av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Den nya strategin för civilsamhällets roll i biståndet ställer strikta krav på att biståndsmedel endast ska vidareförmedlas i ett led – en förändring som riskerar att radikalt försämra möjligheterna att nå ut till lokala aktörer i utvecklingsländer. Det är välkänt att svenska civilsamhällesorganisationer fungerar som en brygga mellan stora internationella biståndsmedel och små, lokala organisationer som saknar den administrativa kapaciteten att hantera direkta finansiella flöden. Genom att beskriva dessa led av partnerskap som ”transaktionsled” förminskar regeringen det faktiska arbete som dessa organisationer utför. Kritiska röster har uttryckt att detta synsätt är vilseledande och att ett minskat antal led kan leda till att biståndsmedel aldrig når de lokala aktörer som är avgörande för att förändra normer, regler och lagar som bidrar till fattigdom och förtryck. Att förminska dessa nödvändiga partnerskap till administrativa processer riskerar att skapa ett biståndssystem som misslyckas med att uppnå sina långsiktiga mål.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Hur avser statsrådet att säkerställa att de nya restriktionerna på vidareförmedling av biståndsmedel inte leder till att lokala aktörer, som ofta saknar den administrativa kapaciteten att ta emot direkt bistånd, utestängs från det svenska biståndet och därmed försvagas i sitt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter?