av Sanna Backeskog (S)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Den nationella operationen Beta startade förra sommaren i syfte att förbättra polisens brottsförebyggande arbete för att reducera grovt och dödligt våld i nära relation. Nu har operationen avslutats, och en slutrapport har sammanställts där man rapporterar om stora brister i hur polisen arbetar med frågorna. Det är bitvis skrämmande läsning.
I rapporten har polisen granskat 17 fall från 2023–2024 där kvinnor har mördats av en närstående man. I tre av fallen har polis inte ens upprättat anmälan om våld trots kännedom om att våld har begåtts. I andra fall har anmälningar gjorts men sedan lagts ned med motiveringen att brott inte går att utreda, trots uppgifter om att brottet filmats. I ett par av fallen, konstateras det, hade kvinnorna varit i livet om polisen inte brustit i sitt arbete.
Polisen konstaterar alltså själva att dödsfall sannolikt hade kunnat undvikas om man hade tagit tidiga anmälningar på allvar. Dessa dödsfall är alltså den yttersta konsekvensen av ett samhälle som inte ger frågan tillräcklig vikt.
Det dödliga våldet är bara toppen på isberget. I många fall har olika typer av våldshandlingar och kontroll pågått i flera år innan våldet blir dödligt. Även i det förebyggande arbetet brister det. Polisens årsredovisning för 2023 visade ingen minskning i anmälningar eller ärenden som lämnats vidare till åklagare trots insatser.
Jag vill med anledning av ovanstående fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Vad avser ministern att göra för att komma till rätta med de brister i polisens arbete mot mäns våld mot kvinnor som uppdagats, så att fler kvinnoliv kan räddas?