sou 2024 16

Till statsrådet och chefen

för Utbildningsdepartementet Mats Persson

Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att tillsätta utredningen ”Lång- siktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna” (dir. 2022:84). I uppdraget ingick att se över hur yrkesutbildningen inom kommu- nal vuxenutbildning (komvux) kan bli mer effektiv och anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. Till särskild utredare förordnades samma dag kommunalrådet Elof Hansjons.

Den 6 juli 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:110). I tilläggsdirektivet gavs utredaren i upp- drag att även föreslå hur en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå kan införas för att förstärka kopplingen mellan utbildning för vuxna och arbetslivet.

Utredningen har antagit namnet Yrkesvuxutredningen. Som sekre- terare i utredningen anställdes från den 22 augusti 2022 departements- sekreteraren Nils Kabner och från den 1 september kanslirådet Anders Jutell. Utredaren Anna-Sara Falk anställdes som sekreterare i utred- ningen från den 19 september 2022 till och med den 31 december 2022. Juristen Lisa Ahlström anställdes som sekreterare i utredningen från den 13 december 2022 till och med den 31 januari 2023. Juristen Maria Karlsson anställdes som sekreterare från den 12 april 2023. Från den 21 augusti till den 31 december 2023 anställdes utredaren Anna Muzic och utredaren Åsa Tillqvist som sekreterare i utredningen. Juristen Sigrid Ek anställdes som sekreterare från den 28 augusti 2023 och från den 4 september 2023 anställdes utredaren Margareta Landh Nyberg som sekreterare i utredningen. Nils Kabner entledigades på egen be- gäran från och med den 1 oktober 2023. Utredaren Mikael Andersson anställdes som sekreterare från den 2 oktober 2023.

Till sakkunniga att biträda utredningen förordnades från den

23 januari 2023 departementssekreteraren Christina Hassel, Utbild- ningsdepartementet, departementssekreteraren Josefin Claesson, Arbetsmarknadsdepartementet, kanslirådet Emma Lindahl Timmelstad, Finansdepartementet och kanslirådet Abukar Omarsson, Arbetsmark- nadsdepartementet. Den 23 april 2023 entledigades Josefin Claesson. Departementssekreteraren Erika Lindeberg, Arbetsmarknadsdeparte- mentet, förordnades den 24 april 2023 som ny sakkunnig. Den 12 juni 2023 entledigades Emma Lindahl Timmelstad och från samma dag förordnades departementssekreteraren Linnea Englund Davidsson, Finansdepartementet, som ny sakkunnig.

Som experter i utredningen förordnades från den 23 januari 2023 rådgivaren Eva-Lisa Andersson, Specialpedagogiska skolmyndigheten, utbildningspolitiska experten Hanna Cederqvist, Svenskt Näringsliv, chefen för vuxenutbildningen i Göteborgsregionen Marie Egerstad, utredaren Tobias Fannkvist, Sveriges kommuner och regioner, under- visningsrådet Simon Husberg, Statens skolverk och kvalificerade hand- läggaren Stina Lindgren, Arbetsförmedlingen. Från den 18 september 2023 förordnandes även utredaren Mattias Samuelsson, LO och till- synschefen Rafal Tomaszewski, Myndigheten för yrkeshögskolan.

Härmed överlämnas betänkandet Växla yrke som vuxen – en reforme- rad vuxenutbildning och en ny yrkesskola för vuxna (SOU 2024:16).

Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i februari 2024

Elof Hansjons

/Anders Jutell Maria Karlsson Anna Muzic Åsa Tillqvist Sigrid Ek

Margareta Landh Nyberg Mikael Andersson

Sammanfattning

Utredningen fick sitt ursprungliga uppdrag den 22 juni 2022. I upp- draget ingick att se över hur yrkesutbildningen inom kommunal vuxen- utbildning (komvux) kan bli mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. I upp- draget ingick att analysera behovet av och vid behov föreslå en ut- bildningsmodell inom komvux som innebär stark koppling mellan arbetsplatser och utbildning och där aktörer inom arbetslivet ges ett stort ansvar. Utredningen skulle även undersöka och vid behov före- slå åtgärder för att åstadkomma mer långsiktighet och förutsägbar- het när det gäller statens finansiering av yrkesutbildning inom komvux. Vidare skulle utredningen bedöma och vid behov föreslå hur stats- bidraget för regionalt yrkesvux1 kan förändras för att bättre kunna möta stora och snabbt uppkomna utbildningsbehov lokalt och regionalt. I uppdraget ingick även att analysera vilka åtgärder, till exempel för- bättrad tillgång till stöd, som kan få fler elever att nå målen med sin utbildning i komvux, och vid behov föreslå sådana åtgärder samt att se över ordningen för prövning i komvux, gymnasieskolan och gym- nasiesärskolan2.

Den 6 juli 2023 utökades utredningens uppdrag genom ett tilläggs- direktiv. I det utökade uppdraget ingick att föreslå hur en ny form av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna kan införas. Detta för att förstärka kopplingen mellan utbildning för vuxna och arbets- livet. Den nya formen av yrkesutbildning ska enligt uppdraget inte vara en del av komvux, utan följa samma modell som yrkeshögskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) ska vara ansvarig förvalt- ningsmyndighet för den nya utbildningen.

Utredningen föreslår att en ny förordning om statsbidrag för yrkes- utbildning inom kommunal vuxenutbildning (statsbidrag för yrkes-

1Förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

2Gymnasiesärskolan benämns från och med den 2 juli 2023 anpassade gymnasieskolan.

Sammanfattning

SOU 2024:16

vux) ska ersätta förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Den föreslagna förordningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och tillämpas för första gången i fråga om statsbidragsåret 2026. Utredningens förslag om en ny lag och förord- ning om yrkesskolan bör träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas för första gången på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2026. Detsamma gäller den föreslagna förordningen om utbildning inom yrkesskolan som uppdragsutbildning. Övriga författningsändringar föreslås även träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas på utbild- ning från och med samma datum.

En ny yrkesskola för vuxna

För att bredda utbudet av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, föreslår utredningen att det ska inrättas en ny utbildningsform inom det offentliga utbildningsväsendet. Utbildningsformen ska be- nämnas yrkesskola. Yrkesskolan ska ha sin utgångspunkt i yrkeshög- skolemodellen och inte ingå i skolväsendet. Utgångspunkten i yrkes- högskolemodellen innebär bland annat att det arbetsliv som är i behov av specifik yrkeskompetens ska kunna påverka vilka utbildningar som kommer till stånd. Arbetslivet ska ha stort inflytande vad gäller ut- bildningsutbud och innehåll. Arbetslivet har också ett stort ansvar genom att bistå med medfinansiering i form av att exempelvis erbjuda praktikplatser och handledning i samband med lärande i arbete (LIA).

Yrkesskolan ska vara ett komplement till annan yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Utredningen bedömer att den främsta målgruppen för yrkesskolan kommer att vara vuxna som vill växla karriär och/eller stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Yrkessko- lan bedöms kunna bli attraktiv för dem som vill ställa om med hjälp av omställningsstudiestödet.

Utbildningarna ska enligt förslaget ha en omfattning på minst sex månader till maximalt två år. Utbildningar som är ett år och längre ska kunna leda till en yrkesskoleexamen. Yrkesskolan ska vara en ren- odlad yrkesutbildning som primärt är avsedd att leda till arbete efter examen, varför utbildningsinnehållet normalt endast bör omfatta teo- retiska och praktiska yrkeskurser, men inte allmänteoretiska kurser.

Utredningen föreslår att kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer ska få anordna yrkesskoleutbildning. Det ska

SOU 2024:16

Sammanfattning

även vara möjligt för statliga myndigheter att bedriva utbildning i yrkesskolan, men då enbart för den specifika kompetens som behövs inom myndigheternas respektive sakområde.

Utredningen föreslår att MYH ska vara förvaltningsmyndighet med ansvar för yrkesskolan.

Generösa tillträdesregler – motverka inlåsning

I yrkesskolan ska behörighetsreglerna vara relativt generösa. Utred- ningen föreslår flera vägar in i yrkesskolan. Utgångspunkten är att en sökande, som är bosatt i Sverige, är behörig från och med det andra kalenderhalvåret då han eller hon fyller 20 år. En sökande kan även vara yngre om personen har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning. När det gäller krav på förkunskaper ska samma krav gälla som till ett yrkesprogram i gymnasieskolan, vilket innebär godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och godkända betyg i minst fem andra ämnen från grundskolan eller likvärdiga kunskaper. Det ska även finnas möjlighet att förklaras behörig genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller om den sökande på grund av annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig ut- bildningen. Om en utbildningsanordnare bedömer att en sökande kan tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva yrket, kan han eller hon förklaras behörig. Högst 20 procent av årsplatserna får avsättas till sådana sökande.

När det gäller urval till utbildning i yrkesskolan, ska hänsyn tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Vid ur- valet ska särskilt prov användas. Ett särskilt prov får endast avse kun- skaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom lottning.

För att undvika att en studerande med en examen från yrkes- skolan hamnar i en återvändsgränd och inte kan tillgodoräkna sina kunskaper, genom att erhålla en gymnasieexamen eller fördjupa sig inom yrket, föreslår utredningen att det införs en ny typ av examen i komvux – kallad allmän examen. Den nya typen av examen ska ha liknande innehåll som en yrkesexamen från komvux, men inte vara knuten till ett yrkesprogram i gymnasieskolan. När en kurs från yrkes-

Sammanfattning

SOU 2024:16

skolan ska inkluderas i en allmän examen ska omfattningen av utbild- ningen räknas om från yrkesskolepoäng till gymnasiepoäng.

Det ska också vara möjligt att med en yrkesskoleexamen bli behörig till en utbildning i yrkeshögskolan, om det handlar en utbildning inom samma yrkesområde.

Bidrag till utbildningar i yrkesskolan och till utbildning i branschskolor

Den nya yrkesskolan ska finansieras av staten genom statsbidrag och av arbetslivet. Det är MYH som enligt utredningens förslag ska be- sluta om godkännande och statsbidrag till utbildning i yrkesskolan och om bidrag till utbildning i branschskolor. Detta efter ansökan om att anordna en utbildning inom yrkesskolan. Vid fördelning av bidrag ska MYH särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning

1.i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets be- hov av kompetent arbetskraft,

2.bidrar till den nationella kompetensförsörjningen eller till att bredda utbudet av yrkesutbildning för vuxna regionalt,

3.finansieras av arbetslivet, och

4.har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering.

Arbetslivets finansiering kan till exempel bestå av tillhandahållande av lokaler, utrustning och handledning i utbildningen.

Den 1 juli 2023 upphörde försöksverksamheten med branschsko- lor. Enligt utredningen finns alltjämt en stor potential i bransch- skolorna som en utbildning för vuxna, om de kan vara en del av en utbildning i yrkesskolan. Därför föreslår utredningen att det ska vara möjligt för MYH att besluta om ett bidrag för utbildning i bransch- skolor. För att säkerställa kvaliteten i en branschskola bör den rekom- menderats av en branschorganisation eller kunna uppvisa ett brett samarbete om utbildning med flera arbetsgivare inom den bransch som yrkesområdet tillhör.

Bidraget bör gå till utbildningsanordnarens kostnader för att de studerande ska kunna genomföra delar av sin utbildning på en bransch- skola.

SOU 2024:16

Sammanfattning

Från ansökan till antagning i komvux

Urval till och avbrott från yrkesutbildning i komvux

För att få mer kunskap om hur vanligt det är att urval bland sökande behöver göras till yrkesutbildning inom komvux och hur ofta det före- kommer att sökande från lägre prioriterade urvalsgrupper nekas plats, har utredningen genomfört en kartläggning. Kartläggningen bestod av en enkätundersökning till kommuner och uppföljande intervjuer med vissa kommuner. Den genomfördes av konsultbolaget Sweco och pågick mellan oktober och november 2022.

Resultaten från enkäten visar att urval sker till yrkesutbildning, men det varierar hur vanligt förekommande det är. En fjärdedel, 25 pro- cent, uppger att det är mycket vanligt att urval sker och ytterligare

34procent uppger att det är relativt vanligt. Det finns dock vissa regio- nala skillnader i förekomsten av urval.

Respondenterna fick i enkäten även besvara frågan hur vanligt det är att sökande för respektive grupp i prioritetsordningen inte bereds plats på en yrkesutbildning inom komvux. Enkätsvaren visar att grupp 1 och 2 i prioritetsordningen, det vill säga sökande som önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt planerad studie- plan samt sökande som inte har uppnått kraven för en gymnasieexamen eller genomgått någon utbildning som motsvarar utbildning i gym- nasieskolan, i stor utsträckning bereds plats på en yrkesutbildning. För sökande längre ned i prioritetsordningen är det mer vanligt att inte beredas plats. Det är vanligast med urval till utbildningar inom vård och omsorg, barn och fritid och fordon och transport.

Utredningen har även kartlagt hur vanligt förekommande det är med avbrott inom yrkesutbildningar i komvux. Enkätsvaren visar att avbrott sker, men det är relativt ovanligt oavsett grupp i prioritets- ordningen. Det vanligaste skälet till att elever avbryter en yrkesutbild- ning är svårigheten att kombinera sin yrkesutbildning med befintligt arbete. Andra vanliga orsaker är att elever fått nytt arbete, att eleven saknar förutsättningar (utöver språk) att tillgodogöra sig utbildningen eller att eleven har bristande kunskaper i det svenska språket.

Sammanfattning

SOU 2024:16

Elever bör kunna mottas och antas till en sammanhållen yrkesutbildning

I dag sker bedömningen om behörighet, mottagande och antagning till utbildning i komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå kurs för kurs. Detta då komvux är kurs- utformat och utbildning därmed är synonymt med kurs. Utredningen föreslår dock att bestämmelserna i skollagen (2010:800) om mot- tagande och antagning till utbildning inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ändras, så att de även gäller för en sammanhållen yrkesutbildning. Detsamma bör gälla rätt till fullföljande av en utbildning och huvudmannens möj- lighet att besluta om upphörande av utbildningen. Det bör även framgå av den individuella studieplanen att eleven är antagen till en samman- hållen yrkesutbildning.

Utredningen bedömer att med tillkomsten av sammanhållen yrkes- utbildning i skollagen – och kraven på att dessa ska tillhandahållas – är det inte längre ändamålsenligt att upprätthålla kravet på att beslut om mottagande, bedömning om behörighet och beslut om antagning ska ske kurs för kurs, eller för varje nivå i ett ämne för utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2025. Utredningen föreslår därför att dessa bestämmelser bör harmoniera med kommunernas skyldighet att erbjuda sammanhållna yrkesutbildningar. De fördelar som finns för kommunen och eleven är att bedömningen av behörighet, mot- tagande med mera kan göras gentemot en hel sammanhållen utbild- ning och inte för varje nivå i ett ämne. En kommun får enligt för- slagen möjlighet att erbjuda vuxna att ansöka och antas till både enstaka nivåer i ämnen och sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymna- sial nivå.

Ett mer långsiktigt och flexibelt statsbidrag för yrkesutbildningar inom komvux

Dagens statsbidrag för regionalt yrkesvux utnyttjas inte fullt ut. Sedan 2017 har statsbidraget enbart använts till 68 procent i snitt jämfört med anslaget. En viktig anledning till detta är statsbidragets kortsik- tiga konstruktion med endast ettåriga beslut. Vidare är statsbidraget inte tillräckligt flexibelt för att möta snabbt förändrade utbildnings-

SOU 2024:16

Sammanfattning

behov. Statsbidraget måste alltså bli mer långsiktigt och stabilt, sam- tidigt som det behöver bli mer flexibelt.

Utredningen föreslår inledningsvis att förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning ska ersättas av en förord- ning om statsbidrag för yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbild- ning (statsbidrag för yrkesvux). Det nya statsbidraget ska vara upp- delat i två delar, ett grundbidrag och ett tilläggsbidrag. Grundbidraget ska vara treårigt och tilläggsbidraget ska vara ettårigt. Det treåriga grundbidraget ska inte behöva sökas utan Statens skolverk (Skolverket) ska fatta beslut om grundbidragets storlek för kommunerna, baserat på antalet invånare i kommunen över 17 år. Grundbidraget ska sedan kunna rekvireras från Skolverket av de samverkande kommunerna. Det ettåriga tilläggsbidraget ska kunna sökas av kommuner som upp- lever att grundbidraget inte kommer att motsvara utbildningsbehovet.

Utredningen föreslår vidare att kommunernas medfinansiering ska ändras. Till skillnad från i dag, då bara en viss del av statsbidraget ska medfinansieras, menar utredningen att alla statsbidrag för yrkesutbild- ning inom komvux ska medfinansieras. För att uppnå en neutralitet i omfattningen av medfinansieringen jämfört med i dag ska kommu- nerna medfinansiera motsvarande 30 procent av antalet årsstudieplat- ser som finansieras med grundbidraget. Kommunernas medfinansiering ska räknas i årsstudieplatser. Tilläggsbidraget behöver inte medfinan- sieras av kommunerna.

Utredningen föreslår också en uppräkning av dagens statsbidrags- nivåer med 20 procent. Statsbidragsnivåerna ska även löpande räknas upp i enlighet med skolindex.

Vidare ska statsbidragen för lärlingsutbildningar och kombina- tionsutbildningar differentieras, till skillnad från i dag då samma stats- bidragsnivå gäller för båda, oavsett yrkesutbildning. Utredningen före- slår att utbildningarna ersätts dels med samma grundersättning som annan yrkesutbildning, dels med en extra ersättning.

Utredningen föreslår också att kombinationsutbildningar ska be- drivas integrerat eller kombinerat och enbart omfatta utbildning i svenska för invandrare och svenska som andraspråk på grundläggande nivå, för att kunna erhålla statsbidrag.

Slutligen föreslår utredningen att statsbidrag för yrkesvux ska kunna utgå för förberedande yrkesutbildning i form av orienteringskurser på grundläggande eller gymnasial nivå. Statsbidraget för orienterings- kurser som ges som en förberedande yrkesutbildning inom ramen

Sammanfattning

SOU 2024:16

för yrkesvux ska begränsas till högst 200 verksamhetspoäng för en och samma person.

En reformerad lärlingsutbildning för vuxna

Lärlingsutbildning inom komvux behöver bli mer attraktiv

I Sverige har skolförlagd yrkesutbildning under en lång tid varit den dominerande formen av yrkesutbildning. Yrkesutbildningens kopp- ling till arbetsplatser har vid en internationell jämförelse länge varit svag. Internationella studier visar dock flera fördelar med utbildning som äger rum i nära samverkan med arbetslivet, och i många andra länder är lärlingsutbildning vanligt.

Om lärlingsutbildning ska kunna växa i Sverige, behöver den enligt utredningens bedömning bli mer attraktiv hos både arbetsgivare och vuxna. Om arbetsgivare vill satsa på lärlingsutbildningar, bland annat som ett sätt att lösa deras kompetensförsörjning, kommer den också bli attraktiv att söka för många vuxna. Utredningen föreslår åtgärder för att arbetsgivare ska ges ökat inflytande och ansvar för lärlings- utbildningen inom komvux. Utöver utökat engagemang hos arbets- givare krävs även att arbetstagarorganisationer görs mer delaktiga i lärlingsutbildningen.

Lärlingsutbildning i komvux bör regleras i lag

Lärlingsutbildning i komvux regleras i dag inte i skollagen utan enbart i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbild- ning. Utredningens förslag om bland annat ny prioritering inom lär- lingsutbildning i komvux och möjligheter till en lärlingsanställning för elever i utbildningen, bör dock delvis regleras i lag. Utredningen föreslår därför att lärlingsutbildning i komvux regleras i skollagen.

Utbildningskontrakt, avtal om lärlingsutbildning och lärlingsråd

Utredningen föreslår att lärlingsutbildning inom komvux regleras i ett kontrakt mellan elev, arbetsgivare på den arbetsplats där eleven genomför sitt arbetsplatsförlagda lärande (apl) och huvudmannen för utbildningen. Kontraktet ska benämnas utbildningskontrakt. Ett

SOU 2024:16

Sammanfattning

utbildningskontrakt ska tecknas för varje elev och bland annat reglera vilka delar av utbildningen och hur många veckor som ska genom- föras på arbetsplatsen. Utöver det utbildningskontrakt som tecknas för varje elev ska det finnas ett avtal om lärlingsutbildning som regle- rar huvudmannens och arbetsgivares åtaganden i samband med utbild- ningen. För varje lärlingsutbildning i komvux ska det även finnas ett lärlingsråd. Lärlingsrådet ska syfta till samverkan mellan skolhuvud- mannen, företrädare för berörda arbetsgivare, fackliga företrädare för arbetstagare, lärare och elever vid planering, genomförande och upp- följning av lärlingsutbildningen.

Prioritering och urval inom lärlingsutbildning inom komvux

En förutsättning för att det ska bli mer attraktivt för arbetsgivare att ta emot lärlingar är enligt utredningens bedömning att arbetsgivare ges större ansvar och inflytande än i dag. Lärlingsutbildning inom komvux ska enligt utredningens förslag undantas från skollagens be- stämmelse om att de med störst behov ska prioriteras. Genom att undanta lärlingsutbildning i komvux från bestämmelserna om priori- tering i skollagen kan urvalsreglerna i stället utformas med utgångs- punkt i arbetslivets behov, så att hänsyn kan tas till den sökande som har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen vid urval. Vid urvalet till lärlingsutbildning bör företräde ges, i den ordning som anges nedan, till den sökande som har bäst förutsättningar på grund av att den sökande

1.arbetar eller nyligen arbetat inom det yrkesområde den sökta ut- bildningen avser,

2.arbetar eller nyligen arbetat inom ett annat yrkesområde, eller

3.har en slutförd gymnasial utbildning.

Arbetsgivare ska själva kunna välja lärlingar vid lärlingsanställningar

Utredningen föreslår att det i skollagen införs en bestämmelse om att en arbetsgivare efter avtal med en kommun själv ska kunna välja ut sökande till en lärlingsutbildning inom komvux. I de fall en arbets- givare själv väljer sökande till utbildningen ska inget urval göras.

Sammanfattning

SOU 2024:16

En förutsättning ska vara att arbetsgivaren erbjuder sökanden en lärlingsanställning. Möjligheten till lärlingsanställningar, en form av anställning under tiden som en elev är i utbildning, finns i dag i gym- nasieskolan. Utredningen föreslår att denna möjlighet utökas till kom- vux. För att lärlingsanställningar ska bli en möjlighet för många vuxna krävs dock enligt utredningen att arbetsmarknadens parter kan enas om villkoren för sådana anställningar. Arbetsmarknadens parter bör därför ingå en principöverenskommelse om villkoren för gymnasiala lärlingsanställningar.

En möjlighet till lärlingsanställning kan göra det lättare att locka vuxna att söka till en lärlingsutbildning. Det kan även vara ett sätt för arbetsgivare att få ett större ansvar över utbildningen och därmed göra det mer attraktivt för dem.

Det behövs bättre förutsättningar att snabbt möta nya stora utbildningsbehov

I vissa situationer räcker inte statsbidraget för regionalt yrkesvux till för att möta de utbildningsbehov som uppstår. Detta gäller till exem- pel vid stora företagsetableringar och expansioner av företag, liksom vid nedläggningar av stora arbetsplatser. I dessa situationer kan det på kort tid uppstå stora, men tillfälliga utbildningsbehov. Det kan då behövas riktade statliga satsningar på yrkesutbildning inom komvux, detta utöver det ordinarie statsbidraget för yrkesvux.

Utredningen föreslår därför att det införs en möjlighet till extra tilldelning av statsbidrag för yrkesvux till kommuner med särskilt stora behov av utbildning. Extra tilldelning av statsbidrag för yrkes- vux ska fördelas av Skolverket efter beslut av regeringen. Statsbidraget bör lämnas direkt till huvudman för utbildningen. Utbildningarna ska inte omfattas av krav på kommunal medfinansiering. Någon inter- kommunal ersättning ska inte heller lämnas utan det ska vara en statligt finansierad utbildning. Arbetslivet bör dock kunna bidra till finansier- ingen. Statsbidraget för en årsstudieplats ska fastställas av Skolverket.

Regeringen ska enligt utredningens förslag få meddela undantag från skollagens bestämmelser om prioritering av dem som har störst behov av utbildning vid särskilt stora och tillfälliga utbildningsbehov. Vid urvalet ska därför hänsyn få tas, i den ordning som anges nedan,

SOU 2024:16

Sammanfattning

till den sökande som har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig ut- bildningen på grund av att den sökande

1.arbetar eller nyligen arbetat inom det yrkesområde den sökta ut- bildningen avser,

2.arbetar eller nyligen arbetat inom ett annat yrkesområde, eller

3.har en slutförd gymnasial utbildning.

Dessa bestämmelser är identiska med dem som utredningen föreslår för lärlingsutbildning inom komvux och är enligt utredningen de mest ändamålsenliga vid företagsetableringar eller företagsexpansioner.

Vidare bör ansökningar från vuxna om att delta i komvux vid sär- skilt stora och tillfälliga utbildningsbehov gå direkt till den huvud- man som anordnar utbildningen, även om den sökande har en annan hemkommun. Detta innebär en förenklad och snabbare hantering av ansökningar om att delta i utbildning.

Elevers tillgång till stöd i komvux

Utredningen konstaterar att många elever inom komvux har stora och varierande stödbehov samtidigt som det stöd som kommunerna erbjuder skiljer sig åt avseende omfattning och likvärdighet. Elev- gruppen i komvux är mycket heterogen och eleverna har olika förut- sättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I många kommuner sak- nas dessutom resurser och rutiner för att identifiera elevers stödbehov.

För att förbättra möjligheten för kommunerna att erbjuda rätt anpassningar till elever, föreslår utredningen att bestämmelser om kart- läggning av stödbehov i samband med upprättandet av den individu- ella studieplanen ska införas i skollagen och i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. I förekommande fall ska de extra anpassningar som behöver göras i olika ämnen dokumenteras i den individuella studieplanen, och vid behov revideras. Vidare ska Skolverket ges i upp- drag att i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ta fram ett stödmaterial för hur kartläggningen av stödbehov kan genomföras samt hur de stödinsatser som eleven har behov av kan dokumenteras i den individuella studieplanen.

Utredningen kan även konstatera att det finns ett uttalat behov av ett utökat stöd till elever inom komvux, framför allt när det gäller

Sammanfattning

SOU 2024:16

specialpedagogiska stödinsatser. Kommunerna har dessutom ofta svå- righeter att avgöra vilka stödinsatser och vilken omfattning av stöd- insatser de ska tillhandahålla eleverna inom ramen för individanpass- ningar och extra anpassningar.

Utredningen föreslår ingen utökning av huvudmannens ansvar för att erbjuda stöd inom komvux, men bedömer att det finns skäl att utreda frågan ytterligare framöver. Enligt utredningens bedöm- ning finns det dock anledning att förtydliga kommunernas ansvar vad det gäller specialpedagogiskt stöd inom komvux.

Utredningen föreslår att det ska införas en bestämmelse i skollagen där det förtydligas att ansvarig lärare ska ha tillgång till, eller möjlig- het till samråd med, personal med specialpedagogisk kompetens i sådan omfattning att elevens behov av extra anpassningar kan tillgodo- ses, däribland enstaka specialpedagogiska insatser under kortare tid.

Dessutom ska Skolverket ges i uppdrag att i samverkan med SPSM ta fram ett stödmaterial om extra anpassningar inom ramen för ordi- narie undervisning inom komvux.

Underlättande av studier för elever med funktionsnedsättning

Utredningen konstaterar att det saknas aktuell kunskap på nationell nivå om studiesituationen och tillgången till komvux för vuxna med funktionsnedsättning. Förutom när det gäller komvux som anpassad utbildning har skolmyndigheterna under det senaste decenniet inte genomfört några undersökningar inriktade på vuxna med funktions- nedsättning som avser studera eller studerar inom komvux.

För att förbättra kunskapsläget föreslår utredningen att Statens skolinspektion ges i uppdrag att göra en kvalitetsgranskning av studie- situationen för elever med funktionsnedsättning som studerar inom komvux. Dessutom ska Skolverket ges i uppdrag att göra en natio- nell kartläggning av tillgången till komvux för vuxna med funktions- nedsättning som är i behov av att studera inom skolformen.

Vidare kan utredningen konstatera att det saknas en samlad bild av omfattningen av tolkbehoven för döva, hörselskadade och döv- blinda samt om och hur de tillgodoses inom de olika delarna av kom- vux runt om i landet. Tolktjänstutredningen föreslog att en närmare kartläggning skulle göras av behov och tillgång till tolk inom samt-

SOU 2024:16

Sammanfattning

liga utbildningar som omfattas av skollagen, det vill säga även kom- vux. Utredningen delar denna bedömning och föreslår att förutsätt- ningarna för att samla resurserna för tolkstöd i utbildning för vuxna ska ses över i en utredning. I utredningen ska ingå att närmare ana- lysera omfattningen av tolkbehoven i utbildning för vuxna och mot bakgrund av analysen föreslå hur en samlad resurs för tolkstöd i utbildning för vuxna kan regleras, organiseras och finansieras.

Utredningens bedömning är att det finns ett behov av kompetens- utveckling hos lärare och annan personal inom komvux som inte är tillgodosett. Det handlar framför allt om ett behov av mer kunskap om funktionsnedsättningar i relation till undervisning av vuxna in- divider. För att öka möjligheterna till kompetensutveckling inom om- rådet föreslår utredningen att Skolverket och SPSM ska ges i uppdrag att se över och vid behov ta fram insatser och stödmaterial om funk- tionsnedsättningar hos elever inom komvux. Myndigheterna ska även ges i uppdrag att via informationsinsatser öka förutsättningarna för att målgrupperna nyttjar det stöd som Skolverket och SPSM erbjuder.

Underlättande av övergångar till arbetsmarknaden för elever inom anpassad utbildning

Utredningen konstaterar att vuxna med intellektuell funktionsned- sättning eller förvärvad hjärnskada möts av ekonomiska hinder när de avser studera inom komvux. Inom ramen för nuvarande regelverk för socialförsäkring, studiemedel, arbetsmarknad och socialtjänst har målgruppen begränsade möjligheter att finansiera studier inom kom- vux som anpassad utbildning. Det är svårt för målgruppen att kom- binera ersättningar från exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmed- lingen och kommuner med studier inom anpassad utbildning och det gör att många avstår från att studera. En möjlighet till finansiering av studier inom anpassad utbildning är samtidigt avgörande för mål- gruppens övergångar till arbetsmarknaden på längre sikt eftersom arbete i regel kräver utbildning. Utredningen föreslår därför att reger- ingen tillsätter en utredning gällande finansiering av studier inom kom- vux som anpassad utbildning.

Utredningen konstaterar att tillgången till yrkesutbildningar inom komvux som anpassad utbildning är begränsad, men också att de yrkes-

Sammanfattning

SOU 2024:16

utbildningar som finns endast leder till en kvalifikation på SeQF-nivå 23 medan arbetsgivare efterfrågar kvalifikationer på en högre SeQF- nivå. Utredningen föreslår således att Skolverket ska ges i uppdrag att, i samråd med MYH, analysera möjligheterna att ta fram så kallade yrkespaket för komvux som anpassad utbildning vilka motsvarar en kvalifikation på SeQF-nivå 3.

Prövning inom komvux och gymnasieskolan

Dagens regelverk ger enskilda en mycket långtgående rätt att pröva sina kunskaper utan att delta i undervisningen. Denna rätt används dock i vissa fall i sådan omfattning att den skapar problem för huvud- männen och riskerar att urholka förtroendet för betyg som urvals- grund för vidare studier.

Utredningen lämnar därför ett flertal förslag som syftar till att begränsa dagens möjligheter till prövning i sådan omfattning att pröv- ningarna på ett mer rimligt sätt speglar kunskapsutvecklingen hos en individ, utan att därigenom lägga hinder för individens livslånga lärande.

Utredningen föreslår att avgiften för prövning höjs från dagens 500 kronor till 1 000 kronor. Avgiften har varit oförändrad under ett stort antal år.

Utredningen föreslår vidare att rätten till prövning begränsas geo- grafiskt. En prövning ska i första hand ske i hemkommunen eller inom det primära samverkansområde som hemkommunen tillhör. Om kursen, ämnet eller nivån på ämnet som ska prövas inte anord- nas där, ska prövning kunna ske hos annan huvudman.

Utredningen föreslår också en begränsning i antalet prövningar under en viss tidsperiod. En individ ska kunna genomföra högst två prövningar på samma nivå och inom samma ämne under en sexmåna- dersperiod.

Slutligen föreslår utredningen att en person som vid en validering har bedömts ha tillräckliga kunskaper i en kurs eller en nivå i ett ämne för att nå upp till minst betygskriterierna för betyget E, av rektor ska kunna ges betyget E utan att eleven genomgår prövning.

3Förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

SOU 2024:16

Sammanfattning

Uppföljning och utvärdering av förslagen

Utredningen föreslår flera reformer som kommer att innebära flera, både stora och små, förändringar för den gymnasiala yrkesutbild- ningen för vuxna. Dessutom finns redan flera reformer beslutade sedan tidigare, bland annat den så kallade dimensioneringsreformen och den nyligen beslutade skyldigheten för kommuner att erbjuda inledande kartläggning och validering i komvux. Reformerna är tänkta att tillsammans verka för en bättre fungerande yrkesutbildning för vuxna, och utredningen bedömer att det då är rimligt att de imple- menteras, följs upp och utvärderas samlat.

Utredningen föreslår därför att det inrättas en delegation med uppdrag att implementera, följa upp och utvärdera nya reformer inom gymnasial yrkesutbildning för vuxna. Delegationen ska följa upp och utvärdera den beslutade pilotverksamheten med en ny form av yrkes- utbildning på gymnasial nivå. Delegationen ska även verka för att kommande och planerade reformer när det gäller gymnasial yrkes- utbildning för vuxna bidrar till en förbättrad kompetensförsörjning och att utbildningen håller en hög kvalitet, bland annat genom att främja dialog och samverkan mellan kommunala huvudmän, utbildnings- anordnare och arbetsliv på lokal och regional nivå. Delegationen ska vidare vara ett rådgivande organ till regeringen i frågor om yrkes- utbildning på gymnasial nivå för vuxna.

Delegationen bör verka under åren 2025–2028.

1Författningsförslag

1.1Förslag till lag om yrkesskola

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att

–bredda och öka utbudet av yrkesutbildning för vuxna på gym- nasial nivå som svarar mot arbetslivets behov av kompetens, och

–utveckla utbildningar som bedrivs i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare.

2 § I lagen avses med

–studerande: den som är antagen till och bedriver studier vid en utbildning som ingår i yrkesskolan,

–utbildningsanordnare: den som har ansvaret för utbildningen,

–uppdragsutbildning: utbildningsverksamhet som anordnas mot ersättning från uppdragsgivare som inte är en fysisk person och där uppdragsgivaren utser den som ska få delta i utbildningen,

–yrkesskolan: samtliga utbildningar som avses i 5 §, och

–årsplats: en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor.

3 § Verksamheten inom yrkesskolan ska utformas i överensstäm- melse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom yrkesskolan ska främja aktning för varje människas egen- värde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemen- samma miljö. Särskilt ska den som verkar inom yrkesskolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av krän-

Författningsförslag

SOU 2024:16

kande behandling. Yrkesskolan ska även bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.

Utbildningen

4 § Utbildning inom yrkesskolan får anordnas av statliga myndig- heter, kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska perso- ner. Utbildningsanordnaren får anordna utbildningen i samverkan med andra.

5 § En myndighet beslutar, efter ansökan, om en utbildning ska ingå i yrkesskolan och hur många årsplatser utbildningen i så fall ska omfatta.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om frågor som myndigheten ska fatta beslut om med anledning av en sådan ansökan samt om vilken myndighet som ska pröva frågor som rör en sådan ansökan och antalet årsplatser.

Bidrag och avgifter

6 § En anordnare av utbildning inom yrkesskolan kan efter ansökan få statsbidrag för utbildningen.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilken myndighet som fördelar bidrag.

7 § Utbildning inom yrkesskolan, för vilken utbildningsanordna- ren får statsbidrag enligt 6 §, ska vara avgiftsfri för de studerande. Enstaka inslag som de studerande får betala ett obetydligt belopp för får dock förekomma.

Utbildningsanordnaren får vad gäller sådan utbildning bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje studerande har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av de studerande själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar utbildnings- anordnarens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbild- ningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för de studerande.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Uppdragsutbildning

8 § En anordnare av utbildning inom yrkesskolan får efter anmälan bedriva sådan utbildning även som uppdragsutbildning. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om till vilken myndighet anmälan ska göras.

9 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en myndighet får ta ut avgifter av en sådan utbildningsanordnare som avses i 8 §.

Kompetens hos utbildningsanordnaren

10 § Utbildningsanordnaren ska ha den kompetens och de förutsätt- ningar som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser.

11 § De personer som anlitas av utbildningsanordnaren för under- visning eller handledning ska genom utbildning eller erfarenhet ha kompetens för den utbildning de ska bedriva.

Utbildningsanordnaren ska se till att kompetensutveckling anord- nas för dessa personer.

Ledningen av utbildningen

12 § Utbildningsanordnaren ansvarar för att utbildningen genom- förs enligt denna lag och enligt föreskrifter som har meddelats i an- slutning till lagen.

Det ska hos utbildningsanordnaren finnas en ledningsgrupp för utbildningen. Ledningsgruppen ska se till att utbildningens innehåll och lärandemål svarar mot den kompetens som efterfrågas av arbets- livet. Ledningsgruppen ska även

1.anta sökande till utbildningen,

2.fastställa kursplaner för utbildningen,

3.utfärda examens- och utbildningsbevis, och

4.se till att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs och att detta leder till uppfyllelse av utbildningens lärandemål och syfte.

Författningsförslag

SOU 2024:16

Regeringen får meddela föreskrifter om ledningsgruppens sam- mansättning och ytterligare föreskrifter om utbildningsanordnarens och ledningsgruppens uppgifter.

Examina, examensbevis och utbildningsbevis

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om be- tygssättning och om vilka examina som får avläggas inom yrkesskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ut- bildningsbevis och examensbevis.

Studerande

14 § En utbildning inom yrkesskolan ska vara öppen för alla som uppfyller behörighetsvillkoren för utbildningen.

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ansökan och antagning till utbildningarna inom yrkesskolan.

16 § Om inte alla behöriga sökande till en utbildning inom yrkessko- lan kan tas emot till utbildningen, ska ett urval göras bland de sökande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om urval.

17 § De studerande i en utbildning inom yrkesskolan ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen.

Utbildningsanordnaren ska verka för att de studerande tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.

