till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2024/25:616 av Camilla Hansén (MP)
Stärkt likvärdighet och förändring av anslag
Camilla Hansén har frågat mig varför jag och regeringen inte längre vill att insatserna med det statliga stödet från anslag 1:15 ska syfta till att även öka likvärdigheten, när just bristande likvärdighet är ett problem för Sverige i internationella undersökningar.
Det statliga statsbidraget, som Camilla Hansén hänvisar till, regleras i förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling. Syftet med det så kallade Kunskapsbidraget är att huvudmännen utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet ska stärka utbildningens kvalitet, så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) har Kunskapsbidraget förstärkts med 700 miljoner kronor för 2025, så att bidraget totalt uppgår till 8,2 miljarder kronor för 2025. Statsbidraget används främst till personalförstärkningar, till exempel nyanställningar och kompetensutveckling för befintlig personal. Statsbidraget kan även skapa förutsättningar för huvudmännen att till exempel sätta in ytterligare tidiga stödinsatser, för att bilda fler särskilda undervisningsgrupper och för att anställa fler speciallärare.
Regeringen har även sett över hur bidraget fördelas, för att säkerställa att medlen används på ett så effektivt sätt som möjligt. Vissa justeringar av förordningen som reglerar Kunskapsbidraget har också genomförts, bland annat har förordningen bytt namn och syftet med bidraget har förtydligats. Kunskapsbidraget är ett bättre namn eftersom syftet är att upprätta en stark kunskapsskola.
Senaste PISA-undersökningen visar på det största kunskapsraset för svenska elever sedan första mätningen och vi har i dag en skola där var fjärde elev inte kan läsa och räkna ordentligt. Förbättrade kunskapsresultat är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen vill också se en mer likvärdig utbildning. Alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med en så hög kvalitet att de fastställda målen för utbildningen nås, oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i. Kunskapsbidraget fördelas enligt ett index som speglar resursbehovet på huvudmannanivå. Det betyder att de huvudmän som har en hög andel elever med låg sannolikhet att uppnå gymnasiebehörighet får mer medel. På så vis innebär Kunskapsbidraget att stora satsningar kan göras där de behövs som bäst och bidraget bidrar därmed även fortsatt till att stärka likvärdigheten i svensk skola.
Stockholm den 2 januari 2025
Lotta Edholm