Fråga 2024/25:262 Sextortion och könsbaserat våld som utvecklingshinder

av Olle Thorell (S)

till Statsrådet Benjamin Dousa (M)

 

Enligt Biståndsanalys 2023 från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) är arbetet mot så kallad sextortion – en form av tjänstebaserat könsbaserat våld som innebär att makt eller tjänster används i utbyte mot sexuella handlingar – av stor betydelse för att säkerställa att svenskt bistånd inte bidrar till eller möjliggör övergrepp. EBA:s rapport visar att sextortion inte bara är en form av korruption utan även ett allvarligt hinder för jämställdhetsarbetet i biståndsprojekt. Studien pekar på att det finns behov av tydliga riktlinjer, förebyggande insatser och rapporteringsmekanismer för att motverka denna typ av korruption och könsbaserat våld. I de fall där sådana mekanismer saknas riskerar biståndsmedel att missbrukas och bidra till att fördjupa ojämlikheten och utnyttjandet av utsatta grupper.

Enligt EBA har tidigare policyinsatser visat vikten av att införa strikta etiska riktlinjer och tydliga uppförandekoder för att säkerställa att biståndsaktörer inte utnyttjar sin maktposition. Ett konkret exempel på arbetet mot sextortion är projektet i Tanzania, där svenska biståndsaktörer tillsammans med lokala organisationer utvecklat specifika riktlinjer och mekanismer för att hantera denna typ av övergrepp. Trots dessa framgångar understryker rapporten att mycket arbete återstår och att insatserna måste breddas och förstärkas.

Socialdemokraterna har länge betonat vikten av en feministisk utrikes- och biståndspolitik, där jämställdhet och bekämpning av könsbaserat våld alltid står i fokus. Att regeringen har valt att överge denna inriktning är inte bara ett svek mot de mest utsatta, utan sänder även fel signaler om Sveriges långsiktiga engagemang för kvinnors rättigheter och trygghet globalt. Avskaffandet av den feministiska politiken riskerar att underminera de framsteg som gjorts inom arbetet mot sextortion och andra former av könsbaserat våld. Regeringens brist på tydligt ledarskap i frågan om sextortion visar på en allvarlig brist på prioritering av grundläggande mänskliga rättigheter och jämställdhetsmål.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa följande:

 

Vilka initiativ ämnar statsrådet ta för att säkerställa att arbetet mot sextortion och andra former av könsbaserat våld inom svenskt bistånd fortsätter att stärkas och prioriteras, i ljuset av att regeringen övergett den feministiska utrikes- och biståndspolitiken?