Redogörelse till riksdagen 2024/25:RS1

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2024

Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 19 februari 2025 beslutat om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2024.

Andreas Norlén Gunilla Carlsson (S) Johan Löfstrand (S)
talman (ordförande)    
Mattias Bäckström Linda Lindberg (SD) Henrik Vinge (SD)
Johansson (SD)    
Mattias Karlsson i Luleå Jörgen Berglund (M) Vasiliki Tsouplaki (V)
(M)    
Elisabeth Thand Annika Hirvonen (MP)  
Ringqvist (C)    

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Ingvar Mattson riksdagsdirektör

1

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

All offentlig makt i Sverige utgår från folket

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.

Riksdagen är folkets främsta företrädare

Till riksdagens uppgifter hör att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.

Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även minst 15 utskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU-frågor.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet

Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser, det stöd och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med mera svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier främja kunskapen om riksdagen och dess arbete vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.

2

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Innehållsförteckning

Året som gått .................................................................................................. 4
1 Resultatredovisning ..................................................................................... 6
1.1 Utgångspunkter ...................................................................................... 6
1.1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag ....................................................... 6
1.1.2 Ledning ............................................................................................. 6
1.1.3 Styrning och uppföljning................................................................... 7
1.1.4 Personal och organisation ................................................................. 8
1.2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2024................................... 10
1.3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2024 .................................. 14
1.3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A .................................... 14
1.3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B.......................... 26
1.3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C .................................. 32
1.3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D ........... 38
1.3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E .......................... 42
2 Finansiell redovisning................................................................................ 51
2.1 Resultaträkning..................................................................................... 51
2.2 Balansräkning ....................................................................................... 52
2.3 Anslagsredovisning .............................................................................. 54
2.4 Tilläggsupplysningar och noter ............................................................ 56
2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter.......................................... 69

3

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024
  Året som gått
  Vi kan blicka tillbaka på ett intensivt år i en orolig omvärld. Aktivitetsgraden
  i den parlamentariska processen har varit hög. Riksdagen har behandlat om-
  fattande och komplexa propositioner, varav vissa har beretts och behandlats
  under stark tidspress. Antalet interpellationsdebatter ökade markant, vilket
  ledde till en ökning av kammarens sammanträdestid jämfört med föregående
  år. Sammantaget har det medfört ett ökat behov av stöd från Riksdagsförvalt-
  ningen.
  Förändringar i omvärlden har under året påverkat riksdagen och Riksdags-
  förvaltningen på flera sätt. Sverige blev under året medlem i Nato och med
  detta följde en ny uppgift för Riksdagsförvaltningen: att bidra med stöd i den
  parlamentariska dimensionen av Natosamarbetet. Det görs bland annat genom
  sekretariatsstöd till den svenska delegationen till Natos parlamentariska för-
  samling.
  Det nya omvärldsläget har också lett till att vi har haft ett ökat fokus på
  arbetet med beredskap för kris och krig, med bland annat övningar i krishan-
  tering. Förvaltningen har under året löpande följt och analyserat utvecklingen
  av säkerhetsläget och hur det kan påverka riksdagen och förvaltningen och om
  ytterligare säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas.
  En god säkerhet är en förutsättning för att kunna ha en öppen riksdag. En
  del i öppenheten är att främja insynen i och kunskapen om riksdagens funk-
  tion. Under året inleddes ett arbete för att utveckla presentationen av den parla-
  mentariska beslutskedjan på riksdagens webbplats. Riksdagsförvaltningen
  kunde i november också slå upp portarna till den nya Demokrativerkstaden
  efter ombyggnad och på nytt välkomna elever att träda in i rollen som riks-
  dagsledamot för ett par timmar. I syfte att underlätta för allmänheten och me-
  dier att ta del av förvaltningens allmänna handlingar, har ett utlämnanderum
  ställts i ordning.
  Riksdagens historiskt och kulturellt betydelsefulla fastigheter är i behov av
  renovering för att fungera för framtida behov. Under året har arbetet med att
  utveckla en strategisk lokalförsörjning pågått. Förvaltningen möter utma-
  ningar i sina roller som fastighetsägare och byggherre då kraven och behoven
  inom fastighetsområdet successivt har ökat. En översyn av fastighetsverksam-
  heten har genomförts och resulterat i en förändrad organisation som förväntas
  bättre kunna svara upp mot framtida utmaningar.
  En övergripande prioritering i Riksdagsförvaltningens strategiska plan är
  att ta till vara nyttan av digitaliseringen. Den långsiktiga trenden stärks ytter-
  ligare vad gäller utveckling mot molntjänster. En allt större andel moderna it-
  tjänster levereras endast som molntjänst. Riksdagsförvaltningen kommer att
  behöva förbereda för ett ökat användande framöver. Som ett led i detta arbete
  har det under året bedrivits en förstudie av en molntjänst för digitala möten
  och samarbeten.

