Interpellation 2024/25:55 Näringslivsutveckling i glesbygdskommuner

av Anna-Caren Sätherberg (S)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

År 2018 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett riktat stöd för att utveckla näringslivet i 39 glesbygdskommuner. Sveriges glesbygdskommuner bedömdes ha sämre förutsättningar för näringslivsutveckling.

Varje kommun har fått 1,76 miljoner kronor årligen för att främja näringsliv och ett bättre företagsklimat. För dessa 39 kommuner, som kännetecknas av långa avstånd till service och kund, har statsbidraget varit viktigt för att kunna arbeta med dessa frågor. Glesbygdskommunernas skattekraft är låg, och skattenivån för medborgarna är hög. Resurserna för glesbygdskommunerna är ofta otillräckliga.

I Jämtlands län har samtliga kommuner fått tagit del av pengarna och på olika sätt stärkt näringslivsutvecklingen. Exempelvis har Bergs kommun kunnat satsa på förutsättningar för fler bostäder och ökad attraktivitet. I Ragunda har medel bland annat kunnat användas till rekryteringsfrämjande insatser för näringslivet, projekt för inflyttning och framtagande av ny översiktsplan. I Åre kommun och Bräcke kommun har bland annat insatser kunnat göras för föreningsliv och företag tack vare att pengarna räckt till en starkare näringslivsenhet. Härjedalens kommun har kunnat fokusera på lokalt livsmedelsföretagande och hållbart fiske samt kunnat medfinansiera olika projekt hos företag och föreningsliv.

I regeringens budget för 2025 finns inte länge detta särskilda statsbidrag till glesbygdskommuners näringslivsutveckling med.

Mina frågor till landsbygdsminister Peter Kullgren blir då:

 

  1. Har behovet av att stötta glesbygdskommuners näringslivsutveckling minskat?
  2. Avser ministern och regeringen att på något sätt stötta glesbygdskommuners näringslivsutveckling?