18 § En studerande får tills vidare avskiljas från en utbildning som anordnas av staten, en kommun eller en region om han eller hon

1.lider av psykisk störning,

2.missbrukar alkohol eller narkotika, eller

3.har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket, bedöms finnas en påtaglig risk att den studerande kan komma att skada någon annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om avskiljande.

Behandling av personuppgifter

19 § Bestämmelserna i 22 och 23 §§ tillämpas vid behandling av per- sonuppgifter i verksamhet inom yrkesskolan som bedrivs med stöd av denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, bestäm- melser för utbildningen som finns i annan författning eller beslut som meddelats med stöd av någon av dessa författningar.

20 § Bestämmelserna i 22 och 23 §§ kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Termer och uttryck i 22 och 23 §§ har samma betydelse som i EU:s dataskyddsförordning.

21 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns även i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s data- skyddsförordning, här benämnd dataskyddslagen, och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

22 § Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsför- ordning (känsliga personuppgifter) får med stöd av artikel 9.2 g i samma förordning behandlas av en enskild utbildningsanordnare

1.om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet, eller

2.i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga in- tegritet.

Författningsförslag

SOU 2024:16

Vid behandling som sker med stöd av första stycket är det för- bjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

För myndigheter finns det bestämmelser om behandling av käns- liga personuppgifter och om sökbegränsningar i 3 kap. 3 § dataskydds- lagen.

23 § Personuppgifter som rör fällande domar i brottmål får behand- las av en enskild utbildningsanordnare om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet om att avskilja en studerande från utbildning.

För myndigheter finns det bestämmelser om behandling av per- sonuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning i 3 kap. 8 § första stycket dataskyddslagen.

Övriga bestämmelser

24 § Högskolans avskiljandenämnd ska pröva frågor om avskiljande. Nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till allmän för-

valtningsdomstol av den studerande och utbildningsanordnaren. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Ett beslut om avskiljande ska, om den som har avskilts begär det, omprövas efter två år.

25 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen med- dela ytterligare föreskrifter om yrkesskolan.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Lagen ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

SOU 2024:16

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:80) om anställnings- skydd att 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock

1.arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hus- håll, och

2. arbetstagare som är anställda	2. arbetstagare som är anställda
i gymnasial lärlingsanställning.	i gymnasial lärlingsanställning
	eller lärlingsanställning för vuxna.

Bestämmelserna i 4–6 b, 6 f, 6 g, 7–20, 22–37, 39 och 40 §§ gäller inte för

1.arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställnings- villkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,

2.arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, och

3.arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller med lönebidrag för utveckling i anställning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2022:448.

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.3Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 3 kap. 1 §, 20 kap. 8 a, 9, 22, 23, 40, 40 a, 40 b och 43 §§ ska ha följande lydelse,

dels att punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2022:147) om ändringar i den lagen ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas 12 nya paragrafer, 3 kap. 5 a §, 20 kap.

2 a, 6 c–6 g, 19 f, 21 a, 23 a, 40 c, 41 b och 43 a §§, och närmast före 3 kap. 5 a §, 20 kap. 6 c, 6 d, 6 e, 23 a och 41 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1§1

I detta kapitel finns bestämmelser om

–barnens och elevernas lärande och personliga utveckling (2 §),

–information om barnets och elevens utveckling (3 §),

–garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet (4–4 b §§),

–stöd i form av extra anpassningar (5 §),

–specialpedagogisk kompetens inom kommunal vuxenutbildning (5 a §),

–särskilt stöd (6–12 §§),

–mottagande och undervisning av nyanlända elever (12 a–12 i §§),

–överlämning av uppgifter vid övergång mellan och inom skol- former (12 j §), och

–allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).

Specialpedagogisk kompetens inom kommunal vuxenutbildning

5 a §

Ansvarig lärare inom kommu- nal vuxenutbildning ska ha till-

1Senaste lydelse 2018:1098.

SOU 2024:16

Författningsförslag

gång till, eller möjlighet till samråd med, personal med specialpeda- gogisk kompetens i sådan omfatt- ning att elevens behov av stöd en- ligt 5 § kan tillgodoses, däribland enstaka specialpedagogiska insatser under kortare tid.

Möjlighet till samråd behöver inte finnas om den ansvariga läraren har specialpedagogisk kompetens.

20 kap.

2 a §

För lärlingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska inte prioriteringen i 2 § andra stycket tillämpas.

Lärlingsutbildning

6 c §

Sammanhållna yrkesutbild- ningar kan ges i form av lärlings- utbildning.

En lärlingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.

Avtal om lärlingsutbildning

6 d §

Huvudmannen för lärlingsut- bildning inom kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå och

Författningsförslag

SOU 2024:16

som anpassad utbildning på gym- nasial nivå ska se till att genom avtal med berörd arbetsgivare reglera huvudmannens och arbets- givarens åtaganden i samband med lärlingsutbildningen (avtal om lär- lingsutbildning). I avtalet ska det anges

–om arbetsgivaren ska välja ut individer till utbildning, och

–hur många elever som högst ska tas emot till utbildningen.

Om en arbetsgivare enligt ett avtal om lärlingsutbildning ska välja ut elever till utbildningen ska arbets- givaren erbjuda eleven en lärlings- anställning enligt lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning och lärlingsanställning för vuxna.

Utbildningskontrakt

6 e §

Huvudmannen för lärlingsut- bildningen ska se till att det för varje elev och arbetsplats upprättas ett skriftligt avtal. Avtalet ska undertecknas av den kommun som är huvudman för utbildningen, av eleven och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av lärlings- utbildningen (utbildningskontrakt).

I utbildningskontraktet ska det anges

1.vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplat- sen, hur många veckor av utbild- ningen som ska genomföras på

SOU 2024:16

Författningsförslag

arbetsplatsen och när samt vilka tider som ska gälla för utbildningen på arbetsplatsen,

2.hur kostnader för skador som eleven kan orsaka under den arbets- platsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvud- mannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket,

3.avtalstiden och grunderna för att avtalet ska upphöra innan avtalstiden löpt ut, och

4.vilken lärare i utbildningen och vilken handledare på arbets- platsen som ansvarar för den arbets- platsförlagda delen av utbildningen.

6 f §

En elev som utför arbete enligt ett utbildningskontrakt ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett avtal om lärlingsanställning. Bestämmelser om sådan anställning finns i lagen (2014:421) om gymnasial lärlings- anställning och lärlingsanställning för vuxna.

6 g §

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om lärlingsutbildning inom kommu- nal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller som anpassad utbild- ning på gymnasial nivå.

Den som antagits till en kurs har rätt att fullfölja utbild- ningen på kursen. Den som har antagits till en viss nivå i ett ämne har rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån. Den som antagits till en sammanhållen yrkes- utbildning har rätt att fullfölja ut- bildningen.

Huvudmannen får dock be- sluta att utbildningen på kursen, den aktuella nivån i ämnet eller den sammanhållna yrkesutbild-

Författningsförslag

SOU 2024:16

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela närmare förskrif- ter om avtal om lärlingsutbildning och utbildningskontrakt.

8 a§2

Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell studie- plan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna.

I samband med upprättandet av den individuella studieplanen ska en kartläggning genomföras av om det finns behov av sådant stöd som anges i 3 kap. 5 §. I förekom- mande fall ska planen även inne- hålla uppgifter om de extra anpass- ningar som ska vidtas inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om den individuella studieplanen.

9 §3

Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja utbild- ningen på kursen. Den som har antagits till en viss nivå i ett ämne har rätt att fullfölja utbildningen på den aktuella nivån.

Huvudmannen får dock be- sluta att utbildningen på kursen eller den aktuella nivån i ämnet ska upphöra för en elev, om eleven

2Senaste lydelse 2023:951.

3Senaste lydelse 2022:1315.

SOU 2024:16Författningsförslag

saknar förutsättningar att tillgodo-	ningen ska upphöra för en elev,
göra sig utbildningen eller av	om eleven saknar förutsättningar
annan anledning inte gör tillfreds-	att tillgodogöra sig utbildningen
ställande framsteg.	eller av annan anledning inte gör
	tillfredställande framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå eller anpassad utbild- ning på grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på gymnasial nivå eller anpassade utbildning på gym- nasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17–20 §§.

19 f §

Rätt att delta i utbildning en- ligt 19, 19 a och 19 b §§ gäller inte deltagande i utbildning på gym- nasial nivå som genomförs som lärlingsutbildning.

21 a §

Om det i ett avtal om lärlings- anställning enligt 6 c § framgår att en arbetsgivare ska välja ut per- soner till utbildningen ska det av ansökan till utbildningen framgå att den sökande tillhör denna kate- gori av sökande.

En ansökan enligt första stycket ska ges in till den huvudman som anordnar utbildningen. Om den sökandes hemkommun är en annan än den huvudman som anordnar utbildningen ska den anordnande huvudmannen skyndsamt inhämta

Författningsförslag

SOU 2024:16

ett yttrande från hemkommunen. Av yttrandet ska det framgå om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande behöver inte inhämtas om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överens- kommelse.

22 §4

Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbild- ning enligt 19, 19 a eller 19 b §.

En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region ska ta emot en sökande, om

1.de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och

2.hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Ett beslut om att en sökande ska tas emot till en sammanhållen yrkesutbildning ska avse alla ämnen och nivåer i ämnen som ingår i den sammanhållna yrkesutbildningen.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.

4Senaste lydelse 2022:1315.

SOU 2024:16Författningsförslag

23 §5

Om den sökande har rätt att	Om den sökande har rätt att
delta i utbildning enligt 19, 19 a	delta i utbildning enligt 19, 19 a
eller 19 b § innebär ett beslut om	eller 19 b § eller om villkoren som
mottagande enligt 22 § att den	anges i 20 eller 20 a §§ är upp-
sökande också antas till utbild-	fyllda och ansökan görs i enlighet
ningen. I övrigt är det den huvud-	med 21 a § innebär ett beslut om
man som anordnar utbildning på	mottagande enligt 22 § att den
gymnasial nivå eller anpassad ut-	sökande också antas till utbild-
bildning på gymnasial nivå som	ningen. I övrigt är det den huvud-
beslutar om en sökande ska antas	man som anordnar utbildning på
till utbildningen.	gymnasial nivå eller anpassad ut-
	bildning på gymnasial nivå som
	beslutar om en sökande ska antas
	till utbildningen.
	För den som mottagits till en
	sammanhållen yrkesutbildning ska
	även ett beslut om att den sökande
	antas till den sammanhållna yrkes-
	utbildningen avse samtliga ämnen
	och nivåer i ämnen som ingår i
	utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ur- val bland mottagna sökande.

Utbildning vid särskilt stora och tillfälliga utbildningsbehov

23 a §

Föreskrifter om utbildning vid särskilt stora och tillfälliga utbild- ningsbehov som regeringen med- delar i förordning får avvika från bestämmelserna i 20 kap. 2, 19,

19a–b, 21 och 22 §§ om prioriter- ing, rätt till utbildning, ansökan

5Senaste lydelse 2022:1315.

FörfattningsförslagSOU 2024:16

och mottagande till sådan utbild- ning.

40 §6

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på grundläggande nivå, anpassad utbildning på grundläggande nivå eller utbildning i svenska för invandrare ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen.

Prövning i en kurs får göras	Prövning i en kurs ska göras
bara hos en huvudman som an-	hos den prövandes hemkommun
ordnar den aktuella kursen.	eller inom det primära samver-
	kansområde som hemkommunen
	tillhör om den aktuella kursen an-
	ordnas där. Om kursen som pröv-
	ningen gäller inte anordnas i hem-
	kommunen eller inom det primära
	samverkansområdet får prövning
	göras hos en annan huvudman som
	anordnar den aktuella kursen.
	En prövning i samma kurs får
	som mest ske vid två tillfällen under
	en period på sex månader.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och 38 §§.

40 a §7

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla ämnen som det sätts betyg i och på samtliga nivåer i dessa ämnen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i ämnet och även om betyget omfattar den nivå i ämnet som prövningen gäller. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasieskolan får dock inte genom- gå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån.

6Senaste lydelse 2022:1315.

7Senaste lydelse 2022:1315.

Prövning i komvuxarbete ska göras hos den prövandes hem- kommun eller inom det primära samverkansområde som hemkom- munen tillhör om utbildning inom det kunskapsområde som pröv-

SOU 2024:16Författningsförslag

Prövning i ett ämne får göras	Prövning i ett ämne ska göras
bara hos en huvudman som an-	hos den prövandes hemkommun
ordnar utbildning i ämnet på den	eller inom det primära samver-
nivå som prövningen gäller.	kansområde som hemkommunen
	tillhör om utbildning i ämnet på
	den nivå som prövningen gäller
	anordnas där. Om utbildning i
	ämnet på den nivå som prövningen
	gäller inte anordnas i hemkom-
	munen eller inom det primära sam-
	verkansområdet får prövning göras
	hos en annan huvudman som an-
	ordnar utbildningen.
	En prövning på samma nivå i
	ett ämne får som mest ske vid två
	tillfällen under en period på sex
	månader.

Med prövning i ett ämne avses en bedömning av kunskaper på den nivå i ämnet som prövningen gäller som resulterar i ett betyg som sätts i enlighet med bestämmelserna om betyg och betygssättning i 35–37 och 38 §§.

40 b §8

Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från utbildning på gymnasial nivå eller anpassad utbildning på gymnasial nivå ska ha möjlighet att genomgå prövning i komvuxarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på komvuxarbetet, ett gymnasie- arbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Den som fortfarande är elev i gymnasieskolan eller i anpassade gymnasiesko- lan får dock inte genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven tidigare har fått betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasie- arbete i anpassad gymnasieskola.

Prövning i komvuxarbete får göras bara hos en huvudman som anordnar utbildning inom det kun- skapsområde som komvuxarbetet avser.

8Senaste lydelse 2022:1315.

Författningsförslag

SOU 2024:16

ningen gäller anordnas där. Om utbildning inom kunskapsområdet inte anordnas i hemkommunen eller inom det primära samver- kansområdet får prövning göras hos en annan huvudman som an- ordnar sådan utbildning.

En prövning i komvuxarbete får som mest ske vid två tillfällen under en period på sex månader.

40 c §

En ansökan att genomgå pröv- ning ska ges in till den prövandes hemkommun.

Om ansökan avser prövning hos en annan huvudman och pröv- ning på den aktuella kursen eller nivån i ämnet får anordnas av en annan huvudman i enlighet med 40, 40 a och 40 b §§ samt i enlig- het med den begräsning i tid som framgår där ska hemkommunen sända ansökan vidare till den huvudmannen.

Interkommunal ersättning

41 b §

Ersättning ska alltid lämnas av den prövandes hemkommun för prövning hos en annan kommun om den som ansökt om att genom- gå prövning har rätt att genomgå prövning hos en annan huvudman enligt 40, 40 a eller 40 b §§.

SOU 2024:16

Författningsförslag

43 §9

Den som har genomgått en validering enligt 42 § ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg. Betyg efter en validering ska sättas genom prövning.

Betyget E får dock sättas av rektor utan att eleven genomgått prövning i enlighet med 43 a §.

43 a §

Rektor får ge en elev som inte har följt undervisningen i en kurs eller en nivå i ett ämne betyget E i kursen eller ämnet på den aktuella nivån utan att eleven genomgår prövning om

1.det genom validering enligt 42 § framgår att betygskriterierna för betyget E är uppfyllda i kursen eller ämnet på den aktuella nivån,

2.valideringen genomförts av en legitimerad lärare eller i sam- råd med legitimerad lärare, och

3.kursen eller ämnet på den aktuella nivån anordnas av huvud- mannen.

5.10 Den som har påbörjat ut- bildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kom- munal vuxenutbildning på gym- nasial nivå eller kommunal vuxen- utbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kommu- nal vuxenutbildning enligt bestäm- melserna i 20 kap. 40 § i den äldre

5.Den som har påbörjat ut- bildning inom gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, kom- munal vuxenutbildning på gym- nasial nivå eller kommunal vuxen- utbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning inom kommu- nal vuxenutbildning enligt bestäm- melserna i 20 kap. 40 § i den äldre

9Senaste lydelse 2022:912.

10Senaste lydelse 2022:1317.

Författningsförslag

SOU 2024:16

lydelsen. Prövning i en kurs får då göras bara hos en huvudman som erbjuder utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller.

lydelsen. Prövning i en kurs ska då göras hos hemkommunen eller inom det primära samverkans- område som hemkommunen till- hör om utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs pröv- ningen gäller erbjuds där. Om mot- svarande nivå i ämne inte erbjuds där får prövning göras hos en annan huvudman som erbjuder utbild- ningen. En prövning i samma kurs får som mest ske vid två tillfällen under en period på sex månader. En ansökan om att genomgå pröv- ning ska ges in till den prövandes hemkommun. Om prövningen får genomföras hos en annan huvud- man ska hemkommunen sända ansökan vidare till den huvudman- nen. Ersättning ska alltid lämnas av hemkommunen för prövning hos en annan huvudman om den som ansökt om att genomgå pröv- ning får göra det hos en annan huvudman enligt ovan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

SOU 2024:16

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (2014:421) om gymnasial lärlingsanställning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2014:421) om gymnasial lär- lingsanställning att rubriken till lagen (2014:421) om gymnasial lär- lingsanställning samt 1, 2, 3, 4, 6 och 7 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Lag om gymnasial	Lag om gymnasial
lärlingsanställning	lärlingsanställning och
	lärlingsanställning för vuxna
1 §
I denna lag finns bestämmel-	I denna lag finns bestämmel-
ser om avtal om tidsbegränsad	ser om avtal om tidsbegränsad
anställning (avtal om gymnasial	anställning (avtal om gymnasial
lärlingsanställning) som inom	lärlingsanställning och avtal om
ramen för det arbetsplatsförlagda	lärlingsanställning för vuxna) som
lärandet får ingås mellan	inom ramen för det arbetsplats-
	förlagda lärandet får ingås mellan
1. en elev som genomgår en	1. en elev som genomgår en
sådan gymnasial lärlingsutbild-	sådan gymnasial lärlingsutbild-
ning som avses i 16 kap. 11 § skol-	ning som avses i 16 kap. 11 § skol-
lagen (2010:800), och	lagen (2010:800), eller
	2. sådan lärlingsutbildning inom
	kommunal vuxenutbildning som
	avses i 20 kap. 2 a § skollagen, och
2. den juridiska eller fysiska	3. den juridiska eller fysiska
person som tillhandahåller den	person som tillhandahåller den
arbetsplatsförlagda delen av en så-	arbetsplatsförlagda delen av en så-
dan utbildning enligt ett utbild-	dan utbildning enligt ett utbild-

ningskontrakt som anges i 16 kap. ningskontrakt som anges i 16 kap.

11 a § skollagen.

11 a § eller 20 kap. 6 e § skollagen.

Arbetstagare som omfattas av denna lag är enligt 1 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd undantagna från den lagens tillämpning.

I semesterlagen (1977:480) finns särskilda bestämmelser om semester för arbetstagare i gymnasial lärlingsanställning.

Ett avtal om gymnasial lär- lingsanställning eller avtal om lär- lingsanställning för vuxna får avse hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i lär- lingsutbildningen.

FörfattningsförslagSOU 2024:16

2 §1

Ett avtal om gymnasial lär-	Ett avtal om gymnasial lär-
lingsanställning är ogiltigt i den	lingsanställning eller lärlingsan-
utsträckning det upphäver eller	ställning för vuxna är ogiltigt i
inskränker en arbetstagares rättig-	den utsträckning det upphäver
heter enligt denna lag. Avvikelser	eller inskränker en arbetstagares
från lagen får dock göras genom	rättigheter enligt denna lag. Av-
ett kollektivavtal som har slutits	vikelser från lagen får dock göras
eller godkänts av en central arbets-	genom ett kollektivavtal som har
tagarorganisation. För att avvikel-	slutits eller godkänts av en cen-
ser ska få göras genom ett sådant	tral arbetstagarorganisation. För
avtal krävs	att avvikelser ska få göras genom
	ett sådant avtal krävs

1.när det gäller 4 och 5 §§ att avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarna än som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen,

iden ursprungliga lydelsen, och

2.när det gäller 5 a och 5 b §§ att avtalet respekterar det över- gripande skydd för arbetstagare som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152, i den ursprungliga lydelsen.

En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt första stycket får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlem- mar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men som syssel- sätts i sådant arbete som avses med avtalet.

3 §

Ett avtal om gymnasial lär- lingsanställning får avse hela eller en del av tiden för det arbets- platsförlagda lärandet i den gym- nasiala lärlingsutbildningen.

1Senaste lydelse 2022:453.

SOU 2024:16

Författningsförslag

4 §2

En arbetsgivare ska lämna skriftlig information till en arbetstagare om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhål- landet.

Informationen ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

1.arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplats eller, om det inte finns någon fast eller huvudsaklig arbetsplats, uppgift om att arbetet ska utföras på olika platser,

2. att anställningen avser en	2. att anställningen avser en
gymnasial lärlingsanställning och	gymnasial lärlingsanställning eller
en kort specificering eller beskriv-	en lärlingsanställning för vuxna
ning av arbetstagarens arbets-	och en kort specificering eller be-
uppgifter,	skrivning av arbetstagarens arbets-
	uppgifter,

3.anställningens slutdag eller förutsättningar som gäller för att anställningen ska upphöra,

4.begynnelselön och andra löneförmåner, som ska anges separat, och hur ofta och på vilket sätt lönen ska betalas ut,

5.längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka eller, om detta inte går att fastställa på grund av hur arbetsgivaren förlägger arbetstiden, uppgift om anställningens arbetstidsmått på annat sätt,

6.vad som ska gälla för övertids- eller mertidsarbete och ersätt- ning för sådant arbete, i förekommande fall,

7.minsta tidsfrist för besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning samt i förekommande fall

a) att förläggningen kommer att variera mellan olika klockslag och dagar,

b) regler för skiftbyte,

8.uppgift om rätt till utbildning som tillhandahålls av arbetsgiva- ren, i förekommande fall,

9. längden på arbetstagarens	9. för gymnasial lärlingsanställ-
betalda semester, att semester-	ning: längden på arbetstagarens
ledighet ska avtalas särskilt och	betalda semester, att semester-
vad som gäller i fråga om semes-	ledighet ska avtalas särskilt och
terersättning för semesterlön som	vad som gäller i fråga om semes-
har tjänats in men inte tagits ut,

2Senaste lydelse 2022:453.

Författningsförslag

SOU 2024:16

terersättning för semesterlön som har tjänats in men inte tagits ut,

10.de bestämmelser arbetsgivaren och arbetstagaren ska följa när någon av dem vill avsluta anställningsförhållandet,

11.att arbetsgivaravgifter betalas till staten samt uppgift om det skydd för social trygghet som tillhandahålls av arbetsgivaren, och

12.tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.

Information enligt första stycket och andra stycket 1–7 ska läm- nas så snart som möjligt, dock senast den sjunde kalenderdagen efter det att arbetstagaren har börjat arbeta. Information enligt andra stycket 8–12 ska lämnas senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta.

Vissa uppgifter får, om det är lämpligt, lämnas i form av hänvis- ningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal som reglerar dessa frågor. Det gäller uppgifterna i

1.andra stycket 3 i fråga om förutsättningar för anställningens upphörande,

2.andra stycket 5 i fråga om uppgifter om längd på normal arbets- dag eller arbetsvecka, och

3.andra stycket 4, 6, 7 b och 8–11.

6 §

Anställningen upphör när det arbetsplatsförlagda lärandet enligt utbildningskontraktet avslutas. Anställningen upphör dock dessför-

innan om
1. den löper ut enligt avtalet	1. den löper ut enligt avtalet
om gymnasial lärlingsanställning,	om gymnasial lärlingsanställning
	eller avtalet om lärlingsanställning
	för vuxna,

2.part frånträder utbildningskontraktet i enlighet med villkoren

idet, eller

3.en part frånträder anställningen, men inte utbildningskontraktet,

ien situation där utbildningskontraktet kan frånträdas i enlighet med villkoren i det.

SOU 2024:16Författningsförslag

7 §3

En arbetsgivare ska betala ersättning till arbetstagaren för den för- lust som uppkommer och för den kränkning som inträffat om arbets-

givaren
1. avbryter den gymnasiala lär-	1. avbryter den gymnasiala lär-
lingsanställningen i förtid,	lingsanställningen eller lärlingsan-
	ställningen för vuxna i förtid,

2.bryter mot skyldigheten att lämna skriftlig information till arbets- tagaren enligt 4 eller 5 §,

3.bryter mot skyldigheten att lämna ett skriftligt svar enligt 5 a §,

eller

4.bryter mot bestämmelsen i 5 b § om annan anställning.

Första stycket 1 gäller inte i ett sådant fall som avses i 6 § 2 eller 3. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.

3Senaste lydelse 2022:453.

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.5Förslag till förordning om yrkesskola

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Utbildningar inom yrkesskolan

1 § Den som enligt 4 § lagen (0000:000) om yrkesskolan får vara utbildningsanordnare får ansöka om att en utbildning ska ingå i yrkes- skolan.

Ansökan

2 § Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkesskolan ska ges in till Myndigheten för yrkeshögskolan.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om ansökan.

3 § För att en utbildning ska få ingå i yrkesskolan krävs det utöver vad som anges i 3, 10 och 11 §§ lagen (0000:000) om yrkesskolan att utbildningen

1.svarar mot behov av kompetent arbetskraft i arbetslivet på gym- nasial nivå, och

2.att utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de före- skrifter som gäller för utbildningen enligt lagen om yrkesskolan och 2–4 kap.

Beslut

4 § Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om en utbildning ska ingå i yrkesskolan. Beslutet ska avse en viss tid.

5 § Beslut om att en utbildning ska ingå i yrkesskolan ska innehålla uppgifter om

1.utbildningsanordnare,

2.den tid beslutet avser,

3.högsta antal årsplatser, och utbildningens lokalisering.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen enligt 2 kap. 7 § bifogas.

Återkallande

6 § Myndigheten för yrkeshögskolan får återkalla ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkesskolan, om utbildningen inte längre uppfyller kraven eller utbildningsanordnaren eller någon annan som medverkar i anordnandet inte iakttar sina skyldigheter enligt denna förordning.

Innan myndigheten fattar ett beslut enligt första stycket, ska ut- bildningsanordnaren ha fått tillfälle att avhjälpa bristerna.

Undantag från förordningen

7 § Undantag från denna förordning när det gäller uppdragsutbild- ning finns i förordningen (0000:000) om utbildning inom yrkes- skolan som uppdragsutbildning.

Undantag från förvaltningslagen

8 § En sådan anordnare av utbildning inom yrkesskolan som ska tillämpa förvaltningslagen (2017:900) behöver inte tillämpa bestäm- melserna i 25 och 32 §§ i den lagen om kommunikation och moti- vering av beslut i ärenden om antagning enligt 12 § andra stycket 1 lagen (0000:000) om yrkesskolan eller betygssättning enligt 2 kap.

Om en motivering har utelämnats, ska en sådan om möjligt läm- nas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

2 kap. Utbildningen

Utbildningens upplägg

1 § Utbildningen ska ge teoretisk förankring inom yrkesområdet och väsentligen genomföras i samarbete med de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen.

Författningsförslag

SOU 2024:16

2 § Utbildningsanordnaren ska se till att

1.det finns platser för lärande i arbete på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen,

2.det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning, och

3.de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbild- ningen får sådant stöd.

Utbildningens omfattning och kurser

3 § Utbildningen ska bedrivas i form av en eller flera kurser. Utbildningens omfattning ska anges enligt ett poängsystem, där

fem poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. En poäng benämns yrkesskolepoäng.

4 § Utbildningen ska omfatta minst 100 yrkesskolepoäng och högst 400 yrkesskolepoäng.

5 § Undervisningen får bedrivas på engelska, om det är befogat ut- ifrån arbetsmarknadens behov. Det allmännas särskilda ansvar enligt språklagen (2009:600) för att svenskan används och utvecklas ska beaktas.

Lärande i arbete

6 § I fråga om utbildningar som omfattar minst 200 yrkesskole- poäng och som leder till en examen enligt 13 § ska minst en fjärdedel av utbildningstiden bestå av lärande i arbete på en arbetsplats, om inte undantag medgetts enligt andra stycket.

Undantag får beviljas av Myndigheten för yrkeshögskolan efter ansökan, om det finns särskilda skäl.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela ytterligare före- skrifter om ansökan.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Utbildningsplan

7 § För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av planen ska följande framgå

1.utbildningsanordnaren och, i förekommande fall, vilka delar av utbildningen som bedrivs i samverkan med en annan utbildnings- anordnare,

2.utbildningens mål och inriktning uttryckta i de kunskaper, fär- digheter, självständighet och ansvar som ska uppnås samt den eller de kurser som ingår i utbildningen,

3.om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska,

4.utbildningens omfattning, huvudsakliga upplägg och organisation,

5.omfattningen av lärande i arbete på en arbetsplats om sådant lärande ingår i utbildningen, eller att beslut om undantag har fattats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt datum för beslutet,

6.antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som ut- bildningen omfattar,

7.i förekommande fall, de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp enligt 3 kap. 2 §,

8.de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen,

9.de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om ut- bildningen kan få avslutas med en sådan, och

10.hur utbildningen ska kvalitetssäkras.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om ut- bildningsplanen.

8 § För utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvär- digt innehåll får Myndigheten för yrkeshögskolan meddela före- skrifter om vilka kunskaper, färdigheter, ansvar och självständighet som alla studerande ska ha uppnått vid utbildningens slut. Det ska vara fråga om en utbildning som

1.det ställs vissa krav på i lag eller förordning,

2.leder till ett yrke eller en funktion där det ställs vissa krav på utbildningens examen för att legitimation för yrket eller funktionen ska kunna utfärdas eller där det ställs andra krav på utbildningen för behörighet, godkännande eller certifiering för yrket eller funktionen,

3.leder till ett yrke som har en samhällsviktig funktion, eller

4.av säkerhetsskäl måste ha ett nationellt likvärdigt innehåll.

Författningsförslag

SOU 2024:16

Myndigheten får även meddela föreskrifter om andra utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll än sådana som anges i första stycket.

Innan myndigheten meddelar föreskrifterna ska den höra före- trädare för berörda myndigheter och organisationer.

Kursplan

9 § För varje kurs ska det finnas en kursplan. Av kursplanen ska följande framgå:

1.kursens benämning,

2.det antal yrkesskolepoäng som kursen omfattar,

3.målen för kursen,

4.kursens huvudsakliga innehåll,

5.om kursen helt eller delvis ges på engelska, och

6.de principer för betygssättning och former för kunskapskon- troll som ska tillämpas.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om kurs- planen.

När det gäller utbildningar som avses i 8 § får dessa föreskrifter även avse kursens specifika innehåll.

Betyg

10 § Betyg ska sättas på en genomförd kurs.

11 § Som betyg ska något av uttrycken Icke godkänt, Godkänt och Väl Godkänt användas.

Validering för tillgodoräknande

12 § En utbildningsanordnare ska erbjuda den studerande valider- ing enligt bestämmelserna i valideringsförordningen (2022:1549) om den inför eller under utbildningen bedömer att han eller hon har kunnande som motsvarar en hel eller delar av en kurs som ingår i utbildningen. Detta förutsatt att den studerande saknar tidigare doku- mentation av kunnandet.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Den som har genomgått en validering ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg. Detta förutsatt att valideringen visar att den studerande har kunnande som motsvarar en eller fler kurser som ingår i utbildningen. Om valideringen inte visar att den stude- rande har kunnande som motsvarar en eller fler kurser i utbildningen eller om den studerande vill få resultatet av valideringen dokumen- terat på annat sätt än genom betyg, ska den studerande få ett utbild- ningsbevis.

En utbildningsanordnare ska sträva efter att förkorta tiden i utbild- ning (tillgodoräknande) för en studerande som har validerat delar av utbildningen.

Examen

13 § En utbildning får avslutas med en yrkesskoleexamen, om

1.den studerande har fullgjort vad som krävs för att få lägst be- tyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen,

2.den studerande uppfyllt kraven som motsvarar kraven för nivå 4

ibilaga 1 till förordningen (2015:545) om referensram för kvalifika- tioner för livslångt lärande,

3.utbildningen omfattar minst 200 yrkesskolepoäng, och

4.minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i arbete på en arbetsplats, om inte Myndigheten för yrkeshögskolan i före- kommande fall har beslutat om undantag.

14 § Myndigheten för yrkeshögskolan får, utöver vad som framgår av 8 §, meddela ytterligare föreskrifter om vilka kunskaper, färdig- heter, ansvar och självständighet som ska ha uppnåtts vid utbildningens slut för att utbildningen ska få avslutas med en yrkesskoleexamen enligt 13 §.

Examens- och utbildningsbevis

15 § Den studerande som uppfyller kraven för examen ska på be- gäran få ett examensbevis av utbildningsanordnaren. I examensbeviset ska utbildningens inriktning anges.

Till examensbeviset ska en beskrivning av utbildningens innehåll och mål bifogas.

Författningsförslag

SOU 2024:16

16 § Den studerande ska på begäran få ett utbildningsbevis av ut- bildningsanordnaren, om han eller hon

1.inte har fullgjort vad som krävs för en examen, eller

2.inte begär att få ett examensbevis enligt 15 §.

I beviset ska utbildningens innehåll och de mål som den studerande har uppnått anges.

Övriga bemyndiganden

17 § Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att säkerställa likvärdighet när det gäller betyg samt examens- och utbildningsbevis.

Myndigheten får även meddela föreskrifter om att den ansvariga utbildningsanordnaren ska lämna uppgifter till myndigheten om de studerande och deras studieresultat, betyg och examina.

Myndigheten får meddela föreskrifter om på vilket sätt och när uppgifterna ska lämnas.

3 kap. Tillträde till utbildningen

Behörighet

1 § En vuxen är behörig att delta i utbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, eller har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning, om han eller hon

1.är bosatt i landet, och

2.har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och godkända betyg i minst fem andra ämnen från grundskolan, eller har likvärdiga kunskaper,

3.har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 2,

eller

4.genom svensk eller utländsk utbildning eller praktisk erfaren- het eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om kraven i första stycket 3.

SOU 2024:16

Författningsförslag

2 § För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i 1 § ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Om det finns särskilda skäl, får kraven på särskilda förkunskaper även avse yrkeserfarenhet eller andra kunskaper än sådana som avses i första stycket, om de är av betydelse för utbildningens speciella in- riktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Det får utöver krav på kunskaper även ställas sådana villkor som är en för- utsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Om det finns särskilda skäl, får en sökande anses vara behörig att antas till en utbildning även om ett sådant villkor inte är uppfyllt. Den sökande får dock inte antas till utbildningen innan villkoret är uppfyllt.

3 § Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper och om sådana villkor som avses i 2 § tredje stycket.

4 § Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1–2 §§ även den som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för.

Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande.

Urval

5 § Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet be- höriga sökande enligt 1–2 §§ och 4 §, får ett urval göras.

Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.

6 § Vid urvalet får urvalsgrunden särskilt prov användas.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom lottning.

Författningsförslag

SOU 2024:16

7 § Urvalsgrunden särskilt prov får endast avse kunskaper och fär- digheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodo- göra sig utbildningen.

Anstånd och studieuppehåll

8 § Om det finns särskilda skäl, får utbildningsanordnaren i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildningen får

1.anstånd med att påbörja studierna, eller

2.fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Anstånd eller studieuppehåll enligt första stycket får medges inom den tid som beslutet om att utbildningen ska ingå i yrkesskolan avser.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela närmare föreskrif- ter om anstånd och studieuppehåll.

4 kap. Utbildningens ledning

Ledningsgrupp

1 § Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar, får ledningsgruppen vara gemensam för dessa.

2 § Ledningsgruppen ska bestå av

1.företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbild- ningen,

2.minst en företrädare för skolväsendet,

3.minst en företrädare för de studerande, och

4.den person som avses i 5 §.

4 § En majoritet av ledamöterna i en ledningsgrupp ska vara före- trädare för arbetslivet.

Ledningen av det dagliga arbetet

5 § Det ska finnas en av utbildningsanordnaren utsedd person som leder det dagliga arbetet i verksamheten. Denna person ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Studerandeinflytande

6 § De studerande ska ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbildningens upplägg och genomförande.

Tillsyn

7 § Utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den tillsyn över utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Med tillsyn avses i denna förordning en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att ut- bildningsanordnaren ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.

Kvalitetsgranskning

8 § Utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den kvalitets- granskning av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkes- högskolan.

Kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier.

Myndigheten får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten höra före- trädare för arbetslivet.

Utvärdering och uppföljning

9 § Utbildningsanordnaren är skyldig att utvärdera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Utlämnande av uppgifter

10 § Utbildningsanordnaren ska till Myndigheten för yrkeshögsko- lan lämna de uppgifter som myndigheten begär för myndighetens till- syn, kvalitetsgranskning, uppföljning och utvärdering.

Författningsförslag

SOU 2024:16

Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om det uppgifts- lämnande som avses i första stycket.

5 kap. Statlig finansiering

Inledande bestämmelser

1 § Statlig finansiering i form av statsbidrag får lämnas för utbild- ningar inom yrkesskolan enligt bestämmelserna i lagen (0000:000) om yrkesskolan och i denna förordning.

2 § Utöver det som anges i 1 § får även statlig finansiering i form av statsbidrag lämnas till utbildningsanordnaren för kostnader för studerande som genomför delar av utbildningen inom yrkesskolan vid en branschskola.

Med en branschskola avses i denna förordning en skola som genom- för yrkesutbildning på uppdrag av en utbildningsanordnare inom yrkesskolan. För att statsbidrag ska beviljas ska branschskolan rekom- menderats av en branschorganisation eller kunna uppvisa ett brett sam- arbete om utbildning med flera arbetsgivare inom den bransch som yrkesområdet tillhör.

3 § För utbildningar inom yrkesskolan får statsbidrag lämnas till kommuner, regioner eller enskilda fysiska eller juridiska personer.

Statsbidrag får även lämnas till dem som anges i första stycket för kostnader för

1.undervisning i svenska med yrkesinriktning i utbildningarna, och

2.särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsned- sättning i utbildningarna.

4 § Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas i mån av tillgång på medel. Statsbidrag får inte lämnas för en sådan del av en utbildning för vilken statsbidrag lämnas på annat sätt.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Beslut om statlig finansiering

5 § Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om statsbidrag efter ansökan av den som enligt 4 § lagen (0000:000) om yrkesskolan får anordna en utbildning inom yrkesskolan.

Myndigheten får meddela föreskrifter om ansökan.

6 § Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av stats- bidrag särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning

1.i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kompetent arbetskraft,

2.bidrar till den nationella kompetensförsörjningen eller till att bredda utbudet av yrkesutbildning för vuxna regionalt,

3.finansieras av arbetslivet, och

4.har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering.