4

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

AI är ett område där utvecklingen går fort framåt, och där it-tjänster i första hand levereras i molnet. Riksdagsförvaltningen har under året drivit ett par pilotaktiviteter inom AI. Den nya tekniken kan komma att nyttjas och integreras i en rad befintliga funktioner.

En god kompetensförsörjning är en förutsättning för att Riksdagsförvaltningen ska klara sitt uppdrag. Nya områden och verksamheter ställer krav på ny kompetens, inte minst inom it-området. Under året har en modell för kompetensförsörjning utvecklats och en process för strategisk kompetensförsörjning beslutats.

Med ökad kunskap om ledamöters komplexa uppdrag och vardag stärker vi förutsättningarna för att utföra vårt uppdrag. 2024 inventerade förvaltningen ledamöters servicebehov närmare och föreslog förbättringar inom serviceområdet för att underlätta för ledamöterna i deras uppdrag. Förbättringsområden i fokus var stöd i samband med möten och konferenser, administrativt stöd, service gällande arbetsrum och övernattningsbostad. Detta utvecklingsarbete

och många andra insatser – fortsätter framöver utifrån Riksdagsförvaltningens grundläggande uppdrag: att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete.

Ingvar Mattson riksdagsdirektör

5

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024
  1 Resultatredovisning
  1.1 Utgångspunkter
  1.1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag
  Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt
  till staten och bestämmer hur statens medel ska användas.
  Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till
  uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren,
  utskotten, EU-nämnden, övriga riksdagsorgan och ledamöterna får det stöd
  och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera all-
  mänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden
  som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen
  för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och
  förvaltningsuppgifter.
  Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar
  för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
  • svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med
  mera
  • svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och parti-
  kanslier
  • främja kunskapen om riksdagen och dess arbete
  • vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
  • vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.
  Dessa övergripande uppdrag motsvaras av fem uppdragsområden, A–E, som
  verksamheten bedrivs utifrån.
  Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De
  grundläggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen
  och Riksdagsförvaltningens instruktion1. Mer detaljerade bestämmelser finns
  i föreskriften om förvaltningens arbetsordning.2 I den så kallade BEA-lagen
  finns ekonomiadministrativa bestämmelser.3
  1.1.2 Ledning
  Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksda-
  gens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen
  leder Riksdagsförvaltningen och överlägger om planeringen av riksdagsar-
  betet. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och
  gruppledarna för de partier som inte är representerade i styrelsen. De har ytt-
  randerätt men deltar inte i riksdagsstyrelsens beslut.
  1 Lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen.
  2 Riksdagsstyrelsens föreskrift (RFD 2011:10) om arbetsordning för Riksdagsförvaltningen.
  3 Lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.

6

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är föredragande i styrelsen. Riksdagsdirektören är även ordförande i det särskilda råd, ledamotsrådet, som styrelsen utser för beredning av ledamotsnära frågor av praktisk natur där riksdagsdirektören beslutar, som till exempel administrativt stöd, service samt teknisk utrustning och lokaler.

Förvaltningens ledningsgrupp samråder om övergripande frågor som rör ledning och styrning av förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören, myndighetens avdelningschefer och chefen för staben för talmannen och riksdagsdirektören.

1.1.3 Styrning och uppföljning

Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.

