till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2024/25:132 av Eric Palmqvist (SD)
Lättnader i regelverken för skolor i glesbygd
Eric Palmqvist har frågat landsbygdsminister Peter Kullgren om ministern, inom sitt ansvarsområde, delar frågeställarens uppfattning om att det skulle öka förutsättningarna för en levande landsbygd om det gjordes lättare att bedriva skolor i riktig glesbygd genom lättnader i befintliga regelverk, och om ministern avser att verka för att ansvariga statsråd i regeringen ska ta dessa glesbygdshänsyn. Frågan har överlämnats till mig.
Tillgång till skola har en stor betydelse för en levande landsbygd och för unga och barnfamiljers val att flytta till eller bo kvar på en ort.
Kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för att finansiera och bedriva skola och förskola. Regeringen har i både budgetpropositionen för 2023 och 2024 gjort permanenta nivåhöjningar av de generella statsbidragen till kommuner och regioner med totalt 16 miljarder kronor. Av dessa går 11,2 miljarder kronor till kommunerna.
Staten bidrar också till skolans finansiering, bland annat via riktade statsbidrag. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2025 föreslagit att kunskapsbidraget förstärks med 700 miljoner kronor. Det innebär att bidraget föreslås uppgå till drygt 8,2 miljarder kronor för 2025. Det här är en av flera satsningar som regeringen gör för att vända utvecklingen med fallande resultat och för att stötta skolorna i en svår ekonomisk situation.
Regeringen har påbörjat en helrenovering av skolans finansieringssystem för att stärka den statliga styrningen över resursfördelningen till skolan, så att sambandet mellan behov och tilldelning av resurser stärks i hela landet. Som ett led i detta arbete har regeringen tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) som ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm. Utredningen ska bland annat ge förslag på en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska beräkna en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara. Av utredningsdirektiven framgår att det för att öka likvärdigheten är väsentligt att skolpengsnormen grundar sig på huvudmännens skilda förutsättningar och behov och hur dessa påverkar kostnader för till exempel undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokaler. Den nationella skolpengsnormen behöver vidare återspegla de skillnader i ansvar som råder mellan kommunala och enskilda huvudmän samt strukturella skillnader när det gäller t.ex. lönenivåer och kostnader som är förknippade med att driva skola i glesbygd (dir. 2023:153). Kommunerna har därutöver en skyldighet att erbjuda alla elever i kommunen plats vid en skolenhet nära hemmet (se t.ex. 10 kap. 30 § skollagen).
Utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 § skollagen [2010:800]). Det innebär att alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med en så hög kvalitet att de fastställda målen för utbildningen nås, oavsett var i landet eleverna bor eller vilken skola de går i.
Stockholm den 16 oktober 2024
Lotta Edholm