Myndigheten ska vid fördelningen även beakta resultat från genom- förd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning.

7 § Vid beräkningen av statsbidrag ska Myndigheten för yrkeshög- skolan särskilt beakta

1.de faktiska kostnaderna för utbildningen, och

2.hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer.

8 § Beslut om statsbidrag ska innehålla uppgifter om

1.utbildningsanordnaren,

2.belopp,

3.utbildningens omfattning och antal årsplatser, och

4.utbildningens lokalisering.

Utbetalning av statlig finansiering

9 § Statsbidrag betalas ut av Myndigheten för yrkeshögskolan till utbildningsanordnaren.

Författningsförslag

SOU 2024:16

Upphörande och återkrav av statlig finansiering

10 § Beslut om statsbidrag för en utbildning ska upphöra att gälla om beslutet att utbildningen ska ingå i yrkesskolan återkallas enligt 1 kap. 6 §.

11 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig, om någon bestämmelse eller något villkor som gäller för bidraget i väsentlig mån har åsidosatts.

Myndigheten för yrkeshögskolan ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett bidrag, om någon är återbetalningsskyldig enligt första stycket.

12 § Om någon bestämmelse eller något villkor som gäller för stats- bidrag enligt denna förordning i väsentlig mån har åsidosatts, får Myn- digheten för yrkeshögskolan besluta att bidrag helt eller delvis ska hållas inne från kommande utbetalningar i väntan på rättelse. Om rät- telse inte görs, får myndigheten besluta att det innehållna beloppet ska dras av från statsbidraget.

6 kap. Försäkringar

1 § Myndigheten för yrkeshögskolan ska ansvara för att personer som är antagna till och genomgår en utbildning inom yrkesskolan är försäkrade för personskada. Försäkringen ska avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med utbildning inom yrkesskolan i Sverige. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning i den mån den studerande har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.

Myndigheten för yrkeshögskolan ska också ansvara för att det finns en ansvarsförsäkring som avser skador som studerande orsakar arbetsgivaren eller företagaren under utbildningsmoment som genom- förs vid företag i Sverige.

Försäkringarna ska tecknas av Myndigheten för yrkeshögskolan genom överenskommelser med Kammarkollegiet. Myndigheten för yrkeshögskolan ska överlämna utkast till överenskommelserna och ändringar i dessa till regeringen för godkännande innan de träffas.

SOU 2024:16

Författningsförslag

7 kap. Avskiljande

Förutsättningar för avskiljande

1 § En studerande på en utbildning inom yrkesskolan, som anord- nas av staten, en kommun eller en region, får avskiljas från utbild- ningen under de villkor som anges i 18 § lagen (0000:000) om yrkes- skolan.

Frågor om avskiljande prövas av Högskolans avskiljandenämnd enligt 8–20 §§ förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning och 8 § förordningen (2007:990) med in- struktion för Högskolans avskiljandenämnd.

Nämnden tar upp frågor om avskiljande endast efter skriftlig an- mälan från ledningsgruppen för utbildningen.

Utbildningsanordnaren är den studerandes motpart hos Högskolans avskiljandenämnd eller hos domstolen, om ett beslut av nämnden i fråga om avskiljande överklagas.

Verkan av ett avskiljande

2 § Ett beslut om avskiljande ska alltid innebära att den studerande tills vidare inte får fortsätta den pågående utbildningen.

Beslutet om avskiljande ska också innebära att den studerande tills vidare inte får antas till eller fortsätta annan utbildning av samma slag som anordnas av staten, en kommun eller en region, om inte Högskolans avskiljandenämnd beslutar något annat.

Ett beslut om avskiljande innebär vidare att den studerande tills vidare inte får antas till eller fortsätta någon annan utbildning inom yrkesskolan som anordnas av staten, en kommun eller en region, om det anges i beslutet.

3 § Ett beslut om avskiljande ska, på skriftlig begäran av den som beslutet avser, omprövas sedan två år förflutit från det att beslutet meddelades.

Vid en sådan omprövning gäller bestämmelserna om avskiljande i tillämpliga delar.

Författningsförslag

SOU 2024:16

Upphävande av ett avskiljande

4 § När ett beslut om avskiljande upphävs får den studerande utan särskild ansökan återuppta utbildningen och tillgodoräkna sig den tidigare fullgjorda utbildningen.

8 kap. Överklagande

1 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om över- klagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av Myndig- heten för yrkeshögskolan än beslut enligt 5 kap. 11 § får dock inte överklagas.

2 § Ett beslut av utbildningsanordnaren om avslag på en studeran- des begäran att få examensbevis eller utbildningsbevis får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Beslut av Överklagandenämnden för högskolan enligt denna för- ordning får inte överklagas.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Förordningen ska tillämpas på utbildning för första gången efter den 30 juni 2026.

SOU 2024:16

Författningsförslag

1.6Förslag till förordning om statsbidrag för yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag för yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymna- sial nivå som planeras, dimensioneras och erbjuds i samverkan mellan flera kommuner under medverkan av arbetslivet och som syftar till att leda till kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden (stats- bidrag för yrkesvux).

Förordningen innehåller också bestämmelser om statsbidrag för orienteringskurser och nivåer i ämnena svenska, svenska som andra- språk, engelska, matematik och samhällskunskap inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, som kombineras med utbildning enligt första stycket. Statsbidrag kan även enligt de förutsättningar som anges i förordningen lämnas för endast orienteringskurser. Med undantag för lärlingsutbildning kan vidare bidrag lämnas för yrkes- vux som kombineras med utbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk på grundläggande nivå och stödjande insat- ser. Dessutom finns bestämmelser om bidrag till de samverkande kommunerna för handledarutbildning och för ersättning till arbets- platsen vid lärlingsutbildning.

Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 11 § regeringsfor- men i fråga om 42 § och 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

2 § Det som sägs om samverkande kommuner i denna förordning gäller även för kommuner som omfattas av undantag från krav på sam- verkan enligt 2 kap. 2 a och 2 b §§ skollagen (2010:800).

Författningsförslag

SOU 2024:16

Förutsättningar för statsbidrag

3 § Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel vid ett eller flera tillfällen för ett kalenderår i taget (bidragsår).

4 § Statsbidrag får lämnas i form av grund- och tilläggsfinansiering. Statsbidrag får även lämnas vid stora och tillfälliga utbildningsbehov.

Statsbidrag i form av grund- och tilläggsfinansiering

5 § Statsbidrag för yrkesvux får lämnas i form av en grundfinansier- ing (grundbidrag). För att få denna del av bidraget ska de samverkande kommunerna själva finansiera (medfinansiera) den procentuella an- del årsstudieplatser som anges i 7 §. Statsbidrag får även lämnas i form av en tilläggsfinansiering (tilläggsbidrag). Denna del av statsbidraget finansieras utan krav på kommunal medfinansiering.

Grundbidrag och tilläggsbidrag ersätts med i 19–21 och 23–26 §§ angivna belopp per årsstudieplats för ett bidragsår. Omfattningen av en årsstudieplats framgår av 2 kap. 2 § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Statsbidrag ersätts med i 22 § angivna belopp per utbildning och verksamhetspoäng.

Bidragsram och storlek på grundbidraget

6 § Storleken på grundbidraget fastställs av Statens skolverk för en treårsperiod (treårig bidragsperiod). Storleken på grundbidraget som Skolverket beslutar ska vid tidpunkten för fastställandet räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

För varje bidragsperiod ska Skolverket besluta en bidragsram för varje kommun. Bidragsramen ska baseras på antalet invånare över 17 år i kommunen.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Medfinansiering

7 § För att erhålla hela grundbidraget ska de samverkande kommu- nerna medfinansiera årsstudieplatser utöver de årsstudieplatser som statsbidraget finansierar. Medfinansieringen ska uppgå till minst 30 pro- cent av antalet statsbidragsfinansierade årsstudieplatser.

Om de samverkande kommunerna inte medfinansierar i den ut- sträckning som anges i första stycket ska antalet årsstudieplatser som finansieras av grundbidraget, och därmed grundbidraget, minskas i motsvarande omfattning.

Storlek på tilläggsbidraget

8 § Storleken på tilläggsbidrag fastställs av Statens skolverk för högst ett år i taget (ettårig bidragsperiod). Dessa medel ska finansieras av staten utan krav på kommunal medfinansiering.

Utbildningar

9 § Statsbidrag får lämnas till de samverkande kommunerna för yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gym- nasial nivå, nivåer i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik eller samhällskunskap inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och orienteringskurser, om villkoren i 10–11 §§ och 16–17 §§ är uppfyllda. Om det är fråga om lärlingsutbildning ska dessutom villkoren i 18 § vara uppfyllda. Om det är fråga om en kom- binationsutbildning ska även villkoren i 24 § vara uppfyllda.

Yrkesråd

10 § För att de samverkande kommunerna ska erhålla statsbidrag för yrkesvux ska det finnas ett eller flera yrkesråd för samråd mellan företrädare för utbildningen och arbetslivet. Ett yrkesråd får vara gemensamt för flera utbildningar. Det får även vara gemensamt med motsvarande funktion inom gymnasieskolan.

Författningsförslag

SOU 2024:16

Inom lärlingsutbildning ska det i stället för ett yrkesråd finnas ett eller flera lärlingsråd enligt 2 kap. 10 c § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

11 § Yrkesrådet ska medverka till att utveckla samverkan mellan utbildning och arbetsliv och bidra till ett lärande i arbetslivet med hög kvalitet. Yrkesrådet ska bistå kommunerna med att belysa behoven i arbetslivet och med att ordna platser för arbetsplatsförlagt lärande i utbildningen. Yrkesrådet ska också medverka vid uppföljning och utvärdering av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Enstaka ämnen och nivåer i ämnen

12 § De samverkande kommunerna ska även erbjuda enstaka ämnen och nivåer i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde utifrån elevernas behov.

Annan utbildning inom kommunal vuxenutbildning

13 § Yrkesvux ska organiseras så att eleverna vid behov kan kom- binera utbildningen med annan utbildning inom kommunal vuxen- utbildning.

Modersmålsstöd och studiehandledning på modersmålet

14 § Orienteringskurser som syftar till att ge modersmålsstöd eller studiehandledning på modersmål ska erbjudas elever som behöver det.

Begränsningar

15 § Statsbidrag enligt denna förordning får inte lämnas för

1.individuella kurser,

2.komvuxarbete,

3.utbildning som eleven har rätt att delta i enligt 20 kap. 19, 19 a eller 19 b § skollagen (2010:800),

4.utbildning eller utbildningsplats som statsbidrag lämnas för på annat sätt, eller

SOU 2024:16

Författningsförslag

5.utbildning som bedrivs enligt förordningen (1992:395) om upp- dragsutbildning inom skolväsendet.

Orienteringskurser

16 § Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas för orienter- ingskurser för elever som också deltar i yrkesvux i någon av de sam- verkande kommunerna. Statsbidrag får lämnas för högst 200 verk- samhetspoäng för en och samma person, även om personen deltar i flera orienteringskurser. För en person som deltar i utbildning enligt denna förordning som kombineras med utbildning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå eller utbildning i svenska för in- vandrare får dock statsbidrag lämnas för orienteringskurser om högst 400 verksamhetspoäng. Högst 200 av dessa 400 verksamhetspoäng får avse orienteringskurser som syftar till att ge modersmålsstöd eller studiehandledning på modersmål och högst 200 får avse andra orien- teringskurser.

För en person som deltar i orienteringskurser i förberedande syfte för att därefter påbörja yrkesvux får, utöver det som anges i första stycket, ytterligare statsbidrag lämnas för högst 200 verksamhets- poäng. Detta bidrag får lämnas för endast orienteringskurser samt på både grundläggande och gymnasial nivå.

Nivåer i ämnen som kombineras med yrkesvux

17 § Statsbidrag enligt denna förordning får bara lämnas för nivåer i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik eller samhällskunskap inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå för elever som också deltar i yrkesvux i någon av de samverkande kommunerna. Sådana nivåer i ämnen får utgöra högst 25 procent av en elevs utbildning som statsbidrag lämnas för enligt denna förordning.

Författningsförslag

SOU 2024:16

Omfattningen av lärlingsutbildning

18 § Statsbidrag för lärlingsutbildning inom kommunal vuxenutbild- ning på gymnasial nivå får bara lämnas om utbildningen omfattar minst 400 och högst 1 600 gymnasiepoäng i ämnen som är relevanta för ett yrkesområde.

Bestämmelser om sammanhållna yrkesutbildningar i form av lär- lingsutbildning finns i 20 kap. 6 c–g §§ skollagen (2010:800) samt 2 kap. 16 a §, 4 kap. 12 a, 20, 20 a och 25 a §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Storleken på statsbidrag

Yrkesämnen och andra liknande ämnen

19 § Statsbidraget ersätts med 42 000 kronor per årsstudieplats under ett bidragsår för utbildning i ämnen som i gymnasieskolan utgör yrkes- ämnen inom barn- och fritidsprogrammet, försäljnings- och service- programmet, hotell- och turismprogrammet och vård- och omsorgs- programmet samt andra liknande ämnen som är relevanta för ett yrkesområde.

20 § Statsbidraget ersätts med 90 000 kronor per årsstudieplats under ett bidragsår för utbildning i ämnen som i gymnasieskolan ut- gör yrkesämnen inom bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, frisör- och stylistprogrammet, industritekniska programmet, naturbruksprogram- met, restaurang- och livsmedelsprogrammet och VVS- och fastig- hetsprogrammet samt andra liknande ämnen som är relevanta för ett yrkesområde.

21 § Statsbidraget ersätts med 110 000 kronor per årsstudieplats under ett bidragsår för ämnen eller nivåer i yrkesämnen inom kom- munal vuxenutbildning som anpassad utbildning.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Yrkesförarutbildningar

22 § Statsbidraget för yrkesförarutbildningar ersätts under ett bi- dragsår med följande belopp och verksamhetspoäng

1.72 000 kronor för persontransportutbildning (buss) som om- fattar 500 verksamhetspoäng,

2.82 800 kronor för godstransport 1 (lastbil) som omfattar 600 verk- samhetspoäng, och

3.114 000 kronor för godstransport 2 (lastbil med släp) som om- fattar 800 verksamhetspoäng.

Annan utbildning

23 § Statsbidraget ersätts med 36 000 kronor per årsstudieplats under ett bidragsår för orienteringskurser och för nivåer i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik eller samhällskunskap inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Kombinationsutbildningar

24 § Med undantag för lärlingsutbildning ska statsbidrag ersättas med ytterligare 55 000 kronor per årsstudieplats för yrkesvux om yrkesutbildningen kombineras med

1.utbildning i svenska för invandrare eller svenska som andra- språk på grundläggande nivå, och

2.stödjande insatser som syftar till att ge eleverna ökade möjlig- heter att nå målen för utbildningen.

För att statsbidraget ska lämnas behöver utbildningen bedrivas kombinerat eller integrerat. Det innebär att språk- och yrkeslärare behöver samordna utbildningen och samplanera undervisningen.

Ytterligare statsbidrag när det gäller lärlingsutbildning

25 § Vid lärlingsutbildning inom yrkesvux lämnas statsbidrag till de samverkande kommunerna även för ersättning till arbetsplatsen. Varje elev som tas emot på en arbetsplats för arbetsplatsförlagt lärande berättigar de samverkande kommunerna till statsbidrag för ersättning

Författningsförslag

SOU 2024:16

till arbetsplatsen med högst 40 000 kronor per årsstudieplats under bidragsperioden.

26 § Vid lärlingsutbildning inom yrkesvux får statsbidrag även läm- nas till de samverkande kommunerna för handledarutbildning. Sådant statsbidrag får lämnas med högst 3 500 kronor per bidragsperiod för varje handledare på en arbetsplats som tar emot en elev som antagits till lärlingsutbildningen, om handledaren har fullföljt en handledar- utbildning som Statens skolverk bedömer uppfyller de krav som verket har ställt upp för sådan utbildning. Bidrag får inte lämnas för en hand- ledare som statsbidrag enligt denna förordning har lämnats för tidigare.

Rekvisition av grundbidraget

27 § Statens skolverk betalar ut grundbidraget efter rekvisition från den samverkande kommunen utifrån förutsättningen som anges i 6 §.

När kommunerna rekvirerar bidrag ska de intyga att de samverkande kommunerna åtar sig att sammantaget medfinansiera utbildning på det sätt som anges i 7 §.

28 § I ett beslut om att betala ut grundbidrag ska sista dagen för redovisning enligt 38 § andra stycket anges. Ett beslut om grund- bidrag får förenas med ytterligare villkor som ska framgå av beslutet.

Ansökan och beslut om tilläggsbidrag

29 § De samverkande kommunerna ska ansöka om tilläggsbidraget till Statens skolverk, som prövar frågor om och betalar ut bidraget.

För att de samverkande kommunerna ska kunna få tilläggbidrag krävs att de avser att nyttja hela grundbidraget enligt 7 § första stycket och uppfylla villkoren enligt 30 §.

I ett beslut om att bevilja bidrag ska sista dagen för redovisning enligt 37 § andra stycket anges. Beslutet får förenas med villkor. Vill- koren ska framgå av beslutet.

SOU 2024:16

Författningsförslag

30 § Ansökan ska göras gemensamt av de samverkande kommu- nerna. Av ansökan ska följande framgå:

1.en beskrivning av varför grundbidraget och de samverkande kommunernas medfinansiering inte kommer att vara tillräckligt för att finansiera den planerade utbildningen,

2.hur mycket medel som de samverkande kommunerna är i be- hov av, och

3.övriga uppgifter som följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 42 §.

31 § När Statens skolverk fördelar tilläggsbidrag ska myndigheten ta hänsyn till behoven av kompetens på arbetsmarknaden och arbets- löshetens omfattning i de samverkande kommunerna. Bedömningen av behoven av kompetens på arbetsmarknaden ska göras med ut- gångspunkt i de regionala planeringsunderlag som Skolverket tar fram.

Statsbidrag vid särskilt stora och tillfälliga utbildningsbehov

32 § Efter beslut av regeringen får Statens skolverk besluta om extra tilldelning av statsbidrag till kommuner med särskilt stora och till- fälliga utbildningsbehov. Sådan extra tilldelning får lämnas vid

–stora företagsetableringar och företagsexpansioner,

–nedläggningar av stora arbetsplatser, eller

–andra särskilda omständigheter som innebär att det uppstår ett stort utbildningsbehov lokalt eller regionalt.

Bidraget lämnas utan krav på medfinansiering.

Skolverket beslutar om storlek på bidraget per årsstudieplats under bidragsåret och prövar andra frågor om bidraget samt betalar ut det.

33 § Statsbidrag enligt 32 § får lämnas till den kommun för yrkes- utbildningen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som är huvudman för utbildningen. Statsbidrag lämnas i enlighet med 4 och 9 §§ och med de begränsningar som framgår av 15 §.

34 § Ansökan om extra tilldelning av statsbidrag lämnas till Statens skolverk. Av ansökan ska följande framgå:

1. vilket eller vilka yrkesområden som ansökan avser,

Författningsförslag

SOU 2024:16

2.hur många årsstudieplatser som utbildningen sammanlagt ska omfatta,

3.skälen till att kommunen har prioriterat det eller de yrkesom- råden som avses,

4.övriga uppgifter som följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 42 §.

35 § Vid ansökan till utbildning som anordnas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå vid särskilt stora och tillfälliga utbildningsbehov ska den sökande ge in ansökan till den huvudman som anordnar utbildningen.

Huvudmannen som anordnar utbildningen beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen. Huvudmannen ska ta emot den sökande om de villkor som anges i 20 kap. 20 eller 20 a §§ skollagen (2010:800) är uppfyllda.

Rätt att delta i utbildning enligt 20 kap. 19, 19 a och 19 b §§ skol- lagen gäller inte deltagande i utbildning vid särskilt stora och tillfälliga utbildningsbehov.

36 § För utbildningar vid tillfälliga och särskilt stora utbildnings- behov får undantag göras från prioriteringen i 20 kap. 2 § andra stycket skollagen(2010:800).

Vid urval till utbildningar vid särskilt stora och tillfälliga utbild- ningsbehov som uppkommit på grund av stora företagsetableringar och företagsexpansioner eller vid nedläggningar av stora arbetsplat- ser får i stället hänsyn tas till den som har bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Bestämmelserna i 3 kap. 7 a och 8 a § förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning får därför tillämpas i stället för bestämmelserna i 3 kap. 7 och 8 §§ i samma förordning.

Uppföljning och redovisning

37 § Statens skolverk ska följa upp vilka utbildningar statsbidraget har använts till och hur bidraget har använts uppdelat på kön, ålder, tidigare utbildningsnivå, andel utrikes och inrikes födda och, för ut- rikes födda, vistelsetid i Sverige. Av uppföljningen ska det även framgå i vilken utsträckning elever som slutfört yrkesvux är sysselsatta i arbete.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Kommuner som har tagit emot statsbidrag enligt denna förord- ning ska medverka i den uppföljning av utbildningsverksamheten som bestäms av Skolverket och lämna de uppgifter som verket begär.

38 § Statens skolverk ska i samband med sin årsredovisning till Reger- ingskansliet redogöra för hur bidraget har använts.

Kommuner som har tagit emot statsbidrag enligt denna förord- ning ska lämna sådan ekonomisk och annan redovisning till Skolverket som verket begär.

Återbetalning, återkrav och omfördelning

39 § Kommuner som har tagit emot statsbidrag enligt denna förord- ning är återbetalningsskyldiga om

1.något av villkoren för bidraget i väsentlig mån har åsidosatts,

2.bidraget har lämnats på felaktig grund eller med för högt belopp,

3.bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har an- vänts för det ändamål det har lämnats för, eller

4.kommunen inte lämnar uppgifter som avses i 37 och 38 §§. Statens skolverk ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett

statsbidrag om någon är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Skolverket får besluta att avstå från återkrav helt eller delvis om

det finns särskilda skäl.

40 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlånings- ränta med två procentenheter.

Om det finns särskilda skäl för det får Statens skolverk besluta att avstå från krav på ränta helt eller delvis.

41 § Statens skolverk får besluta att fördela de medel som har åter- betalats enligt 39 § till andra samverkande kommuner som har ansökt om statsbidrag enligt denna förordning om kommunerna

1.inte har fått statsbidrag eller har fått ett lägre belopp än vad som de samverkande kommunerna ansökt om i tilläggsbidrag, och

Författningsförslag

SOU 2024:16

2.har gett eller bedöms ha möjlighet att ge utbildning i yrkesvux utöver vad kommunerna tidigare har fått bidrag för enligt denna för- ordning.

Bemyndigande

42 § Statens skolverk får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning.

Överklagande

43 § Beslut av en kommun får överklagas till Skolväsendets över- klagandenämnd i fråga om mottagande till kommunal vuxenutbild- ning enligt 35 §. Beslut om mottagande får endast överklagas av den sökande.

Övriga beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Förordningen tillämpas för första gången i fråga om statsbidrags- året 2026.

3.Genom förordningen upphävs förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

4.Den upphävda förordningen gäller fortfarande för statsbidrag som har beviljats före ikraftträdandet.

5.Statsbidrag får även lämnas för yrkesutbildning inom kommu- nal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller som anpassad utbildning på gymnasial nivå som bedrivs enligt äldre bestämmelser om kurser, om en elev har påbörjat en kurs eller en sammanhållen yrkesutbild- ning före den 1 juli 2025 och äldre bestämmelser gäller för utbild- ningen. I sådant fall ska det som anges i denna förordning om ämnen och nivåer i ämnen även gälla för sådana kurser.

6.Statsbidrag för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2025 ska dock efter den 30 juni 2030 endast lämnas enligt bestämmelserna

idenna förordning.

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.7Förslag till förordning om utbildning inom yrkesskolan som uppdragsutbildning

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om utbildning inom yrkesskolan som uppdragsutbildning som kompletterar bestämmel- serna i lagen (0000:000) om yrkesskolan.

2 § Utbildningsanordnaren ska anmäla att en utbildning inom yrkes- skolan ska bedrivas som uppdragsutbildning till Myndigheten för yrkeshögskolan.

3 § Uppdragsutbildningen får inte till någon del finansieras med statsbidrag enligt förordningen (0000:000) om yrkesskolan.

4 § Uppdragsutbildningen ska vara avgiftsfri för de studerande.

Tillämpning av lagen och förordningen om yrkesskolan

5 § I fråga om uppdragsutbildning tillämpas lagen (0000:000) om yrkesskolan med undantag av 12 § andra stycket 1 och förordningen (0000:000) om yrkesskolan med undantag av 1 kap. 1–7 §§, 2 kap. 2, och 5 §§, 3 kap., 5 kap. och 6 kap.

6 § Utbildningsanordnaren som enligt 12 § första stycket lagen (0000:000) om yrkesskolan ansvarar för att utbildningen genomförs ska även ansvara för att uppdragsutbildningen genomförs enligt denna förordning.

Utbildningar

7 § En uppdragsutbildning ska avse en utbildning inom yrkessko- lan. Uppdragsutbildningen kan avse en eller flera kurser eller hela ut- bildningen.

SOU 2024:16

Författningsförslag

8 § Om uppdragsgivaren är staten, en kommun, en region eller en motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), ska uppdraget avse

1.personalutbildning,

2.utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl,

3.utbildning som behövs av biståndspolitiska skäl, eller

4.utbildning som utgör ett led i rehabilitering av en enskild. När det inte är fråga om en offentlig uppdragsgivare ska uppdraget

avse

1.personalutbildning som är ägnad att få betydelse för de stude- randes arbete åt uppdragsgivaren, eller

2.utbildning som behövs av arbetsmarknadsskäl.

9 § Uppdragsutbildning får inte anordnas eller bedrivas på sådant sätt eller i sådan omfattning att den får en negativ inverkan på en utbild- ning inom yrkesskolan eller för de studerande i en sådan utbildning.

1.Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

2.Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2026.

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.8Förslag till förordning om ändring

i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1991:1124) om av- gifter för prövning inom skolväsendet

dels att 1, 2 och 3 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 1 a och 1 b §§, av föl- jande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Huvudmannen för utbildningen får ta ut en avgift av den som vill

gå igenom
1. särskilt anordnad prövning	1. prövning i grundskolan, och
i grundskolan,
2. särskilt anordnad prövning	2. prövning i gymnasieskolan,
i gymnasieskolan, om inte annat	om inte annat är föreskrivet,
är föreskrivet,

3.särskilt anordnad prövning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbild- ning som särskild utbildning, och

4.särskilt anordnad prövning inom kommunal vuxenutbildning

isvenska för invandrare eller mot- svarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning enligt skollagen (2010:800).

Avgift får dock inte tas ut för

1.den som har gått ut grund- skolan och inte uppfyllt de betygs- kriterier som minst ska ha uppfyllts

iårskurs 9 i det ämne prövningen gäller,

1Senaste lydelse 2022:276.

SOU 2024:16

Författningsförslag

2.en elev i gymnasieskolan som a) har fått betyget F på den kurs

prövningen gäller eller inte har fått betyg på kursen eftersom något så- dant inte har satts enligt 15 kap. 27 § skollagen, eller

b)har fått betyget F i det grund- skoleämne prövningen gäller eller inte har fått något betyg i ämnet eftersom något sådant inte har satts enligt 15 kap. 27 § skollagen,

3. en elev inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå som har fått betyget Icke godkänt eller betyget F på den kurs prövningen gäller,

4. den som efter avslutad kurs inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning inte har nått upp till nivån för betyget Godkänt eller betyget E,

5. den som efter avslutad kurs inom kommunal vuxenutbildning

isvenska för invandrare eller mot- svarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbild- ning enligt skollagen inte har nått upp till nivån för betyget Godkänt, eller

6. en elev inom den kommu- nala vuxenutbildningen som inom ramen för en kurs går igenom pröv- ning efter validering.

1 a §

Den prövandes hemkommun får ta ut en avgift av den som vill gå igenom

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.prövning inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller kommu- nal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, och

2.prövning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för in- vandrare eller motsvarande utbild- ning för den som har rätt att delta

isådan utbildning enligt skollagen (2010:800).

1 b §

Avgift enligt 1 och 1 a §§ får dock inte tas ut för

1.den som har gått ut grund- skolan och inte uppfyllt de betygs- kriterier som minst ska ha uppfyllts

iårskurs 9 i det ämne prövningen gäller,

2.en elev i gymnasieskolan som a) har fått betyget F på den nivå

i ett ämne som prövningen gäller eller inte har fått betyg i nivån i ämnet eftersom något sådant inte har satts enligt 15 kap. 27 § skol- lagen, eller

b)har fått betyget F i det grund- skoleämne prövningen gäller eller inte har fått något betyg i ämnet eftersom något sådant inte har satts enligt 15 kap. 27 § skollagen,

3. en elev inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå som har fått betyget Icke god- känt eller en elev inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

SOU 2024:16

Författningsförslag

som har fått betyget F på den nivå i ämnet prövningen gäller,

4.den som efter avslutad kurs inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grund- läggande nivå inte har nått upp till nivån för betyget Godkänt eller den som efter avslutad nivå i ett ämne inom kommunal vuxenut- bildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå inte nått upp till nivån för betyget E,

5.den som efter avslutad kurs inom kommunal vuxenutbildning

isvenska för invandrare eller mot- svarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbild- ning enligt skollagen inte har nått upp till nivån för betyget Godkänt, eller

6.en elev inom den kommu- nala vuxenutbildningen som inom ramen för en nivå i ett ämne går igenom prövning efter validering.

2 §2

Avgiften får uppgå till högst	Avgiften får uppgå till högst
500 kronor.	1 000 kronor.
3 §3
Avgifterna för prövning till-	Avgifterna för prövning inom
faller huvudmannen.	grundskolan och gymnasieskolan
	tillfaller huvudmannen för utbild-
	ningen. Avgifterna för prövning
	inom kommunal vuxenutbild-
	ning tillfaller den prövandes hem-
	kommun.

2Senaste lydelse 2021:593.

3Senaste lydelse 2021:97.

SOU 2024:16

Författningsförslag

1.9Förslag till förordning om ändring

i högskoleförordningen (1993:100)

Härigenom föreskrivs att bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100)1 ska ha följande lydelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

Nuvarande lydelse

Bilaga 3

PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG

OCH MERITVÄRDERING AV BETYG

Platsfördelning på grundval av betyg

1.Vid urval på grundval av betyg enligt 7 kap. 13 § första stycket 1 ska platserna fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i en betygsgrupp som indelas i I och II respektive i en folkhögskolegrupp enligt följande.

Betygsgrupp:

I. sökande med

–betyg från gymnasieskolan,

–betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning, och

–betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkes- examen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbild- ning på gymnasial nivå som ger grundläggande behörighet till utbild- ning som påbörjas på grundnivå,

II. sökande med

1Förordningen omtryckt 1998:1003.

Författningsförslag

SOU 2024:16

som lett till en yrkesexamen, i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, om betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, och

–betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med resultat från utbildning enligt förordningen (2018:1519) om behörighetsgivande och högskole- introducerande utbildning eller i kombination med intyg enligt den upphävda förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbild- ning vid universitet och högskolor eller i kombination med doku- menterat studieresultat från folkhögskola.

Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

9.Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med examen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divi- deras med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock med lägst 2 350.

SOU 2024:16

Författningsförslag

Föreslagen lydelse

Bilaga 32

PLATSFÖRDELNING PÅ GRUNDVAL AV BETYG

OCH MERITVÄRDERING AV BETYG

Platsfördelning på grundval av betyg

Betygsgrupp:

I. sökande med

–betyg från gymnasieskolan,

–betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser sådan utbildning,

–betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkes- examen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå som ger grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, och

–betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kom- bination med betyg från yrkesskola, om minst två tredjedelar av gym- nasiepoängen avser sådan utbildning,

II. sökande med

–betyg från gymnasieskolan i kombination med betyg från kom- munal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller i kombination med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där eller, i fråga om betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen, i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som leder till mer än grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå, om betyg från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan tillsammans eller

2Senaste lydelse 2023:83.

Författningsförslag

SOU 2024:16

var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen, eller i kombination med betyg från yrkesskolan, och

–betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med resultat från utbildning enligt förordningen (2018:1519) om behörighetsgivande och högskoleintro- ducerande utbildning eller i kombination med intyg enligt den upp- hävda förordningen (2007:432) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor eller i kombination med dokumenterat studieresultat från folkhögskola.

Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

9.Det som anges i 4, 5, 7 och 8 gäller också sökande med examen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

För att få ett jämförelsetal ska det sammanlagda betygsvärdet divi- deras med det antal gymnasiepoäng som ingår i examen, dock med lägst 2 300.

Sökande med gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med betyg från yrkesskolan

10.Det som anges i 9 gäller också sökande med examen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med betyg från yrkes- skolan.

Betyg i kurser från yrkesskolan ska dock ges följande siffervärden:

Icke godkänt (IG)	0
Godkänt (G)	10,0
Väl godkänt (VG)	15,0

SOU 2024:16

Författningsförslag

1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:990) med instruktion för Högskolans avskiljandenämnd

Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (2007:990) med instruk- tion för Högskolans avskiljandenämnd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Högskolans avskiljandenämnd har till uppgift att pröva frågor om

avskiljande av
1. studenter från högskoleut-		1. studenter från högskoleut-
bildning enligt	bestämmelser i	bildning enligt	bestämmelser i
högskolelagen (1992:1434) och		högskolelagen (1992:1434) och
förordningen (2007:989) om av-		förordningen (2007:989) om av-
skiljande av studenter från hög-		skiljande av studenter från hög-
skoleutbildning, och		skoleutbildning,
2. studerande i utbildning inom		2. studerande i utbildning inom
yrkeshögskolan enligt bestämmel-		yrkeshögskolan enligt bestämmel-
ser i lagen (2009:128) om yrkes-		ser i lagen (2009:128) om yrkes-
högskolan och	förordningen	högskolan och	förordningen
(2009:130) om yrkeshögskolan.		(2009:130) om yrkeshögskolan,
		och

3. studerande i utbildning inom yrkesskolan enligt bestämmelser i lagen (0000:000) om yrkesskolan och förordningen (0000:000) om yrkesskolan.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2009:137.

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.11Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program

Härigenom föreskrivs att 30 § förordningen (2000:634) om arbets- marknadspolitiska program ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

30 §1

Med förberedande insatser avses individuellt anpassade arbets- marknadspolitiska insatser för den som särskilt behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program, utbildning eller arbete.

Insatserna kan bestå av

1.kartläggning, vägledning och rehabilitering,

2.upphandlad utbildning av förberedande eller orienterande karaktär,

3.folkhögskoleutbildning i studiemotiverande syfte för personer som har fyllt 16 år och som varken har en gymnasieexamen eller grund- läggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå,

4. kommunal vuxenutbildning	4. kommunal vuxenutbildning
enligt 20 kap. skollagen (2010:800),	enligt 20 kap. skollagen (2010:800),
eller motsvarande utbildning vid	eller motsvarande utbildning vid
folkhögskola, som motsvarar sam-	folkhögskola, eller utbildning inom
manlagt längst ett års heltidsstu-	yrkesskolan, som motsvarar sam-
dier, och	manlagt längst ett års heltidsstu-
	dier, och

5.utbildning på heltid vid universitet eller högskola, inom yrkes- högskolan eller på eftergymnasial nivå inom folkhögskolan, som mot- svarar sammanlagt längst ett års heltidsstudier, för den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.

Den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och har studerat kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, eller motsva- rande utbildning vid folkhögskola, med stöd av andra stycket 4 får efter de studierna även delta i annan utbildning i enlighet med andra stycket 4 eller 5. Den utbildningen får kombineras med fortsatta studier i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola. I övrigt gäller att när en

1Senaste lydelse 2023:612.

100

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.12Förslag till förordning om ändring

i studiestödsförordningen (2000:655)

Härigenom föreskrivs att bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) ska ha följande lydelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

Nuvarande lydelse

Bilaga

Förteckning över de läroanstalter och utbildningar vid vilka studiestöd kan lämnas

A 1 Utbildningar som kan ge rätt till det högre bidragsbeloppet men för vilka studiemedel inte får lämnas före 20 års ålder

Folkhögskola: utbildning på grundskolenivå och utbildning som mot- svarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Gymnasieskola inom skolväsendet Hermods: utbildning på gymnasial nivå

Internationell gymnasieutbildning för International Baccalaureate (IB)

Kommunal vuxenutbildning: utbildning på grundläggande och gym- nasial nivå, utom uppdragsutbildning

Lycée Français Saint-Louis: utbildning på gymnasial nivå

Tyska skolan: utbildning på gymnasial nivå

Utbildning enligt förordningen (2015:504) om statsbidrag för ut- bildning som kombineras med traineejobb eller annat arbete

102

SOU 2024:16

Författningsförslag

Föreslagen lydelse

Bilaga1

Förteckning över de läroanstalter och utbildningar vid vilka studiestöd kan lämnas

-----------------------------------------------------------------------------

A 1 Utbildningar som kan ge rätt till det högre bidragsbeloppet men för vilka studiemedel inte får lämnas före 20 års ålder

Folkhögskola: utbildning på grundskolenivå och utbildning som mot- svarar kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Gymnasieskola inom skolväsendet Hermods: utbildning på gymnasial nivå

Internationell gymnasieutbildning för International Baccalaureate (IB)

Kommunal vuxenutbildning: utbildning på grundläggande och gymnasial nivå, utom uppdragsutbildning

Lycée Français Saint-Louis: utbildning på gymnasial nivå

Tyska skolan: utbildning på gymnasial nivå

Utbildning enligt förordningen (2015:504) om statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb eller annat arbete

Utbildning inom yrkesskolan enligt lagen (0000:000) om yrkesskolan, utom uppdragsutbildning

----------------------------------------------------------------------------

1Senaste lydelse 2020:1262.

103

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.13Förslag till förordning om ändring

i förordningen (2007:991) med instruktion för Överklagandenämnden för högskolan

Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (2007:991) med instruk- tion för Överklagandenämnden för högskolan ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Överklagandenämnden för högskolan har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut

1. inom universitetens och högskolornas område,

2. inom yrkeshögskolan, och	2. inom yrkeshögskolan,
	3. inom yrkesskolan, och
3. om kvalifikationer enligt	4. om kvalifikationer enligt
förordningen (2015:545) om refe-	förordningen (2015:545) om refe-
rensram för kvalifikationer för livs-	rensram för kvalifikationer för livs-
långt lärande.	långt lärande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

1Senaste lydelse 2015:547.

104

SOU 2024:16

Författningsförslag

1.14Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan

Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2009:130) om yrkes- högskolan ska införas en ny paragraf, 3 kap. 1 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 a §

Den som har en yrkesskole- examen får antas till en utbildning inom samma yrkesområde.

