av Märta Stenevi (MP)
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I Sverige finns sedan länge en lagstiftning för straffskärpning för hatbrott. I 29 kap. 2 § 7 brottsbalken finns grunder för hatbrott listade:
“om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet”
Den 21 november 2023 presenterades betänkandet Ett starkare straffrättsligt skydd – mot sexuella kränkningar, bedrägerier i vissa fall och brott med hatmotiv avseende kön (SOU 2023:80). Utredningen initierades under den rödgröna regeringens förhandlingar om 40-punktsprogrammet mot mäns våld mot kvinnor, och tillsattes av den socialdemokratiska regeringen i februari 2022. Betänkandet pekar på många viktiga förändringar, varav en är tillägget av kön som grund för straffskärpning till följd av hatbrott.
Att kvinnor utsätts för våld och övergrepp som en direkt följd av hat och förtryck av kvinnor som grupp är ett faktum över hela världen, så även i Sverige. Frågan behandlades redan 1995 i en utredning, och diskussionen kring detta har fortsatt under åren. Vi var därför många som välkomnade att det till slut fanns ett konkret och väl utrett förslag på bordet.
Det är av största vikt att kön införs som en del av hatbrottslagstiftningen för att belysa och motverka det strukturella våld som möter kvinnor varje dag. Kvinnohatet syns i alla delar av samhället, från näthatets mörkaste hörn, via spel och filmer till den faktiska fysiska världen, där kvinnor misshandlas och mördas just för att de är kvinnor.
Regeringen har ett färdigt förslag på sitt bord som skulle belysa och markera samhällets avståndstagande från kvinnohatet. Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer är därför:
När kommer regeringen att gå vidare med förslagen i SOU 2023:80 och införa kön som grund för straffskärpning i 29 kap. 2 § brottsbalken?