för inre säkerhet (ISF)
•Havs- och fiskerifonden (EHFF)
•Socialfonden (ESF)
Fonden för en rättvis omställning (FRO)
112
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
kommer inte heller att omfattas eftersom stödet från fonden riktar sig till statliga myndigheter.
4.5.4Stöd som ges av statliga bolag har inte kartlagts
I det inledande skedet av utredningen gjordes ett antal avgränsningar för att definiera vilka bidragsgivande organisationer som skulle om- fattas av vår kartläggning och våra förslag. I den definitionen, som bl.a. insamlingen och sammanställningen av uppgifter till kartlägg- ningen utgått från, avgränsade vi bort statliga bolag. I takt med att lagförslagen tagits fram har det dock blivit tydligt att vissa statliga bolag kunde ha inkluderats i vår kartläggning. Vid det skedet fanns det dock begränsade möjligheter att komplettera kartläggningen. Detta kan utgöra en brist i kartläggningen som är bör påtalas. För att ge en bild av stödgivningen från statliga bolag nämner vi här kort ett antal aktörer som hade kunnat bli relevanta att inkludera i kart- läggningen. Det är värt att poängtera att stöd från dessa aktörer inte ingår i resultatdelen av kartläggningen.
Almi AB erbjuder olika former av stöd, i huvudsak genom lån och riskkapital. Bolaget lämnar även stöd i form av bidrag för att bekosta förstudier (13 § andra stycket förordningen [2012:872] om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag).
Aktiebolaget Svensk Exportkredit ska på kommersiella grunder bedriva svensk och internationell finansiell verksamhet med syfte att främja verksamhet med svenskt intresse som direkt eller indirekt avser svensk exportindustri. Bolaget lämnar stöd i form av lån och garantier.
Svenska skeppshypotekskassan finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt in- tresse, och lämnar i huvudsak långfristiga lån. Svenska skeppshypo- tekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning.
Stiftelsen Norrlandsfonden erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild upp- märksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommunerna.
113
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
4.6Metod och källor för att identifiera stöd
För att identifiera de statliga stöd som går till företag och andra juridiska personer har i huvudsak fem olika källor använts med olika metodik, vilka beskrivs i detta avsnitt. Syftet med att använda flera källor har varit att så långt som möjligt minska risken för att rele- vanta stöd missas. Därutöver har ett antal ytterligare källor använts, främst tidigare utredningar, inspel från utredningens expertgrupp och berörda myndigheter.
4.6.1Regleringsbrev
En av de viktigaste källorna för att identifiera statliga stöd har varit regleringsbreven. Regleringsbreven har en viktig roll i den ekono- miska styrningen eftersom anslag och befogenheter fördelas ut enligt de finansiella villkoren. Utifrån de beslut som riksdagen fattat fördelas bl.a. anslag ut på anslagsposter, till vilka det i regel knyts anslagsvillkor som styr myndighetens användning av medlen. I anslagsvillkoren finns ofta detaljerad information för det fall att anslaget ska användas till olika ekonomiska stöd, t.ex. genom hänvisning till stödförord- ningar, regeringsuppdrag, regeringsbeslut eller andra dokument.
Enbart under 2021 utfärdades cirka 850 regleringsbrev som inne- höll över 1 300 anslagsposter med, i de flesta fall, tillhörande anslags- villkor. Inte sällan har anslagsvillkoren också varit omfattande. En manuell genomgång av alla anslagsvillkor i samtliga regleringsbrev skulle därför vara mycket tidskrävande och riskera att enskilda stöd missas. En genomgång kräver därför viss systematisering för att identi- fiera relevanta regleringsbrev och anslagsposter. Detta kan åstad- kommas genom att använda den realekonomiska fördelningen av statens utgifter.
Ekonomistyrningsverket redovisar årligen utfallet för anslagen i statens budget i den realekonomiska fördelningen, i vilken utgifterna bl.a. klassificeras efter anslagspost och det som kallas ”art”. Fördel- ningen grundar sig på den ekonomiska information som myndig- heterna rapporterar in till statsredovisningen, i enlighet med de stat- liga inrapporteringskoderna
114
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
heter. Det skapar enhetlighet för att möjliggöra uppföljning och analys. Vidare innebär detta att utgifterna klassificeras på en hög detaljnivå, vilket möjliggör jämförelser mellan t.ex. myndigheter, anslag och anslagsposter. Koderna utgör också basen för den real- ekonomiska fördelningen. Eftersom uppgifterna används i flera olika sammanhang behöver uppgifterna vara av god kvalitet. Fördelningen för respektive anslag är dock inte exakt och kan innehålla ett visst mått av osäkerhet eftersom vissa kompletteringar och förenklingar ibland görs. Vi bedömer dock att uppgifterna är tillförlitliga vad gäller vilka utgifter staten haft för olika åtaganden.
Grupperingen av den realekonomiska fördelningen görs inte per stöd eller stödmottagare. Däremot redovisas hur stora bidrag av olika arter, vilka har stor likhet med
•47 Lämnade bidrag – konsumtion – övriga organisationer, övriga ideella föreningar
•48 Lämnade bidrag – konsumtion – privata företag, privata eko- nomiska föreningar
•57 Lämnade bidrag – investering – övriga organisationer, övriga ideella föreningar
•58 Lämnade bidrag – investering – privata företag, privata eko- nomiska föreningar.
Urvalet har baserats på statens utgifter under 2020 och 2021. Efter- som utgifterna klassificeras per anslagspost och art har det gått att identifiera relevanta anslagsvillkor i regleringsbrev, och därmed att identifiera statliga stöd. Vi kan dock inte utesluta att vissa utgifter till enskilda näringsidkare missats i urvalet, eftersom sådana utgifter eventuellt kan klassas som lämnade bidrag till enskilda personer. Stöd till enskilda näringsidkare lär dock i hög utsträckning också rikta sig till juridiska personer, varför vi bedömer att de relevanta stöden ändå hittats. Vår bedömning är vidare att detta urval även täcker in stöd som statliga och kommunala bolag kan ta del av.
115
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
Urvalet ovan minskar antalet relevanta anslagsposter till drygt
500.Varje anslagsvillkor har analyserats för att bedöma om det är ett stöd av relevans för utredningen. I förekommande fall har även rele- vant myndighets eller organisations årsredovisning och hemsida granskats för att hitta ytterligare information om de enskilda stöden. De uppgifter som inhämtats har också kunnat ge ytterligare ledning kring författning och andra regler som reglerar stödet.
Urvalet innebär att stöd som inte gett upphov till utgifter kan missas, särskilt om de inte ligger under ett anslag eller anslagspost som har andra stödutgifter. Vi bedömer att sannolikheten för detta är låg, eftersom regeringen och myndigheterna har starka incitament att annonsera stödet för att nå ut med beslutad politik, liksom att stödmottagare har incitament att faktiskt söka stödet. Risken för att våra förslag skulle påverkas av stöd som inte identifierats bedöms också som låg. Detta dels eftersom de stora statliga stöden i regel har utgifter varje år, dels för att ett antal missade stöd inte bör förändra den övergripande bilden av hur dagens straffrättsliga skydd fungerar. Risken för brott som riktar sig mot stöd som inte har några utgifter framstår som minimal, åtminstone under innevarande år, eftersom några medel inte har betalats ut.
4.6.2Statens årsredovisning
Även om stora delar av statens utgifter betalas ut via anslag finns det sådana som inte speglas i statsbudgeten, t.ex. sådana utgifter som nettoredovisas eller redovisas vid sidan av statens budget. Detta inkluderar fonder i staten där medlen är reserverade för särskilda ändamål, utlåning och garantier. Dessa stöd redovisas i regeringens skrivelse 2021/22:101 Årsredovisning för staten 2021.
Tabellerna 5.2, 5.9 och not 42 i skrivelsen med sina tillhörande beskrivningar har utgjort underlag för att identifiera statliga stöd till företag och andra juridiska personer.
4.6.3Skrivelse om skatteutgifter
Utöver statens inkomster förekommer även skatteutgifter på stats- budgetens inkomstsida. Skatteutgifter är effekten på skatteintäk- terna till följd av särregler i skattelagstiftningen. Skatteutgifterna
116
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
redogörs för årligen i en skrivelse till riksdagen. En redovisning läm- nas också i budgetpropositionen. Syftet är bl.a. att synliggöra stöden. Inte sällan kan skatteutgifterna likna de ekonomiska stöd till företag och andra juridiska personer och hushåll som ges på budgetens utgifts- sida, och som hänförs till olika utgiftsområden.
Tabellerna
4.6.4Rapporterade statsstöd till Europeiska kommissionen
Den som genomför en stödåtgärd som godkänts av Europeiska kom- missionen eller som genom en förordning eller ett beslut av kom- missionen undantagits från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska i den omfatt- ning som kommissionen bestämt lämna uppgifter för offentliggörande och rapportering av stödåtgärden och föra register över stödåtgärden enligt 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler (statsstödslagen). Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar (Tillväxtanalys) är enligt 3 och 4 §§ förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler utsedd av regeringen att meddela föreskrifter om på vilket sätt upp- gifterna ska lämnas. I praktiken görs dock redovisningen av stöd- givande statlig myndighet, region eller kommun genom den s.k. trans- parensredovisningen, där stödgivaren ska ange vilka företag som vid ett visst tillfälle tagit emot ett individuellt statligt stöd som över- stiger ett visst belopp, liksom belopp, ändamål och Europeiska kom- missionens ärendenummer
117
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
De rapporterade statsstöden offentliggörs i Europeiska kommis- sionens modul för stödtransparens. Den sökning på beviljade stöd i Sverige under perioden
25augusti 2022 gav 1 874 träffar (individuellt beviljade stöd till stöd- mottagare). Dessa utgjordes av 50 unika statsstöd, varav 31 beviljats av statliga myndigheter och 19 av kommuner eller regioner. Av de stöd som beviljats av statliga myndigheter bedöms samtliga redan ha identifierats genom granskningen av regleringsbrev eller statens års- redovisning.
4.6.5Övriga källor
Demokrativillkorsutredningen redovisade i sitt betänkande Demo- krativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) en lista med statsbidragsförordningar som föreslogs kompletteras med ett demo- krativillkor, eller där en komplettering kunde övervägas (tabell 9.1 och 9.2 i utredningens betänkande). Dessa tabeller har varit av rele- vans för vårt arbete. Vi konstaterar också att regeringen kan fatta beslut om bidrag till föreningar, stiftelser eller internationella organi- sationer med flera, t.ex. efter ansökan eller hemställan från stödmot- tagaren. Ansökningarna och bidragsbesluten diarieförs hos Regerings- kansliet. Slutligen har även utredningens expertgrupp bistått med information om statliga stöd.
4.7Metod och källor för att uppskatta stödens kostnader
Enligt direktiven ska kartläggningen omfatta statens kostnader för de statliga stöden för att avgöra den statsfinansiella betydelsen. Detta avsnitt handlar om vilka avgränsningar och definitioner som använts, samt vilken metod och vilka källor som använts.
4.7.1Kartläggningen utgår från stödens utgifter
Kostnad brukar inom redovisning avse en periodiserad utgift. Efter- som de flesta statliga stöden belastar anslag på statsbudgetens ut- giftssida ska dock redovisningen göras i termer av utgifter enligt 12 §
118
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
anslagsförordningen (2011:223). Således uttrycks både statens budge- tering på utgiftssidan samt myndigheternas anslagsredovisning i termer av utgifter. Vi har därför valt att använda begreppet utgifter, i stället för kostnader, inte minst för att kartläggningen bättre ska stämma överens med och kunna relateras till statens budget, reglerings- brev och årsredovisningar. Att redovisa utgifterna men fortsätta använda begreppet kostnader skulle mot denna bakgrund bli miss- visande, eftersom redovisningen av den statsfinansiella betydelsen inte utgår från kostnader såsom begreppet ofta används. Trots begrepps- avvikelsen bedömer vi att vår redovisning kommer att motsvara det uppdrag direktiven anger.
I
istatens budget (dvs. medlen från
4.7.2Utgifterna kan avse beslut som fattats tidigare år
Som beskrivits i avsnitt 4.5 avgränsas kartläggningen till att omfatta stöd som var sökbara under 2021, varför utgifterna också som huvud- regel bör avse 2021, med undantag för
119
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
skjuta medel över tid också begränsade, t.ex. på grund av regler för anslagssparande, anslagskredit eller s.k. beställningsbemyndigande.
I vissa fall beviljas stöd för flera år framåt i tiden. Det innebär att de framtida belopp som beviljats i stöd ett visst år inte avspeglas i statens utgifter beviljandeåret. Trots detta har staten vid stöd- beviljandet ingått ett ekonomiskt åtagande som infrias (betalas) med anslagsmedel ett eller flera år senare, ett s.k. utestående åtagande. Om motsvarande åtaganden gjorts av
För att en myndighet ska kunna göra framtida åtaganden krävs det att riksdagen har beviljat ett beställningsbemyndigande, som reger- ingen därefter också tilldelar myndigheten genom regleringsbrev. I praktiken har anslagsmedel intecknats kommande år för att täcka de kommande årens stödutgifter som beviljats innevarande år. På mot- svarande sätt kan stödutgifterna för innevarande år innehålla utgifter för beslut som fattades tidigare år. Detta är viktigt att beakta i kart- läggningen för att få en så jämförbar redovisning som möjligt. Om endast utgifterna innevarande år redovisas underskattas den stats- finansiella betydelsen för fleråriga stöd, vilket talar för att även ta med de utestående åtagandena, eller framtida intecknade anslags- medel, som finns innevarande år för enskilda stöd.
En invändning mot detta redovisningssätt är att utgifterna då inte bara skulle bestå av innevarande års, utan även tidigare års, bidrags- beslut. Ett stöd som beviljas ett år kan förändras när det gäller stöd- villkor, tillgängliga medel eller andra aspekter. Ett exempel på detta är stödet ersättning för höga sjuklönekostnader som regeringen gjorde mer generöst under pandemin för att omhänderta effekterna i samhället av spridningen av
Om den viktigaste aspekten vore att utgifterna för varje stöd ska spegla bidragsbesluten ett visst år blir stödutgiften missvisande om tidigare års beslut också ingår. Med detta synsätt borde utgiften endast bestå av de utgifter som uppstår innevarande år av innevarande års bidragsbeslut, samt de utestående åtaganden som följer av det bidragsbeslutet kommande år. Ett annat synsätt, som vi kommer att använda oss av i redovisningen, är att även om ett stöd förändras över tid lär dess övergripande syfte rimligtvis vara ungefär detsamma över
120
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
hela dess existens, även om förändringar sker. För att uppnå stödets syfte har staten tidigare tagit beslut att ingå åtaganden som sträcker sig minst fram till innevarande år. Givet att medel inte tillförs har det ekonomiska utrymmet minskat för andra stödmottagare eller in- satser innevarande år. Att det syftet skulle förändras radikalt över tid så att stödet närmast är att betrakta som ett annat efter några år fram- står som osannolikt.
För att uppnå en rättvisande och jämförbar bild av stödens stats- finansiella betydelse bedömer vi därför att utgifterna inte bara bör ta hänsyn till bidragsbesluten 2021, utan att utgifter som uppstår 2021 och framåt till följd av beslut som tagits tidigare också måste tas i beaktande. Annars ignoreras de intentioner staten tidigare haft med stödet och besluten att betala ut pengar 2021 eller senare. Uppgiften att separera utgifterna till att endast omfatta stödbeslut under 2021 kan också bli svår. En fördel med detta upplägg är också att utgif- terna i högre utsträckning kan relateras till budgetpropositionen och regleringsbreven, vilket vi bedömer ökar transparensen och för- ståelsen för vår redovisning. Utgifterna under 2021 respektive de ute- stående åtagandena redovisas dock separat.
4.7.3Information om utgifter har samlats in genom förfrågningar till myndigheter och organisationer
Som beskrivits i avsnitt 4.3 kan den realekonomiska fördelningen inte användas för att uppskatta utgiften för respektive stöd, eftersom en anslagspost kan innehålla mer än ett stöd. Motsvarande proble- matik finns också när det gäller att avgöra hur stora utestående åtaganden ett stöd har haft. Utgifter och utestående åtaganden som gjorts genom ett beställningsbemyndigande framgår t.ex. i myndig- heternas årsredovisningar, men kan i många fall redovisas på en mer aggregerad nivå än vad vi bedömt utgör ett stöd. Uppgifterna går därför inte alltid att urskilja i årsredovisningen. I de fall där ett stöd har utgifter till olika typer av mottagare, t.ex. företag och kommuner, ger årsredovisningarna begränsad, om ens någon, information om hur stora utgifterna varit till respektive mottagare.
För att få en fullständig bild av stödens offentligfinansiella bety- delse har vi skickat förfrågningar till de myndigheter och organi- sationer som beslutar om statliga stöd. En ambition har varit att minska den arbetsbörda som krävts för att svara. Tillsammans med
121
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
ett följebrev med instruktion och ytterligare detaljer har respektive förfrågan kompletterats med ett kalkylark där vi, för att underlätta arbetet med att besvara förfrågan, förifyllt de stöd som vi utifrån kartläggningen identifierat att myndigheten eller organisationen fattar beslut om. Ett exempel på förfrågan samt en sammanställning av de myndigheter som fått förfrågan finns i bilaga 3. För respektive stöd har vi efterfrågat finansiella uppgifter om:
•totala utgifter till samtliga mottagare
•den del av de totala utgifterna som eventuellt utgjorts av svensk medfinansiering
•totala utestående åtaganden
•utgifter till företag och andra juridiska personer, inklusive en- skilda näringsidkare.
För statliga garantier och utlåning har de finansiella uppgifter som framgår i tabell 5.2 och 5.9 i regeringens skrivelse 2021/22:101 Års- redovisning för staten 2021 förifyllts, varpå den svarande haft möjlig- het att korrigera eller komplettera uppgifterna.
För det statsbidrag som fanns för att minska och motverka segre- gation har vi utgått från uppgifter i den realekonomiska fördel- ningen. Detta eftersom den myndighet som beslutade om stödet, Delegationen mot segregation, upphörde den 31 december 2022. Uppgifter om stöden inom Landsbygds- respektive Havs- och fiskeri- programmet har inhämtats från Statens jordbruksverk. För Same- fonden har dess verksamhetsberättelse för 2021 använts som källa.
Den svarande har haft möjlighet att vid behov lämna kommen- tarer, fylla i egna stöd med tillhörande utgiftsuppgifter, om bedöm- ningen är att listan inte är komplett, eller ge synpunkter på om upp- delningen eller skärningen mellan stöd bör förändras. Svarstiden angavs till två till tre veckor, beroende på antalet stöd, under vilken utredningssekretariatet fanns tillgängliga för eventuella frågor.
Utöver de finansiella uppgifterna har vi också, för 2021, efterfrågat information om antal beslut som fattats i respektive stöd, antalet och storleken (i kronor) på de eventuella återkrav som skett samt antalet och storleken på de eventuella brottsanmälningar som skett. Upp- gifterna om brottsanmälningar redovisas närmare i kapitel 5.
122
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
Genom att förifyllda uppgifter använts bedömer vi att myndig- hetens arbetsinsats har varit rimlig. Myndigheternas arbete har vidare underlättats av att historiska utfall, som bl.a. ligger till grund för myndighetens årsredovisning, efterfrågats, vilket innebär att prognoser och andra uppskattningar kunnat undvikas. Utöver att ha samlat in tillförlitliga utgiftsuppgifter bedömer vi att förfrågan också bidragit till en stärkt kvalitet på kartläggningen, eftersom myndig- heterna har haft möjlighet att anmärka på eventuella felaktigheter, stöd som saknats eller stöd som tagits med felaktigt.
Ett alternativt tillvägagångssätt hade varit att be myndigheten lista de stöd man beslutar om, utan att den förifyllda informationen gavs, och tillhörande utgiftsuppgifter. Arbetsuppgiften hade sanno- likt inte varit tidskrävande för de myndigheter där stödhandlägg- ningen är en tydligt avgränsad del av arbetet eller de som har få stöd. Vi bedömer dock att ett sådant tillvägagångssätt har flera nackdelar. Det skulle ha krävts en stor arbetsinsats för myndigheter med en bred uppsättning stöd för att säkerställa att alla relevanta delar av organisationen involveras i arbetet. Det hade ökat risken för att stöd förbises och att stöd listas på ett sätt som inte är jämförbart mellan myndigheter samt att viljan att svara på förfrågan kunde ha minskat. Detta kunde ha lett till en sämre kvalitet på kartläggningen.
Av 94 myndigheter och organisationer som fått förfrågan har vi erhållit fullständiga svar från alla utom en. I förekommande fall har
viverifierat och justerat svaren mot utgifter i den realekonomiska fördelningen eller myndigheternas årsredovisningar. I vissa fall har uppföljningsfrågor ställts till den svarande myndigheten eller organi- sationen.
Ingen förfrågan har skickats till regeringen och Regeringskansliet. Vi har försökt identifiera de relevanta besluten genom att, i diariet, göra en dokumentsökning med kriterierna att den s.k. dokument- kategorin ska var ett regeringsbeslut, den s.k. aktivitetskategorin ska vara ansökningar om bidrag, ersättning och stöd och att besluts- datumet ska vara mellan
123
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
exkluderats. De beslut som identifierats genom förfarandet har gett ledning för att bedöma bidragsbeloppen, t.ex. genom regleringsbrev. Utgifterna för dessa stöd kan vara underskattade, om vissa bidrags- beslut inte identifierats.
4.7.4Vissa skatteutgifter till företag och andra juridiska personer bygger på osäkra antaganden
Vad gäller skatteutgifter har vår kartläggning utgått från regeringens skrivelse om skatteutgifter. Skrivelsen innehåller beräkningar av de totala utgifterna per skatteavvikelse, som beräknas som den aktuella skattenedsättningen multiplicerat med skattebasen (skattebortfalls- metoden). Beräkningarna är periodiserade, vilket innebär att utgif- terna speglar det år den underliggande ekonomiska aktiviteten skedde, och inte den kassamässiga effekten. Tolkningar av vilka grupper som gynnas eller missgynnas av en skatteutgift bör också göras med för- siktighet.
Skrivelsen redovisar inte hur stor del av skatteutgifterna som till- godogörs olika sektorer, t.ex. privata företag och andra juridiska personer eller kommuner. Viss ledning kan fås genom den statistik Skatteverket publicerar. Vad gäller punktskatter finns dock endast statistik om hur stor del som återbetalas, men information finns ännu inte om hur mycket avdragen uppgår till. Därutöver är stati- stiken inte strukturerad på samma sätt som skrivelsen, vilket medför svårigheter när det gäller att avgöra vilken del av statistiken som hör till en viss skatteutgift. Vi har fått god hjälp av Skatteverket i att för- söka göra uppskattningarna, men har ändå sett stora skillnader gent- emot skrivelsen.
Vi bedömer att det finns ett värde i att hålla vår rapportering så nära skrivelsen som möjligt, och har valt att utgå från de totala utgifterna i denna. På grund av de stora skillnaderna mot de övriga källorna vi beaktat har vi behövt göra grova antaganden om hur stor andel av den totala skatteutgiften för punktskatterna (i huvudsak energi- och koldioxidskattenedsättningar) som går till företag och andra juridiska personer. Antagandena är utredningens egna. Det inne- bär också att dessa utgifter bör tolkas med särskilt stor försiktighet.
I huvudsak har det antagits att skatteutgifterna till företag och andra juridiska personer är lika med den totala skatteutgiften. Några undantag från detta görs dock.
124
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
För energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift har det antagits att 10 procent går till företag och andra juridiska personer. Detta då infrastrukturförvaltaren ska anses förbruka elen, utom om den förbrukats inom ramen för en grundläggande tjänst då den anses förbrukad av tjänsteleverantören (11 kap. 18 § första stycket lagen [1994:1776] om skatt på energi). Då Trafikverket är den överlägset största infrastrukturförvaltaren har därför antagits att majoriteten av nedsättningen tillgodogörs myndigheten.
För energi- och koldioxidskattebefrielse på bränsle vid bandrift antar vi att operatörerna själva står för bränslet och därmed tillgodo- räknas skattebefrielsen. 50 procent har antagits tillgodogöras företag och andra juridiska personer.
För energiskattebefrielsen för naturgas och gasol som drivmedel har vi antagit att 86 procent går till företag och andra juridiska per- soner. Vi baserar detta på rapporten Beräkningskonventioner 2023, som ges ut av Skatteekonomiska enheten i Finansdepartementet, där det antas att 86 procent av naturgasen inom transporter förbrukas av företag (s. 129). För nedsatt energiskatt på el i vissa kommuner har antagits att 29 procent går till företag. Vi baserar även detta på rap- porten om beräkningskonventioner, där tjänsteföretag beräknas stå för 29 procent av skattebasen för el (s. 133).
4.8Resultat av kartläggningen
Detta avsnitt sammanfattar de statliga stöd till företag och andra juridiska personer som vi identifierat i vårt arbete. Stöden samman- fattas utifrån vilken typ av stödändamål det rör sig om, utgiftsområde, beslutande myndighet eller organisation samt vilka de 20 utgifts- mässigt största stöden är. Slutligen redovisas också mer detaljerad statistik för de totala utgifterna per ändamål. I tabellerna redovisas utgifterna fördelat på företag, inklusive enskilda näringsidkare, och andra juridiska personer (i tabellerna benämnt som ”Utgifter till före- tag och org.”), totalt till alla som mottagit stödet (i tabellerna benämnt som ”Totala utgifter”) samt de totala utestående åtagandena oavsett mottagare. I förekommande fall redovisas också det totala antalet stöd per t.ex. ändamål. Ett streck
125
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
var större än noll, men mindre än 0,005 miljarder kronor, varför beloppet avrundats nedåt till 0,00. Utgifterna uttrycks i prisår 2020 eller 2021. En fullständig lista över stöden ges i bilaga 2.
När det gäller resultatet av kartläggningen bör listan inte ses som uttömmande, eftersom den endast innehåller de stöd vi identifierat i vårt arbete. Det går inte att utesluta att vi missat stöd, inkluderat stöd som av någon anledning inte bör vara med eller listat enskilda stöd på fel detaljnivå.
Eftersom 2021 är i fokus för de flesta stöden i kartläggningen får pandemirelaterade utgifter ett stort genomslag i de totala utgifterna, vilket bör tas i beaktande om stöden jämförs mellan grupper eller år.
Uppgifterna bygger i hög utsträckning på de förfrågningar vi beskrivit i metodavsnitten. Möjligheten att göra en ingående kvali- tetsgranskning av de insamlade uppgifterna har varit begränsade till följd av den stora mängden stöd, och i vissa fall kan avvikelser finnas mot t.ex. årsredovisningar. Det har funnits begränsat med tid att ställa uppföljande frågor om orsakerna till dessa avvikelser. Särskilt utgifterna till företag och andra juridiska personer kan vara behäf- tade med osäkerhet eftersom möjligheten att särredovisa och bryta ner utgifter skiljer sig åt mellan myndigheter. Trots eventuella av- vikelser och potentiella felkällor bedömer vi att uppgifterna är till- räckligt tillförlitliga för att användas i betänkandet.
Totalt har 537 stöd identifierats inom ramen för vår kartläggning med beräknade utgifter om totalt 158,8 miljarder kronor. Detta in- kluderar även pandemirelaterade stöd och utgifter. Av dessa beräknas 129 miljarder kronor utgöra utgifter på statsbudgetens utgiftssida och motsvarar, oaktat att vissa utgifter avser budgetåret 2020, cirka 8,3 pro- cent av de takbegränsade utgifterna i 2021 års statsbudget. Utgifter för
Utgifterna till företag och andra juridiska personer beräknas uppgå till totalt 123,4 miljarder kronor. På statsbudgetens utgiftssida be- räknas stöd om 95,7 miljarder kronor betalas ut, vilket motsvarar
126
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
6,2 procent av de takbegränsade utgifterna i 2021 års statsbudget. Utgifter för
Summan 95,7 miljarder kronor kan jämföras med de från staten lämnade bidragen till företag och andra juridiska personer om 113 miljarder kronor i 2021 års prisnivå som redovisats i figur 4.1 (123 miljarder kronor i figuren, som är uttryckt i 2022 års prisnivå). Skillnaden på drygt 17 miljarder kan förefalla stor och leda till att resultatet av vår kartläggning kan ifrågasättas. Det är dock viktigt att komma ihåg att vår kartläggning bl.a. utelämnat stöd som inte före- gås av en ansökan eller som upphandlas. Det innebär t.ex. att statens årliga bidrag till Samhall AB (6,6 miljarder kronor 2021 enligt Kam- markollegiets årsredovisning 2021) och upphandlade arbetsförmed- lingstjänster och utbildningar (5,6 miljarder kronor enligt Arbets- förmedlingens årsredovisning 2021) ingår i figuren, men inte i kart- läggningen. Fler liknande utgifter lär finnas, vilket gör att skillnaden mellan kartläggningen och figuren lär vara liten.
Av stöden på statsbudgetens utgiftssida är en grov uppskattning att cirka 17 miljarder kronor (26 stöd) härrör från stöd som endast inrättades för att hantera
4.8.1De flesta och största stöden finns inom näringslivsområdet
Tabell 4.2 sammanfattar de identifierade stöden per ändamål (t.ex. hälso- och sjukvård, jordbruk och kulturell verksamhet) och är upp- delad på antal stöd respektive totalkostnad. Ändamålen baseras på indelningen COFOG 1999 (Classification of Functions of Govern- ment), som är en internationell klassifikation där den offentliga sek-
127
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
torns utgifter grupperas efter ändamål. Definitionerna av respektive ändamål framgår i Statistiska Centralbyråns klassifikationsdatabas. I den realekonomiska fördelningen klassificeras alla anslagsposter utifrån sitt syfte eller funktion, och vi har så långt som möjligt klas- sificerat stöden enligt denna ändamålsindelning. Det förekommer dock att ändamålet med vissa stöd inte stämmer överens med anslags- postens klassifikation, inte minst om flera stöd med olika ändamål delar anslagspost. I förekommande fall har vi därför justerat stödets klassificering för att åstadkomma en mer rättvisande redovisning.
Tabell 4.2 Sammanfattning av statliga stöd per ändamål, miljarder kronor
|
Utgifter |
Totala |
Totala ute- |
Antal |
|
till företag |
utgifter |
stående |
stöd |
|
och org. |
|
åtaganden |
|
Allmän offentlig förvaltning |
0,6 |
0,6 |
0,2 |
8 |
Bostadsförsörjning och samhällsutveckling |
6,6 |
6,8 |
14,1 |
10 |
Fritidsverksamhet, kultur och religion |
9,8 |
10,4 |
0,8 |
170 |
2,5 |
2,5 |
- |
29 |
|
|
|
|
|
|
4,3 |
4,9 |
0,1 |
104 |
|
1,0 |
1,0 |
0,1 |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
samhällsverks. |
1,9 |
2,0 |
0,6 |
31 |
Försvar |
0,2 |
0,2 |
0,0 |
4 |
|
|
|
|
|
Hälso- och sjukvård |
0,4 |
0,5 |
- |
16 |
Miljöskydd |
0,5 |
1,0 |
1,5 |
14 |
|
|
|
|
|
Näringslivsfrågor |
85,8 |
100,0 |
34,7 |
236 |
24,8 |
27,8 |
2,6 |
34 |
|
0,2 |
0,2 |
0,2 |
38 |
|
13,7 |
14,3 |
7,3 |
66 |
|
|
|
|
|
|
25,1 |
32,0 |
12,4 |
36 |
|
17,2 |
20,5 |
11,0 |
48 |
|
|
|
|
|
|
4,7 |
5,3 |
1,2 |
14 |
|
Samhällsskydd och rättsskipning |
0,1 |
0,2 |
0,2 |
6 |
|
|
|
|
|
Socialt skydd |
10,3 |
15,8 |
3,3 |
5 |
Utbildning |
9,2 |
23,4 |
19,1 |
68 |
|
|
|
|
|
Summa |
123,4 |
158,8 |
73,9 |
537 |
|
|
|
|
|
Källa: Egna insamlade uppgifter enligt metodavsnitten samt egna bearbetningar.
128
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
Stöden redovisas i huvudsak på den högsta nivån (tvåsiffrig nivå i COFOG). I de fall ett ändamål innehåller många stöd specificeras också vissa ändamål på lägre nivå (tresiffrig nivå i COFOG). Även skatteutgifter, fonder samt statliga garantier och utlåning har delats in i ändamål. Det är värt att poängtera att namnet syftar till att be- skriva ändamålen på en övergripande nivå. Det innebär att stöd som sorteras in under t.ex. näringslivsfrågor inte per definition bör be- traktas som ett näringslivsstöd. Ett exempel är Arbetsförmedlingens subventionerade anställningar som kategoriseras inom övergripande arbetsmarknadsfråga, som i sin tur sorteras in under näringslivsfrågor.
Som framgår av tabell 4.2 kan majoriteten av alla stöd sorteras in under något av ändamålen näringslivsfrågor eller fritidsverksamhet, kultur och religion. Stöden som avser näringslivsfrågor utgör dock en betydligt större andel av de totala utgifterna. De stöden utgör 44 procent av det totala antalet stöd, medan deras andel av de totala utgifterna är 63 procent. På motsvarande sätt bedöms stöden inom fritidsverksamhet, kultur och religion uppgå till 32 procent av det totala antalet stöd och 7 procent av de totala utgifterna. I viss mån beror skillnaderna på vad vi valt att betrakta som ett enskilt stöd, men i hög utsträckning är stöden på näringslivsområdet större i eko- nomiska termer. En stor del av de pandemirelaterade stöden åter- finns också inom näringslivsområdet, vilket gör att utgifterna inte är fullt jämförbara med ett normalår.
4.8.2Stöden är främst koncentrerade till vissa utgiftsområden
Tabell 4.3 sammanfattar stöden per utgiftsområde eller annan utgifts- typ som skatteutgifter, fonder, garantier eller utlåning. Den över- gripande bilden är att de flesta stöd och utgifter är koncentrerade till en handfull av de totalt 27 utgiftsområdena. Därutöver är tendensen liknande som i tabell 4.2, dvs. att majoriteten av stöden återfinns på de utgiftsområden som är närmast relaterade till ändamålen närings- livsfrågor (utgiftsområdena 14, 19, 21, 23 och 24) respektive fritids- verksamhet, kultur och religion (utgiftsområde 17). Det finns dock stöd inom dessa ändamål som inordnats under andra utgiftsområden. Ett exempel är sjöfartsstödet som tillhör utgiftsområde 22 Kommuni- kationer.
129
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
Även om den absoluta majoriteten av stöden ges på statsbudgetens utgiftssida beräknas 57 stöd ges i form av skatteutgifter, genom fonder eller i form av statliga garantier och utlåning. Skatteutgifterna är också den utgiftstyp som har de enskilt högsta utgifterna. I övrigt utmärker sig utgiftsområde 24 Näringsliv, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och 16 Utbildning och universitetsforskning. De fem största utgifts- områdena och utgiftstyperna i termer av totala stödutgifter beräknas stå för cirka 69 procent av de totala utgifterna i kartläggningen.
130
SOU 2024:24Kartläggning av statliga stöd
Tabell 4.3 |
Sammanfattning av statliga stöd per utgiftsområde eller annan |
|||||
|
|
utgiftstyp, miljarder kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområde / utgiftstyp |
Utgifter |
Totala |
Totala ute- |
Antal |
|
|
|
|
till företag |
utgifter |
stående |
stöd |
|
|
|
och org. |
|
åtaganden |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
Rikets styrelse |
1,2 |
1,2 |
0,1 |
13 |
|
2 |
Samhällsekonomi […] |
- |
- |
- |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
- |
- |
- |
0 |
|
4 |
Rättsväsendet |
0,0 |
0,1 |
0,2 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
1 |
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
0,2 |
0,2 |
0,1 |
7 |
|
7 |
Internationellt bistånd |
0,4 |
0,4 |
0,1 |
5 |
|
8 |
Migration |
|
0,0 |
0,1 |
0,1 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
1,7 |
1,8 |
1,1 |
23 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom […] |
10,0 |
14,6 |
- |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
- |
- |
- |
0 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer […] |
- |
- |
- |
0 |
|
13 |
Jämställdhet och nyanlända […] |
0,5 |
0,6 |
0,0 |
14 |
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
14,6 |
22,1 |
15,5 |
22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
Studiestöd |
|
0,0 |
0,0 |
- |
1 |
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
4,8 |
19,2 |
21,6 |
47 |
|
|
|
|
|
|
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
11,8 |
13,1 |
0,2 |
167 |
|
18 |
Samhällsplanering […] |
3,8 |
3,8 |
9,1 |
5 |
|
19 |
Regional utveckling |
1,0 |
1,7 |
3,7 |
16 |
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
2,4 |
3,0 |
5,4 |
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
Energi |
|
0,5 |
1,6 |
2,0 |
4 |
22 |
Kommunikationer |
4,7 |
5,3 |
1,2 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd […] |
14,1 |
14,7 |
7,6 |
105 |
|
24 |
Näringsliv |
|
24,0 |
25,4 |
3,6 |
19 |
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
- |
- |
- |
0 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
- |
- |
- |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
- |
- |
- |
0 |
|
|
Delsumma utgiftsområde |
95,7 |
129,0 |
71,7 |
|
|
|
Skatteutgifter |
26,7 |
28,5 |
- |
24 |
|
|
Fonder och |
1,0 |
1,4 |
2,2 |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garantier och utlåning |
- |
- |
- |
18 |
|
|
Summa |
|
123,4 |
158,8 |
73,9 |
|
Anm.: Summan av antalet stöd i de enskilda utgiftsområdena är större än antalet unika stöd i tabell 4.2, eftersom ett stöd kan belasta flera utgiftsområden. För att undvika dubbelräkning summeras inte antalet stöd.
Källa: Egna insamlade uppgifter enligt metodavsnitten samt egna bearbetningar.
131
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
4.8.3De flesta statliga stöden hanteras av statliga myndigheter
Tabell 4.4 redovisar stöden utifrån hur många och hur stora stöd respektive myndighet eller annan organisation hanterar. De 21 läns- styrelserna redovisas i tabellerna som en myndighet. Tabellen är sorterad utifrån de totala utgifterna för stöden som respektive myndig- het hanterar.
Flera stöd inom Landsbygdsprogrammet delas mellan två eller flera myndigheter: länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Tillväxtverket. I tabell 4.4 har utgifterna i dessa stöd fördelats på respektive myndighet, utifrån de uppgifter om stödutgifter vi fått från Statens jordbruksverk. Motsvarande fördel- ning har inte funnits för utestående åtaganden. De totala utestående åtagandena i respektive stöd har därför fördelats utifrån hur stor andel av utgifterna respektive myndighet haft i stödet 2020. Utöver Landsbygdsprogrammet finns ett fåtal ytterligare stöd med delat ansvar. Respektive stödgivare har tillgodoräknats sin del av stödet i tabell 4.4.
Totalt bedöms 88 organisationer hantera statliga stöd till företag och andra juridiska personer, inklusive de 21 länsstyrelserna. Av de 88 organisationerna är 81 statliga myndigheter eller nämnder och 7 andra typer av organisationer. De senare är Folkbildningsrådet, Sveriges Riksidrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna, Svenska film- institutet, Svenska kyrkan, Svenskt friluftsliv och Sveriges författar- fond. I likhet med mönstren i tabell 4.2 och tabell 4.3 tenderar myndig- heter med fler stöd också vara förknippade med högre utgifter. De största utgifterna finns hos Skatteverket, Arbetsförmedlingen, läns- styrelserna och Försäkringskassan. Medan de tre förstnämnda myn- digheterna vardera bedöms hantera mellan 20 och 55 av de stöd som ingår i vår kartläggning, hanterar den fjärde, Försäkringskassan, endast fem stöd. Hos Försäkringskassans härrör 99 procent av utgifterna från ett enskilt stöd: ersättning för höga sjuklönekostnader. Det mot- satta förhållandet, där en myndighet har förhållandevis små utgifter för ett stort antal stöd, syns t.ex. hos Sametinget, Skogsstyrelsen och Socialstyrelsen.
132
SOU 2024:24Kartläggning av statliga stöd
Tabell 4.4 |
Sammanfattning av stöd per organisation, miljarder kronor |
|
|||
|
|
|
|
|
|
Beslutande myndighet eller |
Utgifter till |
Totala |
Totala utest. |
Antal |
|
organisation |
|
ftg och org. |
utgifter |
åtaganden |
stöd |
|
|
|
|
|
|
Skatteverket |
|
36,66 |
38,46 |
- |
26 |
Arbetsförmedlingen |
14,19 |
20,83 |
12,33 |
20 |
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelse |
|
13,85 |
14,85 |
17,69 |
55 |
Försäkringskassan |
10,05 |
14,65 |
- |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
Statens skolverk |
2,23 |
14,41 |
9,98 |
30 |
|
Tillväxtverket |
|
9,02 |
9,72 |
4,29 |
29 |
Statens jordbruksverk |
8,59 |
8,96 |
1,08 |
68 |
|
Folkbildningsrådet |
4,04 |
4,69 |
0,04 |
14 |
|
|
|
|
|
|
|
Trafikverket |
|
3,19 |
3,64 |
1,04 |
10 |
Verket för innovationssystem |
2,40 |
3,60 |
3,22 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för yrkeshögskolan |
2,39 |
3,57 |
9,03 |
12 |
|
Statens kulturråd |
2,74 |
3,23 |
- |
40 |
|
Sveriges Riksidrottsförbund |
2,42 |
2,42 |
- |
26 |
|
Statens energimyndighet |
1,06 |
2,19 |
3,63 |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
Naturvårdsverket |
1,92 |
2,14 |
3,93 |
10 |
|
Post- och telestyrelsen |
1,56 |
1,72 |
0,24 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
Rådet för Europeiska socialfonden |
0,29 |
1,15 |
3,13 |
1 |
|
Rymdstyrelsen |
|
0,17 |
1,13 |
2,60 |
1 |
Myndigheten för press, radio och tv |
0,99 |
0,99 |
0,12 |
5 |
|
Svenska filminstitutet |
0,85 |
0,85 |
0,02 |
42 |
|
|
|
|
|
|
|
Arvsfondsdelegationen |
0,78 |
0,81 |
0,56 |
2 |
|
Socialstyrelsen |
|
0,74 |
0,74 |
- |
14 |
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för ungdoms- och civil- |
|
|
|
|
|
samhällesfrågor |
0,51 |
0,51 |
- |
9 |
|
Svenska kyrkan |
|
0,43 |
0,43 |
0,03 |
1 |
|
|
|
|
|
|
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
0,20 |
0,37 |
0,03 |
8 |
|
Boverket |
|
0,19 |
0,25 |
0,23 |
8 |
|
|
|
|
|
|
Regeringen |
|
0,25 |
0,25 |
- |
1 |
Delegationen mot segregation |
0,06 |
0,24 |
0,01 |
1 |
|
Partibidragsnämnden |
0,18 |
0,18 |
0,00 |
2 |
|
Folkhälsomyndigheten |
0,17 |
0,17 |
- |
7 |
|
|
|
|
|
|
|
Styrelsen för internationellt utveck- |
|
|
|
|
|
lingssamarbete (Sida) |
0,11 |
0,12 |
0,13 |
1 |
|
SISU Idrottsutbildarna |
0,12 |
0,12 |
- |
2 |
|
Migrationsverket |
0,01 |
0,12 |
0,15 |
2 |
|
Sametinget |
|
0,12 |
0,12 |
0,01 |
26 |
|
|
|
|
|
|
Arbetsmiljöverket |
0,11 |
0,11 |
0,02 |
1 |
|
Polismyndigheten |
0,01 |
0,11 |
0,17 |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
133
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
Beslutande myndighet eller |
Utgifter till |
Totala |
Totala utest. |
Antal |
organisation |
ftg och org. |
utgifter |
åtaganden |
stöd |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
0,10 |
0,10 |
- |
6 |
Myndigheten för samhällsskydd och |
|
|
|
|
beredskap |
0,09 |
0,09 |
- |
2 |
Försvarsmakten |
0,08 |
0,08 |
0,01 |
2 |
Skogsstyrelsen |
0,06 |
0,07 |
0,08 |
9 |
|
|
|
|
|
Livsmedelsverket |
0,06 |
0,06 |
- |
5 |
Riksantikvarieämbetet |
0,03 |
0,05 |
- |
5 |
Svenskt Friluftsliv |
0,05 |
0,05 |
- |
1 |
Konstnärsnämnden |
0,04 |
0,04 |
- |
7 |
|
|
|
|
|
Svenska institutet |
0,03 |
0,04 |
0,01 |
3 |
Strålsäkerhetsmyndigheten |
0,01 |
0,04 |
0,06 |
3 |
|
|
|
|
|
Jämställdhetsmyndigheten |
0,03 |
0,03 |
- |
2 |
Brottsoffermyndigheten |
0,03 |
0,03 |
0,03 |
1 |
|
|
|
|
|
Statens musikverk |
0,02 |
0,02 |
- |
1 |
Folke Bernadotteakademin |
0,02 |
0,02 |
0,01 |
1 |
|
|
|
|
|
Statens försvarshistoriska museer |
0,02 |
0,02 |
- |
1 |
Kammarkollegiet |
0,02 |
0,02 |
- |
2 |
|
|
|
|
|
Brottsförebyggande rådet |
0,01 |
0,02 |
- |
2 |
Konsumentverket |
0,02 |
0,02 |
- |
1 |
|
|
|
|
|
Sveriges författarfond |
0,02 |
0,02 |
0,00 |
2 |
Kriminalvården |
0,01 |
0,01 |
- |
1 |
|
|
|
|
|
Samefonden |
0,00 |
0,01 |
- |
1 |
Universitets- och högskolerådet |
- |
0,01 |
- |
1 |
|
|
|
|
|
Tandvårds- och |
|
|
|
|
läkemedelsförmånsverket |
0,01 |
0,01 |
- |
1 |
Riksarkivet |
0,01 |
0,01 |
- |
1 |
|
|
|
|
|
Statens maritima och transport- |
|
|
|
|
historiska museer |
0,01 |
0,01 |
- |
2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
0,01 |
0,01 |
- |
1 |
|
|
|
|
|
Institutet för språk och folkminnen |
0,01 |
0,01 |
- |
1 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
0,00 |
0,00 |
- |
1 |
Myndigheten för familjerätt och |
|
|
|
|
föräldraskapsstöd |
0,00 |
0,00 |
- |
1 |
Exportkreditnämnden |
Garantier |
Garantier |
Garantier |
10 |
|
|
|
|
|
Riksgäldskontoret |
Garantier |
Garantier |
Garantier |
4 |
Svenska kraftnät |
Utlåning |
Utlåning |
Utlåning |
1 |
Summa |
123,4 |
158,8 |
73,9 |
|
|
|
|
|
|
Anm.: Summan av antalet stöd summeras inte eftersom ett stöd kan beslutas av flera myndigheter eller organisationer.
Källa: Egna insamlade uppgifter enligt metodavsnitten samt egna bearbetningar.
134
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
4.8.4De 20 största stöden står för ungefär 60 procent av utgifterna
Tabell 4.5 listar de 20 största stöden, vilka tillsammans uppskattas ha utgifter om 100,3 miljarder kronor. Detta motsvarar cirka 63 pro- cent av de totala utgifterna i vår kartläggning. Det största stödet, ersättning för höga sjuklönekostnader, står för cirka 9 procent av de totala utgifterna i vår kartläggning. Av de myndigheter som hanterar de 20 största stöden utmärker sig Skatteverket och Arbetsförmed- lingen, som tillsammans ansvarar för 8 av de 20 största stöden i vår kartläggning.
Fem pandemirelaterade stöd återfinns i tabellen: ersättning för höga sjuklönekostnader, omställningsstöd, stöd vid korttidsarbete, omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och särskilda behov i kulturlivet. Ersättning för höga sjuklönekostnader, omställnings- stöd och stöd vid korttidsarbete utgör också tre av de fyra största stöden. Det är inte uppenbart att något dessa fem stöd skulle finnas med i motsvarande tabell vid ett år utan pandemieffekter, allt annat lika. Utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader uppgick 2019, dvs. året innan pandemin inträffade, till 1,09 miljarder, vilket innebär att stödet inte skulle kommit med i tabellen om utgifterna varit desamma 2021 som 2019. Omställnings- och omsättningsstöden samt särskilda behov i kulturlivet hade sannolikt inte funnits 2021 om det inte varit pandemi. Stödet vid korttidsarbete fanns inte 2019 i den form som motsvarade stödet under pandemin, men Utred- ningen om ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid kort- tidsarbete presenterade i sitt delbetänkande (SOU 2018:66) ett mot- svarande förslag som föreslogs träda i kraft 1 januari 2020. Statens årliga kostnader för stödet beräknades uppgå till
De fem stöd i vår kartläggning som skulle ta de pandemirelaterade stödens plats på listan, dvs. de stöd som storleksmässigt ligger på plats
135
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare, karriärtjänster (1,52 miljarder kronor).
Tabell 4.5 De 20 största stöden sett till total utgift, miljarder kronor
Beslutande myndig- |
Utgifter till |
Totala |
het eller organi- |
företag |
utgifter |
sation |
och org. |
|
1.Ersättning för höga sjuklönekostnader
2.Nedsatt energiskatt på el inom industrin
3.Omställningsstöd
4.Stöd vid korttidsarbete
5.Statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (Likvärdig skola)
6.Lönebidrag för trygghet i anställning
7.Lönebidrag för anställning
8.Gårdsstöd (Europeiska garantifonden för jordbruket
9.Energiskattebefrielse för biobränsle m.m. för uppvärmning
10Statligt investeringsstöd för hyres- bostäder och bostäder för studerande
11Extratjänster
12Forskningsfinansiering Vinnova
13Nystartsjobb
Statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning,
14inkl. främjande av studerandes inflytande och stöd för utbildningar till trafikflygare
15Statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare
16Förgröningsstöd (Europeiska garanti- fonden för jordbruket
17personer som arbetar med forskning eller utveckling
18Statsbidraghetsbidrag till folkhögskolor – Verksam-
19Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare
20Särskilda behov i kulturlivet
Försäkringskassan
Skatteverket
Skatteverket
Tillväxtverket
Statens skolverk
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen
Statens jordbruks- verk
Skatteverket
Länsstyrelserna
Arbetsförmedlingen
Verket för inno- vationssystem
Arbetsförmedlingen
Myndigheten för yrkeshögskolan
Statens skolverk
Statens jordbruksverk
Skatteverket
Folkbildningsrådet
Sju länsstyrelser
Statens kulturråd
Summa
10,0 |
|
14,5 |
14,2 |
14,2 |
|
|
|
|
9,9 |
|
9,9 |
7,8 |
7,8 |
|
|
|
|
|
|
|
0,6 |
|
6,2 |
4,1 |
5,3 |
|
|
|
|
3,6 |
|
4,3 |
3,8 |
3,8 |
|
|
|
|
3,8 |
|
3,8 |
3,7 |
3,7 |
|
0,5 |
|
3,7 |
2,4 |
3,6 |
|
|
|
|
2,8 |
|
3,4 |
2,1 |
3,2 |
|
|
|
|
|
|
|
0,5 |
|
2,7 |
2,2 |
2,2 |
|
|
|
|
|
|
|
2,1 |
|
2,1 |
1,6 |
2,1 |
|
2,1 |
|
2,1 |
1,9 |
1,9 |
|
79,4 |
|
100,3 |
Källa: Egna insamlade uppgifter enligt metodavsnitten samt egna bearbetningar.
136
SOU 2024:24 |
Kartläggning av statliga stöd |
4.8.5Utgifterna för och storleken på stöden skiljer sig både inom och mellan ändamål
Tabell 4.6 ger en övergripande bild av stöden, både på aggregerad nivå och per ändamål, genom att redovisa statistik rörande utgifterna till samtliga mottagare, uppdelat per ändamål i tabell 4.2. Av utrym- messkäl är vissa ändamål annorlunda namngivna. Tabellen avser ut- gifter för stöd på statsbudgetens utgiftssida, skatteutgifter och fonder med en utgift större än noll.
Både medel- och medianstödet skiljer sig kraftigt åt mellan ända- målen, enligt tabell 4.6. Precis som i figur 4.3 utmärker sig stödet ersättning för höga sjuklönekostnader, genom att medelutgiften är högst inom ändamålet socialt skydd. De övriga stöden inom ända- målet är betydligt mindre. I övrigt utmärker sig ändamålen över- gripande arbetsmarknad med bl.a. anställningsstöd, bränsle och energi
–som i flera fall handlar om skattebefrielse – samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling där flera investeringsstöd till bostäder och för klimatåtgärder återfinns.
Trots det stora antalet stöd beräknas medelutgiften för stöd inom kulturell verksamhet vara klart mindre än medelutgiften samman- taget i samtliga stöd. Det beror, som nämndes ovan, på den breda floran av stöd som finns på området. Stöd av mindre storlek syns även särskilt i försvar, hälso- och sjukvård samt samhällsskydd och rättsskipning.
137
Kartläggning av statliga stöd |
SOU 2024:24 |
Tabell 4.6 Deskriptiv statistik rörande totala utgifter, miljoner kronor
|
Medel |
Std. |
Med. |
Min |
Max |
Antal |
|
|
avv. |
|
|
|
stöd |
Allmän offentlig förvaltning |
76 |
86 |
21 |
7,8 |
247 |
8 |
Bostadsförsörjning och samhälls- |
|
|
|
|
|
|
utveckling |
849 |
1 211 |
188 |
1,6 |
3 682 |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
Fritidsverksamhet, kultur och religion |
61 |
175 |
12 |
- |
1 865 |
170 |
86 |
138 |
21 |
1,3 |
584 |
29 |
|
|
|
|
|
|
|
|
47 |
190 |
9 |
- |
1 865 |
104 |
|
166 |
234 |
78 |
5,6 |
679 |
6 |
|
64 |
121 |
15 |
0,6 |
597 |
31 |
|
Försvar |
44 |
17 |
46 |
22,8 |
62 |
4 |
|
|
|
|
|
|
|
Hälso- och sjukvård |
29 |
26 |
19 |
0,5 |
95 |
16 |
Miljöskydd |
71 |
70 |
55 |
5,3 |
266 |
14 |
|
|
|
|
|
|
|
Näringslivsfrågor |
459 |
1 468 |
29 |
- |
14 150 |
218 |
868 |
2 495 |
190 |
- |
14 150 |
32 |
|
5 |
8 |
3 |
- |
49 |
38 |
|
216 |
577 |
34 |
- |
3 849 |
66 |
|
|
|
|
|
|
|
|
889 |
1 781 |
64 |
0,5 |
7 839 |
36 |
|
602 |
1 770 |
85 |
0,4 |
9 932 |
34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
443 |
548 |
100 |
5,7 |
1 532 |
12 |
|
Samhällsskydd och rättsskipning |
29 |
30 |
15 |
9,2 |
95 |
6 |
Socialt skydd |
3 152 |
5 680 |
117 |
1,9 |
14 479 |
5 |
Utbildning |
344 |
934 |
51 |
0,7 |
6 180 |
68 |
|
|
|
|
|
|
|
Alla stöd |
307 |
1 220 |
21 |
- |
14 479 |
517 |
Anm.: Std.avv. = Standardavvikelse. Med. = Median. Tabellen exkluderar statlig utlåning och garantier, eftersom dessa normalt inte har utgifter på samma sätt som stöd som finansieras via t.ex. anslag, samt två skatteutgifter där utgiften inte gått att beräkna. Av denna anledning skiljer sig det totala antalet stöd mellan denna och tabell 4.2.
Källa: Egna insamlade uppgifter enligt metodavsnitten samt egna bearbetningar.
138
5Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas
5.1Inledning
Enligt direktiven ska vi som ett andra led i kartläggningen
•analysera hur stöden är konstruerade, bl.a. de villkor som ställs upp för att beviljas stöd, och
•analysera vilka konstruktioner, t.ex. vilka stödvillkor, som utgör riskfaktorer för att stöden missbrukas.
I detta kapitel redogör vi för hur vi gått till väga när vi analyserat stödens konstruktioner och identifierat riskfaktorer samt redovisar resultatet av analysen. Av direktiven framgår inte vad som avses med att ett stöd missbrukas. Vi anser att ett stöd kan missbrukas i två situa- tioner, antingen när en sökande tillskansar sig ett stöd som denne inte har rätt till eller med för högt belopp, eller när en stödmottagare använder ett stöd för ett annat ändamål än vad stödet har beviljats för.
5.2Metod för att analysera stödens konstruktioner och identifiera riskfaktorer
5.2.1Utgångspunkter för arbetet
Som framgår i kapitel 4 har det varit ett omfattande arbete att kart- lägga statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Vi har totalt identifierat cirka 530 enskilda stöd. Mot bakgrund av det stora antalet stöd har det inte varit möjligt att analysera samtliga av dessa.
139
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
För att kunna genomföra en analys har vi därför valt ut ett antal stöd som vi analyserat närmare.
För att åstadkomma ett urval valde vi ut 120 av de stöd som vi i januari 2023 identifierade i kartläggningen. Vid urvalstidpunkten motsvarade dessa cirka 20 procent av stöden. Urvalet bestod till hälften av stöd som gav upphov till de största totala utgifterna. Skälet till detta var att vi ville få med de stöd där mest pengar betalas ut. Den andra halvan av urvalet bestod av stöd där vi försökte åstad- komma en god spridning vad gäller stödändamål, beslutande organi- sation och utgiftsområde. De största stöden valdes ut innan alla förfrågningar till myndigheter och organisationer, som beskrivits i kapitel 4, skickades ut. Vi hade därför inte en fullständig bild av stödens utgifter. För att göra vårt urval har vi därför också använt uppgifter om stödutgifter från de stödgivande organisationernas års- redovisningar. Listan över de största stöden kan därför skilja sig något från den lista som finns i kapitel 4.
Eftersom kartläggningsarbetet fortgått parallellt med analys- arbetet har vissa stöd som från början valdes ut för analys fallit bort. Detta har t.ex. berott på att stöd slagits ihop för att åstadkomma bättre jämförbarhet i kartläggningen, att det framkommit att stöd inte varit sökbara under 2021 eller, i vissa fall, att vi vid vår analys bedömt att stödet inte betalas ut efter en ansökan, något som ut- gjorde ett led i den definition av statliga stöd som angavs i våra direk- tiv (se avsnitt 2.2.1). Av de 120 ursprungliga stöden vi tittat närmare på kvarstod slutligen 104 stöd (se bilaga 4).
Utredningen har genomfört möten med olika myndigheter och organisationer för att få en bild av stödsystemens brister och hur stöden skulle kunna utnyttjas. Detta har möjliggjort en mer full- ständig bild av vilka riskfaktorer för missbruk som finns och har ökat förståelsen för de olika riskfaktorerna. För att få en mer heltäckande bild har även vissa riskfaktorer som kan sägas sakna betydelse för utredningens uppdrag, att föreslå ett effektivt straffrättsligt skydd, tagits med.
140
SOU 2024:24 |
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
5.2.2Urvalet har analyserats utifrån ett antal parametrar
Inom ramen för utredningens arbete har som nämnts ovan 104 av de 120 utvalda stöden kvarstått efter en inledande granskning. Även med det urvalet har det varit fråga om ett stort antal stöd. För att genomföra en närmare analys av stöden har vi avgränsat arbetet genom att titta på ett antal parametrar relaterade till hur stöden är konstruerade. Parametrarna, som har tagits fram efter möten med utbetalande myndigheter och organisationer, har formulerats som frågor som kan besvaras med ”ja” eller ”nej”. De paramaterar vi valt att granska är följande:
–Finns tydliga villkor för stödet?
–Är det tydligt avgränsat hur stödet får användas?
–Regleras vad ansökan ska innehålla?
–Finns det krav på vem som ska skriva under ansökan?
–Ska underlag bifogas?
–Ska ändrade förhållanden anmälas?
–Medges förskottsutbetalning?
–Betalas stödet ut endast efter redovisade kostnader?
–Krävs redovisning?
–Finns det någon möjlighet till återkrav?
–Finns det något straffansvar?
–Finns det någon underrättelseskyldighet?
I flera fall har vi varit i kontakt med beslutande myndighet eller organisation för att kunna förstå stödens konstruktion. Konstruk- tionerna har inte alltid gått att förstå genom att enbart analysera regelverket. Det har ibland inte varit möjligt att ange ”ja” eller ”nej” på de olika frågorna vid en granskning av stöden. Detta kan bl.a. bero på att frågan inte varit relevant för det aktuella stödet. Där det inte varit möjligt att svara ”ja” eller ”nej” har vi svarat ”oklart” eller ”ej relevant”. Utfallet av analysen redovisas under aktuell rubrik under avsnitt 5.3.
141
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
5.3Resultatet av vår analys
Utifrån de möten vi genomfört och de parametrar vi tittat på har vi identifierat ett antal riskfaktorer för att stöd missbrukas. Vi har under arbetet försökt att gruppera riskfaktorerna utifrån vad de kan kopplas till. I det följande redovisas utredningens resultat i denna del.
Avsnittet ska inte ses som uttömmande vad gäller vilka riskfaktorer som finns, utan som en redovisning av de relevanta riskfaktorerna för att stöden missbrukas som vi uppmärksammat i vårt arbete.
5.3.1Stödens konstruktioner
I detta avsnitt har vi samlat riskfaktorer som kan hänföras till den materiella regleringen. Det handlar om såväl stödegenskaper, dvs. hur stöden är konstruerade materiellt, som vilka uppgifter som krävs för att ansöka om ett stöd och vad det finns för förutsättningar för att verifiera dessa uppgifter.
Stödegenskaper
Avsaknad av reglering i form av lag, förordning eller föreskrift
Det förekommer att det för ett stöd inte finns någon reglering i form av lag, förordning eller föreskrift. Vissa stöd framgår enbart av regleringsbrev, vilket innebär att den beslutande myndigheten eller organisationen inte har några materiella regler att förhålla sig till när de beslutar om stöd. Avsaknaden av ytterligare reglering innebär att den utbetalande aktören har begränsad vägledning när det gäller hand- läggning av stödet. Möjligheterna att bedöma vad stödet får och inte får användas till minskar, och därmed också möjligheten att visa att ett visst stöd har missbrukats. Två exempel är projektbidrag för främjande av hemslöjdsfrågor som beslutas av Nämnden för hemslöjdsfrågor och stödet till ideella miljöorganisationer som Naturvårdsverket hanterar. Naturvårdsverkets stöd har dock inte omfattats av vår analys. (Se även Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, Statskontoret, 2023:19, s. 25.)
142
SOU 2024:24 |
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
Otydliga eller generella regleringar
En utgångspunkt för ett fungerande stödsystem är att det finns en tydlig reglering för varje stöd som såväl den beslutande myndigheten eller organisationen som sökanden kan förhålla sig till. En otydlig eller för generell stödreglering innebär att utrymmet att avslå en an- sökan är litet och att eventuella prioriteringar mellan ansökningar kan försvåras. En sådan reglering innebär även svårigheter att i efter- hand kunna fastställa att ett stöd använts i strid med stödbeslutet eller att stödet på något annat sätt missbrukats. Ett exempel på en otydlig reglering är förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Enligt förordningen lämnas statsbidrag för utökade insatser för stärkt likvärdighet och kun- skapsutveckling i förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Det specificeras inte vad som avses med exempelvis likvärdighet vilket gör att regleringen blir vid. Det är även tillåtet att använda medlen för andra ändamål än vad huvudmannen ursprungligen angett i planen som bifogas vid ansökan om stöd. En otydlig reglering i lag eller för- ordning innebär även att den myndighet eller organisation som hand- lägger det aktuella stödet har små möjligheter att på föreskriftsnivå för- tydliga villkoren för stödet. (Jfr Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, Statskontoret, 2023:19, s. 24.)
Det kan ibland finnas en tanke bakom en mer ”öppen” reglering. Exempelvis möjliggör det att den som beslutar kan göra en mer sköns- mässig bedömning av de ansökningar som kommer in. Så är fallet när det gäller vissa av de stöd som Statens kulturråd beslutar om.
Under vårt analysarbete var en av de parametrar vi tittade på om stödet hade tydliga villkor. Utfallet av analysen framgår av figur 5.1. Majoriteten av de granskade stöden hade tydliga villkor men 25 av 104 stöd bedömdes sakna detta.
143
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
Figur 5.1 Finns tydliga villkor för stödet?
90
8077
30 |
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
1 |
|
||||||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ja |
Nej |
|
|
|
Oklart |
|
|
|
Ej relevant |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Källa: Egna insamlade uppgifter.
Det är vanligt att stöd inte bara anger för vilket ändamål beviljade stödmedel får användas utan också vilka utgifter beviljade medel får gå till. Denna konstruktion är vanlig när det gäller
144
SOU 2024:24 |
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
Figur 5.2 Tydligt avgränsat hur stödet får användas?
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
42 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
37 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
16 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
10 |
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ja |
|
|
|
Nej |
|
|
|
Oklart |
|
|
|
Ej relevant |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Källa: Egna insamlade uppgifter.
Ansökans innehåll
Utöver en tydlig reglering är det av vikt att det anges vad en ansökan ska innehålla. Det skiljer sig åt när det gäller om detta är reglerat eller inte. Ibland framgår det av en förordning eller föreskrifter vad en ansökan ska innehålla. Det förekommer också att det finns angivet i allmänna villkor eller på den beslutade myndighetens eller organi- sationens hemsida vad en ansökan ska innehålla utan att det finns något uttryckligt bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om ansökans innehåll. Av de stöd vi analyserat angavs det vad ansökan skulle innehålla i 61 av de 104 stöden (se figur 5.3).
145
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
Figur 5.3 Finns det reglering om vad ansökan ska innehålla?
70
61
60
50
40
30 |
28 |
|
20
13
10
2
0
Ja |
Nej |
Oklart |
Ej relevant |
Källa: Egna insamlade uppgifter.
Ytterligare en parameter vi tittade på var om det skulle bifogas någon form av underlag till ansökan. Vi fann att så var fallet i 62 av de 104 stöden (se figur 5.4). Risken för att ett stöd missbrukas kan vara högre om regleringen inte ställer krav på att tillhandahålla underlag som gör det möjligt att säkerställa att den sökande följer regelverket. Det kan handla om att ställa krav på att bifoga organisationsrela- terade handlingar såsom årsredovisningar,
146
SOU 2024:24Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas
Figur 5.4 |
Ska underlag bifogas? |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
62 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ja |
|
Nej |
|
Oklart |
|
Ej relevant |
||
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Egna insamlade uppgifter.
Ansvarig för ansökan
Det förekommer att det i stödförordningar anges att en behörig firmatecknare ska ge in eller underteckna ansökan. Vissa myndig- heter har även
Av de stöd vi analyserade fanns det reglerat vem som skulle under- teckna ansökan i 43 av de 104 stöden (se figur 5.5).
147
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
Figur 5.5 Finns det krav på vem som ska skriva under ansökan?
60
50
43
40
32
30
20
15 |
14 |
|
10
0
Ja |
Nej |
Oklart |
Ej relevant |
Källa: Egna insamlade uppgifter.
Delat ansvar mellan olika aktörer
Det förekommer stöd som är konstruerade så att det är en myndig- het eller organisation som beslutar om ett stöd och att det är en annan som betalar ut stödet, eller att ett stöd är uppdelat mellan flera olika beslutsorgan. Ett exempel är ersättning för höga sjuklönekost- nader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön där Skatteverket genomför beslut som Försäkringskassan har fattat. Denna risk pekade även Riks- revisionen på i sin rapport Lätt att göra fel – systemet för ersättning för höga sjuklönekostnader (RiR 2023:16). Det kan även förhålla sig så att en myndighets stöd är beroende av tillstånd som getts av en annan myndighet. Ett exempel på det senare är flera av Statens skol- verks statsbidrag som riktar sig till fristående huvudmän som driver grundskolor eller gymnasieskolor, exempelvis statsbidraget för stärkt kunskapsutveckling (tidigare statsbidraget för likvärdig skola), se för- ordningen om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveck- ling. I dessa situationer är det Skolinspektionen som beslutar om tillstånd att bedriva verksamheten, medan Statens skolverk beslutar om statsbidrag. En uppdelning av ansvar mellan flera olika aktörer
148
SOU 2024:24 |
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
innebär att möjligheten till en sammanhållen kontroll minskar vilket innebär en risk för att missbruk inte upptäcks.
Förskottsutbetalning
Det förekommer att stöd betalas ut i förskott, dvs. utan någon mot- prestation i form av redovisning av kostnader eller liknande. När stöd betalas ut i förskott finns alltid en risk att stödmottagaren inte genomför sitt åtagande. Det kan göra att den aktören som betalat ut stödet behöver göra ett återkrav. Om det finns ett brottsligt syfte bakom att söka stödet kan mottagaren av stödet ha undandragit medlen så att de inte längre är åtkomliga när ett eventuellt återkrav ska drivas in. (Jfr Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, Statskontoret, 2023:19, s. 20.)
Av de stöd vi granskat medgavs förskottsutbetalning i 29 av 104 stöd (se figur 5.6).
Figur 5.6 Medges förskottsutbetalning?
60
50
40
30
20
10
0
42
29
21
12
Ja |
Nej |
Oklart |
Ej relevant |
Källa: Egna insamlade uppgifter.
149
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
Vissa stöd är i stället konstruerade så att pengar betalas ut först efter att sökanden redovisat sina kostnader. Denna stödkonstruktion minskar risken för att stödet missbrukas. Av de 104 stöd vi analyserat var det 17 som betalades ut först efter att sökanden redovisat sina kostnader (se figur 5.7).
Figur 5.7 Betalas ut endast efter redovisade kostnader?
60 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
47 |
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32 |
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
17 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Ja |
|
Nej |
|
Oklart |
|
Ej relevant |
|
|
|
|
|
||||
Källa: Egna insamlade uppgifter.
Möjlighet till återkrav
Många stödförordningar, i vart fall de förordningar som beslutats under senare tid, innehåller bestämmelser om återkrav för det fall att stöd av något skäl betalats ut felaktigt eller använts i strid med vad stödet beviljats för. Det förekommer dock att grunderna för åter- krav skiljer sig åt. I de fall det inte finns några bestämmelser om åter- krav så utgör detta en riskfaktor för att stödet kan komma att ut- nyttjas eftersom felaktigt utbetalt eller felaktigt använt stöd inte kan återkrävas genom ett beslut i den aktuella myndigheten eller organisa- tionen. Förutsättningarna för att återfå en felaktig utbetalning bör i all- mänhet vara bättre om författningsreglerade återkravsregler tillämpas än den civilrättsliga principen om condictio indebiti (betalning utan rättsgrund). (Jfr Ds 2020:28 s. 110.)
150
SOU 2024:24 |
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
Av de stöd vi närmare analyserat fanns det möjlighet till återkrav enligt nationella bestämmelser i 82 av 104 stöd (se figur 5.8). Det bör framhållas att det kan finnas möjlighet till återkrav enligt unions- rätten när det gäller
Figur 5.8 Finns någon möjlighet till återkrav?
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
82 |
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
11 |
||
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Ja |
|
Nej |
|
Oklart |
|
Ej relevant |
|
|
|
|
|
||||
Källa: Egna insamlade uppgifter.
Ett skäl till återkrav kan vara att något har förändrats efter att ansökan om stöd beviljades. Ibland finns regler om att sökanden ska anmäla ändrade förhållanden. Detta är dock inte alltid fallet. Av de stöd vi analyserade närmare skulle detta anmälas i 18 av de 104 stöden (se figur 5.9). Utöver att anmäla ändrade förhållanden finns det ibland krav på att sökanden inkommer med någon form av redovis- ning. Av de 104 analyserade stöden fanns det krav på redovisning i 63 stöd (se figur 5.10).
151
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
Figur 5.9 |
Ska ändrade förhållanden anmälas? |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
71 |
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
18 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
10 |
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ja |
Nej |
|
Oklart |
|
Ej relevant |
||||
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Egna insamlade uppgifter. |
|
|
|
|
|
|
||||
Figur 5.10 |
Krävs redovisning? |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
63 |
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
17 |
|
|
19 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|||
10 |
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ja |
|
Nej |
|
Oklart |
|
Ej relevant |
||
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Egna insamlade uppgifter.
152
SOU 2024:24 |
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
Överlappande regleringar
Förordningar med överlappande syften eller stödmöjligheter kan innebära en risk för att stödmottagare erhåller stöd två gånger för samma sak utan att detta varit avsikten när regleringen infördes (se Ds 2020:28 s. 15). Denna risk ökar om förordningarna dessutom innehåller vaga bedömningskriterier.
Under pandemin infördes flera olika krisstöd och i efterhand framkom det att vissa förordningar som styrt krisstöden hamnat i konflikt med varandra. Detta innebar att vissa aktörer kunnat erhålla dubbla stöd för samma sak och att vissa aktörer fått reducerade stöd från två myndigheter och därmed inte kunnat erhålla fullt stöd från någon instans. Ett exempel på detta är den ”stödkrock” som skedde mellan Skatteverkets omställningsstöd och vissa av Statens kultur- råds krisstöd. Skatteverket gjorde i vissa fall bedömningen att stöden innebar en dubbelfinansiering och återkrävde utbetalade omställ- ningsstöd, som Statens kulturråd i sin tur hade beaktat vid beräkning av krisstöd (Rapport: Krisstöd till kulturen 2021 – behov och utfall
–med anledning av
Skuldsatta aktörer
Det finns stödförordningar som innefattar bestämmelser om att stöd inte får lämnas om sökanden har vissa skulder. Ett exempel är för- ordningen (2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag. Avsaknaden av en sådan begränsning innebär en riskfaktor för att stöd missbrukas eftersom det minskar möjligheterna att kräva till- baka felaktigt utbetalda belopp. I våra möten med utbetalande aktörer har vi stött på exempel där en beslutande aktör har varit tvungen att bevilja stöd till en sökande, trots att aktören haft återkrav mot samma sökande i andra ärenden. (Jfr Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, Statskontoret, 2023:19, s. 24.)
Skillnader i fråga om straffrättsligt skydd och kontroll
Stöd som har ett svagare straffrättsligt skydd eller svag kontroll kan riskera att missbrukas i högre grad än stöd med starkare straff- rättsligt skydd och kontroll eftersom det inbjuder till chanstag-
153
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
ningar. Av de analyserade stöden fanns det ett särskilt straffansvar i 28 av 104 stöd (se figur 5.11). Det kan röra sig om att stödet om- fattas av bidragsbrottslagen, brottsbalkens bestämmelser om sub- ventionsmissbruk eller straffbestämmelsen om omställningsstöds- brott. (Jfr slutsatserna i SOU 2017:37 s. 277.)
Figur 5.11 Finns något särskilt straffansvar?
90
80 |
75 |
70
60
50
40
3028
|
|
|
|
0 |
1 |
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Ja |
|
Nej |
|
Oklart |
|
Ej relevant |
|
|
|
|
|
||||
Källa: Egna insamlade uppgifter.
En förutsättning för att kunna döma någon för brott mot stöd- systemen är att misstänkt brottslighet uppdagas. I de fall det finns någon form av underrättelseskyldighet ökar chanserna för att brott uppdagas. Av de stöd vi analyserat närmare fanns det en underrättelse- skyldighet i endast sju av 104 stöd (se figur 5.12). (Jfr Korrekta ut- betalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, Statskontoret, 2023:19, s.
154
SOU 2024:24Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas
Figur 5.12 |
Finns underrättelseskyldighet? |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
96 |
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ja |
|
Nej |
Oklart |
|
Ej relevant |
||||
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Egna insamlade uppgifter.
Uppgifter i ansökan och verifiering
Prognosbaserade uppgifter
Vissa stöd är av framåtblickande natur. Stöd som baserar sig på pro- gnoser eller antaganden från sökanden kan utgöra en risk för missbruk eftersom det kan vara svårt att i efterhand kontrollera om sökanden avsiktligt försökt vilseleda myndigheten. Ett exempel på ett stöd av framåtblickande natur är stödet enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete där, under vissa förutsättningar, en ansökan om preli- minärt stöd kan lämnas in, vilken stäms av vid ett senare tillfälle. Problematiken liknar den som beskrivits ovan i fråga om förskotts- utbetalningar.
Uppgifter som är svåra att verifiera
Stödvillkor som är svårt att kontrollera kan medföra en ökad risk för missbruk. Ett exempel är stöd som baserar sig på antal medlemmar i en förening eller antal deltagande i en aktivitet av något slag. Den beslutande aktören kan ha svårt att kontrollera uppgifterna på annat
155
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
sätt än genom en fysisk kontroll på plats. Ett problem i samman- hanget är att alla organisationer inte är bokföringsskyldiga vilket innebär att räkenskaper kan vara bristfälliga och därmed svåra att kontrollera.
5.3.2De beslutande aktörernas kontrollmöjligheter
Utöver stödens konstruktion finns det riskfaktorer för missbruk som hänför sig till möjligheterna till kontroll hos de myndigheter och organisationer som beslutar om stöd. Det kan handla om vad det är för typ av aktör som söker ett visst stöd, hur information kan användas och delas mellan myndigheter, hur den beslutande myndig- heten eller organisationen är uppbyggd och vilken kompetens som handläggarna har. I det följande redovisas vad som framkommit i denna del.
Det finns organisationsformer som är svåra att kontrollera. Gene- rellt sett är det högre risk för missbruk när stöd betalas ut till privata aktörer, jämfört med offentliga aktörer. Ideella föreningar är särskilt svårkontrollerade eftersom det inte finns något register över vem som tecknar föreningens firma eller liknande. Det är många gånger svårt att få tag på den som står bakom en ansökan om några kontakt- uppgifter inte lämnats, och det är ofta svårt att utreda misstänkt brottslighet som begåtts inom föreningen. (Jfr Korrekta utbetal- ningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, Stats- kontoret, 2023:19, s. 19 och 27)
Vi kan också se att det finns en risk för att stödsystem missbrukas genom att bulvaner och målvakter används. Bolagsverket är i dag först och främst en registermyndighet. Myndigheten gör exempelvis inte någon egentlig prövning av om de som registreras som leda- möter i en bolagsstyrelse är bolagets verkliga företrädare. Detta gör att det är lätt att exempelvis sätta in målvakter eller byta ut styrelser. Att felaktiga uppgifter om ett bolags företrädare registreras försvårar myndigheternas kontrollmöjligheter, verkställigheten av ett återkrav vid konstaterat missbruk och även en eventuell efterföljande för- undersökning (jfr SOU 2017:37 s. 270).
En annan risk för missbruk hänger samma med förekomsten av s.k. möjliggörare inklusive s.k. insiders. I vissa fall krävs det någon form av intyg från exempelvis en revisor för att beviljas stöd. I de fall
156
SOU 2024:24 |
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
det finns en utpekad aktör som kan legitimera en ansökan finns det en risk att denna aktör används som möjliggörare för att kunna miss- bruka stödet. Under våra möten har det framkommit att det före- kommer insiders på de myndigheter eller organisationer som be- slutar om stöd. Ett exempel kan vara att en viss handläggare beviljar en ansökan om stöd trots vetskap om att ansökan inte är korrekt. Denna typ av upplägg torde förekomma främst när det är fråga om organiserad brottslighet. Omfattningen är inte klarlagd men i de fall detta förekommer är det en riskfaktor för missbruk av stöd. (Se Välfärdsbrott och otillåten påverkan – Från bidragsfusk till system- hotande brottslighet, SKR 2021)
Brottsförebyggande rådet har fått ett uppdrag av regeringen att studera vad möjliggörare eller insiders har för roll och funktion för brottslig verksamhet som begås av kriminella nätverk. Tidigare forsk- ning och myndighetsrapporter har visat att aktörer inom kriminella nätverk använder möjliggörare eller insiders för att underlätta brotts- lighet, genomföra brott, undgå upptäckt, undgå eller reducera straff- rättsliga påföljder eller andra sanktioner och omsätta brottsvinster i legala sektorer. Det kan exempelvis handla om statligt eller kom- munalt anställda, mäklare, revisorer, banktjänstemän eller advokater, som missbrukar sina uppdrag. Studien ska fördjupa och komplettera bilden av svensk organiserad brottslighet. I uppdraget ingår att identi- fiera och lämna förslag på förebyggande och motverkande åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2024 (Regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Brottsförebyggande rådet).
En betydande riskfaktor för missbruk och brott mot stödsyste- men är bristande kontroll både inför beslut och vid en förekommande efterkontroll eller redovisning. Det kan både handla om bristande handläggningsrutiner, resurser eller systemstöd. Att de som utgör kontrollerna har rätt kompetens är också en viktig faktor. Bristande kontroll skulle också kunna bero på att man prioriterar att stöd- pengarna kommer stödmottagarna snabbt till del. Detta gäller sär- skilt olika former av krisstöd, inte minst de som förekom under pandemin. (Jfr slutsatserna i SOU 2017:37 s.
157
Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas |
SOU 2024:24 |
Kontrollkulturen inom beslutsmyndigheten eller organisationen är viktig när det gäller upptäckten av fel. I sin granskning av bidragen till civilsamhället noterade Riksrevisionen (RiR 2023:7) att det fanns tendenser hos bidragsgivande myndigheter att inte ifrågasätta bidrags- mottagares uppgifter. I den mån stödgivningen i hög utsträckning bygger på tillit mellan den utbetalande aktören och stödmottagaren förutsätts att systemet inte utnyttjas i brottsliga syften. Tillits- baserade system är sårbara för brottsliga angrepp. Det krävs att den utbetalande aktören har en medvetenhet om riskerna som systemet innebär. Det bör också vara så att den som beslutar om stöd ska ha hög motivation att hitta felaktigheter, för att säkerställa att bidraget går till rätt ändamål. Detta kan stå i konflikt med myndighetens uppdrag att besluta om och fördela pengarna till stödmottagare.
5.3.3Brottsanmälningar gällande statliga stöd under 2021
Inom ramen för utredningens kartläggningsarbete har samtliga ut- betalningsmyndigheter och organisationer som berörs tillfrågats om bl.a. antalet brottsanmälningar gällande misstänkta brott. Totalt sett har antalet anmälningar uppgått till 598 (se tabell 5.1). De stöd som hade flest anmälningar var samtliga relaterade till
158
SOU 2024:24Stödens konstruktioner och riskfaktorer för att stöden missbrukas
Tabell 5.1 |
Antal brottsanmälningar 2021 per stöd |
|
|
|
|
|
|
Stöd |
Beslutande myndighet |
Antal brotts- |
|
eller organisation |
anmälningar |
||
|
Omställningsstöd
Stöd vid korttidsarbete
Ersättning för höga sjuklönekostnaders
Nystartsjobb
Lönebidrag för anställning
Lönebidrag för trygghet i anställning
Lönebidrag för utveckling i anställning
Introduktionsjobb
Interreg
Statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid
Extratjänster
Statsbidrag till riksorganisationer vars verk- samhet är inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar
Programmet Mellersta Norrland (Europeiska regionala utvecklingsfonden
Bidrag för personligt biträde
Europeiska socialfonden
Stöd till lokala klimatinvesteringar (Klimatklivet)
Skatteverket |
279 |
|
Tillväxtverket |
221 |
|
|
|
|
Försäkringskassan |
32 |
|
Arbetsförmedlingen |
25 |
|
Arbetsförmedlingen |
13 |
|
Arbetsförmedlingen |
8 |
|
|
|
|
Arbetsförmedlingen |
6 |
|
Arbetsförmedlingen |
3 |
|
|
|
|
Länsstyrelsen i |
|
|
Västerbottens län |
2 |
|
Statens skolverk |
2 |
|
|
|
|
|
|
|
Arbetsförmedlingen |
2 |
|
Folkhälsomyndigheten |
|
|
|
1 |
|
|
|
|
Tillväxtverket |
1 |
|
|
|
|
Arbetsförmedlingen |
1 |
|
|
|
|
Rådet för Europeiska |
|
|
socialfonden |
1 |
|
Naturvårdsverket |
1 |
|
|
598 |
|
|
|
|
Källa: Egna insamlade uppgifter.
159
6Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer
6.1Inledning
I detta kapitel redogör vi för våra bedömningar och förslag avseende ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Enligt direktiven ska vi:
•utifrån kartläggningen och analysen identifiera vilka stöd som har ett behov av ett särskilt straffrättsligt skydd,
•med utgångspunkt i resultatet av kartläggningen och analysen av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, föreslå hur effektiva straffrättsliga bestämmelser till skydd för sådana stöd som är i behov av det bör utformas och hur det straffbara området bör avgränsas,
•ta ställning till om det är möjligt och ändamålsenligt att införa de nya straffrättsliga bestämmelserna i bidragsbrottslagen, eller om de bör införas i en ny lag eller genom särskilda bestämmelser i de lagar som reglerar stöden,
•om vi bedömer att det är nödvändigt för att uppnå ett effektivt och ändamålsenligt straffrättsligt skydd för statliga stöd till före- tag och andra juridiska personer, föreslå ändringar i de nuvarande bestämmelserna i bidragsbrottslagen och i de bestämmelser som reglerar de statliga stöden, och
•lämna nödvändiga författningsförslag.
161
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
6.2Behovet av straffrättsliga åtgärder
6.2.1Utgångspunkter vid införande av straffrättsliga åtgärder
Straffrättslig reglering bör som utgångspunkt användas återhållsamt och brukar ses som den sista utvägen när det gäller att påverka män- niskors ageranden. I första hand bör andra handlingsdirigerande alternativ väljas. Som exempel på alternativa åtgärder kan nämnas ut- bildning, information och införande av civilrättsliga regler om skade- stånd. Kriminalisering bör ske i allmänpreventivt syfte, där straffhotet ska påverka människors agerande genom att få dem att exempelvis avhålla sig från ett visst agerande. Straffrättsliga åtgärder kan också ha en stark symbolisk funktion.
Vilka principer som ska gälla vid införandet av straffrättsliga åt- gärder har diskuterats i den juridiska doktrinen och i tidigare statliga utredningar (se bl.a. SOU 2013:38 s.
1.Ett beteende kan föranleda påtaglig skada eller fara.
2.Alternativa sanktioner står inte till buds, skulle inte vara ratio- nella eller skulle kräva oproportionerligt höga kostnader.
3.Straffsanktion krävs med hänsyn till gärningens allvar.
4.Straffsanktion ska utgöra ett effektivt medel för att motverka det icke önskvärda beteendet.
5.Rättsväsendet ska ha resurser att klara av den eventuellt ytterli- gare belastning som kriminaliseringen innebär.
Beroende på vilket agerande eller område det gäller kan de olika kri- terierna av naturliga skäl vara av större eller mindre betydelse vid bedömningen av om straffrättsliga åtgärder bör vidtas.
162
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
6.2.2Risk för brottsliga angrepp och felaktiga utbetalningar
Utredningens bedömning: Stöd som riktar sig till företag och andra juridiska personer är brottsutsatta. Det finns en risk för att felaktiga utbetalningar sker med betydande belopp.
Skälen för bedömningen: Vår bedömning är att det förekommer brottsliga angrepp på de statliga stöden till företag och andra juri- diska personer. Vi bedömer att angreppen riskerar att leda till felak- tiga utbetalningar med betydande belopp.
När det gäller statliga stöd till företag och andra juridiska per- soner har det inte bedrivits något arbete i syfte att minska andelen felaktiga utbetalningar och beivra brott som motsvarar det som genomförts inom välfärdsområdet. Kunskapsläget är sämre när det gäller förekomsten av brottslighet och det finns inte några studier om hur stor andelen felaktiga utbetalningar är. I kapitel 3 har vi redo- gjort för de utredningar m.m. som ändå finns på området. Trots att kunskapsläget inte är lika heltäckande anser vi att det finns till- räckligt med underlag för att säga att stöden är utsatta för brottsliga angrepp.
Till att börja med är det sedan tidigare känt att företag och andra juridiska personer används som brottsverktyg i syfte att tillskansa sig ersättningar från staten. Detta har konstaterats av bl.a. Välfärds- brottsutredningen och Utredningen om utvärdering av bidrags- brottslagen (SOU 2017:37 resp. SOU 2018:14). Vi menar att detta talar för att även andra områden där stora belopp betalas ut till före- tag och andra juridiska personer också är brottsutsatta. Att företag och andra juridiska personer inte skulle användas som brottsverktyg i syfte att utnyttja statliga stöd till företag och andra juridiska perso- ner framstår som uteslutet.
Det finns indikationer på att den organiserade brottsligheten genom företag och andra juridiska personer utnyttjar de statliga stö- den. En myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet tas årligen fram av Nationellt underrättelsecentrum och bygger på uppgifter och underlag från de 12 samverkande myndigheterna och från 2019 även på uppgifter från de 12 övriga nätverksmyndig- heterna. Av lägesbilden framgår att den ekonomiska brottsligheten har blivit en allt viktigare del av den organiserade brottsligheten. Flera regionala underrättelsecentrum har konstaterat att kunskapen hos
163
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
kriminella aktörer har ökat när det gäller brottsupplägg där företag, föreningar och stiftelser används som brottsverktyg. Av lägesbilden framgår att det troligen skett en expansion av brottsligheten. Tidigare har staten varit det huvudsakliga målet men nu angrips även kommu- ners och regioners välfärdsutbetalningar, exempelvis till vårdcentraler,
Brottsliga angrepp innefattar inte enbart sådan brottslighet som har samband med organiserad brottslighet. Brottsliga angrepp inklu- derar även andra situationer, exempelvis när mer eller mindre seriösa företag genom brott utnyttjar stödåtgärder för att tillgodogöra sig pengar från staten. Att statliga stöd till företag och andra juridiska personer utsätts för denna typ av angrepp blev särskilt tydligt när det gäller de stödåtgärder som infördes i samband med
Vi har inom ramen för vår kartläggning sammanställt antalet polis- anmälningar som utbetalande aktörer gjorde 2021 för misstänkta brott mot stöd till företag och andra juridiska personer (se tabell 5.1 avsnitt 5.3.3). Antalet anmälningar var få, med undantag för de som gjorts rörande stöd som införts med anledning av
164
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Det är känt att omfattningen av och risken för felaktiga utbetal- ningar är stor när det gäller ersättningar som betalas ut till företag och andra juridiska personer.
I rapporten Omfattningen av felaktiga utbetalningar från väl- färdssystemen (ESV 2023:22) från Ekonomistyrningsverket publi- cerad 2023 har myndigheten sammanställt en omfattningsstudie av felaktiga utbetalningar inom välfärdsområdet. Ekonomistyrnings- verket beräknar att de felaktiga utbetalningarna för 2021 ligger på
Vissa ersättningar har en betydligt högre andel felaktigheter än 4,1 procent. I rapporten konstateras att tre ersättningar med en stor andel felaktigheter är lönebidrag
I rapporten Korrekta utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer (Statskontoret, 2023:19) kommer Statskon- toret till liknande slutsatser som Ekonomistyrningsverket. Stats- kontoret konstaterar att risken för felaktiga utbetalningar är högre när det gäller stöd till privata aktörer jämfört med offentliga aktörer som exempelvis kommuner. Det antas bl.a. bero på att det generellt sett finns en större insyn i offentliga aktörers verksamhet. Stats- kontoret konstaterar vidare att det är högre risk för felaktiga utbetal- ningar när stöd betalas ut till ideella organisationer. Ett skäl bedöms vara att det finns sämre möjligheter att kontrollera ideella organi- sationer än andra stödmottagare och att vissa ideella organisationer inte behöver ha en bokföring, till skillnad från företag. Det kan också bero på att ideella organisationer har verksamheter som åtminstone delvis bygger på frivilliga insatser, vilket gör att det kan bli svårare att göra vissa kontroller.
165
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Ekonomistyrningsverkets och Statskontorets respektive rappor- ter rör visserligen felaktiga utbetalningar till företag och juridiska personer inom välfärdsområdet. Vi anser dock att slutsatserna i rap- porterna talar för att även andra utbetalningar till företag och juri- diska personer har en stor andel felaktigheter.
En ytterligare omständighet som talar för att risken för felaktiga utbetalningar är hög för de statliga stöden till företag och andra juridiska personer är den många gånger låga graden av riskmedveten- het hos de utbetalande aktörerna. Vid de möten vi genomfört med utbetalande myndigheter och organisationer har vi noterat att graden av medvetenhet om risken för felaktiga utbetalningar och brottsliga angrepp varierar. Inom vissa utbetalande myndigheter och organisa- tioner finns det en riskmedvetenhet och ett strukturerat arbetssätt med ett mer kontrollinriktat arbete medan det hos andra finns stor förbättringspotential. Riksrevisionens granskningar ger stöd åt denna uppfattning. Riksrevisionen har funnit anledning att anmärka på handläggning och kontroll för stöd som betalats ut av Statens skolverk (Riksrevisionens diarienummer
Varje år utbetalas stora belopp i statliga stöd till företag och andra juridiska personer. År 2021 uppgick dessa stöd till cirka 120 miljarder kronor. Det innebär att redan en liten andel felaktiga utbetalningar får en stor betydelse för statens budget. Som redogjorts för ovan är andelen felaktiga utbetalningar hög när det gäller välfärdens ersätt- ningar som betalas ut till företag och andra juridiska personer. Det är därför inte ett orimligt antagande att andelen felaktiga utbetal- ningar för statliga stöd till företag och andra juridiska personer är förhållandevis hög, och att andelen misstänkta avsiktliga fel i vart fall motsvarar andelen för utbetalningar inom välfärden. Vår samman- ställning av riskfaktorer för att stöd missbrukas visar att flera risk- faktorer gör sig gällande såväl i fråga om stöd som riktar sig till företag och andra juridiska personer som utbetalningar på välfärds- området (se kapitel 5). Risken för felaktiga utbetalningar är hög samtidigt som medvetenheten hos de utbetalande myndigheterna och organisationerna om denna risk framstår som lägre än vad som är fallet inom de myndigheter vars stöd omfattas av bidragsbrotts-
166
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
lagen. Vår slutsats är därför att det finns en betydande risk för att felaktiga utbetalningar görs av stöd till företag och andra juridiska personer.
6.2.3Statliga stöd behöver ett särskilt straffrättsligt skydd
Utredningens bedömning: Statliga stöd till företag och andra juridiska personer har ett behov av ett särskilt straffrättsligt skydd.
Skälen för bedömningen
Det behövs ett särskilt straffrättsligt skydd
Vi bedömer att de statliga stöden till företag och andra juridiska per- soner har ett behov av ett särskilt straffrättsligt skydd. Missbruk av de statliga stöden leder till ekonomisk skada för staten, riskerar att undergräva legitimiteten och förtroendet för stödåtgärderna och snedvrida konkurrensen. Att på oriktiga grunder tillskansa sig stöd eller att använda medel från ett statligt stöd på ett felaktigt sätt är klandervärda ageranden. Alternativa åtgärder, exempelvis i form av ökade kontroller och återkrav, är nödvändiga men inte tillräckliga för att komma till rätta med problematiken. Straffrättsliga bestäm- melser som ringar in och tydliggör det straffbara området är en effek- tiv åtgärd för att öka antalet lagföringar på området, vilket på sikt kan antas ha en brottspreventiv verkan. Effektiva straffrättsliga bestäm- melser kan på så sätt också antas minska risken för att stöden utsätts för brott och även minska andelen felaktiga utbetalningar.
Skada för staten och andra
Risken för att staten lider skada när statliga stöd utsätts för missbruk är ett starkt skäl till att det behövs straffrättsliga åtgärder. Som fram- gått av avsnitt 6.2.2 bedömer vi att statliga stöd till företag och andra juridiska personer är utsatta för brottsliga angrepp och att det finns en risk för felaktiga utbetalningar med stora belopp. När statliga ut- betalningar utsätts för brottsliga angrepp lider staten en ekonomisk skada. Felaktiga utbetalningar från statliga stöd som riktar sig till
167
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
företag och andra juridiska personer påverkar statens finanser nega- tivt. Varje felaktigt utbetald krona riskerar leda till att åtgärder som skulle kunnat genomföras inte blir av. Extra allvarligt är det i de situationer när de statliga stödsystemen utnyttjas i direkt samhälls- farliga syften, såsom när stöden göder extremism eller organiserad brottslighet (se SOU 2021:99 s. 52 och Myndighetsgemensam läges- bild organiserad brottslighet 2023, Polismyndigheten, diarienum- mer A215.519/2023).
Det är inte bara staten som riskerar att drabbas av ekonomisk skada när de statliga stöden till företag och andra juridiska personer utsätts för brottsliga angrepp. De skattefinansierade stödsystemen förutsätter att det finns en betalningsvilja eller acceptans hos befolk- ningen för samhällets åtaganden. Felaktiga utbetalningar och brotts- lighet riktad mot stödsystemen innebär att förtroendet för systemen undergrävs och riskerar att urholka medborgarnas betalningsvilja.
Brottsligheten som statliga stöd till företag och andra juridiska personer utsätts för riskerar också att drabba de som stöden riktas mot. När exempelvis en sökande genom oriktiga uppgifter ansöker om och beviljas ett stöd riskerar det att tränga undan en seriös sökande som annars hade haft möjlighet att ta del av stödet. Brottsligheten kan på detta sätt även snedvrida konkurrensen på en marknad där oseriösa aktörer kan skaffa sig fördelar genom ett brottsligt agerande.
Missbruk av statliga stöd är klandervärt
För att upprätthålla ett system med statligt finansierade stöd till företag och andra juridiska personer är det viktigt att stöden går till berättigade sökande och att stöden används i enlighet med vad de beviljats för. Ageranden som äventyrar dessa förutsättningar är klan- dervärda. Att missbruka stöden genom att tillskansa sig medel som man inte har rätt till, eller genom att använda stöd till andra ändamål än vad de beviljats för, utgör sådana ageranden och bör vara straffbara.
Alternativa åtgärder är inte tillräckliga
Den handlingsdirigerande verkan som de straffrättsliga åtgärderna avser åstadkomma kan många gånger uppnås genom alternativa till- vägagångssätt. När det gäller missbruk av statliga stöd till företag
168
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
och andra juridiska personer finns det ett flertal åtgärder som kan övervägas, utöver användandet av straffrättsliga åtgärder.
Som vi redogjort för i avsnitt 6.2.2 finns det inom många av de utbetalande myndigheterna och organisationerna en förbättrings- potential när det gäller handläggningen av stödåtgärderna. En för- bättrad handläggningsprocess bör innefatta utökade kontroller före beslut om ersättning och förbättrade efterkontroller för beviljade stöd. En sådan åtgärd kan leda till ökad kvalitet i handläggningen och att andelen felaktiga beslut minskar. Oseriösa sökande kan stoppas före utbetalning och oseriösa stödmottagare kan i större uträckning bli skyldiga att återbetala felaktigt utbetald eller använd ersättning.
Ett annat exempel på en alternativ åtgärd som kan ha en positiv effekt är att se över de författningar som reglerar de statliga stöden till företag och andra juridiska personer. Som vi noterat i vår analys av de statliga stödens konstruktioner är regleringarna många gånger otydliga när det gäller villkoren för att erhålla stödet, vilka skyldig- heter en mottagare har efter att ett stöd har beviljats och vad ett stöd får användas till (se avsnitt 5.3.1). Tydligare regleringar kan leda till att andelen felaktiga beslut minskar och samtidigt göra det svårare att utnyttja stöden i brottsliga syften.
Ytterligare en åtgärd som kan leda till att andelen felaktiga beslut minskar är att ge de beslutande aktörerna en skyldighet att under- rätta varandra om det upptäcks felaktigheter i tidigare stödbeslut. I kapitel 7 redogör vi för ett sådant förslag. Att införa en underrät- telseskyldighet kan leda till att fler felaktiga beslut upptäcks och att sökande som missbrukar stödsystemen upptäcks och stoppas i större utsträckning.
Som alternativ till straffrättsliga åtgärder bör också nämnas möjlig- heten att införa ett administrativt sanktionssystem. Ett sådant sank- tionssystem har utretts tidigare när det gäller missbruk av ersätt- ningar som omfattas av bidragsbrottslagen (se SOU 2011:3 och SOU 2022:37). Förslagen har hittills inte genomförts. Det har anförts att fördelen med ett administrativt sanktionssystem är att det kan leda till en enklare och snabbare hantering av vissa överträdelser jäm- fört med straffrättsliga åtgärder. Det kan dock ifrågasättas om ett sådant sanktionssystem vid missbruk av statliga stöd till företag och andra juridiska personer skulle kunna uppnå en jämförbar effekt som straffrättsliga åtgärder på området. En sanktionsavgift för statliga stöd skulle sannolikt riktas mot företaget eller den juridiska personen och
169
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
inte mot den fysiska personen som gjort sig skyldig till missbruket. Liknande resonemang gör sig gällande när det gäller utökad an- vändning av företagsbot.
Som framgått ovan finns det flera tänkbara åtgärder som antingen kan leda till att brottsliga angrepp mot stöden minskar eller för- svåras. Det råder ingen tvekan om att dessa åtgärder kan ha positiva effekter och bör övervägas. Vi anser dock inte att alternativa åtgärder fullt ut kan kompensera för de effekter ett särskilt straffrättsligt skydd erbjuder. De åtgärder som nämnts som alternativ kan endast leda till att andelen felaktiga beslut minskar och att andelen återkrav ökar. Åtgärderna är riktade mot företaget eller den juridiska perso- nen och kan inte sägas motsvara det individuella ansvarsutkrävande som straffrättsliga åtgärder innebär. I de situationer när ett statligt stöd har missbrukats på ett klandervärt sätt är det inte tillräckligt att företaget eller den juridiska personen endast drabbas ekonomiskt genom ett återkrav. Det bör även vara möjligt att på ett effektivt sätt lagföra den eller de personer som agerat klandervärt. (Se även resone- manget i Ds 2020:28 s. 74.)
Straffrättsliga åtgärder är ett effektivt medel för att motverka missbruk
För att motverka missbruk av välfärdsystemen och vissa av de stat- liga stöden till företag och andra juridiska personer har det införts särskilda straffrättsliga regelverk. När det gäller motiven bakom in- förandet av bidragsbrottslagen och omställningsstödsbrottet har ett skäl till införandet av straffbestämmelserna varit att de kan antas vara effektiva när det gäller att motverka missbruk (prop. 2006/07:80 s. 39 och prop. 2019/20:181 s. 80). I våra möten med brottsbekämpande myndigheter har det framkommit att dessa straffrättsliga regelverk i huvudsak fungerar väl och uppfyller sina syften. Det kan mot denna bakgrund anses motiverat att också vidta straffrättsliga åtgärder för att stävja missbruk av de statliga stöden till företag och andra juri- diska personer.
Även om vissa av de ageranden som innefattas i att stöden miss- brukas i dag i och för sig är belagda med straff är det i praktiken få lagföringar som sker (se avsnitt 6.2.5). Dagens strafflagstiftning på området kan därför inte sägas vara särskilt effektiv. Det är vidare ett stort problem att få brott anmäls. Mörkertalet för hur brottsutsatta
170
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
de statliga stöden är kan antas vara stort, och upptäcktsrisken bedö- mer vi som väldigt låg. Den nuvarande strafflagstiftningens preven- tiva verkan på området kan därför ifrågasättas. Vi bedömer att nya särskilt anpassade straffrättsliga åtgärder på ett effektivt sätt kan bi- dra till att de statliga stöden till företag och andra juridiska personer skyddas från missbruk, vilket kan leda till att andelen felaktiga utbe- talningar också minskar.
Rättsväsendet har resurser att klara den ytterligare belastning som åtgärderna innebär
Införandet av nya straffrättsliga åtgärder för statliga stöd till företag och andra juridiska personer skulle innebära vissa ökande kostnader för rättsväsendet. Vi bedömer dock att detta inte utgör något starkt skäl mot att vidta åtgärder (se avsnitt 8.7).
6.2.4Stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd
Utredningens bedömning: Stöd, bidrag och andra ersättningar har ett behov av ett särskilt straffrättsligt skydd.
Lån och garantier har inte ett behov av ett särskilt straffrättsligt skydd. Skatteutgifter har inte heller ett behov av ett sådant skydd.
Skälen för bedömningen
Vilka stöd har ett behov av ett särskilt straffrättsligt skydd?
Enligt direktiven ska vi utifrån kartläggningen och analysen identi- fiera vilka stöd som har ett behov av ett särskilt straffrättsligt skydd. Vi har i utredningen valt att kategorisera stöden i tre kategorier: stöd, bidrag och andra ersättningar, lån och garantier samt skatteutgifter (se avsnitt 3.2). Vi bedömer att stöd, bidrag och andra ersättningar till företag och andra juridiska personer har ett behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och bör omfattas av en särskild straffrättslig reglering. Lån och garantier har inte ett behov av ett särskilt straff- rättsligt skydd och bör inte omfattas av en sådan reglering. Inte heller skatteutgifter bör omfattas.
171
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Stöd, bidrag och andra ersättningar
Stöd, bidrag och andra ersättningar till företag och andra juridiska personer är den kategori av stöd som är vanligast förekommande sett till antal, och antalet utbetalande myndigheter och organisationer uppgår till cirka 80. Det finns således en mycket stor variation när det gäller stödvillkor, mottagare och hur stöden handläggs. Vår kart- läggning visar att stöd, bidrag och andra ersättningar är den stöd- form som är mest utsatt för brottsliga angrepp, i vart fall sett till antalet brottsanmälningar. I de kontakter vi haft med de utbetalande myndigheterna och organisationerna har det, när frågan om brotts- liga angrepp diskuterats, i princip uteslutande varit stöd, bidrag och andra ersättningar som tagits upp som särskilt utsatta. I dessa samtal har det samtidigt lyfts att brottsbalkens bestämmelser är dåligt an- passade för att utkräva straffrättsligt ansvar.
I vår kartläggning och analys av stöden har vi inte funnit tillräck- liga skäl för att säga att en viss typ av stöd, bidrag eller ersättningar är i större behov av ett särskilt straffrättsligt skydd än andra. Det kan visserligen konstateras att vissa stödvillkor, exempelvis att stöd betalas ut i förskott eller baseras på uppskattade uppgifter från sökanden, san- nolikt ökar risken för att en stödåtgärd missbrukas (se avsnitt 5.3.1). Att konstatera att vissa stödvillkor sannolikt medför en ökad risk för missbruk är emellertid en sak, att utifrån den observationen peka ut vilka stöd som har ett särskilt behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd en annan. Att avgränsa vilka stöd, bidrag och ersättningar som är i behov av ett särskilt straffrättsligt skydd utifrån de riskfaktorer som finns kopplade till stöden kan leda fel och till otillfredsställande resultat. Detta gäller inte minst eftersom antalet stöd, bidrag och andra ersättningar varierar över tid och nya stödåtgärder kan införas med kort varsel. Detta blev tydligt inte minst under
När det gäller behovet av straffrättsliga åtgärder anser vi att det kan formuleras generellt. Vår bedömning är att samtliga stöd, bidrag och andra ersättningar till företag och andra juridiska personer är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd.
172
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Lån och garantier
Lån och garantier utgör en förhållandevis liten andel av de stöd vi identifierat inom ramen för vår kartläggning. Det fattas betydligt färre beslut om lån och garantier än om andra stödåtgärder. I de mö- ten vi haft med utbetalande myndigheter och organisationer har det inte uttryckts att det finns något praktiskt behov av att låta lån och garantier omfattas av en särskild straffrättslig reglering. Det har inte heller framkommit att lån och garantier skulle vara särskilt utsatta för missbruk. Den generella bilden är att sådana stödbeslut, eller i förekommande fall avtal, föregås av en mer noggrann handläggnings- process. I förhållande till andra stödåtgärder präglas handläggningen och stödvillkoren i högre utsträckning av affärsmässiga överväganden. Vi anser sammantaget inte att lån och garantier har ett behov av ett särskilt straffrättsligt skydd.
Skatteutgifter
Stöd i form av skatteutgifter, dvs. stöd i form av nedsatta skatter eller skattereduktioner (se avsnitt 3.2.1) har i dag ett särskilt straffrätts- ligt skydd genom skattebrottslagens (1971:69) bestämmelser. Vi bedömer därför att skatteutgifter inte har något ytterligare behov av ett särskilt straffrättsligt skydd.
6.2.5Utgångspunkter för en straffrättslig reglering
Utredningens bedömning: Det straffbara området och brotts- förutsättningarna bör vara anpassade till de särskilda förhållanden som gäller för statliga stöd till företag och andra juridiska perso- ner. Det straffrättsliga skyddet för statliga stöd till företag och andra juridiska personer bör vara lika starkt som det som gäller för ersättningar som omfattas av bidragsbrottslagen. Den straff- rättsliga regleringen bör även vara tydlig och lättillgänglig.
173
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Skälen för bedömningen
Nuvarande straffrättsliga bestämmelser vid missbruk är ineffektiva och otillräckliga
Vid den närmare bedömningen av hur en straffrättslig reglering bör utformas måste frågan ställas om det nuvarande straffrättsliga skyd- det för statliga stöd till företag och andra juridiska personer är till- räckligt, i den meningen att straffvärda ageranden är kriminaliserade, och om regelverket är effektivt utformat, i den meningen att krimi- naliserade ageranden effektivt kan straffas.
Missbruk av statliga stöd till företag och andra juridiska personer kan föreligga i två typsituationer. Den första typsituationen är när en sökande tillskansar sig ett stöd som sökanden inte har rätt till eller med ett för högt belopp. Den andra typsituationen tar i stället sikte på ageranden efter att ett stöd har beviljats och uppkommer när en stödmottagare använder det beviljade stödet i strid med de ändamål som det beviljats för. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan båda dessa situationer redan vara belagda med straff enligt nuvarande lagstiftning. Det huvudsakliga straffrättsliga skyddet enligt nuvarande ordning utgörs av bestämmelsen om bedrägeri i brotts- balken och det är mot denna bestämmelse som de ageranden som vi anser utgör missbruk ska bedömas.
När en sökande tillskansar sig ett stöd som sökanden inte har rätt till, eller med ett för högt belopp, sker detta oftast i samband med att stödet beslutas. En sökande kan i en ansökan ange felaktiga upp- gifter eller lämna oriktiga underlag i syfte att få ett stöd beviljat. Detta borde vara den vanligast förekommande missbrukssituationen eftersom de allra flesta stöd kräver någon form av ansökan. Det be- höver dock inte ske inom ramen för ett formellt ansökningsför- farande. Beroende på hur stödet är konstruerat kan en stödmot- tagare genom att lämna oriktiga uppgifter även i andra sammanhang åstadkomma att stöd betalas ut eller beviljas felaktigt. Exempel på sådana stöd är vissa delar av stödet till folkbildningen. Folkbildnings- rådet prövar och godkänner att ett studieförbund kan ta emot stats- bidrag. Den fördelning och utbetalning av statsbidrag som sedan följer av godkännandet sker inte utifrån någon ytterligare ansökan, utan utifrån uppgifter som statsbidragsmottagaren lämnat om sin verksamhet (se Statsbidrag till verksamhet i studieförbunden, Folk- bildningsrådet, diarienummer 23/00383). Även det statliga stödet till
174
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
idrottsrörelsen genom Sveriges Riksidrottsförbund har en liknande konstruktion.
Att medvetet lämna oriktiga uppgifter till en utbetalande myn- dighet eller organisation i syfte att tillgodogöra sig ett statligt stöd är ett sådant agerande som enligt nuvarande lagstiftning kan utgöra ett försök till bedrägeri. Om det sedan sker en utbetalning kan det vara frågan om ett fullbordat bedrägeri. Avgörande för om agerandet kommer att behandlas som ett försöksbrott eller ett fullbordat brott är när det upptäcks, trots att sökanden i båda fallen gjort allt som krävs för att åstadkomma en utbetalning. Det kan ifrågasättas om det är motiverat med en sådan åtskillnad.
Under utredningens arbete har det från brottsbekämpande myn- digheter framförts kritik även mot bedrägeribestämmelsens tillämp- barhet när det gäller statliga stöd. Kritiken har också framförts i sam- band med utvärderingen av de stödåtgärder som infördes i anledning av
Bedrägeribestämmelsens krav på att en gärning måste ha inne- burit skada för målsäganden och vinning för gärningsmannen vållar ofta problem när det gäller brott som begås mot det allmänna. Många gånger kan det vara svårt att ange vad skadan har bestått i. Det gäller särskilt i de fall där exempelvis ett statligt stöd har beviljats till en stödmottagare för att bedriva viss verksamhet. Stödmottagaren be- driver sedan verksamheten, men inte i den omfattning eller på det sätt som stödbeslutet anger. I en sådan situation är det mycket svårt att avgöra och bevisa vad som utgör skadan för staten. Bedrägeri- bestämmelsen är alltså inte effektiv i detta avseende.
Vidare omfattar bedrägeribestämmelsen endast uppsåtliga gär- ningar. Att exempelvis av oaktsamhet lämna oriktiga uppgifter som leder till att ett statligt stöd betalas ut felaktigt är inte straffbart. Straffansvaret för bedrägeri är otillräckligt i denna situation.
Det kan även uppkomma fall där en stödmottagare, sedan ett stöd har beviljats, medvetet underlåter att anmäla ändrade förhållanden som denne är skyldig att anmäla enligt villkoren för stödet. Stöd- mottagarens underlåtenhet kan i dessa fall leda till att ett stöd fort- sätter att betalas ut på felaktiga grunder, eller att ett felaktigt utbetalt
175
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
stöd inte krävs åter. Beroende på omständigheterna kan underlåtenhet att meddela ändrade förhållanden aktualisera ansvar för bedrägeri. Bedrägeribestämmelsen kan omfatta att ett vilseledande sker genom underlåtenhet om denna ger upphov till, vidmakthåller eller förstärker en befintlig villfarelse. För att en underlåtenhet ska innebära ett vilse- ledande och föranleda ansvar för bedrägeri måste dock alldeles speciella förhållanden föreligga som medför att underlåtenheten anses lika straffvärd som en positiv uppgift (se rättsfallet NJA 1981 s. 787). Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas om bedrägeribestämmelsen är effektivt utformad när det gäller underlåtenhetsfallen.
Det är som nämnts vanligt att statliga stöd till företag och andra juridiska personer förenas med villkor för hur eller till vad stödet får användas. Att använda ett beslutat stöd till andra ändamål än vad stödet beviljats för förutsätter att ett stöd redan beviljats på ett i och för sig korrekt sätt. Det är först efter att stödet betalats ut som miss- bruket äger rum. Om det är fråga om ett stöd som finansieras över eller på annat sätt påverkar Europeiska unionens eller Europeiska atom- energigemenskapens budgetar, kan ansvar för subventionsmissbruk komma i fråga (se 9 kap. 3 b § brottsbalken). För stöd som finansieras enbart med nationella medel är det inte belagt med straff att använda medlen till andra ändamål än vad de beviljats för. Nuvarande straff- bestämmelser är otillräckliga i detta avseende.
Lika starkt skydd som för utbetalningar enligt bidragsbrottslagen
Vi bedömer inledningsvis att det straffrättsliga skyddet för utbetal- ningar till företag och andra juridiska personer i huvudsak bör vara lika starkt som det som gäller för utbetalningar till fysiska personer enligt bidragsbrottslagen. Genom bidragsbrottslagen finns det ett särskilt straffrättsligt skydd för merparten av det allmännas utgifter till fysiska personer. Bestämmelserna är anpassade till de särskilda förhållanden som råder på välfärdsområdet. För straffansvar krävs inte att det faktiskt sker en felaktig utbetalning, det är tillräckligt att en sökande genom att t.ex. lämna felaktiga uppgifter orsakar fara för en felaktig utbetalning. Även grovt oaktsamma beteenden är krimi- naliserade. De straffrättsliga bestämmelserna innebär att det finns ett särskilt straffrättsligt skydd för statens utgifter till fysiska personer.
176
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Utgångspunkter för en straffrättslig reglering
En effektiv straffrättslig reglering med ändamålsenliga straffbestäm- melser bör ta hänsyn till de särskilda förhållanden som gäller i situationer när ett stöd beviljas eller betalas ut utifrån en sökandes upp- gifter. Att ett oriktigt uppgiftslämnande enligt nuvarande bestäm- melser är att betrakta som antingen ett försöksbrott eller ett fullbordat brott beroende på när agerandet upptäcks är inte tillfredsställande eller effektivt. Agerandet är ett och samma, och lika klandervärt i båda fallen. Ett effektivt straffrättsligt skydd bör leda till att dessa situa- tioner likställs straffrättsligt. En effektiv reglering bör även innefatta ett tydliggörande av straffansvaret vid underlåtenhet att meddela ändrade förhållanden genom att straffansvaret för åsidosättande av skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden får komma till direkt uttryck i lagtexten.
Det straffbara området är i dag inte fullt ut anpassat till de statliga stöden. Ageranden som vi anser utgör klandervärda missbruk av de statliga stöden är inte kriminaliserade fullt ut. Det finns två huvud- sakliga glapp i det nuvarande straffbara området där vi anser att det finns skäl att överväga om området bör utvidgas genom utökad kri- minalisering.
Det straffbara området för bedrägeri är begränsat till uppsåtliga fall. Den som saknar uppsåt, men t.ex. har en misstanke om att ett visst agerande i samband med en ansökan eller ett uppgiftslämnande kan leda till att ett statligt stöd felaktigt betalas ut, kan därför inte straffas för bedrägeri. Vi anser att det straffbara området inte är lämpligt ut- format och att det finns skäl att överväga en kriminalisering av grovt oaktsamma ageranden i samband med ansökningar och uppgifts- lämnande vid statliga stöd (se avsnitt 6.2.6).
Att använda ett statligt stöd för ett annat ändamål eller syfte än vad stödet har beviljats för är som tidigare nämnts inte belagt med straff, såvida det inte gäller ett stöd som finansieras genom EU- medel. Det nuvarande straffbara området är begränsat till de fall som omfattas av bestämmelsen om subventionsmissbruk. Vi anser att det straffbara området inte är lämpligt utformat och att det finns skäl att överväga en kriminalisering av felaktig användning av beviljade stöd- medel (se avsnitt 6.2.7).
177
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
En tydlig och lättillgänglig straffrättslig reglering
En tydlig och lättillgänglig reglering med anpassade straffrättsliga bestämmelser samlade kan bidra till en ökad medvetenhet hos de utbetalande myndigheterna och organisationerna. En sådan reglering har även ett viktigt signalvärde. Vår kartläggning av brottsanmälningar under 2021 har visat att antalet anmälningar per år är få (se av- snitt 5.3.3). Samtidigt bedömer vi att de statliga stöden är utsatta för brottsliga angrepp i en inte obetydlig omfattning (se avsnitt 6.2.2). En slutsats som kan dras av detta förhållande är att de utbetalande myndigheterna och organisationerna inte upptäcker och anmäler miss- tänkt brottslighet eller missbruk i tillräcklig omfattning. En tydligare straffrättslig reglering bör leda till att det blir lättare för de ut- betalande aktörerna att identifiera misstänkt brottslighet och till att benägenheten att anmäla brott ökar. Att regleringen är lättillgänglig är av betydelse särskilt för de myndigheter och organisationer som beslutar om och betalar ut stöd. Myndigheterna har en serviceskyldig- het enligt 6 § förvaltningslagen (2017:900) i förhållande till de som ansöker om stöd. Det är av vikt att myndighetshandläggare på ett enkelt sätt kan ta del av den straffrättsliga regleringen och informera de som ansöker om stöd.
De som ansöker om stöd ska på ett enkelt sätt på egen hand kunna ta del av de straffrättsliga bestämmelser som gäller. En tydlig och lättillgänglig reglering med särskilda brottsrubriceringar har bättre förutsättningar än dagens reglering att verka avhållande dels på sökande att lämna felaktiga uppgifter, dels på mottagare av stöd att använda stöd på ett felaktigt sätt.
6.2.6Grovt oaktsamma ageranden är straffvärda
Utredningens förslag: Grovt oaktsamma ageranden i samband med ansökan om och utbetalning av statliga stöd till företag och andra juridiska personer ska kriminaliseras.
178
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Skälen för förslaget
Vårdslösa ageranden är i praktiken straffria
För att dömas för bedrägeri krävs uppsåt hos den som begår gär- ningen. Kravet på uppsåt innebär att det ska kunna utredas att den tilltalade agerat med i vart fall s.k. likgiltighetsuppsåt. Den som sak- nar uppsåt, men t.ex. har en misstanke om att en uppgift som han eller hon lämnar i ett ansökningsförfarande är oriktig, och på så vis orsakar att ett statligt stöd till ett företag eller andra juridiska personer betalas ut felaktigt, kan inte dömas för bedrägeri.
Om en uppgift enligt krav i en författning ska lämnas på heder och samvete kan ansvar för vårdslös försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken i teorin aktualiseras. I vår kartläggning har vi endast stött på enstaka statliga stöd där uppgifterna i ansökan lämnas på heder och samvete. Vid de möten vi har haft med utbetalande aktörer har det inte heller framkommit att det skulle vara vanligt. Vi har inte heller funnit några domar där den som undertecknat en ansökan om ett statligt stöd dömts för vårdslös försäkran. Det kan därför antas att det sällan blir aktuellt att döma någon för vårdslös försäkran för uppgifter som lämnas i samband med ansökan om statligt stöd till företag eller andra juridiska personer. Att av oaktsamhet lämna fel- aktiga uppgifter som riskerar att leda till att ett statligt stöd till ett företag eller annan juridisk person betalas ut felaktigt kan i dag i praktiken sägas vara straffritt.
Kriminaliserad vårdslöshet inom vissa områden
Att av vårdslöshet lämna oriktiga uppgifter är ett agerande som är kriminaliserat i vissa sammanhang när uppgifterna lämnas till det all- männa, t.ex. när uppgifterna läggs till grund för ersättningsbeslut på välfärdsområdet eller för beskattning.
Enligt 4 § bidragsbrottslagen döms den som av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden, och orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd betalas ut felaktigt, för vårdslöst bidragsbrott. De objektiva brotts- förutsättningarna är desamma som för lagens huvudbrott bidrags- brott. Om gärningen är att anse som mindre allvarlig ska dock inte dömas till ansvar.
179
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Kriminaliseringen av grovt oaktsamma ageranden i bidragsbrotts- lagen motiverades i förarbetena av att mängden ärenden och behovet av en snabb och smidig handläggning medförde begränsningar i möjlig- heterna till kontroll. Samtidigt pekade undersökningar på att det fanns en omfattande brottslighet riktad mot välfärdssystemen trots de utökade kontroller som genomfördes. Dessa förhållanden inne- bar att det för systemens funktion krävdes ett inte obetydligt mått av lojalitet och aktsamhet hos de sökande i samband med ansök- ningar och utbetalningar från välfärdssystemen. Om sökande inte i tillräcklig utsträckning visade aktsamhet vid ansökningar och utbetal- ningar av ersättningar och bidrag kunde detta leda till felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen som sällan upptäcktes. Kriminaliseringen motiverades även utifrån att åtgärden bedömdes ha en allmänpreven- tiv effekt på oaktsamma ageranden. (Prop. 2006/07:80 s. 46 och 51.)
I 37 § lagen om omställningsstöd finns en straffbestämmelse som motsvarar 4 § bidragsbrottslagen. Bestämmelsen i lagen om omställ- ningsstöd innebär att den som av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden, och orsakar fara för att omställningsstöd exempelvis betalas ut felaktigt, döms för vårds- löst omställningsstödsbrott. De objektiva brottsförutsättningarna är desamma som för omställningsstödsbrott. Om gärningen är att anse som mindre allvarlig ska inte dömas till ansvar.
Av förarbetena framgår att kriminaliseringen motiverades utifrån att kvalificerat oaktsamma beteenden i samband med utbetalningar av omställningsstöd, i likhet med bidragsbrott, ansågs så klander- värda att de borde kunna mötas med straff. Det befarades att oakt- samma beteenden i stor omfattning skulle medföra felaktiga utbetal- ningar av stödet, bl.a. med tanke på de betydande belopp som skulle komma att betalas ut. Det anfördes att redan en mer begränsad före- komst av grovt oaktsamma beteenden skulle, om de inte kunde mötas med lagföring, kunna skapa negativa effekter genom att det på- verkade förtroendet för omställningsstödet och stödets legitimitet hos medborgare och företag i allmänhet. Kriminaliseringen bedömdes också kunna ha en normbildande effekt. (Prop. 2019/20:181 s. 80.)
Skattebrottslagen innehåller en straffbestämmelse i 5 § som innebär en kriminalisering av vårdslöst uppgiftslämnande. Enligt bestäm- melsen döms den som på annat sätt än muntligen av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift till myndighet och därigenom ger upphov till
180
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan för vårdslös skatteuppgift.
Bestämmelsen infördes vid skattebrottslagens tillkomst men genomgick vissa förändringar 1996. I 1996 års förarbeten anfördes att kriminaliseringen av oaktsamt uppgiftslämnande alltjämt skulle behållas. Det konstaterades att bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i skattesammanhang skulle bli verkningslösa om inte någon sanktion förekom för den som av grov oaktsamhet lämnade felaktiga eller ofull- ständiga uppgifter. Trots att en skattskyldig som lämnat en oriktig uppgift regelmässigt påfördes ett skatte- eller avgiftstillägg ansågs det motiverat med en kriminalisering, bl.a. eftersom en administrativ sanktion inte träffade en fysisk person i de fallen den skattskyldige var en juridisk person. Även vikten av att skattelagstiftningen respek- terades talade för att de allvarligare fallen av vårdslöshet var straff- belagda och att en avkriminalisering skulle kunna ge felaktiga signaler. (Prop. 1995/96:170 s. 115.)
Det är motiverat med en kriminalisering av oaktsamma ageranden
Vi anser att grovt oaktsamma ageranden i samband med utbetal- ningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer ska kriminaliseras. De ageranden som bör vara föremål för kriminali- sering är uppgiftslämnandet eller underlåtenheten att lämna uppgif- ter i de fall det finns en sådan skyldighet.
De statliga stöden till företag och andra juridiska personer beslu- tas av en stor mängd myndigheter och organisationer som har varie- rande möjligheter till kontroll. Många gånger är handläggningen helt beroende av att de uppgifter som en sökande lämnar är korrekta. För att systemen med statliga stöd till företag och andra juridiska perso- ner ska fungera förutsätts att de sökande agerar lojalt och kontrolle- rar att lämnade uppgifter är riktiga i samband med ansökningar och utbetalningar. Om sökanden inte i tillräcklig utsträckning kontrol- lerar att de uppgifter som lämnas är korrekta riskerar det att leda till felaktiga utbetalningar som inte upptäcks (se avsnitt 6.2.3). Att göra det straffbart att av oaktsamhet lämna felaktiga uppgifter, eller inte anmäla ändrade förhållanden, kan antas ha en handlingsdirigerande verkan och leda till att antalet felaktiga utbetalningar blir färre.
181
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Att motivera kriminaliseringen utifrån att det finns ett behov av att understryka betydelsen av ett korrekt uppgiftslämnande stämmer väl överens med hur andra fall av kriminaliserad oaktsamhet motive- rats i angränsande områden. Som framkommit i genomgången ovan är oaktsamhet kriminaliserat för uppgiftslämnande som gäller ersätt- ningar som omfattas av bidragsbrottslagen och lagen om omställ- ningsstöd, samt även för uppgifter som ligger till grund för beskatt- ning. Ett tungt vägande skäl bakom kriminaliseringen i dessa fall kan sägas vara behovet av att tydliggöra att en sökande har en långtgående skyldighet att kontrollera riktigheten av de uppgifter som lämnas. Genom att utvidga det straffbara området till att också innefatta grovt oaktsamma ageranden i samband med ansökningar och utbetalningar av de statliga stöden, anpassas regleringen till vad som gäller för ersätt- ningar som omfattas av bidragsbrottslagen. Denna utvidgning fram- står också som logisk i jämförelse med lagen om omställningsstöd och skattebrottslagen.