Planering

Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan som anger de övergripande prioriteringarna för de närmaste åren och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen.4 Prioriteringarna är vägledande för utvecklingen av verksamheten. Prioriteringarna för 2023–2027 är att

bedriva ett uthålligt systematiskt säkerhetsarbete

ta till vara nyttan av digitaliseringen

fortsätta arbetet med Framtidens riksdagshus

stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning

utveckla förmågan att prioritera och samverka.

I styrelsens uppgifter ingår också att lägga fram förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv.5 Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om. Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget för verksamheten.

Resultatet av förvaltningens arbete redovisas i korthet i kapitel 1.2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2024.

Uppföljning och kontroll

Verksamhet och budget följs upp kontinuerligt under året. Uppföljningen resulterar bland annat i tertialrapporter och en årsredovisning.

4Riksdagsstyrelsen beslutade om en strategisk plan för 2023–2027 den 14 december 2022 och verksamhetsplanen för 2024 den 13 december 2023.

5Riksdagsstyrelsen beslutade om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen för 2024 den 13 december 2023.

7

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024
  Riksdagsförvaltningen arbetar med intern styrning och kontroll utifrån be-
  stämmelserna i BEA-lagen. Intern styrning och kontroll är den process som
  syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verk-
  samhetsansvar.
  Inför 2024 identifierade förvaltningen tre risker som bedömdes vara priori-
  terade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjligheter att
  genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för att
  minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen.
  Som en del i processen för intern styrning och kontroll gör samtliga chefer
  en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den egna verk-
  samheten. Resultatet av självutvärderingarna redovisas för riksdagsstyrelsen
  inför att årsredovisningen ska undertecknas.
  I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens led-
  ning att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i
  förekommande fall eventuella brister.6
  Revision
  Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att själv-
  ständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och
  kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verk-
  samhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision.
  Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut
  verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevi-
  sionen rapporterar löpande till riksdagsstyrelsen. Styrelsen har inom sig inrättat
  en grupp med uppdrag att bereda revisionsfrågor.
  Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022)
  om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar att Riksdags-
  förvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, att den
  ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt
  att anslagsmedel och inkomster har använts enligt anslagsdirektiv och övriga
  beslut för myndigheten.
  Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i
  samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpro-
  positionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag.
  Riksdagsdirektören informerar och svarar på konstitutionsutskottets frågor vid
  ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.
  1.1.4 Personal och organisation
  Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation med många olika
  yrkesgrupper som förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parla-
  mentariska processen. Förvaltningens värdegrund slår fast att förvaltningen
  6 Se promemoria Riksdagsförvaltningens interna styrning och kontroll 2024, diarienummer
  530–2024/25.

8

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

ska ge ett professionellt stöd i demokratins tjänst och att stödet ska präglas av kvalitet, kompetens och engagemang. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 1.3.5.

Riksdagsförvaltningens organisation samt antalet medarbetare per den 31 december 2024 redovisas i nedanstående bild.

Figur 1 Riksdagsförvaltningens organisation

9

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

1.2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2024

I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden, både utifrån det löpande arbetet och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 1.3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.

Kammare och utskott – uppdragsområde A

Bedömning och analys av resultat

Riksdagsförvaltningen har säkerställt ett fullgott stöd till riksdagen i dess uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Be- dömningen baseras på det löpande arbetet och på resultat av det utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till tre av de fem övergripande prioriteringarna i förvaltningens strategiska plan: att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete, ta till vara nyttan av digitaliseringen och utveckla förmågan att prioritera och samverka.

Förvaltningen har svarat för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och skapat förutsättningar för att riksdagens ledamöter har kunnat utöva sitt uppdrag och fatta beslut som planerat. De it-tjänster som används i kammare och utskott har fungerat stabilt, med undantag för ett fåtal incidenter. Arbetet med att utveckla flera effektiva digitala tjänster för att underlätta den parlamentariska processen och ledamöternas arbete, har endast delvis kunnat genomföras som planerat.