Myndigheten för yrkeshögsko- lan får meddela föreskrifter om när och hur en yrkesskoleexamen ska ge behörighet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

105

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.15Förslag till förordning om ändring

i gymnasieförordningen (2010:2039)

Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039) dels att 8 kap. 25 § ska ha följande lydelse,

dels att punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2023:654) om ändring i den förordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

25 §1

Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg där- ifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas på ett nationellt program utom de ämnen som bara får anord- nas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet.

Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar utbild- ning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.

Prövning på samma nivå i ett ämne eller prövning i gymnasie- arbete får som mest ske vid två tillfällen under en period på sex månader.

Ansökan att genomgå pröv- ning ska ges in till den prövandes hemkommun som ska sända an- sökan vidare till den skolenhet som ansökan avser om villkoren i tredje stycket är uppfyllt.

5.Den som påbörjat utbild- ning inom gymnasieskolan före den 1 juli 2025 får senast den 30 juni 2030 genomgå prövning enligt bestämmelserna i 8 kap. 24

1Senaste lydelse 2023:654.

106

SOU 2024:16

Författningsförslag

och 25 §§ i den äldre lydelsen. Den som inte är elev i gymnasie- skolan får då genomgå prövning i en kurs bara vid en skolenhet som anordnar utbildning i ett ämne på en nivå som motsvarar den kurs som prövningen gäller. Prövning i en kurs får som mest ske vid två tillfällen under en period på sex månader. Ansökan att genomgå prövning ska ges in till den prövandes hemkommun som ska sända ansökan vidare till den skolenhet som ansökan avser för- utsatt att antal prövningar i kursen inte överstiger begränsningen enligt ovan.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

107

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.16Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:1108) om vuxen- utbildning

dels att 2 kap. 16 §, 4 kap. 12 a, 19, 20, 20 b och 24 §§ ska ha föl- jande lydelse

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 2 kap. 10 c §, 3 kap. 7 a, 8 a, 16 a §§ och 4 kap. 15 c–15 e och 25 a §§, och närmast före 2 kap. 10 c § och 4 kap. 15 c § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. Lärlingsråd

10 c §

För sammanhållna yrkesutbild- ningar som genomförs som lär- lingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas ett eller flera lärlingsråd för samråd mellan huvudmannen, företrädare för berörda arbetstagare och arbets- givare, lärare och elever. I lärlings- råden får även annan utbildnings- anordnare ingå om denna bedriver utbildning på entreprenad åt huvud- mannen enligt 23 kap. skollagen samt samverkande kommuner, skol- personal och andra berörda intress- enter från arbetslivet.

Samverkan ska avse planering, genomförande och uppföljning av lärlingsutbildningen.

108

SOU 2024:16Författningsförslag

	Ett lärlingsråd kan inrättas ge-
	mensamt för flera lärlingsutbild-
	ningar.
16 §1
I 20 kap. 8 § skollagen	I 20 kap. 8 a § skollagen
(2010:800) anges att hemkom-	(2010:800) anges att hemkom-
munen ansvarar för att en indivi-	munen ansvarar för att en indivi-
duell studieplan upprättas för varje	duell studieplan upprättas för varje
elev och att planen ska innehålla	elev och att planen ska innehålla
uppgifter om den enskildes utbild-	uppgifter om den enskildes utbild-
ningsmål och planerad omfattning	ningsmål och planerad omfattning
av studierna.	av studierna. I förekommande fall
	ska planen även innehålla uppgifter
	om de stödinsatser som enligt 3 kap.
	5 § skollagen ska vidtas. Av planen
	ska det även framgå om en elev är
	antagen till en sammanhållen yrkes-

utbildning och i förekommande fall om den sammanhållna yrkesut- bildningen genomförs som lärlings- utbildning.

I den individuella studieplanen ska omfattningen av studierna anges i verksamhetspoäng när det gäller kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. Om utbildningsmålet för en elev i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå är en gymnasieexamen, ska det i planen anges vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot. Vidare ska i före- kommande fall målen för individuella kurser framgå av planen.

Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska i samband med utarbetandet erbjudas studie- och yrkes- vägledning. I vägledningen ska det ingå information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. Planen ska upprättas i nära anslutning till antagningen och ska vid behov revideras.

1Senaste lydelse 2022:1623.

109

Författningsförslag

SOU 2024:16

Rektorn ansvarar för att planen revideras och att hemkommunen informeras om revideringen.

3 kap.

7 a §

Om samtliga behöriga till lär- lingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbild- ning, får ett urval göras.

Vid urvalet ska företräde ges, i den ordning som anges nedan, till den sökande som har bäst förut- sättningar att tillgodogöra sig ut- bildningen på grund av att den sökande

1. arbetar eller nyligen arbetat inom det yrkesområde den sökta utbildningen avser,

2. arbetar eller nyligen arbetat inom ett annat yrkesområde, eller 3. har en slutförd gymnasial ut-

bildning.

8 a §

Om samtliga behöriga till lär- lingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning som anpassad ut- bildning på gymnasial nivå inte kan antas till sådan utbildning, ska ett urval göras.

Vid urvalet ska företräde ges, i den ordning som anges nedan, till den sökande som har bäst förut- sättningar att tillgodogöra sig utbild- ningen på grund av att den sökande

1. arbetar eller nyligen arbetat inom det yrkesområde den sökta utbildningen avser,

110

Om ett utdrag ur betygskata- logen begärs av en person som har genomgått en sammanhållen yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning, ska det finnas en bilaga till utdraget. Av bilagan ska det framgå vilket eller vilka yrkesområden som den samman- hållna yrkesutbildningen är av- sedd för. Vidare ska det av bi- lagan framgå om utbildningen har genomförts som lärlingsutbildning. Om personen kan visa att den i ett annat sammanhang har slut- fört en nivå i ett ämne som ingår i yrkesutbildningen, ska bilagan även innehålla uppgifter om en sådan nivå.

Allmän examen

15 c §

Gymnasieexamen i form av all- män examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav god- kända betyg i 2 250 gymnasie- poäng som innefattar betyg på

111

SOU 2024:16

Författningsförslag

2.arbetar eller nyligen arbetat inom ett annat yrkesområde, eller

3.har en slutförd gymnasial ut- bildning.

4kap. 12 a §2

Om ett utdrag ur betygskata- logen begärs av en person som har genomgått en sammanhållen yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning, ska det finnas en bilaga till utdraget. Av bilagan ska det framgå vilket eller vilka yrkesområden som den samman- hållna yrkesutbildningen är av- sedd för. Om personen kan visa att den i ett annat sammanhang har slutfört en nivå i ett ämne och nivån motsvarar en nivå som ingår i yrkesutbildningen, ska bi- lagan även innehålla uppgifter om en sådan nivå.

2Senaste lydelse 2023:655.

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.nivå 1 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,

2.nivå 1 i ämnet engelska,

3.nivå 1 a i ämnet matematik,

och

4.ett komvuxarbete från kom- munal vuxenutbildning på gym- nasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En sådan examen ska även inne- fatta

1.betyg i ämnena historia, sam- hällskunskap, religionskunskap och naturkunskap om sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och

2.betyg om sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng som är satta på

a) nivåer i ämnen som får ingå

iett nationellt program i gymnasie- skolan,

b) en riksrekryterande utbild- ning med eget examensmål enligt 5 kap. 13 § andra stycket gymnasie- förordningen (2010:2039), eller

c) kurser som får ingå i en ut- bildning i yrkesskolan enligt 5 § lagen (0000:000) om yrkesskolan.

15 d §

Omfattningen av en kurs i en utbildning i yrkesskolan ska vid utfärdande av allmän examen en- ligt 15 c § räknas om från yrkes- skolepoäng till gymnasiepoäng. Vid omräkningen ska varje yrkesskole- poäng motsvara fyra gymnasie- poäng.

112

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan yrkesexamen eller allmän examen som avses i detta kapitel med samma innehåll som den tidigare examen inte utfärdas.

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan högskoleförberedande examen eller allmän examen som avses i detta kapitel inte utfärdas.

För den som tidigare har fått en allmän examen får en sådan yrkes- examen eller högskoleförberedande examen som avses i detta kapitel inte utfärdas.

113

SOU 2024:16

Författningsförslag

15 e §

Om den allmänna examen innehåller kurser från yrkesskolan får den endast innehålla ämnen eller nivåer i ämnen i gymnasie- gemensamma ämnen och ett kom- vuxarbete från kommunal vuxen- utbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete.

Rektorn i kommunal vuxen- utbildning får dock, trots vad som anges i första stycket, besluta om att ytterligare ämnen eller nivåer i ämnen från kommunal vuxen- utbildning och gymnasieskolan får ingå i examen om rektorn bedömer att dessa inte överlappar med de kurser från yrkesskolan som ingår i examen.

19 §

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan yrkesexamen som avses i detta kapitel med samma innehåll som den tidigare examen inte utfärdas.

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan högskoleförberedande examen som avses i detta kapitel inte ut- färdas.

Författningsförslag

SOU 2024:16

20 §3

Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framgå

1. om beviset avser en yrkes-		1. om beviset avser en yrkes-
examen eller	högskoleförbered-	examen,	högskoleförberedande
ande examen,		examen eller allmän examen,
2. vilket program inom gym-		2. vid en yrkesexamen eller hög-
nasieskolan	som utbildningen	skoleförberedande		examen: vilket
huvudsakligen motsvarar eller vil-		program	inom	gymnasieskolan
ket studieområde inom kommu-		som utbildningen huvudsakligen
nal vuxenutbildning som utbild-		motsvarar eller vilket studieom-
ningen är inriktad mot,		råde inom kommunal vuxenut-
		bildning som utbildningen är in-
		riktad mot,

3.om personen har fått grundläggande behörighet till högskole- utbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkes- examen,

4.att ett godkänt gymnasiearbete eller ett godkänt komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har genomförts och vad det har innehållit, och

5.om eleven genomgått en lär- lingsutbildning och omfattningen av den,

5. att examen motsvarar nivå 4	6. att examen motsvarar nivå 4
i den nationella referensramen för	i den nationella referensramen för
kvalifikationer för livslångt lärande	kvalifikationer för livslångt lärande
enligt förordningen (2015:545) om	enligt förordningen (2015:545) om
referensram för kvalifikationer	referensram för kvalifikationer
för livslångt lärande.	för livslångt lärande.

Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser.

För varje ämne ska det framgå

1.alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg,

2.vilka nivåer i ämnet betyget omfattar,

3.hur många gymnasiepoäng betyget omfattar,

4.vilka nivåer som ingår i examen och i förekommande fall vilka som inte ingår i examen,

3Senaste lydelse 2023:655.

114

SOU 2024:16

Författningsförslag

5.vilka nivåer som personen har läst eller prövat inom kommunal vuxenutbildning, och

6.i förekommande fall på vilka nivåer som personen har genom- fört prövning i gymnasieskolan när personen inte var elev där.

20 b §4

Av ett komvuxbevis som utfärdas för en person som har genom- fört arbetsplatsförlagt lärande ska omfattningen av lärandet framgå av komvuxbeviset. Vidare ska det framgå vilken eller vilka arbets- platser som lärandet har genomförts på och vilka arbetsuppgifter som personen har utfört där.

Om personen begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet.

Om eleven har genomgått en lärlingsutbildning ska detta anges och även omfattningen av den.

24 §5

Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg, examensbevis och komvuxbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar

även vid prövning.
I 20 kap. 42–44 §§ skollagen	I 20 kap. 42–44 §§ skollagen
(2010:800) och valideringsförord-	(2010:800) och valideringsförord-
ningen (2022:1549) finns bestäm-	ningen (2022:1549) finns bestäm-
melser om validering. I 20 kap.	melser om validering. I 20 kap.
43 § skollagen anges att betyg efter	43 och 43 a §§ skollagen anges
en validering ska sättas genom	att betyg efter en validering ska
prövning.	sättas genom prövning eller, gäl-
	lande betyget E, genom beslut av
	rektor.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning och validering.

4Senaste lydelse 2023:655.

5Senaste lydelse 2022:1554.

115

SOU 2024:16

Författningsförslag

1.17Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:1162) med in- struktion för Myndigheten för yrkeshögskolan

dels att 1–4, 9 a, 13, och 18 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det närmast före 13 § ska införas en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 §
Myndigheten för yrkeshög-	Myndigheten för yrkeshög-
skolan är förvaltningsmyndighet	skolan är förvaltningsmyndighet
för yrkeshögskolan. Myndigheten	för yrkesskolan och yrkeshögsko-
ska verka för att behoven av efter-	lan. Myndigheten ska verka för att
gymnasial yrkesutbildning, som	behoven av gymnasial yrkesut-
inte är utbildning enligt högskole-	bildning, som inte är utbildning
lagen (1992:1434) eller kan leda	enligt skollagen (2010:800), till-
fram till en examen enligt lagen	godoses. Myndigheten ska även
(1993:792) om tillstånd att ut-	verka för att behoven av efter-
färda vissa examina, tillgodoses.	gymnasial yrkesutbildning, som
	inte är utbildning enligt högskole-
	lagen (1992:1434) eller kan leda
	fram till en examen enligt lagen
	(1993:792) om tillstånd att ut-
	färda vissa examina, tillgodoses.

Myndigheten har även andra uppgifter som följer av denna för- ordning eller av andra föreskrifter eller särskilda beslut.

2 §1

Myndigheten ska

1.besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan,

1.besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkesskolan enligt förordningen (0000:000) om yrkes- skolan och yrkeshögskolan enligt

1Senaste lydelse 2015:546.

117

FörfattningsförslagSOU 2024:16

		förordningen	(2009:130)	om
		yrkeshögskolan,
2. pröva frågor om statsbidrag		2. pröva frågor om statsbidrag
eller särskilda medel enligt förord-		enligt förordningen om yrkessko-
ningen om yrkeshögskolan,		lan och statsbidrag eller särskilda
		medel enligt	förordningen	om
		yrkeshögskolan,
3. på det sätt som	anges i	3. på det	sätt som anges i
6 kap. 1 § förordningen om yrkes-		6 kap. 1 § förordningen om yrkes-
högskolan svara för sådana för-		skolan och 6 kap. 1 § förordningen
säkringar som anges där,		om yrkeshögskolan svara för så-
		dana försäkringar som anges där,
4. analysera arbetsmarknadens		4. analysera arbetsmarknadens
behov av utbildningar inom yrkes-		behov av utbildningar inom yrkes-
högskolan,		skolan och yrkeshögskolan,
5. svara för ett register över		5. svara för ett register över
uppgifter om de studerande i ut-		uppgifter om de studerande i ut-
bildningarna inom yrkeshögsko-		bildningarna	inom yrkesskolan
lan och i de utbildningar inom		och i de utbildningar inom yrkes-
yrkeshögskolan som bedrivs som		skolan som bedrivs som uppdrags-
uppdragsutbildningar	samt de	utbildningar och yrkeshögskolan
studerandes studieresultat, betyg,		och i de utbildningar inom yrkes-
examina och utbildningsbevis,		högskolan som bedrivs som upp-
		dragsutbildningar samt de		stu-

derandes studieresultat, betyg, examina och utbildningsbevis,

6.pröva frågor om stöd enligt förordningen (2013:871) om stöd för konst och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar samt svara för ett register över uppgifter om de studerande i utbildningarna och de studerandes studieresultat, betyg, intyg och utbildningsbevis,

7.pröva frågor om statsbidrag enligt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk,

8.pröva frågor enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, och

9.svara för att sammanställa uppgifter om nivån på kvalifikatio- ner enligt förordningen om referensram för kvalifikationer för livs- långt lärande.

118

SOU 2024:16

Författningsförslag

3§2

Myndigheten ska främja utvecklingen av

1.utbildningarna inom yrkes- skolan,

1. utbildningarna inom yrkes-	2. utbildningarna inom yrkes-
högskolan,	högskolan,
2. de utbildningar som stats-	3. de utbildningar som stats-
bidrag lämnas för enligt förord-	bidrag lämnas för enligt förord-
ningen (2012:140) om statsbidrag	ningen (2012:140) om statsbidrag
för viss utbildning som rör tolk-	för viss utbildning som rör tolk-
ning och teckenspråk, och	ning och teckenspråk, och
3. de utbildningar som stöd	4. de	utbildningar som stöd
lämnas för enligt förordningen	lämnas	för enligt förordningen
(2013:871) om stöd för konst-	(2013:871) om stöd för konst-
och kulturutbildningar och vissa	och kulturutbildningar och vissa
andra utbildningar.	andra utbildningar.
Myndigheten ska även främja	Myndigheten ska även främja
kvaliteten i de utbildningar som	kvaliteten i de utbildningar som
anges i första stycket 1–3.	anges i första stycket 1–4.

4 §3

Myndigheten ska

1.ha tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan, de utbild- ningar inom yrkeshögskolan som bedrivs som uppdragsutbild- ningar, de utbildningar som stats- bidrag lämnas för enligt förord- ningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolk- ning och teckenspråk samt de utbildningar som stöd lämnas för enligt förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kultur- utbildningar och vissa andra ut- bildningar, och

1.ha tillsyn över utbildningarna inom yrkesskolan, de utbildningar inom yrkesskolan som bedrivs som uppdragsutbildningar, utbild- ningarna inom yrkeshögskolan, de utbildningar inom yrkeshög- skolan som bedrivs som uppdrags- utbildningar, de utbildningar som statsbidrag lämnas för enligt för- ordningen (2012:140) om stats- bidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk samt de utbildningar som stöd lämnas för enligt förordningen (2013:871) om stöd för konst-

2Senaste lydelse 2014:1004.

3Senaste lydelse 2016:156.

119

Författningsförslag

SOU 2024:16

och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar, och

2.granska kvaliteten i de utbildningar som avses i 1 samt utbild- ningsanordnarnas kvalitetsarbete.

Tillsynen och kvalitetsgranskningen ska genomföras med utgångs- punkt i en behovsanalys och avse enskilda utbildningar. Kvalitets- granskningen ska även avse utbildningsanordnarens eget kvalitetsarbete. Kvalitetsgranskningen kan därutöver ha en övergripande karaktär ut- ifrån olika teman.

9 a §4

Myndigheten ska informera och sprida kunskap om

	1. yrkesskolan och det samlade
	utbudet av utbildningar inom yrkes-
	skolan,
1. yrkeshögskolan och det sam-	2. yrkeshögskolan och det sam-
lade utbudet av utbildningar inom	lade utbudet av utbildningar inom
yrkeshögskolan,	yrkeshögskolan,
2. utbudet av utbildningar som	3. utbudet av utbildningar som
statsbidrag lämnas för enligt för-	statsbidrag lämnas för enligt för-
ordningen (2012:140) om stats-	ordningen (2012:140) om stats-
bidrag för viss utbildning som	bidrag för viss utbildning som
rör tolkning och teckenspråk, och	rör tolkning och teckenspråk, och
3. utbudet av utbildningar som	4. utbudet av utbildningar som
stöd lämnas för enligt förord-	stöd lämnas för enligt förord-
ningen (2013:871) om stöd för	ningen (2013:871) om stöd för
konst- och kulturutbildningar	konst- och kulturutbildningar
och vissa andra utbildningar.	och vissa andra utbildningar.
Yrkeshögskolans	Arbetsmarknadsrådet för
arbetsmarknadsråd	yrkesskolan och yrkeshögskolan
13 §5
Inom myndigheten finns ett	Inom myndigheten finns ett
rådgivande organ som benämns	rådgivande organ som benämns
Yrkeshögskolans arbetsmarknads-	Arbetsmarknadsrådet. Rådet ska

4Senaste lydelse 2014:1004.

5Senaste lydelse 2018:758.

120

SOU 2024:16Författningsförslag

råd. Rådet ska bistå myndigheten	bistå myndigheten med informa-
med information inom yrkes-	tion inom yrkesskolans och yrkes-
högskolans område.	högskolans område.

Rådet ska bestå av en ordförande och högst åtta ledamöter. Ord- föranden ska vara myndighetschefen eller den som myndighetschefen

bestämmer.
	18 §6
Myndigheten ska ta ut avgifter	Myndigheten ska ta ut avgifter
av en utbildningsanordnare som	av en utbildningsanordnare som
bedriver utbildning inom yrkes-	bedriver utbildning inom yrkes-
högskolan som uppdragsutbild-	skolan eller inom yrkeshögskolan
ning. Avgifterna ska tas ut för	som uppdragsutbildning. Avgif-
	terna ska tas ut för

1.studiedokumentation och administration för uppdragsutbild- ningen med 3 000 kronor per utbildningsomgång, och

2.tillsyn över och uppföljning av uppdragsutbildning som endast

imindre omfattning är integrerad i en utbildning inom yrkeshög- skolan med 23 000 kronor per ärende.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

6Senaste lydelse 2014:1004.

121

Författningsförslag

SOU 2024:16

1.18Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande ska ha följande lydelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026.

Nuvarande lydelse

Bilaga 2

Förteckning över nivåer på kvalifikationer vars resultat av lärande är författningsreglerat

Nivå 1

Nivå 4

Gymnasieexamen från gymnasieskolan

Slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat pro- gram i gymnasieskolan

Gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning

Intyg om godkänt resultat från allmän kurs på gymnasial nivå från folkhögskola

122

SOU 2024:16

Författningsförslag

Föreslagen lydelse

Bilaga 21

Förteckning över nivåer på kvalifikationer vars resultat av lärande är författningsreglerat

Nivå 1

Nivå 4

Gymnasieexamen från gymnasieskolan

Slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat pro- gram i gymnasieskolan

Gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning

Intyg om godkänt resultat från allmän kurs på gymnasial nivå från folkhögskola

Yrkesskoleexamen från yrkesskolan

1Senaste lydelse 2021:100.

123

2Utredningens uppdrag och arbete

2.1Utredningens uppdrag

Den 22 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som skulle lämna förslag på hur i första hand yrkesutbildningen inom kommunal vuxenutbildning (komvux) kan bli mer effektiv och bättre anpassad efter de behov som finns, både på arbetsmarknaden och hos individer. Utredaren ska enligt direktivet bland annat

•analysera om bestämmelserna för regional yrkesinriktad vuxen- utbildning (regionalt yrkesvux) är ändamålsenliga utifrån bland annat de mål och syften som finns med utbildningen och olika elev- gruppers behov och förutsättningar,

•undersöka och vid behov föreslå åtgärder för att åstadkomma mer långsiktighet och förutsägbarhet när det gäller statens finansier- ing av yrkesutbildning inom komvux,

•ta ställning till om det bör införas möjligheter till riksrekrytering till vissa sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux, och i så fall föreslå när en utbildning får vara riksrekryterande och hur en riksrekryterande utbildning ska beslutas,

•se över ordningen för prövning i komvux, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan,

•vid behov föreslå åtgärder för att fler sökande från lägre priorite- rade urvalsgrupper ska kunna antas till yrkesutbildning för vuxna,

•analysera vilka åtgärder, till exempel förbättrad tillgång till stöd, som kan få fler elever att nå målen med sin utbildning i komvux, och vid behov föreslå sådana åtgärder, och

•lämna nödvändiga författningsförslag.

125

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2024:16

Den 6 juli 2023 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utred- ningen. Utredaren fick i uppdrag att även föreslå hur en ny form av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå kan införas. Detta för att förstärka kopplingen mellan utbildning för vuxna och arbetslivet. Utredaren ska även bland annat

•föreslå inriktning och utformning för den nya formen av yrkes- utbildning med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkes- högskolan,

•vid behov föreslå avgränsningar mellan den nya formen av yrkes- utbildning och andra former av yrkesutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå, och

•lämna nödvändiga författningsförslag.

2.2Utredningens arbete

Utredningen har tillsammans med utredningens experter och sak- kunniga genomfört sex möten under 2023, och ett möte under 2024. Utöver dessa möten har expertgruppen beretts tillfälle att lämna skriftliga synpunkter på underlag från utredningen. Utredningen har återkommande träffat företrädare för statliga myndigheter, Folkbild- ningsrådet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Vuxenutbildning i Samverkan (ViS), Industrirådet, Yrkes- högskoleförbundet, Almega, Landsorganisationen i Sverige (LO) och ett flertal andra organisationer. Utredningen har deltagit i fler- talet konferenser och sammanträden där syftet både varit att presen- tera utredningens uppdrag och att samråda med mötesdeltagarna, till exempel ViS-konferensen, Westums årskonferens, Statens skolverks (Skolverket) regionala dialoger om komvux, Skolverkets konferens Mötesplats komvux, Vård- och omsorgscollege rikskonferens, SKR:s komvuxnätverk och Skolriksdag.

Utredningen har träffat företrädare för Synskadades riksförbund, Hörselskadades riksförbund, Funktionsrätt Sverige och Autism Sverige. Ett antal statliga utredningar med anknytning till utredningens upp- drag har pågått parallellt och utredningen har haft avstämningar med flera av dessa, till exempel Framtidens yrkeshögskola (SOU 2023:31), Utredningen om fler vägar till arbetslivet (dir 2022:74), Statens an- svar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag (SOU 2022:53),

126

SOU 2024:16

Utredningens uppdrag och arbete

På egna ben – Utvecklad samverkan för individers etablering på arbets- marknaden (SOU 2023:7), och Utredningen om språkkrav för perso- nal i äldreomsorgen (dir. 2023:44).

Vidare har utredningen anordnat seminarier med företrädare för kommunernas vuxenutbildning vid två tillfällen där frågor om stats- bidrag och elevers tillgång till stöd inom komvux har diskuterats. Dessutom har ett seminarium om lärlingar med företag och bransch- organisationer genomförts tillsammans med Svenskt Näringsliv.

Utredningens arbete bygger vidare på den kunskapsbas och de analyser, bedömningar och förslag som har presenterats i tidigare ut- redningar och rapporter och som på olika sätt berör komvux och yrkes- utbildning.

På uppdrag av utredningen har konsultbolaget Sweco samlat in in- formation genom en enkätstudie om urval bland sökande till yrkes- utbildning i komvux och om orsaker till studieavbrott från yrkes- utbildning i komvux.

Utredningen har gjort värdefulla studiebesök och haft möten hos vuxenutbildningar i Linköping, Eslöv, Södertälje, Östersund, Skellefteå, Göteborgsregionen, Uddevalla och Fyrbodal, Mölndal och Nyköping. I Katrineholm har utredningen besökt två branschskolor. Utred- ningen har även haft flera digitala möten och möten i utredningens lokaler i Stockholm med kommuner och kommunalförbund från olika delar av landet.

Utredningen har haft stor hjälp med att arrangera studiebesök och möten och vill därför särskilt tacka alla de personer, organisationer, skolor, kommuner, engagerade lärare, rektorer och annan personal inom vuxenutbildningen som har tagit emot oss och svarat på våra frågor.

2.3Betänkandets disposition

I kapitel 1 finns utredningens författningsförslag.

Kapitel 2, detta kapitel, är ett inledande kapitel som beskriver ut- redningen uppdrag, arbete och betänkandets disposition.

I kapitel 3 presenterar utredningen en ny utbildningsform med yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, benämnd yrkesskola.

I kapitel 4 presenterar utredningen uppdraget att kartlägga hur ofta urval bland sökande behöver göras till yrkesutbildning för vuxna och

127

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2024:16

hur vanligt det är att sökande från lägre prioriterade urvalsgrupper nekas plats. Här finns även förslag på hur bestämmelserna om mot- tagande, antagning och fullföljande av utbildning kan ändras så att de även gäller för en hel sammanhållen yrkesutbildning i komvux.

I kapitel 5 presenterar utredningen förslag på hur statsbidraget för regionalt yrkesvux kan bli mer långsiktigt och ändamålsenligt för att möta arbetsmarknadens kompetensbehov.

I kapitel 6 presenterar utredningen förslag på hur lärlingsutbild- ningen inom komvux kan utvecklas genom att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetslivet.

I kapitel 7 presenterar utredningen förslag om hur komvux bättre kan möta stora och tillfälliga utbildningsbehov.

I kapitel 8 presenterar utredningen förslag om elevers tillgång till stöd i komvux.

I kapitel 9 presenterar utredningen förslag om underlättande av studier för elever med funktionsnedsättning.

I kapitel 10 presenterar utredningen förslag på hur övergångar till arbetsmarknaden för elever inom komvux som anpassad utbildning kan underlättas.

I kapitel 11 presenterar utredningen förslag om en ny ordning för prövning av betyg inom komvux, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.

I kapitel 12 presenterar utredningen förslag om uppföljning och utvärdering av förslagen i detta betänkande samt av andra nyligen beslutade reformer inom yrkesutbildning för vuxna.

I kapitel 13, 14 och 15 finns förslag om ikraftträdande- och över- gångsbestämmelser, konsekvensanalys och författningskommentarer.

I bilaga 1 finns utredningens ursprungliga direktiv och i bilaga 2 finns tilläggsdirektiven. I bilaga 3 finns den undersökning om urval till och avbrott från komvux som konsultbolaget Sweco har genomfört på uppdrag av utredningen.

128

3 En ny yrkesskola för vuxna

3.1Uppdraget

I detta kapitel behandlar utredningen uppdraget att föreslå inrikt- ning och utformning av en ny form av yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas inom yrkeshögskolan.

Uppdraget gavs till utredningen genom ett tilläggsdirektiv den 6 juli 2023. Av direktivet framgår att utredningen bland annat ska analysera och föreslå vilka krav som ska ställas för att en offentlig eller enskild aktör ska få anordna den nya formen av yrkesutbildning och villkor för att statligt stöd ska få lämnas för utbildningen. Ut- över detta ska utredningen föreslå hur införandet av den nya formen av yrkesutbildning kan följas upp och utvärderas. En viktig utgångs- punkt bör vara att sökande från hela landet kan tas emot till ut- bildningarna.

I utredningens ursprungliga direktiv från juni 2022 ingår även att ta ställning till om det bör införas möjligheter till riksrekrytering till vissa sammanhållna yrkesutbildningar inom kommunal vuxenutbild- ning (komvux), och i så fall föreslå när en utbildning får vara riks- rekryterande och hur en riksrekryterande utbildning ska beslutas. Detta kapitel kommer även att behandla denna del av uppdraget.

Uppdraget att utreda riksrekrytering inom den nya yrkesutbildningen för vuxna och inom komvux

Utredningen har både i uppdrag att utreda om komvux ska kunna vara riksrekryterande och föreslå en ny form av utbildning som ska vara riksrekryterande. Det är dock enligt utredningens bedömning inte rimligt att införa riksrekrytering i komvux samtidigt som det införs en ny form av utbildning för vuxna som är riksrekryterande.

129

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

Ett riksrekryterande komvux och den nya utbildningsformen skulle bli konkurrerande och kunna erbjuda samma yrkesutbildningar, vilket skulle kunna leda till flera negativa konsekvenser. Inte minst skulle det kunna innebära att yrkesutbildningar som är viktiga för kompe- tensförsörjningen konkurrerar om samma elever och skulle löpa risk att läggas ned på grund av för få sökande. Utredningen kommer där- för inte att föreslå riksrekrytering inom komvux. Det enda undantaget är utredningens förslag i kapitlet som handlar om utbildning vid stora och tillfälliga utbildningsbehov, som i praktiken kommer att vara riks- rekryterande. Behovet av riksrekryterande utbildningar för vuxna på gymnasial nivå bör i stället hanteras inom den nya yrkesutbildningen för vuxna.

Yrkesvux möter inte alla de kompetensbehov som finns

Enligt en uppföljning som Statens skolverk (Skolverket) genomfört, fanns det knappt 60 000 elever i regionalt yrkesvux1 under 2021. Av dessa fanns drygt 50 procent i utbildningar inom vård och omsorg och barn och fritid.2 Det är viktigt att påpeka att kompetensbehoven inom dessa områden är omfattande, även om koncentrationen av utbildning till dessa två yrkesområden är betydande. Det finns dock många utbildningsinriktningar som knappt förekommer inom regio- nalt yrkesvux eller komvux i övrigt, trots kompetensbrist. Utbudet av olika yrkesutbildning inom komvux är relativt begränsat, sett till de behov som finns. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är för få sökande det största hindret för ett bredare utbud inom regio- nalt yrkesvux. Närmare två av tre kommuner anger att för få sökande är ett av de största hindren för att genomföra ett bredare utbud av yrkesutbildningar och att söktrycket är lågt, särskilt till de tekniskt inriktade utbildningarna.3

Förutom att utbudet av yrkesutbildning behöver vara brett för att möta de behov som finns, bör de även kunna anpassas för att möta förändrade behov av kompetenser. Det finns ett kontinuerligt behov av nya eller förändrade kvalifikationer och kompetenser inom fler- talet yrkesområden. För att utbud och innehåll ska vara aktuellt och

1Med regionalt yrkesvux avses utbildning enligt förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

2Skolverket (2022), Uppföljning av regionalt yrkesvux – utbildning 2021 och etablering 2020.

3SKR (2018), Utbud, söktryck och samverkan i yrkesvux, s. 6–7.

130

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

spegla arbetsmarknadens behov bör arbetslivet ha inflytande över utbildningarna.

Det är från yrkesutbildningar på gymnasial nivå som svenska arbets- givare företrädesvis önskar rekrytera personal. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, som utkommer vartannat år, visar att hälften av deras medlemmar vill rekrytera från yrkesprogram på gymnasienivå. Drygt en tredjedel (34 procent) av företagen uppger att de gärna ser att den sökande har med sig en yrkeshögskoleutbildning medan 30 pro- cent uppger att de företrädesvis önskar rekrytera högskoleutbildad personal.4

För att möta de utmaningar som näringslivet och offentlig sektor står inför när det gäller kompetensförsörjningen, är det utredningens bedömning att det behöver prövas nya utbildningsvägar för vuxna där arbetslivet får ett stort inflytande över utbildningen. Yrkeshög- skolan är en utbildningsform som har visat sig vara framgångsrik i att möta de behov som finns i arbetslivet. Yrkeshögskolans modell ger branscher och andra aktörer möjlighet att ta initiativ till utbild- ningar inom områden där det finns en stor efterfrågan på kompetens. Modellen ger även goda förutsättningar att snabbt förändra utbild- ningar efter arbetslivets behov av nya eller förändrade kvalifikationer och kompetenser. Den kan även ytterligare förbättra förutsättningarna att erbjuda utbildningar inom områden där det i dag utbildas alldeles för få i förhållande till den stora efterfrågan på arbetskraft som finns, till exempel inom industri, transport och besöksnäringen. Yrkeshög- skolan är därför en bra modell för en ny vuxenutbildning.

Behövs en riksrekryterande yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå?

Av tilläggsdirektivet framgår att den nya yrkesutbildningen för vuxna ska vara riksrekryterande. Fler utredningar har tidigare pekat på be- hovet av riksrekrytering inom vuxenutbildningen. Utredningen om planering och dimensionering av gymnasial utbildning (den så kallade dimensioneringsutredningen) har i sitt slutbetänkande skrivit att det bör vara möjligt för Skolverket att besluta om riksrekrytering för spe- cifika sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux av nationellt in-

4Svenskt Näringsliv (2022), Växande rekryteringshinder – ett allt större problem, Rekryterings- enkät 2021/2022, s. 20.

131

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

tresse.5 Som motiv anger utredningen att det för vissa yrkesutbildningar sannolikt inte räcker med samverkan mellan enstaka kommuner för att kunna erbjuda utbildningen. Antalet sökande och kompetens- behovet kan göra att förutsättningarna endast finns för att anordna utbildningarna på ett fåtal platser i landet. I sådana fall, och där utbild- ningen även bedöms svara mot ett nationellt behov av de kompeten- ser utbildningen syftar till att ge, bör Skolverket ges möjlighet att besluta om riksrekrytering för en specifik nationellt fastställd sam- manhållen yrkesutbildning.

Dimensioneringsutredningen lämnar inga författningsförslag om riksrekryterande utbildningar i komvux. Däremot beskriver den hur en reglering bör utformas. I regeringens proposition Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning6 finns dock inte något förslag om riksrekrytering utifrån dimensioneringsutred- ningens bedömning med.

Dimensioneringsutredningen är inte den första som har utrett frågan om riksrekrytering. Komvuxutredningen7 fick genom ett till- läggsdirektiv (dir. 2017:125) i uppdrag att analysera och bedöma om det finns yrkesutbildningar inom komvux och särvux8 som bör vara riksrekryterande.

Komvuxutredningen valde dock att inte lägga några förslag om riksrekrytering. De konstaterar visserligen i sitt betänkande att det finns behov i flera branscher som delvis skulle kunna lösas av riks- rekryterande yrkesutbildningar inom komvux och särvux.9 Skälet till att komvuxutredningen valde att inte lägga förslag om riksrekryter- ing inom komvux var att flera då pågående processer borde avslutas innan ett sådant förslag borde läggas.

Även utredningen om ökat statligt ansvar för skolan10 berör frågan om riksrekrytering inom komvux. Eftersom frågan redan utretts, läm- nade utredningen inga bedömningar annat än att staten bör ta ett större ansvar för att nationellt samordna och styra utbildningar inom smala yrkesområden och att sådana utbildningar kan vara riksrekryterande.

5SOU 2020:33, Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning.

6Prop. 2021/22:159, Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning.

7SOU 2018:71, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden.

8Med särvux avses den tidigare skolformen särskild utbildning för vuxna, som sedan den 1 juli 2020 är en del av komvux. Den 2 juli 2023 bytte denna del av komvux, kommunal vuxenutbild- ning som särskild utbildning, namn till kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning. 9SOU 2018:71, En annan och en andra chans – ett komvux i tiden.

10SOU 2022:53, Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag.

132

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

Försöksverksamheten med branschskolor

Utredningen föreslår att det införs ett statsbidrag när delar av utbild- ningen i den nya utbildningsformen sker på en så kallad bransch- skola. Av detta skäl behövs en kort bakgrundsbeskrivning om bransch- skolor.

För att komma till rätta med den kompetensbrist som finns inom vissa, framför allt smala, yrkesområden föreslog Yrkesprogramsutred- ningen i sitt betänkande Välja yrke11 en försöksverksamhet med bransch- skolor. Förslaget om försöksverksamheten med branschskolor blev verklighet den 1 juli 2018.12

Branschskolor skulle tillhandahålla yrkesutbildning på gymnasial nivå och vara tillgängliga för såväl elever från gymnasieskolan som från komvux. De skulle vara öppna för elever från hela landet och ge en möjlighet för elever att under en period av sin utbildning fördjupa sig i sin yrkesutbildning.

Branschskolorna var inte huvudmän för utbildningen, eleverna hade en annan skola som var ansvarig huvudman för utbildningen och där huvuddelen av utbildningen skedde. Det krävdes därför ett samarbete mellan huvudmannen för elevens utbildning och bransch- skolan för att elever skulle kunna få delar av sin utbildning där. För- söksverksamheten med branschskolor upphörde den 1 juli 2023, men trots att det särskilda statsbidraget därmed upphörde har flera av sko- lorna fortsatt att bedriva verksamhet.

