Fråga 2024/25:388 Livsmedelskrisen i Sahelregionen

av Olle Thorell (S)

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Den senaste rapporten från World Food Programme (WFP), publicerad den 2 november 2024, belyser en alltmer akut livsmedelskris i Sahelregionen. Enligt rapporten står regionen inför en av de allvarligaste matosäkerhetskriserna på flera decennier. Miljontals människor i länder som Burkina Faso, Mali, Niger, Tchad och Mauretanien saknar tillräckligt med mat för att täcka sina grundläggande behov, och läget förvärras snabbt. En kombination av klimatförändringar, väpnade konflikter, ekonomisk osäkerhet och brist på infrastruktur har skapat en farlig och komplex situation som hotar människors överlevnad och regionens långsiktiga stabilitet.

Rapporten från WFP visar att över 10 miljoner människor i Sahelregionen lider av akut matbrist och att antalet undernärda barn ökar dramatiskt. I Niger står 4,4 miljoner människor inför akut livsmedelsbrist, medan Burkina Faso och Mali har sett en fördubbling av antalet familjer som saknar mat jämfört med tidigare år. I Tchad har torka och förlust av boskap gjort det nästan omöjligt för många samhällen att försörja sig, vilket har lett till en förflyttning av hela byar i jakt på mat och vatten. WFP rapporterar också om att skördar förstörts av extremväder och att jordbrukare tvingats överge sina marker på grund av säkerhetshot från väpnade grupper.

Den pågående klimatkrisen spelar en avgörande roll i denna humanitära katastrof. Sahelregionen är särskilt utsatt för extremväder, och återkommande torkor har förstört jordbruksmark, uttömt vattenresurser och förvärrat de svåra förhållanden som redan plågar området. Utan en tillförlitlig infrastruktur för att hantera vatten- och jordbrukssystemen blir det allt svårare för befolkningen att säkerställa sin försörjning. Denna matkris skapar även sociala och politiska spänningar, då desperationen tvingar människor att migrera och leder till att samhällen hamnar i konflikter om begränsade resurser.

Situationen i Sahel har också en internationell dimension. Den ökande osäkerheten och bristen på livsmedel har lett till att många människor flyr sina hemländer och söker sig till Europa och andra regioner, vilket skapar ytterligare migrationsutmaningar och kräver internationella samarbeten för att hantera situationen. Sveriges tidigare engagemang i bistånd och humanitär hjälp för Sahel har varit viktigt, men i ljuset av denna eskalerande kris är det nödvändigt att säkerställa att Sveriges bistånd är väl samordnat och effektivt för att ge stöd på både kort och lång sikt.

För att på ett varaktigt sätt bemöta krisen krävs att internationella aktörer, däribland Sverige, inte bara tillhandahåller nödhjälp utan även arbetar för att stärka motståndskraften hos befolkningen och stödja Sahel-länderna i deras arbete för hållbara och resilienta jordbrukssystem. WFP betonar vikten av långsiktiga insatser som bygger upp samhällens förmåga att klara av framtida klimatrelaterade kriser, vilket är nödvändigt för att skapa stabilitet i regionen och minska behovet av akut humanitärt bistånd.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Hur avser statsrådet, inom ramen för sitt tjänsteutövande, att säkerställa att Sverige genom både bilaterala insatser och internationella samarbeten bidrar till att bemöta matosäkerheten i Sahel på ett hållbart och effektivt sätt, och vilka långsiktiga initiativ planerar statsrådet och regeringen att stötta för att hjälpa regionen att bygga upp motståndskraft och minska dess beroende av akut humanitär hjälp?