Stödet till utskotten och EU-nämnden har fungerat väl. Arbetet med att samordna kansliernas arbetsformer har bidragit till att det har blivit enklare för ledamöter att arbeta i olika utskott. It-stödet till kansliernas arbete har stärkts genom att ett nytt systemstöd har tagits i bruk och Rixsystemen har vidareutvecklats.

Riksdagsförvaltningen har bistått riksdagens talmän, vice talmän och ledamöter vid en rad olika internationella, besök och resor inklusive deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder. Förvaltningen har gett stöd till den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling som i och med att Sverige upptogs som fullvärdig medlem har fått utökade åtaganden. Under året har även förberedelser för det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet 2025 stått i fokus.

Stödet till krigsdelegationen och det övriga kontinuitetsarbete som utförts under året bedöms ha stärkt riksdagens och förvaltningens förmåga att upprätthålla den parlamentariska processen vid incidenter samt i kris, krig och krigsfara.

10

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B

Bedömning och analys av resultat

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Bedömningen baseras på det löpande arbetet och på resultat av det utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till tre av de fem övergripande prioriteringarna i förvaltningens strategiska plan: att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete, ta till vara nyttan av digitaliseringen och utveckla förmågan att prioritera och samverka.

Förvaltningen har under året bland annat genomfört en rad arbeten för att förbättra servicen till ledamöter och partikanslier. Faktaunderlag och utredningstjänster har fortsatt att levereras i tid och med god kvalitet. Förvaltningen har även tillhandahållit bibliotekstjänster till ledamöter och partikanslier samt gett stöd i användningen av tjänsterna. Som en del i informationsförsörjningen har förvaltningen även tillhandahållit information och digitala tjänster via Intranätet.

Arbetet med service kring ledamöters övernattningsbostäder har i huvudsak genomförts i enlighet med uppdraget. Förvaltningen har bland annat tillsett att alla övernattningsbostäder är utrustade med fungerande möblemang och utrustning. Förvaltningen har även ansvarat för att arbets- och sammanträdeslokaler inreds så att arbetsmiljökrav och representativ nivå uppnås.

Under året har det bedrivits olika arbeten för att tillgodose ledamöters och partikansliers behov av modernare digitala tjänster, bland annat genom en utredning om möjligheten att anskaffa en molntjänst för digitala möten och samarbeten. Förvaltningen har under året löpande följt och analyserat utvecklingen av säkerhetsläget och hur det kan påverka riksdagen och förvaltningen och om ytterligare säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. I arbetet har förvaltningen samverkat med partikanslier och med berörda myndigheter.

Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C

Bedömning och analys av resultat

Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information och kunskap om riksdagen. Bedömningen baseras på det löpande arbetet och på resultat av utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till främst tre av de fem övergripande prioriteringarna i förvaltningens strategiska plan: att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete, ta till vara nyttan av digitaliseringen och utveckla förmågan att prioritera och samverka.

Förvaltningen har under året bland annat säkerställt att externa målgrupper har fått möjlighet att få information om riksdagens arbete och beslut genom att tillhandahålla information och tjänster på webbplatsen riksdagen.se, svara på faktafrågor om riksdagen och EU samt handlägga pressackrediteringar. Un- der året har ett arbete bedrivits för att säkerställa efterlevnaden av lagen om

11

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024
  tillgänglighet till digital offentlig service. Förvaltningen har även arbetat med
  att analysera och stärka hanteringen av Öppna data.
  Förvaltningen har på olika sätt bidragit till en ökad kunskap om riksdagens
  funktion, arbetssätt och historia genom olika kunskapshöjande aktiviteter som
  visnings- och skolverksamhet, Riksdagsbiblioteket och evenemang. Elever
  och lärare, unga vuxna och bibliotekarier har varit prioriterade målgrupper. En
  ny Demokrativerkstad har invigts.

Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D

Bedömning och analys av resultat

Riksdagsförvaltningen har vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Arbetet har i huvudsak gått enligt plan. Bedömningen baseras på det löpande arbetet och på resultat av utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till samtliga fem övergripande prioriteringar i förvaltningens strategiska plan: att bedriva ett uthålligt systematiskt säkerhetsarbete, ta till vara nyttan av digitaliseringen, fortsätta arbetet med Framtidens riksdagshus, stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning och utveckla förmågan att prioritera och samverka.