6.2.7Felaktig användning av stöd är straffvärt
Utredningens förslag: Att använda ett statligt stöd till företag eller andra juridiska personer för ett annat ändamål än det som stödet har beviljats för ska kriminaliseras.
Skälen för förslaget
Felaktig användning av statliga stöd är i praktiken straffritt
Att använda ett statligt stöd till företag eller andra juridiska personer till ett annat ändamål än vad stödet har beviljats för kan i vissa situa- tioner utgöra bedrägeri. Situationen kan dock vara sådan att det i praktiken är straffritt att använda stödet till ett annat ändamål än vad det beviljats för.
Om en stödmottagare redan vid ansökan om ett stöd hade för avsikt att använda stödet till ett annat ändamål än det som angavs i ansökan eller i beslutet kan det vara frågan om ett bedrägeri. Stöd- mottagaren kan då sägas ha vilselett den beslutande aktören om av- sikten med hur stödet skulle användas, och därigenom orsakat att stödet betalats ut felaktigt, vilket lett till vinning för mottagaren och
182
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
skada för den som betalat ut stödet. I den situationen att stödmot- tagaren däremot inte hade någon sådan avsikt vid ansökningstill- fället, utan först efter att stödet betalats ut beslutar sig för att an- vända stödet till ett annat ändamål, kan inte ansvar för bedrägeri aktualiseras. Den utbetalande myndigheten eller organisationen har inte genom något vilseledande förmåtts att betala ut stödet eftersom avsikten att använda stödet till andra ändamål har uppkommit först efter utbetalningen (se 9 kap. 1 § brottsbalken).
Genom stödbeslutet och utbetalningen övergår även äganderät- ten till de utbetalade medlen från staten till stödmottagaren. Detta medför att ansvar för förskingring inte heller kan komma i fråga, eftersom brottet förutsätter att mottagaren fått annans egendom i besittning (se 10 kap. 1 § brottsbalken).
Är det fråga om ett stöd som finansieras över eller på annat sätt påverkar Europeiska unionens eller Europeiska atomenergigemen- skapens budgetar, kan dock ansvar för subventionsmissbruk enligt 9 kap. 3 b § brottsbalken komma i fråga. För stöd som finansieras enbart med nationella medel är det inte belagt med straff att använda medlen till andra ändamål än vad de beviljats för.
Kriminalisering av felaktig användning av stöd inom andra områden
Bestämmelsen om subventionsmissbruk kriminaliserar att i strid med föreskrifter eller villkor använda ett bidrag eller utnyttja en för- mån för ett annat ändamål än det som bidraget eller förmånen har beviljats för.
Brottet infördes som ett led i Sveriges genomförande av konven- tionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intres- sen (bedrägerikonventionen) och tillhörande protokoll, vilket för- anledde vissa författningsändringar i svensk rätt.
I samband med att Sverige tillträdde bedrägerikonventionen an- fördes det att bedrägerier och andra oegentligheter som riktade sig mot Europeiska gemenskapernas finansiella intressen utgjorde ett all- varligt problem. En oförmåga att bekämpa denna – ofta organiserade
–brottslighet ansågs få betydande återverkningar på såväl gemen- skapernas som Sveriges ekonomi. Om inte medlemsstaterna vidtog gemensamma och kraftfulla åtgärder mot denna brottslighet, skulle det också kunna få till följd att unionens trovärdighet förringades i
183
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
allmänhetens ögon. Det ansågs vara ett starkt svenskt intresse att oegentligheterna med gemenskapernas medel hölls till ett minimum och att de som i sådana sammanhang begick brott upptäcktes och lag- fördes. Av konventionen följde att det ankom på medlemsstaterna att bl.a. kriminalisera användande av gemenskapsmedel för andra syften än dem som medlen ursprungligen har beviljats för. Vidare angavs att syftet med konventionen var att säkerställa en bättre överensstäm- melse mellan medlemsstaternas straffrättsliga skydd mot bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen (prop. 1998/99:32 s. 18 och
Bedrägerikonventionen är i dag ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen
Det är motiverat att kriminalisera felaktig användning av stöd
Vi anser att det är motiverat att kriminalisera felaktig användning av stöd till företag och andra juridiska personer. Statliga stöd, i likhet med många stöd som finansieras med
Statliga stöd till företag och andra juridiska personer handläggs och utbetalas på olika sätt. Både behovet och betydelsen av att straff- belägga felaktig stödanvändning skiljer sig åt beroende på hur ett stöd är konstruerat. I kapitel 5 har vi redogjort för risker förknip- pade med hur statliga stöd till företag och andra juridiska personer är konstruerade.
Många stöd betalas ut i efterskott. En stödmottagare kan ha gjort en investering eller haft en kostnad som stödet helt eller delvis kan täcka. I dessa fall krävs i regel någon form av underlag för att styrka att sökanden haft kostnaden för att stödet ska betalas ut. Om en stödmottagare ansöker om ett stöd för utgifter som inte omfattas av stödets syfte eller i strid med villkoren kan agerandet många gånger utgöra ett bedrägeribrott. Agerandet kan sägas innefatta ett vilse- ledande som leder till en felaktig utbetalning. Den praktiska bety-
184
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
delsen av en kriminalisering av felaktig användning av stödmedel kan i dessa situationer antas vara begränsad. Det kan dock inte uteslutas att det kan uppstå straffvärda situationer där ansvar för bedrägeri inte aktualiseras. En sådan situation skulle kunna vara när en utbe- talning av ett stöd sker utan att någon egentlig kontroll görs av att ändamålet med det beviljade stödet är uppfyllt. Under sådana förhål- landen kan det förekomma situationer där medel felaktigt utbetalas trots att något egentligt vilseledande i bedrägeribestämmelsens me- ning inte skett. Ett utvidgat straffansvar kan i dessa situationer få en betydelse, även om det är osäkert hur vanligt förekommande dessa situationer är.
En situation där ett utvidgat straffansvar kan få större betydelse är om stödet betalats ut i efterskott för en investering som sedan används för ett annat ändamål än vad stödet beviljats för. Så kan t.ex. vara fallet om en stödmottagare som bedriver viss verksamhet får er- sättning för införskaffande av t.ex. lokaler och material men denne efter det att ersättningen utbetalats, i strid med villkoret för bidra- get, underlåter att bedriva den avsedda verksamheten och i stället använder lokalen eller materialet för andra ändamål.
Det är också vanligt att stöd betalas ut i förskott. Många gånger beviljas dessa stöd för att sökanden ska bedriva viss verksamhet eller vidta någon åtgärd. Typiska sådana stöd är olika former av verksam- hetsstöd, organisationsbidrag och projektbidrag. Ansökan och be- slut grundar sig i regel på uppgifter från sökanden i form av projekt- planer, uppskattade kostnader eller andra liknande uppgifter. Gemen- samt för denna typ av uppgifter är att de typiskt sett är svåra att kon- trollera både före och efter utbetalning. Har beviljade stödmedel i dessa fall senare använts för annat ändamål, och fanns inte något bedrägeriuppsåt vid utbetalningstillfället, saknas i dag straffrättsligt skydd. Behovet och den praktiska betydelsen av en utvidgad krimi- nalisering är större för stöd som betalas ut i förskott än för stöd som betalas ut i efterskott.
Till det som sagts nu kan läggas att det rent allmänt framstår som otillfredsställande att det straffrättsliga skyddet för statliga stöd i all- mänhet inte är lika starkt som det som gäller för
185
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
6.3En ny lag om subventionsbrott
6.3.1En ny specialstraffrättslig lag
Utredningens förslag: Det särskilda straffrättsliga skyddet ska åstadkommas genom en ny specialstraffrättslig lag.
Skälen för förslaget
Hur ska det straffrättsliga skyddet införas?
Det finns flera tänkbara lösningar på frågan hur behovet av effektiva straffrättsliga bestämmelser för brott som riktar sig mot statliga stöd till företag och andra juridiska personer ska lösas. Som våra direktiv anger gäller de huvudsakliga frågorna om de nya straffrättsliga be- stämmelserna bör införas i bidragsbrottslagen, i de lagar som reglerar stöden eller om de bör införas i en ny lag.
Bidragsbrottslagen bör inte utvidgas
Riksdagen har beslutat att för regeringen tillkännage att bidrags- brottslagen bör utvidgas till att omfatta statliga stöd till företag (bet. 2020/21:SfU26, rskr. 2020/21:302). Detta är också något som föreslagits i promemorian Uppdrag om förhindrande av brott kopp- lade till de stödåtgärder med statsfinansiella och samhällsekono- miska konsekvenser som vidtas med anledning av det nya corona- viruset (Ds 2020:28 s. 75). Det framstår mot denna bakgrund som naturligt att börja med att överväga om bidragsbrottslagen bör göras tillämplig även på stöd som riktar sig till företag och juridiska personer.
Bidragsbrottslagen omfattar i princip samtliga välfärdsförmåner som betalas ut till, eller avser, enskilda personer. Syftet med lagen är att minska antalet felaktiga utbetalningar och att stärka tilltron till välfärdssystemen. Lagens straffbestämmelser innebär att den som lämnar en oriktig uppgift eller underlåter att anmäla ändrade förhål- landen och genom detta orsakar fara för att en ekonomisk förmån eller ett stöd felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt be- lopp döms för bidragsbrott. Vidare finns bestämmelser om ett ringa brott samt om ett grovt brott. Straffskalorna motsvarar vad som gäller
186
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
för bedrägeribrotten. Härutöver omfattar det straffbara området grovt oaktsamma beteenden genom en särskild straffbestämmelse.
Frågan om att utvidga bidragsbrottslagens tillämpningsområde har övervägts i tidigare lagstiftningssammanhang. Med hänsyn till lagens syfte och utformning har det då bedömts att det inte är motiverat att samtliga utbetalningar av stöd eller bidrag till företag och organisa- tioner ska omfattas av bidragsbrottslagen (prop. 2018/19:132 s. 24). Vi ansluter oss till den bedömningen och anser att de skäl som tidigare anförts fortfarande har bäring.
Enligt vår uppfattning lämpar sig inte bidragsbrottslagens ut- formning för en utvidgning som innefattar statliga stöd till företag och andra juridiska personer eftersom det skulle kräva att mycket stora ingrepp görs i lagen. Lagens tillämpningsområde anges i dag genom en uppräkningsteknik där vissa myndigheters ekonomiska förmåner och stöd utpekas. Att utvidga lagens tillämpningsområde till att också innefatta statliga stöd till företag och andra juridiska personer är svårt att genomföra på samma sätt. Antalet utbetalande aktörer är betydligt fler än de som nämns i bidragsbrottslagen. De stöd, ersättningar och bidrag som har ett behov av ett förstärkt straff- rättsligt skydd kan inte ringas in på ett lika enkelt sätt som välfärds- förmånerna. Att utvidga bidragsbrottslagen framstår därför inte som ändamålsenligt eller logiskt. Vi bedömer att sådana ingrepp i lagen skulle försvåra lagens praktiska tillämpning, särskilt eftersom bidrags- brottslagens tillämpningsområde i dag är välkänt och inarbetat.
Även om bidragsbrottslagen avser i princip samma skyddsintresse som vi har identifierat – att skydda statliga utbetalningar från brotts- liga angrepp – är det enligt vår bedömning skillnad på välfärdssyste- men å ena sidan och statliga stöd till företag och andra juridiska personer å andra sidan. Här tänker vi på den skillnad som rör behovet av straffrättsliga åtgärder. Som konstaterats i avsnitt 6.2.7 bör en effektiv straffrättslig reglering också innebära en kriminalisering av att, i strid med föreskrifter eller villkor, använda ett stöd för ett annat ändamål än det som stödet har beviljats för. Någon motsvarande bestämmelse, eller ett behov av någon sådan, finns inte för de utbetal- ningar som avser enskilda personer och som omfattas av bidrags- brottslagen. Att utvidga bidragsbrottslagens tillämpningsområde och samtidigt införa straffbestämmelser som tar sikte på skyddsbehov som ligger utanför lagens nuvarande tillämpningsområde, riskerar även det att ytterligare leda till tillämpningssvårigheter.
187
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Mot bakgrund av de skäl som redovisats bedömer vi att det inte är en framkomlig väg att utvidga bidragsbrottslagen till att också omfatta statliga stöd till företag och andra juridiska personer.
Bestämmelserna bör inte införas i brottsbalken
En annan lösning skulle kunna vara att införa nya bestämmelser i brottsbalken. Det som ligger närmast till hands är att lägga till sär- skilda bestämmelser i 9 kap. brottsbalken, där bl.a. bestämmelserna och bedrägeri (1 §) och subventionsmissbruk (3 b §) finns place- rade. Det som talar för en sådan lösning är intresset av att samtliga betydelsefulla straffrättsliga bestämmelser samlas i brottsbalken.
Med hänsyn till de behov vi identifierat och de lagändringar vi anser behövs är det dock tveksamt om det är lämpligt att infoga bestäm- melserna i brottsbalken. Den reglering som vi föreslår är inte generell, tvärtom är den särskilt inriktad på ett förhållandevis avgränsat område. Dessutom behövs det särskilda regler om bl.a. straffbestämmelsernas tillämpningsområde och de berörda myndigheternas hantering som inte passar in i brottsbalkens systematik. Vi anser därför att det inte är lämpligt att införa de nya bestämmelserna i brottsbalken.
Det bör inte införas särskilda straffbestämmelser i de författningar som reglerar stöden
En ytterligare tänkbar lösning är att införa särskilda straffbestäm- melser i de författningar som reglerar stöden. En sådan lösning har fördelen att den medger en precis och förutsebar strafflagstiftning. Det är främst två skäl som talar emot en sådan lösning. Det första hänger samman med att antalet stöd som vi identifierat uppgår till flera hundra och det andra är att en stor del av stöden endast är reglerade på förordningsnivå.
Att stöden är så många till antalet innebär att det skulle krävas ett omfattande arbete att gå igenom vart och ett av dessa stöd, för att sedan formulera straffbestämmelser som passar för vart och ett av stöden. Även om det skulle kunna medföra ett gott skydd för de enskilda stödåtgärderna kan det på goda grunder ifrågasättas om detta är en framkomlig väg, särskilt eftersom det skulle innebära en stor mängd nya specialstraffrättsliga regleringar. En reglering som så
188
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
långt som möjligt är generellt tillämplig på statliga stöd till företag och andra juridiska personer framstår i jämförelse som lämpligare.
Att flera stöd är reglerade på förordningsnivå innebär dessutom vissa begränsningar av vilka straffbestämmelser som kan införas. Av 8 kap. 2 § första stycket 2 regeringsformen följer att straffbestäm- melser ska meddelas genom lag. Riksdagen kan dock enligt 8 kap. 3 § första stycket 1 bemyndiga regeringen att meddela förordningar med straffbestämmelser om dessa endast innehåller straff på bötes- nivå. Enligt 8 kap. 3 § andra stycket regeringsformen kan riksdagen även i samband med ett sådant bemyndigande föreskriva strängare straff än böter för en överträdelse av en förordning som meddelats av regeringen med stöd av bemyndigandet.
En rimlig utgångspunkt vid framtagandet av nya straffbestäm- melser är att det är behovet av straffrättsliga åtgärder och hur straff- värda gärningarna är som bör styra utformningen av regleringen. Straffen bör framstå som rimliga i förhållande till jämförbara brott. Straffskalorna för bedrägeribrotten, som kan tjäna som jämförelse, innehåller i samtliga gradindelningar fängelse. Att införa straffbestäm- melser med fängelse i straffskalan för stöd på förordningsnivå skulle kräva särskilda lagar med bemyndiganden enligt 8 kap. 3 § andra stycket regeringsformen för vart och ett av dessa stöd. Detta riskerar att bli tidskrävande och ineffektivt. Regelverket riskerar även att bli svåröverskådligt, otillgängligt och något av ett lapptäcke.
Med beaktande av de skäl vi anfört anser vi att det inte är lämpligt, annat än i undantagsfall, att införa bestämmelser om straffansvar m.m. i de författningar som reglerar stödåtgärderna.
En ny specialstraffrättslig lag ska införas
Den lösning som återstår är att införa de nya bestämmelserna i en specialstraffrättslig lag på ett sammanhållet sätt. Vi anser att det är det bästa alternativet. Det framstår också som logiskt i förhållande till bidragsbrottslagen, nämligen att stöd som utgår till företag och andra juridiska personer har ett motsvarande regelverk som det som gäller för ersättningar till enskilda. Ett eget specialstraffrättsligt regel- verk bidrar till tydlighet och överskådlighet, vilket även bör underlätta tillämpningen. En särskild lag kan även antas ha en normativ effekt.
189
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
6.3.2Tillämpningsområdet
Utredningens förslag: Den straffrättsliga regleringen ska om- fatta statliga företagsstöd. Med statligt företagsstöd ska avses så- dana stöd, bidrag och andra ersättningar som
•beslutas av en statlig myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd, och
•betalas ut till eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk per- son eller en enskild näringsidkare.
Lagens straffbestämmelser ska vara subsidiära i förhållande till bidragsbrottslagen.
Skälen för förslaget
Ett brett tillämpningsområde
Som framgått av vår kartläggning i kapitel 4 är de statliga stöden till företag och andra juridiska personer många och olika sinsemellan. Gemensamt kan sägas vara att de speglar prioriterade områden för staten, och att de därför också spänner över många områden i sam- hället. Vissa av stöden uppgår till flera miljarder kronor, medan andra mindre stödåtgärder uppgår till betydligt lägre belopp. När det kom- mer till att skapa en straffrättslig reglering som syftar till att skydda statliga stöd till företag och andra juridiska personer är den första frågan att ta ställning till vilket tillämpningsområde lagen bör ha.
Att vissa stödåtgärder har större betydelse för statens finanser och därmed kan uppfattas som mer prioriterade för staten är en sak, vad som utgör ett straffvärt agerande en annan. En rimlig utgångs- punkt när det gäller lagens tillämpningsområde är att ett straffvärt agerande ska behandlas lika, oberoende av vilket stöd det är som ut- sätts för brott. Konsekvenserna av ett uppdelat synsätt där vissa stöd inte omfattas av samma straffrättsliga skydd är att det riskerar att driva brottslighet i den riktningen. Vid våra möten med brottsbe- kämpande myndigheter har det framgått att det som utmärker dagens ekonomiska brottslighet är anpassningsförmågan. Kriminella söker sig till områden där upptäcktsrisken eller risken för kännbara straff är låg. Denna slutsats stämmer också överens med 2021 års bidragsbrotts-
190
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
utrednings iakttagelser (se SOU 2023:52, s. 120). Det är därför ange- läget med ett skydd som omfattar så många stöd som möjligt.
För ett brett tillämpningsområde talar också principiella skäl. Att vissa statliga utbetalningar har ett svagare straffrättsligt skydd än andra är inte rimligt och svårt att motivera. På goda grunder går det exempelvis att ifrågasätta att det straffrättsliga skyddet för utbetal- ningar till enskilda personer har varit skarpare än det som gällt för statliga utbetalningar till företag och andra juridiska personer. Denna omotiverade skillnad kommer våra förslag att åtgärda. Att skapa ytterligare sådana diskrepanser bör i det längsta undvikas.
Frågan blir då hur detta ska uppnås. Det finns olika alternativ för hur man lagtekniskt kan skapa ett brett tillämpningsområde för straff- bestämmelserna. Samtliga alternativ har såväl fördelar som nackdelar.
Ett alternativ är att använda en uppräkningsmetod, dvs. att i en inledande bestämmelse nämna alla de lagar och förordningar som ska omfattas av regleringen. Det är en lösning som i och för sig på ett säkert sätt avgränsar tillämpningsområdet. Som tidigare nämnts rör det sig i det här fallet om flera hundra olika stödåtgärder, vilket gör att denna metod blir svår att tillämpa och överblicka i praktiken. Det är vanligt med förändringar i de materiella regleringarna för stöd till företag och andra juridiska personer, vilket innebär att bestämmelserna om lagens tillämpningsområde skulle behövas ändras ofta. En lag- teknisk lösning med en uppräkning skulle innebära en risk för att nya stöd införs utan att den straffrättsliga regleringen justeras. Systemet riskerar att över tid bli ihåligt och inkonsekvent. Av dessa skäl framstår uppräkningsmetoden som mindre lämplig. (Jfr prop. 2006/07:80 s. 70.)
Ett annat alternativ är att använda samma lagstiftningsteknik som i bidragsbrottslagen. Det skulle innebära att tillämpningsområdet anges genom att låta samtliga stöd som betalas ut av ett antal upp- räknade utbetalande myndigheter omfattas. Den främsta fördelen med en sådan reglering skulle vara att den är tydlig och lättillgänglig. Det kan dock anföras flera invändningar mot en sådan lösning. När bidragsbrottslagen infördes begränsades det straffbara området till välfärdssystemen. I den lagstiftning som vi nu föreslår framstår det inte som ändamålsenligt att göra någon sådan avgränsning. Statliga stöd till företag och andra juridiska personer låter sig inte ringas in med ett gemensamt syfte på motsvarande sätt. Antalet utbetalande myndigheter och organisationer är dessutom betydligt fler. Listan med beslutande myndigheter skulle behöva vara mycket omfattande.
191
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Till detta kommer att det inte bara är myndigheter som beslutar om stöd utan även andra organisationer. Att ange tillämpningsområdet genom att räkna upp samtliga som betalar ut stöd framstår av dessa skäl som mindre lämpligt. Ett alternativ till att räkna upp samtliga beslutande myndigheter och organisationer i straffbestämmelsen skulle kunna vara att begränsa sig till de största utbetalarna. En sådan lösning skulle medföra att vissa stöd utesluts från det förstärkta straffrättsliga skyddet, vilket vi anser bör undvikas.
Det alternativ vi förordar är att i lagtexten definiera vad som avses med statliga stöd till företag och andra juridiska personer, och sedan låta denna definition ange lagens tillämpningsområde för såväl straff- bestämmelser som övriga bestämmelser. På detta sätt skapas ett enhetligt begrepp för dessa stöd. Vi anser att denna lösning bäst till- godoser behovet av straffrättsligt skydd samtidigt som det lagtek- niskt går att åstadkomma ett tydligt och generellt tillämpningsområde. Utmaningen med detta alternativ är att utforma begreppen så tydligt att de straffrättsliga principerna om legalitet och förutsebarhet upp- rätthålls.
Statligt företagsstöd
Den straffrättsliga regleringen ska omfatta vad som i lagen benämns statliga företagsstöd. Med statligt företagsstöd avses sådana stöd, bidrag och andra ersättningar som beslutas av en statlig myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd, och betalas ut till eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk person eller en enskild näringsidkare.
Begreppet statligt företagsstöd är nytt och återfinns inte i lagtext sedan tidigare. Rent språkligt ringar begreppet in de allra flesta av stöden. Det följer sedan av definitionen i lagtexten att även stöd till andra juridiska personer omfattas. Det skulle kunna invändas att det är missvisande att använda uttrycket företagsstöd om stöd som betalas till juridiska personer som i vanligt språkbruk inte kan anses utgöra företag. Det finns dock exempel på att begreppet företag i lagtextsam- manhang kan inkludera andra juridiska personer. I 36 kap. 7 § tredje stycket brottsbalken anges att med företag avses enskilda närings- idkare och juridiska personer.
192
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Statliga stöd eller statsstöd hade rent språkligt varit ett alternativ. Begreppen är dock sedan tidigare starkt förknippade med den EU- rättsliga regleringen på området. Eftersom innebörden av vår defi- nition inte har någon
Stöd, bidrag och andra ersättningar
I avsnitt 6.2.4 har vi redogjort för våra överväganden när det gäller vilka stödåtgärder som vi anser är i behov av ett förstärkt straffrätts- ligt skydd. Våra slutsatser i den delen är att en straffrättslig reglering bör omfatta stöd, bidrag och andra ersättningar.
Vår kartläggning har visat att begreppen stöd, bidrag och ersätt- ning används med i princip samma innebörd när det gäller att sätta namn på stödåtgärder. Stödåtgärderna har ofta benämningar, exem- pelvis statsbidrag eller gårdsstöd, eller något liknande sammansatt ord. När det är fråga om ersättningar anges det i stället ofta vad ersätt- ningen ska avse, exempelvis ersättningar för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion som Jordbruksverket hand- lägger inom Landsbygdsprogrammet
Gemensamt för stöd, bidrag och andra ersättningar är att det i samtliga fall är frågan om en ersättning som antingen betalas ut eller i andra fall tillgodoräknas sökanden genom en kreditering på skatte- kontot. Vår föreslagna lag ska tillämpas i dessa situationer. På samma vis som gäller för ekonomiska stöd enligt 1 § andra stycket bidrags- brottlagen omfattas stödåtgärder som tillgodoräknas sökanden genom kreditering på skattekontot.
Att myndigheter i vissa fall upphandlar varor eller tjänster för att tillhandahålla den verksamhet som ingår i myndighetens uppdrag bör däremot inte medföra att den ersättning som betalas till leveran- tören betraktas som ett statligt företagsstöd.
193
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Beslutas av en statlig myndighet …
De stöd som bör omfattas av den straffrättsliga regleringen är till att börja med de som beslutas av statliga myndigheter. Som framgår av vår kartläggning beslutas och utbetalas merparten av de statliga stöd, bidrag och ersättningar som går till företag och andra juridiska per- soner av myndigheter. Med statliga myndigheter avses statliga för- valtningsmyndigheter under såväl riksdagen som regeringen. Med statlig myndighet avses även regeringen, när den beslutar om stöd, bidrag eller liknande ersättningar.
…eller organisationer som av staten fått i uppdrag att besluta om stöden
Det förekommer att stöd, bidrag och andra ersättningar som finan- sieras av staten betalas ut av en organisation som inte är en statlig myndighet. Att organisationen har fått i uppdrag att fördela stöd, bidrag och andra ersättningar framgår i förekommande fall oftast av författning. Även dessa stöd bör omfattas av lagens tillämpnings- område.
Ett exempel på ett område där stöd fördelas av en organisation är stöden till folkbildningen. Folkbildningsrådet är en ideell förening, där organisationer som företräder folkhögskolor och studieförbund är medlemmar. Folkbildningsrådet beslutar vilka som ska få stats- bidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. Rådet lämnar stats- bidrag till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan (5 § förordningen [2015:218] om statsbidrag till folkbildningen).
Det statliga stödet till idrottsrörelsen är ett annat exempel på ett område där stödet fördelas genom en organisation i stället för en myndighet. Sveriges Riksidrottsförbund är en ideell förening och är idrottsrörelsens samlande organisation med uppgift att bl.a. stödja idrottsrörelsen i gemensamma frågor. Förbundet prövar frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet (1 § lagen [1995:361] om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrotts- förbund och 7 § förordningen [1999:1177] om statsbidrag till idrotts- verksamhet).
Det förekommer att statliga bolag tilldelas uppgiften att besluta om stöd (se avsnitt 2.2.1). Exempelvis beslutar Almi AB om stöd för
194
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
att bekosta förstudier med högst 20 000 kronor (13 § andra stycket förordningen [2012:872] om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag).
Kommunala myndigheter och regioner utgör inte sådana organi- sationer som träffas av lagens tillämpningsområde. Det är dock känt att det finns betydande stöd, bidrag och ersättningar som utbetalas av kommunerna och regionerna. Indikationer finns också på att dessa stöd i en inte obetydlig grad är utsatta för brottsliga angrepp (se Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2023, Polismyndigheten, diarienummer A215.519/2023, s. 7). Stöd som utbetalas av kommunerna och regionerna omfattas dock inte av utredningens uppdrag (se avsnitt 2.2.1).
Betalas ut till eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk person eller en enskild näringsidkare
En mottagare av ett stöd, ett bidrag eller en ersättning kan ta del av dessa på två sätt, antingen genom en utbetalning eller genom att be- loppet tillgodoräknas mottagaren genom en kreditering på dennes skattekonto. Hur ett stöd, bidrag eller en ersättning kommer mot- tagaren till godo bör inte ha någon betydelse för lagens tillämpnings- område.
Med att ett stöd betalas ut avses sådana utbetalningar som sker till stödmottagaren, oavsett om det sker som en engångsutbetalning eller, exempelvis, i enlighet med en i ett beslut fastställd utbetalningsplan.
Med att ett stöd tillgodoräknas en mottagare avses att beloppet krediteras på mottagarens skattekonto i stället för att betalas ut direkt till denne. Enligt 61 kap. 1 § första stycket 3 skatteförfarandelagen (2011:1244) ska Skatteverket på skattekontot registrera bl.a. inbetal- ningar och utbetalningar. Skattekontot används på detta sätt inte bara för skatte- och avgiftsbetalningar utan även för utbetalning av olika for- mer av statliga stöd till företag och juridiska personer. Utbetalningen sker genom att beloppet krediteras på mottagarens skattekonto.
Lagen ska tillämpas på sådana stöd, bidrag och ersättningar som riktar sig till företag och andra juridiska personer. Tanken är att fånga in samtliga rättssubjekt som inte är fysiska personer, med tillägg för enskilda näringsidkare. En gemensam nämnare för de stöd lagen av- ser att skydda är att de inte avser fysiska personers privata ändamål. Det innebär att det finns en stor spridning när det gäller stödens
195
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
syften och mottagare. Det har inte framkommit skäl att undanta någon associationsform. I lagtexten har vi valt att formulera tillämp- ningsområdet så att det avser enskilda näringsidkare och juridiska personer.
Förhållandet till bidragsbrottslagen
Bidragsbrottslagens tillämpningsområde omfattar bl.a. ekonomiska stöd. Med detta avses stöd, bidrag och ersättningar som beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (1 § andra stycket). Lagens tillämpningsområde ut- vidgades efter att kritik bl.a. hade riktats mot att lagen inte om- fattade utbetalningar av arbetsmarknadspolitiska stöd och tand- vårdsstöd. Det hade även noterats vissa oklarheter kring om lagen omfattade ekonomiskt bistånd som betalades ut till någon annan än den enskilde samt ersättning för personlig assistans som betalades ut direkt till en assistansanordnare. Genom utvidgningen kom dessa ersättningar, som kallas ekonomiska stöd i lagtexten, att omfattas av lagens tillämpningsområde. (Prop. 2018/19:132 s.
Vissa av de ekonomiska stöd som i dag omfattas av bidragsbrotts- lagen skulle även kunna omfattas av den lag vi föreslår. Det gäller vissa ersättningar som betalas ut av Försäkringskassan, t.ex. den stat- liga assistansersättningen som kan betalas ut till annan än den enskilde och det statliga tandvårdsstödet. Även flertalet av Arbetsförmed- lingens arbetsmarknadspolitiska stöd skulle kunna omfattas, eftersom dessa i regel betalas ut till arbetsgivaren även om de avser en enskild arbetstagare. Dessa ersättningar kan alltså utgöra statliga företags- stöd såsom vi valt att definiera begreppet. Det går inte heller att ute- sluta att det i framtiden kan tillkomma ytterligare ersättningar som skulle kunna falla under båda lagarnas tillämpningsområde.
Dubbla straffrättsliga regelverk bör undvikas. Ett sätt att undvika detta är att undanta de ersättningar som betalas ut av Försäkrings- kassan och Arbetsförmedlingen och endast låta 1 § andra stycket bidragsbrottslagen omfatta ersättningar som betalas ut av kommu- nerna. En sådan lösning skulle innebära att vissa gärningar som i dag utgör bidragsbrott i framtiden skulle anses utgöra ett subventions- brott enligt vår föreslagna lag. Lösningen saknar inte logik, det skulle
196
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
innebära att ersättningar som i huvudsak går till enskilda skulle om- fattas av en lag och ersättningar som betalas ut till företag och juri- diska personer skulle omfattas av en annan lag.
Bidragsbrottslagens tillämpningsområde, och lagens begrepp eko- nomiskt stöd, är emellertid väl inarbetade. Regleringen är känd för berörda myndigheter och inom rättskedjan. Att införa ett nytt regel- verk och samtidigt ändra bidragsbrottslagens tillämpningsområde skulle riskera att leda till otydlighet. Detta utgör ett starkt skäl att inte ändra i bidragsbrottslagen. Ytterligare ett skäl är att de ekono- miska stöd som omfattas av bidragsbrottslagen i praktiken avser enskilda, även om de betalas ut till ett företag eller en annan juridisk person. Det statliga tandvårdsstödet kommer en enskild person till godo i form av nedsatt kostnad för tandvård. Stödet har stora lik- heter med de övriga välfärdsförmåner som Försäkringskassan hanterar. Assistansersättningen är en lika central välfärdsförmån även i de fall ersättningen betalas ut direkt till en assistansanordnare. Ekonomiskt stöd till arbetsgivare och anordnare av arbetsmarknadspolitiska åt- gärder har liknande syften och funktioner som de ekonomiska för- måner som administreras av Arbetsförmedlingen och som också om- fattas av 1 § första stycket bidragsbrottslagen. De ekonomiska stöd som nu nämnts liknar de ekonomiska förmånerna i 1 § första stycket bidragsbrottslagen som betalas ut direkt till enskilda. På detta sätt skiljer sig även de ekonomiska stöden från de statliga företagsstöden, som i regel inte avser en enskild person (jfr prop. 2018/19:132 s. 20).
Sammantaget anser vi att skälen som talar mot att ändra 1 § andra stycket bidragsbrottslagen är starkare än skälen som talar för. En annan lösning bör i stället väljas för att lösa förhållandet mellan lagarna.
Den lösning som ligger närmast till hands är att låta bidrags- brottslagen ha företräde framför den lag vi föreslår. En sådan lösning har fördelen att tidigare regelverk lämnas oförändrat och att det är tydligt vilket regelverk som ska tillämpas i första hand. Vi anser att en sådan lösning är ändamålsenlig och lättbegriplig. Den föreslagna lagen bör därför vara subsidiär i förhållande till bidragsbrottslagen (se avsnitt 6.3.11).
197
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
6.3.3Subventionsbrott
Utredningens förslag: Straffansvaret ska gälla för den som läm- nar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som det finns en skyldighet att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att ett statligt företagsstöd
1.felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp, eller
2.inte återkrävs trots att mottagaren helt eller delvis saknar rätt till det.
Brottet ska heta subventionsbrott. Straffet ska vara fängelse i högst två år.
Skälen för förslaget
Särskilda brottsförutsättningar
På välfärdsområdet och skatteområdet finns sedan länge special- straffrättsliga regleringar som är särskilt anpassade för de förhållan- den som råder inom dessa områden. Skattebrottslagstiftningen ger ett särskilt skydd för statens inkomster och bidragsbrottslagen ger ett motsvarande skydd för de statliga utbetalningar som avser en- skilda personer (prop. 2006/07:80 s. 78). Därutöver finns det sär- skilda straffbestämmelser i lagen om omställningsstöd som träffar utbetalningar som görs med stöd av den lagen. Vid utformningen av straffbestämmelser för brott mot stöd till företag och andra juridiska personer finns goda skäl att överväga om bestämmelserna i dessa regelverk kan tjäna som förebilder.
Handläggningen av statliga företagsstöd bygger i de allra flesta fall på ansökningsförfaranden där besluten grundas på uppgifter som lämnats av sökanden. Även om vissa kontroller genomförs är det sökandens egna uppgifter som ligger till grund för besluten. De straff- bestämmelser på området som nu ska formuleras bör därför lämp- ligen ha lämnande av oriktiga uppgifter som utgångspunkt för kri- minaliseringen. Detta stämmer väl överens med hur straffansvaret är
198
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
konstruerat i skattebrottslagen, bidragsbrottslagen och lagen om omställningsstöd.
De oriktiga uppgifterna kan i de flesta fall antas lämnas inom ramen för ett ansökningsförfarande. Nästan alla statliga företagsstöd kräver en ansökan. Det finns dock statliga företagsstöd som inte be- talas ut efter en regelrätt ansökan, utan som i stället baseras på upp- gifter som lämnas i andra sammanhang. Det statliga stödet till folk- bildningen genom Folkbildningsrådet och stödet till idrottsrörelsen genom Sveriges Riksidrottsförbund är exempel på områden där det förekommer andra, visserligen ansökningsliknande, förfaranden för att ta del av stöd. Att begränsa straffbestämmelsen till att endast om- fatta sådana uppgifter som lämnas inom ramen för en ansökan skulle riskera att få orimliga följder. Det bör därför inte vara en förutsätt- ning för straffansvar att uppgifterna ska lämnas i ett ansökningsför- farande. En ordning som tar sin utgångspunkt i agerandet att lämna uppgifter har fördelen att den inte är begränsad till hur och i vilket sammanhang de oriktiga uppgifterna lämnas.
Begreppet oriktig uppgift ska i sammanhanget ha samma innebörd som när det gäller skattebrottslagstiftningen och bidragsbrottslagen, dvs. innefatta inte endast osanna uppgifter utan även ofullständiga uppgifter (jfr prop. 2006/07:80 s. 70).
I likhet med vad som gäller för ekonomiska förmåner och stöd som omfattas av bidragsbrottslagen respektive lagen om omställ- ningsstöd förekommer det att det för statliga företagsstöd finns en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden. Här rör det sig om sådana omständigheter som kan påverka rätten att erhålla ett statligt före- tagsstöd eller leda till att stödet återkrävs. Straffansvaret för under- låtenhet att anmäla sådana ändrade förhållanden bör därför uttryckas i lagtexten. Det bör av rättssäkerhetsskäl krävas att det framgår av lag eller förordning att det finns en skyldighet att anmäla ändrade för- hållanden, vilket motsvarar vad som gäller enligt bidragsbrottslagen. Av detta följer att det är angeläget att för den föreslagna lagens genom- slagskraft att det finns bestämmelser om anmälningsskyldighet (jfr våra slutsatser i kapitel 5).
199
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Ett farebrott
Det straffrättsliga skyddet för statliga företagsstöd bör vara lika starkt som för ekonomiska förmåner och stöd som omfattas av bidrags- brottslagen (se avsnitt 6.2.5). Bidragsbrott är ett s.k. farebrott.
Brott mot de statliga företagsstöden begås vanligen genom att en sökande genom oriktiga uppgifter försöker tillgodogöra sig ett stöd. Misstänkt brottslighet upptäcks huvudsakligen vid prövningen av ansökningar eller i samband med efterkontroller. Om och i så fall när ett brottsligt angrepp upptäcks är beroende av den utbetalande myndighetens eller organisationens arbete med granskning och kon- troll. Tidpunkten för kontroll och upptäckt avgör med dagens straff- rättsliga reglering om det är frågan om ett försöksbrott eller full- bordat brott. Om en ansökan har lett till att ett statligt företagsstöd betalats ut när upptäckt sker är det att anse som ett fullbordat be- drägeri, men om oriktiga uppgifter i en ansökan upptäcks före en utbetalning är det frågan om ett försök till bedrägeri. Att det är den utbetalande myndighetens eller organisationens kontrollrutiner som avgör vilket brott den som lämnat uppgifterna riskerar att dömas för är inte godtagbart. Den som lämnat uppgifterna har i båda situatio- nerna gjort allt som krävs för att exempelvis en utbetalning – och därmed brottets fullbordan – ska ske. Det är svårt att argumentera för att det ena agerandet är mindre allvarligt än det andra. En ny straff- rättslig reglering bör komma till rätta med denna åtskillnad. Att konstruera brottet med ett farerekvisit leder till att båda situa- tionerna kommer att bedömas som fullbordade brott. En sådan konstruktion innebär samtidigt att det inte blir nödvändigt med en kriminalisering av försök. Denna konstruktion motsvarar också den som gäller för bidragsbrott och omställningsstödsbrott.
Fara för en felaktig utbetalning eller tillgodoräknande
För att uppnå ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga företags- stöd bör farerekvisitet knytas till straffvärda förfaranden som kan förekomma på området. Den föreslagna straffbestämmelsen syftar, i likhet med vad som gäller för bidragsbrott och omställningsstöds- brott, till att skydda statliga utbetalningar och förhindra att staten lider ekonomisk skada.
200
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Farerekvisitet bör för det första utformas så att det krävs en kon- kret fara för en felaktig utbetalning eller ett tillgodoräknande för att en gärning ska vara straffbar. Vad som avses med utbetalning och tillgodoräknande framgår av avsnitt 6.3.2. Utgångspunkten för inne- börden av farerekvisitet i denna situation bör vara att det för straff- ansvar är tillräckligt att en oriktig uppgift sannolikt inte skulle upp- täckas vid den normala rutinmässiga kontroll som den utbetalande aktören utför. Om uppgiften sannolikt skulle upptäckas vid en rutin- kontroll har det inte förelegat någon konkret fara för exempelvis en felaktig utbetalning. Det straffbara området påverkas på detta sätt av vilka kontroller en myndighet eller organisation genomför. Hand- läggningen av statliga företagsstöd har i vissa avseenden varit mer präglad av ett tillitsbaserat synsätt än det som gäller inom välfärds- området, som varit mer präglat av rutiner och kontroll. Bedömningen av om en oriktig uppgift medför att det finns en konkret fara för exempelvis en felaktig utbetalning kan därför antas bli förhållandevis sträng. Effektiva och träffsäkra kontrollsystem kan å sin sida leda till att bedömningarna ändras. (Jfr prop. 2006/07:80 s. 79.)
Fara för att ett statligt företagsstöd inte återkrävs
Det som sagts i det föregående har tagit sikte på faran för att stöd betalas ut felaktigt eller med ett för högt belopp. Faran uppstår i dessa situationer innan ett stöd har betalats ut. Staten kan dock inte bara lida skada genom att ett stöd betalas ut felaktigt, utan även genom att staten fråntas möjligheten att återkräva ett felaktigt utbetalt stöd.
När det gäller fara för att ett statligt stöd inte återkrävs handlar det om situationer som uppstår efter att ett stöd har betalats ut. Det kan röra sig om en stödmottagare som underlåter, i strid med lag eller förordning, att anmäla ändrade förhållanden. Det brottsliga agerandet uppstår i och med att mottagaren av ett stöd inte ändrar uppgifterna och därmed försvårar för staten att kräva betalningen åter. En sådan reglering gäller i dag för omställningsstödsbrott (prop. 2019/20:181 s. 81). Det kan också röra sig om att en stödmottagare i samband med en efterkontroll eller granskning lämnar oriktiga uppgifter. De oriktiga uppgifterna kan i denna situation leda till att den beslutande aktören inte kan fatta ett beslut om återkrav. Farerekvisitet bör ut- formas så att det tar sikte på båda dessa situationer.
201
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Brottet ska heta subventionsbrott
Det finns flera tänkbara rubriceringar för lagens huvudbrott. En ut- gångspunkt bör vara att brottets rubricering ringar in större delen av de stödformer som omfattas av vårt förslag. Dessutom bör rubrice- ringen förhålla sig till andra brottsbeteckningar på området, såsom bidragsbrott och subventionsmissbruk.
Lagens tillämpningsområde ska omfatta brottslighet riktad mot sådana statliga stöd till företag och andra juridiska personer som vi benämnt statliga företagsstöd. Ett tänkbart förslag på rubricering skulle kunna vara företagsstödsbrott. Ordet är dock tämligen långt, ger ett invecklat intryck och kan påstås strida mot god språkkänsla.
Ett annat angreppssätt är att utgå från ett vedertaget språkligt be- grepp, i likhet med vad som gjordes när man lät bidrag utgöra det första ledet i beteckningen bidragsbrott. Ett alternativ skulle kunna vara stödbrott. Rubriceringen är enklare och mer kortfattad, men sam- tidigt väl allmän. Ordet stödbrott ger vidare intrycket av att det är frågan om ett brott som stödjer ett annat brott, snarare än ett själv- ständigt brott.
En tänkbar rubricering är subventionsbrott. Enligt Svenska Aka- demiens ordbok betyder ordet subvention ekonomiskt bidrag eller understöd, i synnerhet om statsunderstöd, givet till person, person- grupp, företag eller ekonomisk bransch (tryckår 1997). I vardagligt språkbruk kan det dock antas att ordet oftast syftar på ett statligt understöd till en juridisk person snarare än en fysisk person. Ordet subvention stämmer väl överens med de utbetalningar som träffas av lagens tillämpningsområde. Ett argument mot att använda ordet sub- vention är att ordet är förhållandevis allmänt och abstrakt i sin inne- börd.
När bidragsbrottslagen infördes diskuterades olika alternativa förslag till brottsrubricering, bl.a. subventionsbrott. Angående sub- ventionsbrott noterades att subvention i regel avsåg ett statligt eko- nomiskt understöd. Det anfördes att även om begreppet också med- gav en mer allmän tolkning täckte det inte in alla förmåner som man ville skulle omfattas av bidragsbrottslagen. Ett annat skäl som talade emot att använda subventionsbrott var risken för sammanblandning med bestämmelsen om subventionsmissbruk i 9 kap. 3 a § brotts- balken. (Prop. 2006:07:80 s. 76)
202
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Att hitta en brottsrubricering som på ett fullständigt sätt anger tillämpningsområdet och också förhåller sig logiskt till andra rätts- områden och straffbestämmelser är svårt. Rubriceringen bör också framstå som tydlig och begriplig. Som framgått ovan finns det flera tänkbara alternativ. Av de alternativ som övervägts framstår enligt vår mening subventionsbrott som det alternativ som tydligast ger en upplysning om vilket beteende som avses och därmed främjar lagens tydlighet. Även om ordet subvention är tämligen allmänt hållet är det, till skillnad från många alternativ, inte fyllt med någon i samman- hanget motstridig juridisk betydelse. Rubriceringen förhåller sig även logiskt till behovet att kriminalisera felaktig användning av statliga företagsstöd (se avsnitt 6.2.7), och vårt förslag att utvidga bestäm- melsen om subventionsmissbruk till att även omfatta statliga före- tagsstöd.
Straffskala
Straffskalorna för bidragsbrott och omställningsstödsbrott är fängelse i högst två år. Det föreslagna brottet har stora likheter med dessa två brott. En skillnad mot bidragsbrott är att det föreslagna brottet i de flesta fall sannolikt kommer att avse betydligt högre belopp.
För bedrägeri gäller också samma straffskala som för bidragsbrott och omställningsstödsbrott. Straffvärdet för försök till bedrägeri mot ett statligt företagsstöd kan många gånger inte antas skilja sig på något betydelsefullt sätt från det som gäller för ett fullbordat brott. Gärningsmannen har i båda dessa situationer många gånger gjort allt som krävs för att brottet ska fullbordas.
Straffskalan för subventionsbrott av normalgraden bör mot denna bakgrund vara densamma som för bidragsbrott, omställningsstöds- brott och bedrägeri, dvs. fängelse i högst två år (jfr prop. 2006/07:80 s. 80 och prop. 2019/20:181 s. 82).
Straffansvaret är individuellt
Även om det föreslagna brottet omfattar enskilda näringsidkare kan det antas att merparten av brotten kommer att begås inom en juridisk persons verksamhet. I dessa situationer är det typiskt sett förenat med svårigheter att utreda vem som bär det straffrättsliga ansvaret
203
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
för ett visst agerande. Det kan dock konstateras att detta inte är unikt för just området som innefattar statliga företagsstöd. Tvärtom är det förhållandevis vanligt att brott begås med användande av juridiska per- soner som brottsverktyg, t.ex. när det gäller skattebrott och bidrags- brott. Om en straffbar gärning begåtts inom en juridisk person, t.ex. ett aktiebolag eller en ideell förening, innebär det individuella straff- ansvaret att det måste fastställas vem som ska bära ansvaret. I det kan ligga att fastställa vem som inom den juridiska personen har ansvaret för att en skyldighet att agera fullgörs.
Det brukar inte anges särskilt i de straffrättsliga bestämmelserna vem som bär det straffrättsliga ansvaret utan det följer av principer som utarbetats i rättspraxis. Ett sätt att göra det enklare att identi- fiera den som bär det straffrättsliga ansvaret är tydliga ansöknings- processer med säker identifiering vid undertecknande av ansökan, exempelvis genom
6.3.4Ringa subventionsbrott
Utredningens förslag: För ringa fall av subventionsbrott ska en särskild bestämmelse tas in i den föreslagna lagen. Brottsbeteck- ningen ska vara ringa subventionsbrott. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst sex månader.
Ringa subventionsbrott ska endast få åtalas av åklagare om åtal av särskilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.
Skälen för förslaget: De statliga företagsstöden uppgår i regel till betydande belopp. Utrymmet för att bedöma ett brott som ringa bör mot denna bakgrund vara begränsat. Det kan dock inte uteslutas att
204
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
det kan uppstå fall som är att betrakta som ringa. Dessa situationer kan främst tänkas uppstå när det gäller fara för att ett stöd betalas ut med för högt belopp där avvikelsen är ringa, eller fara för att en mindre del av ett utbetalt stöd inte återkrävs. En bestämmelse för ringa fall av subventionsbrott bör därför tas in i lagen. Brottet bör betecknas ringa subventionsbrott. Straffskalan bör vara densamma som för ringa bedrägeri och ringa bidragsbrott, dvs. böter eller fängelse i högst sex månader.
Vad som är ett ringa brott måste avgöras med hänsyn till beloppet och till samtliga omständigheter vid brottet. Beloppet bör i de flesta fall kunna vara av särskild betydelse, om inte detta framstår mer som ett slumpmässigt resultat.
Som nämnts kommer sannolikt bestämmelsen om ringa brott i praktiken sällan att tillämpas. I de fall bestämmelsen ändå aktuali- seras bör åtal endast väckas om det av särskilda skäl är motiverat ur allmän synpunkt. Skälet för det är att rättsväsendet bör koncentrera sig på de mest klandervärda agerandena och inte bagatellartad brotts- lighet. Genom en åtalsbegränsning kan resurserna koncentreras till brott av normalgraden eller grova brott. Ett särskilt skäl att väcka åtal kan vara att någon begår upprepad ringa brottslighet, utan att det är att bedöma som brott av normalgraden, eller andra situationer som framstår som särskilt klandervärda.
6.3.5Grovt subventionsbrott
Utredningens förslag: För grova fall av subventionsbrott ska en särskild straffbestämmelse tas in i den föreslagna lagen. Brottet ska betecknas som grovt subventionsbrott. Straffet ska vara fäng- else i lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska beaktas särskilt om brottet rört betydande belopp, om den som begått brottet använt falska handlingar eller vilseledande bokföring, eller om gärningen har ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning.
Skälen för förslaget: En bestämmelse för särskilt allvarliga fall av subventionsbrott bör tas in i lagen. Brottet bör betecknas grovt subventionsbrott. Straffskalan bör vara densamma som för grovt
205
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
bedrägeri, grovt bidragsbrott och grovt omställningsstödsbrott, dvs. straffminimum bör vara fängelse sex månader och straffmaximum bör vara fängelse sex år.
I bestämmelsen bör anges sådana omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt. Även här bör en jämförelse kunna göras med de omständigheter som beaktas vid be- dömningen av om ett bidragsbrott och ett omställningsstödsbrott är grovt. I likhet med vad som gäller för dessa grova brott bör det sär- skilt beaktas om brottet rört betydande belopp. Statliga företagsstöd uppgår många gånger till stora belopp. Ett antagande är därför att subventionsbrott ofta kommer att rubriceras som grova med hänsyn till de belopp brottsligheten rört.
Det är förhållandevis vanligt med användande av falska handlingar i samband med bedrägeribrott mot det allmänna. Det utgör en sådan omständighet som bör beaktas vid bedömningen av om en gärning utgör ett grovt subventionsbrott, i likhet med vad som gäller för grovt bedrägeri, grovt bidragsbrott och grovt omställningsstödsbrott. Förfalskningsåtgärden kan t.ex. bestå i att skriva en annan persons namnteckning eller att ändra en uppgift i ett dokument som utfärdats av någon annan (se prop. 1995/96:170 s. 111 och bet. 1995/96:JuU23 s. 14). Ett exempel kan vara att ett förfalskat revisorsintyg ges in.
En omständighet som anknyter till användandet av falska hand- lingar är att vilseledande bokföring används för att begå brottet. Mottagare av ett statligt företagsstöd är i många fall skyldiga att i samband med granskning och kontroll lämna över underlag i form av bokföring till den utbetalande myndigheten eller organisationen. Bokföringsmaterial har på detta sätt ofta en stor betydelse vid bedöm- ningen av rätten till statliga företagsstöd. En vilseledande bokföring kan exempelvis leda till att ett felaktigt utbetalt statligt företagsstöd inte återkrävs. Möjligheten för den utbetalande myndigheten eller organisationen till fördjupad kontroll av bokföringen är vidare be- gränsad. Det bör ses som särskilt allvarligt att använda sig av vilse- ledande bokföring för att begå brottet. Omständigheten bör därför särskilt beaktas vid bedömningen av om brottet ska rubriceras som grovt.
En annan omständighet som bör beaktas är, i likhet med vad som gäller för bidragsbrott och omställningsstödsbrott, om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning.
206
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
De nu nämnda situationerna är exempel som kan men inte alltid behöver medföra att brottet bedöms som grovt. En värdering av samtliga omständigheter ska alltid göras i varje enskilt fall (jfr prop. 2006/07:80 s. 82 och 83 och prop. 2019/20:181 s. 83).
6.3.6Vårdslöst subventionsbrott
Utredningens förslag: För gärningar som begås av grov oakt- samhet ska en särskild straffbestämmelse tas in i den föreslagna lagen. Brottet ska betecknas vårdslöst subventionsbrott. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst ett år.
Kriminaliseringen ska omfatta såväl lämnande av oriktiga uppgifter som underlåtenhet att anmäla ändrade förhållanden. Mindre allvarliga fall ska vara straffria.
Skälen för förslaget: Som framgått ovan i avsnitt 6.2.6 anser vi att grovt oaktsamma ageranden är straffvärda och bör omfattas av en kriminalisering. En särskild straffbestämmelse för grovt oaktsamma fall av subventionsbrott bör alltså införas. Denna bör även innefatta brott som består i underlåtenhet att anmäla ändrade förhållanden som påverkat rätten till ett statligt företagsstöd. De objektiva brotts- förutsättningarna bör därför vara desamma som för huvudbrottet.
Både aktivt uppgiftslämnande och underlåtenhet att anmäla änd- rade förhållanden bör kunna medföra straffansvar för grov oaktsam- het. Medveten oaktsamhet kan betecknas som grov. Det kan vara situationer där den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla har misstänkt att den lämnade uppgiften varit felaktig eller att det förelåg en anmälningsskyldighet. Även omedveten oaktsamhet kan betecknas som grov, exempelvis när en person inte har kontrollerat riktigheten av mer betydelsefulla uppgifter som lämnats, även om det funnits skäl att göra det. Det bör i sammanhanget påpekas att den som ansöker om ett statligt företagsstöd i regel gör det som företrädare för sökanden, antingen i tjänsten som anställd eller som firmatecknare. Ansökan har ofta anknytning till sökandens yrkesmässiga verksamhet. Av det följer att kraven på den som ansöker kan ställas förhållandevis höga. I de flesta fall kan den som ansöker om statligt företagsstöd antas ha goda kunskaper om vilka regler som gäller för stödet. Sökanden bör
207
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
som utgångspunkt ha starka skäl att kontrollera att uppgifterna i en ansökan är riktiga. Brottet bör betecknas som vårdslöst subventions- brott.
Ett oaktsamhetsbrott kan som regel inte anses vara lika straffvärt som ett uppsåtligt brott. Straffskalan för vårdslöst subventionsbrott bör begränsas till böter eller fängelse i högst ett år. Det kan antas att påföljden oftast kommer att bli böter, även om det inte går att ute- sluta att det kan uppstå situationer där påföljden kan behöva bestäm- mas till fängelse.
Oaktsamhetsbrottet bör gälla sådana situationer som framstår som straffvärda. För att undvika att lagstiftningen omfattar bagatell- artade situationer med små belopp bör mindre allvarliga fall vara straffria. Motsvarande synsätt gäller enligt 4 § bidragsbrottslagen (jfr prop. 2006/07:80 s. 83 och 84, se även prop. 2018/19:132 s.
6.3.7Subventionsmissbruk
Utredningens förslag: Straffbestämmelsen om subventionsmiss- bruk ska utvidgas till att också omfatta statliga företagsstöd. Straff- ansvaret ska gälla för den som, i strid med föreskrifter eller villkor, använder eller utnyttjar ett statligt företagsstöd eller
Bestämmelsen om subventionsmissbruk ska flyttas från brotts- balken till den föreslagna lagen.
Skälen för förslaget
Användning av statliga företagsstöd i strid med ändamålet
Som redogjorts för i avsnitt 3.2.1 är det vanligt att statliga företags- stöd beviljas för ett särskilt ändamål eller för vissa specifika åtgärder. Det framgår i sådana fall av författning eller av det aktuella beslutet vad medlen får användas till. De statliga företagsstöden skiljer sig på detta sätt från de utbetalningar som omfattas av bidragsbrottslagen. Det bör vara straffbart att använda statliga företagsstöd på annat sätt än det som medlen beviljats för (se avsnitt 6.2.7).
208
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Den föreslagna bestämmelsen om subventionsbrott kan i vissa fall omfatta situationer där ett beviljat stöd används i strid med vad det beviljats för. I de allra flesta situationer träffar den föreslagna subventionsbrottsbestämmelsen dock inte fallet att en stödmotta- gare använder ett statligt företagsstöd för ett annat ändamål än det som stödet beviljats för. Bestämmelsen syftar till att skydda de stat- liga företagsstöden från brottsliga angrepp genom att straffbelägga lämnandet av oriktiga uppgifter, och underlåtenhet att anmäla änd- rade förhållanden, som riskerar att leda till att ett statligt företags- stöd betalas ut felaktigt eller inte återkrävs.
Lämnandet av felaktiga uppgifter tar sikte på brottsliga angrepp som sker när en sökande lämnar uppgifter i en ansökan eller i kon- takt med en myndighet före det att ett statligt företagsstöd har be- talats ut. Situationen täcker inte förhållanden som inträffar efter att ett statligt företagsstöd har betalats ut. Underlåtenhetsfallen kan i vissa situationer däremot täcka in en senare felaktig användning av det statliga företagsstödet. Det som blir avgörande är dels om det finns en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden, dels innebörden av en sådan skyldighet. För att användning av ett statligt företags- stöd i strid med ändamål eller villkor ska kunna leda till ansvar för subventionsbrott krävs att stödet beviljas för visst ändamål och att det i lag eller förordning tydligt framgår att mottagaren är skyldig att anmäla ändrade förhållanden som är kopplade till ändamålet (se avsnitt 6.3.3). Vår kartläggning och analys av stödvillkoren visar att majoriteten av de författningar som reglerar statliga företagsstöd saknar en skyldighet för en stödmottagare att anmäla ändrade för- hållanden (se avsnitt 5.3.1). Bestämmelsen om subventionsbrott ut- gör alltså inte ett tillräckligt straffrättsligt skydd när det gäller fel- aktig användning av statliga företagsstöd. För att uppnå ett effektivt straffrättsligt skydd behövs en särskild straffbestämmelse som tar sikte på användning av statliga företagsstöd i strid med ändamålet.
Bestämmelsen om subventionsmissbruk bör omfatta statliga företagsstöd
För att ett straffrättsligt skydd för statliga företagsstöd ska vara effektivt bör det också vara straffbart att använda stöd till andra ändamål än vad det beviljats för. Ett sådant skydd finns sedan tidi- gare för bidrag eller förmåner som finansieras över eller på annat sätt
209
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
påverkar Europeiska unionens eller Europeiska atomenergigemen- skapens budgetar genom straffbestämmelsen om subventionsmiss- bruk (se 9 kap. 3 b § brottsbalken och avsnitt 6.2.7). Vi anser att straff- bestämmelsen bör utvidgas till att också omfatta statliga företagsstöd.
Frågan om den nuvarande subventionsmissbruksbestämmelsens tillämpningsområde behandlades i förarbetena vid bestämmelsens införande. I den promemoria som låg till grund för lagstiftningen föreslogs att bestämmelsen inte bara skulle tillämpas på stöd med
Regeringen ansåg dock att det saknades en kartläggning och en analys av de statliga ersättningar som bestämmelsen skulle komma att tillämpas på samt att det inte framkommit något uttalat praktiskt behov av en sådan kriminalisering. Mot denna bakgrund begränsades bestämmelsens tillämpningsområde till att endast omfatta EU- medel. Detta trots att det riskerar leda till otillfredsställande resultat för sådana stöd som har finansiering både från EU och Sverige. (Prop. 1998/99:32 s. 26 och 27.)
Det kan konstateras att förhållandena förändrats sedan subven- tionsmissbruksbestämmelsen infördes. De motiv som låg till grund för att man inte lät straffansvaret vid subventionsmissbruk också innefatta felaktig användning av förmåner och bidrag med nationell finansiering kan i dag ifrågasättas. Vår kartläggning och analys av de statliga stöden till företag och andra juridiska personer visar att det finns ett behov av straffrättsliga åtgärder för att skydda hur statens medel inte bara betalas ut utan också hur de används (se avsnitt 6.2.7). Den ordning som gäller i dag innebär att det är straffritt att använda ett stöd för ett annat ändamål, så länge det inte går att styrka ett bedrägeriuppsåt vid utbetalningstillfället. Den straffrättsliga re- gleringen bör utformas så att man kommer till rätta med det proble- met. Vi anser därför att brottet subventionsmissbruk bör utvidgas till att också omfatta statliga företagsstöd.
210
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Brottsförutsättningar och straffskala
Den föreslagna lydelsen av bestämmelsen om subventionsmissbruk innebär att straffansvaret utökas till att också gälla statliga företags- stöd. De grundläggande förutsättningarna för straffansvar är dock desamma som tidigare.
För ansvar krävs att ett statligt företagsstöd eller
Straffskalan för subventionsmissbruk är böter eller fängelse i högst två år. Det har inte framkommit något som talar för att den behöver ändras. Den framstår inte heller som oproportionerlig i för- hållande till straffskalorna för annan brottslighet. Vi bedömer att straffskalan bör lämnas oförändrad.
Ringa fall ska fortsatt vara straffria. Det är inte tänkt att varje mindre avvikelse vid nyttjandet av ett statligt företagsstöd eller EU- stöd ska leda till straffansvar. Såsom ringa fall bör betraktas dels gär- ningar som avser låga belopp, dels fall där avvikelsen från det före- skrivna ändamålet är obetydlig och dels fall där det föreligger något annat förhållande som medför att gärningen framstår som ursäktlig. (Prop. 1998/99:32 s. 28.)
Att straffbestämmelsen utvidgas till att också omfatta statliga företagsstöd innebär att t.ex. bidrag som finansieras delvis av EU- medel och delvis genom nationell medfinansiering omfattas fullt ut av straffansvar. Tidigare omfattade straffansvaret endast den del av bidraget som finansierats med
Den lagtekniska lösningen
Den nuvarande bestämmelsen om subventionsmissbruk är placerad i 9 kap. brottsbalken. Vi föreslår att bestämmelsen lyfts ur brotts- balken och placeras i vår föreslagna lag om subventionsbrott. Regel- verket blir överskådligt och tydligt om samtliga straffbestämmelser som gäller statliga företagsstöd är samlade i en lag. Att låta bestäm-
211
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
melsen om subventionsmissbruk vara kvar i brottsbalken framstår inte som logiskt.
Vårt förslag innebär också att den nuvarande subventionsmiss- bruksparagrafen ändras och delas upp för att systematiskt passa in i den föreslagna lagens utformning. Den nuvarande paragrafen i brotts- balken innehåller både straffbestämmelsens tillämpningsområde och brottsförutsättningar. Paragrafen bör delas upp för att anpassas till den föreslagna lagens systematik. Den nuvarande bestämmelsen anger tillämpningsområdet på så sätt att den gäller sådana bidrag eller förmåner som finansieras över eller på annat sätt påverkar Europeiska unionens eller Europeiska atomenergigemenskapens budgetar. Detta bör benämnas
6.3.8Grovt subventionsmissbruk
Utredningens förslag: Straffbestämmelsen om grovt subven- tionsmissbruk ska utvidgas till att också omfatta statliga företags- stöd. Straffet ska vara fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet rört betydande belopp eller varit av särskilt farlig art.
