av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Under de senaste åren har Kinas inflytande i Aseanländerna ökat kraftigt, både ekonomiskt och politiskt. Genom omfattande investeringar i infrastrukturprojekt, särskilt genom Belt and Road-initiativet, har Kina stärkt sin position i regionen. Detta gäller inte minst länder som Kambodja, Laos och Myanmar, där Kinas närvaro är särskilt påtaglig. I Sydkinesiska sjön har Kina dessutom drivit en alltmer aggressiv politik, vilket har ökat spänningarna mellan Kina och Aseanländer som Filippinerna och Vietnam.
Kinas ekonomiska inflytande har lett till en beroendeställning för flera Aseanländer, vilket påverkar deras politiska handlingsfrihet i internationella frågor. Det finns en pågående strategisk kamp i regionen där USA och andra västländer försöker balansera Kinas växande makt. Trots detta är det tydligt att Kina har stärkt sitt grepp om flera av Aseanländerna, vilket får konsekvenser för säkerheten i regionen och för globala handelsvägar. Kina har också arbetat hårt för att stärka sitt diplomatiska inflytande genom olika forum och samarbeten med Asean, och det är tydligt att den strategiska kampen om inflytande i regionen fortsätter att intensifieras.
Denna utveckling utmanar den internationella ordning som bygger på folkrättens principer, särskilt när det gäller territoriella dispyter i Sydkinesiska sjön. Flera Aseanländer har uttryckt oro över att deras nationella suveränitet hotas av Kinas ökande inflytande och militära närvaro. I denna komplexa kontext måste Sverige och EU förhålla sig till hur Kina använder sitt inflytande för att forma regionens politiska landskap och potentiellt underminera demokratiska strukturer och internationella avtal.
Sverige har en lång tradition av att stödja en regelbaserad internationell ordning och samarbeta med länder som respekterar internationella normer och folkrätten. Med tanke på Kinas växande inflytande i Asean och de geopolitiska utmaningar det innebär är det avgörande att Sverige har en tydlig och genomtänkt strategi för hur vi ska navigera i dessa frågor. Samtidigt behöver Sverige fortsätta att stärka sina relationer med Aseanländerna, särskilt i frågor som rör handel, säkerhet och mänskliga rättigheter.
Med hänvisning till ministerns tjänsteutövning vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Hur avser ministern att balansera Sveriges diplomatiska och ekonomiska relationer med Aseanländerna i ljuset av Kinas växande inflytande, och vilka åtgärder planerar ministern att vidta för att säkerställa att Sverige fortsatt stöder en regelbaserad internationell ordning i regionen och stärker samarbetet med Aseanländer som påverkas av Kinas strategiska ambitioner?