av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Sedan kriget i Ukraina inleddes har konflikten stegvis utvecklats till en geopolitisk kraftmätning som involverar aktörer långt utanför Ukrainas gränser. Nyligen har det framkommit uppgifter från internationella källor om att nordkoreanska soldater kan ha tagit plats på rysk sida i konflikten. Denna utveckling markerar en ny fas och skapar en ytterligare risk för spridning av konflikten, där fler internationella parter dras in, med potentiellt destabiliserande konsekvenser för världsfreden.
Sverige har en långvarig och unik diplomatisk relation med Nordkorea – en av få västerländska stater som upprätthåller en ambassad i Pyongyang och som regelbundet fungerar som skyddsmakt för USA i Nordkorea. Denna relation har gjort Sverige till en central aktör i kontakter med Nordkorea under perioder av ökade spänningar på Koreahalvön och har öppnat möjligheter för Sverige att fungera som medlare mellan Nordkorea och andra länder, särskilt USA. Exempelvis har Sverige vid flera tillfällen agerat som värdland för samtal mellan nordkoreanska och amerikanska representanter och bidragit till att minska riskerna för militära konflikter på Koreahalvön.
Därutöver har Sverige ett nära samarbete med Sydkorea, vilket bland annat innefattar diplomatiska och handelsmässiga relationer som sträcker sig långt tillbaka. Genom detta samarbete har Sverige etablerat en trovärdig position som en neutral och stabil partner, vilket kan vara betydelsefullt när det gäller att påverka både Nord- och Sydkorea i frågor som rör regional säkerhet.
Det är dock viktigt att framhålla att Sveriges möjligheter att påverka Nordkorea i den nuvarande situationen är begränsade. Nordkorea är känt för sin hårdföra utrikespolitik och starka oberoende från utomstående influenser, särskilt från västländer. Ändå erbjuder Sveriges unika position och historiska kontaktkanaler en potential att verka för dialog och att bidra till diplomatiska initiativ som kan avleda en vidare upptrappning. Sveriges bidrag skulle kunna vara att uppmuntra diskussioner om stabilitet och säkerhet på ett bredare internationellt plan samt att öka trycket på Nordkorea att avstå från militärt deltagande i internationella konflikter som Ukrainakriget.
Sverige har tidigare visat sin förmåga att agera fredsmäklare och samarbetspartner i komplexa internationella relationer. Exempelvis fungerade Sverige under kalla kriget som medlare mellan öst och väst och har sedan dess fortsatt att spela en roll i fredsförhandlingar, särskilt inom FN-systemet. Som medlem i FN:s säkerhetsråd under 2017–2018 tog Sverige flera initiativ för att främja dialog och fredsbevarande insatser i internationella konflikter, också i den på den koreanska halvön.
I en situation där risken för att Nordkoreas inblandning kan bidra till en bredare regional konfliktökning bör Sverige undersöka möjligheten att använda sina kontakter i både Pyongyang och Seoul för att främja återhållsamhet och säkerhetsdialog. Även om resultatet kanske inte omedelbart kan påverka situationen i Ukraina kan Sveriges insatser skapa grunden för en internationell samsyn kring behovet av fredlig lösning och dämpning av militära åtgärder.
Med tanke på Sveriges unika och långvariga diplomatiska relationer med Nordkorea samt våra nära samarbeten med Sydkorea vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka specifika åtgärder avser ministern att vidta för att, genom en aktiv dialog med dessa parter, verka för en minskad nordkoreansk militär närvaro i internationella konflikter som Ukrainakriget och samtidigt främja en bredare internationell samordning för att motverka vidare upptrappning?