Inom komvux var det ovanligt att elever gick utbildning på bransch- skolor. Enligt Skolverket var endast fyra av 133 elever som under läsåret 2019/2020 genomfört en del av sin utbildning på en bransch- skola elever inom komvux.13 Resterande elever studerade inom gym- nasieskolan. Läsåret innan var tre av totalt 71 elever vuxna. Det bör dock tilläggas att flera branschskolor utöver elever från komvux även tar emot vuxna som är så kallade företagslärlingar.

Statsbidraget som kunde sökas av huvudmännen för utbildningen uppgick till högst 50 000 kronor per elev och läsår. Bidraget fick an- vändas till kostnader för de elever som gick en utbildning hos en branschskola. Det kunde till exempel vara rese- eller inackorderings- kostnader, kostnader för branschskolan eller administrativa kostna-

11SOU 2015:97, Välja yrke.

12Lagen (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor och förordningen (2017:623) om försöksverksamhet med branschskolor och statsbidrag till vissa huvudmän.

13Skolverket (2020), Redovisning av försöksverksamheten med branschskolor läsåret 2019/2020.

133

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

der hos huvudmannen. Statsbidraget var kraftigt underutnyttjat. Anslaget för läsåret 2019/2020 var 40 miljoner kronor och vid ansökan utbetalades drygt 7 miljoner kronor. Vidare hade endast fem av de tio branschskolorna mottagit elever i sin verksamhet under läsåret.

I Skolverkets redovisning anges att det behövdes förändringar i statsbidraget till branschskolor för att verksamheten skulle kunna växa. Bland annat föreslog Skolverket att den begränsning som fanns om maximalt fem elever per huvudman skulle tas bort och att max- beloppet för statsbidraget skulle höjas. Vidare föreslog myndigheten att delar av statsbidraget skulle öronmärkas för huvudmannens kost- nader för elevers besök på branschskola, studievägledning och orga- nisering av utbildningen, samt att en del av bidraget skulle öron- märkas till branschskolorna för marknadsföring.

Yrkeshögskolemodellen

Enligt tilläggsdirektivet till utredningen ska den nya utbildningsfor- men utformas i enlighet med yrkeshögskolemodellen som i väsentliga delar skiljer sig från andra offentligt finansierade utbildningsformer. Yrkeshögskolan regleras främst i lagen (2009:128) om yrkeshögsko- lan och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.14

Yrkeshögskolan ska svara mot behovet av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte kan tillgodoses genom en utbildning inom andra utbildningsformer. Yrkeshögskoleutbildning ska ha sin grund i kun- skap som genererats dels i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en både hög kvalitet och yrkesrelevans nås. Utbildningen i yrkeshögskolan karakteriseras av arbetslivets krav, och dess relevans för yrkeskunnandet är därför central när utbild- ningen initieras och kvalitetssäkras. En utbildning i yrkeshögskolan ska leda fram till tydliga yrken och yrkesroller som den studerande omedelbart ska kunna använda i yrkeslivet.

Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar som bygger på kunskaper från gymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper. Det är arbets- livets behov av kvalificerad arbetskraft som ska styra vilka utbild- ningar som erbjuds. Yrkeshögskolan tar sin utgångspunkt i arbets- livets behov. Det innebär att yrkeshögskolan flexibelt ska anpassa sig

14Se även prop. 2008/09:68, Yrkeshögskolan och prop. 2015/16:198, En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap.

134

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

och erbjuda det som efterfrågas av arbetslivet. Arbetslivets föränd- ring och förändringstakt gör att yrkeshögskolan behöver förändras och vara utformad så att den kan möta behov som uppstår i samband med omställning av olika slag. Utbildningsutbudet och utbildningarnas innehåll omprövas därmed kontinuerligt.

Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar med varierad längd. Den van- ligaste formen är program som omfattar cirka 1,5 år och som leder fram till en yrkeshögskoleexamen, men det finns även längre program som kan leda till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen och kurser som kan var så korta som en vecka.

Arbetslivet ska ha ett betydande inflytande i yrkeshögskolans ut- bildningar genom att initiera och bestämma dess innehåll och upp- lägg. Det tar sig också uttryck i att en majoritet av ledningsgruppen för varje utbildning, som ansvarar för bland annat utbildningsinne- håll, antagning och utfärdande av examensbevis av studerande, ska bestå av representanter från arbetslivet. De som undervisar i utbild- ningarna har många gånger spetskompetens från arbetslivet.

Yrkeshögskolan ska kunna erbjuda utbildningar efter snabbt upp- komna behov hos arbetsgivare till skillnad från exempelvis högsko- lan, som erbjuder vissa utbildningar kontinuerligt och där förändringar inte kan göras lika snabbt. Yrkeshögskolan är på det sättet utformad för att snabbt kunna ställa om till exempelvis behov av ny kompetens i samband med omställning på en ort. För individen erbjuds också möjligheter att snabbare nå en examen genom att i utbildningen kunna tillgodoräkna sig tidigare yrkeskunskaper genom så kallad YH-flex, som innebär att befintlig kunskap valideras.

Yrkeshögskolans utbildningar erbjuder i stor utsträckning lärande i arbete (LIA). LIA genomförs i samarbete med de delar av arbets- livet som berörs av utbildningen. LIA har visat sig ha betydelse för den studerandes möjlighet att få ett arbete då över hälften av alla exami- nerade studerande får arbete på någon av sina LIA-platser.15

Yrkeshögskolan erbjuder flera vägar för sökande in till utbild- ningarna. Det är möjligt att bli antagen till en utbildning även utan formell kompetens om den sökande bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen.16

Yrkeshögskolan är en decentraliserad utbildningsform med ett stort antal utbildningsanordnare. Utbildningarna planeras, dimensio-

15MYH (2022), Sysselsättningsstudien 2021, s. 20.

163 kap. 4 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

135

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

neras, utformas och genomförs i nära samarbete med arbetsgivare i hela landet. Det innebär att utbildningar anpassas, förankras och ut- vecklas i nära samverkan med arbetsgivares lokala behov. Varje utbild- ningsanordnare har ett stort ansvar för administration kopplat till ansökningsprocess och studiedokumentation.

Dimensioneringen och utbudet av utbildningar i yrkeshögskole- systemet är i grunden självreglerande. Det betyder att utbildningarna utformas och anpassas i enlighet med efterfrågan från arbetslivet. Om en utbildning inte efterfrågas längre på svensk arbetsmarknad, varken nationellt eller regionalt, så ska den inte finnas kvar i systemet. Däremot finns det möjligheter att justera utformningen av en utbild- ning och därmed komma tillbaka till yrkeshögskolan med en ny ut- bildning.

3.1.1Utgångspunkter för förslagen om en ny yrkesutbildning för vuxna

Av tilläggsdirektivet till utredningen framgår att den nya yrkesut- bildningen för vuxna på gymnasial nivå som utredningen ska föreslå ska följa samma modell som yrkeshögskolan.

Utredningen utgår i sina förslag från att den nya yrkesutbildningen ska vara reglerad på liknande sätt som i yrkeshögskolan. Detta inne- bär bland annat att den nya yrkesutbildningen inte regleras i skol- lagen (2010:800), utan ska vara en utbildningsform utanför skol- väsendet. Därmed ska utbildningen inte heller omfattas av skollagens bestämmelser om till exempel utbildningens innehåll, ämnesplaner eller krav på lärare och annan personal. I stället ska utbildningen regleras på samma eller liknande sätt som yrkeshögskolan. Det innebär att flera av utredningens författningsförslag kommer vara liknande eller identiska med de som gäller för yrkeshögskolan i främst lagen om yrkes- högskolan och förordningen om yrkeshögskolan. Detta är visserligen till stora delar givet av utredningens uppdrag, men även något som utredningen bedömer vara ändamålsenligt.

Yrkesskolan bör vara ett komplement till det befintliga utbudet av yrkesutbildning på gymnasial nivå, snarare än mer av samma ut- bildning. Jämfört med yrkesutbildning i komvux, som är den domi- nerande yrkesutbildningen på gymnasial nivå för vuxna, ska den nya utbildningen vara en renodlad yrkesutbildning, tydligt inriktad mot arbetslivets behov, och delvis riktad mot en annan målgrupp än kom-

136

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

vux. Utifrån detta bedömer utredningen att yrkeshögskolemodellen är en bra utgångspunkt för den nya utbildningen. Genom att vara ett komplement till komvux, kan den nya yrkesutbildningen på bästa sätt, tillsammans med redan befintliga utbildningar i bland annat kom- vux och gymnasieskolan, bidra till en mer välfungerande kompetens- försörjning till arbetslivet.

Även om utredningen bedömer att bestämmelserna för yrkeshög- skolan till stora delar även är ändamålsenliga för den nya yrkesutbild- ningen, kommer regleringarna delvis behöva skilja sig åt. Utredningen föreslår därför en ny lag och en ny förordning för den nya utbild- ningsformen. I de delar de föreslagna bestämmelserna är identiska eller nästan identiska med dem för yrkeshögskolan, kommer utred- ningen till stora delar att luta sig mot tidigare förarbeten avseende yrkeshögskolan och erfarenhet från Myndigheten för yrkeshög- skolan (MYH) av att tillämpa dessa bestämmelser. Det finns enligt utredningens bedömning ett stort värde i att tillämpa samma eller likande bestämmelser i den nya yrkesutbildningen som i yrkeshög- skolan. Detta eftersom modellen har visat sig fungera mycket väl i yrkeshögskolan, men även eftersom utbildningsanordnarna inom de båda utbildningsformerna sannolikt till stora delar kommer att vara desamma. Dessa utbildningsanordnare har redan utvecklat väl fun- gerande rutiner och arbetssätt utifrån modellen. MYH, som också är van vid att arbeta utifrån modellen, ska dessutom enligt förslaget vara förvaltningsmyndighet för den nya yrkesutbildningen.

Detta kan även göra att implementeringen av den nya yrkesutbild- ningen sker smidigt, vilket i sig är en framgångsfaktor. En utgångs- punkt för förslagen är därmed att yrkeshögskolemodellen som huvud- regel tillämpas även i den nya utbildningsformen. Där det är befogat, utifrån bland annat de olika nivåerna på utbildningarna, bör dock regler- ingarna skilja sig åt.

Ytterligare en utgångspunkt för utredningens förslag är att dessa bör vara enkla att tillämpa. För att den nya utbildningsformen ska etableras och växa inledningsvis behövs ett regelverk som är generellt utformat och enkelt att tillämpa för alla berörda. I ett senare skede bör utbildningsformen kunna utvecklas med till exempel speciella sats- ningar riktade mot vissa yrkesområden eller grupper. I ett inlednings- skede är dock enkelhet viktigt.

137

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

3.2En ny utbildningsform – yrkesutbildning för vuxna

3.2.1Det ska införas en ny yrkesutbildning för vuxna

Utredningens förslag: Det ska införas en ny utbildningsform för vuxna som syftar till att bredda och öka utbudet av yrkesutbild- ning på gymnasial nivå och som svarar mot arbetslivets behov av kompetens. Utbildningsformen ska benämnas yrkesskola. Utbild- ningarna i yrkesskolan ska utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare.

Utbildning inom yrkesskolan ska bedrivas på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan.

Utbildningsformen ska regleras i en ny lag. Utöver det ska reger- ingen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen få meddela ytter- ligare föreskrifter om yrkesskolan.

Myndigheten för yrkeshögskolan ska vara förvaltningsmyndig- het för yrkesskolan.

Utifrån de utgångspunkter som beskrivs i ovan avsnitt föreslår utred- ningen att det införs en ny yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå. Syftet med den nya utbildningsformen för vuxna bör vara att bredda och öka utbudet av yrkesutbildning på gymnasial nivå som svarar mot arbetslivets behov av kompetens.

Den nya utbildningsformen bör benämnas yrkesskola. Detta för att tydliggöra släktskapet med yrkeshögskolan. De båda utbildnings- formerna yrkesskolan och yrkeshögskolan bör vara utformade ut- ifrån samma modell. Detta inte minst eftersom utbildningarna i yrkes- skolan, liksom i yrkeshögskolan, ska utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. Fram till början av 1970-talet fanns en utbildning kallad yrkesskolan som var en del av skolväsen- det, men som upphörde när den nuvarande gymnasieskolan infördes. Historiskt var yrkesskolan således en yrkesutbildning för ungdomar. Enligt utredningens förslag ska yrkesskolan dock vara en utbildning för vuxna.

Yrkesskolan bör vara en egen utbildningsform, där målet är att förse arbetslivet med yrkeskompetens, men där det efter avslutad ut- bildning också bör vara möjligt att ta ett nästa steg för fördjupning, som mycket väl kan vara yrkeshögskoleutbildning. Yrkesskolan bör

138

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

regleras i en ny lag. Utöver det bör regeringen med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen (RF) få meddela ytterligare föreskrifter om yrkes- skolan i förordning.

Det bedrivs redan yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna, bland annat inom komvux. Den nya utbildningsformen bör bedrivas med hänsyn tagen till dessa utbildningar, med syfte att bredda och öka det totala utbudet av gymnasiala yrkesutbildningar. Den ska såldes möta arbetlivets behov av kompetens genom att komplettera det be- fintliga utbildningsutbudet.

Den nya utbildningsformen ska vara en del av det offentliga ut- bildningsväsendet, men inte ingå i skolväsendet och därmed inte om- fattas av skollagen. Som tidigare nämnts ska yrkesskolan i stället ha sin utgångspunkt i yrkeshögskolemodellen, vilket innebär att det arbets- liv som är i behov av specifik yrkeskompetens på gymnasial nivå ska kunna påverka vilka utbildningar som kommer till stånd. Genom att engagera sig i enskilda utbildningar kan arbetslivet vara med och ut- öva inflytande på utbildningens innehåll och läranderesultat samt fatta beslut om vilka sökande som ska antas. Arbetslivet bör ha ett stort ansvar när det gäller att kvalitetssäkra utbildningarna och stå för viss medfinansiering av utbildningarna. Det kan ske genom att erbjuda praktikplatser (LIA-platser) med handledning, föreläsa, bistå med ut- bildningsmaterial med mera. Detta sker redan i flertalet av pågående yrkeshögskoleutbildningar.

Statens, utbildningsanordnarnas och arbetslivets ansvar samt de studerandes rättigheter är när det gäller yrkeshögskolan reglerade i lagen om yrkeshögskolan samt förordningen om yrkeshögskolan. Det är utredningens bedömning att den nya utbildningsformen yrkes- skola bör omfattas av ett regelverk separat från yrkeshögskolans regel- verk, men som på ett liknande sätt reglerar de samverkande parternas skyldigheter och rättigheter.

MYH har i dag uppdrag att pröva frågor om statsbidrag eller sär- skilda medel för yrkeshögskoleutbildning. Myndigheten ansvarar även för att pröva frågor om statsbidrag för andra typer av utbildningar som riktar sig till vuxna såsom konst- och kulturutbildningar och tolkutbildningar inom folkbildningen. MYH har sedan den inrätta- des 2009 utvecklat sin kompetens att analysera arbetsmarknadens be- hov av utbildningar och har ett utvecklat samarbete med ett 60-tal branschorganisationer. På senare år har myndigheten också fått värde-

139

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

full erfarenhet av inrättandet av YH-flex, som är en snabbare och mer flexibel väg till en yrkeshögskoleexamen.

Utöver det är också MYH den nationella samordningspunkten för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF). Myndigheten ansvarar också för att pröva ansökningar om nivåplacering av kvali- fikationer i referensramen.17

MYH har även ett övergripande ansvar att följa, stödja och sam- ordna utvecklingen av validering nationellt och regionalt inom utbild- ningsområdet och i arbetslivet. Vidare har MYH också ansvar för att främja användningen och utvecklingen av validering inom de utbild- ningar som myndigheten ansvarar för, och stödjer branscherna i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra modeller för validering.18 Sammantaget kommer med stor sannolikhet dessa erfarenheter vara en betydande tillgång när det gäller att utveckla yrkesskolan. MYH bör därför vara förvaltningsmyndighet för yrkesskolan.

3.2.2Målgrupp för yrkesskolan och avgränsningar mot andra utbildningar

Utredningens bedömning: Yrkesskolans målgrupp bör främst vara vuxna som vill växla karriär och/eller stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Möjliga målgrupper för den nya yrkesskolan

Även om syftet med yrkesskolan är tydligt: att bredda och öka ut- budet av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna och som svarar mot arbetslivets behov av kompetens, är det inte lika uppenbart vilka målgrupper som skulle tänkas ha intresse och motiv att vilja utbilda sig inom yrkesskolan. Viss vägledning kan fås genom de undersök- ningar som arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och om- ställningsorganisationer har genomfört på senare tid i syfte att under- söka intresset för att studera med omställningsstudiestöd.19 Ytterligare

17Förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

18Förordningen (2011:62) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan.

19Omställningsstudiestödet är ett studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet. Stödet ger möjlighet att studera för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

140

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

vägledning kan fås genom att studera av vilka skäl studerande väljer att påbörja en yrkeshögskoleutbildning.

Svenskt Näringsliv har nyligen genomfört en undersökning bland närmare 6 400 respondenter som är i åldrarna 27–60 år och yrkesverk- samma i privat och offentlig sektor.20 Av dessa är 15 procent utrikes födda. Totalt är lite drygt hälften av de tillfrågade män. Responden- terna har varierad utbildningsbakgrund: 35 procent har universitets- eller högskoleexamen, 24 procent har eftergymnasial utbildning och

41procent har motsvarande gymnasieexamen. Det är också en sprid- ning bland respondenterna avseende bostadsort. Drygt 40 procent bor i en storstad, 36 procent i en större stad och drygt 20 procent i en mindre stad eller på landsbygden.

Undersökningen visar att tre av fyra kan tänka sig att gå en ut- bildning inom de närmaste två åren. Kvinnor har en något mer posi- tiv inställning till studier. Individer under 50 år är mer positiva, liksom de som har studerat de senaste två åren.

Den viktigaste drivkraften för att studera är intresse för utbild- ning följt av behovet av att säkerställa att den kompetens man har är tillräckligt aktuell för att klara arbetet. De främsta hindren för att studera är ekonomin och tidsbrist.

När det gäller i vilken form som individer är intresserade av att studera, hänger det intimt samman med den egna utbildningsbak- grunden. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv och för den gym- nasiala vuxenutbildningens – och därmed yrkesskolans – vidkommande är det positivt att nära hälften är intresserade av att studera i komvux. Detta då gymnasial yrkesutbildning är den mest efterfrågade utbild- ningsnivån av arbetslivet vid rekrytering.21

I en undersökning som Omställningsfonden genomfört anger mer än hälften (54 procent) av respondenterna att de vill byta yrke, bransch eller sektor någon gång under sitt resterande arbetsliv. Hela 48 pro- cent skulle vilja utbilda sig till ett annat yrke om den personliga eko- nomin inte vore en faktor.22 Bland den yngre befolkningen mellan 18–29 år är intresset för att byta bransch betydligt större, 66 pro- cent, än bland de äldre mellan 50–64 år där 31 procent svarar att de skulle vilja byta bransch någon gång under sitt resterande yrkesliv.

20Svenskt Näringsliv (2023), Omställningsindikatorn – Yrkesverksammas efterfrågan på studier och omställningsstudiestödet.

21Svenskt Näringsliv (2022), Växande rekryteringshinder ett allt större problem. Rekryterings- enkäten 2021/2022.

22Omställningsfonden (2022), Hälften av svenskarna vill byta yrke.

141

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

Mest positiva till att skola om sig är personer i åldersgruppen 30–49 år, där 55 procent svarade att de skulle vilja utbilda sig till ett annat yrke om den personliga ekonomin inte var en faktor. Bland 50–64-åringar är motsvarande siffra 46 procent.23

Utbildningsnivån bland dem som påbörjat studier inom yrkes- högskoleutbildning har ökat de senaste tio åren. Vid en jämförelse mellan 2011 och 2021 har andelen som sedan tidigare hade en efter- gymnasial utbildning på minst 3 år ökat från 8 procent till 14 procent. Andelen var som högst under 2020 då 15 procent hade minst en 3-årig eftergymnasial utbildning. Andelen med eftergymnasial utbildning som är kortare än 3 år har ökat från 16 procent till 20 procent. Andelen med gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå har minskat från 72 procent till 64 procent. Även medianåldern bland antagna som påbörjat studier har ökat totalt sett från 25 till 30 år mellan 2007 och 2019 för att därefter vara oförändrad.24

Erfarenheterna från yrkeshögskolan visar att drygt 70 procent av dem som examineras från en utbildning har arbete som den senaste sysselsättningen före utbildningen.25 Andelen som har ett arbete innan de börjar på utbildningen har ökat över tid, vilket visar på ett intresse för att karriärväxla.

I samband med den senaste undersökningen om inträde på arbets- marknaden bland examinerade från yrkeshögskolan ställdes även frå- gor om varför den examinerade valt att läsa ett yrkeshögskolepro- gram.26 De huvudsakliga skälen till att välja en yrkeshögskoleutbild- ning är att individen vill byta yrke. Det gäller oavsett nationell bak- grund, men i högre grad för inrikes födda (54 procent) jämfört med utrikes födda (40 procent). Ett annat viktigt skäl för att välja ett yrkes- högskoleprogram är för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det är en högre andel utrikes födda jämfört med inrikes födda som väljer yrkeshögskolestudier för att få ett arbete och förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Störst skillnad finns mellan inrikes och utrikes födda kvinnor där var fjärde utrikes född kvinna väljer studier för att få ett arbete medan var tionde inrikes född kvinna väljer studier av samma anledning.

Den nya yrkesskolan kommer att kunna erbjuda en möjlighet för de individer som primärt inte prioriteras att antas till komvux, men

23Ibid.

24MYH (2023), Statistisk årsrapport, s. 17.

25SCB (2022), Inträdet på arbetsmarknaden efter yrkeshögskolan. Examinerade 2021.

26SCB (2023), Statistiknyhet: Yrkesbyte – anledning för studier på yrkeshögskolan.

142

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

som vill utbilda sig till ett efterfrågat yrke på gymnasial nivå. Det är sannolikt att de huvudsakliga målgrupperna som kommer att söka sig till yrkesskolan är de som har en tidigare gymnasieutbildning, har arbetat några år och som vill växla karriär och/eller behöver stärka sin ställning på arbetsmarknaden – kanske med hjälp av omställnings- studiestödet. Även individer som inte får tillgång till efterfrågad yrkes- utbildning i tillräcklig utsträckning via sin hemkommun kan vara en målgrupp för yrkesskolan då den ska vara riksrekryterande. Efter- som yrkesskolan ska vara nära knuten till arbetslivet och dess behov, är det även sannolikt att utbildningsformen kan komma att attrahera utrikes födda. Detta då det är en högre andel utrikes födda jämfört med inrikes födda som väljer yrkeshögskolestudier för att få ett arbete och förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det är troligt att samma mönster kommer att utvecklas inom yrkesskolan.

3.2.3Yrkesskolan ska vara ett komplement till annan vuxenutbildning

Utredningens bedömning: Yrkesskolan bör vara ett komplement till befintliga gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna.

Den nya utbildningsformen har bland annat som syfte att bredda och öka det totala utbudet av gymnasiala yrkesutbildningar. De utbild- ningar som enligt utredningens förslag bör prioriteras i yrkesskolan ska bidra till den nationella kompetensförsörjningen eller till att bredda och öka utbudet av yrkesutbildning för vuxna regionalt. Yrkesskolan ska således möta arbetlivets behov av kompetens genom att komplet- tera det befintliga utbildningsutbudet. Yrkesskolan kommer enligt ut- redningens bedömning i huvudsak vara en utbildningsform som för- ser svensk arbetsmarknad med utbildningar till yrkesroller där behoven är stora och utbudet inte är tillräckligt. Det kan även handla om kom- petensförsörjning riktad mot små branschområden där yrkesutbild- ningar för vuxna kanske helt saknas eller att kompetensbehovet är väldefinierat men begränsat i volym.

Exempel på områden som skulle kunna bli aktuella kan vara el och energi, transport och logistik, järnvägsteknik, sjöfart, VVS, installation, plåt och ventilation, anläggning, industri- och serviceteknik, livsmedel, skogs- och lantbruk med flera.

143

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

Avgränsningar mot annan yrkesutbildning för vuxna

I utredningens uppdrag ingår att analysera utbudet av andra former av yrkesutbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå och vid be- hov föreslå avgränsningar mellan dessa utbildningsformer och den nya formen av yrkesutbildning.

Yrkesskolan ska enligt utredningens förslag vara en yrkesutbild- ning för vuxna på gymnasial nivå. Det finns flera sådana utbildningar, bland annat inom komvux, folkhögskolan och arbetsmarknadsut- bildningen.

De flesta vuxna som går en yrkesutbildning gör det inom kom- vux. Inom komvux finns möjlighet att anordna ett stort antal yrkes- utbildningar, som till relativt stor del möter arbetslivets behov. De flesta som läser en yrkesutbildning i komvux läser ett så kallat yrkes- paket, som består av flera kurser som är relevanta för ett yrkesområde. I dagsläget finns cirka 70 exempel på yrkespaket som har tagits fram av Skolverket. Utöver det kan kommunerna ta fram egna yrkespaket, utifrån lokala eller regionala behov. I en normalstor kommun erbjuds ofta 10–20 yrkespaket inom komvux, i vissa fall färre och i andra fall fler. I kommuner med en omfattande samverkan med andra kommu- ner finns ofta fler utbildningar. Om en vuxen vill studera en utbild- ning som inte finns inom hemkommunens utbildningsutbud, kan hemkommunen även välja att betala för en yrkesutbildning som an- ordnas av en annan kommun. Det kan trots det konstateras att de flesta vuxna endast har tillgång till ett begränsat utbud av yrkesutbild- ningar inom komvux.

Den nya utbildningsformen yrkesskola bör vara ett komplement till komvux. Detta genom att erbjuda yrkesutbildningar som inte erbjuds inom komvux, eller erbjuds i för liten omfattning. Eftersom yrkesskolan enligt förslaget, till skillnad från komvux, kommer att vara riksrekryterande, finns stora möjligheter att erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar, inte minst inom små yrkesområden. Om yrkesskolan skulle konkurrera med komvux lokalt eller regionalt, skulle det kunna leda till att yrkesutbildningar i komvux tvingas lägga ned, vilket skulle minska utbildningsutbudet och försämra kompetensför- sörjningen. Detta skulle vara i motsats till syftet med yrkesskolan. Det är angeläget att MYH för dialog med regionalt utvecklingsansva- riga, Arbetsförmedlingen och relevanta branschföreträdare när kom- petensbehovet och befintligt utbud analyseras. Även Skolverkets regio-

144

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

nala planeringsunderlag för gymnasial utbildning bör beaktas när det gäller dimensionering och utbud i yrkesskolan.

När det gäller folkhögskolan erbjuder även den yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Till skillnad från komvux är dessa riksrekryte- rande. Det kan finnas en viss risk för överlappning mellan folkhög- skolans yrkesutbildningar och yrkesskolan, även om risken enligt utredningens bedömning är liten. MYH kan dock i vissa fall behöva ta hänsyn till utbudet av yrkesutbildningar i folkhögskolan när den bedömer ansökningar om att starta utbildning i form av en yrkes- skola. I första hand bör dock folkhögskolan kunna bidra till yrkes- skolan genom att anordna yrkesskoleutbildning.

När det gäller arbetsmarknadsutbildningar finns redan i dag en problematik när dessa konkurrerar med yrkesutbildningar i komvux. Utredningen har tagit del av flera exempel på komvuxutbildningar som har fått lägga ned eller inte kunnat starta för att en arbetsmark- nadsutbildning med liknande innehåll har startat i närheten. Samma sak skulle kunna hända med en yrkesskoleutbildning.

Arbetsmarknadsutbildningens syfte är att underlätta för den en- skilde att få eller behålla ett arbete och motverka att brist på arbets- kraft uppstår på arbetsmarknaden.27 Om arbetsmarknadsutbildningen fungerar enligt sitt syfte, ska utbildningarna komplettera det regul- jära utbildningssystemet när det behövs. I jämförelse ska det regul- jära utbildningsväsendet svara för utbildning som behövs för att arbetslösa ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden, men reguljär utbildning har därtill fler syften, och är dessutom i princip öppen för alla vuxna. Yrkesskolans målgrupp kommer därför vara betydligt större än den för arbetsmarknadsutbildningar. Arbetsförmedlingens utbildningar är dessutom av mer tillfällig karaktär, de finns ofta under en begränsad tid på en plats för att sedan försvinna. Utredningen bedömer därför att MYH normalt inte bör ta hänsyn till befintliga arbetsmarknadsutbildningar när de beslutar om utbildningar i yrkes- skolan. Däremot är det rimligt att Arbetsförmedlingen tar hänsyn till vilka yrkesskoleutbildningar som finns i en region innan de be- slutar om en arbetsmarknadsutbildning.

När det gäller gränsdragningen mellan en framtida yrkesskola och eftergymnasial utbildning bedömer utredningen att risken för över- lappning mellan yrkesskola och universitet och högskola är mycket begränsad. Däremot kan det finnas utbildningar inom yrkeshögsko-

27Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

145

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

lan som snarare skulle höra hemma i yrkesskolan – särskilt inom tek- nikområdet. I en kartläggning som MYH genomförde 2014 gjordes bedömningen att 10 procent av utbildningarna i yrkeshögskolan helt överlappade motsvarande gymnasieutbildning och att 20 procent av utbildningarna direkt överlappade högskoleutbildningar inom samma inriktning.28

3.2.4Definitioner

Utredningens förslag: I lagen om yrkesskolan avses med

–studerande: den som är antagen till och bedriver studier vid en utbildning som ingår i yrkesskolan,

–uppdragsutbildning: utbildningsverksamhet som anordnas mot ersättning från uppdragsgivare som inte är en fysisk person och där uppdragsgivaren utser den som ska få delta i utbildningen,

–utbildningsanordnare: den som har ansvaret för utbildningen,

–yrkesskolan: samtliga utbildningar som ingår i yrkesskolan, och

–årsplats: en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor.

Enligt utredningens förslag kommer definitionen av en studerande i yrkesskolan i princip vara densamma som gäller i yrkeshögskolan. Genom att använda i huvudsak samma begrepp tydliggörs likheterna mellan de båda utbildningsformerna. Samtidigt tydliggörs skillnaden mot skolväsendet, till exempel komvux, där andra begrepp används.

I ett avsnitt nedan finns förslag om uppdragsutbildning inom yrkes- skolan. Innebörden av begreppet uppdragsutbildning i yrkesskolan bör även vara densamma som gäller i yrkeshögskolan. Vidare bör yrkes- skolan definieras som samtliga utbildningar som ingår i yrkesskolan, även det i princip samma definition som gäller i yrkeshögskolan. Slut- ligen bör samma mått på heltidsstudier användas. En studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor bör betraktas som en årsplats. En årsplats motsvarar heltidsstudier under ett kalenderår.

28MYH (2014), Kartläggning av utbildningar inom yrkeshögskolan som helt eller delvis motsvarar av yrkesutbildningar inom andra utbildningsformer, s. 12 och 23.

146

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

När det gäller definition av utbildningsanordnare saknas en mot- svarande definition i dag för yrkeshögskolan. Utredningen om fram- tidens yrkeshögskola29 föreslår dock att en sådan ska införas för yrkes- högskolan. Detta bland annat för att tydliggöra att det endast finns en utbildningsanordnare för varje utbildning som är ansvarig för att utbildningen följer gällande bestämmelser. Utredningen delar denna bedömning och föreslår därför att Utredningen om framtidens yrkes- högskolas förslag om definition av utbildningsanordnare även bör gälla yrkesskola.

3.2.5Yrkesskolans värdegrund

Utredningens förslag: Verksamheten inom yrkesskolan ska ut- formas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska vär- deringar. Var och en som verkar inom yrkesskolan ska främja akt- ning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom yrkesskolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Yrkesskolan ska bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbild- nings- och yrkesval.

Liksom i yrkeshögskolan och skolväsendet bör det finnas en värde- grund som utbildningsanordnare och studerande ska förhålla sig till. De som inte följer samtliga delar av värdegrunden bör inte bedriva verksamhet inom yrkesskolan. För att markera hur viktigt det är att värdegrunden präglar verksamheten bör den regleras i lagen om yrkes- skolan.

Till stora delar bör värdegrunden vara densamma som i yrkeshög- skolan. Verksamheten inom yrkesskolan bör utformas i överens- stämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Det inne- bär att verksamheten i sig och de som verkar inom den aktivt och medvetet bör förmedla vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar. Alla som verkar i yrkesskolan ska även främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättig- heterna och vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom

29SOU 2023:31, Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar, avsnitt 9.4.2.

147

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

yrkesskolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Det är angeläget att alla former av mobbning motverkas och att på alla sätt främja att människor av olika ursprung och bakgrund i vårt land ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället.

När det gäller förslaget om att yrkesskolan ska bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval, finns motsvarande bestämmelse i dag i lagen om yrkeshögskolan, dock inte som en del av värdegrunden.30 För yrkesskolan bör denna bestäm- melse dock ingå som en del i bestämmelsen om värdegrund. Detta som en del i strävan att få enkel struktur på lagstiftningen, bland annat genom att samla bestämmelser om värdegrund i samma paragraf.

Diskrimineringslagen (2008:567) ska motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen gäller för all utbildningsverksamhet och kommer därmed även gälla för yrkesskolan.

3.3Utbildningen i yrkesskolan

3.3.1Vem ska få anordna utbildning i yrkesskolan?

Utredningens förslag: Utbildning inom yrkesskolan får anord- nas av statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer. Utbildningsanordnaren får anordna utbildningen i samverkan med andra.

Utbildning i yrkesskolan ska vara avgiftsfri för de studerande. Enstaka inslag som de studerande får betala ett obetydligt belopp för får dock förekomma.

Yrkesskolan bör präglas av en mångfald av olika anordnare. Statliga myndigheter, kommuner, regioner och enskilda fysiska eller juridiska personer bör alla kunna vara anordnare i yrkesskolan. Det är utbild- ningsanordnaren som bör vara den ytterst ansvarig för utbildningen i yrkesskolan.

306 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

148

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

Till skillnad från i yrkeshögskolan bör statliga universitet och högskolor inte få anordna utbildning i yrkesskolan. Statliga univer- sitet och högskolor ska anordna utbildning på eftergymnasial nivå.31 Det ingår i princip inte i statliga universitets och högskolors upp- gifter att anordna gymnasial utbildning.

Precis som gäller i yrkeshögskolan ska en utbildningsanordnare i yrkesskolan få anordna utbildningen i samverkan med andra. Det bör dock alltid vara utbildningsanordnaren som är ansvarig för ut- bildningen. Det är därför viktigt att utbildningsanordnare säkerställer att även de delar av en utbildning som sker hos någon annan, till exem- pel på en arbetsplats, följer gällande bestämmelser, beslut och i övrigt håller en hög kvalitet.

Yrkesskolan bör vara avgiftsfri

Offentligt finansierad utbildning är i princip avgiftsfri i Sverige och detta bör även gälla yrkesskolan. Detta innebär att en anordnare av yrkesskola inte bör få ta ut avgifter av de studerande. Enstaka inslag som de studerande får betala ett obetydligt belopp för bör dock få förekomma. En utbildningsanordnare bör kunna bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje studerande har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av de studerande själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar anordnarens anskaffnings- kostnader. Avgifterna bör vara rimliga och kända av de studerande innan utbildningen börjar. Lärverktyg som används i utbildningen bör i övrigt tillhandahållas utan kostnad för de studerande.

I yrkeshögskolan får det finnas utbildningar som inte finansieras via statsbidrag. Dessa utbildningar finansieras av studerandeavgifter. Utredningen lägger dock inget sådant förslag för yrkesskolan. Utred- ningen kan varken se ett behov eller en efterfrågan av avgiftsfinan- sierade utbildningar i yrkesskolan. Det bör också påpekas att efter- frågan i yrkeshögskolan om att få anordna sådana utbildningar är mycket liten, avgiftsfinansierade utbildningar förekommer knappt.

Således ska principen om avgiftsfrihet gälla alla utbildningar i yrkes- skolan.

31Se 1 kap. 7–8 §§ i högskolelagen (1992:1434).

149

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

3.3.2Utbildningsanordnarens ansvar

Utredningens förslag: För varje utbildning ska det finnas en utbild- ningsanordnare som ansvarar för att utbildningen i yrkesskolan genomförs enligt de bestämmelser som gäller för utbildningsformen. Detta ansvar ska regleras i lag. Regeringen ska bemyndigas att med- dela ytterligare föreskrifter om utbildningsanordnarens uppgifter.

För varje utbildning i yrkesskolan bör det finnas en ansvarig utbild- ningsanordnare som är ansvarig för att utbildningen genomförs i en- lighet med gällande bestämmelser. Ansvaret innebär bland annat att utbildningsanordnaren ansvarar för brister i utbildningen som kan uppmärksammas i samband med att MYH genomför tillsyn. Detta gäller även brister i den del av utbildningen som sker som LIA eller om delar av utbildningen genomförs hos en annan utbildningsanord- nare, till exempel hos en branschskola. Regeringen bör få i bemyn- digande att meddela ytterligare föreskrifter om utbildningsanordna- rens uppgifter.

Utredningen om framtidens yrkesskola har uppmärksammat att utbildningsanordnares ansvar i yrkeshögskolan i dag är otydligt och föreslår därför att det förtydligas.32 Utredningen ställer sig bakom be- dömningen och föreslår samma reglering av utbildningsanordnares ansvar när det gäller yrkesskolan. Det bör således vara tydligt att det är utbildningsanordnaren som ansvarar för att utbildningen i yrkes- skolan genomförs enligt gällande bestämmelser.

3.3.3Utbildningsanordnaren ska ha kompetensen och förutsättningarna att anordna utbildningar i yrkesskolan

Utredningens förslag: Utbildningsanordnaren ska ha den kom- petens och de förutsättningar som krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen avser.

De personer som anlitas av utbildningsanordnaren för under- visning eller handledning ska genom utbildning eller erfarenhet ha kompetens för den utbildning de ska bedriva. Utbildningsanordna- ren ska se till att kompetensutveckling anordnas för dessa personer.

32SOU 2023:31, Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar, avsnitt 9.4.1.