Bestämmelsen om grovt subventionsmissbruk ska flyttas från brottsbalken till den föreslagna lagen.
Skälen för förslaget: Mot bakgrund av att bestämmelsen om sub- ventionsmissbruk föreslås att omfatta statliga företagsstöd bör även bestämmelsen om grovt brott göras om och utvidgas på motsvarande sätt. Straffskalan på fängelse i lägst sex månader och högst sex år framstår fortsatt som lämplig och bör lämnas oförändrad.
Vi anser att de ursprungliga kvalifikationsgrunderna för grovt brott fortsatt är lämpliga, även beaktat att bestämmelsen också före- slås gälla statliga företagsstöd.
Den första omständigheten som särskilt bör beaktas bör även fortsättningsvis vara att gärningen avsett betydande belopp. I likhet med vad som föreslås för subventionsbrott och vad som gäller för
212
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
bidragsbrott och andra förmögenhetsbrott bör brottets ekonomiska omfattning få betydelse för bedömningen av brottets allvar. Den föreslagna ändringen i bestämmelsen, från betydande värde till bety- dande belopp, är endast av redaktionell karaktär och avser inte ut- trycka någon förändring i tillämpning. (Jfr prop. 2018/19:78 s. 11.)
Den andra omständigheten som fortsatt bör beaktas särskilt vid bedömningen av om brottet är grovt bör vara om gärningen varit av särskilt farlig art. I enlighet med tidigare förarbetsuttalanden tar denna omständighet främst sikte på fall där tillvägagångssättet har varit förslaget, t.ex. genom att gärningspersonen som ett led i sub- ventionsmissbruket använt falska eller osanna handlingar eller vilse- ledande bokföring för att dölja brottet, eller på annat sätt gjort brottsligheten svårupptäckt. (Jfr prop. 2018/19:78 s. 11.)
De nu nämnda situationerna är exempel som kan men inte alltid behöver medföra att brottet bedöms som grovt. Samtliga relevanta omständigheter ska värderas och en helhetsbedömning ska göras i varje enskilt fall.
Bestämmelsen om grovt subventionsmissbruk bör flyttas över till den föreslagna lagen.
6.3.9Frivillig rättelse
Utredningens förslag: En särskild bestämmelse ska tas in i den föreslagna lagen med innebörd att den som före utbetalning eller tillgodoräknande av ett statligt företagsstöd frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut om stödet kan fattas inte ska dömas för subventionsbrott eller vårdslöst subventions- brott.
Skälen för förslaget
Frivilligt tillbakaträdande och frivillig rättelse
Av bestämmelsen i 23 kap. 3 § brottsbalken följer att den som frivil- ligt tillbakaträder från ett försöksbrott genom att avbryta gärningens utförande inte ska dömas till ansvar. Det är inte möjligt att med stöd av bestämmelsen tillbakaträda, och därmed undgå att dömas till an-
213
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
svar, från ett fullbordat brott. Det finns dock bestämmelser i annan lagstiftning om frivillig rättelse som innebär en sådan möjlighet.
I bidragsbrottslagen finns en bestämmelse om frivillig rättelse (5 §) med innebörden att den som före en utbetalning eller ett till- godoräknande av en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd fri- villigt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut om förmånen eller stödet kan fattas inte ska dömas för bidragsbrott. Bestämmelsen innebär att den enskilde har en möjlighet att inte dömas till ansvar vid ett fullbordat brott. Det är alltså frågan om en annan situation än den som avses i brottsbalkens bestämmelse om frivilligt tillbaka- trädande. Bestämmelsen om frivillig rättelse motiverades med att det skulle främja att förmånstagare ändrade felaktiga uppgifter som lämnats i ett tidigt skede. Ett annat motiv var att bidragsbrottets konstruktion med ett s.k. farerekvisit innebar att det som tidigare bedömts som försöksbrott skulle komma att bedömas som full- bordade brott. Konstruktionen medgav inte något frivilligt tillbaka- trädande. En bestämmelse om frivillig rättelse ansågs kompensera för denna förändring. (Prop. 2006/07:80 s. 85.)
Skattebrottslagen innehåller en bestämmelse (12 §) om frivillig rättelse. Bestämmelsen har funnits länge och innebär, på samma sätt som enligt bidragsbrottslagen, att det finns en möjlighet till straffri- het vid ett fullbordat brott. Bestämmelsen motiverades av att avsak- naden av en sådan bestämmelse kunde föra med sig att den som en gång lämnat en oriktig uppgift fortsatte med detta för att dölja det första brottet. (Prop. 1971:10 s. 237.)
En möjlighet till frivillig rättelse finns också enligt lagen (2020:548) om omställningsstöd (38 §). Bestämmelsen har samma konstruktion som både bidragsbrottslagen och skattebrottslagen, i den meningen att den innebär en möjlighet att inte dömas till ansvar vid ett annars fullbordat brott. Behovet av frivillig rättelse motiverades med samma resonemang som fördes i fråga om bestämmelserna i bidragsbrotts- lagen och skattebrottslagen. Som ytterligare skäl anfördes att det var angeläget att skapa incitament för frivilliga rättelser eftersom stöd- beloppen inom omställningsstödet kunde antas bli mycket stora. (Prop. 2019/20:181 s. 84.)
214
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
Det ska införas en möjlighet till frivillig rättelse
Det föreslagna nya brottet subventionsbrott är ett farebrott. På mot- svarande sätt som vid bidragsbrott, skattebrott och omställnings- stödsbrott innebär det att gärningar som tidigare kunnat straffas som försök nu kan komma att bedömas som fullbordade brott. Möjlig- heten till frivilligt tillbakaträdande enligt brottsbalken gäller inte i dessa situationer. Som påpekats i andra lagstiftningsärenden bör det införas en slags kompensation för denna situation.
Även övriga motiv som förts fram i samband med införandet av möjligheten att tillbakaträda frivilligt från bidragsbrott, skattebrott och omställningsstödsbrott gör sig gällande i fråga om subventions- brott. Det är, för subventionsbrott, angeläget att främja att den som ansökt om ett statligt företagsstöd frivilligt ändrar felaktiga uppgif- ter som sökanden upptäcker. En ordning där det inte vore möjligt att tillbakaträda frivilligt skulle riskera att leda till att en sökande undviker att rätta uppgifter som sökanden efter ansökan fått reda på är felaktiga, i syfte att undgå upptäckt. Den situationen bör undvikas. En bestämmelse ska därför tas in i den nya lagen med innebörd att den som före utbetalning eller tillgodoräknande av ett statligt företagsstöd frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att ett korrekt beslut om stödet kan fattas inte ska dömas för subventionsbrott.
6.3.10Anmälningsskyldighet
Utredningens förslag: En anmälningsskyldighet ska införas vid misstanke om brott i samband med ansökningar, utbetalningar och tillgodoräknanden av statliga företagsstöd. Anmälningsskyldig- heten ska gälla för de myndigheter och organisationer som om- fattas av den nya lagen. Anmälan ska göras till åklagare.
Mål om brott mot lagen om subventionsbrott ska handläggas av Ekobrottsmyndigheten. En bestämmelse om det ska tas in i för- ordningen med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.
Utredningens bedömning: Anmälningsskyldigheten bör inte om- fatta misstanke om brott mot
215
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
Skälen för förslaget och bedömningen
Anmälningsbenägenheten måste öka
För att de föreslagna straffbestämmelserna ska bli effektiva och leda till lagföring krävs att misstänkta brott upptäcks och anmäls. Det saknas en sammanhållen statistik över antalet anmälningar för brott mot statliga företagsstöd. Det kan dock konstateras att antalet an- mälningar under 2021 var anmärkningsvärt få (se avsnitt 5.3.3). Även om antalet anmälningar kan variera från år till år är det osanno- likt att 2021 skulle avvika från mönstret i någon betydande grad. Ett antagande är att antalet anmälningar möjligtvis borde vara fler 2021, eftersom det under året beslutades om betydande stödåtgärder med anledning av
Den övergripande bilden vi har fått genom våra möten med de utbetalande myndigheterna och organisationerna är att antalet an- mälda brott är lågt i allmänhet. Med hänsyn till de indikationer vi fått på att stöden är utsatta för brott och de risker för brottsliga an- grepp som finns är det inte orimligt att anta att det sker en under- rapportering. Att misstänkta brott inte anmäls är allvarligt och innebär inte bara att färre brott klaras upp utan också att det är svårt att upp- skatta omfattningen av brottsligheten på området.
Underrapporteringen kan ha flera orsaker. Vid våra möten med utbetalande myndigheter och organisationer samt brottsbekämpande myndigheter har det framför allt förts fram att misstänkta brott inte anmäls för att det upplevs som arbetskrävande att göra en anmälan, särskilt eftersom anmälningarna sällan leder till lagföring. Detta är naturligtvis otillfredsställande. Benägenheten att anmäla misstänkta brott mot de statliga företagsstöden måste öka.
Det saknas i dagsläget en författningsreglerad anmälningsskyldig- het för de myndigheter och organisationer som beslutar om statliga företagsstöd. Däremot finns det hos flera av de utbetalande myndig- heterna och organisationerna interna riktlinjer om när och hur en anmälan ska göras.
216
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
En anmälningsskyldighet kan öka antalet anmälningar
För att öka antalet anmälningar anser vi att det bör införas en anmäl- ningsskyldighet. En bestämmelse om det bör införas i den föreslagna lagen. Anmälningsskyldigheten bör gälla för samtliga myndigheter och organisationer som beslutar om statliga företagsstöd.
Det kan på goda grunder antas att anmälningarna kommer att bli fler när skyldigheten att anmäla blir lagfäst och obligatorisk. En mot- svarande bestämmelse om anmälningsskyldighet finns i bidrags- brottslagen (6 §) och har funnits sedan lagen infördes. Ett motiv till att införa en anmälningsskyldighet för bidragsbrott var att man ville att benägenheten att anmäla brott skulle öka (prop. 2006/07:80 s. 88). År 2008, som var det första hela året som bidragsbrottslagen gällde, anmäldes det 9 281 bidragsbrott. Under perioden
Att införa en anmälningsskyldighet kan också bidra till att lik- artade ageranden bedöms på samma sätt, vilket också är en utgångs- punkt för den straffrättsliga lösning som vi föreslagit. Det är otill- fredsställande att de utbetalande myndigheterna och organisationerna inte omfattas av ett gemensamt regelverk för när en anmälan ska göras vid misstänkt brottslighet. Antalet utbetalande myndigheter och organisationer för statliga företagsstöd uppgår till cirka 80. Det är mot denna bakgrund inte osannolikt att det finns olika uppfatt- ningar och betydande skillnader i fråga om när en myndighet eller organisation anser att ett misstänkt brott ska anmälas. Att införa en gemensam anmälningsskyldighet skulle inte bara bidra till att öka an- talet anmälningar, utan även främja en ökad likvärdighet när det gäller hanteringen av misstänkta brott. En reglerad anmälningsskyldighet minskar utrymmet för skönsmässiga bedömningar och tydliggör att misstänkt brottslighet ska anmälas. Skyldigheten kan på detta sätt också fungera som ett stöd för såväl handläggare som för de ut- betalande myndigheterna och organisationerna.
217
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
En anmälan ska göras när det finns anledning att anta att brott har begåtts
Brottslighet upptäcks i regel i samband med ansökningar, utbetal- ningar eller vid granskning av en inkommen redovisning. Brottslig- het kan också upptäckas genom allmänhetens tips. Oavsett hur ett misstänkt brott upptäcks bör grunderna för att det ska anmälas ut- formas på samma sätt. En anmälan bör göras när det finns anledning att anta att brott har begåtts. Beviskravet är detsamma som gäller vid inledande av förundersökning och återfinns även på andra rättsom- råden där det finns en lagstadgad anmälningsskyldighet (se 23 kap. 1 § rättegångsbalken, jfr 17 § skattebrottslagen och 3 kap. 1 § lagen [2016:1307] om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmark- naden). Om en myndighet eller organisation upptäcker ett misstänkt brott bör brottet anmälas om agerandet objektivt sett kan antas vara brottsligt. Den utbetalande myndigheten eller organisationen bör inte göra någon preliminär bedömning av den misstänktes uppsåt eller oaktsamhet. Sådana bedömningar kräver i regel att ytterligare utredningsåtgärder vidtas i förhållande till den misstänkte, exem- pelvis att ett förhör hålls, vilket är uppgifter som inte de utbetalande myndigheterna eller organisationerna har eller bör ha. Utrednings- åtgärder bör i stället ligga på den myndighet som har ansvar att utreda brottsmisstanken.
Anmälan ska ske till Ekobrottsmyndigheten
I dag handläggs brott mot statliga stöd till företag och andra juri- diska personer antingen av Åklagarmyndigheten eller Ekobrotts- myndigheten beroende på vilket stöd brottsmisstanken avser. Eko- brottsmyndigheten handlägger bl.a. misstänkta omställningsstöds- brott, subventionsmissbruk och s.k.
218
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
I våra möten med brottsutredande myndigheter och utbetalande aktörer har det framkommit att de ärenden som gäller misstänkta brott mot de statliga företagsstöden kräver kompetens och vana av att arbeta med utredningar om ekonomisk brottslighet. Vi anser där- för att anmälningar som avser misstänkt brottslighet mot de statliga företagsstöden bör anmälas till Ekobrottsmyndigheten. Myndig- heten är bäst lämpad att utreda ekonomisk brottslighet där företag och andra juridiska personer används som en del av brottsupplägget. Myndigheten har särskild kompetens och kunskap som ofta krävs vid utredning av ekonomisk brottslighet, bl.a. när det gäller att granska bokföring och annan finansiell information. Myndigheten handlägger även sedan tidigare mål om subventionsmissbruk och omställnings- stödsbrott, vilket talar för att låta myndigheten ta det samlade an- svaret för brottslighet riktad mot statliga företagsstöd.
Åklagare bör anges som mottagare av anmälningar av misstänkta brott i den föreslagna lagen. Detta överensstämmer med hur anmäl- ningsskyldigheten är konstruerad i andra lagar som reglerar måltyper som Ekobrottsmyndigheten handlägger (jfr 17 § skattebrottslagen och 3 kap. 1 § lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappers- marknaden som i båda fallen anger att anmälan ska ske till åklagare). Det föreslås följa av förordningen med instruktion för Ekobrotts- myndigheten att det är åklagare där som hanterar anmälda brott en- ligt lagen om subventionsbrott.
Anmälningsskyldigheten ska inte gälla för
Vi bedömer att anmälningsskyldigheten inte bör gälla för sådana
219
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
6.3.11Preskription
Utredningens förslag: Preskriptionstiden för ringa subventions- brott och vårdslöst subventionsbrott ska vara fem år.
Skälen för förslaget: Regler om åtalspreskription, eller tid inom vilken en misstänkt ska ha häktats eller ha fått del av åtal för brottet för att få dömas till påföljd, finns i 35 kap. brottsbalken. Bestämmel- serna gäller även specialstraffrättslig lagstiftning, om det inte finns någon särskild bestämmelse om annan preskriptionstid. Reglerna om preskription innebär att de föreslagna bestämmelserna subven- tionsbrott och subventionsmissbruk av normalgraden skulle pre- skriberas efter fem år och de grova brotten efter tio år. De föreslagna brotten ringa subventionsbrott och vårdslöst subventionsbrott skulle preskriberas redan efter två år.
Vid införandet av bidragsbrottslagen innehöll lagen inte några specialbestämmelser om preskription. När lagen utvärderades fram- kom att det var vanligt att ringa bidragsbrott och vårdslösa bidrags- brott preskriberades under tiden som ärendena handlades. Det inne- bar att utbetalande myndigheter, arbetslöshetskassor, kommuner samt polis och åklagare lade ned resurser på att upptäcka och utreda brott som inte ledde till lagföring på grund av att tiden inte räckte till. Mot denna bakgrund infördes specialbestämmelser om preskrip- tion för dessa brott. Preskriptionstiden för ringa och vårdslösa bidrags- brott förlängdes från två till fem år. (Prop. 2018/19:132 s. 40.)
När det gäller ringa subventionsbrott och vårdslöst subventions- brott är det ett rimligt antagande att det finns ett motsvarande behov av förlängd preskriptionstid som för ringa bidragsbrott och vårds- löst bidragsbrott. I normalfallet ska den utbetalande myndigheten eller organisationen inleda en granskning, för att därefter anmäla miss- tänkt brottslighet till åklagare. Brottslighet riktad mot de statliga företagsstöden kan antas vara minst lika tidskrävande att utreda som brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Att misstänkta brott skulle hinna bli preskriberade under tiden de handlades vore otillfredsstäl- lande. Preskriptionstiden för ringa subventionsbrott och vårdslöst subventionsbrott bör därför vara fem år.
220
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
6.3.12Konkurrensfrågor
När det gäller frågan om konkurrens mellan subventionsbrott och bedrägeribestämmelsen bör motsvarande ordning gälla som för bi- dragsbrott. Subventionsbrott ska således ha företräde framför bedrä- geribestämmelsen i enlighet med principen om lex specialis. Detta gäller även om gärningen kan tänkas innefatta ett aktivt vilseledande. Om rekvisiten för subventionsbrott är uppfyllda ska bedrägeribe- stämmelsen inte tillämpas. Det innebär att när en gärning utgör ett subventionsbrott behöver någon prövning av om ett sådant brott skulle kunna innefatta ett bedrägeri inte ske.
När det gäller subventionsbrottets förhållande till bidragsbrott anser vi att situationen bäst löses genom att lagen om subventions- brott ska vara subsidiär i förhållande till bidragsbrottslagen (se av- snitt 6.3.2).
För andra brott i brottsbalken bör motsvarande ordning gälla som vid bedrägeri. När ett subventionsbrott har begåtts med an- vändande av en falsk handling, utan att brottet är att anse som grovt, bör det dömas i konkurrens för både subventionsbrott av normal- graden och urkundsförfalskning enligt 14 kap. 1 § brottsbalken. Om en gärning innefattar osann eller vårdslös försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken bör det dömas endast för subventionsbrott. Om en gärning innefattar såväl vårdslöst subventionsbrott som vårdslös försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken bör det endast dömas för vårdslöst subventionsbrott.
Ett grovt subventionsbrott som begåtts genom användande av en falsk handling bör normalt konsumera förfalskningsbrottet. Om förfalskningsbrottet ursprungligen har begåtts för ett annat ändamål än att begå subventionsbrottet bör det dock vara möjligt att döma även för förfalskningsbrottet. Motsvarande synsätt bör många gånger gälla vid bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § brottsbalken. Ett grovt subventionsbrott som begåtts genom användning av vilseledande bokföring förutsätter inte att gärningspersonen nödvändigtvis gjort sig skyldig till bokföringsbrott. Det kan påpekas att den som begår subventionsbrottet inte behöver vara bokföringsskyldig enligt bok- föringslagen (1999:1078). I de fall den som begår subventionsbrottet också är bokföringsskyldig bör det inte dömas för både grovt sub- ventionsbrott och bokföringsbrott, om bokföringsbrottet begåtts i syfte att på oriktiga grunder erhålla ett statligt företagsstöd. Om bok-
221
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
SOU 2024:24 |
föringsbrottet däremot begåtts i ett annat syfte, eller om bokförings- brottet är grovt, bör det dömas även för dessa brott. Förhållandena kan här skifta från fall till fall, och frågorna får överlämnas till rätts- tillämpningen. (Jfr resonemang i prop. 1995/96:170 s. 164 och Asp, Ulväng & Jareborg, Kriminalrättens grunder, 2 uppl., 2013, s. 494.)
I konkurrenshänseende kommer ett subventionsmissbruk att kon- sumeras av ett föregående subventionsbrott eller bedrägeri. Som redo- visats kan det uppstå situationer där en felaktig användning av ett statligt företagsstöd kan utgöra en sådan omständighet som, om det finns en skyldighet i lag eller förordning, en stödmottagare ska upp- lysa den utbetalande aktören om. Att underlåta att anmäla ett sådant förhållande kan, om det leder till en fara för att det statliga företags- stödet betalas ut med ett felaktigt belopp eller inte återkrävs, utgöra ett subventionsbrott. I en sådan situation bör det dömas för sub- ventionsbrott i första hand. Vår kartläggning har dock visat att de fallen borde vara sällsynta med hänsyn till hur ovanligt det är med en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden. Det kan dock inte ute- slutas att det i framtiden kan bli vanligare att en sådan skyldighet tas in i de författningar som reglerar statliga företagsstöd.
Har en urkundsförfalskning eller osann försäkran eller ett osant intygande föregått subventionsmissbruket bör ansvar ådömas för båda brotten eftersom skyddsintressena inte sammanfaller. Det är dock svårt att tänka sig en sådan situation som inte innebär att det är frågan om ett subventionsbrott.
6.4Upphävanden och följdändringar
Utredningens förslag: Straffbestämmelserna om subventions- missbruk och grovt subventionsmissbruk i brottsbalken ska upp- hävas. Även straffbestämmelsen i lagen om omställningsstöd ska upphävas. Vissa andra följdändringar ska även göras.
Skälen för förslaget: Med hänsyn till att straffbestämmelserna om subventionsmissbruk och grovt subventionsmissbruk flyttas till den föreslagna lagen ska bestämmelserna i brottsbalken upphävas. Av samma skäl ska även straffbestämmelsen i lagen om omställnings- stöd upphävas.
222
SOU 2024:24 |
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och juridiska personer |
De föreslagna ändringarna medför vissa följdändringar i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet, för- ordningen med instruktion för Ekobrottsmyndigheten, förordningen (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020, förord- ningen (2020:838) om omställningsstöd för
223
7Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar
7.1Inledning
I detta kapitel redogör vi för våra bedömningar och förslag avseende underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar. Enligt direktiven ska vi:
•utreda om det finns behov av en utökad underrättelseskyldighet, t.ex. i fråga om vilka aktörer och vilka typer av stöd som bör om- fattas av underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar, och under vilka förutsättningar underrättelser ska lämnas,
•väga fördelarna av utökade möjligheter att upptäcka felaktiga ut- betalningar mot de kostnader som hanteringen av underrättel- serna kan medföra, och vid denna avvägning lägga särskild vikt vid risken för att de berörda stöden missbrukas,
•för det fall det finns ett behov av en utökad underrättelseskyldig- het och fördelarna bedöms överstiga kostnaderna, analysera vilka konsekvenser en sådan utökning skulle få för enskildas personliga integritet och göra en intresseavvägning mellan behovet av en ut- ökad underrättelseskyldighet och skyddet för den personliga integriteten,
•analysera hur en eventuellt utökad underrättelseskyldighet för- håller sig till dataskyddsregleringen,
•under förutsättning att det både finns behov av en utökad under- rättelseskyldighet och en sådan bedöms vara proportionerlig, före- slå hur underrättelseskyldigheten ska utformas och hur berörda aktörer ska kunna behandla och utbyta personuppgifter, och
•lämna nödvändiga författningsförslag.
225
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
7.2Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
7.2.1Underrättelseskyldigheten behöver utökas
Utredningens bedömning: Det finns behov av en utökad under- rättelseskyldighet när det gäller felaktiga utbetalningar från väl- färdssystemen.
Skälen för bedömningen: Lagen (2008:206) om underrättelseskyl- dighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen trädde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med lagen, som har samma tillämp- ningsområde som bidragsbrottslagen, är att möjliggöra för aktörer att bistå varandra när det gäller att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt lagen är vissa aktörer skyldiga att underrätta den myndighet eller organisation som har fattat beslut om det finns anledning att anta att en ekonomisk för- mån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodo- räknats felaktigt eller med ett för högt belopp, se avsnitt 3.4.1.
Flera myndigheter har föreslagit att underrättelseskyldigheten i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen i olika avseenden ska utökas, se avsnitt 3.5.3 och
3.5.5.Förslagen gäller bl.a. att lagen bör omfatta fler stöd, att ytter- ligare aktörer bör omfattas och att underrättelser bör skickas i fler situationer än i dag. Skälen för förslagen är bl.a. att fler aktörer än de som omfattas av underrättelseskyldighet i dag har information som skulle kunna leda till att fler felaktiga utbetalningar upptäcks. Ett annat skäl är att en underrättelseskyldighet som omfattar fler situa- tioner skulle kunna göra det möjligt att upptäcka felaktigheter i ett tidigare stadium.
Felaktiga statliga utbetalningar är ett stort samhällsproblem som undergräver förtroendet för välfärdssystemen. För att de felaktiga utbetalningarna ska kunna åtgärdas och minska behöver de kunna upptäckas. Underrättelseskyldigheten är ett viktigt verktyg i det arbetet. Aktörer bör därför i än högre grad kunna bistå varandra för att upptäcka felaktiga utbetalningar.
226
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
7.2.2Inga ytterligare utbetalningar bör omfattas av lagen
Utredningens bedömning: Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör inte utvid- gas till att omfatta fler utbetalningar än i dag.
Skälen för bedömningen: Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen gäller sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som enligt lag eller förordning beslutas av Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsför- medlingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och betalas ut till en enskild person. Lagen gäller även sådana stöd, bidrag och ersätt- ningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde.
Skatteverket har i en framställning till regeringen föreslagit att lönegarantin ska omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi2020/02184).
Lönegarantisystemet har flera likheter med välfärdsförmånerna på så sätt att det är en skyddslagstiftning som träder in för arbetstagare i händelse av arbetsgivarens konkurs. Lönegarantilagen (1992:497) innebär att staten under vissa angivna förutsättningar svarar för en arbetstagares fordran på en arbetsgivare som försatts i konkurs eller är föremål för företagsrekonstruktion. Garantibelopp enligt lagen betalas ut av sju länsstyrelser som anges i lönegarantiförordningen (1992:501). Beslut om lönegaranti fattas emellertid av konkursförval- tare och rekonstruktörer enligt lagen (2022:964) om företagsrekon- struktion. Beslut kan också fattas av Kronofogdemyndigheten. Vid konkurser med bevakningsförfarande meddelar konkursförvaltaren dock inget formellt beslut om lönegaranti, utan underrättar läns- styrelsen om de lönefordringar som enligt förvaltarens uppfattning är klara. I dessa fall fattar länsstyrelsen i praktiken beslut i samband med utbetalningen av garantibelopp.
Regeringen har tidigare tagit ställning i frågan om lönegarantin ska omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen, senast vid utvidgningen av lagen 2019. Välfärdsbrottsutredningen föreslog då att lagen även skulle omfatta lönegarantin (SOU 2017:37). Regeringen anförde att lönegarantin
227
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
skiljer sig från övriga förmåner och stöd som omfattas av bidrags- brottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga ut- betalningar från välfärdssystemen. Regeringen framhöll vidare att det är en betydande skillnad mellan att ålägga myndigheter och kom- muner underrättelseskyldighet och att ålägga privata subjekt som konkursförvaltare och rekonstruktörer en sådan skyldighet. Kon- kursförvaltare och rekonstruktörer följer andra regelverk, t.ex. i fråga om handlingsoffentlighet, och har ändamål som skiljer sig från offentlig verksamhet. Konkursförvaltarens grundläggande uppgift är att verka för borgenärernas gemensamma rätt och bästa samt vidta alla de åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av konkursboet. Förvaltarens arvode ska dessutom utgå ur konkursboet framför andra skulder som boet har ådragit sig. Även en rekonstruktör har rätt till ersättning för det arbete och för de utlägg som uppdraget har krävt, och arvodet betalas av gäldenären (se prop. 2018/19:132 s. 45 och 46). En underrättelseskyldighet för dessa aktörer skulle således riskera att drabba en gäldenär i form av ökade kostnader.
Regeringen har aviserat att den avser att flytta ansvaret för att betala ut ersättning från lönegarantin till Skatteverket för att för- bättra kontrollen och därigenom motverka missbruk av lönegarantin (prop. 2023/24:1 s. 35). Även om Skatteverket betalar ut ersätt- ningen kommer med nuvarande reglering inte stödet att omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen eftersom Skatteverkets ersättningar inte omfattas av lagen. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över den statliga lönegarantin. Utredaren ska bl.a. ta ställning till om utbetalning av lönegarantiersättning bör omfattas av bidragsbrotts- lagen och, som en följd av det, om lönegarantiersättningen bör in- kluderas i tillämpningsområdet för lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Uppdraget ska redo- visas senast den 30 april 2025 (dir 2023:168).
När det gäller frågan om vilka förmåner som ska omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen framhöll regeringen i förarbetena att den avgränsning som gjorts i bidragsbrottslagen borde kunna utgöra en lämplig förebild (prop. 2007/08:48 s. 21). Vi menar att det inte har framkommit något som ger anledning att frångå regeringens ställningstagande. Tillämp- ningsområdena för bidragsbrottslagen och lagen om underrättelse- skyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör därför
228
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
även i fortsättningen stämma överens. Lagen bör därför inte utvidgas till att omfatta fler utbetalningar än i dag.
7.2.3Uppräkningen av vilka aktörer som omfattas av underrättelseskyldigheten bör finnas kvar
Utredningens bedömning: Uppräkningen i författningstexten av vilka aktörer som omfattas av underrättelseskyldigheten bör finnas kvar.
Skälen för bedömningen: Av 2 § lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen framgår att underrät- telseskyldigheten enligt lagen gäller för Migrationsverket, Försäk- ringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyn- digheten, Utbetalningsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna.
Skatteverket har i en skrivelse till regeringen framfört att uppräk- ningen av vilka aktörer som omfattas av underrättelseskyldigheten bör slopas och ersättas med en beskrivning av vilka typer av ersätt- ningar som omfattas av underrättelseskyldigheten (Fi2020/02184).
Det rör sig om ett förhållandevis begränsat antal aktörer som om- fattas av underrättelseskyldighet enligt lagen. Vår bedömning är att det under sådana förhållanden är tydligare, både för de som omfattas och de som inte omfattas, att de underrättelseskyldiga aktörerna fram- går direkt i författningstexten. Som vi ser det finns det därför inte skäl att genomföra Skatteverkets förslag.
7.2.4Regionerna ska omfattas av underrättelseskyldigheten
Utredningens förslag: Underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska utvidgas till att omfatta regionerna.
Skälen för förslaget: Ett flertal myndigheter har i en skrivelse till regeringen anfört att de anser att underrättelseskyldigheten i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen även ska gälla för regionerna (Fi2021/02564). Även Eko-
229
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
nomistyrningsverket har i sin rapport Säkerställ korrekta utbetal- ningar från välfärdsystemet – förslag på åtgärder 2023 föreslagit att regionerna ska omfattas (ESV 2023:25). Som skäl för att regionerna ska omfattas av lagen har myndigheterna anfört att regionerna har tillgång till uppgifter som kan indikera att välfärdsförmåner betalas ut felaktigt. Myndigheternas inventering visar att det i första hand är Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten som kan ha nytta av underrättelser från regionerna. Försäkringskassan och Pensions- myndigheten är de myndigheter som står för de största utbetal- ningarna. År 2020 betalade de båda myndigheterna tillsammans ut 631 miljarder kronor i socialförsäkringsförmåner (Fi2021/02564).
Ett exempel på information som regionerna har tillgång till är när barn uteblir från besök hos tandvård eller barnavårdscentral och där familjen inte kan nås. Att barn uteblir från inbokade besök skulle kunna tala för att familjen vistas eller bor utomlands samt att barnbidrag och andra eventuella bosättningsbaserade förmåner betalas ut felaktigt. Enligt Försäkringskassans PM 2021:1 är det 6
230
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
Ett annat exempel på information som regionerna har tillgång till är information om felaktigheter när det gäller det särskilda tand- vårdsstödet. Denna information kan ha betydelse för Försäkrings- kassans möjligheter att upptäcka felaktigheter när det gäller det all- männa tandvårdsstödet.
Regionerna har som framgått ovan information som andra aktö- rer kan ha nytta av i deras arbete för att upptäcka och förhindra fel- aktiga statliga utbetalningar. Det har dock framförts synpunkter på att en underrättelseskyldighet för regionerna skulle kunna försämra möjligheterna att åstadkomma en förtroendefull situation mellan hälso- och sjukvården och den enskilde, något som skulle kunna mot- verka intresset av att kontakta ett vårdorgan trots att det finns behov av det. Förtroendet mellan en region och t.ex. en vårdtagare kan dock, som vi ser det, inte vila på att regionen förväntas vara passiv vid miss- tankar om felaktiga utbetalningar. Risken framstår inte heller som högre än för t.ex. kommunernas socialtjänst som i dag omfattas av underrättelseskyldigheten.
Som skäl mot att regionerna ska omfattas av underrättelseskyl- dighet har även framförts kostnadsaspekten. Finansieringsprincipen innebär att en region eller kommun inte ska behöva höja skatten eller prioritera om sin verksamhet för att finansiera nya uppgifter som den ålagts utföra av staten. En underrättelseskyldighet för regio- nerna skulle innebära ett behov av utbildning för personalen både vad gäller skyldigheten i sig och i hur en underrättelse ska göras. Eftersom en underrättelse normalt görs av handläggare i det löpande arbetet torde detta inte ta någon större i tid i anspråk. När kommu- nerna blev underrättelseskyldiga enligt lagen gjorde regeringen be- dömningen att det på sikt inte innebar någon ökad kostnad eller arbetsbörda för kommunerna (prop. 2018/19:132 s. 58).
Det finns omständigheter som talar både för och emot att regio- nerna ska läggas till som underrättelseskyldiga enligt lagen. Vid en sammantagen bedömning anser vi att skälen för väger över. Genom att göra regionerna underrättelseskyldiga ökar möjligheten att kunna upptäcka och därmed stoppa fler felaktiga utbetalningar.
231
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
7.2.5Underrättelseskyldigheten ska även omfatta antaganden om framtida felaktigheter
Utredningens förslag: Underrättelseskyldigheten ska gälla även situationer där det finns anledning att anta att en ekonomisk för- mån eller ett ekonomiskt stöd kan komma att beslutas, att betalas ut eller att tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp.
Utredningens bedömning: Beviskravet för att underrättelse ska lämnas bör även i fortsättningen innehålla rekvisitet ”anledning att anta”.
Skälen för förslaget och bedömningen: Skatteverket har i en skri- velse till regeringen föreslagit att underrättelseskyldigheten ska gälla även om utbetalning av stöd ännu inte påbörjats eller beslutats (Fi2020/02184). Regeringen har tidigare tagit ställning i frågan om även framtida felaktigheter ska omfattas av lagen om underrättelse- skyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I för- arbetena till lagen angavs att flera omständigheter talar emot att inkludera även antaganden om framtida felaktigheter. Ett exempel på en sådan omständighet är osäkerheten när det gäller om ett för- farande kan komma att leda till en felaktig utbetalning och risken för felbedömningar. Det är vidare av betydelse för såväl den enskildes personliga integritet som för myndigheternas möjlighet att effektivt hantera underrättelseskyldigheten, att denna i möjligaste mån är hän- förlig till objektiva förhållanden som är tämligen enkla att konstatera. (Prop. 2007/08:48 s. 24.)
Antalet underrättelser som i dag lämnas är förhållandevis litet. Det finns en risk att handläggare avhåller sig från att skicka en under- rättelse för att de inte vet om beslut har fattats eller om en utbetal- ning skett från den andra aktören. Genom att även omfatta framtida felaktigheter sänks kraven för att en underrättelse ska lämnas. Det kan visserligen innebära en något högre risk för att underrättelser skickas i onödan. Tanken med underrättelseskyldigheten är dock att underrättelsen ska vara en impuls till mottagaren att starta en utred- ning. Mottagaren skulle i sådant fall med liten arbetsinsats kunna konstatera att något sådant stöd inte handläggs eller att det av andra skäl inte finns anledning att vidta någon åtgärd med anledning av underrättelsen. Risken för att underrättelser skickas i onödan ska
232
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
vägas mot den utökade möjligheten att upptäcka felaktiga utbetal- ningar. Förslaget möjliggör att en beslutande aktör kan få informa- tion redan innan ett beslut har fattats eller en utbetalning har skett och att aktören därigenom kan fatta ett korrekt beslut från början.
Vid en sammantagen bedömning anser vi att det finns skäl att även framtida felaktigheter ska omfattas av underrättelseskyldighet. En underrättelse enligt lagen om underrättelseskyldighet vid fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska därför även lämnas om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd kan komma att beslutas, betalas ut eller tillgodo- räknas felaktigt eller med ett för högt belopp.
Skatteverket har i ovan nämnda skrivelse även föreslagit att det ska räcka med att det finns en risk för felaktiga utbetalningar för att en underrättelse ska lämnas (Fi2020/02184). Frågan rör hur pass starka indikationer eller misstankar om felaktigheter som ska finnas för att en underrättelseskyldighet ska inträda. Ett annat sätt att ut- trycka detta är hur högt beviskravet för felaktigheter ska vara för att en aktör ska skicka en underrättelse. Det finns ett antal olika uttryck som brukar användas för att ange den nivå som ska krävas för att en viss åtgärd ska få vidtas. Hur dessa beviskrav formuleras beror delvis på inom vilket rättsområde de används. När det gäller underrättelse- skyldighet används kravet ”anledning att anta” i lagen om underrät- telseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och det något högre beviskravet ”kan antas” i underrättelseskyldigheten i 32 c § folkbokföringslagen. Uttrycket risk brukar inte användas i dessa sammanhang.
Vid våra möten med de aktörer som i dag är underrättelseskyldiga enligt lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen har det framkommit att majoriteten är nöjda med det nuvarande beviskravet, som de anser är lätt att tillämpa. Önskemålet om ett förändrat beviskrav kan till stor del höra ihop med önskemål om att inkludera även framtida felaktigheter eller möjligen vara ett uttryck för en mer allmän ambition att öka infor- mationsutbytet myndigheter emellan. Vår bedömning är att rekvi- sitet anledning att anta inte behöver ändras för att göra det möjligt.
233
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
7.3Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar av statliga företagsstöd
7.3.1En underrättelseskyldighet behöver införas
Utredningens bedömning: Det finns behov av en underrättelse- skyldighet när det gäller felaktiga utbetalningar av statliga före- tagsstöd.
Skälen för bedömningen: Felaktiga statliga utbetalningar är ett stort samhällsproblem som undergräver förtroendet för systemen och de utbetalande aktörerna samt innebär ökade kostnader för staten. För att de felaktiga utbetalningarna ska kunna åtgärdas och minska be- höver de kunna upptäckas. En förutsättning för detta är att den beslutande aktören genom egna kontroller eller genom information från andra får information om att en förestående eller gjord utbetal- ning kan vara felaktig. De uppgifter som behöver lämnas över i sam- band med en underrättelse innehåller ofta uppgifter som omfattas av sekretess. Det krävs därför en sekretessbrytande bestämmelse för att uppgifterna ska kunna lämnas ut. Generalklausulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) innebär visserligen att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Intresseavvägningen ställer dock höga krav på den enskilde handläggaren i den löpande ärende- hantering. Det innebär en risk att handläggare tillämpar regelverket mer restriktivt än vad som är nödvändigt och att information om eventuella felaktigheter inte förs vidare till den myndighet eller organisation som skulle kunna åtgärda ett felaktigt beslut eller för- hindra framtida felaktiga utbetalningar. Förutom att sekretesslagstift- ningen uppfattas som komplicerad, kan handläggarna vara rädda för att göra fel på grund av det personliga ansvar som följer av straff- bestämmelsen om brott mot tystnadsplikten (20 kap. 3 § brotts- balken). Det faktum att en handläggare sällan riskerar något ansvar om information inte lämnas ut bidrar till att sekretessbrytande be- stämmelser inte utnyttjas i den utsträckning som är möjligt. Syftet med generalklausulen är att den ska utgöra en ventil för det fall upp- gifter uppenbart behöver lämnas ut och situationen inte har kunnat förutses i lagstiftningen. De underrättelser som vi ser behov av bör
234
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
utgöra ett naturligt led i de utbetalande aktörernas löpande verksam- het och bör inte bygga på vad som måste betraktas som en undan- tagsregel för särskilda situationer som inte kan förutses.
Som framgår ovan har det länge funnits en underrättelseskyldig- het för att öka möjligheten att upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Någon motsvarande bestämmelse finns inte när det gäller utbetalningar till företag och andra juridiska personer (stat- liga företagsstöd). Att upprätthålla en sådan skillnad framstår inte som sakligt motiverat. Det är tvärtom särskilt angeläget att dessa ut- betalningar omfattas av en underrättelseskyldighet eftersom utbetal- ningarna ofta uppgår till stora belopp och riskerar att utsättas för brottsliga angrepp, se avsnitt 6.2.2. Det bör därför införas en under- rättelseskyldighet avseende statliga företagsstöd.
7.3.2Underrättelseskyldigheten ska framgå av en ny lag
Utredningens förslag: Underrättelseskyldigheten avseende de statliga företagsstöden ska framgå av en ny lag.
Skälen för förslaget: En naturlig utgångspunkt vid införandet av en ny underrättelseskyldighet är att överväga om tillämpningsområdet för lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen skulle kunna utvidgas. Lagen infördes i nära an- slutning till att bidragsbrottslagen trädde i kraft och avser i dag samma förmåner som omfattas av bidragsbrottslagen. Vår bedömning är att bidragsbrottslagen inte ska utvidgas till att omfatta statliga stöd till företag och andra juridiska personer (se avsnitt 6.3.2). Vid en utvidg- ning av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen skulle därmed den nära koppling som i dag finns mellan lagarna brytas. Det är naturligtvis möjligt att ha en gemen- sam lag om underrättelseskyldighet för både de stöd som omfattas av bidragsbrottslagen och den av oss föreslagna lagen om subven- tionsbrott. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen är dock en inarbetad lag som tillämpas av en rad olika aktörer. Eftersom de olika stöden till viss del kräver olika regleringar skulle en gemensam lag kunna upplevas som mer svårtillämpad. Mot denna bakgrund anser vi att underrättelseskyldig- heten avseende de statliga företagsstöden bör framgå av en ny lag.
235
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
Till lagen om subventionsbrott, se kapitel 6, bör därmed en ny lag om underrättelseskyldighet avseende statliga företagsstöd knytas.
7.3.3Stöd som ska omfattas av lagen
Utredningens förslag: Underrättelseskyldigheten ska gälla stat- liga företagsstöd enligt lagen om subventionsbrott.
Skälen för förslaget: Den lag om subventionsbrott som vi föreslår omfattar statliga företagsstöd och
En stor del av
Övervägandena kring begreppet statligt företagsstöd finns i av- snitt 6.3.2.
7.3.4Underrättelseskyldiga myndigheter och organisationer
Utredningens förslag: Underrättelseskyldighet enligt den nya lagen ska gälla för de aktörer som beslutar om statliga företags- stöd. Skyldigheten ska dock inte gälla i Skatteverkets brotts- bekämpande verksamhet.
Underrättelseskyldighet enligt lagen ska även gälla Kronofogde- myndigheten och regionerna.
Skälen för förslaget: Samtliga aktörer som beslutar om statliga före- tagsstöd kan ha information som möjliggör att andra beslutande aktörer kan upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar. Det är
236
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
därför önskvärt att underrättelseskyldigheten ska avse samtliga aktörer som beslutar om statliga företagsstöd. Definitionen av vad som är ett statligt företagsstöd finns i 1 § den föreslagna lagen om subventionsbrott. Enligt vår kartläggning är det ett mycket stort antal aktörer som beslutar om statliga företagsstöd, se avsnitt 4.8.3 och bilaga 2. Även om det framför allt är ett mindre antal myndig- heter som står för en stor del av utbetalningarna är det viktigt att alla de beslutande aktörerna får samma skyldighet att lämna information när felaktigheter upptäcks. Konsekvensen av att inte behandla de statliga företagsstöden lika kan bli att brottslighet drivs i den rikt- ning där skyddet för stöden är svagast. En domstol som, efter över- klagande, beslutar om ett statligt företagsstöd omfattas inte av under- rättelseskyldigheten.
Utöver de myndigheter och organisationer som beslutar om stat- liga företagsstöd finns det andra aktörer som också bör åläggas en underrättelseskyldighet. Detta gäller vissa myndigheter där verk- samheten är av det slaget att handläggare får information om förhål- landen rörande utbetalningar som de utbetalande aktörerna har behov av för att förebygga felaktiga utbetalningar eller kunna vidta andra åtgärder. En sådan myndighet är Kronofogdemyndigheten. Krono- fogdemyndigheten är även underrättelseskyldig enligt lagen om under- rättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Även regionerna kan ha information som aktörer som beslutar om statliga företagsstöd kan ha nytta av i sitt arbete med att förhindra felaktiga utbetalningar. Exempelvis kan regionerna vid handläggning av stöd med delad finansiering få information som t.ex. Tillväxt- verket kan ha intresse av. Det finns därför skäl att även regionerna ska omfattas av den föreslagna lagen. Regionerna föreslås även bli underrättelseskyldiga enligt lagen om underrättelseskyldighet vid fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen, se avsnitt 7.2.4. Även kom- munerna är underrättelseskyldiga enligt den nyss nämnda lagen. Det har dock inte vid våra möten med berörda aktörer framkommit något behov av att kommunerna även ska omfattas av underrättelseskyldig- het avseende de statliga företagsstöden. Det kan dock inte uteslutas att ett sådant behov kan uppkomma i framtiden.
När det gäller frågan hur regleringen ska se ut kan det ligga nära till hands att jämföra med den reglering som finns i lagen om under- rättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Som framgår i avsnitt 7.2.3 är vår bedömning att de underrättelse-
237
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
skyldiga aktörerna även fortsättningsvis ska framgå direkt av författ- ningstexten. Förutsättningarna för den nya lag som vi föreslår avse- ende de statliga företagsstöden skiljer sig dock åt eftersom antalet underrättelseskyldiga enligt lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen är förhållandevis be- gränsat. Mot bakgrund av det stora antalet underrättelseskyldiga när det gäller de statliga företagsstöden bör aktörerna inte räknas upp i lag eller förordning utan en generell skrivning är att föredra. Under sådana förhållanden krävs inga författningsändringar för det fall att kretsen av underrättelseskyldiga förändras. Det finns dock en risk att de underrättelseskyldiga aktörerna inte känner sig lika berörda som om de direkt hade pekats ut i författningstexten.
Slutligen finns det i denna del skäl att överväga om några aktörer ska vara undantagna från underrättelseskyldigheten.
Skatteverket är en av de myndigheter som beslutar om statliga företagsstöd och som således kommer att vara underrättelseskyldig enligt lagen. I förarbetena till lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen anförde regeringen att en underrättelseskyldighet för Skatteverkets brottsbekämpande verk- samhet i många fall skulle vara oförenlig med de intressen som be- stämmelserna om förundersökningssekretess är avsedda att skydda. Regeringen ansåg 2019 att dessa överväganden fortfarande var aktuella (prop. 2018/19:132 s. 47). Vi anser att dessa överväganden gör sig gällande även när det gäller de statliga företagsstöden. Skatteverkets underrättelseskyldighet ska därmed inte gälla i myndighetens brotts- bekämpande verksamhet.
238
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
7.3.5Underrättelseskyldighetens omfattning
Utredningens förslag: En underrättelse ska lämnas om det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd
1.har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp,
2.har använts eller utnyttjats, i strid med föreskrift eller villkor, för ett annat ändamål än det som stödet har beviljats för, eller
3.kan komma att beslutas, att betalas ut eller att tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp.
Underrättelsen ska lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat eller kan komma att fatta ett beslut om statligt företagsstöd. Har ett statligt företagsstöd beslutats efter över- klagande ska underrättelse i stället lämnas till ansvarig myndighet eller organisation.
Skälen för förslagen: Underrättelseskyldigheten bör i huvudsak vara utformad på samma sätt som underrättelseskyldigheten i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen.
För att underrättelseskyldighet ska inträda bör därmed omstän- digheterna i ett ärende vara sådana att det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avsikten är inte att den myn- dighet som gör antagandet om en felaktighet av det skälet ska företa någon särskild utredning. Inte heller är avsikten att denna myndig- het ska ha särskild kännedom om de bestämmelser där stöden regle- ras och exempelvis kunna avgöra om olika stöd kan utgå samtidigt. Den ytterligare utredning som kan aktualiseras får göras av den myndighet som har ansvar för utbetalningen. Av det sagda framgår att kravet på att det ska finnas anledning att anta kan vara uppfyllt redan genom vaga och oprecisa misstankar om att något kan vara felaktigt.
I likhet med den ändring som föreslås när det gäller lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssyste- men bör även antaganden om framtida felaktigheter omfattas av den nya lag vi föreslår, se avsnitt 7.2.5. En underrättelse ska därmed även
239
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
lämnas om det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd kan komma att beslutas, att betalas ut eller att tillgodoräknas fel- aktigt eller med ett för högt belopp.
Statliga företagsstöd beviljas, till skillnad från stöd som omfattas av bidragsbrottslagen, ofta för ett visst ändamål, se avsnitt 3.2.1. En underrättelseskyldighet bör därför även föreligga om det finns an- ledning att anta att ett statligt företagsstöd, i strid med föreskrift eller villkor, har använts eller utnyttjats för ett annat ändamål än det som stödet har beviljats för.
En underrättelse ska lämnas till den som beslutat om ett statligt företagsstöd eller kan komma att besluta om det. Har ett statligt företagsstöd beslutats efter överklagande ska underrättelse i stället lämnas till ansvarig myndighet eller organisation. Vårt förslag mot- svarar i den delen den reglering som finns i lagen om underrättelse- skyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
7.3.6Undantag från underrättelseskyldigheten
Utredningens förslag: Underrättelseskyldigheten ska inte gälla om det finns särskilda skäl.
Skälen för förslaget: I lagen om underrättelseskyldighet vid felak- tiga utbetalningar från välfärdssystemen finns ett undantag från underrättelseskyldigheten för det fall att det finns särskilda skäl. En underrättelse kan vara onödig om en myndighet som har beslutat om ett stöd redan känner till felet. Det kan därutöver finnas ytterligare fall där underrättelse bör kunna underlåtas. Ett sådant fall är enstaka fel avseende ett försumbart belopp. Det förhållandet att skyldig- heten kan vara resurskrävande bör dock inte utgöra särskilda skäl. Motsvarande undantag bör även finnas när det gäller underrättelse- skyldigheten avseende de statliga företagsstöden.
240
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
7.3.7Uppgifter som ska lämnas ut
Utredningens förslag: Underrättelsen ska innehålla de omstän- digheter som ligger till grund för antagandet om felaktigheten.
Skälen för förslaget: För att underlätta arbetet hos den myndighet eller organisation som har att fatta beslut om ett statligt företagsstöd bör de uppgifter som lämnas över avse, förutom grundläggande iden- tifieringsuppgifter, de omständigheter som ligger till grund för an- tagandet om felaktigheten. Dessa omständigheter kommer att variera från fall till fall. Det är därmed inte möjligt, och inte heller behövligt, att i författning närmare reglera vilka uppgifter som ska lämnas. Det bör inte heller finnas något formkrav för en underrättelse. En under- rättelse kan därmed lämnas såväl muntligen som skriftligen. Samråd bör äga rum mellan myndigheter och organisationer för att utarbeta lämpliga rutiner.
Den föreslagna bestämmelsen motsvarar bestämmelsen i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen.
7.4Fördelarna överstiger kostnaderna
Utredningens bedömning: Fördelarna med en utökad underrät- telseskyldighet bedöms överstiga kostnaderna.
Skälen för bedömningen: Varje år utbetalas stora belopp i statliga stöd till företag och andra juridiska personer (se närmare om detta i avsnitt 6.2.2). Det innebär att redan en liten andel felaktiga utbetal- ningar får en stor betydelse för statens budget. Samtidigt kan vi kon- statera att riskerna för att stöden missbrukas är stora.
De skattefinansierade stödsystemen förutsätter att det finns en betalningsvilja eller acceptans hos befolkningen för samhällets åta- ganden. Felaktiga utbetalningar och brottslighet riktad mot stöd- systemen innebär att förtroendet för systemen undergrävs och riskerar att urholka betalningsviljan. Missbruk av statliga stöd kan dessutom drabba seriösa företag, t.ex. i form av snedvriden konkurrens. Att
241
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
motverka missbruk av stödsystemen är därför centralt för ett lång- siktigt hållbart samhälle.
Våra förslag innebär bl.a. att ett stort antal nya aktörer blir under- rättelseskyldiga. Det kommer därmed inledningsvis att krävas vissa utbildningsinsatser. Eftersom den underrättelseskyldige aktören endast ska lämna vidare uppgifter som uppmärksammats under den egna handläggningen borde detta inte på sikt medföra något betydande merarbete för aktören. Det kan givetvis förväntas att ett tillkom- mande arbete uppstår för den som mottar underrättelsen. Detta merarbete kommer dock att leda till att kontrollarbetet kan effekti- viseras och de felaktiga utbetalningarna minska.
Våra förslag innebär också att en underrättelse ska skickas i fler fall än tidigare eftersom underrättelseskyldigheten även ska gälla vid antaganden om framtida felaktigheter. Arbetsbördan kan således i viss mån öka.
Vår bedömning är att fördelarna med våra förslag till utvidgningar av underrättelseskyldigheten överstiger kostnaderna.
7.5Fördelarna överväger intrånget i enskildas personliga integritet
Utredningens bedömning: Fördelarna med en utökad underrät- telseskyldighet överväger intrånget i enskildas personliga integ- ritet.
Skälen för bedömningen: Vid övervägande av om en utökad under- rättelseskyldighet bör införas måste de skäl som talar för att införa sådana bestämmelser vägas mot de integritetsskäl som talar däremot. Respekten för individens självbestämmande och integritet är grund- läggande i en demokrati. Det finns ett skydd för den personliga integriteten både i den svenska grundlagen och i olika internationella rättsakter. Var och en har rätt till skydd för sitt privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen och artikel 7 i EU:s stadga om de grund- läggande rättigheterna. I artikel 8 i stadgan anges även att var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. Enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är var och en gent- emot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller
242
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Någon all- mängiltig definition av vad som avses med begreppet personlig integ- ritet finns inte i svensk lagstiftning. Genom bestämmelser om sekre- tess i offentlighets- och sekretesslagen skyddas vissa uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.
De aktörer som med våra förslag kommer att bli underrättelse- skyldiga, förutom de statliga bolagen, omfattas i dessa delar av bestäm- melserna i tryckfrihetsförordningen om allmänna handlingar och är eller jämställs med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (2 kap. 1 och 4 §§ offentlighets- och sekretess- lagen och dess bilaga). De uppgifter som lämnas i en underrättelse omfattas inte sällan av sekretess. Det rör sig ofta om uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Uppgifter som omfattas av sekretess får inte delas om det inte finns stöd i lag. Syftet med sekretess mellan olika aktörer är i första hand att värna om den enskildes integritet. Samtidigt har olika aktörer ett behov av att ut- byta information med varandra. Sedan länge har det också ansetts vara en självklar princip att alla myndigheter är skyldiga att samarbeta och bistå varandra i den utsträckning som det kan ske. Principen kom- mer bl.a. till uttryck i 8 § förvaltningslagen (2017:900). Den före- slagna underrättelseskyldigheten är sekretessbrytande och innebär att underrättelser kan lämnas utan hinder av sekretess.
Att överlämna uppgifter om en enskild individ från en aktör till en annan innebär att en större mängd information om den enskilde samlas hos den mottagande aktören. Informationen kan också komma att läggas till grund för, helt lagenliga, åtgärder som har negativa konsekvenser för den enskilde. Vidare kan information om ett käns- ligt förhållande bli tillgängligt för ett större antal tjänstemän. Skyddet för den personliga integriteten måste vägas mot de viktiga allmän- intressen som motiverar ett uppgiftslämnande. Även när det gäller juridiska personer och enskilda näringsidkare kommer underrättelser sannolikt att innehålla uppgifter som rör enskildas ekonomiska och personliga förhållanden. En underrättelse ska dock inte innehålla omfattande uppgifter utan är tänkt som en impuls till den mottagande aktören att starta en utredning.
Förutsättningen för att en underrättelse ska skickas är att det finns anledning att anta att det finns en felaktighet. Denna felaktig- het kan vara orsakad av misstag från den enskildes eller en beslutande aktörs sida, men bakgrunden till en felaktighet kan också vara att den
243
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
enskilde har gjort sig skyldig till ett brott. Det kan uppfattas som mycket stötande såväl av den handläggare som upptäcker en felaktig utbetalning hos en annan aktör som av medborgare i allmänhet att en underrättelse om detta inte får lämnas till den som kan åtgärda felaktigheten. Det är angeläget för medborgarnas tilltro till systemen att sådana situationer förhindras.
Integritetsfrågan har särskild relevans när det gäller att aktörer ska lämna uppgifter om möjliga felaktigheter som inte misstänks vara föranledda av brottsligt beteende och att underrättelse föreslås lämnas redan innan en felaktig utbetalning ägt rum. Att felaktiga utbetal- ningar förhindras kan dock också vara till gagn för mottagaren av en utbetalning. Genom en underrättelseskyldighet kan det undvikas att stora skulder, och återkrav, ackumuleras.
Mot bakgrund av ovanstående anser vi att det integritetsintrång som den nu föreslagna utökade underrättelseskyldigheten kan med- föra för enskilda vägs upp av intresset av att motverka felaktiga ut- betalningar.
7.6Behandling av personuppgifter med anledning av underrättelser om felaktiga utbetalningar
7.6.1Rättsliga utgångspunkter för behandlingen av personuppgifter
För behandling av personuppgifter gäller reglerna i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av per- sonuppgifter och om det fria flödet av sådana personuppgifter och om upphävande av direktiv 94/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i det följande kallad EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsför- ordning reglerar automatiserad behandling av personuppgifter, dvs. uppgifter som direkt eller indirekt kan knytas till en fysisk person som är i livet. Regleringen omfattar alltså inte behandling av uppgifter om juridiska personer.
Av artikel 5 framgår de grundläggande principerna för behandling av personuppgifter, bl.a. att uppgifterna ska behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade, att de ska vara adekvata, relevanta och inte för omfattande i förhållande till de ändamål för vilka de behandlas, att de ska vara korrekta och om nöd-
244
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
vändigt uppdaterade samt att de ska behandlas på ett sätt som säker- ställer lämplig säkerhet för uppgifterna. Personuppgifter ska samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål (den s.k. finalitetsprincipen).
Av artikel 6 framgår vilka rättsliga grunder som måste föreligga för att behandling av personuppgifter ska vara laglig. Ett sådant exempel är om behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c) eller om den är nödvändig för att utföra uppgifter av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutöv- ning (artikel 6.1 e). Av artikel 6.3 b följer vidare att medlemssta- ternas nationella rätt ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. I fråga om be- handling av känsliga personuppgifter, t.ex. om en enskilds hälsa, gäller enligt artikel 9 att sådan behandling endast är tillåten under vissa förutsättningar. Ett sådant exempel är om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Lagen (2018:218) med kompletterande be- stämmelser till EU:s dataskyddsförordning, nedan kallad dataskydds- lagen, kompletterar EU:s dataskyddsförordning.
Myndigheternas behandling av personuppgifter regleras därut- över i en mängd olika registerförfattningar som närmare anger under vilka förutsättningar personuppgiftsbehandlingen får ske i berörda verksamheter. En registerförfattning kan avse exempelvis en specifik myndighet eller ett specifikt område. Av de särskilda författningarna framgår bl.a. för vilka ändamål som myndigheterna får behandla personuppgifter, och vilka begränsningar som finns för behandling av känsliga personuppgifter.
245
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
7.6.2Det finns inget behov av ytterligare reglering på dataskyddsområdet
Utredningens bedömning: Regleringen på dataskyddsområdet bedöms vara tillräcklig för den nya och utökade personuppgifts- behandling som kan komma att ske hos de aktörer som omfattas av våra föreslagna bestämmelser. Det kan dock inte uteslutas att det kan finnas behov av ändringar i registerförfattningar.
Skälen för bedömningen
Ny och utökad personuppgiftsbehandling
Våra förslag om utökad underrättelseskyldighet i lagen om under- rättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen innebär att även regionerna blir underrättelseskyldiga och att under- rättelser ska skickas i fler situationer än tidigare. De underrättelse- skyldiga aktörerna kommer att behandla personuppgifter när de lämnar information i enlighet med underrättelseskyldigheten. De mottagande aktörerna kommer i sin tur att behandla de personupp- gifter som har tagits emot. För regionerna kommer det röra sig om en ny personuppgiftsbehandling eftersom de inte tidigare har varit underrättelseskyldiga enligt lagen. Våra förslag kan förväntas leda till att fler underrättelser skickas och därmed att fler personuppgifter behandlas. Det kommer att röra sig om personuppgifter av olika slag. Eftersom de ekonomiska förmåner och stöd som omfattas av lagen riktar sig till eller avser enskilda, kommer t.ex. namn på enskilda att behandlas. Det kan också förekomma känsliga personuppgifter, t.ex. gällande den enskildes hälsotillstånd.
Även när det gäller den föreslagna underrättelseskyldigheten av- seende de statliga företagsstöden kommer hanteringen att innebära behandling av personuppgifter både för de underrättelseskyldiga aktö- rerna och för de mottagande aktörerna. Exempelvis kan uppgifter som rör juridiska personer innehålla namn på styrelseledamöter och företrädare. Eftersom statliga företagsstöd även innefattar stöd till ideella föreningar som t.ex. riktar sig till olika minoritetsgrupper kan det inte heller uteslutas att det även kan förekomma olika typer av känsliga personuppgifter. Det kan t.ex. gälla uppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter eller hälsa. Underrättelseskyldigheten av-
246
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
seende de statliga företagsstöden innebär en ny personuppgifts- behandling. De personuppgifter som kommer att behandlas kan antas till övervägande del vara personuppgifter som redan finns hos ak- törerna som skickar och tar emot underrättelser. Våra förslag kommer dock att medföra en utökad behandling av dessa personuppgifter. Detta eftersom personuppgiftsbehandling är ett vidsträckt begrepp och omfattar t.ex. utlämnande, registrering, organisering, struktu- rering, lagring och bearbetning av personuppgifter.
Behandlingen är laglig
Personuppgiftsbehandlingen med anledning av våra förslag om under- rättelseskyldighet kommer att ske inom det område som regleras av EU:s dataskyddsförordning. För att behandlingen av personuppgif- terna ska vara laglig krävs att åtminstone ett av villkoren i artikel 6.1 i EU:s dataskyddsförordning är uppfyllt. Våra förslag innebär att underrättelseskyldigheten kommer att vara reglerad i lag. Behandling av personuppgifter är därför nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse samt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i de berörda aktörernas myndighetsutövning. Behand- lingen kan således ske med stöd av artikel 6.1 c och e i EU:s data- skyddsförordning. Enligt artikel 6.3 i förordningen ska vidare den grund för behandlingen som avses i artikel 6.1 c och e vara fastställd i unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt. Genom de före- slagna lagändringarna och den nya lagen fastställs den rättsliga grunden i nationell rätt. Det innebär även att de krav som ställs för att be- handlingen ska vara tillåten enligt 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen är uppfyllda.
Av artikel 6.3 b i EU:s dataskyddsförordning följer att medlems- staternas nationella rätt ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. Vi anser att den utökade och nya personuppgiftsbehandling som förslagen om ändringar i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetal- ningar från välfärdssystemen och den nya lagen om underrättelse- skyldighet vid felaktiga utbetalningar av statliga företagsstöd innebär är nödvändig med hänsyn till behovet av att skydda de nämnda syste- men mot missbruk och överutnyttjande. Det är angeläget för med- borgarnas tilltro till dem att felaktiga utbetalningar förhindras. Den
247
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
utökade och nya underrättelseskyldigheten kan bidra till att fler felaktiga utbetalningar, såväl avsiktliga som oavsiktliga, hindras. Vår bedömning är vidare att allmänheten förväntar sig att aktörer ska agera om de upptäcker att en annan aktör felaktigt betalar ut statliga medel. Ett viktigt allmänintresse motiverar således den utökade och nya personuppgiftsbehandlingen.
