Fråga 2024/25:133 Boendesegregation och dess effekter på arbetsmarknaden

av Serkan Köse (S)

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)

 

I Boverkets årsrapport för 2024 framgår det att boendesegregationen i Sverige har ökat under de senaste tio åren. Områden med stora socioekonomiska utmaningar har blivit fler, vilket innebär att fler invånare lever under ekonomiskt pressade förhållanden, med låg utbildningsnivå och svag arbetsmarknadsanknytning. Skillnaderna mellan dessa områden och mer välbärgade delar av landet riskerar att fördjupa segregationen ytterligare, vilket i sin tur påverkar möjligheterna för integration och deltagande på arbetsmarknaden. Forskning visar att segregerade bostadsområden ofta leder till sämre tillgång till arbetsmarknad, utbildning och samhällsservice, vilket skapar en ond cirkel av utanförskap.

Statistik från regeringens budgetproposition för 2025 visar att förvärvsfrekvensen i områden med stora utmaningar (områdestyp 1) är betydligt lägre än i övriga landet, där endast 54 procent av kvinnorna och 64 procent av männen arbetar. Dessutom lever nästan hälften av invånarna i dessa områden i hushåll med låg ekonomisk standard, vilket är långt över riksgenomsnittet på cirka 14 procent. Även skillnader i utbildningsnivå är påtagliga, där en betydligt lägre andel av eleverna i dessa områden är behöriga till gymnasiet, vilket försämrar deras framtida arbetsmarknadsmöjligheter.

Samtidigt visar undersökningar att otryggheten är högre i dessa områden, med lägre tilltro till rättsväsendet och en större andel brottsoffer. Detta förstärker en ond cirkel av utanförskap och minskar förutsättningarna för integration och sysselsättning. 

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:

 

Vilka konkreta arbetsmarknadsåtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att minska segregationen och förbättra arbetsmarknadsmöjligheterna för invånare i dessa utsatta områden?