150

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

Yrkesskolan kommer sannolikt i huvudsak vara en utbildningsform med yrkesutbildningar inom relativt små yrkesområden. De blir en följd av att de utbildningar som ska prioriteras vid godkännande av utbildningar ska bidra till den nationella kompetensförsörjningen eller till att bredda och öka utbudet av yrkesutbildning för vuxna regio- nalt. Samtidigt bör yrkesskolan präglas av en stark arbetslivsanknyt- ning, vilket ställer krav på att personalen förutom yrkeskunskaper har goda och aktuella kompetenser, till exempel om den senaste tekniska utvecklingen inom yrket. Dessa förutsättningar kan innebära en stor utmaning när det gäller att hitta personal till yrkesskolan med rätt kompetens.

Utredningen har övervägt om det bör ställas formella krav på bland annat pedagogisk utbildning för undervisande personal i yrkesskolan, på samma sätt som i skolväsendet. Huvudregeln är att alla som under- visar i skolväsendet ska vara legitimerade och behöriga i det ämne de undervisar i. I själva verket saknar dock många yrkeslärare i komvux och gymnasieskolan behörighet och lärarlegitimation. Som en följd av bristen på legitimerade yrkeslärare har det införts vissa undantag från kraven på behörighet och legitimation. Det är till exempel möj- ligt att få en tillsvidareanställning som lärare för att undervisa i yrkes- ämnen, även om man saknar legitimation. Detta om det inte finns andra sökande som har legitimation och om den aktuella personen har tillräcklig kompetens och är lämplig att undervisa.

Utifrån att det råder en allmän brist på legitimerade och behöriga yrkeslärare, yrkesskolans huvudsakliga inriktning mot små yrkes- områden och kravet på arbetslivsanknytning i utbildningen i yrkes- skolan, bedömer utredningen att det inte bör ställas några krav på pedagogisk utbildning för att få undervisa, handleda eller sätta betyg i yrkesskolan. Yrkesskolan bör i stället ha samma formella krav på undervisande personal och handledare som i yrkeshögskolan. Det innebär att de personer som anlitas av utbildningsanordnaren för undervisning eller handledning ska ha kompetens för den utbildning de ska bedriva, antingen genom utbildning eller erfarenhet.

Det är dock viktigt att den personal som arbetar i yrkesskolan är kompetent. Utbildningens kvalitet kommer i hög grad att vara bero- ende av att undervisande personal och handledare har erforderlig ämnes- mässig och pedagogisk kompetens. Ansvaret för att det finns rätt kompetens i form av personal och de förutsättningar som krävs i övrigt för att anordna utbildning inom ett visst yrkesområde, bör ligga hos

151

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

utbildningsanordnaren. För att stärka den pedagogiska skickligheten hos lärare och handledare bör det åligga utbildningsanordnarna att erbjuda kompetensutveckling.

3.3.4Det ska finnas en ledningsgrupp för utbildningar i yrkesskolan

Utredningens förslag: Det ska finnas en ledningsgrupp för varje utbildning i yrkesskolan. En majoritet av ledamöterna ska vara företrädare för arbetslivet. I varje ledningsgrupp ska det finnas minst en representant för det offentliga skolväsendet, minst en studeranderepresentant samt en av utbildningsanordnaren utsedd person som leder det dagliga arbetet.

Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar, får ledningsgruppen vara gemensam för dessa.

I enlighet med regleringen i 4 kap. förordningen om yrkeshögskolan bör det finnas en ledningsgrupp för yrkesskolan. Enligt utredningens förslag ska utbildningar inom yrkesskolan ta sin utgångspunkt i och startas utifrån ett behov på arbetsmarknaden. Innehållet ska definie- ras med hänsyn till arbetslivets efterfrågan på specifika kvalifika- tioner. Utbildningarna ska kvalitetssäkras och utvärderas med ut- gångspunkt i arbetslivets behov. Utbildningen ska genomföras med väsentliga inslag av arbetslivsanknutet lärande. Det ekonomiska åtagan- det för en utbildning inom yrkesskolan delas mellan det offentliga, arbetslivet och individen. För att säkerställa att så sker är det rimligt att arbetslivets representanter är i majoritet i en ledningsgrupp. Erfaren- heten från yrkeshögskolan visar också att det är särskilt framgångsrikt när arbetslivets representanter i ledningsgruppen utgörs av det an- ställande arbetslivet och inte av branschföreträdare som själva inte har något rekryteringsbehov. Det finns dock inte något i förslaget som hindrar att arbetslivet representeras av relevanta branschföreträdare från arbetsgivarsidan och arbetstagarrepresentanter.

MYH gjorde under 2021 en kartläggning av närmare 1 200 repre- sentanter för arbetslivet som engagerat sig i ledningsgruppsarbete för att undersöka vilka de främsta skälen är att lägga tid på ett engage- mang i yrkeshögskolan. Det utkristalliserar sig i huvudsak tre skäl: behov av att rekrytera kvalificerad kompetens, möjlighet att påverka

152

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

utbildningens innehåll för att den ska ge de kompetenser arbetslivet behöver samt en önskan om att få bidra med sin egen expertkompe- tens inom yrkesområdet.33 Allt detta är av betydelse för bland annat utbildningens kvalitet och relevans, vilket visar att det är viktigt att arbetslivet finns representerat i ledningsgruppen.

De studerande i en utbildning inom yrkesskolan bör ha rätt att utöva inflytande över utbildningen. Utbildningsanordnaren bör verka för att de studerande tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Studerandeinflytande förverkligas först då de studerande har möjlighet att verka aktivt, både individuellt och samlat, i frågor som rör utbildning och undervisning eller mera övergripande prin- cipiella frågor. Erfarenheterna från yrkeshögskolan är mycket goda vad gäller studerandes representation i den ledningsgrupp som an- svarar för utbildningen. Studeranderepresentanten är fullvärdig med- lem i ledningsgruppen och bidrar till att utveckla utbildningen, att kvalitetssäkra den och bevaka studerandes rättigheter. Utredningen föreslår därför att det i ledningsgruppen för en yrkesskoleutbildning ska finnas minst en studerande. Utöver det ska studerandeinflytandet i yrkesskolan regleras på samma sätt som i yrkeshögskolan, det vill säga både i lag och i förordning.34

I varje ledningsgrupp i yrkesskolan bör det finnas minst en repre- sentant för skolväsendet. Denna ordning finns i yrkeshögskolan i dag, men den är, enligt utredningens bedömning, sannolikt ännu vikti- gare i yrkesskolan. Yrkesskolan kommer att ha många gränsytor till liknande utbildningar inom komvux, men även till arbetsmarknads- utbildningar och vissa folkhögskoleutbildningar på gymnasial nivå. Skolväsendets representation i ledningsgruppen bidrar till att främja samordning och samverkan mellan olika utbildningsformer, under- lätta samverkan i ett bredare perspektiv, till exempel avseende till- godoräknande av studieresultat mellan utbildningsformer och i övrigt medverka i en samordning av det totala utbudet av yrkesutbildning i en region. Det vore olyckligt om exempelvis yrkesskolans utbildningar konkurrerar med yrkesutbildningar inom komvux och arbetsmark- nadsutbildningar på en mindre ort där söktrycket inte är tillräckligt. Även om studerandemålgrupperna kan komma att vara olika för respek- tive utbildningsform, behöver överetablering av utbildningar som leder till samma yrkesroll undvikas. Det är utredningens bedömning att en

33MYH (2023), Rapport: Arbetslivets engagemang i yrkeshögskolan.

3418 § lagen om yrkeshögskolan och 4 kap. 7 § förordningen om yrkeshögskolan.

153

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

representant för den kommunala vuxenutbildningen i ledningsgruppen kan bidra till att utbildningsformerna kompletterar varandra i stället för att de konkurrerar.

Det bör även i yrkesskolans ledningsgrupp, liksom i de lednings- grupper som är knutna till yrkeshögskolan, ingå en representant som leder den dagliga verksamheten. Av erfarenhet från genomförande av yrkeshögskoleutbildning har det visat sig mycket värdefullt att den som leder den dagliga verksamheten är fullvärdig ledamot i lednings- gruppen och inte endast adjungerad ledamot. Den som leder den dagliga verksamheten är den som kan ge övriga representanter i led- ningsgruppen den specifika information och struktur som krävs för att kunna svara för ledningen av utbildningen. I yrkeshögskolan kallas denna person vanligen utbildningsledare.

Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar, bör ledningsgruppen få vara gemensam för dessa. Om en utbildnings- anordnare också bedriver yrkeshögskoleutbildning, bör en lednings- grupp kunna vara ansvarig för båda utbildningarna om det handlar om samma utbildningsinriktningar och om det är relevant. Det skulle kunna gälla exempelvis utbildning till elektriker, CNC-tekniker grönt certifikat eller VVS-montör på gymnasial nivå som bedrivs inom ramen för yrkesskolan och en utbildning till elinstallatör, avancerad CNC- tekniker blått certifikat eller VVS-projektör som bedrivs inom yrkes- högskolan.

3.3.5Ledningsgruppens ansvar

Utredningens förslag: Ledningsgruppens ansvar ska regleras i lagen om yrkesskolan.

Ledningsgruppen ska se till att utbildningens innehåll och lär- andemål svarar mot den kompetens som efterfrågas av arbetslivet, anta sökande till utbildningen, fastställa kursplaner samt utfärda examens- och utbildningsbevis och se till att ett systematiskt kva- litetsarbete bedrivs och att detta leder till uppfyllelse av utbild- ningens lärandemål och syfte.

Regeringen ska få bemyndigande att meddela föreskrifter om ledningsgruppens sammansättning och ytterligare föreskrifter om ledningsgruppens uppgifter.

154

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

Utredningen delar de överväganden och förslag om ledningsgruppens ansvar som görs i Utredningen om framtidens yrkeshögskola.35 Det handlar primärt om att ledningsgruppens ansvar ska regleras i lag samt att ledningsgruppens ansvar för att utbildningen bedrivs i enlighet med författningarna och de föreskrifter som meddelats av MYH, som är fallet i dag, ska utgå gällande yrkeshögskolan. Utredningen föreslår därmed samma reglering för yrkesskolan.

Ledningsgruppen bör enligt utredningens förslag ha ett över- gripande ansvar för att utbildningens mål uppfylls. Ledningsgruppen ska ha ett ansvar som följer en utbildnings hela livscykel. Innehållet i utbildningen tas fram i samarbete med ett relevant arbetsliv i anslut- ning till ansökan om att få anordna utbildning och erhålla statsbidrag.

Det yrkeskunnande som yrkesskolan ska ge studerande möjlighet att tillgodogöra sig bör, vad gäller innehållet, definieras under ett starkt inflytande av arbetslivet. Ett sådant inflytande är viktigt också mot bakgrund av de snabba förändringarna i arbetslivet, som stän- digt medför behov av nya eller förändrade kvalifikationer. Arbets- livets inflytande blir på så sätt en viktig del av kvalitetssäkringen av utbildningarna och deras relevans för individen och för arbetslivet. Därför är det också rimligt att arbetslivets inflytande regleras i yrkes- skolans regelverk.

Enligt yrkeshögskolans regelverk har inte ledningsgruppen ansvar för att fastställa en utbildnings kursplaner. För närvarande regleras detta i en föreskrift som MYH har meddelat. Där anges att lednings- gruppen ansvarar för att kursplaner omfattande alla kurser som ingår i utbildningen är fastställda senast det datum utbildningen påbörjas.36 Erfarenheterna från yrkeshögskolan visar att arbetslivets engagemang i en utbildning ofta har sin grund i en önskan om att ha reellt in- flytande på utbildningsinnehållet.37 Utredningen föreslår därför att led- ningsgruppens roll när det gäller utbildningsinnehåll ska förstärkas, så att ledningsgruppens ansvar för att fastställa kursplaner anges i lag. På så sätt tydliggörs ledningsgruppens roll när det gäller att utveckla utbildningsinnehållet i syfte att ständigt svara mot de krav som ställs på en viss yrkesroll.

Inför utbildningens start ska ledningsgruppen besluta att anta sökande till en utbildning inom yrkesskolan. Uppgiften att fatta ett

35SOU 2023:31, Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar, s. 228.

36Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter (MYHFS 2009:1) om kursplaner i yrkeshög- skolan.

37MYH (2023), Rapport: Arbetslivets engagemang i yrkeshögskolan.

155

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

sådant beslut kan inte delegeras eller lämnas över till annan. Däremot kan uppgiften att bedöma sökande i tillträdesprocessen avseende så- väl behörighetsprövning som urval delegeras. Ledningsgruppen bör också fatta beslut om att utfärda examens- och utbildningsbevis.

Utredningen föreslår att uppgiften om att pröva frågor om till- godoräknande inte bör vara ledningsgruppens ansvar såsom det är i yrkeshögskolan i dag. Skälet är att beslut om tillgodoräknanden är förenat med en efterföljande betygssättning. Både processen att genom- föra en validering för tillgodoräknade och betygsättning är utbild- ningsanordnarens ansvar. Därmed blir det formella beslutet om ett tillgodoräknande en administrativ uppgift som saknar betydelse för den studerandes slutliga resultat i samband med betygsättning och eventuell examinering. Ledningsgruppens inflytande i processen med ett eventuellt tillgodoräknande på vägen till en studerandes examen, säkerställs ändå i och med att ledningsgruppen fattar beslut om ut- färdande av examensbevis.

Ledningsgruppen är det forum där det utvecklande och strategiska arbetet är tänkt att samlas för en utbildning. Det är utredningens be- dömning att ledningsgruppen ska se till att ett systematiskt kvalitets- arbete bedrivs samt att detta leder till att lärandemål och syfte uppnås.

I yrkeshögskolans regelverk anges endast att ledningsgruppen ska svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs. Erfarenheterna från yrkeshögskolan visar dock att ledningsgruppen bör vara aktiv i utformningen av kvalitetssystemet, så att det säkerställs att den får det underlag som krävs för att bedöma utbildningens kvalitet. Vidare visar MYH:s kvalitetsgranskningar avseende ledningsgruppens arbete att utbildningarna tjänar på att ledningsgruppen också ser till att kva- litetsarbetet leder till uppfyllelse av utbildningens lärandemål och syfte så att utbildningen får avsedd effekt.38 Underlagen i det systematiska kvalitetsarbetet bör ligga till grund för utvecklingsarbete på utbild- ningen. Ledningsgruppen bör agera kravställare med fokus på den kvalitet som utbildningarna ska ha.39

Utredningen anser att regeringen bör få bemyndigande att med- dela föreskrifter om ledningsgruppens sammansättning och ytterli- gare föreskrifter om ledningsgruppens uppgifter.

38MYH (2023), Kvalitetsgranskningsrapport 2022, s. 7.

39MYH (2017), Faktablad om ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan.

156

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

3.3.6Utbildningen i yrkesskolan ska följa en utbildningsplan och bedrivas i form av kurser

Utredningens förslag: För varje utbildning ska det finnas en ut- bildningsplan.

Utbildningen i yrkesskolan ska bedrivas i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det finnas en kursplan.

Myndigheten för yrkeshögskolan ska få meddela föreskrifter om utbildningsplanen och kursplaner.

I yrkeshögskolan finns för varje utbildning ett övergripande doku- ment, en utbildningsplan, som beskriver utbildningens mål, huvud- sakliga innehåll, omfattning, anordnare och andra förutsättningar. I skolväsendet, till exempel i komvux, motsvaras utbildningsplanerna av bland annat ämnesplaner och så kallade yrkespaket. Till skillnad från dessa är utbildningsplaner inte nationellt beslutade, utan ska tas fram för varje utbildning.

Yrkesskolan ska på samma sätt som i yrkeshögskolan präglas av flexibilitet, anpassningar efter arbetslivets behov och inflytande från arbetslivet. Utredningen bedömer därför att en utbildningsplan även bör finnas för varje utbildning i yrkesskolan och att dessa bör ha nästan samma innehåll som i yrkeshögskolan. Utredningen har valt att föreslå ett förtydligande av hur utbildningens mål ska uttryckas. Det beror bland annat på att erfarenheter från yrkeshögskolan visar att utbildningsmålen vinner på att vara mer konkreta avseende krav om vad som ska uppnås. Det innebär att det av en utbildningsplan bör framgå följande

–den ansvariga utbildningsanordnaren,

–i förekommande fall, vilka delar av utbildningen som bedrivs i samverkan med en annan utbildningsanordnare,

–utbildningens mål och inriktning uttryckta i de kunskaper, färdig- heter, självständighet och ansvar som ska uppnås samt den eller de kurser som ingår i utbildningen,

–om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska,

–utbildningens omfattning, huvudsakliga upplägg och organisation,

157

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

–omfattningen av LIA på en arbetsplats om sådant lärande ingår i utbildningen eller att beslut om undantag fattats av MYH samt datum för beslutet,

–antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbild- ningen omfattar,

–i förekommande fall, de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp,

–de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen,

–de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om utbild- ningen kan få avslutas med en sådan, och

–hur utbildningen ska kvalitetssäkras.

Ett par av strecksatserna ovan bör kommenteras närmare. När det gäller om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska, finns det inget i det föreslagna regelverket om yrkesskolan som hindrar det. I vissa yrken är det vanligt med engelska som arbetsspråk, och då kan det vara motiverat att även undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska. Det måste dock framgå av utbildningsplanen och vara känt på förhand. Det är även viktigt att utbildningens inne- håll och organisation är bestämt på förhand och framgår av utbild- ningsplanen. Det gäller till exempel utbildningens mål, inriktning och vilka kurser som ingår, hur mycket LIA som ingår och hur mycket av utbildningen som är lärarledd eller leds av en handledare. Om delar av utbildningen bedrivs i samverkan med annan utbildningsanordnare, bör detta framgå av utbildningsplanen. Som utredningen redan har påpekat bör det dock bara finnas en utbildningsanordnare som bland annat är ansvarig för att en utbildning följer gällande bestämmelser.

Precis som i yrkeshögskolan finns i yrkesskolan ett behov av att mål och innehåll i utbildningarna konkretiseras, vilket i yrkeshög- skolan görs i kursplaner för de kurser som varje utbildning ska bestå av. Även utbildningen i yrkesskolan bör bedrivas i form av en eller flera kurser. För varje kurs bör det finnas en kursplan som bör följa samma struktur som i yrkeshögskolan. Det innebär att följande ska anges i kursplanen

158

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

–kursens benämning,

–det antal yrkesskolepoäng som kursen omfattar,

–målen för kursen,

–kursens huvudsakliga innehåll,

–om kursen helt eller delvis ges på engelska, och

–de principer för betygssättning och former för kunskapskontroll som ska tillämpas.

I vissa fall kommer utbildningar i yrkesskolan ha liknande innehåll och mål som en yrkesutbildning i komvux. I komvux finns samman- hållna yrkesutbildningar, även kallade yrkespaket, som är en kombi- nation av nationella kurser eller nivåer i ämnen40 som är relevanta för ett yrkesområde. Det bör enligt utredningens bedömning inte finnas några hinder för att yrkespaket eller ämnen och nivåer i ämnen i kom- vux även används i yrkesskolan, förutsatt att det sker inom ramen för de bestämmelser som finns för yrkesskolan. Det bör dock noteras att mål och syften för de båda utbildningarna skiljer sig åt. Yrkes- skolan ska enligt utredningens förslag syfta till att svara mot arbets- livets behov av kompetens medan komvux har bredare mål som bland annat innefattar att vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kun- skaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Denna skill- nad är viktig att ta hänsyn till när kurs- och utbildningsplaner fast- ställs. Kursplaner i yrkesskolan bör även kunna ha sådant innehåll som den aktuella branschen har kommit överens om, och som till exempel gör att den leder till ett certifikat eller annan kvalifikation för den aktuella branschen. Det bör således inte finnas något hinder för att en utbildningsanordnare använder delar av ämnesplaner som används inom komvux eller som har ett innehåll som är bestämt av bransch. Vissa anpassningar till yrkesskolan kommer dock behövas bland annat utifrån att betygssystemen är olika i yrkesskolan och komvux.

En utbildning i yrkesskolan bör vara en renodlad yrkesutbildning. Det innebär till exempel att yrkesskolan normalt inte bör ha ett allmänt teoretiskt innehåll, motsvarande de gymnasiegemensamma ämnena

40Från och med 1 juli 2025 gäller ämnesbetyg på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Se prop. 2021/ 22:36, Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper.

159

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

i komvux och gymnasieskolan. I de särskilda fall som yrkesskolan ska ha inslag av ett sådant teoretiskt innehåll bör det kunna motive- ras utifrån arbetslivets behov för det aktuella yrket eller de krav som ställs för att erhålla en examen från yrkesskolan. Det skulle exem- pelvis kunna vara teoretiska kurser inriktade mot yrkessvenska, yrkes- engelska eller anpassad matematik för en specifik yrkesroll.

Utredningens förslag om examen i yrkesskolan innebär bland annat att den ska motsvara nivå 4 enligt Sveriges referensram för kvalifika- tioner (SeQF).41 Detta ställer i sin tur vissa krav på utbildningens innehåll.

Bestämmelserna om utbildningsplaner och kursplaner bör finnas i förordning. Det kan dock finnas behov av mer detaljerade bestäm- melser. Därför bör MYH få meddela föreskrifter om utbildnings- planen och kursplaner.

3.3.7Utbildningar i yrkesskolan ska kunna omfattas av nationellt likvärdigt innehåll

Utredningens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan får med- dela föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll.

För utbildningar i yrkesskolan med inriktningar som kräver natio- nellt likvärdigt innehåll bör MYH få meddela föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter, ansvar och självständighet som de studerande ska ha uppnått vid utbildningens slut.42 Det bör i första hand avse utbildningar som formellt eller reellt är behörighetsgivande för ett visst yrke eller funktion. I flertalet fall styrs utbildningens innehåll då av de krav en tillsynsmyndighet ställer.

I dag har MYH möjlighet att meddela föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll under vissa förutsättningar. Av 2 kap. 8 § förord- ningen om yrkeshögskolan framgår att myndigheten får meddela före- skrifter för utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvär- digt innehåll om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla studerande ska ha uppnått vid utbildningens slut. Det ska vara fråga om en utbildning som

41Förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

42Resultat av lärande bör utryckas på samma sätt som görs i förordningen om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande och inte i kunskaper, färdigheter och kompetenser som görs i förordningen om yrkeshögskolan.

160

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

–det ställs vissa krav på i lag eller förordning,

–leder till ett yrke eller en funktion där det ställs vissa krav på utbild- ningens examen för att legitimation för yrket eller funktionen ska kunna utfärdas eller där det ställs andra krav på utbildningen för be- hörighet, godkännande eller certifiering för yrket eller funktionen,

–leder till ett yrke som har en samhällsviktig funktion, eller

–av säkerhetsskäl måste ha ett nationellt likvärdigt innehåll.

MYH får även meddela föreskrifter om andra utbildningar med in- riktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll. Innan myndigheten meddelar föreskrifter ska man samråda med berörda myndigheter och organisationer.

MYH:s bemyndigande att meddela föreskrifter avseende natio- nellt likvärdigt innehåll i yrkeshögskolan tillkom i sin nuvarande ut- formning 2012. Bedömningen har varit att föreskrifter om likvärdigt innehåll riskerar att medföra en inlåsningseffekt, vilket kan göra det svårt att utveckla utbildningens innehåll för specifika behov i tilräcklig omfattning då kunskapskraven förändras i allt snabbare takt. För när- varande finns ett 10-tal gällande föreskrifter avseende likvärdigt inne- håll inom yrkeshögskolan. Merparten av alla föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll som myndigheten meddelat har skett utifrån för- ordningens skrivning om att det finns möjlighet frångå de fyra första punkterna, det vill säga ovan angivna strecksatser, i 2 kap. 8 § förord- ningen om yrkeshögskolan.

I yrkesskolan kan det bli aktuellt att meddela föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll. Det kan gälla utbildningar inom el och energiområdet, järnvägsteknik och spårsvets, utbildningar inom sjö- fart med flera.

En utgångspunkt för att meddela föreskrifter om nationellt lik- värdigt innehåll bör vara de kvalifikationer inom ramen för SeQF- nivå 4 som branscherna själva redan arbetat fram och fått beviljade av MYH. I dag finns ett 30-tal beslutade yrkesinriktningar motsva- rande SeQF-nivå 4 som branschorganisationer står bakom och som beskriver lärandemålen avseende kunskaper, färdigheter, ansvar och självständighet.43

43Myndigheten för yrkeshögskolans kvalifikationsdatabas, sökningen genomförd 2023-12-28.

161

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

3.3.8Arbetsplatsförlagt lärande ska vara obligatoriskt i utbildningar som leder till examen

Utredningens förslag: Arbetsplatsförlagt lärande ska vara obliga- toriskt i de utbildningar i yrkesskolan som leder till en examen.

Det arbetsplatsförlagda lärandet ska benämnas Lärande i arbete (LIA) och motsvara minst en fjärdedel av utbildningstiden.

Det bör finnas en möjlighet för Myndigheten för yrkeshög- skolan att meddela dispens från kravet om LIA i en utbildning.

Erfarenheterna från yrkeshögskolan visar att LIA är centralt för att stärka utbildningarnas koppling till arbetslivet. Den studerande får genom LIA bland annat möjlighet till ett arbetsintegrerat lärande. Genom att integrera teori med praktiska kunskaper skapas en utbild- ningsmiljö som kan fördjupa de studerandes yrkeskunnande. I dag är LIA endast obligatoriskt i yrkeshögskoleutbildningar som leder till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.44 MYH har lyft behovet av att öka kravet på LIA för att stärka kopplingen mellan en yrkeshögskole- utbildning och arbetslivet.45 Även i Utredningen om framtidens yrkes- högskola föreslås att LIA ska vara obligatoriskt i yrkeshögskolan.46

Att LIA är en framgångsfaktor i yrkeshögskolan visar bland annat det faktum att över hälften av alla som examinerats från en yrkeshög- skoleutbildning får arbete på någon av de LIA-platser man haft under utbildningen.47

Utredningens bedömning är att arbetsplatsförlagt lärande ska vara obligatoriskt även i de utbildningar inom yrkesskolan som leder till en examen. Utredningen anser även att termen lärande i arbete och för- kortningen LIA bör användas. Utredningens bedömning är att utbild- ningar i yrkesskolan i många fall kommer att kunna ha sin naturliga fördjupning i yrkeshögskolan. Av det skälet är det relevant att använda sig av samma terminologi och samma regler avseende omfattning.

Det kommer alltid att finnas utbildningar som når målen för kun- skaper, färdigheter, ansvar och självständighet utan att behöva inne- hålla LIA, till exempel certifikatsutbildningar och andra reglerade ut- bildningar där det krävs obligatorisk praktik efter examen – oavsett

442 kap. 14 § förordningen om yrkeshögskolan.

45MYH (2020), Hemställan om förändringar i förordning (2009:130) om yrkeshögskolan, dnr 2020/698.

46SOU 2023:31, Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar, s. 161.

47MYH (2022), Sysselsättningsstudien 2021, s. 20.

162

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

om utbildningen innehåller LIA eller inte. Det kan också gälla ut- bildningar som leder till olika typer av behörigheter, som är vanligt förekommande inom utbildningsinriktningar inom el- och energi, transport, järnväg och sjöfart. Exempel på situationer där undantag från kravet på LIA skulle kunna aktualiseras är utbildningar där prak- tik är obligatoriskt efter examen, vid smala yrkesområden med hant- verksinriktning där färdighetsträning är vanligt förekommande, vid nya utbildningar med speciella förutsättningar eller vid situationer där det finns krav på yrkeserfarenhet för att vara behörig till utbildningen. Dispens bör också kunna ges i utbildningar som i minst motsvarande omfattning innehåller annan form av praktisk träning under förhål- landen som liknar yrkesutövande, till exempel branschskolor med avan- cerade träningsanläggningar.

Utredningen anser att möjligheten till dispens bör finnas i yrkessko- lan och prövas i samband med att en ansökan om att ingå i yrkessko- lan och att erhålla statsbidrag görs. En sådan möjlighet har även före- slagits av MYH och av Utredningen om framtidens yrkeshögskola.48

3.3.9Utbildningsanordnarens ska erbjuda stöd och vägledning till de studerande

Utredningens förslag: Utbildningsanordnaren ska se till att

–det finns platser för lärande i arbete på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen,

–det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning,

–de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbild- ningen får sådant stöd och

–de studerande som behöver svenska med yrkesinriktning får sådan undervisning.

Förslaget innebär ett förtydligande av utbildningsanordnarens ansvar för utbildningen. Motsvarande bestämmelse finns för yrkeshögsko- lan, och utredningens förslag innebär att det införs en identisk be- stämmelse för yrkesskolan.

48SOU 2023:31, Framtidens yrkeshögskola – stabil, effektiv och hållbar, s. 162.

163

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

När det gäller LIA ska det enligt utredningens förslag vara obliga- toriskt i de utbildningar i yrkesskolan som leder till en examen. LIA får även förekomma i andra utbildningar i yrkesskolan. Om LIA in- går i utbildningen, bör utbildningsanordnaren vara ansvarig för att det finns platser för lärande i arbete på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen.

I yrkesskolan bör de studerande ha tillgång till vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning. Vidare bör de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen få sådant stöd. Detta är samma reglering som gäller för yrkeshög- skolan, och som utredningen även bedömer är ändamålsenlig för yrkes- skolan. Hur vägledning och stöd ska organiseras bör inte regleras, utan det bör vara upp till utbildningsanordnaren att bestämma. Stödet bör dock vara utformat med utgångspunkt i de studerandes behov.

En utbildningsanordnare bör även erbjuda studerande svenska med yrkesinriktning för studerande som behöver det.

MYH bör efter ansökan kunna besluta om statsbidrag för särskilt pedagogiskt stöd och för svenska med yrkesinriktning för studerande i behov av det.

3.3.10Validering ska vara en möjlighet för studerande i yrkesskolan

Utredningens förslag: En utbildningsanordnare ska erbjuda vali- dering om den inför eller under utbildningen bedömer att en stu- derande har kunnande som motsvarar en hel eller delar av en kurs som ingår i utbildningen. Detta förutsatt att den studerande sak- nar tidigare dokumentation av kunnandet. Om validering sker, ska den genomföras enlighet med bestämmelserna i valideringsför- ordningen (2022:1549).

Den som har genomgått en validering ska ha möjlighet att få resultatet erkänt genom betyg. Detta förutsatt att valideringen visar att studeranden har kunnande som motsvarar en kurs som ingår i utbildningen. Om valideringen inte visar att den studerande har kunnande som motsvarar en kurs i utbildningen eller om den studerande vill få resultatet av valideringen dokumenterat på annat sätt än genom betyg, ska den studerande få ett utbildningsbevis. En utbildningsanordnare ska sträva efter att förkorta tiden i utbild- ning (tillgodoräknande) för en studerande som har validerat delar av utbildningen.

164

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

Liksom utredningen tidigare har konstaterat kommer sannolikt många studerande i yrkesskolan att vara yrkesväxlare. Det kan handla om vuxna med en tidigare gymnasieutbildning som har arbetat några år och som vill studera på yrkesskolan för att växla karriär. Det kan även handla om vuxna som vill stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Studerande som redan har delar av sådana kunskaper, färdigheter, an- svar och självständighet, som en utbildning i yrkesskolan syftar till att ge, bör kunna genomgå en validering. Med validering avses en struk- turerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en be- dömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande49 oberoende av hur det förvärvats.50 För den studerande kan valider- ingen innebära en bekräftelse av kunnande och en förkortad tid i ut- bildningen och därmed en snabbare väg till en yrkeskarriär.

En utbildningsanordnare bör vara skyldig att erbjuda en stude- rande validering om utbildningsanordnaren inför eller under utbild- ningen bedömer att en studerande har kunnande som motsvarar en hel eller delar av en kurs som ingår i utbildningen. Det är inte säkert varken den studerande eller personalen hos utbildningsanordnaren känner till detta innan en studerande påbörjar en utbildning, utan det kan bli tydligt först under utbildningens gång. Undervisande perso- nal bör därför vara uppmärksamma på om den studerande har kun- nande med sig som motsvarar delar av utbildningen. Skyldigheten att erbjuda validering bör vidare bara gälla om den studerande saknar tidigare dokumentation av kunnandet. Det bör inte vara yrkesskolans uppgift att bedöma och erkänna kunskaper från tidigare utbildning där det redan finns dokumentation. Om en validering genomförs i yrkesskolan, bör den följa bestämmelserna i valideringsförordningen.

Det är dock långt ifrån alltid det är gynnsamt för en studerande att genomgå validering. Om en studerande endast har kunnande som motsvarar mindre delar av en utbildning, innebär en validering ofta inte en tidsbesparing eller andra vinster för den studerande. Det kan även finnas praktiska hinder som gör att en studerande inte gynnas av en validering, till exempel då valideringen innebär en minskad stu- dietakt som påverkar möjligheterna till studiestöd. I många fall kan dock en validering gynna den studerande, till exempel genom att förkorta studietiden. Utbildningsanordnaren bör därför sträva efter

49Med kunnande avses resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter, ansvar och själv- ständighet.

50Se vidare valideringsförordningen (2022:1549).

165

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

att en studerande, som har genomgått en validering kan förkorta sin tid i utbildning genom att få tillgodoräkna sig de kunskaper som har validerats. Detta kan i sin tur kräva en individanpassning av utbild- ningen. Validering bör dock bara genomföras om den studerande önskar det, men det bör självklart också ske i samråd med utbildnings- anordnaren.

Den som har genomgått en validering bör ha möjlighet att få resul- tatet erkänt genom betyg. Detta förutsatt att valideringen motsvarar en eller flera kurser. Den som vill få resultatet av valideringen doku- menterat på annat sätt än genom betyg bör kunna få ett utbildnings- bevis. Utbildningsbevis bör också utfärdas i de fall en validering som inte leder till betygsättning. En kurs som har validerats bör tillgodo- räknas på samma sätt som andra kurser och därmed till exempel kunna ingå i en examen.

Om det efter en validering visar sig att en studerande inte har kun- skaper som motsvarar en hel kurs i yrkesskolan, bör valideringen i vissa fall ändå kunna utgöra en del av underlaget till betygsättning av kursen. Detta bör dock vara upp till utbildningsanordnaren att avgöra.

MYH kan behöva anpassa statsbidraget till en utbildningsanord- nare om en studerande har validerat delar av en utbildning.

3.3.11Utbildningens omfattning ska anges i yrkesskolepoäng

Utredningens förslag: Utbildningens omfattning ska anges i yrkes- skolepoäng, där 5 poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka.

En utbildning i yrkesskolan ska omfatta minst 100 poäng och högst 400 poäng.

Poäng i yrkesskolan förkortas YS-poäng.

För att tydliggöra yrkesskolans status som en egen utbildningsform, bör den ha ett eget poängsystem som syftar till att mäta omfattningen av en utbildning. Omfattningen bör enligt utredningens förslag anges i yrkesskolepoäng (YS-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid, 100 poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 poäng ett års heltidsstudier och 400 poäng två års heltidsstudier. Därmed beräknas omfattningen av studierna i yrkesskolan i prakti- ken enligt samma skala som i yrkeshögskolan, där yrkeshögskole-

166

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

poäng används. En yrkesskolepoäng motsvarar således en yrkeshög- skolepoäng i omfattning.

Utredningen har även övervägt andra poängsystem. Inom kom- vux på gymnasial nivå används verksamhetspoäng som mått på om- fattning, där 20 verksamhetspoäng motsvarar en veckas heltidsstu- dier. En årsstudieplats motsvaras av 800 verksamhetspoäng. Inom folkhögskolan bestämmer skolorna själva exakt start- och slutdatum för varje termin och exakt antal veckor per läsår kan variera från skola till skola. Det mått som används är oftast studieveckor där ett år kan variera avseende antal veckor, men vanligen omfattar ett studieår inom folkhögskolan 39–40 veckor. Inom yrkeshögskolan anges omfatt- ning i form av YH-poäng där 5 poäng motsvarar en veckas studier.

För att beräkna studietid i yrkesskolan står valet mellan att an- vända sig av samma system som i komvux eller det poängsystem som används i yrkeshögskolan. Tillämpningen av numeriskt lika, men ändå inte helt jämförbara poängsystem inom yrkesskolan och yrkeshög- skolan kan möjligen skapa förvirring. Det är möjligt att användningen av gymnasie- eller verksamhetspoäng skulle underlätta tillgodoräknande av kurser från yrkesskola till komvux. Å andra sidan kan det vara av godo att poängsystemen är desamma i yrkesskolan och i yrkeshög- skolan. Detta för att det faller sig naturligt att det ska finnas möjlig- het till fördjupning inom en yrkesroll i yrkeshögskolan efter avslutad yrkesskoleutbildning. Det är utredningens bedömning att yrkessko- lan och yrkeshögskolan i allt väsentligt bör knytas till varandra om det inte finns tungt vägande skäl att särskilja de båda utbildnings- formerna åt. Därför bör poängsystemet i yrkesskolan vara detsamma som i yrkeshögskolan.

Alldeles oavsett vilket numeriskt system som används, är det lär- anderesultat som den studerande faktiskt förvärvat inom ett system ska kunna bedömas, värderas och – om de är relevanta – tillgodoräk- nas inom det andra systemet.

När det gäller omfattningen av en utbildning i yrkesskolan före- slår utredningen att den bör vara minst 100 poäng, det vill säga mot- svarande ett halvårs heltidsstudier och högst 400 poäng, motsvarande två års heltidsstudier. Yrkesskolan ska enligt utredningens förslag, till skillnad från till exempel gymnasieskolan, vara en renodlad yrkes- utbildning. Om den omfattar mer 400 poäng, finns risk att delar av utbildningen kommer att vara på en eftergymnasial nivå. Självklart

167

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

bör dock en utbildning i yrkesskolan kunna löpa under en längre tid än två år om den genomförs i en långsammare studietakt än heltid.

Normalt bör en utbildning i yrkesskolan uppgå till minst ett år och leda till en examen. En sådan utbildning bör ge kvalifikationer som motsvarar SeQF-nivå 4. Det går dock inte att utesluta att arbets- livets kompetensbehov även omfattar personal med kortare yrkes- utbildningar under ett år, som i vissa fall kan bedömas motsvara SeQF-nivå 3. Kortare utbildningar i yrkesskolan bör även kunna vara fördjupningsutbildningar, som bygger på att den studerande redan har vissa yrkeskunskaper med sig i utbildningen, men som ändå sker helt på en gymnasial nivå och som motsvarar en kvalifikation på SeQF- nivå 4. Utredningen föreslår dock att den minsta omfattningen på en utbildning ska vara 100 poäng. I ett avslutande avsnitt nedan, be- dömer dock utredningen att det kan finnas ett framtida behov av ännu kortare utbildningar i yrkesskolan. Det kan således vara ett fram- tida utvecklingsområde.