Den utökade och nya personuppgiftsbehandlingen som föranleds av våra förslag innebär också att känsliga personuppgifter kan komma att behandlas. Enligt artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning är det förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening. Detsamma gäller behandling av gene- tiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk per- sons sexualliv eller sexuella läggning. Sådan personuppgiftsbehandling kan dock vara tillåten under vissa förutsättningar. Enligt artikel 9.2 g gäller t.ex. inte förbudet om behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av medlemsstaternas natio- nella rätt, vilken ska stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och inne- hålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säker- ställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. Som redovisats ovan anser vi att våra förslag är nödvändiga med hänsyn till ett viktigt allmänintresse och att de står i proportion till det efter- strävade syftet.
Artikel 9.2 g har kompletterats med en bestämmelse i 3 kap. 3 § dataskyddslagen. Av bestämmelsen framgår bl.a. att känsliga person- uppgifter får behandlas av en myndighet med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen om uppgifterna har lämnats till myndig- heten och behandlingen krävs enligt lag, om behandlingen är nöd- vändig för handläggningen av ett ärende, eller i annat fall, om be- handlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. De organisationer som omfattas av bestämmelserna om all- männa handlingar och sekretess i tryckfrihetsförordningen och offent- lighets- och sekretesslagen får behandla känsliga personuppgifter med stöd av artikel 9.2 g i EU:s dataskyddsförordning om uppgifterna har lämnats till organisationen och behandlingen krävs enligt lag.
248
SOU 2024:24 |
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
Utifrån detta anser vi att den personuppgiftsbehandling som för- slagen ger upphov till är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen. Vissa myndigheter omfattas även av en eller flera registerförfattningar. I dessa registerförfattningar anges när- mare under vilka förutsättningar personuppgiftsbehandling får ske. Våra förslag är förenliga med de registerförfattningar vi har gått ige- nom. Vår bedömning är att den befintliga regleringen på dataskydds- området utgör tillräcklig reglering för den nya och utökade person- uppgiftsbehandling som kan komma att ske hos de berörda aktörerna. Det finns därmed inget generellt hinder i dataskyddsregleringen som gör att våra förslag inte kan tillämpas. På grund av det stora antalet aktörer som omfattas av våra förslag och då det inte rör sig om en konstant grupp har det dock inte inom ramen för vårt arbete varit möjligt att kartlägga samtliga tillämpliga registerförfattningar. Det kan därför inte uteslutas att det kan finnas behov av ändring i någon av de registerförfattningar som inte har varit föremål för vår granskning.
7.6.3Elektroniskt utlämnade bör vara möjligt
Utredningens bedömning: Det är viktigt att samtliga myndig- heter och organisationer som omfattas av underrättelseskyldig- het har förutsättningar att lämna underrättelser på ett sätt som för dem är enkelt att genomföra. Uppgiftslämnandet bör i så stor utsträckning som möjligt ske genom medium för automatiserad behandling.
Skälen för bedömningen: Vi har i avsnitt 7.6.2. konstaterat att det inte finns något generellt hinder i dataskyddsregleringen mot att våra föreslagna bestämmelser kan tillämpas. För att lagstiftningen ska få avsedd effekt är det dock viktigt att samtliga aktörer som omfattas av underrättelseskyldighet har förutsättningar att lämna underrättelser på ett sätt som för dem är enkelt att genomföra. EU:s dataskyddsförordning innehåller inte några bestämmelser som ut- tryckligen reglerar formerna för ett utlämnande. Om ett utlämnande är tillåtet är det därför normalt den utlämnande myndigheten som avgör på vilket sätt det ska göras. Den personuppgiftsansvarige ska dock säkerställa en lämplig säkerhetsnivå i förhållande till de risker som ett elektroniskt utlämnande kan medföra (jfr art. 5.1 f och art. 32
249
Underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar |
SOU 2024:24 |
EU:s dataskyddsförordning). I vissa myndigheters registerförfatt- ningar finns begränsningar som hindrar att underrättelser hanteras elektroniskt.
Det finns två former av elektronisk överföring av uppgifter mellan myndigheter; direktåtkomst och elektroniskt utlämnande på annat sätt än genom direktåtkomst. Elektroniskt utlämnande av uppgifter på annat sätt än genom direktåtkomst kallas även för utlämnande på medium för automatiserad behandling. Med utlämnande av upp- gifter på medium för automatiserad behandling avses att utläm- nandet sker i elektronisk form på ett sådant sätt att mottagaren kan bearbeta informationen. Det kan exempelvis ske genom att uppgif- terna överlämnas via
Det har vid åtskilliga tillfällen konstaterats att det normalt sett inte kan anses vara olämpligt att lämna personuppgifter elektroniskt till en annan myndighet (se t.ex. prop. 2017/18:269 s. 136). Under senare tid har flertalet utredningar sett över olika myndigheters registerförfattningar i bl.a. detta avseende. Regeringen har nu gett en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över myndigheternas register- författningar när det avser begränsningar i att lämna ut uppgifter elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025 (dir 2023:146).
250
8 Konsekvenser av förslagen
8.1Inledning
I detta kapitel redovisar vi konsekvenserna av våra förslag. Utöver de delar som enligt
Enligt direktiven ska vi särskilt analysera förslagens betydelse för möjligheterna att effektivt motverka och lagföra brott riktade mot statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Vi ska vidare särskilt redogöra för de administrativa och ekonomiska konsekven- serna för företag och andra juridiska personer.
8.2Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet
Utredningens bedömning: Alla förslag som vi lämnar syftar till att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka brott och lag- föra dem som begår brott riktade mot dessa system. Våra förslag kommer därför att få konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Förslagen kommer bl.a. att innebära ett ökat antal brottsanmälningar och lagföringar.
251
Konsekvenser av förslagen |
SOU 2024:24 |
Skälen för bedömningen
Underrättelseskyldighet
Förslagen om att det ska införas en ny underrättelseskyldighet av- seende de statliga företagsstöden och att underrättelseskyldigheten avseende välfärdsförmånerna ska utvidgas kommer att möjliggöra en utökad informationsdelning mellan de berörda aktörerna. Genom ett utökat samarbete kring felaktiga utbetalningar kommer fler fel- aktigheter att upptäckas. Underrättelserna kan avse olika typer av fel- aktiga utbetalningar, varav en del kan antas utgöra resultatet av brott. Underrättelseskyldigheten kan därför leda till ett ökat antal brotts- anmälningar och lagföringar.
Våra förslag om att underrättelser även ska lämnas om det finns anledning att anta att ett stöd kan komma att felaktigt beslutas, betalas ut eller tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp innebär en ökad möjlighet att kunna dela information innan beslut och ut- betalning ägt rum. Förslaget ökar därmed möjligheten att förhindra felaktiga utbetalningar och bedöms därför kunna vara brottsföre- byggande.
Sammantaget bedöms förslagen på sikt ha en minskande effekt på brottsligheten, bl.a. som en följd av att fler döms för brott.
Lagen om subventionsbrott
Förslaget om en ny specialstraffrättslig lag innebär att det straffbara området utvidgas. Eftersom fler ageranden blir straffbara kan det för- väntas leda till ett ökat antal brottsanmälningar. Även den anmäl- ningsskyldighet som föreslås kan förväntas leda till att fler brott anmäls, eftersom förslaget innebär att myndigheter åläggs en skyl- dighet att anmäla om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Våra förslag innebär att det blir svårare att undgå lagföring och att fler kommer att dömas för brott.
En ökad lagföring kan verka avskräckande på benägenheten att begå brott. Även om våra förslag bidrar till en ökad upptäcktsrisk och därigenom en ökad lagföring bör det påpekas att även andra in- satser i det brottsförebyggande arbetet krävs för att se större effekter på brottsligheten. Det kan t.ex. handla om utformningen av författ- ningar och handläggningsarbetet hos bidragsgivarna innan stöd-
252
SOU 2024:24 |
Konsekvenser av förslagen |
besluten fattas. Sådana insatser, som resulterar i att brotten inte begås, har också potential att vara mer samhällsekonomiskt effektiva. Vår analys i kapitel 5 av olika riskfaktorer kan ge ytterligare ledning i fråga om vilka åtgärder som bör vidtas.
En konsekvens av våra förslag som inte går att utesluta är att brottsligheten flyttar från stöd som får ett förstärkt straffrättsligt skydd, till stöd där skyddet fortsatt kommer att vara svagare och där det är lättare att undgå lagföring. Exempel på stöd som kan bli mer brottsutsatta är stöd till juridiska personer som betalas ut av en kom- mun eller region, vilka inte träffas av vår föreslagna lagstiftning (se Väl- färdsbrott mot kommuner och regioner, Brå 2022:1). Genom den generella utformningen har vi dock försökt minska antalet stöd som inte omfattas av våra lagförslag, och därmed minska risken för att denna konsekvens uppstår.
Utvecklingen av antalet anmälningar och lagföringsbeslut
Det är svårt att bedöma vad våra förslag innebär i form av antal an- mälningar och lagföringsbeslut eftersom det finns begränsad infor- mation om hur brottutsatta stöden är i dag, hur risken för brott ser ut i respektive stöd och vilka beteendeförändringar som skulle ske med anledning av våra lagförslag.
Våra förslag har likheter med bidragsbrottslagen och lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen. Lagarna har införts med liknande syfte och har samma typ av brottskonstruktion. Viss ledning kan därför fås genom att studera utvecklingen efter dessa lagars införande. En sådan jämförelse är dock behäftad med mycket stor osäkerhet, bl.a. eftersom effekten av de lagarna kan sammanfalla med andra åtgärder som vidtogs när bidrags- brottslagen och underrättelseskyldigheten infördes. Som exempel på sådana åtgärder kan nämnas ambitionsökningar från regeringen och myndigheter att komma åt brott mot välfärdssystemet, förbättrat kontrollarbete, förändrade regelverk eller förändrade attityder mot brott mot välfärdssystemen. Kausaliteten mellan lagförslagen och konsekvenserna på brottsligheten är därför svår att särskilja från andra åtgärder som vidtagits.
I vår uppskattning av utvecklingen avseende anmälningar m.m. beaktar vi motsvarande utveckling de närmaste åren efter bidrags-
253
Konsekvenser av förslagen |
SOU 2024:24 |
brottslagens ikraftträdande 2007. Vilken tidshorisont som är lämplig att använda är en svår avvägning, och får också bäring på t.ex. de statsfinansiella konsekvenserna. Att endast betrakta de första åren riskerar att underskatta effekten av förslagen eftersom myndig- heterna kanske ännu inte hunnit tillämpa lagen fullt ut. Att betrakta effekterna efter en så lång tid som tio år riskerar, å andra sidan, att överskatta effekterna på kort sikt, eftersom antalet brottsanmälningar sannolikt kommer att öka successivt över åren, och skapa felaktiga förväntningar efter lagens ikraftträdande. Vi bedömer därför att en rimlig avvägning är att betrakta utvecklingen fem år efter bidrags- brottslagens ikraftträdande.
Enligt förarbetena till bidragsbrottslagen uppgick antalet polis- anmälningar från Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna totalt till cirka 2 300 per år åren närmast före införandet av bidragsbrottslagen (prop. 2006/07:80 s. 28). Dessa år hade dock kraftiga ökningar skett i antalet anmälningar från För- säkringskassan och arbetslöshetskassorna, vilket kan indikera att sär- skilda satsningar gjorts på att komma till rätta med brott. I början av
Det som sagts nu har tagit sikte på utvecklingen av antalet an- mälda brott efter det att bidragsbrottslagen infördes. När det gäller frågan om hur antalet anmälda brott kan komma att utveckla sig som en följd av våra förslag finns det faktorer som talar för en lägre öknings- takt jämfört med när bidragsbrottslagen infördes. Utvecklingen är avhängig myndigheternas möjlighet, kunskap, och arbete med att hitta och anmäla brott, vilket bl.a. Riksrevisionen och Nationellt
254
SOU 2024:24 |
Konsekvenser av förslagen |
underrättelsecentrum påtalat. De har framhållit att det finns brister i dessa avseenden (se t.ex. rapporterna RiR 2019:1, RiR 2021:2, RiR 2022:4, RiR 2023:7, Riksrevisionens revisionsrapport om brister i MUCF:s handläggning av organisationsbidrag, diarienummer 3.1.2-
Utifrån de uppskattningar som gjorts ovan kan vi göra en över- siktlig bedömning av utvecklingen avseende antalet anmälningar, handlagda brott och hur stor andel av dessa som leder till att åtal väcks och utdömda påföljder i form av fängelse eller skyddstillsyn. Även om påföljden i de flesta fall kan antas bli villkorlig dom är det de nyss nämnda påföljderna som kan antas generera kostnader.
Vår bedömning är att det i dag görs
Det går inte att utesluta att det kommer ske betydligt fler, eller färre, anmälningar och lagföringar. Anmälningarna och lagföringarna avseende subventionsmissbruk och det antal brottsanmälningar myn- digheter rapporterat inom ramen för vår förfrågan som gjordes i samband med kartläggningen indikerar dock en utveckling i linje med den vi beskrivit ovan. Samtidigt kan erfarenheterna från omställnings- stödsbrottet, där 221 brottsanmälningar gjordes och 20 personer lag- fördes 2021 tyda på att våra lagförslag kommer att få betydligt större genomslag. Utfallet är vidare i hög grad beroende av det brottspreven- tiva arbetet hos myndigheterna, förekomsten av brott i stöden, i vilken utsträckning brott anmäls samt styrningen från regeringen.
255
Konsekvenser av förslagen |
SOU 2024:24 |
8.3Konsekvenser för företag och organisationer
Utredningens bedömning: Våra förslag syftar till att stärka skyd- det för de statliga företagsstöden. Om de statliga företagsstöden missbrukas i lägre utsträckning får det positiva konsekvenser för seriösa företag och andra juridiska personer genom att konkur- renssituationen kan antas bli mer rättvis och stödens syften kan uppfyllas i högre grad. Enskilda aktörer kan i högre utsträckning få stöd och i vissa fall högre ersättning.
De organisationer som betalar ut statliga företagsstöd kommer att omfattas av underrättelseskyldighet och kommer även vara mot- tagare av underrättelser och påverkas därigenom av våra förslag.
Förslagen leder inte till ekonomiska konsekvenser för seriösa företag och andra juridiska personer.
Skälen för bedömningen: Våra förslag påverkar i första hand de företag och organisationer inom vilka det förekommer brottslig verksamhet. Förslagen påverkar indirekt även seriösa aktörer, efter- som de statliga stöden berör en stor mängd företag och organisa- tioner. Om de statliga stöden missbrukas i lägre utsträckning får det positiva konsekvenser för seriösa aktörer genom att konkurrens- situationen kan antas bli mer rättvis. Enskilda aktörer kan i högre utsträckning få stöd och i vissa fall få högre ersättning, om stöd som annars skulle gått till brottslig verksamhet i stället kan gå till seriösa aktörer. Om stöden i högre utsträckning går till seriösa aktörer ökar även möjligheten att stödens syfte uppfylls.
Eftersom förslagen är generellt utformade bedömer vi att konse- kvenserna i fråga om arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga inte kommer att skilja sig åt nämnvärt när det gäller små och stora företag och organisationer. Även om många stöd kan rikta sig mot mindre aktörer, som i högre utsträckning kan vara beroende av en- skilda stöd, bedömer vi att konsekvenserna är likartade för små och stora företag bl.a. genom förbättrad och mer rättvis konkurrens.
Vad gäller tidsåtgång och administrativa kostnader är det främst stödgivande organisationer som påverkas av våra förslag. Förslagen i sig ökar inte kraven på exempelvis uppgiftsinlämning eller tillsyn och bör därför anses vara effektiva. De medför varken en ökning eller minskning av regelbördan för seriösa företag. Förslagen innebär därför inga ekonomiska konsekvenser för företag eller andra juri-
256
SOU 2024:24 |
Konsekvenser av förslagen |
diska personer. Det är dock inte otänkbart att förslagen på längre sikt kan leda till ökade kostnader för företag och andra juridiska per- soner om de utbetalande aktörerna anser att ytterligare information behövs för att bedöma uppgifternas riktighet i en ansökan. Om detta inträffar beror det snarare på förändringar i de utbetalande aktörernas arbetsmetoder, vilket bör betraktas som positivt. Att de sökande måste lägga ner något mer resurser för att säkerställa korrekt informa- tion vid ansökan anses vara en acceptabel konsekvens av förslagen.
De organisationer som betalar ut statliga företagsstöd kommer att omfattas av underrättelseskyldighet och kommer även att vara mot- tagare av underrättelser. Vår bedömning är att uppgifterna om miss- tänkta felaktigheter kommer att bygga på information från det löpande arbetet med handläggning och kontroll som organisationen redan utför i sin befintliga verksamhet. Underrättelseskyldigheten bör där- med inte föranleda något nämnvärt merarbete som kräver ytterligare resurser. Utbildning och utarbetande av rutiner kommer förvisso att innebära en viss arbetsinsats, men lär vara av begränsad omfattning och bör kunna betraktas som en del av organisationens löpande hand- läggnings- och kontrollarbete. För den mottagande organisationen innebär underrättelsen nya uppgifter i en befintlig handläggnings- eller kontrollprocess. Detta kan visserligen innebära en ytterligare arbetsinsats, men bör betraktas som en insats som ska ske inom ramen för det ordinarie handläggnings- och kontrollarbetet avseende stödet. Även här bedöms vårt förslag inte innebära något behov av ytterligare resurser för de stödgivande organisationerna utan eventuella kost- nader bör rymmas inom befintliga anslag.
8.4Konsekvenser för statliga myndigheter
Utredningens bedömning: Ett stort antal statliga myndigheter kommer att omfattas av anmälnings- och underrättelseskyldighet och kommer även att vara mottagare av underrättelser.
Ekobrottsmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården för- väntas få en viss ökad arbetsbelastning.
257
Konsekvenser av förslagen |
SOU 2024:24 |
Skälen för bedömningen
Konsekvenserna utgår från två faktorer
Våra förslag syftar till att öka samhällets förmåga att lagföra de som begår brott mot olika stöd som riktar sig till företag och andra juri- diska personer. Från de statliga myndigheternas utgångspunkt utgår konsekvenserna i huvudsak från två faktorer: förmågan att upptäcka respektive lagföra brotten. Konsekvenserna i dessa avseenden disku- teras nedan rörande förslagen om en utökad underrättelseskyldighet och lagen om subventionsbrott.
Underrättelseskyldighet
Förmågan att upptäcka brott förbättras genom våra förslag som rör underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar. Genom vår före- slagna lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar av statliga företagsstöd får ett stort antal myndigheter en ny uppgift som består i att lämna underrättelse till en annan myndighet eller organi- sation, om det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd felaktigt beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats med ett för högt belopp. Underrättelseskyldigheten gäller även framtida felaktigheter och om ett stöd har använts för annat ändamål än det som stödet har beviljats för. De statliga myndigheter som betalar ut statliga företags- stöd kommer även att vara mottagare av underrättelser. De ytterligare uppgifter som tillförs den uppgiftslämnande myndigheten bör, ut- över arbetet att göra själva underrättelsen, i huvudsak bestå av initial utbildning och upprättande av rutiner. Vår bedömning är att de upp- gifter som behövs för att lämna en underrättelse om felaktiga utbetal- ningar kommer att bygga på information från det löpande arbetet med handläggning och kontroll som myndigheten redan utför i sin befintliga verksamhet. Underrättelseskyldigheten bör därmed inte föranleda något nämnvärt merarbete som kräver ytterligare resurser. För den mottagande myndigheten innebär underrättelsen nya upp- gifter i en befintlig handläggnings- eller kontrollprocess. Denna kan visserligen innebära en ytterligare arbetsinsats, men bör betraktas som en insats som ändå ska ske inom ramen för det ordinarie hand- läggnings- och kontrollarbetet avseende stödet. Även här bedöms
258
SOU 2024:24 |
Konsekvenser av förslagen |
vårt förslag inte innebära något behov av ytterligare resurser för de stödgivande myndigheterna.
Även den utvidgade underrättelseskyldigheten som föreslås i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärds- systemen innebär konsekvenser för de statliga myndigheterna. Efter- som en underrättelse även ska skickas vid framtida felaktigheter kan antalet underrättelser komma att öka. Även förslaget om att regio- nerna ska omfattas av underrättelseskyldighet enligt lagen kan inne- bära att antalet underrättelser som de statliga myndigheterna mottar kan öka något. Underrättelserna kan i förlängningen bidra till mins- kade kostnader. Våra förslag bedöms inte medföra något behov av ytterligare resurser för de statliga myndigheterna.
Lagen om subventionsbrott
Ett stort antal statliga myndigheter beslutar om stöd till företag eller andra juridiska personer (se tabell 4.4). Totalt handlar det om cirka 80 statliga myndigheter, men antalet berörda myndigheter kan ändras över tid. Stöden är spridda, men de myndigheter med störst utgifter i vår kartläggning är Försäkringskassan, Tillväxtverket, Statens skol- verk och Statens jordbruksverk.
De berörda stödmyndigheterna tillförs genom anmälningsskyl- digheten i vår föreslagna lag en ny uppgift. Om det kan misstänkas att ett brott som omfattas av lagen har begåtts ska en brottsanmälan upprättas.
Antalet brottsanmälningar bedöms visserligen öka men i måttlig omfattning. Dessutom kommer effekten att spridas ut på flera olika myndigheter. Därutöver bör rutiner redan i dag finnas hos myndig- heterna för att säkerställa att stöden endast betalas ut i enlighet med gällande föreskrifter eller villkor. Merarbetet som det innebär att sammanställa dessa uppgifter i en brottsanmälan, om en misstanke skulle uppstå, bedöms vara små och inte föranleda några ytterligare resursbehov.
Ekobrottsmyndigheten bedöms vara den myndighet inom rätts- väsendet som berörs mest av våra förslag. Ekobrottsmyndigheten kommer att få en ökad arbetsbelastning eftersom de föreslås hantera de brottsanmälningar som görs. Domstolarna kommer därefter att pröva åtal mot de misstänkta. För att inte andra uppgifter ska behöva
259
Konsekvenser av förslagen |
SOU 2024:24 |
åsidosättas för att hantera den ökade ärendemängden behövs ytter- ligare resurser.
Även Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten berörs, efter- som Ekobrottsmyndigheten föreslås handlägga de nya brotten. Efter- som Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten handlägger motsva- rande brott enligt dagens ordning, bedöms ärendemängderna hos dessa myndigheter minska. Påverkan bedöms dock vara begränsad eftersom det är förhållandevis få brott som utreds och lagförs i dag.
Kriminalvården påverkas genom att resurser behöver läggas på att hantera de häktningar och påföljder som följer av lagföringar. De på- följder inom myndighetens verksamhet som kan aktualiseras är fängelse och skyddstillsyn. Jämfört med myndighetens sammantagna verksam- het bedöms hanteringen till följd av våra föreslagna brott vara av be- gränsad storlek, även om arbetsbelastningen i viss mån kommer att öka.
8.5Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen
Utredningens bedömning: Förslaget om att regionerna ska om- fattas av underrättelseskyldighet innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Inskränkningen är dock godtagbar och proportionerlig i förhållande till de ändamål som föranlett inskränkningen.
Övriga förslag bedöms inte påverka den kommunala själv- styrelsen.
Skälen för bedömningen: Den kommunala självstyrelsen är en grund- lagsfäst del av vårt demokratiska system och innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestämmanderätt för kom- muner och regioner. En inskränkning av den kommunala självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett inskränkningen (14 kap. 3 § regeringsformen).
Den kommunala självstyrelsen påverkas av vårt förslag om att ut- vidga underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar. För- slaget innebär en inskränkning av regionernas självstyrelse genom att de tillförs den nya uppgiften att under vissa förutsättningar skicka underrättelser. Detta gäller dels sådana förmåner och stöd som om- fattas av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, dels de statliga företagsstöden som omfattas
260
SOU 2024:24 |
Konsekvenser av förslagen |
av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar av statliga företagsstöd.
I likhet med den utökade underrättelseskyldigheten för de stöd- givande myndigheterna kommer den utökade underrättelseskyldig- heten för regionerna i huvudsak att aktualiseras efter impulser i den befintliga verksamhetsutövningen. Det finns behov av initial utbild- ning och upprättande av rutiner för när och hur en underrättelse ska ske. I det löpande arbetet bedöms den tillkommande uppgiften bli begränsad i termer av arbetsinsats. Vidare kan de uppgifter som de aktuella underrättelserna rör också vara av intresse för den stödgiv- ning som regionerna har, varför den utökade underrättelseskyldighe- ten i förlängningen också kan gynna regionerna själva genom att bidra till minskade utgifter. Ändamålet med förslaget är att förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Sammantaget bedöms inskränk- ningen av den kommunala självstyrelsen vara proportionerlig i för- hållande till de ändamål som föranlett inskränkningen. Våra övriga förslag bedöms inte påverka den kommunala självstyrelsen.
Vid statligt beslutade obligatoriska åtgärder som direkt tar sikte på kommunal verksamhet ska kommuner och regioner inte behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera statliga beslut. Vår bedömning är att konsekvenserna för den kom- munala verksamheten är begränsade, och att de underrättelser som lämnas i huvudsak kommer att göras inom ramen för befintlig verk- samhet. Finansieringsprincipen aktualiseras därför inte.
8.6Samhällsekonomiska konsekvenser
Utredningens bedömning: Våra förslag innebär ett mer effek- tivt straffrättsligt skydd för statliga företagsstöd, vilket kan bidra till att acceptansen och legitimiteten för de statliga stöden ökar. Samtidigt kan förslagen bidra till att medborgarnas betalnings- vilja bibehålls.
Skälen för bedömningen: De statliga stöden till företag och andra juridiska personer täcker en mängd olika områden. Syftet är många gånger att förbättra en situation som inte bedöms önskvärd genom en ekonomisk ersättning eller att stötta samhällsnyttig verksamhet som har svårt att bära sina egna kostnader. Det är därför av stor vikt
261
Konsekvenser av förslagen |
SOU 2024:24 |
att de stöd som myndigheter och andra organisationer beslutar om går till den verksamhet som har avsetts och att stöden inte miss- brukas. Betalningsviljan, legitimiteten och acceptansen hos befolk- ningen är avhängig en väl fungerande och rättvis stödgivning, vilken kan undergrävas av brottslighet.
Som beskrivits i avsnitt 8.2 bedöms våra förslag innebära ett mer effektivt straffrättsligt skydd, vilket i sin tur kan bidra till att accep- tansen och legitimiteten ökar, och därmed att medborgarnas betal- ningsvilja bibehålls.
8.7Statsfinansiella konsekvenser
Utredningens bedömning: Våra förslag bedöms medföra ökade kostnader om cirka 60 miljoner kronor per år. Ekobrottsmyndig- heten, domstolarna och Kriminalvården behöver tillföras ytter- ligare medel till följd av våra förslag. Finansieringen bör ske dels genom minskade förvaltningsanslag för de myndigheter som be- döms få minskad arbetsbörda, dels genom minskade utgifter på ett fåtal större stöd som träffas av våra förslag.
Våra förslag förväntas bidra till att antalet felaktiga utbetal- ningar minskar. Förslagen och de åtgärder förslagen kan leda till kan innebära stora besparingar för staten.
Skälen för bedömningen
Kostnadsökningar för Ekobrottsmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården
I avsnitt 8.4 och 8.5 redogjordes för våra bedömningar av vilka kon- sekvenser våra förslag får för de statliga myndigheterna och den kom- munala självstyrelsen. Våra förslag bedömdes inte föranleda resursför- stärkningar hos de stödgivande myndigheterna, Kronofogdemyndig- heten eller regionerna. Vad gäller Ekobrottsmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården är vår bedömning att förslagen behöver åtföljas av ytterligare medel för att kunna bli effektiva. På motsvarande sätt bedömdes Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten få minskade ärendemängder, vilket innebär att storleken på deras verksamhet bör
262
SOU 2024:24 |
Konsekvenser av förslagen |
minska. Nedan redovisas våra kostnadsberäkningar av dessa konse- kvenser, liksom finansieringsförslag.
Våra förslag bedöms medföra ökade kostnader om cirka 60 miljoner kronor
I syfte att beräkna kostnader gjordes en uppskattning av antalet brotts- anmälningar och lagföringar i avsnitt 8.2. Baserat på antagandena gjordes grova uppskattningar av konsekvenserna efter lagförslagens ikraftträdande.
För enkelhets skull utgår vi i kostnadsberäkningarna från de högsta värdena i respektive intervall: 220 handlagda brott och 70 väckta åtal per år. Merparten av de som döms kan antas bli dömda till villkorlig dom och eller böter. Antalet domar om fängelse respektive skydds- tillsyn väntades bli ett fåtal. Nedan antas att en fängelsedom och två domar om skyddstillsyn meddelas per år. I våra överväganden har vi bortsett från kostnaderna för andra påföljder än fängelse och skydds- tillsyn eftersom dessa inte föranleder några större utgifter.
Ekobrottsmyndighetens kostnader bedöms öka till följd av att myndigheten föreslås handlägga anmälningar om de nya brotten. Vidare bedöms kostnaderna öka till följd av de åtal som väcks. Kost- nadsökningen beror i hög utsträckning på hur komplicerade ären- dena kommer vara. Myndigheten redovisar själv i årsredovisningen tre olika grupper av ärenden. Den första, mängdärenden, kan hand- läggas enligt standardiserade rutiner där den effektiva utrednings- tiden understiger åtta timmar. Den andra, projektärenden, är sådana ärenden som kräver fler utredningsåtgärder såsom förhör med fyra eller fem personer, husrannsakan eller frihetsberövanden och där den effektiva utredningstiden understiger 80 timmar. Den sista gruppen, särskilt krävande ärenden, avser ärenden med komplicerad brottslig- het som normalt bör utredas av en utredningsgrupp och kan t.ex. handla om internationella kopplingar och innefatta användning av hemliga tvångsmedel. Genomsnittskostnaden uppskattas till 8 000, 100 000 respektive 1 200 000 kronor per ärende (jfr SOU 2022:37 s. 794). Hur stor andel av de uppskattningsvis 220 ärendena som faller in i respektive kategori är svårt att avgöra. Vi gör bedömningen att cirka 50 procent kommer utgöra mängdärenden, 35 procent pro- jektärenden och 15 procent särskilt krävande ärenden (jfr fördel- ningen i SOU 2022:37 s. 794). Totalt motsvarar detta en kostnad på
263
Konsekvenser av förslagen |
SOU 2024:24 |
cirka 48,2 miljoner kronor. Därutöver kan resurser krävas för under- rättelseverksamhet och brottsförebyggande verksamhet, vilket upp- skattas till cirka 8 miljoner kronor (jfr beräkning i SOU 2022:37 s. 794). Den totala kostnadsökningen för Ekobrottsmyndigheten beräknas därför till cirka 56,2 miljoner kronor (se tabell 8.1).
Ökningen av antalet mål innebär ökade kostnader för domstolarna. Omkring 70 åtal väntas väckas per år, vilka hanteras i tingsrätterna. Därutöver kommer ett antal domar att överklagas till hovrätterna. Enligt Sveriges domstolars årsredovisning för 2022 överklagades i genomsnitt 11 procent av brottmålsdomarna från tingsrätternas till en hovrätt 2022, vilket skulle motsvara 8 mål per år. Vi bortser i samman- hanget från eventuella ytterligare överklaganden till Högsta domsto- len. Enligt årsredovisningen var genomsnittskostnaden för ett brott- mål under 2022 i tingsrätt cirka 14 000 kronor och i hovrätt cirka 55 000 kronor. Sammantaget beräknas kostnadsökningen för Sveriges domstolar uppgå till 1,4 miljoner kronor per år.
Kriminalvårdens kostnader kommer i huvudsak att bero på antalet domar om fängelse respektive skyddstillsyn. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (tabell 430) uppgick den genomsnittliga fängelsetiden till följd av en fängelsedom vid konstaterat bidrags- brott till cirka 30 månader 2020 och 2021. Vi gör därför ett antagande om att den genomsnittliga fängelsetiden uppgår till 30 månader. Den genomsnittliga vårddygnskostnaden på alla anstalter uppgick 2022 till cirka 3 500 kronor per dygn, enligt Kriminalvårdens årsredovisning för 2022. Den genomsnittliga kostnaden per person med skyddstill- syn uppgick enligt årsredovisningen till cirka 115 000 kronor (totala kostnader om 1,5 miljarder kronor dividerat med 13 073 klienter). Med antagandet om i genomsnitt en fängelsedom och två domar om skyddstillsyn per år skulle kostnadsökningen för Kriminalvården uppgå till cirka 3,4 miljoner kronor per år.
Sammantaget beräknas kostnaderna öka med 61,0 miljoner kronor. Kostnaderna kommer dock sannolikt inte vara på denna nivå direkt efter ikraftträdandet, utan öka successivt. Konsekvenserna med av- seende på t.ex. antalet brottsanmälningar är beräknade på fem års sikt. På grund av osäkerheten i våra antaganden, dvs. att mängden brotts- anmälningar kan ha underskattats, och för att säkerställa att de berörda myndigheterna snabbt kan skala upp sin verksamhet för att hantera den ökade arbetsmängden bedömer vi att kostnadsökningarna bör trappas upp över en treårsperiod. Detta skulle ge bättre förutsätt-
264
SOU 2024:24 |
Konsekvenser av förslagen |
ningar att nå de önskade effekterna av våra förslag. Vi antar att hälften av kostnaderna uppstår 2026, och att de sedan ökar i jämn takt fram till 2028. Det kan inte uteslutas att Ekobrottsmyndigheten redan året innan ikraftträdandet skulle kunna få vissa ökade kostnader. Vår be- dömning är att de kostnaderna kan hanteras inom befintligt anslag.
Tabell 8.1 Sammanfattning av kostnadsökningar för statliga myndigheter, miljoner kronor
|
2026 |
2027 |
2028 och framåt |
Ekobrottsmyndigheten |
28,1 |
42,1 |
56,2 |
Domstolarna |
0,7 |
1,1 |
1,4 |
Kriminalvården |
1,7 |
2,5 |
3,4 |
Summa |
30,5 |
45,7 |
61,0 |
Källa: Egna beräkningar utifrån konsekvensbeskrivningen.
Finansiering av förslagen
Våra förslag innebär utgiftsökningar för staten enligt tabell 8.1, var- för en finansiering ska föreslås enligt 14 § kommittéförordningen. Huvudprincipen för statens utgifter i budgetarbetet är att utgifts- ökningar ska finansieras med utgiftsminskningar (skr. 2017/18:207 Ramverket för finanspolitiken, s. 10). Som huvudregel bör även ut- giftsökningar inom ett område täckas av utgiftsminskningar inom samma område. För att öka genomförbarheten bedömer vi att dessa principer behöver beaktas.
Våra förslag ökar utgifterna främst inom utgiftsområde 4 Rätts- väsendet. Det finns dock anledning att inte göra utgiftsminsk- ningarna enbart inom detta utgiftsområde. Anledningen till detta är att våra förslag kommer stöd inom i stort sett samtliga utgiftsom- råden till godo. Förslagen förbättrar det straffrättsliga skyddet för många av de statliga stöden, varför det är rimligt att dessa stöd finan- sierar utgiftsökningarna. En ideal finansieringslösning hade i linje med det nyss sagda beräknats per stöd och utifrån risken att stödet missbrukas och de utgifter denna hantering leder till. Eftersom vår kartläggning omfattar en stor mängd stöd bedömer vi dels att en sådan finansieringslösning skulle bli för komplex, eftersom minsk- ningar skulle ske på en mängd olika anslag, dels att riskanalysen vore mycket tidskrävande och osäker. I stället utgår vårt finansierings- förslag dels från minskade förvaltningsanslag för de myndigheter som
265
Konsekvenser av förslagen |
SOU 2024:24 |
bedöms få minskad arbetsbörda, dels från minskade utgifter på ett fåtal större stöd som träffas av våra förslag.
Som beskrivits i avsnitt 8.4 bedöms Polismyndighetens uppgifter minska till följd av våra förslag. Vi har i avsnitt 8.2 gjort bedöm- ningen att det i dag görs
Även Åklagarmyndighetens arbetsuppgifter förväntas minska. Vi har varken tillgång till några uppgifter om antalet åtal som väcks till följd av stöden i vår kartläggning eller vad dessa kostar per år. Sanno- likt är det dock ett mycket litet antal som myndigheten handlägger per år. Av denna anledning gör vi ett antagande om att verksamheten kan minskas med en genomsnittlig årsarbetskraft. Enligt myndighetens årsredovisning för 2022 uppgick de totala personalkostnaderna till 1 628 miljoner kronor och antalet årsarbetskrafter till 1 546. Åklagar- myndighetens förvaltningsanslag bör därför minska med 1,1 miljoner kronor till följd av våra förslag.
Resterande del av utgiftsökningarna bedömer vi bör finansieras genom utgiftsminskningar i stöd som får ett förbättrat straffrättsligt skydd till följd av våra förslag. Vi väljer att minska utgifterna i stöd som träffas av våra förslag, men som varken är
De anslag som företagsstöden belastar är som huvudregel sak- anslag som inte räknas upp i den årliga pris- och löneomräkningen (PLO). Samtidigt är anslagen där utgiftsökningarna uppstår förvalt- ningsanslag, vilka räknas upp med PLO. Om utgiftsminskningarna skulle vara lika stora som utgiftsökningarna skulle detta, allt annat lika, innebära att statens utgifter ökar över tid som en följd av våra förslag. För att säkerställa att våra förslag i huvudsak är utgiftsneutrala över tid kommer därför vår finansiering vara högre än utgiftsminsk- ningarna. Detta resulterar i en överfinansiering de närmaste åren, och
266
SOU 2024:24 |
Konsekvenser av förslagen |
en underfinansiering längre fram i tiden. Över tid bedöms dock ut- giftseffekten, i grova drag, neutral. Vår utgångspunkt är att de utgifts- minskningar vi föreslår på statliga företagsstöd högst kan finansiera 80 procent av utgiftsökningarna.
De ökade kostnaderna för myndigheterna föreslås finansieras genom medel från anslag under utgiftsområde 17 (UO17) Kultur, medier, trossamfund och fritid och utgiftsområde 19 (UO19) Regio- nal utveckling. De ökade kostnaderna bör finansieras från anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturarbete och samarbete, anslaget Stöd till idrotten och anslaget Stats- bidrag till studieförbund under UO17 och anslaget Transportbidrag under UO19. Stöden under dessa anslag är några av de större i kartlägg- ningen, är inte
Tabell 8.2 sammanfattar våra finansieringsförslag och hur dessa för- delar sig över tid. Samma fördelning över åren som i tabell 8.1 används.
267
Konsekvenser av förslagenSOU 2024:24
Tabell 8.2 |
Sammanfattning av finansieringsförslagen, miljoner kronor |
|||
|
|
|
|
|
|
|
2026 |
2027 |
2028 och framåt |
|
|
|
|
|
Neddragning på Åklagarmyndigheten och Polis- |
|
|
|
|
myndighetens förvaltningsanslag |
1,9 |
2,8 |
3,7 |
|
Utgiftsminskning på bidraget till allmän kultur- |
|
|
|
|
verksamhet m.m., stöd till idrotten, statsbidrag |
|
|
|
|
till studieförbund och transportbidraget |
35,8 |
53,7 |
71,6 |
|
Totala utgiftsminskningar |
37,7 |
56,5 |
75,3 |
|
Del av utgiftsminskningarna ovan som inte till - |
|
|
|
|
förs Ekobrottsmyndigheten, domstolarna och |
|
|
|
|
Kriminalvården p.g.a. |
||||
|
|
|
|
|
Tillgänglig finansiering |
30,5 |
45,7 |
61,0 |
|
Anm.: Beloppen i tabellen summerar i vissa fall inte till de belopp som anges i konsekvensbeskrivningen. Detta beror på avrundningsfel.
Källa: Egna beräkningar utifrån konsekvensbeskrivningen.
8.8Konsekvenser för enskilda
Utredningens bedömning: Våra förslag om anmälningsskyldig- het och underrättelseskyldighet innebär en ökad behandling av personuppgifter. Behandlingen innebär ett visst intrång i en- skildas personliga integritet.
Skälen för bedömningen: Den ökade behandlingen av personupp- gifter leder till ett visst intrång i den personliga integriteten. Vår be- dömning är dock att det integritetsintrång som den nu föreslagna anmälnings- och underrättelseskyldigheten kan medföra vägs upp av intresset av att motverka felaktiga utbetalningar (se vidare avsnitt 7.6).
8.9Övriga konsekvenser
Utredningens bedömning: Våra förslag bör inte leda till några andra konsekvenser av de slag som anges i kommittéförordningen och förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.
268
SOU 2024:24 |
Konsekvenser av förslagen |
Skälen för bedömningen: Vi bedömer att våra förslag inte får några särskilda konsekvenser för sysselsättning och offentlig service, jäm- ställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
269
9Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
9.1Ikraftträdande
Utredningens förslag: Författningsförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2026.
Skälen för förslaget: De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till den tid som kan beräknas gå åt för remissförfarande, fortsatt beredning inom Regeringskansliet och riksdagsbehandling bör bestämmelserna kunna träda i kraft den 1 januari 2026.
9.2Övergångsbestämmelser
Utredningens bedömning: De nya lagförslagen och de före- slagna ändringarna i brottsbalken och lagen om underrättelse- skyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen kräver inte några särskilda övergångsbestämmelser.
När det gäller föreslagna följdändringar ska äldre föreskrifter fortfarande gälla i fråga om brott som begåtts före ikraftträdandet.
Skälen för bedömningen: Det finns inte något behov av övergångs- bestämmelser för de förslag som rör underrättelseskyldighet. När det gäller de förslag som rör straffbestämmelser gäller enligt 2 kap. 10 § regeringsformen att ingen får dömas till straff eller annan brotts- påföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. En motsvarande reglering
271
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser |
SOU 2024:24 |
finns i artikel 7 i Europakonventionen. Principen kommer också till uttryck i 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken. Enligt den paragrafens första stycke får ingen dömas för gärning, för vilken det inte var stadgat straff när den begicks. Enligt andra stycket samma paragraf ska straff bestämmas efter den lag som gällde när gärningen företogs, om inte den lag som gäller när domen meddelas leder till frihet från straff eller till lindrigare straff. Denna bestämmelse anses generellt tillämplig inom straffrätten om inte något annat har före- skrivits beträffande en viss författning. De lagändringar som vi före- slår innebär i vissa avseenden en kriminalisering av tidigare tillåtet agerande. Av den ovan beskrivna regleringen följer att sådan ny straff- lagstiftning inte får ges retroaktiv verkan. Vi bedömer därför att någon annan övergångsbestämmelse än regleringen i 5 § lagen om införande av brottsbalken inte är nödvändig.
I fråga om de följdändringar som görs med anledning av att straff- bestämmelserna i lagen (2020:548) om omställningsstöd upphävs bör det införas övergångsbestämmelser av innebörd att äldre före- skrifter fortfarande ska gälla i fråga om brott som begåtts före ikraft- trädandet.
272
10 Författningskommentar
10.1Förslaget till lag om subventionsbrott
1 § Denna lag gäller statliga företagsstöd och
Med statligt företagsstöd avses i denna lag stöd, bidrag och andra ersätt- ningar som beslutas av en statlig myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd, och betalas ut till eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk person eller en enskild näringsidkare.
Med
Till ansvar enligt denna lag ska inte dömas om en gärning utgör brott enligt bidragsbrottslagen (2007:612).
Paragrafen beskriver lagens tillämpningsområde och anger enligt första stycket att lagen gäller för statliga företagsstöd och
Med statligt företagsstöd avses enligt andra stycket stöd, bidrag och andra ersättningar som beslutas av en statlig myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd och betalas ut eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk person eller en enskild näringsidkare. Samtliga stöd, bidrag och andra ersättningar som beslutas av statliga myndigheter omfattas. Likaså omfattas sådana stöd, bidrag och andra ersättningar som beslutas av organisationer som genom lag, förordning eller regleringsbrev har fått i uppgift av staten att besluta om stöd. Hur en stödåtgärd benämns saknar bety- delse. Det är hur stödet är konstruerat som är avgörande. Stöd, bidrag och andra ersättningar avser sådana ersättningar som betalas ut eller tillgodoräknas, och samtidigt inte utgör lån eller garantier. Som stöd, bidrag och andra ersättningar räknas inte heller köp av varor eller tjänster. Som exempel på statliga stöd, bidrag och ersättningar som omfattas av lagens tillämpningsområde kan nämnas investeringsstöd riktade till företag, stöd till folkbildningen, stöd och ersättningar till
273
Författningskommentar |
SOU 2024:24 |
jordbruket, kulturstöd och statsbidrag till fristående huvudmän som driver förskolor, skolor och vuxenutbildning.
Med statliga myndigheter avses statliga förvaltningsmyndigheter under såväl riksdagen som regeringen. Med statlig myndighet avses även regeringen när den beslutar om stöd, bidrag eller liknande er- sättningar. Med organisationer avses icke statliga organisationer, t.ex. ideella föreningar. Att organisationen har fått i uppdrag att fördela stöd, bidrag och andra ersättningar ska i förekommande fall framgå antingen av författning eller regleringsbrev. Exempel på organisa- tioner som omfattas av bestämmelsen är Sveriges Riksidrottsförbund och Folkbildningsrådet. Även statliga bolag, t.ex. Almi AB, kan ha i uppgift att besluta om stöd. Med organisation avses inte kommunala myndigheter eller regioner.
Stödet, bidraget eller ersättningen ska betalas ut eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk person eller en enskild näringsidkare. Med betalas ut avses utbetalningar som sker till mottagaren av stödet, antingen som en engångsutbetalning eller en periodisk utbetalning, i enlighet med en i ett beslut fastställd utbetalningsplan eller på annat liknande sätt. Med tillgodoräknande på annat sätt avses att det sker en kreditering på skattekontot i enlighet med 61 kap. 1 § första stycket 3 skatteförfarandelagen (2011:1244) i stället för en utbetalning till sökanden. Exempel på stöd som tillgodoräknas genom kreditering på skattekontot är sjöfartsstöd, ersättning för höga sjuklönekostnader och omställningsstöd (se lagen [1999:591] om kreditering på skatte- konto av vissa stöd beslutade av Arbetsförmedlingen och Trafikverket och förordningen [2001:770] om sjöfartsstöd, lagen [2014:1475] om kreditering på skattekonto av ersättning för sjuklönekostnader och lagen [2020:548] om omställningsstöd).
Med juridisk person avses samtliga rättssubjekt som inte är fysiska personer. De vanligast förekommande stödmottagarna torde utgöras av aktiebolag eller föreningar, antingen ekonomiska eller ideella. Med enskild näringsidkare avses fysiska personer som yrkesmässigt be- driver näringsverksamhet och gör detta i eget namn, utan användande av en juridisk person. Med näringsverksamhet avses verksamhet av eko- nomisk art, oavsett om denna är inriktad på vinst eller inte. Uttrycket har samma innebörd som i 2 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078).
Med
274
SOU 2024:24 |
Författningskommentar |
stöd omfattar samma bidrag och förmåner som innefattas i bestäm- melsen om subventionsmissbruk i nuvarande 9 kap. 3 b § brottsbalken (se prop. 1998/99:32 s. 24).
I fjärde stycket framgår att lagen är subsidiär till bidragsbrotts- lagen. Det kan förekomma stöd, bidrag eller ersättningar som både utgör ett statligt företagsstöd och ett ekonomiskt stöd enligt 1 § andra stycket bidragsbrottslagen. Exempel på sådana stöd är de som Arbetsförmedlingen betalar ut till arbetsgivare avseende vissa arbets- tagare. När stöd, ersättningar eller bidrag kan falla under båda lagarnas tillämpningsområde har bidragsbrottslagen företräde.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.2.
2 § För subventionsbrott döms den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som det finns en skyldighet att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att ett statligt före- tagsstöd
1.felaktigt betalas ut, felaktigt tillgodoräknas, betalas ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp, eller
2.inte återkrävs trots att mottagaren helt eller delvis saknar rätt till det. Straffet är fängelse i högst två år.
I paragrafen regleras förutsättningarna för straffansvar för det nya brottet subventionsbrott.
Det handlingsrekvisit som anges i paragrafen är enligt första stycket att någon lämnar en oriktig uppgift. Med oriktig uppgift avses inte enbart osanna uppgifter utan även ofullständiga uppgifter, dvs. även ett partiellt förtigande av sanningen omfattas av straffbestäm- melsen (jfr prop. 2006/07:80 s. 70). Vilka uppgifter som ska lämnas och vad som är en oriktig uppgift får avgöras med ledning av den materiella regleringen av det stöd som är aktuellt. Sättet för uppgifts- lämnandet har ingen betydelse för bestämmelsens tillämplighet. Bestämmelsen omfattar både skriftliga och muntliga uppgifter.
Straffansvar kan också följa om någon underlåter att anmäla ändrade förhållanden som det finns en skyldighet att anmäla enligt lag eller förordning. En skyldighet att anmäla ändrade förhållanden som endast finns i föreskrifter beslutade av en myndighet kan alltså inte ligga till grund för straffansvar. En rapporterings- eller redovis- ningsskyldighet efter ett avslutat projekt eller en utförd åtgärd kan inte betraktas som en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden. Att inte ansöka om att ändra ett beslut kan inte heller utgöra underlåten- het att anmäla ändrade förhållanden.
275
Författningskommentar |
SOU 2024:24 |
När det finns en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden bör inte mer än vad som varit en nödvändig tidsåtgång för anmälan god- tas. Hur långt denna tid ska kunna sträcka sig i det enskilda fallet får avgöras i rättstillämpningen med ledning av de materiella bestäm- melserna om anmälningsskyldighet.
Bestämmelsen innehåller ett farerekvisit. Farerekvisitet innebär att brottet fullbordas redan när den oriktiga uppgiften lämnas eller när en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden åsidosätts under förutsättning att det medför fara för att stödet betalas ut eller till- godoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp eller att ett stöd som en stödmottagare helt eller delvis saknar rätt till inte återkrävs. Det finns en möjlighet till frivillig rättelse så länge som utbetalning eller tillgodoräknande av stödet inte har skett, se 8 §.
Den fara som förutsätts för straffansvar kan avse olika situa- tioner. Det kan enligt första stycket 1 vara fråga om en utbetalning eller ett tillgodoräknande som inte alls borde ha gjorts, dvs. i situa- tioner där det över huvud taget inte finns någon rätt till stöd. Vidare kan det vara fråga om en utbetalning eller ett tillgodoräknande med ett för högt belopp, dvs. där det i och för sig finns en grundläggande rätt till stöd men med ett mindre belopp.
Det kan även enligt första stycket 2 röra sig om att ett stöd som en stödmottagare helt eller delvis saknar rätt till inte återkrävs. Fara för att ett stöd inte återkrävs kan uppstå i de fall det finns en skyldighet enligt lag eller förordning att anmäla ändrade förhållanden. Situa- tionen kan också uppstå när en stödmottagare inom ramen för en fördjupad kontroll eller granskning lämnar oriktiga uppgifter, och på så sätt orsakar fara för att ett beslut om återkrav inte kan fattas. Detta led av bestämmelsen tar sikte på situationer där stödet har betalats ut eller tillgodoräknats, och omständigheter uppkommer efter denna tidpunkt, som skulle ha påverkat rätten till stödet eller stödets storlek om omständigheterna varit kända vid tidpunkten för prövningen av ansökan. Det brottsliga förfarandet består i att mot- tagaren av ett stöd inte ändrar uppgifterna, eller lämnar oriktiga upp- gifter, och därmed försvårar för staten att kräva betalningen åter.
Den fara som ska föreligga måste vara konkret. Konkret fara får normalt anses föreligga om den oriktiga uppgiften alternativt avsak- naden av en uppgift om ändrade förhållanden sannolikt inte skulle upptäckas vid den normala rutinmässiga kontroll som utförs. Det finns alltså i allmänhet inte någon konkret fara om felaktigheten avser
276
SOU 2024:24 |
Författningskommentar |
en uppgift som regelmässigt kontrolleras. Subjektiva omständigheter som vad gärningsmannen trott, förväntat sig eller insett om faran har ingen betydelse för denna bedömning. Sådana omständigheter kan däremot få betydelse för uppsåtsbedömningen.
Bestämmelsen omfattar sådana fall där en person, exempelvis en företrädare för ett företag, medvetet lämnar en oriktig uppgift som leder till fara för att ett stöd tillgodoförs företaget felaktigt. Vidare omfattar bestämmelsen sådana fall där den som fått stöd i egenskap av enskild näringsidkare själv lämnar en oriktig uppgift eller åsidosätter en anmälningsskyldighet. För det fall det inte är fråga om gärnings- mannaskap kan bestämmelserna om medverkan i 23 kap. brotts- balken bli tillämpliga.
För straffansvar ska samtliga objektiva brottsförutsättningar täckas av uppsåt. Det innebär att en oriktig uppgift alternativt en åsidosatt skyldighet att anmäla ändrade förhållanden måste täckas av uppsåt. Även faran för att stödet betalas ut eller tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp eller att ett stöd som företaget helt eller delvis saknar rätt till inte återkrävs måste vara täckt av uppsåt.
Påföljden är enligt andra stycket fängelse i högst två år, dvs. samma straffskala som gäller för bedrägeri enligt 9 kap. 1 § brottsbalken och för bidragsbrott enligt bidragsbrottslagen (2007:612).
Hur konkurrensfrågor ska behandlas finns redovisat i avsnitt 6.3.11. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.3.
3 § Om brott som avses i 2 § är ringa döms för ringa subventionsbrott till böter eller fängelse i högst sex månader.
I paragrafen regleras förutsättningarna för straffansvar för det nya brottet ringa subventionsbrott.
Vad som är ett ringa brott måste avgöras med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter vid brottet. Beloppet bör i de flesta fall kunna vara av särskild betydelse, om inte detta framstår mer som ett slumpmässigt resultat. Den beloppsgräns som tillämpas vid bedöm- ningen av andra ringa förmögenhetsbrott bör vara vägledande för bedömningen. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4.
277
Författningskommentar |
SOU 2024:24 |
4 § Om brott som avses i 2 § är grovt, döms för grovt subventionsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas
1.om brottet rört betydande belopp,
2.om den som begått brottet använt falska handlingar eller vilseledande bokföring, eller
3.om gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning.
I paragrafen regleras förutsättningarna för straffansvar för det nya brottet grovt subventionsbrott.
Straffskalan för grovt subventionsbrott är enligt första stycket fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Straffskalan motsvarar därmed straffskalorna för andra grova förmögenhetsbrott.
Frågan om brottet ska bedömas som grovt ska, på sedvanligt sätt, avgöras med beaktande av samtliga omständigheter vid brottet. Det ska dock enligt andra stycket särskilt beaktas om brottet rört bety- dande belopp, om falska handlingar eller vilseledande bokföring har använts, eller om gärningen ingått i en brottslighet som utövats syste- matiskt eller i större omfattning.
Omständigheten betydande belopp enligt andra stycket 1 avser storleken på det statliga företagsstödet som riskerar att betalas ut felaktigt, har betalats ut felaktigt eller storleken på den del av ett stöd som inte återkrävts. Den beloppsgräns som tillämpas vid bedöm- ningen av andra grova förmögenhetsbrott bör vara vägledande för bedömningen.
I andra stycket 2 avses med falska handlingar ett bevismedel, sant eller osant, som helt eller delvis inte är framställt av den person som bevismedlet ger sken av att vara från. Förfalskningsåtgärden kan t.ex. bestå i att skriva en annan persons namnteckning eller att ändra en upp- gift i ett dokument som utfärdats av någon annan (se prop. 1995/96:170 s. 111 och bet. 1995/96:JuU23 s. 14). Exempel på en sådan handling kan vara ett falskt revisorsintyg. Vilseledande bokföring enligt samma punkt har samma innebörd som i bestämmelsen om grovt bedrägeri (9 kap. 3 § brottsbalken).
Som ytterligare kvalifikationsgrunder anges i andra stycket 3 att gärningen ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning. Med systematiskt avses att det är frågan om brotts- lighet som upprepats på ett likartat sätt, men därutöver krävs något ytterligare moment. Det kan exempelvis handla om att brotten följt
278
SOU 2024:24 |
Författningskommentar |
en brottsplan, föregåtts av noggranna förberedelser eller utförts på ett förslaget sätt. (Jfr prop. 2020/21:52 s. 113.)
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.5.
5 § För vårdslöst subventionsbrott döms den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i 2 §. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.
Om gärningen med hänsyn till beloppet, risken för slutlig ekonomisk skada och övriga omständigheter är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.
I paragrafen regleras förutsättningarna för straffansvar för det nya brottet vårdslöst subventionsbrott.
Paragrafen innebär enligt första stycket en kriminalisering av grovt oaktsamma ageranden i samband med ansökningar om och utbetal- ningar av statliga företagsstöd. Straffansvar för vårdslöst subventions- brott kan förekomma vid såväl lämnande av oriktiga eller ofullständiga uppgifter som vid försummelse att fullgöra en anmälningsskyldighet vid ändrade förhållanden. Straffskalan är böter eller fängelse i högst ett år.
Grov oaktsamhet kan föreligga om den som ansöker om ett stat- ligt företagsstöd inte har kontrollerat riktigheten i uppgifter av särskild betydelse för att beviljas ett stöd. Det kan vara frågan om sådana uppgifter som ligger till grund för beräkningen av ett stöd- belopp eller utgör en grundläggande förutsättning för att ta del av ett stöd. Det bör också anses som grovt oaktsamt att i samband med att uppgifterna lämnas visa uppenbar likgiltighet i förhållande till det materiella regelverk som gäller för det statliga företagsstöd som söks. Vid denna bedömning bör hänsyn tas till hur betydelsefull den felaktiga uppgiften är för rätten till det aktuella företagsstödet.
Straffansvar för grov oaktsamhet kan bli aktuellt vid både aktivt uppgiftslämnande och underlåtenhet att anmäla ändrade förhållanden. Medveten oaktsamhet kan betecknas som grov. När en gärningsper- son insett risken för att exempelvis en uppgift varit felaktig men trots detta lämnat uppgiften, kan det finnas anledning att betrakta för- farandet som grovt oaktsamt liksom när gärningspersonen misstänkt att det förelegat en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden. Även omedveten oaktsamhet kan betraktas som grov. Ett exempel på när en omedveten oaktsamhet skulle kunna betecknas som grov är när en person inte kontrollerat riktigheten av mer betydelsefulla uppgifter som lämnats, även om det funnits skäl att göra det. Vid bedömningen
279
Författningskommentar |
SOU 2024:24 |
av om ett agerande är att anse som grovt oaktsamt bör hänsyn tas till gärningspersonens kunskaper om och komplexiteten i det materiella regelverket. En person som ansöker om ett statligt företagsstöd för ett företags räkning bör under normala förhållanden förutsättas ha goda kunskaper om gällande regelverk. Detsamma gäller den som regelbundet ansöker om stöd för en förenings räkning.
Om gärningen med hänsyn till beloppet, risken för slutlig eko- nomisk skada och övriga omständigheter är mindre allvarlig, ska det enligt andra stycket inte dömas till ansvar. Med detta avses exem- pelvis bagatellartade situationer med små belopp. Rekvisitet slutlig ekonomisk skada har samma innebörd som i bidragsbrottslagen (prop. 2018/19:132 s. 61).
Hur konkurrensfrågor ska behandlas finns redovisat i avsnitt 6.3.11. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.6.
6 § För subventionsmissbruk döms den som, i strid med föreskrifter eller villkor, använder eller utnyttjar ett statligt företagsstöd eller ett
Paragrafen ersätter nuvarande 9 kap. 3 b § första stycket brotts- balken (jfr prop. 2018/19:78) med den ändringen att även statliga företagsstöd omfattas av straffbudet.
Bestämmelsen har omarbetats och anger att ansvar för subven- tionsmissbruk kan komma i fråga för både statliga företagsstöd och
När det gäller det brottsliga agerandet, dvs. att i strid med föreskrif- ter eller villkor, använda eller utnyttja ett stöd för ett annat ändamål än det som stödet beviljats för, innebär förslaget inte någon förändring. De villkor som ställs upp för användandet av stödet ska framgå av beslutet om beviljandet av stödet (jfr prop. 1998/99:32 s. 88).
Inte heller innebär det någon förändring när det kommer till frågan om påföljd och ansvarsfrihet vid ringa fall. Som anfördes i samband med införandet av bestämmelsen om subventionsmissbruk i brottsbalken är det inte tänkt att varje mindre avvikelse vid nytt- jandet av ett stöd ska leda till straffansvar. Såsom ringa fall bör be- traktas gärningar som avser låga belopp, fall där avvikelsen från det
280
SOU 2024:24 |
Författningskommentar |
föreskrivna ändamålet är obetydlig och fall när det föreligger något annat förhållande som medför att gärningen framstår som ursäktlig. (Prop. 1998/99:32 s. 28.)
Hur konkurrensfrågor ska behandlas finns redovisat i avsnitt 6.3.11. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.7.
7 § Om brott som avses i 6 § är grovt, döms för grovt subventionsmissbruk till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet rört betydande belopp eller varit av särskilt farlig art.
Paragrafen motsvarar nuvarande 9 kap. 3 b § andra stycket brotts- balken (jfr prop. 2018/19:78) med den ändringen att även statliga företagsstöd omfattas av straffbudet.
Paragrafen har justerats språkligt genom att ordet ”värde” ändras till ”belopp”. Någon ändring i sak är inte avsedd. Omständigheten bety- dande belopp avses ha motsvarande innebörd som enligt straffbestäm- melserna för andra grova förmögenhetsbrott. (Jfr prop. 2018/19:78 s. 14.)
Omständigheten särskilt farlig art tar främst sikte på fall där till- vägagångssättet varit förslaget, t.ex. genom att gärningspersonen som ett led i subventionsmissbruket använt falska eller osanna hand- lingar eller vilseledande bokföring för att dölja brottet, eller på annat sätt gjort brottsligheten svårupptäckt. (Jfr prop. 2018/19:78 s. 14.)
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.8.
8 § Den som före utbetalning eller tillgodoräknade frivilligt vidtar en åt- gärd som leder till att det kan fattas ett korrekt beslut om ett statligt före- tagsstöd, döms inte till ansvar enligt
Paragrafen innehåller en möjlighet för den som har lämnat en oriktig eller ofullständig uppgift att gå fri från straff om han eller hon fri- villigt vidtar en åtgärd som leder till att det kan fattas ett korrekt beslut om ett statligt företagsstöd. Även den som låtit bli att anmäla ändrade förhållanden som påverkat rätten till ett statligt företags- stöd och därefter frivilligt rättar sina uppgifter omfattas av ansvars- friheten.
Straffriheten förutsätter att de korrigerade uppgifterna medför att ett korrekt beslut kan fattas. Rättelsen måste göras innan stödet betalas ut. När det gäller uppgifter som ligger till grund för periodiska
281
Författningskommentar |
SOU 2024:24 |
utbetalningar av ett stöd kan en rättelse endast medföra straffrihet för kommande utbetalningar, inte sådana som redan har verkställts.
En rättelse måste inte uppfylla några särskilda formkrav. De upp- gifter som lämnas av stödmottagaren måste dock vara tillräckliga för att den utbetalande myndigheten eller organisationen ska kunna identifiera rätt ärende och, eventuellt efter en komplettering, utgöra ett korrekt underlag för ett kommande beslut om utbetalning av stöd.
Kravet på frivillighet har samma innebörd som i bestämmelsen om frivillig rättelse i 5 § bidragsbrottslagen och 12 § skattebrotts- lagen. Om mottagaren av stödet har fått veta att denne kommer att bli föremål för granskning, kan de åtgärder som vidtas normalt inte sägas vara frivilliga. Frivilligheten innebär således att rättelsen görs utan yttre tvång. Så länge den uppgiftsskyldige inte har anledning att tro att denne är upptäckt eller inom kort kommer att bli upptäckt, finns möjligheten att undgå ansvar genom rättelse.
