av Elsa Widding (-)
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Klimatdebatten behöver bli mer balanserad och eftertänksam. I dag får många människor i samhället felaktig information om klimatläget. Inte minst återges ofta en felaktig tolkning av vad som återges i det vetenskapliga underlaget till IPCC, FN:s klimatpanel.
Världen vill dramatiskt minska koldioxidutsläppen samtidigt som dessa är en biprodukt av pålitlig energi som bekämpar fattigdom och säkrar ekonomisk tillväxt.
Även om en del klimatpolitik gör viss nytta är problemet att politiken tycks helt omedveten om avvägningen mellan kostnad och nytta, det vill säga kostnaden står oftast inte alls i proportion till nyttan.
För att rätt beslut ska fattas är det därför viktigt att vetenskapen, så som den sammanfattas i IPCC AR6, WG1 (den fysikaliska vetenskapen), får större betydelse inom politiken och i den svenska klimatdebatten. Det är också viktigt med en handlingsplan för att motverka att klimatfrågan spelar på känslor som leder till omotiverade rädslor i samhället och felaktiga politiska beslut.
IPCC publicerar rapporter cirka vart sjunde eller ibland vart nionde år Assessment reports, nu senast AR6. Arbetsgrupp 1, WG1, som syftar till att bedöma den fysiska vetenskapliga grunden för klimatsystemet och klimatförändringarna, har gradvis förändrat bilden av klimatet i framtiden.
Jag vill därför fråga statsrådet Romina Pourmokhtari:
Har statsrådet någon strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från uppdaterad fakta som inte grundar sig på gamla rapporter, såsom AR1, och hur ser i så fall den strategin ut?