Fråga 2024/25:273 Acceptans för åtgärder för klimatanpassning

av Olle Thorell (S)

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Rapporten Public Opinion on Carbon Pricing and Revenue Uses in East Africa (2024) från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) belyser hur olika klimatpolitiska styrmedel uppfattas i tre östafrikanska länder: Kenya, Tanzania och Uganda. Rapporten fokuserar särskilt på allmänhetens stöd för koldioxidbeskattning och avskaffandet av fossila bränslesubventioner samt på preferenser för hur intäkterna från dessa åtgärder bör användas. Studien visar att det genomsnittliga stödet för koldioxidskatter och subventionsminskningar är lågt, vilket delvis förklaras av den utbredda fattigdomen och korruptionen i dessa länder.

En viktig slutsats från rapporten är att öppen kommunikation om hur skatteintäkterna används kan fördubbla stödet för koldioxidbeskattning. Genom att ange att intäkterna ska gå till långsiktiga investeringar som utbildning och sociala program ökar befolkningens acceptans för klimatpolitiska åtgärder. Detta understryker vikten av att utforma klimatåtgärder som inte bara adresserar miljöfrågor utan även leder till konkreta sociala förbättringar i samhällen som kämpar med stora socioekonomiska utmaningar. Forskare har tidigare pekat på betydelsen av intäktsåterföring som ett sätt att öka acceptansen för klimatpolitiska styrmedel i låg- och medelinkomstländer, där tilliten till offentliga institutioner är lägre än i många OECD-länder.

Rapporten betonar också vikten av att adressera frågan om korruption för att kunna genomföra långsiktiga projekt och investeringar. Tidigare erfarenheter från Östafrika och andra regioner visar att bristande förtroende för statliga institutioner kan hindra implementeringen av klimatpolitiska åtgärder, särskilt sådana som innebär ökad beskattning eller minskade subventioner på fossila bränslen.

Mot bakgrund av rapportens slutsatser och den komplexa situationen i Östafrika är det viktigt att svenska klimatpolitiska insatser är strategiskt utformade för att stärka både miljömässiga och sociala mål, samtidigt som förtroende för institutioner byggs upp.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:

 

Vilka initiativ ämnar statsrådet ta för att säkerställa att svenska biståndsinsatser till stöd för klimatanpassning och utsläppsminskningar i Östafrika och på andra håll i världen utformas på ett sätt som ökar allmänhetens acceptans och bygger förtroende för dessa insatser?