Utredningens förslag om att en utbildning i yrkesskolan ska om- fatta minst 100 och högst 400 yrkesskolepoäng är i linje med omfatt- ningen på annan yrkesutbildning på gymnasial nivå. Yrkespaket i komvux och i gymnasieskolans introduktionsprogram omfattar mellan 400–1 500 gymnasiepoäng, det vill säga motsvarande mellan ett halv- års och knappt två års heltidsstudier. Det bör dock påpekas att yrkes- paket kan innehålla gymnasiegemensamma ämnen, till exempel svenska och svenska som andraspråk som normalt inte bör finnas i yrkes- skolan. En lärlingsutbildning inom komvux ska, för att berättiga till statsbidrag, omfatta minst 400 och högst 1 600 gymnasiepoäng, det vill säga motsvarande ett halvårs till två års heltidsstudier – samma omfattning som föreslås för yrkesskolans utbildningar. Gymnasie- skolans yrkesprogram är å sin sida treåriga men är bredare utbild- ningar än yrkesskolan bör vara.

168

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

3.3.12Betyg och examen i yrkesskolan

Utredningens förslag: Betyg ska sättas på en genomförd kurs i yrkesskolan. Betygen ska benämnas Icke godkänt, Godkänt eller Väl godkänt.

En utbildningsanordnare ska vid betygsättning få göra undan- tag från bestämmelser om kommunikation och motivering i för- valtningslagen (2017:900).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om betygssättning.

Utredningens förslag: Utbildningen i yrkesskolan får avslutas med en yrkesexamen om den omfattar minst 200 godkända YS- poäng, om minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i arbete. En examen ska motsvara kraven för nivå 4 enligt Sveriges referensram för kvalifikationer.

En studerande som inte begär ett examensbevis eller uppnår kraven för en examen ska i stället kunna få ett utbildningsbevis. I beviset ska utbildningens innehåll och de mål som den studerande har uppnått anges.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om utfärdande av examina.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen även få bemyndigande att meddela föreskrifter om utbildningsbevis och examensbevis.

Examensbevis och utbildningsbevis ska utfärdas av lednings- gruppen för utbildningen och tillhandahållas på den studerandes begäran av utbildningsanordnaren.

Utredningens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan ska få meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att säkerställa likvärdighet när det gäller betyg och examens- och utbildnings- bevis.

Myndigheten ska även få meddela föreskrifter om att utbild- ningsanordnaren ska lämna uppgifter till myndigheten om de stu- derande och deras studieresultat, betyg och examina. Myndigheten får meddela föreskrifter om på vilket sätt och när uppgifterna ska lämnas.

169

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

Utredningens bedömning: Regeringen bör besluta om nivå för examen från yrkesskolan i förordningen (2015:545) om referens- ram för kvalifikationer för livslångt lärande.

Betyg inom yrkesskolan

Liksom inom andra skol- och utbildningsformer bör det sättas betyg efter en genomförd kurs i yrkesskolan. Betygen bör benämnas Icke godkänt, Godkänt eller Väl godkänt, där Icke godkänt bör användas när en studerande inte når målen för en kurs och Godkänt eller Väl godkänt bör betraktas som godkända betyg. Utredningen anser så- ledes att samma betygssystem ska användas i yrkesskolan som i yrkes- högskolan.

En utbildningsanordnare inom yrkesskolan bör inte behöva till- lämpa bestämmelserna i 25 och 32 §§ i förvaltningslagen (2017:900) om kommunikation och motivering av beslut i ärenden om betygs- sättning eller antagning. Om en motivering till betygsättning har ute- lämnats, ska en sådan om möjligt lämnas i efterhand, om någon en- skild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få meddela föreskrifter om betygssättning.

En utbildning i yrkesskolan ska kunna leda till en examen

Det finns många fördelar med examen. Om utbildningarna leder till en examen, kommer det att underlätta för aktörerna på svensk arbets- marknad att känna igen utbildningarna från yrkesskolan och veta vad de står för. För individen kommer en examen från yrkesskolan sanno- likt innebära en starkare ställning på arbetsmarknaden. En examen bidrar dessutom sannolikt till att höja utbildningens status. En utbild- ning i yrkesskolan bör därför normalt leda till en examen.

En examen från yrkesskolan bör benämnas yrkesskoleexamen och omfatta minst 200 YS-poäng, det vill säga motsvarande ett års hel- tidsstudier. Eftersom en utbildning i yrkesskolan enligt utredningens förslag som mest ska kunna uppgå till 400 YS-poäng kan en yrkes- skoleexamen således omfatta 200–400 YS-poäng. För att en examen ska kunna utfärdas bör minst en fjärdedel av utbildningstiden bestå

170

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

av LIA. Det bör dock finnas en möjlighet för MYH att meddela dis- pens från kravet om LIA i en utbildning och därmed även från kravet på LIA för en examen.

En yrkesskoleexamen bör motsvara SeQF-nivå 4 enligt Sveriges referensram för kvalifikationer.51 SeQF-nivå 4 motsvarar i sin tur kvalifikationer som ställer vissa krav på utbildningen och de kurser som ingår. Bland dessa kan nämnas att en studerande ska kunna ta initiativ, reflektera, organisera och genomföra arbete och studier själv- ständigt. Att en examen ska motsvara nivå 4 enligt SeQF bör, till- sammans med övriga examenskrav, framgå av förordning. Vidare bör regeringen besluta om nivå för examen från yrkesskolan i förord- ningen om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

I yrkeshögskolan finns krav på att den studerande ska genomföra ett självständigt arbete för att kunna få en examen. Utredningen före- slår inte motsvarande krav för en examen i yrkesskolan, även om det bör vara möjligt för en utbildningsanordnare att anordna en kurs i form av ett självständigt arbete.

Ett alternativ till en examen hade varit att föreslå två olika examens- nivåer, liksom finns i yrkeshögskolan. Yrkeshögskolan är dock en efter- gymnasial utbildning som kan innehålla mer fördjupning och pågå under en längre tid än en gymnasial yrkesutbildning. En utbildning på yrkesskolan bör enligt utredningens förslag som mest kunna om- fatta 400 YS-poäng. Det finns därför enligt utredningens bedömning knappast utrymme för två examensnivåer i yrkesskolan; de skulle i så fall behöva vara mycket lika varandra när det gäller omfattning och examenskrav i övrigt. Utredningen bedömer därför att en examensnivå är det mest rimliga.

För studerande som inte begär ett examensbevis eller inte uppnår kraven för en examen bör det i stället finnas möjlighet att få ett utbild- ningsbevis. I beviset ska utbildningens innehåll och de mål som den studerande har uppnått anges. Det är utbildningsanordnaren som bör vara ansvarig för att tillhandahålla examens- och utbildningsbevis.

Utöver bestämmelserna om examens- och utbildningsbevis i för- ordning kommer det behövas mer detaljerade bestämmelser på före- skriftsnivå. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer bör därför få meddela föreskrifter om utfärdande av examina. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör med stöd av 8 kap. 7 § RF dessutom få bemyndigande att meddela före-

51Förordningen om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

171

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

skrifter om utbildningsbevis och examensbevis. Vidare bör MYH få meddela de föreskrifter som behövs för att säkerställa likvärdighet när det gäller betyg och examens- och utbildningsbevis. Föreskrifterna bör även få inkludera hur utbildningsanordnaren ska lämna uppgifter till myndigheten om de studerande och deras studieresultat, betyg och examina samt om på vilket sätt och när uppgifterna ska lämnas.

3.3.13Utbildning i yrkesskolan ska få tillgodoräknas i en examen från komvux

Utredningens förslag: Det ska införas en ny form av gymnasie- examen i komvux, benämnd allmän examen. En allmän examen ska kunna innefatta utbildning från yrkesskolan. En allmän examen ska omfatta 2 400 gymnasiepoäng varav 2 250 godkända som inne- fattar betyg på

–nivå 1 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk,

–nivå 1 i ämnet engelska,

–nivå 1 a i ämnet matematik,

–och ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gym- nasial nivå eller ett gymnasiearbete.

En allmän examen ska även innefatta betyg i ämnena historia, sam- hällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med samman- lagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne. Den ska även innehålla betyg i ämnen på nivåer som får ingå i ett nationellt program i gymnasie- skolan, en riksrekryterande utbildning med eget examensmål enligt 5 kap. 13 § andra stycket gymnasieförordningen (2010:2039) eller betyg på kurser i yrkesskolan med sammanlagt högst 1 800 gym- nasiepoäng.

Om en allmän examen innehåller kurser från yrkesskolan får den när det gäller betyg från gymnasieskolan eller kommunal vuxen- utbildning endast innehålla ämnen och nivåer i ämnen i gymnasie- gemensamma ämnen och ett komvuxarbete eller gymnasiearbete. En rektor inom kommunal vuxenutbildning får dock besluta att även andra ämnen och nivåer i ämnen från gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning får ingå i den allmänna examen om

172

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

rektorn bedömer att dessa inte överlappar med de kurser från yrkes- skolan som ingår i examen.

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en allmän examen inte utfärdas.

När en kurs från yrkesskolan ska inkluderas i en allmän examen ska omfattningen av kursen räknas om från YS-poäng till gym- nasiepoäng. Vid omräkningen ska varje YS-poäng anses motsvara fyra gymnasiepoäng.

Meritvärdet ska när det gäller kurser från yrkesskolan beräk- nas genom att ett godkänt betyg ger 10 poäng och ett väl godkänt betyg ger 15 poäng.

Nästan all gymnasial yrkesutbildning inom skol- och utbildnings- väsendet inom komvux, gymnasieskolan och folkhögskolan kan på olika sätt ge behörighet till eftergymnasial utbildning inom univer- sitet, högskola eller yrkeshögskola. Undantaget är anpassad utbild- ning, som normalt inte ger sådan behörighet. Utredningen har över- vägt om även en utbildning från yrkesskolan ska kunna ge behörighet till eftergymnasial utbildning.

Yrkesskolans syfte ska enligt utredningens förslag vara betydligt smalare sett till syfte och innehåll än gymnasieskolan och komvux. Enligt utredningens förslag ska syftet med yrkesskolan vara att bredda och öka utbudet av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna och som svarar mot arbetslivets behov av kompetens. Yrkesskolan ska således vara en renodlad yrkesutbildning. Detta kan jämföras med komvux och gymnasieskolan som har breda mål och syften. Komvux mål innefattar bland annat att ge vuxna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling, ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning och utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.52 Gymnasieskolan har liknande breda syften. De mål och syften som finns med de båda skolformerna påverkar utbildningarnas innehåll och längd. Både komvux och gymnasieskolan kan leda till grundläggande behörighet efter motsvarande tre års heltidsstudier.

I yrkesskolan ska utbildningens längd, enligt utredningens förslag, som mest kunna vara två år. En utbildning i yrkesskolan kommer

5220 kap. 2 § skollagen (2010:800).

173

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

följaktligen inte att leda till grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå i högskolan eller universitet. Utbildningarna är inte till- räckligt långa och ska normalt inte heller innehålla sådan allmänteo- retisk utbildning som krävs för grundläggande behörighet, som till exempel matematik, svenska och engelska.

Även om en utbildning i yrkesskolan inte ger grundläggande be- hörighet bör den inte heller leda till återvändsgränder. För studerande i yrkesskolan behövs ett sätt att kunna tillgodoräkna sig utbildningen i en ansökan till eftergymnasial utbildning. Möjligheten att tillgodo- räkna sig utbildningen är viktigt både för yrkesskolans attraktivitet och för rörligheten på arbetsmarknaden. En yrkesutbildad vuxen kan behöva byta yrke både en och flera gånger under sin yrkeskarriär. Det är då viktigt att vägen till en ny yrkeskarriär är så smidig som möjlig.

Det finns en visserligen en möjlighet att bli behörig till utbildning i högskola, universitet och yrkeshögskola utan grundläggande behö- righet, genom så kallad reell kompetens. Denna väg till behörighet är dock både krångligare och mindre förutsägbar eftersom den är upp till varje lärosäte eller yrkeshögskola att besluta om. Utredningen bedömer att detta inte räcker. Det behövs dessutom en väg att till- godoräkna utbildning från yrkesskolan i en grundläggande behörighet.

Utbildning i yrkesskola ska kunna ingå i en gymnasieexamen från komvux

Utredningen har övervägt om utbildning i yrkesskolan ska kunna ge grundläggande behörighet. Detta skulle dock innebära att utbildningen inte kan vara en renodlad yrkesförberedande utbildning. Utredningen har bedömt att detta skulle utarma den yrkesförberedande karaktären på utbildningen allt för mycket. Yrkesskolan skulle då behöva ha ett mer allmänteoretiskt innehåll, motsvarande de gymnasiegemensamma ämnena i komvux och gymnasieskolan. Utbildningen skulle då också behöva vara längre än de maximalt två år som utredningen föreslår.

Utredningen föreslår i stället att en utbildning i yrkesskolan ska kunna tillgodoräknas i en gymnasieexamen från komvux. Bestämmel- serna om gymnasieexamen i komvux återfinns i 4 kap. 14–20 §§ för- ordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

En gymnasieexamen i komvux kan vara antingen en högskoleför- beredande examen eller en yrkesexamen. En yrkesexamen från kom- vux ska omfatta 2 400 verksamhetspoäng, varav minst 600 poäng ska

174

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

vara satta i gymnasiegemensamma ämnen, bland annat matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk (sva). Ett komvux- arbete från komvux på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete ska även ingå. Av övriga 1 800 poäng ska minst 900 poäng vara satta på kurser som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gym- nasieskolan. När det gäller en högskoleförberedande examen från komvux är ”friutrymmet” betydligt mindre. En högskoleförberedande examen från komvux ska omfatta 2 400 verksamhetspoäng, varav minst 700 godkända poäng i matematik, engelska och svenska/sva. Dess- utom krävs godkända poäng i minst 350 poäng i ett antal gymnasie- gemensamma ämnen. Övriga betyg som ingår ska till övervägande del (det vill säga minst 700 poäng) vara satta på andra kurser som får ingå i programmet.

Utredningen bedömer att det mest rimliga är att det skapas en ny typ av examen i komvux. Den bör ha liknande innehåll som en yrkes- examen från komvux, men inte vara knuten till ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Förslaget är i linje med Komvuxutredningens be- dömning i sitt slutbetänkande, där utredningen skriver att det bör skapas en ny form av friare yrkesexamen inom komvux.53

Nackdelen med en ny, friare form av yrkesexamen är att den inte kan kopplas till ett specifikt yrke. En yrkesexamen syftar till att en person som uppnått en yrkesexamen direkt ska kunna börja prakti- sera yrket, vilket inte kan gälla med den nya formen av examen. Syftet med en sådan examen är i stället att ge grundläggande behörighet och därmed tillträde till eftergymnasiala studier. En examen från yrkes- skolan kommer vara ett fullt tillräckligt bevis på den studerades yrkes- kunnande, och kommer i det avseendet sannolikt att betraktas som likvärdigt med en yrkesexamen från komvux eller gymnasieskolan. Liksom Komvuxutredningen påpekar är dessutom en yrkesexamen från komvux redan i dag betydligt friare än en yrkesexamen från gym- nasieskolan. Det kan inte garanteras att en elev med en yrkesexamen från komvux uppnår den bredd och djup i de kunskaper som krävs för att praktisera yrket.

Utredningen föreslår att den nya examen utformas på liknande sätt som en yrkesexamen i komvux. Den nya examen bör benämnas allmän examen och omfatta 2 400 verksamhetspoäng, varav minst 2 250 god- kända poäng. Liksom gäller för en yrkesexamen i komvux bör den innefatta godkända betyg i ämnena, i svenska eller sva, engelska, mate-

53SOU 2018:71, En andra och en annan chans – ett komvux i tiden, avsnitt 7.11.

175

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

matik, och ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gym- nasial nivå eller ett gymnasiearbete. Vidare bör en allmän examen även innefatta betyg i ämnen från gymnasieskolan eller komvux i historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med samman- lagt 50 verksamhetspoäng i varje ämne. Det är detsamma som gäller för andra yrkesexamina i komvux. Utöver detta bör betyg satta i ämnen på nivåer som får ingå i ett nationellt program i gymnasieskolan, en riks- rekryterande utbildning med eget examensmål enligt 5 kap. 13 § andra stycket gymnasieförordningen (2010:2039), eller betyg som ingår i en utbildning i yrkesskolan, få ingå med sammanlagt högst 1 800 gym- nasiepoäng. Detta innebär en skillnad mot dagens yrkesexamina där endast betyg som till övervägande del är satta i ämnen på nivåer som får ingå i ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan får ingå.

I dag gäller att ett komvuxarbete inom ramen för en yrkesexamen ska fortsatt ha koppling till examensmålen för det nationella yrkes- program som utbildningen i huvudsak motsvarar. För högskoleför- beredande examen ska ett komvuxarbetet vara kopplat till ett av två högskoleförberedande studieområden som examen är kopplad till. Ett komvuxarbete i en allmän examen kommer inte på samma sätt kunna kopplas till ett förutbestämt studieområde eller yrkesprogram. I stället bör det vara upp till rektorn för komvux att avgöra vilken inriktning ett komvuxarbete som ingår i en allmän examen ska ha. För allmän examen som inkluderar kurser från yrkesskolan kan det vara lämpligt att komvuxarbetet kopplas till utbildningen i yrkessko- lan. Detta förutsätter dock att kommunen har tillgång till yrkeslärare som kan handleda och bedöma ett sådant komvuxarbete.

En gymnasieexamen bör inte innehålla kurser eller nivåer med överlappande innehåll. För att undvika att en allmän examen inne- håller kurser från yrkesskolan och ämnen eller nivåer i ämnen från komvux eller gymnasieskolan med överlappande innehåll, bör det in- föras visa begränsningar. Om en allmän examen innehåller kurser från yrkesskolan bör den därför när det gäller betyg från gymnasieskolan eller komvux, endast innehålla ämnen och nivåer i ämnen i gymnasie- gemensamma ämnen och ett komvuxarbete eller gymnasiearbete. En rektor i komvux bör dock få besluta att även inkludera andra ämnen från gymnasieskolan och komvux om det är sannolikt att dessa inte överlappar med de kurser från yrkesskolan som ingår i examen. Det är inte meningen att en rektor eller studie- och yrkesvägledare ska

176

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

jämföra innehållet i en kursplan med en ämnesplan från gymnasie- skolan eller komvux. Detta skulle kunna bli en mycket tidsödande eller till och med omöjlig uppgift. I många fall kommer det dock att vara uppenbart att en kurs från yrkesskolan inte överlappar med ett ämne från gymnasieskolan eller komvux. Detta till exempel om det handlar om betyg från två utbildningar i yrkesskolan och gymnasie- skolan eller komvux med två olika inriktningar. Detta bör dock vara upp till rektorn för komvux att besluta.

En allmän examen bör även enbart kunna innehålla betyg från kom- vux och gymnasieskolan. Liksom Komvuxutredningen anser utred- ningen att det finns behov av en ny form av friare gymnasieexamen inom komvux. Många vuxna har en brokig utbildningsbakgrund, vilket kan försvåra vägen till grundläggande behörighet och därmed möjligheten att utbilda sig som vuxen. Dagens regelverk kan medföra att vuxna i vissa fall behöver läsa betydligt fler poäng än de 2 400 poäng som ska ingå i en gymnasieexamen från komvux. Detta är enligt utredningens bedömning ett onödigt slöseri med både samhällets resurser och den vuxnes resurser och tid.

Utredningens förslag om en allmän examen skulle även kunna utvidgas till fler utbildningar som i dag inte kan ingå i en examen från komvux. Ett exempel på utbildningar som skulle kunna ingå i allmän examen, är äldre utbildningar från gymnasieskolan och komvux, som

idag inte alltid kan omvandlas till nya kurser eller nivåer i ämnen och därmed inte ingå i en gymnasieexamen från komvux. Om äldre utbild- ningar från gymnasieskolan och komvux kan ingå i en allmän examen, kan den också ersätta dagens slutbetyg i komvux på gymnasial nivå. Möjligheten att utfärda slutbetyg ska enligt nu gällande beslut upp- höra den 1 juli 2025, men har förlängts flera gånger tidigare. Om äldre betyg i stället kan ingå i en allmän examen från komvux, finns det inget behov av att förlänga möjligheten att utfärda slutbetyg efter att allmän examen har införts. Utredningen lägger inget sådant förslag, men vill peka på möjligheten.

Eftersom omfattningen av en utbildning i yrkesskolan enligt ut- redningens förslag ska anges i yrkesskolepoäng behöver dessa räknas om till gymnasiepoäng för att kunna ingå i en examen från komvux. Detta bör ske genom att varje yrkesskolepoäng räknas om till fyra gymnasiepoäng. Den komvuxrektor som ansvarar för att utfärda den allmänna examen bör vara ansvarig för att räkna om kurserna till gym- nasiepoäng.

177

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen från komvux eller gymnasieskolan bör en allmän examen inte få utfärdas.

Beräkning av meritvärde

Sökande med en allmän examen kommer vid urval till högskola eller universitet att konkurrera med elever med betyg från komvux eller gymnasieskolan. Vid urval jämförs den sökandes meritvärden.54

Meritvärde av betyg fås genom att omvandla ett betyg i en kurs, nivå eller ämne från komvux på gymnasial nivå eller gymnasieskolan till ett siffervärde. Betyg F ger 0 poäng i värde, E ger 10, D ger 12,5 och så vidare upp till A som ger 20 i värde. Värdet multipliceras sedan med poängantalet i kursen, som sedan divideras med det antal poäng som ingår i en examen, som lägst dock 2 300 poäng. Till detta ska även adderas så kallad meritpoäng som utgår för betyg i vissa kurser, nivåer eller ämnen i komvux eller gymnasieskolan. Meritvärdet och merit- poängen ger sedan ett jämförelsetal som används vid urval till hög- skola och universitet.

För yrkesskolan föreslår utredningen att samma betygsystem som finns i yrkeshögskolan ska användas. Det innebär att betygen Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt ska användas. Utredningen före- slår att betyget Godkänt från yrkesskolan ska ge 10 i siffervärde och Väl godkänt ger 15 i siffervärde. Förslaget innebär visserligen att sök- ande till högskolan med betyg från yrkesskolan aldrig kan få ett lika högt jämförelsetal som en sökande som mest kan få från komvux eller gymnasieskolan, och därför kan missgynnas i förhållande till dessa. Yrkesskolan, liksom betygssystemet i utbildningsformen, ska dock inte syfta till att förbereda för högre utbildning, utan att utbilda direkt till ett yrke. Ett helt rättvist system skulle kräva att yrkesskolan använder lika många betygssteg som i komvux på gymnasial nivå och gymna- sieskolan, vilket inte vore ändamålsenligt sett till yrkesskolans syfte.

54Bilaga 3 till högskoleförordningen (1993:100).

178

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

3.3.14En examen från yrkesskolan ska kunna ge behörighet till yrkeshögskolan

Utredningens förslag: Bestämmelserna om grundläggande be- hörighet till yrkeshögskolan ska kompletteras med en bestämmelse om behörighet till vissa yrkeshögskoleutbildningar. Av dessa ska det framgå att den som har yrkesskoleexamen har grundläggande behörighet till en yrkeshögskoleutbildning inom samma yrkes- område. Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i bemyndigande att föreskriva om hur och när examen från yrkesskolan ska ge grundläggande behörighet till vissa utbildningar i yrkeshögskolan.

En förutsättning för att anses vara behörig till yrkeshögskolan är att den sökande har grundläggande behörighet. Grundläggande behörig- het regleras i förordningen om yrkeshögskolan och innebär att den sökande måste ha en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser. Det går även att uppnå grundläggande behörighet på annat sätt. Detta genom att den som söker utbildningen har praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.55 Utöver krav på grundläggande behörighet kan det finnas ytterligare behörighets- krav till en utbildning i yrkeshögskolan.

Förutom möjligheten att tillgodoräkna sig utbildning i yrkessko- lan i en examen från komvux bör det införas en mer direkt väg till behörighet till yrkeshögskolan. Detta utan att studierna behöver kom- pletteras med kurser, ämnen eller nivåer i ämnen från komvux eller gymnasieskolan. Som nämns ovan kan en sökande till yrkeshögsko- lan ha grundläggande behörighet utan en gymnasieexamen eller mot- svarande. Möjligheten till grundläggande behörighet genom praktisk erfarenhet eller genom att den sökande på grund av någon annan om- ständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen är dock individuell. Utredningen anser att det finns skäl att även införa en allmän och formaliserad väg till grundläggande behörighet till yrkes- högskolan för dem med examen från yrkesskolan. Behörigheten bör gälla yrkeshögskoleutbildningar inom samma yrkesområden som exa- men från yrkesskolan är utfärdad inom. En utbildning i yrkesskolan kan inte anses vara tillräckligt bred eller omfattande för att ge grund-

553 kap. 1 § förordningen om yrkeshögskolan.

179

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

läggande behörighet till alla utbildningar yrkeshögskolan. För en ut- bildning inom samma yrkesområde, bör dock en utbildning i yrkes- skolan utgöra en god förberedelse och därmed också kunna ge behörig- het. En sådan mer formaliserad väg vidare i utbildningssystemet efter yrkesskolan skulle tydliggöra karriärvägarna och bidra till attraktivi- teten hos yrkesskolan. Det skulle även bredda rekryteringsbasen för yrkeshögskolan.

MYH bör få meddela föreskrifter om när och hur en examen från yrkesskolan ska ge grundläggande behörighet till utbildningar inom yrkeshögskolan.

3.3.15Behandling av personuppgifter

Utredningens bedömning: Utredningens förslag innebär en be- handling av personuppgifter.

Utredningens förslag: Bestämmelser motsvarande 19 a–e §§ lagen (2009:128) om yrkeshögskolan ska införas i förslaget till den före- slagna lagen om yrkesskolan.

Behandling av personuppgifter med anledning av EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen

EU:s dataskyddsförordning56 är direkt tillämplig i varje medlemsstat i EU. I vissa avseenden förutsätter eller tillåter dataskyddsförord- ningen att medlemsstaterna inför bestämmelser om behandling av personuppgifter som kompletterar förordningen, antingen i form av preciseringar eller i form av undantag. På nationell nivå finns data- skyddslagen57, som kompletterar dataskyddsförordningen. I samband med att dataskyddsförordningen och dataskyddslagen skulle börja gälla bedömde regeringen att det fanns behov av ytterligare kompletterande bestämmelser på nationell nivå om personuppgiftsbehandling på utbild- ningsområdet. De frågor som vid den tidpunkten aktualiserades på ut- bildningsområdet gällde bland annat förekomsten av rättslig grund

56Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).

57Lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning.

180

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

för att behandla personuppgifter, behandling av känsliga personupp- gifter och behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser.

Utredningens förslag innebär en behandling av personuppgifter. Utredningen föreslår att bestämmelserna i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen ska kompletteras med bestämmelser motsvarande 19 a–e §§ lagen om yrkeshögskolan, då det i den föreslagna regleringen om yrkesskolan även behöver finnas sådana bestämmelser.

Utredningen föreslår att kompletterande bestämmelser ska till- lämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet inom yrkes- skolan som bedrivs med stöd av den föreslagna lagen om yrkesskolan, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, bestämmelser för ut- bildningen som finns i annan författning eller beslut som meddelats med stöd av någon av dessa författningar. Bestämmelserna har utfor- mats i överensstämmelse med bestämmelserna om yrkeshögskolan, som i sin tur haft motsvarande relevant reglering i skollagen som förebild.

Förslagen till kompletterande bestämmelser ska motsvara dem som gäller för yrkeshögskolan

I yrkeshögskolan får personuppgifter som avses i artikel 9.1 i data- skyddsförordningen (känsliga personuppgifter) behandlas med stöd av artikel 9.2 g i samma förordning av en enskild utbildningsanordnare

1.om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet, eller

2.i annat fall, om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.

Precis som i yrkeshögskolan föreslår utredningen att det ska vara för- bjudet att utföra sökningar i syfte att få fram ett urval av personer grundat på känsliga personuppgifter.

I bestämmelsen föreslås således att en enskild utbildningsanord- nare får behandla personuppgifter som avses i artikel 9.1 i dataskydds- förordningen, som här benämns känsliga personuppgifter. De person- uppgifter som avses är personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening samt genetiska uppgifter, biometriska upp-

181

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

gifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa och uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Förslaget till bestämmelse kompletterar regleringen i 3 kap. 3 § första stycket 2 och 3 dataskyddslagen, som ger myndigheter möjlighet att behandla känsliga personuppgifter om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende, och i annat fall genom att det införs mot- svarande möjlighet till behandling för enskilda utbildningsanordnare.

Att behandlingen måste vara nödvändig för en hantering som mot- svarar handläggning av ärendet hos en myndighet innebär bland annat att bara sådana uppgifter som behövs för hanteringen får behandlas. Punkt 1 möjliggör behandling av känsliga personuppgifter i enskilda utbildningsanordnares motsvarighet till ärenden om till exempel sär- skilt pedagogiskt stöd, trakasserier, sexuella trakasserier eller avskil- jande. Punkt 2 möjliggör behandling av känsliga personuppgifter i annat fall om behandlingen är nödvändig i verksamheten och inte inne- bär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Det krävs att den personuppgiftsansvarige, i det enskilda fallet, gör en bedömning av om behandlingen innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Om behandlingen skulle inne- bära ett sådant intrång, får den inte ske enligt denna bestämmelse. För att avgöra om intrånget är otillbörligt måste den personuppgiftsansva- rige göra en proportionalitetsbedömning där behovet av att utföra be- handlingen viktas mot de registrerades intresse av att behandlingen inte sker.

Dessutom föreslår utredningen att det för yrkesskolan ska införas en bestämmelse om att personuppgifter som rör fällande domar i brott- mål får behandlas av enskilda utbildningsanordnare om behandlingen är nödvändig för en hantering som motsvarar handläggning av ett ärende hos en myndighet om avskiljande av en studerande från ut- bildning.

För myndigheter finns det bestämmelser om behandling av per- sonuppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen i 3 kap. 8 § första stycket dataskyddslagen.

182

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

3.3.16Yrkesskola som uppdragsutbildning

Utredningens förslag: En utbildningsanordnare, som beviljats bidrag enligt lagen om yrkesskolan, får efter anmälan till Myndig- heten för yrkeshögskolan bedriva uppdragsutbildning.

Myndigheten för yrkeshögskolan får ta ut avgifter för studie- dokumentation, övrig administration, tillsyn och uppföljning av uppdragsutbildning.

Övriga bestämmelser gällande uppdragsutbildning i yrkessko- lan regleras i en särskild förordning.

Om yrkesskolan blir möjlig att bedriva som uppdragsutbildning, finns förutsättningar att utbildningsformen kan göras tillgänglig för fler individer. Moment och kurser kan då i ökad utsträckning bli värde- fulla inslag i såväl arbetsmarknadspolitiska som rehabiliteringsinrik- tade sammanhang. Företag kan också utnyttja yrkesskolan som in- slag i den egna personalutbildningen.

Det är svårt att se några särskilda nackdelar med att yrkesskole- utbildning ska kunna bedrivas som uppdragsutbildning. Även om an- talet studerande på uppdragsutbildningar har ökat i yrkeshögskolan sedan 2019, så är antalet mycket begränsat och uppgår endast till cirka 350 studerande på ett 30-tal utbildningar.58 Uppdragsutbildningen har således inte bedömts konkurrera med befintliga yrkeshögskole- utbildningar. Utredningens bedömning är det inte heller kommer att vara fallet i yrkesskolan.

En uppdragsutbildning ska baseras på en befintlig och pågående yrkesskoleutbildning och måste bedrivas inom beslutsperioden för densamma. Den kan avse en eller flera kurser eller hel utbildning. Upplägget bör vara flexibelt utifrån uppdragsgivarens önskemål, när det gäller studietakt, studieform och studieort. Däremot bör kursens namn, antal poäng, innehåll och mål vara desamma som i motsva- rande yrkesskoleutbildning.

Utredningen föreslår att MYH får ta ut avgifter för studiedoku- mentation, övrig administration, tillsyn och uppföljning av uppdrags- utbildning om är knuten till yrkesskolan. Förutsättningarna för detta ska anges i förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkes- högskolan.

58MYH, (2023), Årsredovisning 2022, s. 33.

183

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

3.4De studerande i yrkesskolan

3.4.1Behörighet till yrkesskolan

Utredningens förslag: En utbildning inom yrkesskolan ska vara öppen för alla som uppfyller behörighetsvillkoren för utbildningen. En vuxen är behörig att delta i utbildning i yrkesskolan från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år eller har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning om han eller hon

1.är bosatt i landet,

2.har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och godkända betyg i minst fem andra ämnen från grundskolan eller har likvärdiga kunskaper,

3.har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 2, eller

4.genom svensk eller utländsk utbildning eller praktisk erfaren- het eller på grund av någon annan omständighet har förutsätt- ningar att tillgodogöra sig utbildningen.

För behörighet att antas till yrkesskoleutbildning får det utöver, vad som anges ovan, även ställas krav på särskilda förkunskaper i form av yrkeserfarenhet eller tidigare yrkesutbildning på gymna- sial nivå. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Det får utöver krav på kunskaper även ställas sådana villkor som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Om det finns sär- skilda skäl, får en sökande anses vara behörig att antas till en ut- bildning även om ett sådant villkor inte är uppfyllt. Den sökande får dock inte antas till utbildningen innan villkoret är uppfyllt. Myndigheten för yrkeshögskolan ska få meddela föreskrifter om krav på sådana villkor och på särskilda förkunskaper.

Behörig att antas till utbildningen i yrkesskolan ska även den vara som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Högst 20 pro- cent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande.

184

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

När det gäller utredningens förslag om vilka som ska vara behöriga till yrkesskolan är det flera avväganden som behöver göras. En är om det bör finnas en åldersgräns för att få tillträde till yrkesskolan och vad denna i så fall bör vara.

I yrkeshögskolan finns formellt sett ingen åldersgräns, men för att vara behörig ska en sökande ha grundläggande behörighet, vilket en individ normalt uppnår genom att får en gymnasieexamen från gymnasieskolan eller komvux. Den lägsta möjliga åldern för en gym- nasieexamen är vanligtvis18 eller 19 år. Eftersom yrkesskolan är en gymnasial utbildning, inte eftergymnasial som yrkeshögskolan, går det inte att ställa krav på uppnådd grundläggande behörighet till hög- skoleutbildning på grundnivå för att få tillträde till utbildningen.

Istället behövs en åldersgräns. Utredningen bedömer att den ålders- gräns som gäller för komvux är lämplig även för yrkesskolan, det vill säga behörighet uppnås från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år eller har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning. Detta innebär att en sökande inte behöver vara 20 år för att vara behörig till yrkes- skolan, om hon eller han slutfört ett nationellt program i gymnasie- skolan eller likvärdig utbildning.

Utredningen har även övervägt om utbildningen ska vara öppen för ungdomar. Yrkesskolan skulle i så fall bli ett alternativ till gym- nasieskolan. Utredningen bedömer dock att yrkesskolan, enligt de förslag som utredningen lägger, inte kommer att vara en lämplig ut- bildningsform för många ungdomar. Dessa bör i stället i huvudsak gå i gymnasieskolan. Gymnasieskolan är anpassad för unga och inne- bär fler rättigheter och möjligheter för eleverna än i det regelverk som kommer finnas i yrkesskolan. Det kommer till exempel inte finnas en skyldighet för utbildningsanordnarna i yrkesskolan att erbjuda särskilt stöd och tillgång till elevhälsa som det finns i gymnasiesko- lan. Vidare är gymnasieskolan en bred utbildning som ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, men även ge per- sonlig utveckling och bidra till ett aktivt deltagande i samhällslivet.59 Yrkesskolan har ett betydligt smalare syfte, den ska i praktiken vara en renodlad yrkesutbildning. Av dessa skäl anser utredningen att yrkes- skolan bör vara en utbildning för vuxna.

Utredningen har även övervägt vilka generella förkunskapskrav som bör krävas för behörighet i yrkesskolan. Yrkesskolan ska enligt

5915 kap. 2 § skollagen.

185

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

förslaget vara en yrkesutbildning på grundnivå som leder till en examen på SeQF-nivå 4. För att kunna tillgodogöra sig en sådan utbildning bör en studerande normalt ha slutfört en utbildning på grundskole- nivå och vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan. Utredningen föreslår att samma förkunskapskrav som gäller för be- hörighet till gymnasieskolans yrkesprogram även ska gälla för yrkes- skolan. Ett alternativ hade varit att använda liknande behörighets- krav som i komvux. Dessa bygger på en mer individuell prövning av den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig en utbildning. Yrkes- skolan kommer dock till skillnad från komvux att anordnas av ett stort antal aktörer, både privata och offentliga, och av olika storlek. I kom- vux kan endast kommuner vara huvudmän. För att bestämmelserna om behörighet i en yrkesskola som bedrivs av ett stort antal utbild- ningsanordnare ska tillämpas likvärdigt är det viktigt med ett tydligt regelverk. Utredningen har därför landat i att det bör ställas upp gene- rella förkunskapskrav.

Utredningen föreslår dock ett undantag från de generella förkun- skapskraven ovan. Även de som genom svensk eller utländsk utbild- ning eller praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omstän- dighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen bör anses vara behöriga. Motsvarande bestämmelse finns för yrkeshögskolan.

Om det finns särskilda skäl, ska det också vara möjligt att ange särskilda förkunskapskrav. De särskilda förkunskapskraven får avse yrkeserfarenhet eller tidigare yrkesutbildning på gymnasial nivå. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodo- göra sig utbildningen. Det kan till exempel handla om relevant yrkes- erfarenhet eller tidigare yrkesutbildning. Det kan till exempel vara aktuellt om det gäller en kortare fördjupningsutbildning inom ramen för yrkesskolan.

Det bör utöver krav på kunskaper även finnas möjlighet att ställa upp sådana villkor som är en förutsättning för utbildningens spe- ciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Om det finns särskilda skäl, bör en sökande anses vara behörig att antas till en utbildning även om ett sådant villkor inte är uppfyllt. Den sökande bör dock inte få antas till utbildningen innan villkoret är uppfyllt.

MYH bör få meddela föreskrifter om krav på sådana villkor som nämns ovan och på särskilda förkunskaper.

186

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

Utöver bestämmelserna ovan bör det finnas en möjlighet att anta sökande till en utbildning i yrkesskolan om de av utbildningsanord- naren bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter ut- öva det yrke som utbildningen förbereder för. Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande. Motsva- rande möjlighet finns i yrkeshögskolan. Utredningen bedömer att möjligheten även bör finnas i yrkesskolan, inte minst för att kunna bredda rekryteringen dit.

