av Olle Thorell (S)
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Sedan augusti 2017 har den rohingyska folkgruppen varit utsatt för systematiskt våld och förföljelse i Myanmar, vilket resulterat i att över 740 000 rohingyer tvingats fly till Bangladesh. De som är kvar i Myanmar, cirka 600 000 personer, lever under förhållanden som har jämförts med apartheid, utan medborgerliga rättigheter eller tillgång till humanitär hjälp. Denna situation har förvärrats ytterligare efter militärkuppen 2021, då Myanmars militärjunta kraftigt begränsade rörligheten för rohingyerna och blockerade hjälpinsatser. Det internationella samfundet, inklusive FN:s säkerhetsråd, har uppmanat till handling, men än så länge har konkreta åtgärder uteblivit. Samtidigt har förhandlingar om säkra återvändanden misslyckats, och både rohingyer i Myanmar och flyktingar i Bangladesh lever under omänskliga förhållanden.
Våldet har återigen eskalerat i Rakhinestaten, där rohingyer rekryteras med tvång till väpnade grupper och civila utsätts för nya övergrepp av både Myanmars militär och Arakanarmén. Detta har lett till fler dödsfall och fortsatt tvångsförflyttning av befolkningen. I Bangladesh står nästan en miljon rohingyer inför växande restriktioner, inklusive bristande tillgång till utbildning och försörjning, vilket gör deras situation än mer prekär.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
Vilka initiativ avser ministern att ta bilateralt och inom ramen för internationella forum som FN och EU för att säkerställa att humanitär hjälp når fram till rohingyerna och för att arbeta för en hållbar lösning på deras situation?