Förvaltningen har fortsatt arbetet inom projekt Cephalus. Riksdagsstyrelsen har beslutat om utökad projekttid och tillkommande medel för projektet. Ut- maningar i arbetet har exempelvis haft samband med säkerhetsfrågor samt utrustning och verktyg för projektet.

Under året har förvaltningen levererat inom fastighetsdrift och förvaltning av fastigheterna, där lärdomar om vilka åtgärder som är prioriterade för att minimera risker och deras konsekvenser inkluderas i det fortsatta arbetet. Bland annat har utbildningslokalerna i fastigheten Brandkontoret och kontorsrum på plan 6 i Riksdagshuset västra renoverats.

De resultat som framkommit under brukarmöten och fysiska skyddsronder har omhändertagits vilket resulterat i en del lokalanpassningar och åtgärder för förbättrad belysning samt uppgradering av inredning och möbler. Arbetet med att vårda, bevara och tillgängliggöra riksdagens bibliotekssamlingar har pågått enligt plan.

Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E

Bedömning och analys av resultat

Riksdagsförvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Uppgifterna i förvaltningen har utförts väl och utvecklingen har i huvudsak skett enligt plan. Bedömningen baseras på det löpande arbetet och på resultat av utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till två av de fem övergripande prioriteringarna i förvaltningens strategiska plan: att stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning och att utveckla förmågan att prioritera och samverka.

12

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

För att uppnå effektivare arbetsformer har förvaltningen bland annat påbörjat en översyn av de interna styrdokumenten. Under året har även ett arbete för att underlätta för allmänhet och media att ta del av förvaltningens allmänna handlingar bedrivits. Anskaffningen av ett systemstöd för planering, uppföljning och budgetering har fortgått. Arbetet med att analysera och eventuellt införa en ny modul i diarieföringssystemet har genomförts. Syftet var att undersöka huruvida automatisk tilldelning av diarienummer och diarieföring av vissa dokument var möjlig. Resultatet visade att förvaltningen behöver se över andra alternativ än den planerade lösningen.

Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är god och aktiviteter för att stärka den strategiska kompetensförsörjningen har genomförts. Riksdagsförvaltningen bedömer att kompetensförsörjningen är god.

Kommunikationsstöd till prioriterade uppdrag och projekt har bidragit till en effektiv och väl fungerade verksamhet. It-tjänsterna har bibehållit en hög nivå av tillgänglighet och support. Åtgärder för att förbättra it-stödet har vidtagits. Arbetet med att stärka modellen för systemförvaltning har slutförts under året. Riksdagsförvaltningens miljöarbete har fortlöpt i enlighet med fastställda mål och handlingsplaner.

Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden

Belopp anges i tusental kronor

  2024 2023 2022
Intäkter av anslag 1 995 089 1 911 147 1 699 518
Intäkter av avgifter och andra      
ersättningar* 54 713 46 277 41 109
Summa intäkter 2 049 802 1 957 423 1 740 627
Kostnader –2 251 647 –2 305 144 –2 169 018
Verksamhetsutfall –201 845 –347 721 –428 391
Medel från statsbudgeten      
för finansiering av bidrag 563 539 535 037 538 745
Transfereringar –563 539 –535 037 –538 745
Totalt      
(årets kapitalförändring) –201 845 –347 721 –428 391

*I andra ersättningar ingår finansiella intäkter samt bidragsintäkter.

De totalt sett minskade kostnaderna jämfört med 2023 beror främst på förändringen på avsättningar för ledamöters avgångsförmåner samt pensioner. Samtidigt har kostnaderna ökat för löner, räntekostnader för lån i Riksgälden, avskrivningar, arvoden, utbetalda pensioner, bevakning och lokalhyror.

Minskade avsättningar för ledamöters avgångsförmåner samt pensioner har påverkat verksamhetsutfallet och årets kapitalförändring.

13

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

1.3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2024

I detta kapitel redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde. Un- der varje uppdragsområde beskrivs de resultat som har uppnåtts i det löpande arbetet och resultatet av utvecklingen som har pågått under året.

1.3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten med mera. I uppdraget ingår att stödja kammarens, utskottens, EU-nämndens, talmannens och de vice talmännens arbete samt riksdagens internationella arbete. Förvaltningens produktion och försäljning av riksdagstryck ingår också i uppdraget.

Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A

Belopp anges i tusental kronor

Uppdragsområde A 2024 2023 2022
Intäkter av anslag 295 996 285 462 255 803
Intäkter av avgifter      
och andra ersättningar 3 523 2 321 2 465
Summa intäkter 299 519 287 783 258 268
Kostnader –299 519 –287 783 –258 268
Verksamhetsutfall - - -
Medel från statsbudgeten      
för finansiering av bidrag 21 923 21 264 18 296
Transfereringar –21 923 –21 264 –18 296
Totalt      
(årets kapitalförändring) - - -

De högre kostnaderna för uppdragsområde A 2024 jämfört med 2023 beror främst på att lönekostnaderna har ökat. Kostnaderna för resor, bland annat utskottens utrikes resor, har ökat något. Samtidigt har kostnaderna för produktion av riksdagstryck minskat.

Stödet till arbetet i kammaren

Aktivitetsgraden i kammaren har under året varit hög, vilket medfört behov av ökat stöd från förvaltningen. Kammarens sammanträden har under året planerats enligt de krav som ställs i riksdagsordningen och regeringsformen. Förändringar i kammarens sammanträdesplan har genomförts med anledning av bland annat tillkommande särskilda debatter, en utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato, prövning av yrkande om misstroendeförklaring mot ett av statsråden, parentationer samt att en partiledardebatt utgick. Det gjordes även en viss förändring av planeringen av inkommande ärenden. Förvaltningen har kommunicerat kammarens arbete via

14

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

kammarmeddelanden genom e-post, på riksdagen.se, i kammarappen och på Intranätet för att tillgodose behovet av information till ledamöter och allmänheten.

Riksdagsförvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid kammarens sammanträden. Riksdagens protokoll har under 2024 tillgängliggjorts i rätt tid, i enlighet med reglerna i riksdagsordningen.

Tabell 3 visar att det totala antalet timmar som kammaren sammanträdde under 2024 har ökat jämfört med både 2023 och 2022. Detta förklaras främst av att antalet timmar för interpellationsdebatter har ökat jämfört med föregående år. I början av året inkom ett stort antal interpellationer vilket ledde till att en del av dem inte kunde besvaras inom tidsfristen. Det berodde i sin tur på att det saknades tid för interpellationsdebatter i kammaren.

Tabell 3 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av sammanträde

  2024 2023 2022
Ärendebehandling 366,5 343,5 368,5
Voteringar 11 11 17
Interpellationsdebatter 259 216 142
Information från regeringen 6 5 8
Frågestunder 34 37 30,5
Partiledardebatter, aktuella debatter m.m. 36 37,5 53,5
Övrigt 7,5 6,5 15,5
Totalt 720 656,5 635

Förvaltningen har upprättat och levererat handlingar till kammarens sammanträden enligt uppdrag och registrerat kammarens beslut i Rixportalen. Besluten har meddelats genom riksdagsskrivelser till regeringen och expedierats utan avvikelser.

Förteckning över ledamöternas frånvaro vid votering, som förvaltningen upprättar till talmannen kvartalsvis, har levererats utan avvikelser.

Bokning av teckenspråkstolkar till kammarens sammanträden har genomförts enligt uppdrag.

Förutsättningar för arbetet i kammaren

Med anledning av upprepade ordningsstörningar på kammarens läktare har särskilda överväganden behövt göras inför och i samband med kammarens sammanträden. Dessutom har säkerhetshöjande åtgärder genomförts. Beredskapsfrågor kopplade till kammararbetet har tagit mycket tid i anspråk men har genomförts enligt uppdrag. En incident med ljudinspelningen i kammaren inträffade i början av året. Åtgärder har vidtagits för att förhindra att det sker igen.

