av Lars Mejern Larsson (S)
till Utbildningsminister Johan Pehrson (L)
År 2005 etablerades NordForsk, Nordiska ministerrådets institution för förenklat forskningssamarbete i Norden. NordForsk finansieras genom ett grundbidrag från ministerrådet. I samarbete med de nationella forskningsråden finansierar sedan NordForsk forskningsprojekt i de nordiska länderna.
Ända sedan starten har Vetenskapsrådet kunnat delegera finansiering och uppföljning av forskningsprojekt till NordForsk. Arbetet i NordForsk följer dels en modell där alla medel –nationella och gemensamma – läggs i en gemensam korg, dels en modell där varje finansiär administrerar sin egen del. Företrädare för NordForsk föredrar starkt den första av dessa modeller. Den bygger naturligtvis på möjligheten att delegera ansvaret.
Vetenskapsrådet och Utbildningsdepartementet har nu gjort en ny tolkning av det nationella regelverket som innebär att det är förbjudet för Vetenskapsrådet att delegera beslutsansvar till en annan aktör. Inget annat nordiskt land har gjort samma tolkning och Sveriges agerande sticker ut.
Det här är ett gränshinder för nordiskt forskningssamarbete som helt onödigt har uppstått på grund av att svenska myndigheter har omtolkat regler som funnits sedan länge och som vi själva använde annorlunda för bara två år sedan. Om det svenska regelverket, eller åtminstone tolkningen av detta, inte ändras så kommer antingen NordForsk få arbeta efter en modell de finner undermålig eller Sverige helt behöva dra sig ur det nordiska samarbetet på forskningsområdet.
Med anledning av detta är min fråga till utbildningsminister Johan Pehrson:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att ändra regelverket kring Vetenskapsrådets finansiering av nordiskt forskningssamarbete för att säkerställa att Sverige fortsatt kan delta?