av Martina Johansson (C)
till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)
Under LSS-lagstiftningen (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är syftet att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska få möjlighet att leva ett liv som andra – med självbestämmande, delaktighet och utveckling. I detta bör också ingå möjligheten att kunna studera, även i vuxen ålder, med det stöd som krävs för att utbildning ska vara genomförbar.
Jag har blivit uppmärksammad på fall där unga vuxna, exempelvis en 23-åring som har allvarliga fysiska skador såsom svårighet med motoriken, nästan blindhet och svårigheter att prata men som har en hög intelligens och tillräckliga betyg för många utbildningar, nekas personlig assistans, vilket i hans fall krävs för att kunna studera på högskolan. I stället hänvisar kommunen till hemtjänst via socialtjänstlagen, det vill säga en insats som ger ett begränsat stöd i hemmiljön men som inte möjliggör studier utanför hemmet.
I det aktuella fallet har mannen genomfört studier under en termin som fungerade med frivillig hjälp från studiekamrater eller att hans föräldrar tog ledigt från jobbet. Detta upplägg fungerar inte i längden om man ska studera en utbildning under till exempel tre år, utan då krävs ett personligt anpassat stöd.
LSS ska ge goda levnadsvillkor, och du ska kunna leva ett liv som andra, och det är det som inte går i det här fallet.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:
Anser statsrådet att det är rimligt att en 23-åring med fysiska funktionsnedsättningar inte ska få studera med stöd via LSS, och avser statsrådet att vidta åtgärder för att förtydliga lagstiftningen så att högre studier inte utesluts?