För att en invändning om ansvarsfrihet på grund av frivillig rät- telse inte ska godtas krävs, på samma sätt som vid åberopande av andra ansvarsfrihetsgrunder, att åklagaren lägger fram så mycket bevisning att invändningen framstår som obefogad.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.9.
9 § För försök till subventionsmissbruk eller grovt subventionsmissbruk döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Paragrafen innehåller bestämmelser om straffansvar för osjälvständiga brottsformer av subventionsmissbruk och grovt subventionsmiss- bruk. Paragrafen motsvarar regleringen i nuvarande 9 kap. 11 § brotts- balken (jfr prop. 2022/23:55).
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.7.
10 § Ringa subventionsbrott får åtalas av åklagare endast om åtal av sär- skilda skäl är motiverat från allmän synpunkt.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om särskild åtalsprövning för subventionsbrott som är ringa.
Ringa brott får åtalas av åklagare endast om åtal är särskilt moti- verat från allmän synpunkt. Att åtal får väckas endast under denna förutsättning innebär en stark presumtion mot åtal.
Åtal kan anses vara särskilt motiverat från allmän synpunkt vid upprepade gärningar som var och en inte uppfyller förutsättningarna
282
SOU 2024:24 |
Författningskommentar |
för att åtalas som brott av normalgraden eller andra situationer som är särskilt klandervärda. Sådana situationer kan vara när en gärning före- gåtts av noggrann planering eller framstår som förslagen på annat sätt. Exempelvis kan det gälla en situation där en person, som är företrädare för ett flertal bolag, begår flera ringa brott men för ett bolag i taget.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.4.
11 § Myndigheter och organisationer som beslutar om statligt företags- stöd ska göra anmälan till åklagare om det finns anledning att anta att brott enligt denna lag har begåtts.
Paragrafen innebär en skyldighet för de myndigheter och organi- sationer som beslutar om statliga företagsstöd att göra en anmälan till åklagare när det finns anledning att anta att brott har begåtts. Beviskravet är detsamma som gäller vid inledande av förundersök- ning och det tillämpas även inom andra rättsområden där det finns en lagstadgad anmälningsskyldighet (se 23 kap. 1 § rättegångsbalken, jfr 17 § skattebrottslagen och 3 kap. 1 § lagen [2016:1307] om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden). Den anmälnings- skyldiga myndigheten eller organisationen ska endast göra en bedöm- ning av om ett agerande objektivt sett kan utgöra ett brott. Om så är fallet ska en anmälan göras. Frågor om en gärning begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet, eller andra frågor som kräver särskilda utrednings- åtgärder, ska anmälaren inte ta ställning till.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.10.
12 § Bestämmelserna i 35 kap. 1 § brottsbalken hindrar inte att en person får dömas till påföljd för ringa subventionsbrott enligt 3 § eller vårdslöst subventionsbrott enligt 5 §, om den misstänkte häktats eller fått del av åtal för brottet inom fem år från brottet.
Paragrafen innehåller en särskild bestämmelse om preskription för ringa respektive vårdslöst subventionsbrott. Bestämmelserna innebär en avvikelse från de generella reglerna om åtalspreskription i 35 kap. brottsbalken.
Övervägandena finns i avsnitt 6.3.11.
283
Författningskommentar |
SOU 2024:24 |
10.2Förslaget till lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar av statliga företagsstöd
1 § Denna lag gäller statliga företagsstöd enligt lagen (0000:00) om sub- ventionsbrott.
Paragrafen anger lagens tillämpningsområde.
Med statligt företagsstöd avses stöd, bidrag och andra ersätt- ningar som beslutas av en statlig myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd, och betalas ut till eller på annat sätt tillgodoräknas en juridisk person eller en en- skild näringsidkare. Se närmare kommentaren till 1 § förslaget till lag om subventionsbrott.
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.3.
2 § Underrättelseskyldighet enligt lagen gäller för de myndigheter och organisationer som beslutar om statliga företagsstöd. Skyldigheten gäller dock inte i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.
Underrättelseskyldighet gäller även för regionerna och Kronofogde- myndigheten.
Paragrafen anger vilka myndigheter och organisationer som om- fattas av underrättelseskyldighet enligt lagen.
Underrättelseskyldigheten gäller enligt första stycket för de myndig- heter och organisationer som beslutar om statliga företagsstöd. För Skatteverket gäller dock inte underrättelseskyldighet i myndighetens brottsbekämpande verksamhet. Den brottsbekämpande verksam- heten bedrivs i dag inom de från Skatteverkets övriga enheter av- skilda skattebrottsenheterna. En domstol, som efter överklagande, beslutar om ett statligt företagsstöd omfattas inte av underrättelse- skyldigheten.
Enligt andra stycket omfattas även regionerna och Kronofogde- myndigheten av underrättelseskyldighet.
Underrättelseskyldigheten är sekretessbrytande enligt 10 kap.
28§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Övervägandena finns i avsnitt 7.4.4.
284
SOU 2024:24 |
Författningskommentar |
3 § En underrättelse ska lämnas om det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd
1.har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp,
2.har använts eller utnyttjats, i strid med föreskrift eller villkor, för ett annat ändamål än det som stödet har beviljats för, eller
3.kan komma att beslutas, att betalas ut eller att tillgodoräknas fel- aktigt eller med ett för högt belopp.
Underrättelsen ska lämnas till den myndighet eller organisation som
har fattat eller kan komma att fatta ett beslut om statligt företagsstöd. Har ett statligt företagsstöd beslutats efter överklagande ska underrättelse i stället lämnas till ansvarig myndighet eller organisation.
Underrättelseskyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl.
Paragrafen reglerar när underrättelseskyldighet för berörda myndig- heter, organisationer och regioner föreligger och till vem under- rättelsen ska lämnas.
En förutsättning för underrättelseskyldighet är enligt första stycket att det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd har be- slutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om ett statligt företagsstöd, i strid med före- skrift eller villkor, har använts eller utnyttjats för ett annat ändamål än det som stödet har beviljats för. Rekvisitet anledning att anta innebär att tröskeln för underrättelseskyldighet är låg. Avsikten är inte att den myndighet som gör antagandet om en felaktighet ska företa någon särskild utredning. Myndigheten förväntas inte heller ha kännedom om de bestämmelser där stöden regleras för att exempelvis kunna av- göra om olika stöd kan utgå samtidigt. Den ytterligare utredning som behövs får göras av den myndighet som ansvarar för stödet. Kravet på att det ska finnas anledning att anta kan vara uppfyllt redan genom ganska vaga och oprecisa misstankar om att något kan vara felaktigt. Antagandet kommer i normalfallet att grunda sig på omständigheter som myndigheten eller organisationen i sin verksamhet har fått tillgång till vid handläggningen av sitt eget ärende. En underrättelseskyldighet kan t.ex. föreligga om en underrättande myndighet har beslutat om återkrav avseende ett stöd som kan ha betydelse för rätten till andra stöd. Det kan dock inte uteslutas att innehållet i s.k. tips från allmän- heten någon gång kan vara av sådan tyngd att underrättelseskyldig- heten aktualiseras.
En underrättelse ska även lämnas om det finns anledning att anta att ett statligt företagsstöd kan komma att beslutas, att betalas ut eller
285
Författningskommentar |
SOU 2024:24 |
att tillgodoräknas felaktigt eller med ett för högt belopp. Det krävs alltså inte att en myndighet eller organisation har betalat ut ett stöd.
Paragrafen reglerar även till vilken myndighet eller organisation en underrättelse ska lämnas. Enligt andra stycket ska underrättelsen i första hand lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat eller kan komma att fatta ett beslut om statligt företagsstöd. Har ett statligt företagsstöd beslutats efter överklagande ska under- rättelse i stället lämnas till ansvarig myndighet eller organisation, dvs. den som i första instans beslutat om stödet.
Enligt tredje stycket föreligger inte underrättelseskyldighet om det finns särskilda skäl, t.ex. om den myndighet eller organisation som har fattat beslutet redan känner till felaktigheten eller om det är fråga om ett enstaka fel avseende ett försumbart belopp. Restrik- tivitet ska iakttas vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger. Omständigheter som har att göra med en myndighets eller organi- sations arbetssituation, t.ex. arbetsanhopningar, utgör aldrig sär- skilda skäl.
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.5 och 7.4.6.
4 § Av underrättelsen ska det framgå vilka omständigheter som ligger till grund för antagandet i 3 § första stycket.
Paragrafen anger vilken information som ska framgå av en under- rättelse. Av underrättelsen ska, förutom grundläggande identifierings- uppgifter, framgå de omständigheter som ligger till grund för an- tagandet om felaktigheten. Det finns inte något formkrav för under- rättelsen. Den kan således lämnas såväl skriftligen som muntligen.
Övervägandena finns i avsnitt 7.4.7.
10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen
2 §
Underrättelseskyldighet enligt lagen gäller för Migrationsverket, För- säkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyndig- heten, Utbetalningsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsför- medlingen, kommunerna, regionerna och arbetslöshetskassorna. Skyldigheten gäller dock inte i Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet.
286
SOU 2024:24 |
Författningskommentar |
Paragrafen anger vilka aktörer som omfattas av underrättelseskyldig- het enligt lagen.
I uppräkningen läggs regionerna till. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.4.
3 §
Om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska underrättelse om detta lämnas. Detsamma gäller om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett eko- nomiskt stöd kan komma att beslutas, att betalas ut eller att tillgodoräknas fel- aktigt eller med ett för högt belopp.
Underrättelsen ska lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat eller kan komma att fatta ett beslut. Har förmån eller stöd beslutats efter överklagande ska underrättelse i stället lämnas till den myndighet eller organi- sation som följer av 1 §.
Underrättelseskyldigheten gäller inte om det finns särskilda skäl.
Paragrafen reglerar när en underrättelse ska lämnas och till vem underrättelsen ska lämnas.
I första stycket görs ett tillägg som innebär att underrättelseskyldig- heten gäller även vid antagande om framtida felaktigheter. Det krävs därmed inte att den mottagande aktören har fattat beslut om en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd.
I andra stycket, som får ett nytt innehåll, anges det till vem under- rättelsen ska lämnas. Stycket motsvarar delar av nuvarande första stycket med det tillägget att det anges till vem underrättelsen ska lämnas när det gäller ett antagande om en framtida felaktighet.
Det nya tredje stycket motsvaras av nuvarande andra stycket. Övriga ändringar är endast språkliga och redaktionella. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.5.
4 §
Av underrättelsen ska det framgå vilka omständigheter som ligger till grund för antagandet i 3 § första stycket.
Paragrafen reglerar vilken information som ska framgå av en under- rättelse.
287
Författningskommentar |
SOU 2024:24 |
Paragrafen justeras redaktionellt för att även underrättelser med anledning av antagande om framtida felaktigheter ska omfattas. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Övervägandena finns i avsnitt 7.3.7.
288
Bilaga 1
Kommittédirektiv 2022:25
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag
Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2022
Sammanfattning
En särskild utredare ska undersöka hur ett särskilt straffrättsligt skydd, motsvarande det som i bidragsbrottslagen (2007:612) finns för eko- nomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Utredaren ska samtidigt överväga om lagen (2008:206) om underrättelseskyldig- het vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas. Syftet med utredningen är att stärka skyddet för de statliga stödsyste- men genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att mot- verka och lagföra brott riktade mot dessa system.
Utredaren ska bl.a.
•kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juridiska personer, identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straff- rättsligt skydd i förhållande till vad som gäller i dag samt föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör utformas,
•utreda om underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utökas, och t.ex. omfatta felaktiga ut- betalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska perso- ner, och i så fall föreslå hur en sådan underrättelseskyldighet bör utformas på ett sätt som säkerställer skyddet för den personliga integriteten, och
•lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2024.
289
Bilaga 1 |
SOU 2024:24 |
Motverkande av missbruk av statliga stöd är centralt för ett långsiktigt hållbart välfärdssamhälle
De skattefinansierade stödsystemen förutsätter att det finns en betal- ningsvilja eller acceptans hos befolkningen för samhällets åtaganden. Felaktiga utbetalningar och brottslighet riktad mot stödsystemen undergräver förtroendet för systemen och riskerar att urholka denna betalningsvilja. Missbruk av statliga stöd kan dessutom drabba seriösa företag, t.ex. i form av snedvriden konkurrens och betungande regel- verk. Därför är frågan om att motverka missbruk av stödsystemen central för ett långsiktigt hållbart välfärdssamhälle.
Varje år utbetalas stora belopp i statliga stöd till företag och andra juridiska personer, men det finns inte någon speciallagstiftning, mot- svarande bidragsbrottslagen, som tar sikte på den brottslighet som riktas mot dessa stöd. Det innebär att bedömningen av om ett visst förfarande är brottsligt eller inte som huvudregel får göras utifrån brottsbalkens bestämmelser om t.ex. bedrägeri. För att säkerställa att det finns ett effektivt och ändamålsenligt straffrättsligt skydd för de statliga stöden, samt att beslutande och utbetalande myndigheter och övriga relevanta aktörer kan underrätta varandra om misstänkta felaktigheter, behöver både de straffrättsliga bestämmelserna och underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar ses över.
Med statliga stöd avses i dessa direktiv ekonomiska stöd som finan- sieras av staten och som efter ansökan betalas ut eller på annat sätt tillgodoräknas företag, inklusive enskilda näringsidkare, eller andra juridiska personer, av en myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd.
Uppdraget att stärka det straffrättsliga skyddet för statliga stöd till företag
Den 20 maj 2021 beslutade riksdagen på socialförsäkringsutskottets initiativ att för regeringen tillkännage att bidragsbrottslagen bör ut- vidgas till att omfatta statliga stöd till företag (bet. 2020/21:SfU26, rskr. 2020/21:302). I socialförsäkringsutskottets betänkande anförs bl.a. att det finns en betydande risk för att kriminella utnyttjar kris- läget under pandemin och tillskansar sig medel ur statskassan samt att konsekvenserna för de som försöker utnyttja systemen och fuskar sig till stöd måste bli mer kännbara och tydliga. I betänkandet anförs
290
SOU 2024:24 |
Bilaga 1 |
vidare att samhället måste ha förmåga att lagföra både enskilda och företag som medvetet fuskar och begår brott riktade mot stöd- systemen.
I december 2020 presenterades promemorian Uppdrag om för- hindrande av brott kopplade till de stödåtgärder med statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser som vidtas med anledning av det nya coronaviruset (Ds 2020:28), som tagits fram inom Regerings- kansliet (Justitiedepartementet). I promemorian anförs bl.a. att det bör göras en översyn av frågan om hur brott mot stöd och andra ersättningar som betalas ut till företag ska hanteras, så att det finns ett fungerande lagföringssystem i en framtida ny krissituation då nya stöd kan behöva införas.
Frågan om användningen av företag och andra juridiska personer som brottsverktyg har uppmärksammats av tidigare utredningar. I be- tänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra anförs bl.a. att det finns tydliga indikationer på att företag används ofta och systematiskt inom den grova organiserade brottsligheten (SOU 2017:37 s. 195). Ett skäl till detta är att företag bl.a. kan ha rätt till olika former av anställnings- och arbetsgivarstöd. I betänkandet konstateras också att Skatteverket har uppmärksam- mat en problematik med brottslighet inom ideell sektor, som bl.a. beror på ideella föreningars oreglerade ställning och ökade utbetal- ningar från den offentliga sektorn till den ideella sektorn. Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen har vidare uppskattat att omfattningen av felaktiga utbetalningar generellt sett är stor i er- sättningssystem där utbetalningar görs till företag och andra välfärds- aktörer (t.ex. ideella föreningar). Enligt delegationen finns det anled- ning att tro att en stor del av de felaktiga utbetalningarna i dessa system går till oseriösa eller kriminella aktörer (SOU 2019:59 s. 216).
Statliga stöd behöver kartläggas och analyseras i syfte att identifiera de stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd
Bidragsbrottslagen är tillämplig på bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestöds- nämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och betalas ut till en enskild person (ekono- misk förmån). Från och med januari 2020 omfattar lagen även stöd,
291
Bilaga 1 |
SOU 2024:24 |
bidrag och ersättningar som enligt lag eller förordning beslutas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller en kommun och avser en enskild person, men betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den enskilde (ekonomiskt stöd).
Inom de ersättningssystem som omfattas av bidragsbrottslagen hanteras mycket stora mängder ärenden, med ett samtidigt krav på snabbhet och effektivitet, vilket gör det svårt att göra mer ingående individuella bedömningar och kontroller i varje ärende. I förarbetena till bidragsbrottslagen konstaterades att det fanns ett behov av en straffrättslig reglering som var anpassad till de förhållanden som råder inom de centrala välfärdssystemen. Det bedömdes vara av särskild betydelse att systemens funktion i stor utsträckning bygger på att förmånstagare anmäler ändrade förhållanden till utbetalande myndig- heter, kommuner och arbetslöshetskassor. Det bedömdes också vara svårt att på något annat sätt avgränsa det straffbara området, utan att göra en fullständig genomgång av samtliga förekommande former av offentliga utbetalningar. Det konstaterades samtidigt att lagen med den föreslagna avgränsningen skulle omfatta 60 procent av statsbud- getens utgifter under utgiftstaket, och den helt övervägande delen av alla offentliga utbetalningar (prop. 2006/07:80 s. 69).
Statliga stöd som riktar sig till företag och andra juridiska per- soner har under senare år ökat i omfattning och betydelse, och det kan ifrågasättas om bidragsbrottslagen fortfarande omfattar den helt över- vägande delen av alla statliga utbetalningar. Vidare gäller för flera stat- liga stöd till företag och andra juridiska personer att det, på samma sätt som för välfärdsförmåner till enskilda, inom stödsystemen han- teras mycket stora mängder ärenden med ett krav på snabbhet och effektivitet, vilket gör det svårt att göra mer ingående individuella bedömningar och kontroller i varje ärende. Vid införandet av lagen (2020:548) om omställningsstöd bedömde regeringen att det fanns ett behov av särskilda straffrättsliga bestämmelser, bl.a. på grund av att ett stort antal ärenden skulle behöva hanteras under mycket kort tid, att det skulle vara omöjligt att göra mer ingående kontroller i varje enskilt ärende och att stödet skulle kunna omfatta mycket stora belopp (prop. 2019/20:181 s. 79). Det finns mot denna bakgrund skäl att göra en genomgång av de statliga stöden till företag och andra juridiska personer för att bedöma om det finns behov av ett särskilt straffrättsligt skydd även för stöd av detta slag.
292
SOU 2024:24 |
Bilaga 1 |
De statliga stöden till företag och andra juridiska personer upp- visar stora olikheter, både när det gäller vilka villkor som ställs upp för att få ta del av respektive stöd och vilken offentligfinansiell bety- delse de har. För att straffrättsliga bestämmelser som är anpassade till de stöd de ska skydda ska kunna utformas, behöver de statliga stöden till företag och andra juridiska personer kartläggas. Kartläggningen bör omfatta förekomsten av statliga stöd till företag och andra juri- diska personer samt stödens statsfinansiella betydelse. Vidare behöver stödens konstruktioner analyseras. En sådan kartläggning och analys är också en förutsättning för att kunna ta ställning till hur tillämp- ningsområdet för en ny straffrättslig lagstiftning skulle kunna av- gränsas.
Utredaren ska därför
•kartlägga statliga stöd till företag och andra juridiska personer samt statens kostnader för stöden,
•analysera hur stöden är konstruerade, bl.a. de villkor som ställs upp för att beviljas stöd,
•analysera vilka konstruktioner, t.ex. vilka stödvillkor, som utgör riskfaktorer för att stöden missbrukas, och
•utifrån kartläggningen och analysen identifiera vilka stöd som har ett behov av ett särskilt straffrättsligt skydd.
Nya straffrättsliga bestämmelser behöver utformas med hänsyn till de statliga stöd som de ska skydda
I promemorian Uppdrag om förhindrande av brott kopplade till de stödåtgärder med statsfinansiella och samhällsekonomiska konse- kvenser som vidtas med anledning av det nya coronaviruset anförs att möjligheterna att identifiera och lagföra brott som begås av före- tag som mottar bidrag och stöd som de inte har rätt till behöver stärkas och utvecklas. Det anförs vidare att det behövs ett regelverk för lag- föring som är anpassat till den lagstiftning som det ska skydda. I pro- memorian konstateras att särskilda straffbestämmelser infördes i lagen om omställningsstöd, men att brott riktade mot övriga stöd som in- förts under pandemin prövas mot bestämmelserna i brottsbalken. Enligt promemorian har brottsbekämpande myndigheter signalerat att det är mycket svårt att driva ärenden som gäller brott mot stödet
293
Bilaga 1 |
SOU 2024:24 |
vid korttidsarbete, då stödet inte passar inte in i brottsbalkens bestäm- melser om bedrägeri och ger upphov till bevisfrågor som är mycket svåra att lösa. I promemorian framhålls två möjliga tillvägagångssätt för att stärka skyddet för statliga stöd till företag: antingen att bidrags- brottslagen utvidgas till att gälla även dessa stöd eller att en helt ny reglering införs som riktar sig mot företagens brott mot välfärds- systemen och andra stödsystem (Ds 2020:28 s.
När det gäller brott som begås inom en ett företags eller en juri- disk persons verksamhet aktualiseras även frågan om vem som bär det straffrättsliga ansvaret för brottet. Nya straffrättsliga bestäm- melser behöver utformas på ett sådant sätt att det, med tillämpning av de principer som har utvecklats i rättspraxis, är möjligt att fast- ställa vem som bär det straffrättsliga ansvaret.
Utredaren ska därför
•med utgångspunkt i resultatet av kartläggningen och analysen av statliga stöd till företag och andra juridiska personer, föreslå hur effektiva straffrättsliga bestämmelser till skydd för sådana stöd som är i behov av det bör utformas och hur det straffbara området bör avgränsas,
•ta ställning till om det är möjligt och ändamålsenligt att införa de nya straffrättsliga bestämmelserna i bidragsbrottslagen, eller om de bör införas i en ny lag eller genom särskilda bestämmelser i de lagar som reglerar stöden,
•om utredaren bedömer att det är nödvändigt för att uppnå ett effektivt och ändamålsenligt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och andra juridiska personer, föreslå ändringar i de nu- varande bestämmelserna i bidragsbrottslagen och i de bestämmel- ser som reglerar de statliga stöden, och
•lämna nödvändiga författningsförslag.
294
SOU 2024:24 |
Bilaga 1 |
Uppdraget att utreda om underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utökas
I nära anslutning till att bidragsbrottslagen beslutades infördes även lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från väl- färdssystemen. Lagen innebär att vissa utpekade myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor ska skicka en underrättelse till berörd myndighet eller organisation, om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, be- talats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp.
I samband med att lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen infördes anförde regeringen att en viktig del i ansträngningarna att värna om välfärdssystemen är att kunna upptäcka bidragsbrott och andra felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. En förutsättning för detta är att den beslutande myn- digheten genom egna kontroller eller genom information från andra får vetskap om att en förestående eller gjord utbetalning är felaktig. Information från andra myndigheter är ytterst värdefull i detta sam- manhang (prop. 2007/08:48 s. 16). Underrättelseskyldigheten gäller för samma ekonomiska förmåner och stöd som omfattas av bidrags- brottslagen.
Frågan om ett utvidgat tillämpningsområde för lagen om under- rättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen har aktualiserats i flera sammanhang. Brottsförebyggande rådet an- förde i sin rapport Bedrägeribrottsligheten i Sverige – Kartläggning och åtgärdsförslag att lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas till att omfatta alla bidrag i välfärdssystemen, men att det vore av särskilt stor betydelse att inkludera stöden till företagare (rapport 2016:9 s. 235). Skatte- verket har i en skrivelse till regeringen anfört att det finns ett behov av att utvidga underrättelseskyldigheten så att underrättelse ska ske redan när det finns en risk för en felaktig utbetalning. Vidare anser Skatteverket att uppräkningen av vilka myndigheter som omfattas av underrättelseskyldigheten bör slopas och ersättas med en beskrivning av vilka typer av ersättningar som omfattas av underrättelseskyldig- heten, att underrättelseskyldigheten bör vara dubbelriktad på så sätt att andra myndigheter ska kunna lämna uppgifter till Skatteverket och att även stöd som betalas ut till företag bör omfattas av underrättelse- skyldigheten (Fi2020/02184). I en gemensam skrivelse till regeringen
295
Bilaga 1 |
SOU 2024:24 |
har Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkrings- kassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket bl.a. föreslagit att även regionerna ska omfattas av lagen om underrättelseskyldighet vid fel- aktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi2021/02564). I prome- morian Uppdrag om förhindrande av brott kopplade till de stödåtgär- der med statsfinansiella och samhällsekonomiska konsekvenser som vidtas med anledning av det nya coronaviruset anförs att en utvidg- ning av lagens tillämpningsområde skulle kunna innebära fler under- rättelser om felaktiga utbetalningar och samtidigt göra det tydligt att alla välfärdens bidrag har samma skydd (Ds 2020:28 s. 118).
Mot denna bakgrund, och då de statliga stöden till företag och andra juridiska personer har ökat i omfattning, finns det anledning att se över om underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar behö- ver utökas. I sammanhanget bör det framhållas att regeringen vid de senaste ändringarna i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bedömde att det fanns skäl för att lagen även fortsättningsvis borde ha samma tillämpningsområde som bidragsbrottslagen (prop. 2018/19:132 s. 44 och 45).
Underrättelseskyldigheten enligt lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen får sekretessbrytande verkan enligt 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessbrytande bestämmelser ska utformas efter en intresseavväg- ning mellan mottagarens behov av att ta del av uppgifterna och de intressen som de aktuella sekretessbestämmelserna avser att skydda Förutsättningarna för ett eventuellt utökat uppgiftslämnande behö- ver analyseras utifrån hur de aktuella uppgifterna skyddas enligt offent- lighets- och sekretesslagen.
Möjligheten att utbyta information påverkas inte bara av eventuell sekretess, utan också av tillämpliga bestämmelser om behandling av personuppgifter. För personuppgiftsbehandling i allmänhet gäller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Dataskyddsförord- ningen kompletteras i olika avseenden av nationella författningar. När vissa behöriga myndigheter behandlar personuppgifter i syfte att t.ex. bekämpa brott gäller i stället brottsdatalagen (2018:1177) med kompletterande lagstiftning. Även skyddet mot betydande intrång i
296
SOU 2024:24 |
Bilaga 1 |
den personliga integriteten i 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen måste beaktas.
Utredaren ska därför
•utreda om det finns behov av en utökad underrättelseskyldighet, t.ex. i fråga om vilka aktörer och vilka typer av stöd som omfattas av underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar, och under vilka förutsättningar underrättelser ska lämnas,
•väga fördelarna av utökade möjligheter att upptäcka felaktiga ut- betalningar mot de kostnader som hanteringen av underrättelserna kan medföra, och vid denna avvägning lägga särskild vikt vid ris- ken för att de berörda stöden missbrukas,
•för det fall det finns ett behov av en utökad underrättelseskyldig- het och fördelarna bedöms överstiga kostnaderna, analysera vilka konsekvenser en sådan utökning skulle få för enskildas personliga integritet och göra en intresseavvägning mellan behovet av en ut- ökad underrättelseskyldighet och skyddet för den personliga integ- riteten,
•analysera hur en eventuellt utökad underrättelseskyldighet för- håller sig till dataskyddsregleringen,
•under förutsättning att det både finns behov av en utökad under- rättelseskyldighet och en sådan bedöms vara proportionerlig, före- slå hur underrättelseskyldigheten ska utformas och hur berörda aktörer ska kunna behandla och utbyta personuppgifter, och
•lämna nödvändiga författningsförslag.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska allsidigt och grundligt belysa konsekvenserna av de förslag som lämnas. Lösningar som är effektiva och samtidigt mini- merar regelbördan för seriösa företag ska eftersträvas. Alternativa lös- ningar som har övervägts men valts bort ska redovisas, liksom skälen till det. Viktiga ställningstaganden ska beskrivas. Utöver vad som föl- jer av bestämmelserna i
297
Bilaga 1 |
SOU 2024:24 |
särskilt redogöra för de administrativa och ekonomiska konsekven- serna för företag och andra juridiska personer.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och utredningsväsendet. Utredaren ska särskilt beakta det arbete som pågår i utredningarna 2021 års bidragsbrottsutredning (S 2021:03), Bolaget som brottsverktyg (Ju 2021:18), Översyn av stödet vid kort- tidsarbete (Fi 2021:05), En modern dataskyddsreglering för Skatte- verket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten och förbättrade för- utsättningar för en effektiv kontrollverksamhet (Fi 2021:11) och Dele- gationen mot arbetslivskriminalitet (A 2021:04). Utredaren ska vidare följa Skatteverkets uppdrag att lämna förslag för att hindra felaktiga utbetalningar av lönegarantiersättning (Fi2021/03377) samt det arbete som pågår inom Regeringskansliet med uppdraget att utvärdera möj- ligheterna till informationsutbyte (Fi2021/02442). Utredaren ska i den utsträckning som det är lämpligt även inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2024.
(Finansdepartementet)
298
Bilaga 2
Lista över identifierade stöd
I bilagan redovisas de statliga stöd som identifierats i kartläggningen. Dessa listas i tabell 1 till 3 och är sorterade på beslutande myndighet eller organisation och stödets namn. Tabell 1 listar stöd som finan- sieras genom anslag, fond och avgifter eller som är en skatteutgift. Tabell 2 listar statliga garantier och tabell 3 statlig utlåning.
Stöden är numrerade i löpordning genom alla tre tabeller. I varje tabell redovisas följande övergripande information:
•Stöd – Stödets namn. Namnen baseras huvudsakligen på hur stödet beskrivs av myndighet, i förordning eller regleringsbrev.
•Beslutande myndighet eller organisation – Den myndighet eller annan organisation som av staten fått uppgiften att besluta om stöd. Beslutande myndighet eller organisation kan skilja sig från den myndighet eller organisation som tar emot ansökningar eller betalar ut stödet.
•Reglering – Den anslagspost inklusive budgetår eller skatteutgift som ligger till grund för stödet, information om stödet är en fond, utlåning eller garanti samt, i de fall vi känner till, fall vilken lag, förordning (endast
Med reservation för eventuella fel.
299
Bilaga 2 |
SOU 2024:24 |
Stöd som finansieras genom anslag, avgift och fond eller i form av skatteutgift
Tabell 1 redovisar de identifierade stöd som finansieras genom anslag, fond och avgifter eller som är en skatteutgift. Även
•Utgift till företag och andra juridiska personer – Statens utgifter för den del av stödet som går till företag eller andra juridiska personer.
•Totala utgifter – Statens totala utgift i tusentals kronor för stödet, oavsett mottagare.
•Utestående åtaganden – De framtida utgifter i tusentals kronor per den 31 december det relevanta budgetåret som ska finansieras med anslag och som härrör från bindande avtal eller utfästelser. Beloppet avser samtliga mottagare, inte bara företag och andra juridiska personer.
300
Tabell 1 Sammanställning av de statliga stöd som identifierats i kartläggningen, utom garantier och utlåning, tusentals kronor
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. |
|
Bidrag för personligt biträde |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
276 082 |
|
|
324 645 |
|
208 934 |
|
|
Ap. 14 01 004 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2017:462 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2. |
|
Bidrag till hjälpmedel på arbets- |
|
Arbetsförmedlingen |
53 877 |
|
54 352 |
0 |
|
Ap. 14 01 004 001 2021 |
|||||||
|
platsen (<12 månader) |
|
|
|
Förordning 2017:462 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Bidrag till litteratur och tolk för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 14 01 004 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
3. |
|
personer med syn- eller hörselned- |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
2 244 |
|
|
3 824 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2017:462 |
|
||||||
|
|
|
sättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag till särskilt anpassade sam- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4. |
|
manhållna utbildningar på folkhög- |
|
Arbetsförmedlingen |
112 779 |
|
112 779 |
0 |
|
Ap. 14 01 003 001 2021 |
|||||||
|
skolor som anordnas för nyanlända |
|
|
|
Förordning 2017:820 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
(Etableringsprogrammet) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiskt stöd för handledning i |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 14 01 003 001 2021 |
|
|
5. |
|
samband med yrkesintroduktions- |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
7 647 |
|
|
8 050 |
|
7 504 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2013:1157 |
|
||||||
|
|
|
anställning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiskt stöd till den som anordnar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6. |
|
arbetsträning (Etableringsinsatser |
|
Arbetsförmedlingen |
2 462 |
|
6 959 |
1 485 |
|
|
Ap. 14 01 003 001 2021 |
||||||
|
för vissa nyanlända invandrare; |
|
|
|
|
Förordning 2017:820 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Etableringsprogrammet) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiskt stöd till den som an- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 14 01 003 001 2021 |
|
|
7. |
|
ordnar arbetsträning (Jobb- och |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
157 688 |
|
|
290 680 |
|
97 633 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2007:414 |
|
||||||
|
|
|
utvecklingsgarantin) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomiskt stöd till den som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 14 01 003 001 2021 |
||
8. |
|
anordnar arbetsträning (Jobb- |
|
Arbetsförmedlingen |
6 739 |
|
19 111 |
5 143 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2007:813 |
||||||||||||
|
|
|
garantin för ungdomar) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
9. |
|
Etableringskurs vid folkhögskolor |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
107 678 |
|
|
107 678 |
|
0 |
|
|
Ap. 14 01 003 001 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 2017:584 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10. |
|
Extratjänster |
|
Arbetsförmedlingen |
451 165 |
|
3 655 985 |
1 672 024 |
|
|
Ap. 14 01 003 001 2021 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2018:42 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
11. |
|
Främjandemedel till |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
25 684 |
|
|
25 684 |
|
0 |
|
|
Ap. 14 01 003 003 2021 |
|
|
|
arbetsmarknadens parter |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:848 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
12. |
|
Introduktionsjobb |
|
Arbetsförmedlingen |
896 545 |
|
1 251 114 |
589 719 |
|
|
Ap. 14 01 003 001 2021 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2018:42 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
13. |
|
Lönebidrag för anställning |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
3 574 210 |
|
|
4 297 533 |
|
3 482 482 |
|
|
Ap. 14 01 004 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2017:462 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14. |
|
Lönebidrag för trygghet i anställning |
|
Arbetsförmedlingen |
4 086 725 |
|
5 330 249 |
5 245 660 |
|
|
Ap. 14 01 004 001 2021 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2017:462 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
15. |
|
Lönebidrag för utveckling i |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
1 349 311 |
|
|
1 712 909 |
|
1 016 770 |
|
|
Ap. 14 01 004 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
anställning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2017:462 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
16. |
|
Nystartsjobb |
|
Arbetsförmedlingen |
2 830 897 |
|
3 384 553 |
0 |
|
Ap. 14 01 013 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2018:43 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
17. |
|
Särskild stödperson för introduktion |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
112 779 |
|
|
112 779 |
|
0 |
|
|
Ap. 14 01 004 001 2021 |
|
|
|
och uppföljning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2017:462 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18. |
|
Utbildningsinsatser vid folkhög- |
|
Arbetsförmedlingen |
117 753 |
|
117 753 |
0 |
|
Ap. 14 01 003 001 |
|||||||
|
skolor för arbetslösa |
|
|
|
Förordning 2000:634 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
19. |
|
Yrkesintroduktionsanställningar |
|
|
Arbetsförmedlingen |
|
14 138 |
|
|
14 655 |
|
0 |
|
|
Ap. 14 01 013 002 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2013:1157 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20. |
|
Yrkeskompetensbedömning |
|
Arbetsförmedlingen |
477 |
|
477 |
0 |
|
Ap. 14 01 003 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2000:634 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag till arbetsmarknadens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
parter för att främja kunskapsutbyte |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 14 02 001 002 2021 |
|
|
21. |
|
och samverkan med myndigheter i |
|
|
Arbetsmiljöverket |
|
111 654 |
|
|
111 654 |
|
19 597 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2018:1404 |
|
||||||
|
|
|
syfte att motverka brott och andra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
regelöverträdelser i arbetslivet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Allmänna arvsfonden |
|
22. |
|
Allmänna arvsfonden – Lokalbidrag |
|
Arvsfondsdelegationen |
216 605 |
|
216 605 |
0 |
|
Lag 1994:243 och 2021:401 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2004:484 och 2021:403 |
|
|
|
|
Allmänna arvsfonden – Projekt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Allmänna arvsfonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
23. |
|
|
|
Arvsfondsdelegationen |
|
559 532 |
|
|
596 796 |
|
559 662 |
|
|
Lag 1994:243 och 2021:401 |
|
|
|
|
bidrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2004:484 och 2021:403 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
24. |
|
Investeringsbidrag till allmänna |
|
Boverket |
26 727 |
|
26 727 |
27 083 |
|
|
Ap. 17 13 002 004 2021 |
||||||
|
samlingslokaler |
|
|
|
|
Förordning 2016:1367 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
25. |
|
Organisationsbidrag till allmänna |
|
|
Boverket |
|
54 228 |
|
|
54 228 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 13 002 001 2021 |
|
|
|
samlingslokaler |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:1367 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 20 01 018 001 2021 |
|
26. |
|
Stöd för gröna och trygga samhällen |
|
Boverket |
62 301 |
|
119 700 |
188 547 |
|
|
Förordning 2020:1202 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BFS 2021:4 |
|
|
|
|
Stöd för innovativt och hållbart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 18 01 010 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
27. |
|
|
|
Boverket |
|
24 163 |
|
|
26 600 |
|
0 |
|
|
Förordning 2018:199 |
|
|
|
|
byggande av bostäder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BFS 2018:8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28. |
|
Stöd till byggemenskaper |
|
Boverket |
1 600 |
|
1 600 |
0 |
|
Ap. 18 01 003 002 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2019:676 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd till vissa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 01 005 001 2021 |
|
|
29. |
|
|
|
Boverket |
|
6 341 |
|
|
6 341 |
|
8 991 |
|
|
Förordning 1990:573 |
|
|
|
|
lokaler |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BFS 1990:27 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30. |
|
Verksamhetsutvecklingsbidrag till |
|
Boverket |
17 664 |
|
17 664 |
9 198 |
|
|
Ap. 17 13 002 005 2021 |
||||||
|
allmänna samlingslokaler |
|
|
|
|
Förordning 2016:1367 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
31. |
|
Bidrag till lokalt brottsförebyggande |
|
|
Brottsförebyggande rådet |
|
1 400 |
|
|
9 171 |
|
0 |
|
|
Ap. 04 01 015 001 2021 |
|
|
|
arbete |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32. |
|
Statsbidrag för förebyggande arbete |
|
Brottsförebyggande rådet |
6 789 |
|
10 000 |
0 |
|
Ap. 04 01 015 001 2021 |
|||||||
|
mot våldsbejakande extremism |
|
|
|
Förordning 2019:1282 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Brottsofferfonden – Brottsoffer- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Brottsofferfonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
33. |
|
|
|
Brottsoffermyndigheten |
|
31 751 |
|
|
31 751 |
|
27 236 |
|
|
Lag 1994:419 |
|
|
|
|
inriktade projekt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:426 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
34. |
|
Statsbidrag för att minska och |
|
Delegationen mot |
58 309 |
|
244 611 |
14 621 |
|
|
Ap. 13 04 001 003 2021 |
||||||
|
motverka segregation |
|
segregation |
|
|
|
Förordning 2018:118 och 2018:119 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35. |
|
Projektbidrag till insatser om |
|
|
Folkbildningsrådet |
|
1 352 |
|
|
1 352 |
|
98 |
|
|
Ap. 01 06 001 014 2021 |
|
|
|
mänskliga rättigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
36. |
|
Statsbidrag till folkhögskolor – |
|
Folkbildningsrådet |
42 695 |
|
54 684 |
0 |
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
|||||||
|
Bidrag för språkligt stöd |
|
|
|
Förordning 2015:218 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
37. |
|
Statsbidrag till folkhögskolor – |
|
|
Folkbildningsrådet |
|
120 575 |
|
|
206 399 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
|
|
|
Förstärkningsbidrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:218 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
38. |
|
Statsbidrag till folkhögskolor – |
|
Folkbildningsrådet |
40 777 |
|
54 995 |
0 |
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
|||||||
|
Korttidsutbildning |
|
|
|
Förordning 2015:218 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
39. |
|
Statsbidrag till folkhögskolor – |
|
|
Folkbildningsrådet |
|
127 880 |
|
|
175 960 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
|
|
|
Organisationsbidrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:218 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
40. |
|
Statsbidrag till folkhögskolor – |
|
Folkbildningsrådet |
1 572 729 |
|
2 063 095 |
0 |
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
|||||||
|
Verksamhetsbidrag |
|
|
|
Förordning 2015:218 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
41. |
|
Statsbidrag till studieförbund – |
|
|
Folkbildningsrådet |
|
177 705 |
|
|
177 705 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
Organisationsbidrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:218 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
42. |
|
Statsbidrag till studieförbund – |
|
Folkbildningsrådet |
142 164 |
|
142 164 |
0 |
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
|||||||
|
Tillgänglighetsbidrag |
|
|
|
Förordning 2015:218 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
43. |
|
Statsbidrag till studieförbund – |
|
|
Folkbildningsrådet |
|
1 437 096 |
|
|
1 437 096 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
|
|
|
Verksamhetsbidrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:218 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag till studieförbund: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
||
44. |
|
arbetsmarknadsnära insatser på |
|
Folkbildningsrådet |
17 005 |
|
17 005 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 2015:218 |
|||||||||||||
|
|
|
distans |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till studieförbund: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
|
|
45. |
|
insatser för personer långt ifrån |
|
|
Folkbildningsrådet |
|
47 840 |
|
|
47 840 |
|
1 660 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:218 |
|
||||||
|
|
|
arbetsmarknaden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
46. |
|
Statsbidrag till studieförbund: |
|
Folkbildningsrådet |
19 934 |
|
19 934 |
19 565 |
|
|
Ap. 17 14 001 001 2021 |
||||||
|
Svenska för föräldralediga |
|
|
|
|
Förordning 2015:218 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
47. |
|
Yrkesinriktade kurser på folkhög- |
|
|
Folkbildningsrådet |
|
203 000 |
|
|
203 000 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 14 003 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
skola |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:218 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag till särskilda folkbild- |
|
Folkbildningsrådet och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 14 003 001 2021 m.fl. |
||
48. |
|
ningsinsatser för asylsökande och |
|
93 898 |
|
93 898 |
20 513 |
|
|
||||||||
|
|
SISU Idrottsutbildarna |
|
|
|
Förordning 2015:521 |
|||||||||||
|
|
|
vissa nyanlända invandrare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
49. |
|
Stöd till civilsamhället för arbete |
|
|
Folke Bernadotteakademin |
|
24 237 |
|
|
24 237 |
|
9 960 |
|
|
Ap. 07 01 001 004 2021 m.fl. |
|
|
|
inom fred och säkerhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för utveckling av hälso- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50. |
|
främjande och förebyggande |
|
Folkhälsomyndigheten |
951 |
|
3 275 |
0 |
|
Ap. 09 02 005 005 |
|||||||
|
|
|
|
Uppdrag 3 i regleringsbrev 2021 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
arbete
51.Statsbidrag inom området för psykisk hälsa och suicidprevention Statsbidrag till ideella organisa-
52.tioner inom området för psykisk hälsa och suicidprevention
Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 09 01 008 004 |
|
17 881 |
|
|
17 881 |
|
0 |
|
|||
|
|
|
|
|
Uppdrag 7 i regleringsbrev 2021 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
64 000 |
64 000 |
0 |
|
Ap. 09 01 008 004 2021 |
|||||
|
Förordning 2020:429 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till organisationer som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
53. |
|
bedriver förebyggande arbete för att |
|
|
Folkhälsomyndigheten |
|
9 499 |
|
|
9 499 |
|
0 |
|
|
Ap. 09 02 005 005 2021 |
|
|
|
minska tobaksbruket eller verk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:456 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
samhet mot överdrivet spelande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till regionala och lokala |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
54. |
|
ideella organisationer vars verk- |
|
Folkhälsomyndigheten |
41 000 |
|
41 000 |
0 |
|
Ap. 09 02 004 002 2021 |
|||||||
|
samhet är inriktad mot hiv/aids och |
|
|
|
Förordning 2018:596 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
vissa andra smittsamma sjukdomar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till riksorganisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
55. |
|
vars verksamhet är inriktad mot |
|
|
Folkhälsomyndigheten |
|
21 000 |
|
|
21 000 |
|
0 |
|
|
Ap. 09 02 004 002 2021 |
|
|
|
hiv/aids och vissa andra smitt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2006:93 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
samma sjukdomar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till telefon- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
56. |
|
webbaserade stödinsatser inom |
|
Folkhälsomyndigheten |
15 000 |
|
15 000 |
0 |
|
Ap. 09 01 008 004 2021 |
|||||||
|
områdena alkohol, tobak och spel |
|
|
|
Förordning 2017:811 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
om pengar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
57. |
|
Stöd till frivilliga försvarsorganisa- |
|
|
Försvarsmakten |
|
61 500 |
|
|
61 500 |
|
0 |
|
|
Ap. 06 01 001 001 2021 |
|
|
|
tioner inom Försvarsmaktens område |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:524 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
58. |
|
Stöd till veteransoldat- och anhörig- |
|
Försvarsmakten |
22 799 |
|
22 799 |
7 201 |
|
|
Ap. 06 01 001 001 2021 |
||||||
|
organisationer |
|
|
|
|
Förordning 2013:880 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Bidrag till arbetsgivare för köp av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 10 01 006 008 2021 |
|
|
59. |
|
arbetsplatsinriktat rehabiliterings- |
|
|
Försäkringskassan |
|
26 700 |
|
|
49 000 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2014:67 |
|
||||||
|
|
|
stöd för återgång i arbete |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60. |
|
Bidrag till företagshälsovården för |
|
Försäkringskassan |
55 000 |
|
55 000 |
0 |
|
Ap. 10 01 006 004 2021 |
|||||||
|
köp av medicinsk service |
|
|
|
Förordning 2017:117 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
61. |
|
Bidrag till hjälpmedel på arbets- |
|
|
Försäkringskassan |
|
0 |
|
|
46 805 |
|
0 |
|
|
Ap. 10 01 001 020 2021 m.fl. |
|
|
|
platsen (>12 månader) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1991:1046 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
62. |
|
Ersättning för höga sjuklöne- |
|
Försäkringskassan |
9 951 723 |
|
14 479 423 |
0 |
|
Ap. 10 01 007 001 2021 |
|||||||
|
kostnader |
|
|
|
Förordning 1991:1047 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Statsbidrag för kostnader som avser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
63. |
|
personlig skyddsutrustning för per- |
|
|
Försäkringskassan |
|
17 823 |
|
|
17 854 |
|
0 |
|
|
Ap. 09 04 002 006 2021 |
|
|
|
sonliga assistenter till följd av sjuk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2020:1003 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
domen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
64. |
|
Statsbidrag för insatser till stöd för |
|
Institutet för språk och |
5 532 |
|
5 532 |
0 |
|
Ap. 01 07 001 016 2021 |
|||||||
|
de nationella minoritetsspråken |
|
folkminnen |
|
|
Förordning 2010:21 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
65. |
|
Statsbidrag för kvinnors organisering |
|
|
Jämställdhetsmyndigheten |
|
28 118 |
|
|
28 118 |
|
0 |
|
|
Ap. 13 03 003 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2005:1089 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
66. |
|
Statsbidrag till jämställdhetsprojekt |
|
Jämställdhetsmyndigheten |
5 673 |
|
5 673 |
0 |
|
Ap. 13 03 001 006 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2006:390 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag för säkerhetshöjande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 01 06 001 018 2021 |
|
|
67. |
|
åtgärder till organisationer inom det |
|
|
Kammarkollegiet |
|
20 100 |
|
|
22 000 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2018:1533 |
|
||||||
|
|
|
civila samhället |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
68. |
|
Bidrag för konstnärlig förnyelse |
|
Konstnärsnämnden |
20 079 |
|
20 079 |
0 |
|
Ap. 17 05 002 007 2021 |
|||||||
|
(Kulturbryggan) |
|
|
|
Förordning 2011:317 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
69. |
|
Bidrag för kreativ infrastruktur |
|
|
Konstnärsnämnden |
|
4 155 |
|
|
4 155 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 05 002 007 2021 |
|
|
|
(Kulturbryggan) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2011:317 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
70. |
|
Bidrag för nya finansieringsmodeller |
|
Konstnärsnämnden |
2 866 |
|
2 866 |
0 |
|
Ap. 17 05 002 007 2021 |
|||||||
|
(Kulturbryggan) |
|
|
|
Förordning 2011:317 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
71. |
|
Projektbidrag inom dans och cirkus |
|
|
Konstnärsnämnden |
|
1 720 |
|
|
3 600 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 05 002 006 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2019:1269 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
72. |
|
Projektbidrag inom film |
|
Konstnärsnämnden |
3 900 |
|
5 670 |
0 |
|
Ap. 17 05 002 006 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2019:1269 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
73. |
|
Projektbidrag inom musik |
|
|
Konstnärsnämnden |
|
2 650 |
|
|
4 001 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 05 002 006 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2019:1269 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
74. |
|
Projektbidrag inom teater |
|
Konstnärsnämnden |
1 470 |
|
3 690 |
0 |
|
Ap. 17 05 002 006 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2019:1269 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
75. |
|
Statsbidrag till organisationer på |
|
|
Konsumentverket |
|
16 059 |
|
|
16 059 |
|
0 |
|
|
Ap. 18 02 004 009 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
konsumentområdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2007:954 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag till vissa organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 04 01 006 001 2021 |
||
76. |
|
|
Kriminalvården |
14 658 |
|
14 658 |
0 |
|
Förordning 2002:954 |
||||||||
|
inom kriminalvårdens område |
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KVFS 2006:12 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för slakterier och vilthanterings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
77. |
|
anläggningar – Stöd för godkän- |
|
|
Livsmedelsverket |
|
216 |
|
|
216 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 026 001 2021 |
|
|
|
|
nande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för slakterier och vilthanterings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
78. |
|
anläggningar – Stöd för liten pro- |
|
Livsmedelsverket |
41 380 |
|
41 380 |
0 |
|
Ap. 23 01 026 001 2021 |
|||||||
|
|
|
duktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för slakterier och vilthanterings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
79. |
|
anläggningar – Stöd för nationella |
|
|
Livsmedelsverket |
|
4 467 |
|
|
4 467 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 026 001 2021 |
|
|
|
kontrollprogrammet för restsub- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stanser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för slakterier och vilthanterings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80. |
|
anläggningar – Stöd för nationella |
|
Livsmedelsverket |
6 907 |
|
6 907 |
0 |
|
Ap. 23 01 026 001 2021 |
|||||||
|
|
|
kontrollprogrammet för salmonella |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för slakterier och vilthanterings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
81. |
|
anläggningar – Stöd för sjukdoms- |
|
|
Livsmedelsverket |
|
4 605 |
|
|
4 605 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 026 001 2021 |
|
|
|
|
registrering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
82. |
|
Interreg |
|
Länsstyrelsen i Jämtlands |
40 670 |
|
126 776 |
335 000 |
|
|
|||||||
|
|
län |
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
83. |
|
Interreg Nord |
|
|
Länsstyrelsen i Norrbottens |
|
3 579 |
|
|
9 249 |
|
303 453 |
|
|
|
|
|
|
|
|
län |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag för nationella minori- |
|
Länsstyrelsen i Stockholms |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 01 07 001 010 2021 |
||
84. |
|
|
7 920 |
|
7 920 |
0 |
|
Förordning 2005:765 |
|||||||||
|
teter |
|
län |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
01FS 2018:15 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
85. |
|
Interreg |
|
|
Länsstyrelsen i |
|
7 156 |
|
|
68 571 |
|
234 045 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Västerbottens län |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående |
Reglering |
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
organisationer |
|
|
|
86. |
|
Interreg Norra Periferin |
|
Länsstyrelsen i |
404 |
|
95 471 |
0 |
||||||
|
|
Västerbottens län |
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
87. |
|
Bidrag från älgvårdsfonden |
|
|
Länsstyrelserna |
|
2 757 |
|
|
3 653 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag till förebyggande åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
88. |
|
och ersättning för skada på annat |
|
Länsstyrelserna |
11 713 |
|
12 710 |
892 |
|
|||||
|
|
|
än ren |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
89. |
|
Bidrag till förvaltning av värdefulla |
|
|
Länsstyrelserna |
|
102 095 |
|
|
165 500 |
|
31 113 |
|
|
|
kulturmiljöer |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90. |
|
Bygdemedel |
|
Länsstyrelserna |
100 228 |
|
135 398 |
81 411 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
91. |
|
Ersättning för skador orsakade av |
|
|
Länsstyrelserna |
|
7 196 |
|
|
7 586 |
|
0 |
|
|
|
säl |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättningar för ekologisk produk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Miljö- |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ersättning för |
|||
|
|
|
tion och omställning till ekologisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
92. |
|
|
Länsstyrelserna |
734 582 |
|
740 285 |
|
betesmarker |
||||||
|
produktion (Landsbygdsprogrammet |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och slåtter- |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
äng. |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
93. |
|
Insatser för asylsökande m.fl. |
|
|
Länsstyrelserna |
|
60 590 |
|
|
64 956 |
|
24 862 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
94. |
|
Kompensationsstöd (Landsbygds- |
|
Länsstyrelserna |
1 297 140 |
|
1 300 184 |
0 |
||||||
|
programmet |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Älgvårdsfonden Förordning 1987:905
Ap. 23 01 007 001 2021 Förordning 2001:724
Ap. 17 07 002 001 2021 Förordning 2010:1121
Fonder för bygdemedel Förordning 1998:928
Ap. 23 01 007 003 2021 Förordning 2001:724
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. Förordning 2015:406
Ap. 13 01 001 001 2021 Förordning 2016:1364
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. Förordning 2015:406
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljöersättning för betesmarker och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slåtterängar (Landsbygdsprogram- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
95. |
|
met |
|
|
Länsstyrelserna |
|
1 044 995 |
|
|
1 066 959 |
|
2 034 741 |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
Utestående åtaganden avser flera |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stöd inom miljöersättningar och eko- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
logisk produktion |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Miljö- |
|
|
|
|
96. |
|
Miljöersättning för fäbodar (Lands- |
|
Länsstyrelserna |
22 384 |
|
22 384 |
|
ersättning för |
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||||||
|
bygdsprogrammet |
|
|
|
betesmarker |
|
Förordning 2015:406 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och slåtteräng. |
|
|
|
|
|
|
|
Miljöersättning för minskat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Miljö- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ersättning för |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
97. |
|
kväveläckage (Landsbygds- |
|
|
Länsstyrelserna |
|
122 655 |
|
|
122 758 |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
betesmarker |
|
|
Förordning 2015:406 |
|
|||||
|
|
|
programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och slåtteräng. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljöersättning för restaurering av |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Miljö- |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ersättning för |
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||||
98. |
|
betesmarker och slåtterängar (Lands- |
|
Länsstyrelserna |
27 712 |
|
28 145 |
|
|
||||||||
|
|
|
|
betesmarker |
|
Förordning 2015:406 |
|||||||||||
|
|
|
bygdsprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och slåtteräng. |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Miljö- |
|
|
|
|
|
|
|
Miljöersättning för skyddszoner |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ersättning för |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
99. |
|
|
Länsstyrelserna |
|
39 905 |
|
|
40 025 |
|
|
||||||
|
|
(Landsbygdsprogrammet |
|
|
|
|
|
betesmarker |
|
Förordning 2015:406 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
och slåtteräng.