3.4.2Urval till yrkesskolan

Utredningens förslag: Om inte alla behöriga sökande till en utbild- ning inom yrkesskolan kan tas emot till utbildningen, ska ett urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer meddelar föreskrifter om ansökan och antag- ning till utbildningarna inom yrkesskolan och ytterligare före- skrifter om urval.

Utredningens förslag: Vid urval ska hänsyn tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Vid urvalet ska särskilt prov användas. Ett särskilt prov får endast avse kunskaper och fär- digheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna till- godogöra sig utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter får ur- val också göras genom lottning.

Yrkesskolan bör vara en grundläggande yrkesutbildning, som i huvud- sak bygger på den grund som grundskolan eller motsvarande ger. Som ett alternativ till utbildning kan den sökande även ha praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet ha förutsätt- ningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kan exempelvis handla om tidigare yrkeserfarenhet. I vissa fall ska utbildningsanordnaren även få ställa krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvän- diga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. En utbildning inom yrkesskolan ska vara öppen för alla som uppfyller behörighetsvillkoren för utbildningen. Som huvudprincip ska dock vägen in i yrkesskolan vara bred. I praktiken kommer de allra flesta vuxna att vara behöriga till yrkesskolan.

187

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet be- höriga sökande, kan inte alla behöriga sökande tas emot till en ut- bildning i yrkesskolan. Utbildningsanordnaren ska då göra ett urval bland behöriga sökande. Regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer bör få meddela ytterligare föreskrifter om urval till utbildning i yrkesskolan.

Vid urval ska hänsyn tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen

Syftet med yrkesskolan ska enligt utredningens förslag vara att bredda och öka utbudet av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna som svarar mot arbetslivets behov av kompetens. Detta bör även speglas i hur urval till utbildningen sker. Urvalet bör liksom i yrkeshögskolan ha sin utgångspunkt i arbetslivets behov av kompetens, snarare än, som i komvux, i individens behov av utbildning. Utredningen före- slår att det vid urval ska tas hänsyn till den sökandes möjlighet att till- godogöra sig utbildningen.

Vid bedömning av den sökandes möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen ska särskilt prov användas. När det gäller hur urvalet av sökande ska gå till behövs således delvis andra grunder för urval än i yrkeshögskolan. Yrkesskolan ska enligt utredningens förslag vara en yrkesutbildning på gymnasial nivå. För att en sökande ska vara be- hörig kommer den i huvudsak endast behöva en gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram i gymnasieskolan, eller motsvarande kunskaper. Det kommer finnas en stor variation när det gäller tidigare utbildning och betyg hos de sökande, vilket gör en rättvis jämförelse av betyg mycket svår. Rangordning av de sökande utifrån deras tidigare betyg kommer därför inte alltid kunna ske på ett rättvist sätt. Tidigare ut- bildning och yrkeserfarenhet bör i vissa fall kunna ingå i behörig- hetskraven men bör inte kunna användas vid urval. Det är av vikt att yrkesskolan har generösa tillträdesregler och även ge den som inte har formella meriter, men som ändå bedöms tillgodogöra sig utbild- ningen, möjlighet att förklaras behörig. Då vore det olyckligt att exem- pelvis använda betyg som urvalskriterium.

Utredningen anser att yrkesskolan, precis som yrkeshögskolan, ska vara en decentraliserad utbildning. Hur ett särskilt prov avseende den sökandes möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen ska genom- föras och vad provet ska testa, vill utredningen därför inte slå fast i

188

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

författning. Ett par övergripande principer bör dock klargöras. Ett särskilt prov bör endast få avse kunskaper, färdigheter, ansvar och själv- ständighet som motsvarar kvalifikationer på SeQF-nivå 3 och som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbild- ningen. Provet bör däremot inte få testa personliga egenskaper. Provet bör därmed inte omfatta sådant kunskaper som ingår i utbildningen. Processen för urvalet ska vara transparent, förutsägbar och rättssäker. Den information som lämnas till de sökande ska ge en korrekt bild av processen för urvalet. Det bör således vara tydligt på förhand vad provet syftar till, hur det kommer att genomföras och vad det är som ska bedömas. Vidare måste resultatet av provet dokumenteras, vilket är särskilt viktigt om en intervju ingår i provet. Den utbildningsplan som ska finnas för varje utbildning i yrkesskolan bör innehålla de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till ut- bildningen.

Vid i övrigt likvärdiga meriter bör urval få ske genom lottning.

3.4.3Studieuppehåll från utbildning i yrkesskolan

Utredningens förslag: Om det finns särskilda skäl, får utbild- ningsanordnaren i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildningen får anstånd med att påbörja studierna eller fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Om det finns särskilda skäl, bör en utbildningsanordnare få besluta att den som är antagen till utbildningen får

–anstånd med att påbörja studierna, eller

–fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Beslutet enligt ovan ska i båda fall fattas i enskilda fall och utgå från de studerandes behov. Det får således inte avse en hel studiegrupp och fattas utifrån en utbildningsanordnares behov. Anstånd eller studie- uppehåll får dock endast medges inom den tid som utbildningen, enligt beslutet om utbildningen, ska pågå. Motsvarande bestämmel- ser finns för yrkeshögskolan. MYH bör få får meddela närmare före- skrifter om anstånd och studieuppehåll.

189

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

3.4.4Studier i yrkesskolan ska berättiga till studiestöd

Utredningens förslag: Utbildning i yrkesskolan ska berättiga till studiemedel från och med andra kalenderhalvåret det år en stude- rande fyller 20 år. För den som är yngre bör studiehjälp kunna utgå.

I utredningens uppdrag ingår att analysera och föreslå under vilka förutsättningar den nya formen av yrkesutbildning ska berättiga till studiestöd. Med utgångspunkt i utredningens förslag om behörighet, bland annat gällande åldersgränser, bör studier i yrkesskolan berättiga till studiestöd med samma villkor som komvux. Komvux och yrkes- skolan kommer enligt förslaget att ha i stort sett samma åldersgränser.

Det innebär att studiemedel för studier i yrkesskolan bör kunna utgå i enlighet med A1 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655), det vill säga utbildningar som kan ge rätt till det högre bidragsbeloppet, men för vilka studiemedel inte får lämnas före 20 års ålder. För stu- derande som ännu inte har fyllt 20 år och är berättigade till studie- stöd bör studiehjälp kunna utgå på samma sätt som för ungdomar i gymnasieskolan eller komvux. Uppdragsutbildning i yrkesskolan bör dock inte berättiga till studiestöd. När det gäller statliga myndig- heter som kan komma att bedriva utbildningar i yrkesskolan inom sitt verksamhetsområde, så bör frågan om studiemedel regleras i en- lighet med bilagan i studiestödsförordningen.

3.4.5Arbetsmarknadspolitiska program ska kunna inkludera yrkesskola

Utredningens förslag: Utbildning i yrkesskola ska kunna ingå arbetsmarknadspolitiska program.

För arbetslösa bör det finnas en möjlighet att studera i yrkesskolan inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program. Detta bör regle- ras på samma sätt som gäller för annan reguljär utbildning inom till exempel komvux eller folkhögskola i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Arbetslösa kommer dock enligt för- slaget att få ansöka och antas på samma villkor som andra sökande.

190

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

3.4.6Avskiljande från yrkesskolan och överklagande

Utredningens förslag: En studerande får avskiljas från en utbild- ning som anordnas av staten, en kommun eller en region om han eller hon

1.lider av psykisk störning,

2.missbrukar alkohol eller narkotika, eller

3.har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Som ytterligare förutsättning ska det finnas en påtaglig risk att den studerande kan komma att skada någon annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

Frågor om avskiljande ska prövas av Högskolans avskiljande- nämnd. Nämndens beslut i avskiljandefrågor får överklagas till all- män förvaltningsdomstol av den studerande och utbildningsan- ordnaren.

Ett beslut om avskiljande ska innebära att en studerande tills vidare inte får fortsätta den pågående utbildningen eller antas till en annan utbildning av samma slag om den anordnas av staten, en kommun eller region. Om ett beslut om avskiljande upphävs efter omprövning, ska den studerande kunna återuppta utbildningen och tillgodoräkna sig tidigare utbildning.

Regeringen ska få meddela ytterligare föreskrifter om avskiljande. Lagen ska kompletteras med ytterligare bestämmelser i för-

ordning.

Studier i yrkesskolan innebär en investering i tid och pengar för både studerande och utbildningsanordnare. Av detta skäl är det viktigt att såväl de studerandes som utbildningsanordnarnas rättigheter och skyldigheter är väl kända på förhand. Detta inte minst när det gäller avskiljande från utbildning. Det bör enligt utredningen vara möjligt att avskilja studerande från utbildningen under samma förutsättningar som gäller för studerande vid yrkeshögskolan.

En studerande ska enligt utredningens förslag tills vidare få av- skiljas från utbildningen om hon eller han lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till all- varlig brottslighet. Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande

191

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

ska gälla att det, till följd av något av ovan angivna förhållanden, be- döms finnas en påtaglig risk att den studerande kan komma att skada någon annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

Bestämmelserna om avskiljande bör dock endast avse de fall då utbildningens huvudman är en statlig myndighet, en kommun eller en region. Motsvarande frågor bör, när det handlar om utbildning med enskild huvudman, regleras i civilrättsliga former. Det kan ske genom att utbildningsanordnaren tecknar ett skriftligt avtal med mot- svarande innebörd som i förslaget ovan med de studerande. Reger- ingen har i andra sammanhang inte ansett det lämpligt att reglera förhållandet mellan en student eller en sökande och en enskild ut- bildningsanordnare i offentligrättslig ordning. Ytterligare resone- mang om detta finns i propositionen Yrkeshögskolan.60

Frågor om avskiljande ska i likhet med vad som gäller inom yrkes- högskolan prövas av Högskolans avskiljandenämnd. Vid nämndens prövning ska utbildningsanordnaren vara motpart till den studerande, vilket är samma förhållande som gäller för högskolan.61 Att Högsko- lans avskiljandenämnd ska pröva frågor som rör en gymnasial yrkes- utbildning kan te sig aningen märkligt. Utredningen bedömer dock att detta är det mest ändamålsenliga eftersom nämnden redan prövar ärenden om avskiljande från yrkeshögskolan och bestämmelserna om avskiljande kommer att vara desamma i yrkesskolan. Ett alternativ hade varit att Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) hanterar frågor om avskiljande i yrkesskolan. ÖKN hanterar dock bara över- klaganden som rör skolväsendet, och arbetar utifrån andra bestäm- melser än dem som bör gälla i yrkesskolan. Eftersom det sannolikt kommer att handla om mycket få ärenden som kommer behöva han- teras är det bättre att Högskolans avskiljandenämnd, som har vana vid likande ärenden, hanterar överklaganden i yrkesskolan.

Förutom lagens bestämmelser behövs kompletterande bestämmel- ser om avskiljande i förordning. Regeringen bör därför får meddela ytterligare föreskrifter om avskiljande. Bestämmelserna om avskil- jande i förordning bör vara desamma som motsvarande förordnings- bestämmelser för yrkeshögskolan.62 Det innebär bland annat att Hög- skolans överklagandenämnd endast tar upp frågor om avskiljande efter skriftlig anmälan från ledningsgruppen för utbildningen och att

60Prop. 2008/09:68, Yrkeshögskolan, avsnitt 4.7.3.

617 § andra stycket förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning.

627 kap. förordningen om yrkeshögskolan.

192

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

ett beslut om avskiljande ska kunna omprövas efter två år från att beslutet meddelats.

Vidare innebär ett beslut om avskiljande att den studerande inte får fortsätta den pågående utbildningen eller antas till en annan utbildning med samma innehåll om huvudmannen är staten, en kom- mun eller region. Ett beslut om avskiljande ska kunna omprövas efter en tid – i yrkeshögskolan ska det ske sedan två år förflutit efter be- slutet meddelats. Om beslutet upphävs, får den studerande utan sär- skild ansökan återuppta utbildningen och tillgodogöra sig tidigare utbildning.

3.4.7Försäkringar för de studerande

Utredningens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan ska an- svara för att personer som är antagna och studerande i yrkesskolan är försäkrade för personskada. Myndigheten ska även ansvara för att teckna försäkring för eventuella skador som en studerande orsakar under lärande i arbete (LIA).

Försäkringarna ska tecknas av myndigheten genom överens- kommelser med Kammarkollegiet. Myndigheten ska överlämna ut- kast till överenskommelserna och ändringar i dessa till regeringen för godkännande innan de träffas.

MYH bör ansvara för nödvändiga försäkringar inom yrkesskolan. Utredningens förslag är i dessa delar identiskt med vad som gäller i yrkeshögskolan. Det innebär att myndigheten ska ansvara för att de personer som är antagna till och genomgår en utbildning inom yrkes- skolan är försäkrade för personskada. Försäkringen bör avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskade- försäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med utbildning inom yrkeshögskolan i Sverige. Försäk- ringen bör inte ge rätt till ersättning i den mån den studerande har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal. MYH bör också ansvara för att det finns en ansvarsförsäkring som avser skador som studerande orsakar arbetsgivaren eller företagaren under utbildningsmoment som genomförs vid företag i Sverige.

193

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

Försäkringarna bör tecknas av MYH genom överenskommelser med Kammarkollegiet. Myndigheten bör överlämna ett utkast till överenskommelserna och ändringar i dessa till regeringen för god- kännande innan de träffas.

3.5Godkännande av utbildning i yrkesskolan

3.5.1Myndigheten för yrkeshögskolan ska godkänna och besluta om statsbidrag till yrkesskolan

Utredningens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om godkännande om och statsbidrag till utbildning inom yrkes- skolan. Beslut ska fattas efter ansökan om att anordna en utbild- ning inom yrkesskolan från den som vill anordna utbildningen. Myndigheten ska även, efter ansökan från en utbildningsanord- nare, besluta om statsbidrag till utbildning inom yrkesskolan som genomförs vid en branschskola.

Med branschskola avses en skola som genomför yrkesutbild- ning på uppdrag av en utbildningsanordnare inom yrkesskolan. För att en branschskola ska beviljas statsbidrag ska den rekom- menderats av en branschorganisation eller kunna uppvisa ett brett samarbete om utbildning med flera arbetsgivare inom den bransch som yrkesområdet tillhör.

Statsbidrag ska även få lämnas för särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning och undervisning i svenska med yrkesinriktning i utbildningarna. Bidragen ska gå till utbild- ningsanordnaren. Myndigheten bestämmer storleken på bidragen. Vid beräkningen av statsbidrag och bidrag till utbildning i branschs- kolor ska Myndigheten för yrkeshögskolan särskilt beakta de fak- tiska kostnaderna för utbildningen, och hur det samlade ekono- miska ansvaret för en utbildning delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer.

Statsbidrag ska inte lämnas för uppdragsutbildning eller sådan utbildning som statliga myndigheter bedriver i yrkesskolan.

Utredningens bedömning: Myndigheten för yrkeshögskolan bör överväga möjligheten att bevilja statsbidrag för genomförande av validering för tillgodoräknande.

194

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

När det gäller beslut om godkännande och statliga medel föreslår utredningen en förenklad beslutshantering jämfört med hur det fun- gerar i yrkeshögskolan. I yrkeshögskolan är besluten om godkännande av en utbildning och statliga medel separerade. Det finns alltså möj- lighet att godkänna en utbildning utan att bevilja statlig finansiering. Sådana utbildningar får i stället finansieras av studerandeavgifter. När det gäller yrkesskolan ser utredningen inget behov av att kunna fatta beslut om att godkänna en utbildning utan att besluta om statlig finansiering. Därmed kan även ordningen för beslut förenklas på så sätt att beslut om godkännande och statliga medel sker i samma be- slut. En utbildning i yrkesskolan som godkänns ska således även finan- sieras av staten förutom när det gäller uppdragsutbildning och ut- bildning som bedrivs av en statlig myndighet.

Det är MYH som bör fatta beslut om godkännande och statliga medel till utbildningar i yrkesskolan. Myndigheten bör även bestämma beloppet för statsbidragen för de olika utbildningar som ingår i yrkes- skolan. Precis som i yrkeshögskolan bör MYH vid beräkning av med- len särskilt beakta de faktiska kostnaderna för utbildningen och hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer. Det innebär i sin tur att ersättningen, precis som i yrkeshögskolan, kommer att variera mellan olika yrkes- utbildningar i yrkesskolan. Utredningens förslag till reglering om detta är därför i stort sett identisk med den som gäller i yrkeshög- skolan, och bör även tillämpas på liknande sätt. Precis som i yrkes- högskolan bör momskompensation ingå i statsbidraget till de privata anordnare som inte kan få ersättning för moms på annat sätt. Bidraget bör utbetalas till utbildningsanordnaren för utbildningen. En skill- nad mot yrkeshögskolan är att statliga högskolor och universitet inte bör kunna få särskilda medel för att anordna utbildning i yrkessko- lan. Detta då universitet och högskolor inte har till uppgift att be- driva utbildning på gymnasial nivå.

Statsbidraget till yrkesskolan bör, åtminstone inledningsvis när yrkesskolan sannolikt ännu är en relativt liten utbildningsform, finnas under samma anslag i statsbudgeten som anslaget till yrkeshögsko- lan, det vill säga anslag 1:19 under utgiftsområde 16. Villkoren för de båda statsbidragen vad gäller till exempel bemyndigande bör därmed vara desamma. Ett sjuårigt bemyndigande, liksom i yrkeshögskolan, skulle göra det möjligt för MYH att besluta om flera utbildningsom- gångar vid samma tillfälle. För vissa utbildningar som kräver stora

195

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

initiala investeringar i till exempel i maskiner och verktyg, kan detta vara nödvändigt för att de ska komma till stånd.

Det bör införas ett bidrag för utbildning i branschskolor

Den 1 juli 2023 upphörde försöksverksamheten med branschskolor. Även om försöksverksamheten hade problem i avseendet att den nådde få elever, anser utredningen att branschskolorna är viktiga för kompetensförsörjningen i de yrken de utbildar mot. Det finns dess- utom potential för att branschskolorna i än högre grad ska kunna bidra till kompetensförsörjningen till många små yrkesområden.

Försöksverksamheten med branschskolor tillkom efter förslag från Yrkesprogramsutredningen63. Branschskolorna var tänkta att fun- gera som kompetenscentrum där de bästa yrkeslärarna och den senaste utrustningen kan samlas. Till branschskolorna skulle elever från hela landet kunna komma för att få undervisning i vissa yrkeskurser. Detta skulle möjliggöra för utbildningsanordnare att erbjuda inriktningar och yrkesutgångar som annars hade varit svåra att erbjuda på grund av små elevgrupper och dyra investeringar. Liksom framgår i bakgrun- den till detta kapitel nådde aldrig försöksverksamheten den omfatt- ning som förväntades. Detta gällde i synnerhet för vuxenutbildningen, då endast enstaka komvuxelever genomförde utbildning i bransch- skolor varje år.

Det finns dock enligt utredningen en stor potential i branschsko- lorna som en utbildning för vuxna, om den kan utgöra en del av en utbildning i yrkesskolan. Yrkesskolan kommer, enligt utredningens förslag, vara en utbildningsform som lämpar sig för utbildning mot små yrkesområden. I komvux är sådana små yrkesutbildningar ovan- liga, vilket är ett skäl till att så få komvuxelever studerar inom bransch- skolor. Inom yrkesskolan kan tillgången till branschskolor dock göra det möjligt att erbjuda yrkesutbildningar inom till exempel små yrkes- områden på fler platser, vilket i sin tur kan vara viktigt för kompe- tensförsörjningen i hela landet.

Bidraget till utbildning i branschskolor bör vara permanent redan från början. Liksom utredningen tidigare har konstaterar har de flesta försöksverksamheter inom yrkesutbildning inte nått de förväntade volymerna, tvärtom ofta långt därifrån. Detta sannolikt främst efter-

63SOU 2015:97, Välja yrke.

196

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

som många aktörer, främst inom arbetslivet, inte är beredda att satsa tid, engagemang och pengar på en tidsbegränsad försöksverksamhet. För att branschskolor ska nå fler krävs ett långsiktigt arbete för att nå studerande och utbildningsanordnare. Sannolikheten för att branscher och arbetsliv i övrigt ska vilja investera och engagera sig i bransch- skolorna ökar sannolikt betydligt om bidraget är permanent redan från start.

Utredningen föreslår därför att MYH ska få besluta om ett bidrag för utbildning i branschskolor. Med branschskola avses här en skola som genomför yrkesutbildning på uppdrag av en utbildningsanord- nare inom yrkesskolan. För att säkerställa kvaliteten i en bransch- skola bör den rekommenderats av en branschorganisation eller kunna uppvisa ett brett samarbete om utbildning med flera arbetsgivare inom den bransch som yrkesområdet tillhör. Denna definition av en branschskola inom yrkesskolan är i princip densamma som angavs i den proposition som föregick försöksverksamheten om bransch- skolor i gymnasieskolan och komvux.64

Bidraget bör gå till utbildningsanordnarens kostnader för att de studerande ska kunna genomföra delar av sin utbildning på en bransch- skola. Kostnader för utbildningsanordnaren består av flera delar, främst avgiften till branschskolan, resor, logi och vissa administrativa kost- nader. Beräkningen av bidraget bör dock, precis som bör gälla för andra delar av statsbidraget inom yrkesskolan, ta hänsyn till hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer. Det innebär att arbetslivet bör stå för delar av merkostnaden som det innebär när studerande genomför delar av sin utbildning på en branschskola. MYH bör precis som gäller för övriga delar av statsbidraget inom yrkesskolan, bestämma stor- leken på bidrag till utbildning i branschskolor. En branschskola bör även kunna ansöka om att vara utbildningsanordnare i yrkesskolan, men i dessa fall bör de inte benämnas branschskolor.

Statsbidrag bör även få lämnas för särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionsnedsättning och undervisning i svenska med yrkesinriktning i utbildningarna. Detta bör beslutas av MYH, efter särskild ansökan från en utbildningsanordnare. Genom sådant stöd kan rekryteringen till yrkesskolan breddas, liksom förutsättningarna för studerande med behov av stöd eller bristande kunskaper i svenska

64Prop. 2016/17:161, En försöksverksamhet med branschskolor, s. 11.

197

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

språket att klara utbildningen. Ett annat område där MYH bör över- väga att införa ett särskilt statsbidrag är inom validering.

MYH bör dessutom få föreskriva om ytterligare villkor för bidraget. Detta eftersom det kan behövas ställas upp nödvändiga villkor och begränsningar i bidragen, utöver de som finns i utredningens förslag.

3.5.2Vilka utbildningar ska prioriteras vid beslut om statsbidrag?

Utredningens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av statsbidrag särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning

1.i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kompetent arbetskraft,

2.bidrar till den nationella kompetensförsörjningen eller till att bredda utbudet av yrkesutbildning för vuxna regionalt,

3.finansieras av arbetslivet, och

4.har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller natio- nell placering.

Utredningens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid fördelningen även beakta resultat från genomförd tillsyn, kvali- tetsgranskning och uppföljning.

I tidigare avsnitt föreslår utredningen att syftet med yrkesskolan ska vara att bredda och öka utbudet av yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna som svarar mot arbetslivets behov av kompetens. Syftet är övergripande och markerar bland annat att det är arbetslivets behov som ska vara styrande för yrkesskolan när det gäller vilka utbildningar som bör anordnas inom utbildningsformen. Det är MYH som enligt utredningens förslag ska godkänna en utbildning inom yrkesskolan och besluta om statsbidrag. För att statsbidraget ska fördelas utifrån syftet med yrkesskolan och dessutom vara transparent och förutsäg- bart, behövs bestämmelser på förordningsnivå om hur fördelningen av statsbidrag ska ske.

198

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

För det första bör fördelning av statsbidrag särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kompetent arbetskraft. Samma be- stämmelse finns för fördelning av statsbidrag i yrkeshögskolan, med den enda skillnaden att yrkeshögskolan ska svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft.65 Kvalificerad syftar i detta samman- hang på utbildningens nivå, som i yrkeshögskolans fall är eftergym- nasial. Yrkesskolan bör bedrivas på en gymnasial nivå och därmed inte benämnas som en kvalificerad yrkesutbildning. Utredningen gör dock bedömningen att det är relevant att tydliggöra att yrkesskolan har till uppgift att förse arbetslivet med kompetens och har därför valt att använda begreppet kompetent arbetskraft. I övrigt är bestäm- melsen lika relevant för hur fördelningen av statsbidrag ska ske i yrkes- skolan som i yrkeshögskolan.

Nästa punkt för hur fördelningen av statsbidrag bör ske – den ska särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning bidrar till den natio- nella kompetensförsörjningen eller till att bredda utbudet av yrkes- utbildning för vuxna regionalt – saknar motsvarighet i yrkeshögskolan. Skälet till att både den nationella och regionala kompetensförsörj- ningen finns med i samma strecksats är att en utbildning visserligen kan bidra till båda, men i andra fall bara till den ena. Utbildningar som endast bidrar till den nationella kompetensförsörjningen, men inte breddar utbildningsutbudet regionalt, eller tvärtom, bör således inte missgynnas vid fördelningen av statsbidrag.

När det gäller den andra delen av denna punkt – bidra till att bredda utbudet av yrkesutbildning för vuxna regionalt – behövs den för att yrkesskolan inte är den enda gymnasiala yrkesutbildningen. Även inom gymnasieskolan, komvux, folkhögskolan och arbetsmark- nadsutbildning finns det yrkesutbildningar på gymnasial nivå, som alla bidrar till arbetslivets kompetensförsörjning. Utredningen anser som tidigare har nämnts att yrkesskolan ska vara ett komplement till övriga yrkesutbildningar, inte en konkurrent. Yrkesskolan ska bidra till ett breddat och ökat utbildningsutbud, men inte innehålla samma eller liknande yrkesutbildningar som redan finns, förutsatt att dessa utbildningar möter de behov som finns. Detta är viktigt om utbild- ningen ska bidra till att förbättra arbetslivets kompetensförsörjning. Om yrkesskolan däremot skulle bli en konkurrent till exempelvis komvux, med liknande utbud av yrkesutbildning, finns risk för att

655 kap. 5 § förordningen om yrkeshögskolan.

199

En ny yrkesskola för vuxna

SOU 2024:16

yrkesutbildningar i komvux som är viktiga för kompetensförsörjningen tvingas lägga ned på grund av för få sökande. Av detta skäl bör en ut- gångspunkt vid fördelningen av statsbidrag vara att utbildningen bred- dar utbudet av yrkesutbildning för vuxna regionalt. Detta med hänsyn till det utbud av yrkesutbildningar som finns i etableringskommunen eller inom pendlingsavstånd. I första hand bör hänsyn tas till yrkes- utbildningar i komvux och folkhögskolan. Arbetsmarknadsutbild- ningar är ofta tillfälliga och vänder sig enbart till arbetslösa. Gym- nasieutbildningar tar inte emot vuxna och konkurrerar inte om samma studerandegrupper, men kan vara viktiga att ta hänsyn till eftersom de bidrar till arbetslivets kompetensförsörjning.

Förutom att bidra till att bredda utbudet av yrkesutbildning för vuxna regionalt, bör yrkesskolan även bidra till den nationella kom- petensförsörjningen. Även i detta avseende kan yrkesskolan bli ett viktigt komplement till komvux, eftersom den till skillnad från kom- vux kommer att vara riksrekryterande.

Ett nationellt kompetensbehov överlappar ofta med regionala be- hov, men inte alltid. Det kan i dessa fall handla om ett kompetens- behov som finns på ett fåtal platser i landet. Det kan också handla om ett smalt yrkesområde, där det inte finns förutsättningar att an- ordna utbildningar på mer än en eller ett par platser i landet. För att kunna bedriva en yrkesutbildning av hög kvalitet kan det också vara en fördel att endast anordna vissa smala yrkesutbildningar på en eller ett fåtal platser i landet. Detta för att antalet sökande, arbetsplatser eller tillgången till yrkeslärare saknas för att anordna en utbildning av hög kvalitet på flera platser. Exempel på yrkesutbildningar som kan anses bidra till den nationella kompetensförsörjningen är de som be- drevs inom ramen för försöksverksamheten med branschskolor. Det finns dock även yrkesutbildningar som knappt eller inte alls finns till- gängliga för vuxna i dag, trots att de skulle behövas för kompetens- försörjningen, och där en möjlighet till riksrekrytering inom ramen för yrkesskolan skulle möjliggöra en etablering.

Liksom anges i avsnitt ovan bör arbetslivet vara med och med- finansiera utbildningen i yrkesskolan, på samma sätt som i yrkeshög- skolan. I vilken grad en utbildning medfinansieras av arbetslivet är även något som MYH bör ta hänsyn till vid sin fördelning av stats- bidrag.

Liksom gäller i yrkeshögskolan, bör utbildningar i yrkesskolan ha en, utifrån arbetslivets behov, lämplig regional eller nationell placering.

200

SOU 2024:16

En ny yrkesskola för vuxna

I samband med att det är aktuellt för en utbildningsanordnare att förnya sin ansökan om att få anordna yrkesskoleutbildning, är det ange- läget att MYH också beaktar de resultat av tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning som finns att tillgå. Detta är även reglerat i yrkes- högskolan i dag.66

3.5.3Innehållet i ett beslut om godkännande och rätt till bidrag

Utredningens förslag: Beslut om godkännande, statsbidrag eller bidrag till utbildning i branschskolor ska innehålla uppgifter om utbildningsanordnare, belopp, utbildningens omfattning, antal års- platser och utbildningens lokalisering.

När det gäller innehållet i ett beslut om godkännande och rätt till bidrag för en utbildning i yrkesskolan, bör det i princip vara detsamma som gäller för yrkeshögskolan.67 En skillnad är att godkännande och rätt till bidrag enligt utredningens förslag ska vara ett beslut. Någon möjlighet att få ett godkännande för en utbildning i yrkesskolan utan statsbidrag bör i princip inte finnas.68 Därmed bör det heller inte finnas någon möjlighet att ta ut studerandeavgifter, varför en upplys- ning om studerandeavgifter inte behövs. En annan skillnad är att ett beslut om statsbidrag för yrkesskolan även bör kunna omfatta ut- bildning i branschskolor.

Av beslutet bör det även framgå vem som är utbildningsanord- nare, belopp beslutet omfattar, utbildningens omfattning, antal års- platser och slutligen utbildningens lokalisering.

665 kap. 5 § förordningen om yrkeshögskolan.

675 kap. 7 och 9–11 §§ förordningen om yrkeshögskolan.

68För uppdragsutbildning inom yrkesskolan bör inget statsbidrag utgå. Uppdragsutbildningar ska dock inte kräva ett godkännande, endast en anmälan till MYH. Statsbidrag bör inte heller lämnas till utbildning som statliga myndigheter bedriver i yrkesskolan, då de på samma sätt som sker inom yrkeshögskolan, bör finansieras av respektive myndighet.

201

avskiljandenämnd ....................................................................	99
1.11 Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program ..............	100
	5

		bör knytas ett rådgivande organ ...........................	205
3.6	Dimensionering och uppföljning ........................................		205
	3.6.1	Dimensionering av yrkesskolan ...........................	205
	3.6.2	Uppföljning av yrkesskolan..................................	207
	3.6.3	Framtida utveckling av yrkesskolan.....................	208
4	Från ansökan till antagning i komvux..........................		213
4.1	Uppdraget .............................................................................		213

av sammanhållen yrkesutbildning........................................		213
4.2.1	Vad är en sammanhållen yrkesutbildning? ..........	214

att tillgodogöra sig utbildningen..........................................		220
4.3.1	Beslut från Skolväsendets överklagandenämnd...	223
4.4 Urval till yrkesutbildning inom komvux ............................		226
4.4.1	Kartläggning av urval till yrkesutbildning ...........	227

4.5	Utredningens förslag ............................................................		237
	4.5.1	Elever bör kunna mottas och antas till
		en sammanhållen yrkesutbildning ........................	237
5	Ett mer långsiktigt och flexibelt statsbidrag
	för yrkesutbildning inom komvux ...............................		245
5.1	Uppdraget..............................................................................		245
5.2	Statens och kommunernas finansiering
	av yrkesutbildning inom komvux ........................................		245
5.3	Utredningens utgångspunkter och förslag..........................		255
	5.3.1	Finansieringen av yrkesutbildning för vuxna
		ska delas mellan staten och kommunerna ............	255
	5.3.2	Statsbidraget behöver bli mer långsiktigt
		och flexibelt ...........................................................	256

Sammanfattning ................................................................		19
1	Författningsförslag.....................................................	35
1.1	Förslag till lag om yrkesskola.................................................	35
1.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80)
	om anställningsskydd..............................................................	41
1.3	Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................	42

om gymnasial lärlingsanställning ...........................................	55
1.5 Förslag till förordning om yrkesskola ...................................	60

1.6 Förslag till förordning om statsbidrag för
yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning ..............	75

1.8 Förslag till förordning om ändring
i förordningen (1991:1124) om avgifter för prövning
inom skolväsendet...................................................................	90

1.9 Förslag till förordning om ändring
i högskoleförordningen (1993:100) .......................................	95

1.12 Förslag till förordning om ändring
i studiestödsförordningen (2000:655).................................	102

	för Överklagandenämnden för högskolan ..........................	104
1.14	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2009:130) om yrkeshögskolan ...........................................	105
1.15	Förslag till förordning om ändring
	i gymnasieförordningen (2010:2039) ..................................	106
1.16	Förslag till förordning om ändring i förordningen
	(2011:1108) om vuxenutbildning ........................................	108

	livslångt lärande ....................................................................		122
2	Utredningens uppdrag och arbete ..............................		125
2.1	Utredningens uppdrag .........................................................		125
2.2	Utredningens arbete.............................................................		126
2.3	Betänkandets disposition .....................................................		127
3	En ny yrkesskola för vuxna ........................................		129
3.1	Uppdraget .............................................................................		129
	3.1.1	Utgångspunkter för förslagen om
		en ny yrkesutbildning för vuxna...........................	136
3.2	En ny utbildningsform – yrkesutbildning för vuxna..........		138
	3.2.1	Det ska införas en ny yrkesutbildning för
		vuxna ......................................................................	138

	till annan vuxenutbildning.....................................	143
3.2.4	Definitioner ...........................................................	146
3.2.5	Yrkesskolans värdegrund ......................................	147
3.3 Utbildningen i yrkesskolan ..................................................		148

	och förutsättningarna att anordna utbildningar
	i yrkesskolan ..........................................................	150
3.3.4	Det ska finnas en ledningsgrupp
	för utbildningar i yrkesskolan ...............................	152
3.3.5	Ledningsgruppens ansvar ......................................	154

	omfattas av nationellt likvärdigt innehåll .............	160
3.3.8	Arbetsplatsförlagt lärande ska vara
	obligatoriskt i utbildningar som leder
	till examen ..............................................................	162

och vägledning till de studerande .........................	163
3.3.10 Validering ska vara en möjlighet

yrkesskolepoäng ....................................................	166
3.3.12 Betyg och examen i yrkesskolan...........................	169

	ge behörighet till yrkeshögskolan.........................	179
3.3.15	Behandling av personuppgifter .............................	180
3.3.16	Yrkesskola som uppdragsutbildning ....................	183
3.4 De studerande i yrkesskolan ................................................		184
3.4.1	Behörighet till yrkesskolan ...................................	184
3.4.2	Urval till yrkesskolan ............................................	187
3.4.3	Studieuppehåll från utbildning i yrkesskolan ......	189

	ska kunna inkludera yrkesskola............................	190
3.4.6	Avskiljande från yrkesskolan och överklagande...	191
3.4.7	Försäkringar för de studerande ............................	193
3.5 Godkännande av utbildning i yrkesskolan..........................		194

	för yrkesutbildning inom komvux........................	267
5.3.6	Kommunernas medfinansiering............................	269

	komvux ska räknas upp .........................................	273
5.3.8	Statsbidraget för lärlingsvux och
	kombinationsutbildningar differentieras .............	276

5.4 Förslag om kombinationsutbildningar och
förberedande yrkesutbildningar inom yrkesvux .................	278

	integrerat eller kombinerat och enbart omfatta
	sfi eller svenska som andraspråk på
	grundläggande nivå ................................................	284
5.4.2	Yrkesvux ska kunna innehålla förberedande

yrkesutbildning......................................................	286
5.5 Yrkesråden behöver utvecklas..............................................	288

6	En reformerad lärlingsutbildning för vuxna..................		291
6.1	Uppdraget .............................................................................		291
6.2	Lärlingsutbildning är ovanligt i Sverige...............................		291
	6.2.1	Erfarenheter från Sverige från utbildningar
		som till stora delar ges på arbetsplatser................	293

	för vuxna ................................................................	299
6.3 Utredningens utgångspunkter och förslag .........................		303
6.3.1	Lärlingsutbildning i komvux bör regleras i lag....	306
6.3.2	Utbildningskontrakt bör regleras i skollagen......	309
6.3.3	Avtal om lärlingsutbildning..................................	313
6.3.4	Det bör finnas lärlingsråd för
	lärlingsutbildningar i komvux...............................	315

	sig utbildningen ska prioriteras ............................	318
6.3.6	Nya urvalsbestämmelser till lärlingsutbildning...	323
6.3.7	Arbetsgivare ska själva kunna välja lärlingar........	326

		för vuxna till anställning under utbildningen	...... 332
	6.3.9	Vissa bestämmelser bör föras över från
		förordningen om regionalt yrkesvux till
		förordningen om vuxenutbildning.......................	336
7	Det behövs bättre förutsättningar att snabbt möta
	nya stora utbildningsbehov........................................		339
7.1	Uppdraget .............................................................................		339

7.2 Det behövs bestämmelser inom komvux för
att kunna möta särskilt stora utbildningsbehov .................	344

SOU 2024:16		Innehåll
8	Elevers tillgång till stöd i komvux ..............................	353
8.1	Utredningens uppdrag..........................................................	353

omfattande reglerad som i andra skolformer ......................		353
8.2.1	Extra anpassningar i komvux ................................	354
8.3 Hur ser tillgången till stöd ut i komvux i dag?....................		357

komvux har lett till ökade stödbehov ..................................		359
8.4.1	Utredningens samråd om stöd i komvux.............	361

		specialpedagogiska insatser under kortare tid	..... 365
8.5	Studieplanering inom komvux .............................................		367
	8.5.1	Individuella studieplaner och studie-
		och yrkesvägledning ..............................................	368
	8.5.2	Kartläggning av stödbehov....................................	371
	8.5.3	Elevers behov av stöd ska kartläggas ....................	374
9	Underlättande av studier för elever
	med funktionsnedsättning ........................................		377
9.1	Uppdraget..............................................................................		377

	med funktionsnedsättning ....................................	379
9.1.4	Vuxna med funktionsnedsättning möter
	hinder när de avser att studera inom komvux......	382