av Markus Kallifatides (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Vi socialdemokrater ser med allvar på den utbredda otrygghet som är kopplad till brottslighet, inte minst den brottslighet som griper omkring sig i politiskt eftersatta områden i både större och mindre städer, områden som är mer utsatta för brottslighet. Det är en självklar utgångspunkt för oss socialdemokrater att alla invånare ska kunna leva i trygghet i och omkring sitt hem.
Propositionen ”Åtgärder för tryggare bostadsområden” var resultatet av en utredning tillsatt av den socialdemokratiska regeringen i juli 2022. Vi ställde oss därför i huvudsak bakom de förslag till lagändringar som propositionen innebar. Lagändringarna som nu trätt i kraft ger större möjlighet att skilja hyresgäster från sin hyresrätt i syfte att upprätthålla trygghet och att förebygga återkommande brottslighet i bostadsområden. Lagstiftningen tar sikte på hyresgäster som allvarligt försämrar tryggheten för sitt bostadsområde och närmiljö, och då inte bara genom brott i själva bostaden utan också bredare i omgivningen.
Den nationella trygghetsundersökningen (NTU), som genomförs av Brå, visar att otrygghet finns i alla upplåtelseformer. I områden med socioekonomiska utmaningar har cirka 35 procent av dem som äger sin bostad angett att de upplever sig mycket eller ganska otrygga i det egna bostadsområdet. För hyreslägenhet är siffran cirka 45 procent och för bostadsrätt cirka 39 procent. Mot den bakgrunden menade vi socialdemokrater att lagändringar motsvarande dem som införts för hyresrätt också borde införas för bostadsrätt.
Bostadsrättslagen och hyreslagen (12 kap. jordabalken) var fram till nyligen mycket snarlika vad avser bostadsrättsinnehavarens/hyresgästens skyldigheter gentemot fastighetsägaren (bostadsrättsföreningen/ägaren). Såväl hyresrätt som bostadsrätt kan enligt nu gällande lagstiftning förverkas genom särskilt allvarliga störningar i boendet. Men genom propositionen ”Åtgärder för tryggare bostadsområden” utvidgades alltså hyresgästens ansvar i förhållande till fastighetsägaren och är nu bredare än bostadsrättsinnehavarens i förhållande till bostadsrättsföreningen (=fastighetsägaren).
I likhet med några av remissinstanserna kunde vi socialdemokrater inte se något skäl till att den utvidgning av möjligheten till förverkande som infördes endast skulle gälla hyresrätt. Riksdagen har möjlighet att ta ställning till ett sådant förslag i och med vår bostadspolitiska kommittémotion som behandlas under detta riksdagsår.
Regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna tycks ha upptäckt skillnaden i ansvar som uppkommit efter den lagstiftning som de själva röstat för utan invändningar och har nyligen ställt en skriftlig fråga (ställd till statsrådet Andreas Carlson) om problematik med olovlig andrahandsuthyrning av bostadsrätter och även laglig uthyrning till exempelvis kriminella och kritiserat justitieminister Strömmer som besvarade den skriftliga frågan.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Är ministern och regeringen beredda att genomföra förändringar som likställer hyresgästers och bostadsrättsinnehavares ansvar i förhållande till fastighetsägare vad avser trygghet, och i så fall vilka förändringar?