Svar på fråga 2024/25:109 Ansvar för brott mot mänskligheten i Tigraykonflikten

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2024/25:109 av Eva Lindh (S)
gällande Ansvar för brott mot mänskligheten i Tigraykonflikten

Eva Lindh har frågat mig om jag avser driva frågan om erkännande av och ansvarsutkrävande för de brott mot mänskligheten som skett i Tigraykonflikten.

Regeringen ser mycket allvarligt på de omfattande kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt och flyktingrätt som har begåtts i Etiopien, inklusive under Tigraykonflikten. Sverige och EU kräver att oberoende utredningar görs och att ansvar utkrävs.

Gedigna processer för övergångsrättvisa och ansvarsutkrävande, som syftar till att komma till rätta med kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Etiopien de senaste decennierna, är grundläggande för att säkerställa en hållbar fred i hela landet och möjliggöra försoning.

Den etiopiska regeringen har inlett en process för övergångsrättvisa. Sverige följer, tillsammans med likasinnade länder, denna process nära för att tillse att den utförs enligt internationella standarder samt på ett trovärdigt och transparent sätt. Sverige kommer fortsätta verka bilateralt och genom EU och FN för att uppmana Etiopien att respektera de mänskliga rättigheterna och att ansvar utkrävs. Sverige och EU har varit drivande i tillsättandet av en internationell kommission av experter på mänskliga rättigheter för Etiopien. Sverige stödjer EU:s villkor för att normalisera relationerna med Etiopien med konkreta framsteg för ökat ansvarutkrävande.

En viktig del av Sveriges bistånd till Etiopien syftar till att öka respekten för de mänskliga rättigheterna. Därtill stödjer Sverige, genom biståndet, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Addis Abeba som har en viktig roll i att säkerställa övervakning av MR-situationen i landet, liksom att processer för ansvarsutkrävande och övergångsrättvisa sker enligt internationella standarder.

Hur övergreppen och kränkningarna ska kategoriseras rättsligt förutsätter en bevisbedömning som rättsliga instanser är bäst lämpade att göra. Det hindrar dock inte att Sverige fortsätter agera för att ansvarsutkrävande ska komma till stånd.

Stockholm den 9 oktober 2024

 

Maria Malmer Stenergard