av Malin Larsson (S)
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk i framtiden. Nya tekniker som exempelvis den så kallade gensaxen, CRISPR/Cas9, möjliggör framtagande av genomredigerade grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk.
Europeiska kommissionen arbetade tidigare med en översyn av EU:s lagstiftning om utsättande på marknaden av genetiskt modifierade organismer (GMO) gällande användning av vissa nya gentekniker, bland annat CRISPR/Cas 9. Processen för att få fram en ny lagstiftning drog ut på tiden men den 7 februari röstade parlamentet igenom det utkast till nya regler som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet utarbetat. Parlamentet föreslog dock sedan några ändringar i relation till ursprungsförslaget och nu tycks arbetet ha kört fast igen.
Den Nobelprisade gensaxen blev snabbt ett kraftfullt verktyg för växtförädling och utveckling pågår över hela världen, men inte i EU. Befintlig lagstiftning omöjliggör i stort sett all tillämpning i EU, men med en förändrad lagstiftning kan vi inom EU också få tillgång till de nya verktygen för växtförädling som den moderna växtbiotekniken kan bistå med.
Vi lever i en utmanande tid och vi ser hur klimatförändringarna påverkar medlemsländer runt om i hela Europa. Samtidigt ska våra livsmedel som odlas på samma areal räcka till att mätta en växande befolkning. Vi kommer då att behöva nya motståndskraftiga växtsorter som går att odla i det förändrade klimatet och som ger högre skördar på mindre arealer.
Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Hur driver ministern på för att frågan om nya genomiska tekniker ska prioriteras i EU och för att ny lagstiftning ska komma på plats så snart som möjligt?