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljöersättning för skötsel av våt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Miljö- |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ersättning för |
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||||
100. |
|
marker och dammar (Landsbygds- |
|
Länsstyrelserna |
49 699 |
|
51 750 |
|
|
||||||||
|
|
|
|
betesmarker |
|
Förordning 2015:406 |
|||||||||||
|
|
|
programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och slåtteräng. |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Miljö- |
|
|
|
|
|
101. |
|
Miljöersättning för vallodling (Lands- |
|
|
Länsstyrelserna |
|
128 717 |
|
|
129 648 |
|
ersättning för |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
bygdsprogrammet |
|
|
|
|
|
|
betesmarker |
|
|
Förordning 2015:406 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och slåtteräng. |
|
|
|
|
|
|
|
Startstöd för hållbara vattenbruks- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
102. |
|
företag (Havs– och fiskeriprogram- |
|
Länsstyrelserna |
2 175 |
|
2 175 |
7 869 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||
|
|
|
met |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
103.Statligt investeringsstöd för hyres- bostäder och bostäder för studerande Statligt stöd för att anordna och
104.tillhandahålla bostäder för äldre personer
Länsstyrelserna
Länsstyrelserna
|
|
|
|
|
|
Ap. 18 01 008 003 2021 |
3 672 242 |
|
3 682 000 |
|
9 125 535 |
||
|
|
|
Förordning 2016:881 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
997 535 |
1 108 100 |
1 147 689 |
|
Ap. 09 04 005 010 2021 m.fl. |
||
|
Förordning 2016:848 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
105. |
|
Statligt stöd för bättre vattenhus- |
|
|
Länsstyrelserna |
|
12 524 |
|
|
43 174 |
|
5 988 |
|
Ap. 20 01 011 002 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
hållning |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2019:556 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
106. |
|
Statligt stöd till lokala vattenvårds- |
|
Länsstyrelserna |
73 207 |
|
141 848 |
27 835 |
|
Ap. 20 01 011 002 2021 |
||||||
|
projekt |
|
|
|
Förordning 2009:381 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
107. |
|
Statsbidrag till kalkning av sjöar |
|
|
Länsstyrelserna |
|
1 548 |
|
|
122 982 |
|
2 428 |
|
Ap. 20 01 011 002 2021 |
|
|
|
och vattendrag |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1982:840 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för beredning av fiskeri- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
108. |
|
vattenbruksprodukter (Havs- och |
|
Länsstyrelserna |
238 |
|
238 |
6 410 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||
|
|
|
fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för diversifiering inom fiske |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
109. |
|
(Havs- och fiskeriprogrammet |
|
|
Länsstyrelserna |
|
491 |
|
|
491 |
|
3 657 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för investeringar som höjer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110. |
|
kvalitet och mervärde på vildfångad |
|
Länsstyrelserna |
3 731 |
|
3 731 |
15 868 |
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||||||
|
fisk (Havs- och fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
111. |
|
Stöd för viltskador och förebyggande |
|
|
Länsstyrelserna |
|
4 003 |
|
|
4 343 |
|
95 |
|
|
Ap. 23 01 007 001 2021 |
|
|
|
av viltskador |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2017:1254 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd till energieffektivisering i fler- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 18 01 007 001 2021 m.fl. |
||
112. |
|
|
Länsstyrelserna |
39 840 |
|
72 438 |
0 |
|
Förordning 2021:664 |
||||||||
|
bostadshus |
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BFS 2021:6 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd till fiskehamnar, landnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
platser och auktionshallar – |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
|
|
113. |
|
anpassning till landningsskyldig- |
|
|
Länsstyrelserna |
|
2 800 |
|
|
2 800 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|
||||||
|
|
|
heten (Havs- och fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till fiskehamnar, landnings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
114. |
|
platser och auktionshallar – |
|
Länsstyrelserna |
3 652 |
|
4 470 |
23 161 |
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||||||
|
förbättrad infrastruktur (Havs- och |
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
115. |
|
Stöd till fiskevården |
|
|
Länsstyrelserna |
|
5 263 |
|
|
10 410 |
|
0 |
|
|
Ap. 20 01 011 002 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1998:1343 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till produktiva investeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
116. |
|
(Havs- och fiskeriprogrammet |
|
Länsstyrelserna |
86 |
|
86 |
2 357 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelserna i Dalarna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Omsättningsstöd till enskilda |
|
|
Norrbotten, Skåne, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 24 01 023 001 2021 |
|
|
117. |
|
|
|
Stockholm, Västernorrland, |
|
2 057 872 |
|
|
2 057 872 |
|
0 |
|
|
|
||
|
|
näringsidkare |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2020:893 och 2021:143 |
|
|||||
|
|
|
|
|
Västerbotten och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Östergötland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelserna i Dalarna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norrbotten, Skåne, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 24 01 026 001 2021 |
|
118. |
|
Omsättningsstöd till handelsbolag |
|
Stockholm, Västernorrland, |
363 800 |
|
363 800 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 2021:208 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Västerbotten och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Östergötland
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående |
Reglering |
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
119.Statligt stöd när vissa lokal- hyresgäster fått rabatt på hyran
Länsstyrelserna i Dalarna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Norrbotten, Skåne, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 24 01 027 003 2021 m.fl. |
|
Stockholm, Västernorrland, |
|
981 800 |
|
1 086 500 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2021:273 |
||||
Västerbotten och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Östergötland
120. |
|
Förädlingsstöd (Landsbygds- |
|
Länsstyrelserna och |
23 869 |
|
23 869 |
33 983 |
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||||||
|
programmet |
|
Sametinget |
|
|
Förordning 2015:406 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
121. |
|
Investeringsstöd för jobb och klimat |
|
|
Länsstyrelserna och |
|
127 664 |
|
|
127 664 |
|
114 283 |
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
(Landsbygdsprogrammet |
|
|
Sametinget |
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Investeringsstöd till jordbruk, trädgård |
|
Länsstyrelserna och |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||
122. |
|
och rennäring (Landsbygds- |
|
480 404 |
|
480 572 |
498 762 |
|
||||||||
|
|
Sametinget |
|
|
Förordning 2015:406 |
|||||||||||
|
|
|
programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Startstöd för |
|
|
Länsstyrelserna och |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
123. |
|
eller rennäringsföretag (Landsbygds- |
|
|
|
24 550 |
|
|
24 550 |
|
28 250 |
|
|
||
|
|
|
|
Sametinget |
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
|||||
|
|
|
programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
124. |
|
Stöd till bredband (Landsbygds- |
|
Länsstyrelserna och |
694 787 |
|
726 481 |
2 484 443 |
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||||||
|
programmet |
|
Statens jordbruksverk |
|
|
Förordning 2015:406 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Investeringsstöd för infrastruktur för |
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
125. |
|
rekreation och turism (Landsbygds- |
|
|
Sametinget och Statens |
|
11 295 |
|
|
17 377 |
|
36 317 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
||||||
|
|
|
programmet |
|
|
jordbruksverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Investeringsstöd för service och |
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||
126. |
|
fritid på landsbygden (Landsbygds- |
|
Sametinget och Statens |
144 048 |
|
144 814 |
83 690 |
|
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
||||||||||||
|
|
|
programmet |
|
jordbruksverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Investeringsstöd för småskalig |
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
127. |
|
infrastruktur (Landsbygdspro- |
|
|
Sametinget och Statens |
|
5 214 |
|
|
8 355 |
|
2 185 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
||||||
|
|
|
grammet |
|
|
jordbruksverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Investeringsstöd för utveckling av |
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||
128. |
|
natur- och kulturmiljöer (Lands- |
|
Sametinget och Statens |
77 312 |
|
86 528 |
121 897 |
|
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
||||||||||||
|
|
|
bygdsprogrammet |
|
jordbruksverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Miljöinvesteringar inom jordbruk, |
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
129. |
|
trädgård och rennäring (Lands- |
|
|
Sametinget och Statens |
|
10 313 |
|
|
10 469 |
|
15 496 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
||||||
|
|
|
bygdsprogrammet |
|
|
jordbruksverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Samarbeten mellan aktörer inom |
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jordbruk samt inom livsmedels- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|||
130. |
|
|
Sametinget och Statens |
8 540 |
|
11 096 |
25 169 |
|
||||||||
|
kedjan (Landsbygdsprogrammet |
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|||||||||||
|
|
|
|
jordbruksverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd till fortbildning av rådgivare |
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
131. |
|
|
|
Sametinget, Skogsstyrelsen |
|
0 |
|
|
2 702 |
|
20 366 |
|
|
||
|
|
(Landsbygdsprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
|||||
|
|
|
|
|
och Statens jordbruksverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till rådgivningstjänster (Lands- |
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||
132. |
|
|
Sametinget, Skogsstyrelsen |
0 |
68 598 |
194 501 |
|
|||||||||
|
bygdsprogrammet |
|
|
Förordning 2015:406 |
||||||||||||
|
|
|
|
och Statens jordbruksverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till demonstrationer och infor- |
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sametinget, Skogsstyrelsen, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
133. |
|
mation (Landsbygdsprogrammet |
|
|
|
16 299 |
|
|
143 698 |
|
243 963 |
|
|
|
||
|
|
|
|
Statens jordbruksverk och |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
Tillväxtverket |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
134. |
|
Stöd till kompetensutveckling (Lands- |
|
Sametinget, Skogsstyrelsen, |
15 766 |
|
45 411 |
189 449 |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||||||
|
bygdsprogrammet |
|
Statens jordbruksverk och |
|
|
|
Förordning 2015:406 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
Tillväxtverket |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till utveckling inom jordbruk, livs- |
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
135. |
|
medel och skogsbruk, samt pilot- |
|
|
Sametinget, Skogsstyrelsen, |
|
43 357 |
|
|
70 297 |
|
311 270 |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
projekt (Landsbygdsprogrammet |
|
|
Statens jordbruksverk och |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
Tillväxtverket |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelserna, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
136. |
|
Stöd till samarbeten inom miljö |
|
Sametinget, Statens |
3 271 |
|
6 012 |
25 819 |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||||||
|
(Landsbygdsprogrammet |
|
jordbruksverk och |
|
|
|
Förordning 2015:406 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
Skogsstyrelsen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mediestödsnämnden vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 01 08 001 002 2021 |
|
|
137. |
|
Driftsstöd (Presstöd) |
|
|
Myndigheten för press, |
|
679 325 |
|
|
679 325 |
|
0 |
|
|
Förordning 1990:524 |
|
|
|
|
|
|
|
radio och tv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
MPRTFS 2016:1 |
|
|
|
|
|
|
|
Mediestödsnämnden vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 01 08 001 002 2021 |
|
|
|
|
Innovations- och utvecklingsstöd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2018:2053 och |
|||
138. |
|
|
Myndigheten för press, |
15 112 |
|
15 112 |
7 941 |
|
|
||||||||
|
(Mediestöd) |
|
|
|
2018:2054 |
|
|||||||||||
|
|
|
|
radio och tv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
MPRTFS 2021:2 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mediestödsnämnden vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 01 08 001 002 2021 |
|
|
139. |
|
Redaktionsstöd (Mediestöd) |
|
|
Myndigheten för press, |
|
91 116 |
|
|
91 116 |
|
0 |
|
|
Förordning 2018:2053 |
|
|
|
|
|
|
|
radio och tv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
MPRTFS 2021:2 |
|
|
|
|
|
|
|
Mediestödsnämnden vid |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 01 08 001 002 2021 |
|
140. |
|
Stöd för lokal journalistik (Mediestöd) |
|
Myndigheten för press, |
141 487 |
|
141 487 |
113 198 |
|
|
Förordning 2018:2053 |
||||||
|
|
|
|
|
|
radio och tv |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
MPRTFS 2021:2 |
|
|
141. |
|
Projekt inom |
|
|
Migrationsverket |
|
6 952 |
|
|
117 019 |
|
147 000 |
|
|
Ap. 08 01 008 001 2020 |
|
|
|
integrationsfonden (AMIF |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1538 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
142. |
|
Projektstöd för återvandring |
|
Migrationsverket |
1 948 |
|
1 948 |
0 |
|
Ap. 08 01 003 004 2021 |
|||||||
|
|
|
Statsbidrag till auktoriserade |
|
|
Myndigheten för familjerätt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 09 04 001 001 2021 |
|
|
143. |
|
adoptionssammanslutningar och till |
|
|
|
1 436 |
|
|
1 436 |
|
0 |
|
|
|
||
|
|
|
|
och föräldraskapsstöd |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2008:1239 |
|
|||||
|
|
|
riksorganisationer för adopterade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för press, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 01 08 001 002 2021 |
|
144. |
|
Distributionsstöd (Presstöd) |
|
64 344 |
|
64 344 |
0 |
|
Förordning 1990:524 |
||||||||
|
|
radio och tv |
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
MPRTFS 2016:1 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd till frivilliga försvarsorganisa- |
|
|
Myndigheten för sam- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 06 02 004 005 2021 |
|
|
145. |
|
tioner inom Myndigheten för sam- |
|
|
|
59 943 |
|
|
59 943 |
|
0 |
|
|
|
||
|
|
|
|
hällsskydd och beredskap |
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:524 |
|
|||||
|
|
|
hällsskydd och beredskaps område |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppdragsersättning till ideella |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer som genomför utbild- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
146. |
|
ning riktad till allmänheten för att |
|
Myndigheten för sam- |
33 000 |
|
33 000 |
0 |
|
Ap. 06 02 006 001 2021 |
|||||||
|
öka den enskildes förmåga att |
|
hällsskydd och beredskap |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
förebygga och hantera olyckor, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
allvarliga händelser och kriser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 09 002 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för stöd till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1999:932 |
|
|
147. |
|
Etableringsbidrag till trossamfund |
|
|
|
600 |
|
|
600 |
|
0 |
|
|
Förordning 1999:974 |
|
|
|
|
|
|
trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillämpningsföreskrifter för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statsbidrag till trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 09 002 001 2021 |
|
|
|
|
Handikappanpassningsbidrag till |
|
Myndigheten för stöd till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1999:932 |
||
148. |
|
|
3 446 |
|
3 446 |
0 |
|
Förordning 1999:974 |
|||||||||
|
trossamfund |
|
trossamfund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillämpningsföreskrifter för |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statsbidrag till trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 09 002 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1999.932 |
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för stöd till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
149. |
|
Lokalbidrag till trossamfund |
|
|
|
7 321 |
|
|
7 321 |
|
0 |
|
|
Förordning 1999:974 |
|
|
|
|
|
|
trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillämpningsföreskrifter för |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
statsbidrag till trossamfund
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 09 002 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för stöd till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1999:932 |
|
150. |
|
Organisationsbidrag till trossamfund |
|
82 079 |
|
82 079 |
0 |
|
Förordning 1999:974 |
||||||||
|
|
trossamfund |
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillämpningsföreskrifter för |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statsbidrag till trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 09 002 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsbidrag till andlig vård |
|
|
Myndigheten för stöd till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1999:932 |
|
|
151. |
|
|
|
|
10 266 |
|
|
10 266 |
|
0 |
|
|
Förordning 1999:974 |
|
||
|
|
inom sjukvården |
|
|
trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillämpningsföreskrifter för |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statsbidrag till trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 09 002 001 2021 |
|
|
|
|
Verksamhetsbidrag till teologisk |
|
Myndigheten för stöd till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1999:932 |
||
152. |
|
|
800 |
|
800 |
0 |
|
Förordning 1999:974 |
|||||||||
|
utbildning |
|
trossamfund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillämpningsföreskrifter för |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
statsbidrag till trossamfund |
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för till- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 11 005 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
153. |
|
Statligt stöd till taltidningar |
|
|
|
5 558 |
|
|
5 558 |
|
0 |
|
|
Förordning 2013:9 |
|
|
|
|
|
|
gängliga medier |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KRFS 2013:1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
154. |
|
Organisationsbidrag till barn- och |
|
Myndigheten för ungdoms- |
262 000 |
|
262 000 |
0 |
|
Ap. 17 12 002 001 2021 |
|||||||
|
ungdomsorganisationer |
|
och civilsamhällesfrågor |
|
|
Förordning 2011:65 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
155. |
|
Projektbidrag till barn- och ung- |
|
|
Myndigheten för ungdoms- |
|
18 230 |
|
|
18 230 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 12 002 012 2021 |
|
|
|
domsorganisationer |
|
|
och civilsamhällesfrågor |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2011:65 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statligt stöd för verksamhet som |
|
Myndigheten för ungdoms- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 13 02 002 003 2021 |
||
156. |
|
förebygger och motverkar diskri- |
|
28 000 |
|
28 000 |
0 |
|
|||||||||
|
|
och civilsamhällesfrågor |
|
|
Förordning 2002:989 |
||||||||||||
|
|
|
minering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
157. |
|
Statsbidrag för insatser som främjar |
|
|
Myndigheten för ungdoms- |
|
2 000 |
|
|
2 000 |
|
0 |
|
|
Ap. 13 02 002 004 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
mötesplatser för unga |
|
|
och civilsamhällesfrågor |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2021:227 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
158. |
|
Statsbidrag för åtgärder som stärker |
|
Myndigheten för ungdoms- |
7 750 |
|
7 750 |
0 |
|
Ap. 01 06 001 003 2021 |
|||||||
|
demokratin |
|
och civilsamhällesfrågor |
|
|
Förordning 2020:26 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Statsbidrag med anledning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för ungdoms- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 005 009 2021 |
|
|
|
159. |
|
som bedriver verksamhet som riktar |
|
|
|
143 367 |
|
|
143 367 |
|
0 |
|
|
|
||
|
|
|
|
och civilsamhällesfrågor |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2021:134 |
|
|||||
|
|
|
sig till människor i socialt särskilt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utsatta situationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160. |
|
Statsbidrag till organisationer |
|
Myndigheten för ungdoms- |
18 905 |
|
18 905 |
0 |
|
Ap. 13 01 001 013 2021 |
|||||||
|
bildade på etnisk grund |
|
och civilsamhällesfrågor |
|
|
Förordning 2008:63 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Statsbidrag till organisationer för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
161. |
|
homosexuella, bisexuella, trans- |
|
|
Myndigheten för ungdoms- |
|
11 298 |
|
|
11 298 |
|
0 |
|
|
Ap. 13 02 002 002 2021 |
|
|
|
sexuella eller personer med köns- |
|
|
och civilsamhällesfrågor |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2008:349 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
överskridande identitet eller uttryck |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till verksamheter mot |
|
Myndigheten för ungdoms- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 13 02 002 001 2021 |
||
162. |
|
rasism och liknande former av |
|
16 962 |
|
16 962 |
0 |
|
|||||||||
|
|
och civilsamhällesfrågor |
|
|
Förordning 2008:62 |
||||||||||||
|
|
|
intolerans |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
163. |
|
Behörighetsgivande förutbildning |
|
|
Myndigheten för yrkeshög- |
|
7 863 |
|
|
8 263 |
|
4 184 |
|
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
|
|
|
(Yrkeshögskolan) |
|
|
skolan |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2017:13 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
164. |
|
Genomförandebidrag (Yrkeshög- |
|
Myndigheten för yrkeshög- |
70 |
|
900 |
890 |
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
||||||
|
skolan) |
|
skolan |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för yrkeshög- |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
|
|
165. |
|
Korta yrkeshögskoleutbildningar |
|
|
|
72 150 |
|
|
90 000 |
|
134 650 |
|
Lag 2009:128 |
|
|
|
|
|
|
skolan |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2009:130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
166. |
|
Kurs på tom plats (Yrkeshögskolan) |
|
Myndigheten för yrkeshög- |
2 900 |
|
3 700 |
3 900 |
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
||||||
|
|
skolan |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
167. |
|
Riktat tillfälligt startbidrag |
|
|
Myndigheten för yrkeshög- |
|
17 080 |
|
|
28 800 |
|
23 860 |
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
|
|
|
(Yrkeshögskolan) |
|
|
skolan |
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statligt stöd för yrkeshögskole- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 019 011 2021 m.fl. |
||
|
|
|
utbildning, inkl. främjande av |
|
Myndigheten för yrkeshög- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
168. |
|
|
2 076 920 |
|
3 211 230 |
7 890 000 |
|
Lag 2009:128 |
||||||||
|
studerandes inflytande och stöd för |
|
skolan |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2009:130 |
||||
|
|
|
utbildningar till trafikflygare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
169. |
|
Statsbidrag för utveckling av |
|
|
Myndigheten för yrkeshög- |
|
9 786 |
|
|
9 786 |
|
4 970 |
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
|
|
|
branschvalidering (Yrkeshögskolan) |
|
|
skolan |
|
|
|
|
|
Förordning 2020:268 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
170. |
|
Statsbidrag för viss utbildning som |
|
Myndigheten för yrkeshög- |
30 300 |
|
44 000 |
72 000 |
|
Ap. 17 14 002 002 2021 |
||||||
|
rör tolkning och teckenspråk |
|
skolan |
|
|
Förordning 2012:140 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Stöd för konst- och kultur- |
|
|
Myndigheten för yrkeshög- |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
171. |
|
utbildningar och vissa andra |
|
|
|
144 200 |
|
|
144 200 |
|
829 240 |
|
|
||
|
|
|
|
skolan |
|
|
|
|
|
Förordning 2013:871 |
|
|||||
|
|
|
utbildningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
172. |
|
Svenska med yrkesinriktning |
|
Myndigheten för yrkeshög- |
1 050 |
|
1 300 |
1 910 |
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
||||||
|
(Yrkeshögskolan) |
|
skolan |
|
|
Förordning 2009:130 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
Utestående |
|
Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
173. |
|
Särskilt pedagogiskt stöd (Yrkes- |
|
|
Myndigheten för yrkeshög- |
|
16 500 |
|
|
20 800 |
|
44 200 |
|
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
|
|
|
högskolan) |
|
|
skolan |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2009:130 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
174. |
|
|
Myndigheten för yrkeshög- |
7 430 |
|
7 800 |
|
15 220 |
|
|
Ap. 16 01 019 011 2021 |
||||||
|
|
skolan |
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
175. |
|
Bidrag för att öka kunskapen om |
|
|
Naturvårdsverket |
|
5 332 |
|
|
5 332 |
|
0 |
|
|
Ap. 20 01 003 002 2021 |
|
|
|
allemansrätten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
176. |
|
Bidrag för rening av avloppsvatten |
|
Naturvårdsverket |
0 |
67 389 |
|
43 289 |
|
|
Ap. 20 01 011 001 2021 |
||||||
|
från läkemedelsrester |
|
|
|
|
Förordning 2018:495 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
177. |
|
Bidrag till dagvattenutredningar |
|
|
Naturvårdsverket |
|
1 822 |
|
|
7 449 |
|
0 |
|
|
Ap. 20 01 011 001 2021 |
|
178. |
|
Bidrag till ideella miljöorganisa- |
|
Naturvårdsverket |
20 000 |
|
20 000 |
|
0 |
|
Ap. 20 01 002 006 2021 |
||||||
|
tioner |
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
179. |
|
Kadmiumbatterifonden |
|
|
Naturvårdsverket |
|
0 |
|
|
0 |
|
0 |
|
|
Kadmiumbatterifonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2008:834 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180. |
|
Organisationsbidrag för att främja |
|
Naturvårdsverket |
8 700 |
|
8 700 |
|
0 |
|
Viltvårdsfonden |
||||||
|
viltvården |
|
|
|
|
Förordning 2021:12 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
181. |
|
Statligt stöd för att minska utsläpp |
|
|
Naturvårdsverket |
|
7 106 |
|
|
77 088 |
|
71 905 |
|
|
Ap. 20 01 011 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
av mikroplaster till vattenmiljön |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2018:496 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
182. |
|
Statligt stöd för installation av |
|
Naturvårdsverket |
346 903 |
|
348 491 |
|
409 666 |
|
|
Ap. 20 01 016 006 2021 |
|||||
|
laddningspunkter för elfordon |
|
|
|
|
|
Förordning 2019:525 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
183. |
|
Stöd till lokala klimatinvesteringar |
|
|
Naturvårdsverket |
|
1 532 712 |
|
|
1 610 180 |
|
3 409 263 |
|
|
Ap. 20 01 016 001 2021 |
|
|
|
(Klimatklivet) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:517 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
Utestående |
|
Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
184. |
|
Verksamhetsbidrag för att främja |
|
Naturvårdsverket |
0 |
0 |
0 |
|
Viltvårdsfonden |
||||||||
|
viltvården |
|
|
Förordning 2021:12 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
185. |
|
Projektbidrag för främjande av |
|
|
Nämnden för hem- |
|
3 625 |
|
|
3 951 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 04 003 002 2021 |
|
|
|
hemslöjd |
|
|
slöjdsfrågor |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
186. |
|
Statligt stöd till politiska partier |
|
Partibidragsnämnden |
167 955 |
|
167 955 |
|
1 245 |
|
|
Ap. 01 06 005 001 2021 |
|||||
|
|
|
|
|
|
Lag 1972:625 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
187. |
|
Statligt stöd till riksdagspartiernas |
|
|
Partibidragsnämnden |
|
15 000 |
|
|
15 000 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 13 004 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
kvinnoorganisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 2010:473 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 04 01 018 001 2020 |
|
188. |
|
Fonden för inre säkerhet |
|
Polismyndigheten |
3 759 |
|
94 721 |
|
166 147 |
|
|
Förordning 2016:10 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PMFS 2016:2 |
|
|
189. |
|
Stöd till verksamhet för avhoppare |
|
|
Polismyndigheten |
|
3 000 |
|
|
15 000 |
|
0 |
|
|
Ap. 04 01 001 001 2021 |
|
|
|
|
Statligt stöd för driftsäkra och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 22 02 005 001 2021 |
||
190. |
|
robusta elektroniska kommuni- |
|
Post- och telestyrelsen |
177 925 |
|
180 179 |
|
231 512 |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
Förordning 2018:1300 |
|||||||||||
|
|
|
kationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
191.Statligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur
192.Utvecklingsprojekt och innovations- tävlingar
|
Post- och telestyrelsen |
|
1 366 850 |
|
1 531 998 |
|
0 |
|
Ap. 22 02 005 006 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2020:266 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Post- och telestyrelsen |
11 088 |
12 487 |
5 612 |
|
Ap. 22 02 002 001 2021 |
||||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
Utestående |
|
Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringens bidrag till föreningar, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stiftelser eller internationella orga- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
193. |
|
nisationer med flera (avser endast |
|
|
Regeringen |
|
247 000 |
|
|
247 000 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
ansökningar utredningen identifierat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i diariet) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag till kulturarvsarbete, inklusive |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 07 002 002 2021 m.fl. |
||
194. |
|
arbetslivsmuseer samt bevarandet av |
|
Riksantikvarieämbetet |
17 000 |
|
17 000 |
|
0 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2017:628 |
||||||||||||
|
|
|
historiska transportmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
195. |
|
Bidrag till lönekostnader inom verk- |
|
|
Riksantikvarieämbetet |
|
10 730 |
|
|
10 730 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 07 001 002 2021 |
|
|
|
samheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2003:248 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
196. |
|
Forsknings- och utvecklingsinsatser |
|
Riksantikvarieämbetet |
1 310 |
|
20 544 |
|
0 |
|
Ap. 17 01 004 010 2021 |
||||||
|
inom kulturområdet |
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
197. |
|
Statliga utställningsgarantier vid |
|
|
Riksantikvarieämbetet |
|
0 |
|
|
0 |
|
0 |
|
|
Garanti / Ap. 17 08 005 003 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
tillfälliga utställningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1998:200 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
198. |
|
Statsbidrag till ideella organisa- |
|
Riksantikvarieämbetet |
4 750 |
|
4 750 |
|
0 |
|
Ap. 17 07 001 001 2021 |
||||||
|
tioner inom kulturmiljöområdet |
|
|
|
|
Förordning 2014:108 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 06 001 001 2021 m.fl. |
|
|
199. |
|
Stöd till enskilda arkiv |
|
|
Riksarkivet |
|
10 292 |
|
|
10 292 |
|
0 |
|
|
Förordning 1996:1598 och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2007:1368 |
|
200. |
|
Statligt stöd till forskning och |
|
Rymdstyrelsen |
171 342 |
|
1 129 812 |
|
2 599 526 |
|
|
Ap. 16 03 004 001 2021 |
|||||
|
utveckling inom rymdområdet |
|
|
|
|
|
Förordning 2020:1015 |
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Europeiska socialfonden 2012– |
|
|
Rådet för Europeiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 14 01 006 001 2020 m.fl. |
|
|
201. |
|
2020, inklusive Fead, sysselsätt- |
|
|
|
289 716 |
|
|
1 145 615 |
|
3 129 784 |
|
|
Förordning 2014:1374 |
|
|
|
|
|
|
socialfonden |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
ningsinitiativet för unga som Easi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TVFS 2016:1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Samefonden |
|
202. |
|
Bidrag ur Samefonden |
|
Samefonden |
1 750 |
|
11 997 |
0 |
|
Ap. 01 03 001 003 2021 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1993:384 |
|
|
|
|
Bidrag till de organisationer som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
203. |
|
företräder samer vid ett tillfälle |
|
|
Sametinget |
|
830 |
|
|
830 |
|
0 |
|
|
Ap. 01 07 001 013 2021 |
|
|
|
|
under 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning för föryngring, regel- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 022 002 2021 |
||
204. |
|
bunden eller tillfällig förekomst av |
|
Sametinget |
49 329 |
|
49 329 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 2001:724 |
|||||||||||||
|
|
|
rovdjur |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Ersättning för vissa merkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 022 002 2021 |
|
|
205. |
|
och förluster med anledning av |
|
|
Sametinget |
|
2 181 |
|
|
2 181 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:246 |
|
||||||
|
|
|
Tjernobylolyckan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
206. |
|
Katastrofskadeskydd till samebyar |
|
Sametinget |
10 646 |
|
10 646 |
0 |
|
Ap. 23 01 022 002 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 1993:384 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
207. |
|
Pristillägg på renkött |
|
|
Sametinget |
|
14 369 |
|
|
14 369 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 022 002 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1986:255 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
208. |
|
Projektstöd till samisk kultur och |
|
Sametinget |
2 609 |
|
2 609 |
0 |
|
Ap. 17 01 002 005 2021 |
|||||||
|
idrott |
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
Utestående |
|
Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
209. |
|
Statsbidrag vid vissa studier i |
|
|
Sametinget |
|
710 |
|
|
710 |
|
16 |
|
|
Ap. 17 01 002 005 2021 |
|
|
|
samiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2007:1347 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
210. |
|
Stöd till främjande av rennäringen |
|
Sametinget |
7 353 |
|
7 353 |
|
0 |
|
Ap. 23 01 022 002 2021 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 1993:384 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
211. |
|
Verksamhetsbidrag som främjar den |
|
|
Sametinget |
|
14 797 |
|
|
14 797 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 01 002 005 2021 |
|
|
|
samiska kulturen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
212. |
|
Återstartsbidrag till samisk kultur |
|
Sametinget |
9 745 |
|
9 745 |
|
0 |
|
Ap. 17 01 002 005 2021 |
||||||
|
och idrott |
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
213. |
|
Folkbildningsanslag |
|
|
SISU Idrottsutbildarna |
|
120 000 |
|
|
120 000 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 14 001 004 2021 |
|
|
|
distrikt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:218 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
214. |
|
Bidrag till regionala utvecklingsbolag |
|
Skatteverket |
|
i.u. |
|
i.u. |
0 |
|
Skatteutgift B.16 2021 |
||||||
|
|
|
|
|
Lag 1999:1229 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
215. |
|
El som inte beskattas |
|
|
Skatteverket |
|
i.u. |
|
|
i.u. |
|
0 |
|
|
Skatteutgift F.10 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
216. |
|
Energiskattebefrielse för biodriv- |
|
Skatteverket |
1 620 000 |
|
1 620 000 |
|
0 |
|
Skatteutgift F.4 2021 |
||||||
|
medel utanför reduktionsplikten |
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
217. |
|
Energiskattebefrielse för bränsle- |
|
|
Skatteverket |
|
15 000 |
|
|
30 000 |
|
0 |
|
|
Skatteutgift F.6 2021 |
|
|
|
förbrukning vid bandrift |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
218. |
|
Energiskattebefrielse för elförbruk- |
|
Skatteverket |
57 000 |
|
1 140 000 |
|
0 |
|
Skatteutgift F.5 2021 |
||||||
|
ning vid bandrift |
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
219. |
|
Energiskattebefrielse för naturgas |
|
|
Skatteverket |
|
154 800 |
|
|
180 000 |
|
0 |
|
|
Skatteutgift F.3 2021 |
|
|
|
och gasol som drivmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220. |
|
Energiskattebefrielse på bränsle för |
|
Skatteverket |
430 000 |
|
430 000 |
0 |
|
Skatteutgift F.8 2021 |
|||||||
|
inrikes luftfart |
|
|
|
Lag 1994:1776 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
221. |
|
Energiskattebefrielse på bränsle för |
|
|
Skatteverket |
|
570 000 |
|
|
570 000 |
|
0 |
|
|
Skatteutgift F.7 2021 |
|
|
|
inrikes sjöfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
222. |
|
Energiskattebefrielse för biobränsle |
|
Skatteverket |
3 780 000 |
|
3 780 000 |
0 |
|
Skatteutgift F.9 2021 |
|||||||
|
m.m. för uppvärmning |
|
|
|
Lag 1994:1776 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
223. |
|
Koldioxidskattebefrielse på bränsle |
|
|
Skatteverket |
|
420 000 |
|
|
420 000 |
|
0 |
|
|
Skatteutgift F.20 2021 |
|
|
|
för inrikes sjöfart |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
224. |
|
Koldioxidskattebefrielse på bränsle |
|
Skatteverket |
10 000 |
|
20 000 |
0 |
|
Skatteutgift F.19 2021 |
|||||||
|
vid bandrift |
|
|
|
Lag 1994:1776 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
225. |
|
Nedsatt energiskatt för leveranser |
|
|
Skatteverket |
|
10 000 |
|
|
10 000 |
|
0 |
|
|
Skatteutgift F.11 2021 |
|
|
|
av värme och kyla till industrin m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
226. |
|
Nedsatt energiskatt på el i dator- |
|
Skatteverket |
320 000 |
|
320 000 |
0 |
|
Skatteutgift F.15 2021 |
|||||||
|
hallar |
|
|
|
Lag 1994:1776 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
227. |
|
Nedsatt energiskatt på el i vissa |
|
|
Skatteverket |
|
214 000 |
|
|
740 000 |
|
0 |
|
|
Skatteutgift F.17 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
kommuner |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
228. |
|
Nedsatt energiskatt på el inom |
|
Skatteverket |
14 150 000 |
|
14 150 000 |
0 |
|
Skatteutgift F.14 2021 |
|||||||
|
industrin |
|
|
|
Lag 1994:1776 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
229. |
|
Nedsatt energiskatt på el inom |
|
|
Skatteverket |
|
560 000 |
|
|
560 000 |
|
0 |
|
|
Skatteutgift F.16 2021 |
|
|
|
skogs- och vattenbruksnäringarna |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
230. |
|
Nedsatt energiskatt på uppvärm- |
|
Skatteverket |
460 000 |
|
460 000 |
0 |
|
Skatteutgift F.12 2021 |
|||||||
|
ningsbränslen inom industrin |
|
|
|
Lag 1994:1776 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående |
Reglering |
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
organisationer |
|
|
|
Nedsatt energiskatt på uppvärm-
231.ningsbränslen inom
232.arbetsmaskiner och fartyg inom
Skatteverket
Skatteverket
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatteutgift F.13 2021 |
|
20 000 |
|
|
20 000 |
|
0 |
|
|||
|
|
|
|
|
Lag 1994:1776 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
870 000 |
870 000 |
0 |
|
Skatteutgift F.18 2021 |
|||||
|
Lag 1994:1776 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
233. |
|
Nedsättning av arbetsgivaravgifter |
|
|
Skatteverket |
|
171 983 |
|
|
171 983 |
|
0 |
|
|
Skatteutgift D.6 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
för den först anställda |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 2016:1053 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Nedsättning av arbetsgivaravgifter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skatteutgift D.5 2021 |
||
234. |
|
för personer som arbetar med forsk- |
|
Skatteverket |
2 070 795 |
|
2 070 795 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Lag 2000:980 |
|||||||||||||
|
|
|
ning eller utveckling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 24 01 024 001 2021 m.fl. |
|
|
235. |
|
Omställningsstöd |
|
|
Skatteverket |
|
9 931 850 |
|
|
9 931 850 |
|
0 |
|
|
Lag 2020:548 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2020:552, 2020:838, |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2021:126 och 2021:194 |
|
236. |
|
Regional nedsättning av arbets- |
|
Skatteverket |
588 504 |
|
589 219 |
0 |
|
Skatteutgift D.3 2021 |
|||||||
|
givaravgifter |
|
|
|
Lag 2001:1170 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
237. |
|
Regional nedsättning av egen- |
|
|
Skatteverket |
|
63 730 |
|
|
63 730 |
|
0 |
|
|
Skatteutgift D.1 2021 |
|
|
|
avgifter |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 2001:1170 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
238. |
|
Skattereduktion för mikroproduktion |
|
Skatteverket |
106 235 |
|
245 147 |
0 |
|
Skatteutgift G.6 2021 |
|||||||
|
av förnybar el |
|
|
|
Lag 1999:1229 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statligt stöd för vissa planerade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
evenemang som inte kunnat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
239. |
|
genomföras med anledning av |
|
|
Skatteverket |
|
69 402 |
|
|
69 402 |
|
0 |
|
|
Ap. 24 01 028 001 2021 |
|
|
|
begränsningar som beslutats för att |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2021:816 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
förhindra spridning av sjukdomen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240. |
|
Stöd för ädellövskogsbruk |
|
Skogsstyrelsen |
18 851 |
|
19 563 |
19 524 |
|
|
Ap. 23 01 002 001 2021 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2010:1879 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
241. |
|
Stöd till miljöåtgärder i skogen |
|
|
Skogsstyrelsen |
|
24 993 |
|
|
26 418 |
|
39 849 |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
(Landsbygdsprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
242. |
|
Stöd till natur- och kulturmiljö- |
|
Skogsstyrelsen |
5 461 |
|
5 736 |
8 386 |
|
|
Ap. 23 01 002 001 2021 |
||||||
|
vårdsåtgärder i skogen (Nokås) |
|
|
|
|
Förordning 2010:1879 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Statligt stöd för att säkerställa till- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 09 01 006 053 2021 |
|
|
243. |
|
gång till ambulansflygtransporter |
|
|
Socialstyrelsen |
|
8 060 |
|
|
8 060 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2021:198 |
|
||||||
|
|
|
under utbrott av sjukdomen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för brottsofferverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
244. |
|
riktad till |
|
Socialstyrelsen |
1 993 |
|
1 993 |
0 |
|
Ap. 13 03 001 008 2021 |
|||||||
|
för våld i en nära relation inklusive |
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
hedersrelaterat våld och förtryck |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för insatser som bidrar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 005 003 2021 |
|
|
245. |
|
till att motverka ofrivillig ensamhet |
|
|
Socialstyrelsen |
|
16 403 |
|
|
16 403 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2019:474 |
|
||||||
|
|
|
bland äldre personer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
246. |
|
Statsbidrag för viss verksamhet på |
|
Socialstyrelsen |
18 146 |
|
18 146 |
0 |
|
Ap. 09 04 002 003 2021 |
|||||||
|
funktionshindersområdet |
|
|
|
Förordning 2012:316 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
247. |
|
Statsbidrag till handikapporganisa- |
|
|
Socialstyrelsen |
|
188 742 |
|
|
188 742 |
|
0 |
|
|
Ap. 09 03 002 001 2021 |
|
|
|
tioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2000:7 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag till informatörsverk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 09 01 008 001 2021 |
||
248. |
|
samhet som rör psykisk ohälsa och |
|
Socialstyrelsen |
21 266 |
|
21 266 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 2015:553 |
|||||||||||||
|
|
|
psykiska funktionsnedsättningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
249. |
|
Statsbidrag till kvinno- och tjejjourer |
|
|
Socialstyrelsen |
|
95 674 |
|
|
95 674 |
|
0 |
|
|
Ap. 13 03 001 008 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:454 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till organisationer som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250. |
|
bidrar till en mer patientcentrerad |
|
Socialstyrelsen |
2 500 |
|
2 500 |
0 |
|
Ap. 09 01 006 003 2021 |
|||||||
|
vård för patientgruppen personer |
|
|
|
Uppdrag 2 i regleringsbrev 2021 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
med sällsynta diagnoser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till organisationer som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 09 04 005 006 2021 |
|
|
251. |
|
stödjer dem som vårdar och hjälper |
|
|
Socialstyrelsen |
|
10 807 |
|
|
10 807 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2011:1151 |
|
||||||
|
|
|
någon närstående |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
252. |
|
Statsbidrag till pensionärsorgani- |
|
Socialstyrelsen |
28 000 |
|
28 000 |
0 |
|
Ap. 09 04 005 003 2021 |
|||||||
|
sationer |
|
|
|
Förordning 2003:752 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Statsbidrag till vissa ideella organi- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 13 03 001 008 2021 m.fl. |
|
|
253. |
|
sationer med anledning av utbrottet |
|
|
Socialstyrelsen |
|
202 397 |
|
|
202 397 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2021:133 |
|
||||||
|
|
|
av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående Reglering |
||
|
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
Statsbidrag till vissa juridiska per- |
|
|
|
|
|
|
254. |
soner som tillhandahåller menings- |
Socialstyrelsen |
49 497 |
49 497 |
0 |
Ap. 09 01 008 001 2021 |
|
full sysselsättning till personer med |
Förordning 2009:955 |
||||||
|
|
|
|
|
|||
psykisk funktionsnedsättning
255.Statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området Utvecklingsmedel för arbete mot
256.våld i nära relationer till ideella föreningar och stiftelser
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 09 01 006 002 2021 m.fl. |
|
94 730 |
|
|
94 730 |
|
0 |
|
|||
|
|
|
|
|
Förordning 2011:1062 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 900 |
3 900 |
0 |
|
Ap. 09 04 007 008 2021 m.fl. |
|||||
|
Regeringsuppdrag S2020/01591 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
257. |
|
Bidrag till utvecklingsprojekt vid |
|
|
Specialpedagogiska |
|
893 |
|
|
1 249 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 14 004 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
folkhögskolor |
|
|
skolmyndigheten |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
258. |
|
Produktionsstöd till läromedels- |
|
Specialpedagogiska |
20 200 |
|
20 200 |
0 |
|
Ap. 16 01 003 001 2021 |
|||||||
|
producenter |
|
skolmyndigheten |
|
|
Förordning 1991:978 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 006 001 2021 |
|
|
|
|
Statligt stöd till särskild utbildning |
|
|
Specialpedagogiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lag 2010:800 |
|
|
259. |
|
i gymnasieskolan för omvårdnads- |
|
|
|
22 258 |
|
|
60 257 |
|
31 783 |
|
|
Förordning 2010:2039 |
|
|
|
|
|
|
skolmyndigheten |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
insatser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SKOLFS 2009:24 och SKOLFS |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020:196 |
|
260. |
|
Statsbidrag för särskilt utbild- |
|
Specialpedagogiska |
132 621 |
|
190 398 |
0 |
|
Ap. 17 14 004 001 2021 |
|||||||
|
ningsstöd |
|
skolmyndigheten |
|
|
Förordning 2011:1163 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
261. |
|
Statsbidrag för teckenspråks- |
|
|
Specialpedagogiska |
|
12 343 |
|
|
12 402 |
|
0 |
|
|
Ap. 15 01 005 004 2021 |
|
|
|
utbildning för vissa föräldrar |
|
|
skolmyndigheten |
|
|
|
|
|
|
Förordning 1997:1158 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för teknisk anpassning |
|
Specialpedagogiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
262. |
|
av studiematerial för synskadade |
|
3 075 |
|
3 075 |
|
0 Ap. 17 14 004 001 2021 |
|||||||||
|
|
skolmyndigheten |
|
|
|||||||||||||
|
|
|
och dövblinda inom folkbildningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
263. |
|
Stöd till utbildning för ungdomar |
|
|
Specialpedagogiska |
|
2 300 |
|
|
2 300 |
|
0 |
|
|
Ap. 16 01 014 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
med svår synnedsättning |
|
|
skolmyndigheten |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
264. |
|
Utvecklingsprojekt för barn och |
|
Specialpedagogiska |
7 035 |
|
79 949 |
|
0 Ap. 16 01 014 001 2021 |
||||||||
|
elever med funktionsnedsättning |
|
skolmyndigheten |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
265. |
|
Batterifondsprogrammet |
|
|
Statens energimyndighet |
|
19 000 |
|
|
19 000 |
|
54 300 |
|
|
Batterifondsprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Stöd |
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag till utveckling och använd- |
|
|
|
|
|
|
|
|
för forskning |
|
Ap. 24 01 005 003 2021 |
|||
266. |
|
|
Statens energimyndighet |
26 511 |
|
26 800 |
|
och inno- |
|
||||||||
|
ning av flytande biogas |
|
|
|
|
Förordning 2018:1545 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vation inom |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
elektromob. |
|
|
|
|
|
|
|
Elbusspremie |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 20 01 017 001 2021 |
|
|
267. |
|
(utestående åtaganden avser även |
|
|
Statens energimyndighet |
|
76 914 |
|
|
76 914 |
|
139 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:836 |
|
||||||
|
|
|
Statligt stöd till vissa miljöfordon) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Stat- ligt stöd till forskning och
268. Fossilfritt flyg 2045Statens energimyndighet47 465 47 465 utveckling samt inno- vation inom energiområdet
Ap. 21 01 004 011 2021 Uppdrag att främja hållbara biobränslen för flyg
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
269. |
|
Insatser för förnybar elproduktion |
|
|
Statens energimyndighet |
|
4 135 |
|
|
24 000 |
|
21 000 |
|
Ap. 21 01 003 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2008:761 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statligt stöd till forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utveckling samt innovation inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 21 01 004 011 2021 |
||
270. |
|
energiområdet |
|
Statens energimyndighet |
366 695 |
|
1 437 000 |
1 994 000 |
|
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2008:761 |
||||||||||||
|
|
|
(utestående åtaganden avser även |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Fossilflytt flyg 2045) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
271. |
|
Statligt stöd till vissa miljöfordon |
|
|
Statens energimyndighet |
|
15 459 |
|
|
15 459 |
|
Ingår i Elbuss- |
|
Ap. 20 01 017 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
premie |
|
Förordning 2020:750 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statligt stöd till åtgärder som bidrar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 20 01 019 001 2021 m.fl. |
||
272. |
|
till industrins klimatomställning |
|
Statens energimyndighet |
230 179 |
|
266 000 |
1 008 000 |
|
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2017:1319 |
||||||||||||
|
|
|
(Industriklivet) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 24 01 005 003 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppdrag att stödja forskning och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
innovation inom elektromobilitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(dnr N2018/04124/lFK) samt |
|
|
|
|
Stöd för forskning och innovation |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
273. |
|
|
|
Statens energimyndighet |
59 500 |
|
59 500 |
417 000 |
|
Uppdrag att inrätta innovations- |
||||||
inom elektromobilitet |
|
|
|
kluster för etanol och transport- |
|
|
|
|
|
|
effektiva elektrifierade urbana |
|
|
godstransporter |
|
|
(dnr N2018/02706/FÖF) |
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Stöd för |
|
|
|
|
|
|
|
Stödja utveckling av battericeller |
|
|
|
|
|
|
|
|
forskning och |
|
|
|
||
274. |
|
och utbyggnad av ett elektrifierings- |
|
Statens energimyndighet |
218 000 |
|
218 000 |
|
innovation |
|
Ap. 24 01 005 003 2021 |
||||||
|
|
|
campus för batteriforskning i Västerås |
|
|
|
|
|
|
|
|
inom elektro- |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mobilitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens försvarshistoriska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
275. |
|
Bidrag till försvarshistoriska musei- |
|
|
museer och Statens |
|
24 669 |
|
|
29 760 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 08 001 009 2021 m.fl. |
|
|
|
verksamheter |
|
|
maritima och trans- |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2013:1007 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
porthistoriska museer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
276. |
|
Bidrag till nya och pågående för- |
|
Statens jordbruksverk |
3 358 |
|
8 073 |
0 |
|
Ap. 23 01 019 001 2021 |
|||||||
|
söks- och utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 009 001 2021 m.fl. |
|
|
277. |
|
Ersättning enligt växtskyddslagen |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
105 |
|
|
105 |
|
0 |
|
|
Lag 1972:318 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2006:817 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 006 001 2021 |
|
278. |
|
Ersättning enligt zoonoslagen |
|
Statens jordbruksverk |
82 766 |
|
82 766 |
0 |
|
Lag 1999:658 |
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:660 |
|
|
279. |
|
Ersättning för extra djuromsorg för får |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
42 488 |
|
|
42 562 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
|
(Landsbygdsprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Ersättning för extra djuromsorg för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||
280. |
|
suggor (Landsbygdsprogrammet |
|
Statens jordbruksverk |
107 940 |
|
108 298 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
Utestående |
|
Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ersättning för utökad klövhälsovård |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
281. |
|
för mjölkkor (Landsbygdsprogrammet |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
46 764 |
|
|
47 005 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
282. |
|
Ersättning till djurägare vid ehec |
|
Statens jordbruksverk |
0 |
1 000 |
|
0 |
|
Ap. 23 01 006 001 2021 m.fl. |
|||||||
|
|
|
Ersättning till minkföretag efter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
283. |
|
Jordbruksverkets beslut om förbud |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
60 000 |
|
|
60 000 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 006 001 2021 |
|
|
|
|
mot parning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
284. |
|
Ersättning vid förintande av bisam- |
|
Statens jordbruksverk |
0 |
0 |
0 |
|
Ap. 23 01 006 001 2021 |
||||||||
|
hällen i bigårdar |
|
|
Förordning 1974:212 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Ersättningar till djurägare vid ut- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 006 001 2021 |
|
|
285. |
|
|
|
Statens jordbruksverk |
|
180 333 |
|
|
180 333 |
|
0 |
|
|
Lag 1999:657 |
|
|
|
|
brott av epizootier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2006:815 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
286. |
|
Förgröningsstöd (Europeiska garanti- |
|
Statens jordbruksverk |
2 167 656 |
|
2 175 470 |
|
0 |
|
Ap. 23 01 010 001 2020 |
||||||
|
fonden för jordbruket |
|
|
|
|
Förordning 2014:1101 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
287. |
|
Gårdsstöd (Europeiska garantifonden |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
3 835 323 |
|
|
3 849 178 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 010 001 2020 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
för jordbruket |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1101 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Kontroll och tillsyn – stöd till privata |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
288. |
|
aktörer (Havs- och fiskeriprogrammet |
|
Statens jordbruksverk |
11 710 |
|
11 710 |
|
7 608 |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Miljö- |
|
|
|
|
|
|
|
Miljöersättning för hotade husdjurs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ersättning för |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
289. |
|
raser (Landsbygdsprogrammet |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
7 438 |
|
|
7 470 |
|
betesmarker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och slåtter- |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
äng. |
|
|
|
|
290. |
|
Nötkreatursstöd (Europeiska garanti- |
|
Statens jordbruksverk |
949 896 |
|
953 041 |
0 |
|
Ap. 23 01 010 001 2020 |
|||||||
|
fonden för jordbruket |
|
|
|
Förordning 2014:1101 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
291. |
|
Projektbidrag med syfte att förbättra |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
41 826 |
|
|
42 428 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 006 002 2021 m.fl. |
|
|
|
smittskydd och djurhälsa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
292. |
|
Skolmjölksstöd (Europeiska garanti- |
|
Statens jordbruksverk |
3 375 |
|
93 102 |
0 |
|
Ap. 23 01 011 001 2020 |
|||||||
|
fonden för jordbruket |
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statligt stöd till produktion av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 019 005 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
293. |
|
biogas som ska användas som |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
192 510 |
|
|
200 000 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2018:1501 |
|
||||||
|
|
|
biodrivmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
294. |
|
Statsbidrag till företag som utför |
|
Statens jordbruksverk |
132 |
|
132 |
0 |
|
Ap. 23 01 019 002 2021 |
|||||||
|
funktionstest av lantbrukssprutor |
|
|
|
Förordning 1987:1179 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd för att bilda innovationsgrupper |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
|
|
295. |
|
och innovationsprojekt (Landsbygds- |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
73 117 |
|
|
76 004 |
|
219 987 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|
||||||
|
|
|
programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående |
Reglering |
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
Stöd för att främja produktion, kon- |
|
|
|
|
|
296. |
sumtion och export av ekologiska |
Statens jordbruksverk |
16 383 |
23 766 |
29 500 |
|
|
livsmedel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för att samla in förlorade fiske- |
|
|
|
|
|
297. |
redskap och marint skräp (Havs- och |
|
Statens jordbruksverk |
610 |
610 |
3 001 |
|
fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 015 001 2021 Uppdrag att, inom ramen för livsmedelsstrategin, vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel (N2018/02711/JM)
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. Förordning 1994:1716
|
|
|
Stöd för att öka kunskapen om havs- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
298. |
|
miljön (Havs- och fiskeriprogrammet |
|
Statens jordbruksverk |
0 |
634 |
17 980 |
|
||||||||
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för bevarandeprojekt för att åter- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
299. |
|
ställa akvatisk mångfald (Havs- och |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
1 957 |
|
|
5 969 |
|
20 299 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|
||||||
|
|
|
fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för bevarandeprojekt för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
300. |
|
skyddade områden (Havs- och |
|
Statens jordbruksverk |
0 |
2 511 |
19 411 |
|
||||||||
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|||||||||||||
|
|
|
fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för djurs hälsa och välbefin- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
|
|
301. |
|
nande (Havs- och fiskeriprogrammet |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
0 |
|
|
2 013 |
|
3 770 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 015 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppdrag till Statens jordbruksverk |
|
302. |
|
Stöd för främjande av vildsvinskött |
|
Statens jordbruksverk |
0 |
2 000 |
0 |
|
att genomföra åtgärder under |
||||||||
|
|
|
|||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
livsmedelsstrategin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(N2019/03241/JL) |
|
|
|
|
Stöd för get- och smågrisproduktion, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 004 2021 |
|
|
303. |
|
|
|
Statens jordbruksverk |
|
10 109 |
|
|
10 112 |
|
0 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1996:93 |
|
||||||
|
|
|
(Nationellt stöd) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för innovationsprojekt inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
304. |
|
vattenbruk (Havs- och fiskeri- |
|
Statens jordbruksverk |
1 516 |
|
6 446 |
20 819 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||
|
|
|
programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för investeringar inom fiske |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
|
|
305. |
|
(Havs- och fiskeriprogrammet |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
1 042 |
|
|
1 042 |
|
673 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för kompetensutveckling och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
306. |
|
informationsinsatser inom fiske |
|
Statens jordbruksverk |
183 |
|
3 520 |
6 355 |
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||||||
|
(Havs- och fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för kompetensutveckling och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
307. |
|
informationsinsatser inom vatten- |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
555 |
|
|
1 391 |
|
5 911 |
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
|
|
|
bruk (Havs- och fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för miljöinvesteringar i vatten- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
308. |
|
bruk (Havs- och fiskeriprogrammet |
|
Statens jordbruksverk |
3 757 |
|
3 757 |
13 131 |
|
|||||||
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
309. |
|
Stöd för mjölkproduktion (Nationellt |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
368 416 |
|
|
369 926 |
|
0 |
|
Ap. 23 01 017 004 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
stöd) |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1996:93 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för nya tekniska lösningar inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
310. |
|
fiske (Havs- och fiskeriprogrammet |
|
Statens jordbruksverk |
1 078 |
|
1 380 |
23 416 |
|
|||||||
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för partnerskap mellan forskare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
|
|
311. |
|
och fiskare (Havs- och fiskeri- |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
0 |
|
|
2 515 |
|
1 961 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
|
||||||
|
|
|
programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd för produktions– och salu- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
312. |
|
föringsplaner (Havs- och fiskeri- |
|
Statens jordbruksverk |
174 |
|
174 |
258 |
|
|||||||
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||
|
|
|
programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för projekt och samarbeten inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lokalt ledd utveckling (Havs- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
313. |
|
fiskeriprogrammet |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
267 346 |
|
|
312 310 |
|
486 180 |
|
Ap. 23 01 017 003 2020 m.fl. |
|
|
|
Landsbygdsprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:407 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Regionala utvecklingsfonden 2014– |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020 och Socialfonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
314. |
|
Stöd för skydd av havsmiljön (Havs- |
|
Statens jordbruksverk |
0 |
876 |
12 368 |
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
|||||||
|
och fiskeriprogrammet |
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
315. |
|
Stöd för slaktsvinsproduktion (Natio- |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
16 633 |
|
|
16 647 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 017 004 2021 |
|
|
|
nellt stöd) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1996:93 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för system för tilldelning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
316. |
|
fiskemöjligheter (Havs- och fiskeri- |
|
Statens jordbruksverk |
0 |
1 856 |
0 |
|
|||||||||
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||||
|
|
|
programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
317. |
|
Stöd för transport av mjölk (Natio- |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
13 675 |
|
|
13 675 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 017 004 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
nellt stöd) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1996:93 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd för utveckling av produkter och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. |
||
318. |
|
processer inom fiske (Havs- och |
|
Statens jordbruksverk |
3 434 |
|
3 434 |
3 248 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 1994:1716 |
||||||||||||
|
|
|
fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
319. |
|
Stöd för äggproduktion (Nationellt |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
1 397 |
|
|
1 397 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 017 004 2021 |
|
|
|
stöd) |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1996:93 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
320. |
|
Stöd till biodlingssektorn (Honungs- |
|
Statens jordbruksverk |
4 049 |
|
6 546 |
6 956 |
|
|
Ap. 23 01 017 002 2020 m.fl. |
||||||
|
programmet |
|
|
|
|
Förordning 2011:926 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd till företag med avlägset |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 004 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
321. |
|
belägen djurhållning för vissa |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
6 551 |
|
|
6 551 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2009:1396 |
|
||||||
|
|
|
veterinärkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
322. |
|
Stöd till lantrasföreningar (Lands- |
|
Statens jordbruksverk |
5 188 |
|
5 188 |
8 789 |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||||||
|
bygdsprogrammet |
|
|
|
|
Förordning 2015:406 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd till privat lagring (Europeiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
323. |
|
garantifonden för jordbruket |
|
|
Statens jordbruksverk |
|
734 |
|
|
734 |
|
0 |
|
|
Ap. 23 01 011 001 2020 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående Reglering |
||
|
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
||
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
Stöd till producentorganisationer |
|
|
|
|
|
|
324. |
inom frukt och grönt (Europeiska |
Statens jordbruksverk |
48 960 |
48 960 |
56 353 Ap. 23 01 011 001 2020 |
||
garantifonden för jordbruket |
|||||||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd till produktion av biogas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
325. |
|
Statens jordbruksverk |
|
29 729 |
|
30 249 |
|
0 |
|
||
|
|
(Gödselgasstöd) |
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
326. |
|
Stöd till saluföringsåtgärder (Havs- |
|
Statens jordbruksverk |
2 505 |
2 505 |
3 934 |
|
||||
|
och fiskeriprogrammet |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till unga jordbrukare (Euro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
327. |
|
peiska garantifonden för jordbruket |
|
Statens jordbruksverk |
|
123 612 |
|
123 612 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till utveckling av bevarande- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
328. |
|
åtgärder och regionalt samarbete |
|
Statens jordbruksverk |
624 |
2 835 |
3 485 |
|
||||
|
(Havs- och fiskeriprogrammet |
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd vid tillfälligt upphörande av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fiskeverksamhet som en följd av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
329. |
|
spridningen av sjukdomen |
|
Statens jordbruksverk |
|
5 030 |
|
5 030 |
|
0 |
|
|
|
|
(Havs– och fiskeriprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
330. |
|
Transport av självdöda och nöd- |
|
Statens jordbruksverk |
2 384 |
2 384 |
0 |
|||||
|
slaktade djur (Nationellt stöd) |
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 019 004 2021 Förordning 2014:1528
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. Förordning 1994:1716
Ap. 23 01 010 001 2020 Förordning 2014:1101
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. Förordning 1994:1716
Ap. 23 01 012 001 2020 m.fl. Förordning 2020:720
Ap. 23 01 017 004 2021 Förordning 1996:93
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
331. |
|
Bidrag till arrangörer inom Dansnät |
|
|
Statens kulturråd |
|
679 |
|
|
2 608 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
332. |
|
Bidrag till centrala amatörkultur- |
|
Statens kulturråd |
10 970 |
|
10 970 |
0 |
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|||||||
|
organisationer |
|
|
|
Förordning 2012:517 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
333. |
|
Bidrag till centrumbildningar |
|
|
Statens kulturråd |
|
46 681 |
|
|
46 681 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2012:517 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
334. |
|
Bidrag till daglig träning för dansare |
|
Statens kulturråd |
3 455 |
|
3 485 |
0 |
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
335. |
|
Bidrag till konstnärliga produktions- |
|
|
Statens kulturråd |
|
1 886 |
|
|
1 886 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 04 004 001 2021 |
|
|
|
platser |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2020:337 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
336. |
|
Bidrag till litteraturprojekt i utlandet |
|
Statens kulturråd |
1 684 |
|
2 358 |
0 |
|
Ap. 17 03 001 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2007:1435 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
337. |
|
Bidrag till lokalhållande organisa- |
|
|
Statens kulturråd |
|
11 287 |
|
|
11 287 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
tioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2012:517 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
338. |
|
Bidrag till musikutgivning (fonogram) |
|
Statens kulturråd |
11 475 |
|
11 475 |
0 |
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
339. |
|
Bidrag till samverkan med kompo- |
|
|
Statens kulturråd |
|
6 426 |
|
|
6 500 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|
|
|
nister |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
340. |
|
Bidrag till skådebaneverksamhet |
|
Statens kulturråd |
2 396 |
|
2 396 |
0 |
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2012:517 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
341. |
|
Bidrag till vissa aktörer av kultur- |
|
|
Statens kulturråd |
|
20 500 |
|
|
20 500 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|
|
|
politiskt intresse |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
342. |
|
Bidrag till översättare av svensk |
|
Statens kulturråd |
5 294 |
|
5 294 |
0 |
|
Ap. 17 03 001 001 2021 |
|||||||
|
litteratur (Översättningsstöd) |
|
|
|
Förordning 2007:1435 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
343. |
|
Litteraturstöd |
|
|
Statens kulturråd |
|
52 843 |
|
|
52 913 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 03 001 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2010:1058 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
344. |
|
Produktionsstöd till kulturtidskrifter |
|
Statens kulturråd |
27 752 |
|
27 752 |
0 |
|
Ap. 17 03 001 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2010:1058 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
345. |
|
Program för konstnärlig frihet |
|
|
Statens kulturråd |
|
35 700 |
|
|
35 700 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
346. |
|
Projekt- och verksamhetsbidrag |
|
Statens kulturråd |
12 188 |
|
12 188 |
0 |
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|||||||
|
nationella minoriteters kultur |
|
|
|
Förordning 2012:517 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
347. |
|
|
|
Statens kulturråd |
|
51 444 |
|
|
51 444 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|
|
|
|
bidrag till fria dansaktörer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
348. |
|
Projektbidrag till bild- och formkonst |
|
Statens kulturråd |
9 156 |
|
9 156 |
0 |
|
Ap. 17 04 004 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2020:337 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
349. |
|
Projektbidrag till fria musikaktörer |
|
|
Statens kulturråd |
|
14 885 |
|
|
14 885 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350. |
|
Projektbidrag till fria teateraktörer |
|
Statens kulturråd |
64 958 |
|
64 958 |
0 |
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Projektbidrag till fristadsprogram- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|
|
351. |
|
|
|
Statens kulturråd |
|
64 |
|
|
1 024 |
|
0 |
|
|
Förordning 2010:1058 och |
|
|
|
|
met |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2012:517 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
352. |
|
Projektbidrag till internationella nät- |
|
Statens kulturråd |
1 120 |
|
1 120 |
0 |
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|||||||
|
verk |
|
|
|
Förordning 2012:517 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
Utestående |
|
Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
353. |
|
Projektbidrag till musikarrangörer |
|
|
Statens kulturråd |
|
7 704 |
|
|
7 704 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
354. |
|
Projektbidrag till utsända kulturråd |
|
Statens kulturråd |
1 171 |
|
2 439 |
|
0 |
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2012:517 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
355. |
|
Skapande skola |
|
|
Statens kulturråd |
|
27 942 |
|
|
191 749 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 01 003 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2007:1436 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
356. |
|
Spridningsbidrag för kulturtid- |
|
Statens kulturråd |
0 |
0 |
0 |
|
Ap. 17 03 001 001 2021 |
||||||||
|
skrifter |
|
|
Förordning 2010:1058 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Statligt stöd för kulturevenemang |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
357. |
|
som har ställts in eller skjutits upp |
|
|
Statens kulturråd |
|
299 974 |
|
|
299 974 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
med anledning av spridningen av |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2020:246 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
sjukdomen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
358. |
|
Stöd till läs- och litteraturfrämjande |
|
Statens kulturråd |
15 622 |
|
21 145 |
|
0 |
|
Ap. 17 03 001 001 2021 |
||||||
|
insatser |
|
|
|
|
Förordning 2010:1058 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
359. |
|
Stöd till planerad utgivning av |
|
|
Statens kulturråd |
|
2 663 |
|
|
2 663 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 03 001 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
litteratur |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2010:1058 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
360. |
|
Särskilda behov i kulturlivet |
|
Statens kulturråd |
1 864 571 |
|
1 864 571 |
|
0 |
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2012:517 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
361. |
|
Tillfällig förstärkning till kultur- |
|
|
Statens kulturråd |
|
6 731 |
|
|
217 930 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|
|
|
samverkan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
362. |
|
Turnébidrag till fria musikaktörer |
|
Statens kulturråd |
870 |
|
870 |
|
0 |
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2012:516 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
363. |
|
Utvecklingsbidrag till regional |
|
|
Statens kulturråd |
|
14 623 |
|
|
31 916 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 01 006 001 2021 |
|
|
|
kulturverksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1996:1598 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
364. |
|
Verksamhetsbidrag för internationell |
|
Statens kulturråd |
7 800 |
|
7 800 |
0 |
|
Ap. 17 01 002 001 2021 |
|||||||
|
och interkulturell kulturverksamhet |
|
|
|
Förordning 2012:517 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
365. |
|
Verksamhetsbidrag till bild- och |
|
|
Statens kulturråd |
|
14 500 |
|
|
14 500 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 04 004 001 2021 |
|
|
|
formkonst |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2020:337 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
366. |
|
Verksamhetsbidrag till fria musik- |
|
Statens kulturråd |
0 |
15 000 |
0 |
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
||||||||
|
aktörer |
|
|
Förordning 2012:516 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
367. |
|
Verksamhetsbidrag till konsthant- |
|
|
Statens kulturråd |
|
2 573 |
|
|
2 573 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 04 004 001 2021 |
|
|
|
verksgrupper |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2020:337 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
368. |
|
Verksamhetsbidrag till musik- |
|
Statens kulturråd |
34 786 |
|
34 786 |
0 |
|
Ap. 17 02 002 001 2021 |
|||||||
|
arrangörer |
|
|
|
Förordning 2012:516 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Verksamhetsbidrag till regional |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 01 006 001 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
369. |
|
kulturverksamhet i Region |
|
|
Statens kulturråd |
|
30 262 |
|
|
102 018 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1996:1598 |
|
||||||
|
|
|
Stockholm |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsbidrag till utställ- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 04 004 001 2021 |
||
370. |
|
ningsarrangörer inom bildkonst, |
|
Statens kulturråd |
14 000 |
|
14 000 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 2020:337 |
|||||||||||||
|
|
|
form och konsthantverk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
371. |
|
Bidrag till historiskt värdefulla |
|
|
Statens maritima och |
|
1 380 |
|
|
1 380 |
|
0 |
|
|
Avgiftsfinansiering inom UO 22 |
|
|
|
fartyg |
|
|
transporthistoriska museer |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2011:1565 |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
372. |
|
Statsbidrag till musiklivet |
|
Statens musikverk |
24 735 |
|
24 735 |
0 |
|
Ap. 17 02 003 001 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2010:1921 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående |
Reglering |
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
373. |
|
Mindre barngrupper i förskolan |
|
|
Statens skolverk |
|
238 933 |
|
|
1 226 123 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
374. |
|
Statsbidrag för anställning av lärar- |
|
Statens skolverk |
60 284 |
|
433 088 |
500 000 |
|
|||||
|
assistenter |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
375. |
|
Statsbidrag för behörighetsgivande |
|
|
Statens skolverk |
|
15 287 |
|
|
59 989 |
|
0 |
|
|
|
utbildning för lärare i yrkesämnen |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
376. |
|
Statsbidrag för elev- och föräldra- |
|
Statens skolverk |
8 150 |
|
8 150 |
0 |
||||||
|
organisationer |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
377. |
|
Statsbidrag för elever från nordiska |
|
|
Statens skolverk |
|
18 802 |
|
|
38 100 |
|
0 |
|
|
|
länder |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
378. |
|
Statsbidrag för entreprenörskap till |
|
Statens skolverk |
6 000 |
|
6 000 |
0 |
||||||
|
organisationer |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
379. |
|
Statsbidrag för fortbildning av för- |
|
|
Statens skolverk |
|
260 |
|
|
4 776 |
|
11 812 |
|
|
|
skollärare |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för fortbildning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380. |
|
lärare (Lärarlyftet) (exklusive ut- |
|
Statens skolverk |
2 868 |
|
17 822 |
106 713 |
|
|||||
|
gifter för köp av utbildning vid läro- |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
säten)
Ap. 16 01 007 003 2021 Förordning 2015:404
Ap. 16 01 005 003 2021 Förordning 2019:551
Ap. 16 01 010 001 2021 Förordning 2013:60
Ap. 16 01 005 004 2021 Förordning 1998:1636
Ap. 16 01 008 002 2021 Förordning 2010:2039 och 2011:1108
Ap. 16 01 005 004 2021 Förordning 2011:192
Ap. 16 01 010 001 2021 Förordning 2021:151
Ap. 16 01 010 001 2021 Förordning 2007:222
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för fortbildning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lärare när det gäller svenska som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
381. |
|
andraspråk och kommunal vuxen- |
|
|
Statens skolverk |
|
1 267 |
|
|
13 728 |
|
46 091 |
|
Ap. 16 01 010 001 2021 |
|
|
|
utbildning i svenska för invandrare |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:709 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
(exklusive utgifter för köp av utbild- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning vid lärosäten) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för fortbildning när det |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
382. |
|
gäller specialpedagogiska insat- |
|
Statens skolverk |
15 691 |
|
164 803 |
127 837 |
|
Ap. 16 01 010 001 2021 |
||||||
|
ser (exklusive utgifter för köp av |
|
|
|
Förordning 2016:400 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
utbildning vid lärosäten) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för främjande av forsk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 010 001 2021 |
|
|
383. |
|
ning och utvecklingsarbete i skol- |
|
|
Statens skolverk |
|
56 |
|
|
2 704 |
|
3 788 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2021:237 |
|
||||||
|
|
|
väsendet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
384. |
|
Statsbidrag för försöksverksamhet |
|
Statens skolverk |
638 |
|
7 976 |
3 780 |
|
Ap. 16 01 005 003 2021 |
||||||
|
med branschskolor |
|
|
|
Förordning 2017:623 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Statsbidrag för gymnasial lärlings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
385. |
|
utbildning och lärlingsliknande |
|
|
Statens skolverk |
|
244 888 |
|
|
482 000 |
|
0 |
|
Ap. 16 01 005 003 2021 |
|
|
|
utbildning inom introduktions- |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2011:947 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
program |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
386. |
|
Statsbidrag för handledare i |
|
Statens skolverk |
23 891 |
|
71 654 |
59 978 |
|
Ap. 16 01 005 003 2021 |
||||||
|
specialpedagogik |
|
|
|
Förordning 2015:938 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
387. |
|
Statsbidrag för handledare i |
|
|
Statens skolverk |
|
2 551 |
|
|
19 869 |
|
10 572 |
|
Ap. 16 01 005 003 2021 m.fl. |
|
|
|
läs- och skrivutveckling (Läslyftet) |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:42 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående Reglering |
||
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
Statsbidrag för hjälp med läxor eller |
|
|
|
|
Ap. 16 01 005 003 2021 |
|
388. annat skolarbete utanför ordinarie |
Statens skolverk |
82 335 |
543 595 |
0 |
||
Förordning 2014:144 |
||||||
undervisningstid |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
389. |
|
Statsbidrag för höjda löner till lärare |
|
|
Statens skolverk |
|
469 308 |
|
|
2 725 972 |
|
1 500 000 |
|
|
|
och förskollärare |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
390. |
|
Statsbidrag för International |
|
Statens skolverk |
325 |
|
2 040 |
0 |
||||||
|
Baccalaureate Office (IBO) |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
391. |
|
Statsbidrag för internationella |
|
|
Statens skolverk |
|
2 422 |
|
|
2 537 |
|
0 |
|
|
|
vetenskapstävlingar |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
392. |
|
Statsbidrag för personalförstärkning |
|
Statens skolverk |
35 754 |
|
149 917 |
0 |
||||||
|
inom elevhälsan |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
393. |
|
Statsbidrag för personalförstärkning |
|
|
Statens skolverk |
|
25 482 |
|
|
130 000 |
|
0 |
|
|
|
inom elevhälsan |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för stärkt likvärdighet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
394. |
|
och kunskapsutveckling (Likvärdig |
|
Statens skolverk |
636 601 |
|
6 179 957 |
6 230 000 |
|
|||||
|
|
|
skola) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
395. |
|
Statsbidrag för undervisning under |
|
|
Statens skolverk |
|
24 150 |
|
|
135 408 |
|
0 |
|
|
|
skollov |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
396. |
|
Statsbidrag för vidareutbildning i |
|
Statens skolverk |
23 281 |
|
61 848 |
308 816 |
|
|||||
|
form av ett fjärde tekniskt år |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
397. |
|
Statsbidrag för ämneslärar- |
|
|
Statens skolverk |
|
700 |
|
|
700 |
|
0 |
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 013 001 2021 Förordning 2016:100
Ap. 16 01 008 002 2021 Förordning 1993:795
Ap. 16 01 005 003 2021
Ap. 16 01 005 003 2021 Förordning 2016:400
Ap. 16 01 005 003 2021 Förordning 2016:400
Ap. 16 01 015 001 2021 Förordning 2018:49
Ap. 16 01 005 003 2021 Förordning 2014:47
Ap. 16 01 005 003 2021 Förordning 2014:854
Ap. 16 01 005 004 2021
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till handledning åt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 009 001 2021 |
||
398. |
|
utlandssvenska elever vid distans- |
|
Statens skolverk |
698 |
|
698 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 1994:519 |
|||||||||||||
|
|
|
undervisning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag till huvudmän för för- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 005 003 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
399. |
|
skoleklasser och grundskolor med |
|
|
Statens skolverk |
|
23 385 |
|
|
367 976 |
|
140 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2021:316 |
|
||||||
|
|
|
socioekonomiska utmaningar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till kostnader för utbild- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 008 002 2021 |
||
400. |
|
ning i Sverige för utlandssvenska |
|
Statens skolverk |
2 838 |
|
3 850 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 2015:736 |
|||||||||||||
|
|
|
elever |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag till skolhuvudmän som |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 16 01 013 001 2021 |
|
|
401. |
|
inrättar karriärsteg för lärare |
|
|
Statens skolverk |
|
245 049 |
|
|
1 521 067 |
|
925 905 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2019:1288 |
|
||||||
|
|
|
(Karriärtjänster) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
402. |
|
Statsbidrag till teknik- och natur- |
|
Statens skolverk |
20 970 |
|
25 500 |
0 |
|
Ap. 16 01 005 003 2021 |
|||||||
|
vetenskapscentrum |
|
|
|
Förordning 1997:153 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
403. |
|
Forskningsfinansiering |
|
|
Strålsäkerhetsmyndigheten |
|
4 550 |
|
|
35 271 |
|
58 600 |
|
|
Ap. 06 03 001 002 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
Statligt stöd för arbete med använt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
404. |
|
kärnbränsle och annat radioaktivt |
|
Strålsäkerhetsmyndigheten |
2 178 |
|
2 718 |
0 |
|
Ap. 06 03 001 001 2021 |
|||||||
|
|
|
avfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
405. |
|
Stöd för hälsoupplysning om UV- |
|
|
Strålsäkerhetsmyndigheten |
|
450 |
|
|
450 |
|
0 |
|
|
Ap. 06 03 001 001 2021 |
|
|
|
strålningens risker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 07 01 001 002 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
Styrelsen för internationellt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Strategi för informations- och |
|
|
|
|
Finansiering av kommunikations- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kommunikationsverksamhet, |
|||
406. |
|
|
utvecklingssamarbete |
113 410 |
|
123 410 |
127 719 |
|
|
||||||||
|
arbete i Sverige |
|
|
|
|
inklusive genom organisationer i |
|||||||||||
|
|
|
|
(Sida) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
det civila samhället, |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(UD2016/10136/IU) |
|
|
407. |
|
Kontinuitetsstöd |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
12 000 |
|
|
12 000 |
|
368 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
408. |
|
Marknadsstöd |
|
Svenska filminstitutet |
30 000 |
|
30 000 |
1 500 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
409. |
|
Stöd till biografer för intäktsbortfall |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
274 400 |
|
|
274 400 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
med anledning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 och 2020:246 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
410. |
|
Stöd till biografägare för visning av |
|
Svenska filminstitutet |
11 000 |
|
11 000 |
0 |
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|||||||
|
ny värdefull långfilm |
|
|
|
Förordning 2016:989 och 2020:246 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
411. |
|
Stöd till enskilt projekt och distri- |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
4 000 |
|
|
4 000 |
|
91 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
bution av utländsk värdefull film |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd till etablerade distributörer, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||
412. |
|
filmfestivaler och plattformar för |
|
Svenska filminstitutet |
23 210 |
|
23 210 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|||||||||||||
|
|
|
visning av värdefull film |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
413. |
|
Stöd till etablerade medlemsorgani- |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
7 350 |
|
|
7 350 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
sationer för biografer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående Reglering |
||
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
Stöd till filmkulturell verksamhet för |
|
|
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
414. barn och ungdom på de nationella |
Svenska filminstitutet |
429 |
429 |
129 |
||
Förordning 2016:989 |
||||||
minoritetsspråken |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
415. |
|
Stöd till filmprojekt – Publikrelaterat |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
39 461 |
|
|
39 461 |
|
0 |
|
|
|
stöd |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
416. |
|
Stöd till förändrade villkor kortfilm |
|
Svenska filminstitutet |
287 |
|
287 |
0 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
417. |
|
Stöd till förändrade villkor lång |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
6 600 |
|
|
6 600 |
|
69 |
|
|
|
dokumentärfilm |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
418. |
|
Stöd till förändrade villkor lång |
|
Svenska filminstitutet |
37 000 |
|
37 000 |
20 |
|
|||||
|
spelfilm |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
419. |
|
Stöd till internationell lansering av |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
345 |
|
|
345 |
|
0 |
|
|
|
svensk kortfilm |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till internationell lansering av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
420. |
|
svensk lång spel- och dokumentär- |
|
Svenska filminstitutet |
4 350 |
|
4 350 |
178 |
|
|||||
|
|
|
film |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
421. |
|
Stöd till Internationella samproduk- |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
15 500 |
|
|
15 500 |
|
1 378 |
|
|
|
tioner |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
422. |
|
Stöd till intäktsbortfall för distri- |
|
Svenska filminstitutet |
10 000 |
|
10 000 |
0 |
||||||
|
butörer med anledning av |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
423. |
|
Stöd till lansering av svensk lång- |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
22 867 |
|
|
22 867 |
|
2 210 |
|
|
|
film |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989 och 2020:246
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
||||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
424. |
|
Stöd till lokal filmkulturell verk- |
|
Svenska filminstitutet |
3 300 |
|
3 300 |
315 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||||||
|
samhet för barn och ungdom |
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
425. |
|
Stöd till ny biograf |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
730 |
|
|
730 |
|
730 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
426. |
|
Stöd till produktion av filmprojekt – |
|
Svenska filminstitutet |
48 331 |
|
48 331 |
2 820 |
|
|
Ap. 23 01 017 001 2020 m.fl. |
||||||
|
Dokumentär |
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
427. |
|
Stöd till produktion av filmprojekt – |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
8 815 |
|
|
8 815 |
|
354 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
Kortfilm och nya format |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
428. |
|
Stöd till produktion av filmprojekt – |
|
Svenska filminstitutet |
12 000 |
|
12 000 |
1 050 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||||||
|
lågbudgetsatsning (Moving Sweden) |
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd till produktion av filmprojekt – |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
429. |
|
lågbudgetsatsning, utökat stöd med |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
1 126 |
|
|
1 126 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
anledning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Sweden) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
430. |
|
Stöd till produktion av filmprojekt – |
|
Svenska filminstitutet |
84 000 |
|
84 000 |
6 250 |
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||||||
|
Lång spelfilm |
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Stöd till produktionsbolag för intäkts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
431. |
|
bortfall med anledning av |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
5 000 |
|
|
5 000 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
||||||
|
|
|
avseende lång dokumentärfilm |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till produktionsbolag för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||
432. |
|
intäktsbortfall med anledning av |
|
Svenska filminstitutet |
15 000 |
|
15 000 |
0 |
|
||||||||
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående |
Reglering |
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till publikanalys och innovativ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
433. |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
6 194 |
|
|
6 194 |
|||
|
|
|
marknadsföring |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
434. |
|
|
Stöd till spridning av svensk kortfilm |
|
Svenska filminstitutet |
300 |
|
300 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till spridning och visning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
435. |
|
|
film för barn och ungdom på de |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
414 |
|
|
414 |
|
|
|
|
nationella minoritetsspråken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till stabilisering och omställ- |
|
|
|
|
|
|
|
|
436. |
|
|
ning för distributörer, filmfestivaler |
|
Svenska filminstitutet |
32 303 |
|
32 303 |
||||
|
|
|
|
och visningsorganisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till svensk dramaserieproduk- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
437. |
|
|
tion med utökade kostnader med |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
43 381 |
|
|
43 381 |
|
|
|
|
anledning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till talangutveckling med |
|
|
|
|
|
|
|
|
438. |
|
|
anledning av |
|
Svenska filminstitutet |
6 550 |
|
6 550 |
||||
|
|
|
|
Watch) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
439. |
|
|
Stöd till upprustning av biograf |
|
Svenska filminstitutet |
6 031 |
|
6 031 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till utbildning och kompetens- |
|
|
|
|
|
|
|
|
440. |
|
|
utveckling inom spridning och vis- |
|
Svenska filminstitutet |
116 |
|
116 |
||||
|
|
|
|
ning |
|
|
|
|
|
|
|
|
356
75
0
0
0
490
255
22
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 01 002 010 2021
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989 och 2020:246
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. Förordning 2016:989
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
441. |
|
Stöd till utveckling av filmprojekt – |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
26 385 |
|
|
26 385 |
|
475 |
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
Dokumentär |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
442. |
|
Stöd till utveckling av filmprojekt – |
|
Svenska filminstitutet |
1 320 |
|
1 320 |
30 |
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||||||
|
Kortfilm och nya format |
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
443. |
|
Stöd till utveckling av filmprojekt – |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
5 200 |
|
|
5 200 |
|
46 |
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
lågbudgetsatsning (Moving Sweden) |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
444. |
|
Stöd till utveckling av filmprojekt – |
|
Svenska filminstitutet |
34 696 |
|
34 696 |
701 |
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||||||
|
Lång spelfilm |
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
445. |
|
Stöd till utveckling av filmprojekt |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
8 917 |
|
|
8 917 |
|
1 400 |
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
baserat på kvalitetsresultat |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
446. |
|
Stöd till ökad kompetens inom |
|
Svenska filminstitutet |
773 |
|
773 |
58 |
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||||||
|
utveckling och produktion |
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
447. |
|
Stöd till ökad tillgänglighet inom |
|
|
Svenska filminstitutet |
|
332 |
|
|
332 |
|
3 |
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
spridning och visning |
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
448. |
|
Talangutveckling i hela landet |
|
Svenska filminstitutet |
1 301 |
|
1 301 |
92 |
|
Ap. 17 10 001 001 2021 m.fl. |
||||||
|
|
|
|
Förordning 2016:989 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
449. |
|
Creative Force |
|
|
Svenska institutet |
|
16 032 |
|
|
17 427 |
|
8 610 |
|
Ap. 07 01 001 011 2021 m.fl. |
|
450. |
|
SI Young Voices Initiative |
|
Svenska institutet |
7 648 |
|
8 350 |
830 |
|
Ap. 07 01 001 011 2021 m.fl. |
||||||
|
451. |
|
Stöd för projektinitiering i Östersjö- |
|
|
Svenska institutet |
|
9 935 |
|
|
12 850 |
|
2 640 |
|
Ap. 05 01 011 002 2021 |
|
|
|
regionen |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 07 003 001 2021 |
|
452. |
|
Kyrkoantikvarisk ersättning |
|
Svenska kyrkan |
430 612 |
|
430 612 |
29 388 |
|
|
Lag 1988:950 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 1988:1188 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KRFS 2012:2 |
|
|
453. |
|
Statsbidrag till frilufts- |
|
|
Svenskt Friluftsliv |
|
48 785 |
|
|
48 785 |
|
0 |
|
|
Ap. 17 13 003 010 2021 |
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2010:2008 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
454. |
|
Bidrag till upphovsmanna- |
|
Sveriges författarfond |
12 041 |
|
12 041 |
0 |
|
Ap. 17 05 002 008 2021 |
|||||||
|
organisationer |
|
|
|
Förordning 1962:652 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Statsbidrag för beställning av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 05 002 013 2021 |
|
|
455. |
|
nyskriven svensk dramatik |
|
|
Sveriges författarfond |
|
3 988 |
|
|
3 988 |
|
3 385 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1998:1369 |
|
||||||
|
|
|
(Dramatikerstöd) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kompensationsstöd till idrotts- |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
||
456. |
|
|
446 332 |
|
446 332 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
föreningar och specialidrottsförbund |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Organisationsstöd till RF/SISU- |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 007 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
457. |
|
|
|
|
60 000 |
|
|
60 000 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
distrikt |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Organisationsstöd till special- |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
||
458. |
|
|
247 500 |
|
247 500 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
idrottsförbund |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Projektstöd till idrottsföreningar, |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 007 2021 |
|
|
459. |
|
|
|
|
124 000 |
|
|
124 000 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
barn- och ungdomsidrott |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Projektstöd till specialidrotts- |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
||
460. |
|
|
1 326 |
|
1 326 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
förbund, Internationella evenemang |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Projektstöd till specialidrotts- |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
461. |
|
förbund, Internationellt |
|
|
|
1 760 |
|
|
1 760 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
|
|
|
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
utvecklingsarbete |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Projektstöd till specialidrotts- |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
||
462. |
|
|
14 068 |
|
14 068 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
förbund, Verksamhetsinriktning |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Projektstöd till specialidrotts- |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 001 2021 |
|
|
463. |
|
förbund, för särskild satsning på |
|
|
|
7 974 |
|
|
7 974 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
|
|
|
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
nyanländas etablering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Projektstöd till specialidrotts- |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
||
464. |
|
|
3 930 |
|
3 930 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
förbund, Jämställdhet |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Projektstöd till specialidrotts- |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
|
|
465. |
|
|
|
|
8 295 |
|
|
8 295 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
förbund, Samgående |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
|
466. |
|
Riksidrottsförbundets Gotlandsstöd |
|
2 100 |
|
2 100 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
||||||||
|
|
förbund |
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Satsning på samling för daglig |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 007 2021 |
|
|
467. |
|
rörelse till specialidrottsförbund |
|
|
|
7 974 |
|
|
7 974 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
|
|
|
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
(skolsamverkan) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK- |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
||
468. |
|
|
584 282 |
|
584 282 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
stöd) |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd till idrottsföreningars anlägg- |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 007 2021 |
|
|
469. |
|
|
|
|
80 000 |
|
|
80 000 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
ningar och idrottsmiljöer |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
|
470. |
|
Uppdragsersättning till Korpen |
|
9 500 |
|
9 500 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
||||||||
|
|
förbund |
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Uppdragsersättning till Parasport- |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
|
|
471. |
|
|
|
|
2 000 |
|
|
2 000 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
förbundet |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppdragsersättning till Sverige |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
||
472. |
|
|
16 000 |
|
16 000 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
Paralympiska kommitté |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Uppdragsersättning till Sveriges |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
|
|
473. |
|
|
|
|
42 500 |
|
|
42 500 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
Olympiska kommitté |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsstöd till |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
||
474. |
|
|
20 965 |
|
20 965 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
samhet |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Verksamhetsstöd till RF/SISU- |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 007 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
475. |
|
|
|
|
54 959 |
|
|
54 959 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
distrikt för inkludering |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsstöd till RF/SISU- |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 007 2021 |
||
476. |
|
|
75 350 |
|
75 350 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
distrikt för Strategi 2025 |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Verksamhetsstöd till specialidrotts- |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 007 2021 |
|
|
477. |
|
|
|
|
225 892 |
|
|
225 892 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
förbund, barn- och ungdomsidrott |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Verksamhetsstöd till specialidrotts- |
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
||
478. |
|
|
87 290 |
|
87 290 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
|||||||||
|
förbund, elitidrott |
|
förbund |
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Verksamhetsstöd till specialidrotts- |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 007 2021 |
|
|
479. |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
20 000 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
förbund, paraidrott |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
|
480. Verksamhetsstöd, vuxenidrott |
|
17 000 |
|
17 000 |
0 |
|
Lag 1995:361 |
||||||||||
|
förbund |
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Återstartsstöd till idrottsföreningar |
|
|
Sveriges Riksidrotts- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 17 13 001 009 2021 |
|
|
481. |
|
|
|
|
263 227 |
|
|
263 227 |
|
0 |
|
|
Lag 1995:361 |
|
||
|
|
och specialidrottsförbund |
|
|
förbund |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 1999:1177 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bidrag till öppenvårdsapoteks- |
|
Tandvårds- och läke- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 09 01 006 032 2021 |
||
482. |
|
service av allmänt ekonomiskt |
|
10 537 |
|
10 537 |
0 |
|
Förordning 2013:80 |
||||||||
|
|
medelsförmånsverket |
|
|
|||||||||||||
|
|
|
intresse |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TLVFS 2013:80 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
483. |
|
Affärsutvecklings- och projektstöd |
|
|
Tillväxtverket |
|
21 824 |
|
|
36 872 |
|
4 118 |
|
|
Ap. 24 01 005 008 2021 |
|
|
|
inom besöksnäring |
|
|
|
|
|
|
|
|
TVFS 2016:3 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Interreg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
484. |
|
Skagerrak |
|
Tillväxtverket |
19 969 |
|
52 391 |
585 704 |
|
|
|||||||
|
(utgifter avser endast svenska |
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
485. |
|
Kunskapsstöd innovation |
|
|
Tillväxtverket |
|
5 423 |
|
|
5 423 |
|
2 722 |
|
|
Ap. 19 01 001 002 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2003:596 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nationella regionalfondsprogrammet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 003 002 2020 |
||
486. |
|
(Europeiska regionala utvecklings- |
|
Tillväxtverket |
6 033 |
|
106 520 |
435 781 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
||||||||||||
|
|
|
fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
487. |
|
Produktionslyftet |
|
|
Tillväxtverket |
|
400 |
|
|
400 |
|
0 |
|
|
Ap. 19 01 001 002 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:210 |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Programmet Mellersta Norrland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 003 002 2020 |
||
488. |
|
(Europeiska regionala utvecklings- |
|
Tillväxtverket |
47 278 |
|
172 049 |
496 873 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
||||||||||||
|
|
|
fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Programmet Norra Mellansverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 003 002 2020 |
|
|
489. |
|
|
(Europeiska regionala utvecklings- |
|
|
Tillväxtverket |
|
79 535 |
|
|
176 097 |
|
399 314 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
|
||||||
|
|
|
|
fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Programmet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 003 002 2020 |
||
490. |
|
|
(Europeiska regionala utvecklings- |
|
Tillväxtverket |
45 351 |
|
70 260 |
189 110 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
||||||||||||
|
|
|
|
fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Programmet Småland och Öarna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 003 002 2020 |
|
|
491. |
|
|
(Europeiska regionala utvecklings- |
|
|
Tillväxtverket |
|
46 745 |
|
|
82 894 |
|
253 019 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
|
||||||
|
|
|
|
fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Programmet Stockholm (Europeiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 003 002 2020 |
||
492. |
|
|
regionala utvecklingsfonden 2014– |
|
Tillväxtverket |
29 098 |
|
59 838 |
111 462 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
||||||||||||
|
|
|
2020) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Programmet Västsverige (Europeiska |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 003 002 2020 |
|
|
493. |
|
|
regionala utvecklingsfonden 2014– |
|
|
Tillväxtverket |
|
57 633 |
|
|
87 179 |
|
157 874 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
|
||||||
|
|
|
|
2020) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Programmet Östra mellansverige |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 003 002 2020 |
||
494. |
|
|
(Europeiska regionala utvecklings- |
|
Tillväxtverket |
66 086 |
|
93 838 |
167 567 |
|
|||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
||||||||||||
|
|
|
|
fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Programmet Övre Norrland |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 003 002 2020 |
|
|
495. |
|
|
(Europeiska regionala utvecklings- |
|
|
Tillväxtverket |
|
122 078 |
|
|
276 871 |
|
675 882 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2014:1383 |
|
||||||
|
|
|
|
fonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
496. |
|
Projektstöd för att främja utrikes |
|
Tillväxtverket |
5 525 |
|
5 525 |
0 |
|
Ap. 24 01 005 001 2021 |
|||||||
|
födda kvinnors företagande |
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
497. |
|
|
|
Tillväxtverket |
|
9 046 |
|
|
11 937 |
|
529 654 |
|
|
Ap. 19 01 003 002 2021 |
|
|
|
|
utvecklingsfonden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
498. |
|
Regional exportsamverkan |
|
Tillväxtverket |
6 817 |
|
10 503 |
8 598 |
|
|
Ap. 19 01 001 002 2020 |
||||||
|
|
|
|
|
Förordning 2003:596 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Regionalt investeringsstöd (avser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 19 01 001 002 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
499. |
|
den del som Tillväxtverket beslutar |
|
|
Tillväxtverket |
|
96 214 |
|
|
96 214 |
|
219 538 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:211 |
|
||||||
|
|
|
om) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500. |
|
Regionalt transportbidrag |
|
Tillväxtverket |
414 514 |
|
414 514 |
3 |
|
Ap. 19 01 002 002 2021 |
|||||||
|
|
|
|
Förordning 2000:281 |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
501. |
|
Robotlyftet automationscheckar |
|
|
Tillväxtverket |
|
12 387 |
|
|
12 387 |
|
10 635 |
|
|
Ap. 19 01 001 024 2021 m.fl. |
|
502. |
|
Stöd för enklare vägar till jobb och |
|
Tillväxtverket |
23 303 |
|
32 408 |
157 |
|
|
Ap. 24 01 005 001 2021 |
||||||
|
kompetensförsörjning i näringslivet |
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 24 01 005 001 2021 samt EU- |
|
|
503. |
|
Stöd inom Enterprise Europe Network |
|
|
Tillväxtverket |
|
2 201 |
|
|
2 201 |
|
3 049 |
|
|
budgeten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:210 |
|
|
|
|
Stöd inom uppdraget att genomföra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
504. |
|
åtgärder under |
|
Tillväxtverket |
6 456 |
|
6 456 |
2 460 |
|
|
Ap. 23 01 015 005 2021 |
||||||
|
|
|
ramen för livsmedelsstrategin |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stöd |
Beslutande myndighet |
Utgifter till |
Totala |
Utestående |
Reglering |
|
eller organisation |
företag och |
utgifter |
åtaganden |
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
505. |
|
Stöd vid korttidsarbete |
|
|
Tillväxtverket |
|
7 838 576 |
|
|
7 838 576 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
506. |
|
Utvecklingscheckar för företag inom |
|
Tillväxtverket |
23 281 |
|
23 281 |
1 011 |
|
|||||
|
natur och ekoturism |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
507. |
|
Verksamhetsbidrag för att främja |
|
|
Tillväxtverket |
|
8 000 |
|
|
8 000 |
|
2 000 |
|
|
|
studenters entreprenörskap |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
508. |
|
Verksamhetsbidrag för att stärka |
|
Tillväxtverket |
12 000 |
|
12 000 |
0 |
||||||
|
företags arbete med design |
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Bidrag till ideella organisationers |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
509. |
|
arbete för att bidra till de trans- |
|
|
Trafikverket |
|
18 407 |
|
|
18 407 |
|
0 |
|
|
|
|
portpolitiska målen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
510. |
|
Forskning och innovation |
|
Trafikverket |
178 000 |
|
621 200 |
0 |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
511. |
|
Miljökompensation för gods- |
|
|
Trafikverket |
|
450 000 |
|
|
450 000 |
|
0 |
|
|
|
transporter på järnväg |
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Miljökompensation för överflyttning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
512. |
|
av godstransporter från väg till |
|
Trafikverket |
26 918 |
|
26 918 |
45 000 |
|
|||||
|
|
|
sjöfart (Ekobonus) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
513. |
|
Sjöfartsstöd |
|
|
Trafikverket |
|
1 182 000 |
|
|
1 182 000 |
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 24 01 022 001 2021 Lag 2013:948, 2021:54 och 2021:702
Förordning 2020:208
Ap. 24 01 005 001 2021
Ap. 24 01 005 001 2021
Ap. 24 01 005 001 2021
Ap. 22 01 001 012 2021
Ap. 22 01 001 012 2021 m.fl. Förordning 2010:185 och 2021:318
Ap. 22 01 002 002 2021
Förordning 2018:675
Ap. 20 01 017 002 2021
Förordning 2018:1867
Ap. 22 01 015 001 2021
Förordning 2001:770
|
|
|
Stöd |
|
Beslutande myndighet |
|
Utgifter till |
|
Totala |
|
Utestående |
|
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
eller organisation |
|
företag och |
|
utgifter |
|
åtaganden |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
514. |
|
Skyltfonden |
|
Trafikverket |
8 143 |
|
13 458 |
11 288 |
|
|
Skyltfonden |
||||||
|
|
|
Statligt stöd för utbyggnad av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 21 01 005 003 2021 |
|
|
515. |
|
publika laddstationer för snabb- |
|
|
Trafikverket |
|
46 318 |
|
|
46 318 |
|
22 118 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2020:577 |
|
||||||
|
|
|
laddning av elfordon |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag till enskild väghållning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 22 01 002 001 2021 |
||
516. |
|
|
Trafikverket |
20 715 |
|
20 715 |
0 |
|
Förordning 1989:891 |
||||||||
|
– Byggnadsbidrag |
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VVFS 1990:4 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Statsbidrag till enskild väghållning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ap. 22 01 002 001 2021 |
|
|
517. |
|
|
|
Trafikverket |
|
1 260 484 |
|
|
1 260 484 |
|
957 696 |
|
|
Förordning 1989:891 |
|
|
|
|
– Driftbidrag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VVFS 1990:4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statsbidrag för att främja inter- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
518. |
|
nationella kontakter inom skolans |
|
Universitets- och högskole- |
0 |
10 927 |
0 |
|
Ap. 16 04 001 001 2021 |
||||||||
|
område (Atlas och förberedande |
|
rådet |
|
Förordning 2000:523 |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
besök) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
519. |
|
Forskningsfinansiering Vinnova |
|
|
Verket för innovations- |
|
2 395 000 |
|
|
3 597 000 |
|
3 216 000 |
|
|
Ap. 24 01 002 001 2021 m.fl. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
system |
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:208 |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Summa |
123 416 998 |
|
158 811 629 |
73 891 461 |
|
|
|
|
|||
Källa: Egen sammanställning enligt metodavsnittet. UO = Utgiftsområde. Ap=Anslagspost; hänvisningen till anslagsposten , t.ex. 24 01 002 001 2021, avser det senast expedierade regleringsbrevet det angivna budgetåret. Utifrån den exemplifierade anslagsposten avser 24 utgiftsområde, 24 01 002 anslag, 001 anslagspost och 2021 budgetår. Uppgift om utgift härrör till angivet budgetår. Uppgifter för skatteutgifter, fonder och avgiftsfinansierade stöd avser 2021. i.u. = utgiften har inte gått att beräkna.
Bilaga 2 |
SOU 2024:24 |
Stöd i form av statliga garantier eller utlåning
Tabell 2 och 3 redovisar de statliga garantier och den statliga utlåning som identifierats inom ramen för kartläggningen. Samtliga belopp anges i miljoner kronor. Utöver den övergripande informationen som finns i inledningen till denna bilaga redovisas även, för statliga garantier:
•Garantiram – Den ram som riksdagen och regeringen har beslutat och som begränsar hur stora garantier som myndigheten kan ut- färda.
•Utfärdade garantier inkl. bundna garantiutfästelser – De ute- stående garantiåtagandena per den 31 december 2021, inklusive eventuella bindande offerter myndigheten gjort om att ställa ut garanti.
•Utfärdade garantier 2021 – De garantiåtaganden som ingåtts 2021
För statlig utlåning redovisas, utöver den övergripande informationen:
•Utlåningsram – Den ram som riksdag och regering beslutat och som sätter en begränsning för hur mycket myndigheten kan låna ut.
•Lånefordran per den 31 december 2021 – De finansiella tillgångar som per den 31 december 2021 låntagare är skyldiga att återbetala till staten.
•Lånelöften 2021 – Bundna utfästelser 2021 om att betala ut lån i framtiden.
366
Tabell 2 Sammanställning av de statliga garantier som identifierats i kartläggningen, miljoner kronor
|
Garanti |
Beslutande myndighet |
|
Garantiram |
Utfärdade |
|
Utfärdade |
Reglering |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
garantier |
|
garantier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. bundna |
|
under 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
garanti- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utfästelser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statlig kreditgaranti för lån för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti UO 18 |
|
520. |
|
|
Boverket |
|
8 000 |
|
4 376 |
|
2 858 |
|
Förordning 2011:211 och |
|
|
|
bostadsbyggande |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2020:255 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exportkreditgaranti – Fordrings- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
förlustgaranti till exportör |
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
|||
521. |
|
|
|
Exportkreditnämnden |
500 000 |
|
18 214 |
27 |
|
Förordning 2007:656 och |
|||
|
(garantiramen avser samtliga |
|
|
|
|
|
|
|
|
2011:211 |
|
||
|
exportkreditgarantier) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Exportkreditgaranti – Fordrings- |
|
|
|
Ingår i Fordrings- |
|
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
|
522. |
|
|
Exportkreditnämnden |
|
|
185 922 |
|
45 311 |
|
Förordning 2007:656 och |
|
||
|
förlustgaranti till långivare |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
exportör |
|
|
|
|
|
2011:211 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Ingår i Fordrings- |
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
||
523. Exportkreditgaranti – Motgaranti |
Exportkreditnämnden |
|
15 698 |
493 |
|
Förordning 2007:656 och |
|||||||
|
|
|
|
|
|
exportör |
|
|
|
|
2011:211 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti |
Beslutande myndighet |
Garantiram |
Utfärdade |
Utfärdade |
Reglering |
|
|
|
garantier |
garantier |
|
|
|
|
inkl. bundna |
under 2021 |
|
|
|
|
garanti- |
|
|
|
|
|
utfästelser |
|
|
|
|
Exportkreditgaranti – Remburs- |
|
|
|
Ingår i Fordrings- |
|
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
524. |
|
|
Exportkreditnämnden |
|
|
1 735 |
|
3 388 |
|
Förordning 2007:656 och |
|
||
|
garanti |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
exportör |
|
|
|
|
|
2011:211 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exportkreditgaranti – Säkerhets- |
|
|
Ingår i Fordrings- |
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
|||
525. |
|
Exportkreditnämnden |
|
491 |
0 |
|
Förordning 2007:656 och |
||||||
|
garanti |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
exportör |
|
|
|
|
2011:211 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Exportkreditgaranti – Tillverknings- |
|
|
|
Ingår i Fordrings- |
|
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
|
526. |
|
|
Exportkreditnämnden |
|
|
419 |
|
69 |
|
Förordning 2007:656 och |
|
||
|
och fordringsförlustgaranti |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
exportör |
|
|
|
|
|
2011:211 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
Ingår i Fordrings- |
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
||
527. |
|
Exportkreditgaranti – Växelgaranti |
Exportkreditnämnden |
|
2 |
2 |
|
Förordning 2007:656 och |
|||||
|
|
|
|
|
|
exportör |
|
|
|
|
2011:211 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti |
Beslutande myndighet |
|
Garantiram |
Utfärdade |
Utfärdade |
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
garantier |
garantier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. bundna |
under 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
garanti- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utfästelser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Investerings- och rörelsekreditgaranti |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
528. |
|
(garantiramen avser samtliga |
|
Exportkreditnämnden |
|
10 000 |
|
1 473 |
747 |
|
Förordning 2007:656 och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2011:211 |
|
|
|
|
investerings- och rörelsekredit- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
garantier) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ingår i Investerings- |
|
|
|
Garanti UO 24 |
||
|
|
|
|
|
|
och rörelsekredit- |
|
|
|
|||
529. |
|
Investeringsgaranti |
Exportkreditnämnden |
|
0 |
0 |
|
Förordning 2005:746 och |
||||
|
|
garanti för små och |
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2011:211 |
|
||
|
|
|
|
|
|
medelstora företag |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillfällig rörelsekreditgaranti för stora |
|
|
|
Ingår i Fordrings- |
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
530. |
|
|
Exportkreditnämnden |
|
|
42 375 |
6 838 |
|
|
|||
|
företag |
|
|
|
Förordning 2011:211 |
|
||||||
|
|
|
|
|
exportör |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti |
Beslutande myndighet |
|
Garantiram |
Utfärdade |
|
Utfärdade |
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
garantier |
|
garantier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inkl. bundna |
|
under 2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
garanti- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utfästelser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2011:211 |
|
531. |
|
Företagsakuten |
|
Riksgäldskontoret |
|
50 000 |
|
1 274 |
|
61 |
|
Uppdrag att förbereda och |
|
|
|
|
|
|
|
verkställa ett statligt |
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
garantiprogram till företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(N2020/00771/EIN) |
|
|
|
Garantier till företag i resolution |
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti UO 2 |
||
532. |
|
Riksgäldskontoret |
200 000 |
|
0 |
0 |
|
Lag 2015:1016 |
|||||
|
(Resolutionsreserven) |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:1034 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garantier till kreditinstitut (Stabili- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti UO 2 |
|
533. |
|
|
Riksgäldskontoret |
|
750 000 |
|
0 |
|
0 |
|
Lag 2015:1017 |
|
|
|
tetsfonden) |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2015:1035 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kreditgarantier för gröna inve- |
|
|
|
|
|
|
|
|
Garanti UO 24 |
||
534. |
|
Riksgäldskontoret |
10 000 |
|
0 |
0 |
|
Förordning 2011:211 och |
|||||
|
steringar |
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2021:524 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Summa |
|
1 528 000 |
|
271 981 |
|
59 794 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Egen sammanställning enligt metodavsnittet. UO = Utgiftsområde.
Tabell 3 Sammanställning av den statliga utlåning som identifierats i kartläggningen, miljoner kronor
|
|
Utlåning |
Beslutande myndighet |
|
Utlåningsram |
Lånefordran |
|
Lånelöften |
Reglering |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
per den 31/12 |
2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2021 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utlåning UO 24 |
|
535. |
|
Statligt lån till researrangörer |
|
Kammarkollegiet |
|
679 |
|
111 |
|
0 |
|
Förordning 2011:211, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2021:57 och 2021:814 |
|
536. |
|
Lån till nätföretag för att underlätta |
Svenska kraftnät |
700 |
|
161 |
223 |
|
Utlåning UO 21 |
||||
|
anslutning av förnybar elproduktion |
|
|
Förordning 2015:213 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utlåning UO 22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förordning 2011:211 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Uppdrag att genomföra |
|
537. |
|
Lån till leverantörer av flygtrafik- |
|
Trafikverket |
|
164 |
|
164 |
|
0 |
|
ett program med åter- |
|
|
tjänst vid icke statliga flygplatser |
|
|
|
|
|
betalningspliktiga lån till |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
förmån för leverantörer av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lokal flygtrafikledning inom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverige (I2020/02256) |
|
|
|
|
|
Summa |
1 543 |
|
436 |
223 |
|
|
|
||
Källa: Egen sammanställning enligt metodavsnitten.
Bilaga 3
Förfrågan om uppgifter
Nedan ges ett exempel på hur den förfrågan om utgifts- och brotts- uppgifter som skickats till de beslutande myndigheterna och andra organisationer såg ut. Förfrågan bestod dels av ett följebrev, dels av ett kalkylark där de efterfrågade uppgifterna fylldes i. Om myndig- heten eller organisationen också beslutade om statliga garantier eller utlåning bifogades ytterligare ett kalkylark med liknande information.
Förfrågan om uppgifter rörande statliga stöd till företag och andra juridiska personer (följebrevet)
Hej,
Vi skickar denna förfrågan med anledning av arbetet i utredningen om ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Syftet med utredningen är att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka brott riktade mot dessa system och lagföra dem som begått brotten. Vi söker er hjälp med att bedöma vilka utgifter staten haft för de stöd ni hanterar, samt svar på ett antal frågor rörande återkrav av utbetalda stöd och brott mot stöden.
En del av vårt uppdrag är, enligt direktivet, att kartlägga statliga stöd till företag och andra juridiska personer och statens kostnader för stöden. Med statliga stöd avses, enligt direktivet, ekonomiska stöd som finansieras av staten och som efter ansökan betalas ut eller på annat sätt tillgodoräknas företag, inklusive enskilda näringsidkare, eller andra juridiska personer, av en myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd. Stöd som beslutas av kommuner och regioner ligger utanför vårt uppdrag. Med kost-
373
Bilaga 3 |
SOU 2024:24 |
nader avser vi utgifter, inklusive skatteutgifter. Kartläggningen är av- gränsad till stöd som kunde sökas under 2021, med undantag för stöd som utgår från
Utifrån bl.a. regleringsbrev och information från er hemsida har
viidentifierat ett antal stöd hos er som bedöms vara relevanta. Dessa listas i de bifogade Excelfilerna, vars syfte är att vara en fullständig förteckning över de statliga stöd ni beslutar om. För stöd som finan- sieras med anslag eller genom fond omfattar förfrågan elva uppgifter varav fem relaterar till utgifter och utestående åtaganden under det angivna budgetåret (huvudsakligen 2021, men i vissa fall 2020; detta framgår av kolumn J i Excelfilen för stöd som finansieras med anslag eller genom fond) och sex till återkrav och brott. De efterfrågade uppgifterna framgår i den enda av de bifogade Excelfilerna och be- skrivs även i mer detalj nedan. Den andra Excelfilen rör de eventuella statliga garantier och/eller lån som er organisation hanterar. Denna skiljer sig något från den förra filen, men har ungefär samma struk- tur. Här har vissa uppgifter förifyllts utifrån uppgifterna i reger- ingens skrivelse Årsredovisning för staten (skr. 2021/22:101).
Om behov finns kan svar ges i annan form; kontakta oss i så fall gärna i förväg. Om ni anser att stöden bör delas upp på ett annat sätt än vi gjort, att stöd inte bör vara med eller saknas i kartläggningen eller att någon av de förifyllda uppgifterna inte stämmer (t.ex. för- ordning) får ni gärna korrigera i Excelfilerna.
Vi ser gärna att ni svarar senast den 21 februari. Kontakta oss om ni bedömer att detta inte är möjligt. De ifyllda Excelfilerna skickas per e- post till Andreas Vigren, som också svarar på eventuella frågor per e- post (andreas.vigren@regeringskansliet.se) eller telefon
Tack på förhand för er hjälp, som är en viktig del i att få en så korrekt och fullständig kartläggning som möjligt av de statliga stöden.
Hälsningar,
Sven Johannisson (särskild utredare)
Christina Weilander (huvudsekreterare), Victor Frost och Andreas Vigren (sekreterare)
374
SOU 2024:24 |
Bilaga 3 |
Ytterligare information
Med statliga stöd avses i våra direktiv ekonomiska stöd som finan- sieras av staten och som efter ansökan betalas ut eller på annat sätt tillgodoräknas företag, inklusive enskilda näringsidkare, eller andra juridiska personer, av en myndighet eller en organisation som av staten har fått uppgiften att besluta om stöd. Vi bedömer att de rele- vanta uppgifterna för statens kostnader för stöden innefattar dels de utgifter som belastat stödet under budgetåret, dels de utestående ekonomiska åtaganden som fanns för stödet vid budgetårets slut.
Med att stöden finansieras av staten avses att en utbetalning eller ett tillgodoräknande görs med medel från statens budget, inklusive medel som finansieras från
Med utgift (kolumn M, N och O) avses de utgifter som skett under budgetåret, inklusive årets eventuellt infriade åtaganden. Administra- tionskostnader bör inte inkluderas. Vi söker utgiften dels totalt för alla mottagare av stödet (kolumn M), dels för den del som gått till före- tag, enskild näringsidkare och annan juridisk person som inte är stat, region eller kommun (kolumn O). Offentligt ägda bolag, t.ex. kom- munala bolag, bör i det har sammanhanget räknas som företag. För stöd där Sverige tar emot medel från
Utgifterna kan i vissa fall belasta flera anslagsposter. Om det förekommer ber vi er att komplettera kolumn C. Om möjligt skulle
viäven vilja veta hur de totala utgifterna (kolumn M) fördelar sig mellan anslagsposter, t.ex. genom uppgift i kommentaren till stödet (kolumn Q).
375
Bilaga 3 |
SOU 2024:24 |
Vissa stöd kan beslutas av flera myndigheter, t.ex. inom vissa EU- program. I dessa fall söker vi information endast om uppgifter som rör den del av stödet som er myndighets ansvarar för. En identisk förfrågan har gått ut, eller kommer gå ut, även till de andra myndig- heterna.
Med utestående åtagande (kolumn P) avses åtaganden som in- gåtts före eller under det aktuella budgetåret och som kvarstår per den 31 december. Det bör uteslutande handla om åtaganden gjorda genom ett
Kartläggningen utgår huvudsakligen från stöd som kunde sökas under 2021. På grund av att flera
Uppgiften om den/de anslagspost(er) vi identifierat (kolumn C) är angiven som XX YY YYY ZZZ, där XX avser utgiftsområde, XX YY YYY anslag och ZZZ anslagspost.
376
Exempel på kalkylark för att fylla i efterfrågade uppgifter
A |
B |
C |
D |
E |
F |
|
|
|
Organisation till vilken |
Beslutande |
Utbetalande |
Nummer |
Stöd |
Anslagspost |
ansökan ska skickas |
organisation |
organisation |
1. |
Forskning och innovation |
22 01 002 004 |
Trafikverket |
Trafikverket |
Trafikverket |
|
|
|
|
|
|
2. |
Miljökompensation för godstransporter på järnväg |
22 01 002 002 |
Trafikverket |
Trafikverket |
Trafikverket |
3. |
Miljökompensation för överflyttning av godstransporter |
20 01 017 002 |
Trafikverket |
Trafikverket |
Trafikverket |
från väg till sjöfart (Ekobonus) |
|||||
4. |
Sjöfartsstöd |
22 01 015 001 |
Trafikverket |
Trafikverket |
Trafikverket |
5. |
Skyltfonden |
Fond |
Trafikverket |
Trafikverket |
Trafikverket |
6. |
Statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för |
21 01 005 003 |
Trafikverket |
Trafikverket |
Trafikverket |
snabbladdning av elfordon |
|||||
7. |
Statsbidrag till enskild väghållning - Byggnadsbidrag |
22 01 002 001 |
Trafikverket |
Trafikverket |
Trafikverket |
8. |
Statsbidrag till enskild väghållning - Driftbidrag |
22 01 002 001 |
Trafikverket |
Trafikverket |
Trafikverket |
9. |
Bidrag till ideella organisationers arbete för att bidra till |
22 01 001 012 |
Trafikverket |
Trafikverket |
Trafikverket |
de transportpolitiska målen |
G |
H |
I |
J |
K |
L |
M |
|
|
|
|
Stöd där Sverige |
|
|
|
|
|
|
tar emot medel |
|
|
|
|
Eventuell övrig |
|
från EU- |
Totalt budgeterat |
Totala utgifter |
Lag |
Förordning |
reglering |
Budgetår |
budgeten |
(tusentals kronor) |
(tusentals kronor) |
|
2 § 7 |
|
2021 |
Nej |
|
|
|
2010:185 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2018:675 |
|
2021 |
Nej |
|
|
|
2018:1867 |
|
2021 |
Nej |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2001:770 |
|
2021 |
Nej |
|
|
|
|
|
2021 |
Nej |
|
|
|
2020:577 |
|
2021 |
Nej |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1989:891 |
|
2021 |
Nej |
|
|
|
1989:891 |
|
2021 |
Nej |
|
|
|
|
|
2021 |
Nej |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
N |
O |
P |
Q |
varav svensk medfinansiering i |
|
|
|
kolumn M |
Utgifter till juridiska personer och |
|
|
(endast om stödet finansieras med |
enskilda näringsidkare |
Totala utestående åtaganden per |
|
medel från EU) |
(exkl. stat, region, kommun) |
den 31 december |
|
(tusentals kronor) |
(tusentals kronor) |
(tusentals kronor) |
Eventuell kommentar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
R |
S |
T |
U |
V |
|
|
Hur många |
|
|
Hur många stödmottagare |
|
polisanmälningar gjorts |
|
Hur många |
har fått beslut om stöd |
|
med anledning av stödet |
|
återkrav/återbetalningar |
2021? |
Eventuell kommentar |
under 2021? |
Eventuell kommentar |
har gjorts 2021? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
W |
X |
Y |
Z |
AA |
|
|
|
Hur många |
|
|
|
|
återkrav/återbetalningar |
|
|
Hur stort belopp har totalt |
|
har gjorts 2021 med |
|
|
återkrävts/återbetalats |
|
anledning av |
|
Eventuell kommentar |
2021? |
Eventuell kommentar |
brottsmisstanke? |
Eventuell kommentar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AB |
AC |
Hur stort belopp har totalt |
|
återkrävts/återbetalats |
|
2021 med anledning av |
|
brottsmisstanke? |
Eventuell kommentar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SOU 2024:24 |
Bilaga 3 |
Myndigheter och andra organisationer som fått förfrågan
•Affärsverket Svenska kraftnät
•Arbetsförmedlingen
•Arbetsmiljöverket
•Boverket
•Brottsförebyggande rådet
•Brottsoffermyndigheten
•Exportkreditnämnden
•Folkbildningsrådet
•Folke Bernadotteakademin
•Folkhälsomyndigheten
•Försvarsmakten
•Försäkringskassan
•Havs- och vattenmyndigheten
•Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
•Institutet för språk och folkminnen
•Jämställdhetsmyndigheten
•Kammarkollegiet (inklusive Allmänna arvsfonden)
•Konkurrensverket
•Konstnärsnämnden
•Konsumentverket
•Kriminalvården
•Kronofogdemyndigheten
•Livsmedelsverket
•Länsstyrelsen i Blekinge län
383
Bilaga 3 |
SOU 2024:24 |
•Länsstyrelsen i Dalarnas län
•Länsstyrelsen i Gotlands län
•Länsstyrelsen i Gävleborgs län
•Länsstyrelsen i Hallands län
•Länsstyrelsen i Jämtlands län
•Länsstyrelsen i Jönköpings län
•Länsstyrelsen i Kalmar län
•Länsstyrelsen i Kronobergs län
•Länsstyrelsen i Norrbottens län
•Länsstyrelsen i Skåne län
•Länsstyrelsen i Stockholms län
•Länsstyrelsen i Södermanlands län
•Länsstyrelsen i Uppsala län
•Länsstyrelsen i Värmlands län
•Länsstyrelsen i Västerbottens län
•Länsstyrelsen i Västernorrlands län
•Länsstyrelsen i Västmanlands län
•Länsstyrelsen i Västra Götalands län
•Länsstyrelsen i Örebro län
•Länsstyrelsen i Östergötlands län
•Migrationsverket
•Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
•Myndigheten för press, radio och tv
•Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
•Myndigheten för stöd till trossamfund
•Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
•Myndigheten för yrkeshögskolan
384
SOU 2024:24 |
Bilaga 3 |
•Naturvårdsverket
•Nämnden för hemslöjdsfrågor
•Partibidragsnämnden
•Polismyndigheten
•Post- och telestyrelsen
•Riksantikvarieämbetet
•Riksarkivet
•Riksgäldskontoret
•Sveriges Riksidrottsförbund
•Rymdstyrelsen
•Rådet för Europeiska socialfonden
•Sametinget
•SISU Idrottsutbildarna
•Skatteverket
•Skogsstyrelsen
•Socialstyrelsen
•Specialpedagogiska skolmyndigheten
•Statens energimyndighet
•Statens försvarshistoriska museer
•Statens institutionsstyrelse
•Statens jordbruksverk
•Statens kulturråd
•Statens maritima och transporthistoriska museer
•Statens musikverk
•Statens skolverk
•Strålsäkerhetsmyndigheten
•Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
385
Bilaga 3 |
SOU 2024:24 |
•Stiftelsen Svenska filminstitutet
•Svenska institutet
•Svenska kyrkan
•Svenskt Friluftsliv
•Sveriges författarfond
•Taltidningsnämnden (Myndigheten för tillgängliga medier)
•Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
•Tillväxtverket
•Trafikverket
•Universitets- och högskolerådet
•Verket för innovationssystem
386
Bilaga 4
Lista över stöd som ingått i analysen av riskfaktorer
Tabell 1 Lista över stöd som ingått i analysen av riskfaktorer
Stöd |
Beslutande myndighet eller organisation |
Allmänna arvsfonden – Projektbidrag |
Arvsfondsdelegationen |
Bidrag för konstnärlig förnyelse (Kultur- |
Konstnärsnämnden |
bryggan) |
|
Bidrag till försvarshistoriska museiverk- |
Statens försvarshistoriska museer och |
samheter |
Statens maritima och transporthistoriska |
|
museer |
Bidrag till lokalhållande organisationer |
Statens kulturråd |
Driftsstöd (Presstöd) |
Mediestödsnämnden vid Myndigheten för |
|
press, radio och tv |
Ekonomiskt stöd till den som anordnar |
Arbetsförmedlingen |
arbetsträning (Jobb- och utvecklings- |
|
garantin) |
|
Ekonomiskt stöd till den som anordnar |
Arbetsförmedlingen |
arbetsträning (Jobbgarantin för ungdomar) |
|
Elbusspremie |
Statens energimyndighet |
Energiskattebefrielse för biodrivmedel |
Skatteverket |
utanför reduktionsplikten |
|
Energiskattebefrielse för elförbrukning vid |
Skatteverket |
bandrift |
|
Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes |
Skatteverket |
sjöfart |
|
Energiskattebefrielse för biobränsle m.m. |
Skatteverket |
för uppvärmning |
|
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
Försäkringskassan |
Ersättning till minkföretag efter Jordbruks- |
Statens jordbruksverk |
verkets beslut om förbud mot parning |
|
|
|
Ersättningar för ekologisk produktion och |
Länsstyrelserna |
omställning till ekologisk produktion |
|
(Landsbygdsprogrammet |
|
387
Bilaga 4 |
SOU 2024:24 |
Stöd |
Beslutande myndighet eller organisation |
Europeiska socialfonden |
Rådet för Europeiska socialfonden |
sive Fead, sysselsättningsinitiativet för unga |
|
som Easi |
|
|
|
Extratjänster |
Arbetsförmedlingen |
Finansiering av kommunikationsarbete i |
Styrelsen för internationellt utvecklings- |
Sverige |
samarbete (Sida) |
Folkbildningsanslag |
SISU Idrottsutbildarna |
Fonden för inre säkerhet |
Polismyndigheten |
|
|
Forskning och innovation |
Trafikverket |
Forskningsfinansiering Vinnova |
Verket för innovationssystem |
|
|
Främjandemedel till arbetsmarknadens parter |
Arbetsförmedlingen |
Förgröningsstöd (Europeiska garantifonden |
Statens jordbruksverk |
för jordbruket |
|
Gårdsstöd (Europeiska garantifonden för |
Statens jordbruksverk |
jordbruket |
|
Introduktionsjobb |
Arbetsförmedlingen |
Kompensationsstöd (Landsbygdsprogram- |
Länsstyrelserna |
met |
|
Kompensationsstöd till idrottsföreningar |
Sveriges Riksidrottsförbund |
och specialidrottsförbund |
|
Lönebidrag för trygghet i anställning |
Arbetsförmedlingen |
Miljöersättning för betesmarker och slåtter- |
Länsstyrelserna |
ängar (Landsbygdsprogrammet |
|
|
|
Miljöersättning för hotade husdjursraser |
Statens jordbruksverk |
(Landsbygdsprogrammet |
|
Mindre barngrupper i förskolan |
Statens skolverk |
Nationella regionalfondsprogrammet |
Tillväxtverket |
(Europeiska regionala utvecklingsfonden |
|
|
|
Nedsatt energiskatt på el i vissa kommuner |
Skatteverket |
Nedsatt energiskatt på el inom industrin |
Skatteverket |
Nedsatt energiskatt på el inom |
Skatteverket |
och vattenbruksnäringarna |
|
Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbets- |
Skatteverket |
maskiner och fartyg inom |
|
vattenbruksnäringarna |
|
Nedsättning av arbetsgivaravgifter för |
Skatteverket |
personer som arbetar med forskning eller |
|
utveckling |
|
|
|
Nystartsjobb |
Arbetsförmedlingen |
Nötkreatursstöd (Europeiska garantifonden |
Statens jordbruksverk |
för jordbruket |
|
388
SOU 2024:24 |
Bilaga 4 |
Stöd |
Beslutande myndighet eller organisation |
Omställningsstöd |
Skatteverket |
Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare |
Länsstyrelserna i Dalarna, Norrbotten, Skåne, |
|
Stockholm, Västernorrland, Västerbotten och |
|
Östergötland |
Organisationsbidrag för att främja viltvården |
Naturvårdsverket |
Organisationsbidrag till allmänna samlings- |
Boverket |
lokaler |
|
Organisationsbidrag till barn- och ung- |
Myndigheten för ungdoms- och civilsam- |
domsorganisationer |
hällesfrågor |
Organisationsbidrag till trossamfund |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
|
|
Produktionsstöd till kulturtidskrifter |
Statens kulturråd |
Produktionsstöd till läromedelsproducenter |
Specialpedagogiska skolmyndigheten |
|
|
Programmet Övre Norrland (Europeiska |
Tillväxtverket |
regionala utvecklingsfonden |
|
Projekt inom |
Migrationsverket |
tionsfonden (AMIF |
|
|
|
Projekt- och verksamhetsbidrag nationella |
Statens kulturråd |
minoriteters kultur |
|
Projektbidrag för främjande av hemslöjd |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
|
|
Projektbidrag med syfte att förbättra smitt- |
Statens jordbruksverk |
skydd och djurhälsa |
|
Projektbidrag till fria musikaktörer |
Statens kulturråd |
|
|
Projektstöd till samisk kultur och idrott |
Sametinget |
Regional exportsamverkan |
Tillväxtverket |
|
|
Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter |
Skatteverket |
Regionalt transportbidrag |
Tillväxtverket |
|
|
Sjöfartsstöd |
Trafikverket |
Startstöd för hållbara vattenbruksföretag |
Länsstyrelserna |
(Havs- och fiskeriprogrammet |
|
|
|
Statlig kreditgaranti för lån för bostads- |
Boverket |
byggande |
|
Statligt investeringsstöd för hyresbostäder |
Länsstyrelserna |
och bostäder för studerande |
|
|
|
Statligt lån till researrangörer |
Kammarkollegiet |
Statligt stöd för att anordna och tillhanda- |
Länsstyrelserna |
hålla bostäder för äldre personer |
|
Statligt stöd för att säkerställa tillgång till |
Socialstyrelsen |
ambulansflygtransporter under utbrott av |
|
sjukdomen |
|
Statligt stöd för kulturevenemang som har |
Statens kulturråd |
ställts in eller skjutits upp med anledning |
|
av spridningen av sjukdomen |
|
|
|
389
Bilaga 4 |
SOU 2024:24 |
Stöd |
Beslutande myndighet eller organisation |
Statligt stöd för utbyggnad av bredbands- |
Post- och telestyrelsen |
infrastruktur |
|
Statligt stöd för utbyggnad av publika ladd- |
Trafikverket |
stationer för snabbladdning av elfordon |
|
Statligt stöd för vissa planerade evene- |
Skatteverket |
mang som inte kunnat genomföras med |
|
anledning av begränsningar som beslutats |
|
för att förhindra spridning av sjukdomen |
|
|
|
Statligt stöd för yrkeshögskoleutbildning, |
Myndigheten för yrkeshögskolan |
inkl. främjande av studerandes inflytande |
|
och stöd för utbildningar till trafikflygare |
|
Statligt stöd när vissa lokalhyresgäster fått rabatt på hyran
Statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt
Statligt stöd till riksdagspartiernas kvinno- organisationer
Länsstyrelserna i Dalarna, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västernorrland, Västerbotten och Östergötland
Länsstyrelserna
Partibidragsnämnden
Statsbidrag för att minska och motverka |
Delegationen mot segregation |
segregation |
|
|
|
Statsbidrag för beställning av nyskriven |
Sveriges författarfond |
svensk dramatik (Dramatikerstöd) |
|
Statsbidrag för elev- och föräldraorganisa- |
Statens skolverk |
tioner |
|
|
|
Statsbidrag för fortbildning av förskollärare |
Statens skolverk |
Statsbidrag för hjälp med läxor eller annat |
Statens skolverk |
skolarbete utanför ordinarie undervisningstid |
|
Statsbidrag för höjda löner till lärare och |
Statens skolverk |
förskollärare |
|
Statsbidrag för insatser som bidrar till att |
Socialstyrelsen |
motverka ofrivillig ensamhet bland äldre |
|
personer |
|
|
|
Statsbidrag för insatser till stöd för de |
Institutet för språk och folkminnen |
nationella minoritetsspråken |
|
Statsbidrag för kostnader som avser personlig |
Försäkringskassan |
skyddsutrustning för personliga assistenter |
|
till följd av sjukdomen |
|
|
|
Statsbidrag för stärkt likvärdighet och kun- |
Statens skolverk |
skapsutveckling (Likvärdig skola) |
|
Statsbidrag till enskild väghållning – Drift- |
Trafikverket |
bidrag |
|
|
|
Statsbidrag till folkhögskolor – Verksamhets- |
Folkbildningsrådet |
bidrag |
|
|
|
390
SOU 2024:24Bilaga 4
Stöd |
Beslutande myndighet eller organisation |
Statsbidrag till friluftsorganisationer |
Svenskt Friluftsliv |
|
|
Statsbidrag till ideella organisationer inom |
Riksantikvarieämbetet |
kulturmiljöområdet |
|
Statsbidrag till ideella organisationer inom |
Folkhälsomyndigheten |
området för psykisk hälsa och suicidprevention |
|
|
|
Statsbidrag till jämställdhetsprojekt |
Jämställdhetsmyndigheten |
Statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar |
Statens skolverk |
karriärsteg för lärare (Karriärtjänster) |
|
|
|
Statsbidrag till studieförbund – Verksamhets- |
Folkbildningsrådet |
bidrag |
|
Statsbidrag till vissa organisationer inom |
Socialstyrelsen |
det sociala området |
|
Stöd för investeringar inom fiske (Havs- och |
Statens jordbruksverk |
fiskeriprogrammet |
|
Stöd för lokal journalistik (Mediestöd) |
Mediestödsnämnden vid Myndigheten för |
|
press, radio och tv |
Stöd för slakterier och vilthanterings- |
Livsmedelsverket |
anläggningar – Stöd för liten produktion |
|
Stöd till biografer för intäktsbortfall med |
Svenska filminstitutet |
anledning av |
|
Stöd till civilsamhället för arbete inom fred |
Folke Bernadotteakademin |
och säkerhet |
|
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps område
Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap
Stöd till främjande av rennäringen |
Sametinget |
Stöd till lansering av svensk långfilm |
Svenska filminstitutet |
Stöd till lokala klimatinvesteringar (Klimat- |
Naturvårdsverket |
klivet) |
|
Stöd till verksamhet för avhoppare |
Polismyndigheten |
|
|
Stöd vid korttidsarbete |
Tillväxtverket |
Särskilda behov i kulturlivet |
Statens kulturråd |
Källa: Egen sammanställning.
391
Statens offentliga utredningar 2024
Kronologisk förteckning
1.Ett starkare skydd för offentlig- anställda mot våld, hot och trakas- serier. Ju.
2.Ett samordnat vaccinationsarbete
– för effektivare hantering av kom- mande vacciner. Del 1 och 2. S.
3.Ett starkt judiskt liv för framtida generationer. Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige
4.Inskränkningarna i upphovsrätten. Ju.
5.Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar. Ju.
6.Steg mot stärkt kapacitet. Fi.
7.Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister. Ju.
8.Livsmedelsberedskap för en ny tid. LI.
9.Utvecklat samarbete för verksamhets förlagd utbildning – långsiktiga åtgär- der för sjuksköterskeprogrammen. U.
10.Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud. Ju.
11.Rätt frågor på regeringens bord – en ändamålsenlig regeringsprövning på miljöområdet. KN.
12.Mål och mening med integration. A.
13.En effektivare kontaktförbuds- lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer. Ju.
14.Arbetslivskriminalitet – myndighets- samverkan, en gemensam tipsfunk- tion, lärdomar från Belgien och gränsöverskridande arbete. A.
15.Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. Ju.
16.Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna. U.
17.Skolor mot brott. U.
18.Nya regler om cybersäkerhet. Fö.
19.En ny beredskapssektor
– för ökad försörjningsberedskap. KN.
20.Maskinellt värde för vissa industri- byggnader – ett undantag från fastig- hetsskatt. Fi.
21.Ett inkluderande jämställdhets- politiskt delmål mot våld. A.
22.En ny organisation för förvaltning av
23.En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas. S.
24.Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag. Fi.
Statens offentliga utredningar 2024
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet
Mål och mening med integration. [12]
Arbetslivskriminalitet – myndighets- samverkan, en gemensam tipsfunktion, lärdomar från Belgien och gränsöver- skridande arbete. [14]
Ett inkluderande jämställdhetspolitiskt delmål mot våld. [21]
Finansdepartementet
Steg mot stärkt kapacitet. [6]
Maskinellt värde för vissa industribyggna- der – ett undantag från fastighetsskatt. [20]
En ny organisation för förvaltning av
Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag. [24]
Försvarsdepartementet
Nya regler om cybersäkerhet. [18]
Justitiedepartementet
Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier. [1]
Inskränkningarna i upphovsrätten. [4]
Förbättrad ordning och säkerhet vid förvar. [5]
Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister. [7]
Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud. [10]
En effektivare kontaktförbuds- lagstiftning – ett utökat skydd för utsatta personer. [13]
Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. [15]
Klimat- och näringslivsdepartementet
Rätt frågor på regeringens bord – en ändamålsenlig regeringsprövning på miljöområdet. [11]
En ny beredskapssektor
– för ökad försörjningsberedskap. [19]
Kulturdepartementet
Ett starkt judiskt liv för framtida generationer. Nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Livsmedelsberedskap för en ny tid. [8]
Socialdepartementet
Ett samordnat vaccinationsarbete – för effektivare hantering av kommande vacciner. Del 1 och 2. [2]
En trygg uppväxt utan
nikotin, alkohol och lustgas. [23]
Utbildningsdepartementet
Utvecklat samarbete för verksamhets- förlagd utbildning – långsiktiga åtgärder för sjuksköterskeprogrammen. [9]
Växla yrke som vuxen – en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna. [16]
Skolor mot brott. [17]