av Olle Thorell (S)
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Sverige har länge varit en global föregångare när det gäller hållbar utveckling och har starkt stöttat de 17 målen inom Agenda 2030, som syftar till att uppnå en mer hållbar och rättvis värld. Dessa mål omfattar allt från att utrota fattigdom och hunger till att bekämpa klimatförändringar och främja fredliga och inkluderande samhällen. Sverige har gjort betydande framsteg inom flera av dessa områden, men det finns fortfarande viktiga frågor som kräver uppmärksamhet, särskilt när det gäller sammanhanget mellan svensk inrikespolitik och Sveriges internationella åtaganden. Nu avskaffar regeringen politiken för global utveckling, PGU, som var Sveriges ramverk för att säkerställa att alla politikområden stöder utvecklingsmålen globalt. Då väcks frågor om hur Sverige nu tänker integrera sina åtaganden inom Agenda 2030 i både inrikes- och utrikespolitiken. PGU skapades för att säkerställa att svensk politik inom alla områden – från handel och klimat till migration och säkerhet – inte underminerade de mål Sverige arbetade för inom bistånd och global utveckling. Dess nedläggning riskerar att försvaga Sveriges förmåga att säkerställa en samstämmig politik som främjar hållbar utveckling både i Sverige och globalt.
Denna utveckling är särskilt oroande med tanke på att flera av de globala hållbarhetsmålen, såsom bekämpningen av klimatförändringar (mål 13) och utrotandet av fattigdom (mål 1), är beroende av att både nationella och internationella insatser samordnas effektivt. Sverige har en stark röst i det internationella samfundet när det gäller bistånd och hållbar utveckling, men utan PGU är det oklart hur man tänker säkerställa att dessa två områden fortsätter att hänga samman med de inrikespolitiska besluten.
Flera internationella rapporter, inklusive från OECD och FN:s hållbarhetsorgan, har lyft vikten av att länder som Sverige inte bara fokuserar på sina inhemska mål utan också säkerställer att deras politik inte får negativa konsekvenser för utvecklingsländer. Att lägga ned PGU skickar fel signaler om Sveriges långsiktiga engagemang för Agenda 2030 och kan skapa otydlighet kring hur Sveriges utrikes- och inrikespolitik kommer att hänga samman framöver.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Med nedläggningen av politiken för global utveckling, PGU, hur tänker statsrådet säkerställa att Sveriges arbete med att implementera Agenda 2030-målen i Sverige är samstämmigt med vår utrikes- och biståndspolitik, och hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att svensk politik inte underminerar globala hållbarhetsmål i utvecklingsländer?