Genomförande av teknisk modernisering av kammarsystemet är något försenat. En mindre ljudanläggning för ljudförstärkning och ljudinspelning är

15

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024
  införskaffad. Utbildning och studiebesök inom området för att förstå proble-
  matik med ljudförstärkning har genomförts.
  Inlämnade dokument
  Tabell 4 visar antalet inlämnade dokument till kammarkansliet under åren
  2022–2024. Det totala antalet inlämnade dokument ökade jämfört med både
  2023 och 2022. Det beror främst på att mängden inlämnade interpellationer
  och motioner från den allmänna motionstiden har ökat.

Tabell 4 Antal dokument som lämnats in till kammarkansliet

  2024 2023 2022
Propositioner 130 117 195
Skrivelser 54 42 58
Framställningar 4 4 6
Redogörelser 22 22 22
Följdmotioner 228 168 480
Motioner från allmänna motionstiden 3 169 2 701 2 235
Händelsemotioner 0 1 1
Interpellationer 829 627 452
Skriftliga frågor 1 316 1 215 1 449
Betänkanden* 315 310 429
Utlåtanden*7 11 10 20
Riksrevisionens granskningsrapporter 25 26 29
Totalt 6 103 5 243 5 376

*Posterna avser ärenden som har kommit in och behandlats av kammaren.

Hanteringen av skriftliga frågor har fortlöpt enligt uppdrag. Antalet inlämnade frågor ligger på liknande nivå som under 2023 och 2022. Något som avviker från föregående år är att en enskild ledamot lämnade in 226 frågor under året, vilket motsvarar 17 procent av det totala antalet inlämnade frågor. Majoriteten av ledamotens frågor lämnades in under oktober månad.

Riksdagsförvaltningen tog emot och granskade fler inlämnade interpellationer 2024 än den gjorde både 2023 och 2022.

Digitalisering av dokumenthantering

Utvecklingen av en lösning där propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser finns tillgängliga digitalt har genomförts enligt plan.

Arbetet med framtagande av krav för att digitalisera inlämning och mottagande av propositioner, skrivelser, framställningar och redovisningar har inte kunnat utföras eftersom vissa delar är beroende av att Regeringskansliet prioriterar samma digitaliseringsfrågor.

7Granskningsutlåtanden och prövningsutlåtanden redovisas här gemensamt. För separat redovisning se tabell 9.

16

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

En förstudie om digital signering av motioner och planering av dess genomförande har slutförts under året. Arbetet med att säkra hanteringen av digitala signaturer är framflyttat och kommer att genomföras under 2025.

Utveckling av en uttagsmodul för att kunna föra över dokument och metadata till riksdagens e-arkiv har fått prioriteras bort till förmån för andra aktiviteter i systemförvaltningen.

Stödet till arbetet i utskotten och EU-nämnden

Riksdagsförvaltningen har bistått utskotten i beredningen och behandlingen av de riksdagsärenden som kammaren har hänvisat till utskotten, bistått utskotten och EU-nämnden med sakkompetens inom respektive utskotts och EU-nämn- dens ansvarsområde, samt i formaliafrågor. Förvaltningen har också varit behjälplig med såväl planering som genomförandet av utskottens och EU-nämn- dens övriga aktiviteter.

Utskottens ärendehantering

Aktivitetsgraden i den parlamentariska processen har under året varit hög, vilket medfört behov av ökat stöd från förvaltningen. Det gäller såväl utskottens beredning av förslag från regeringen som från riksdagens ledamöter. Flera av förslagen har varit omfattande och komplexa. Ett antal propositioner har beretts och behandlats under stark tidspress.

Antalet förslag till utskottsinitiativ har minskat något även om de fortfarande ligger på en relativt hög nivå. Ett av utskottsinitiativen var mycket omfattande och krävde stora kansliresurser. Minskningen av utskottsinitiativ kan förklaras av de parlamentariska förutsättningarna.

I tabell 5 nedan redovisas antalet riksdagsärenden som utskotten hanterade under 2024 uppdelat per utskott och totalt jämfört med tidigare år. Antalet ärenden skiljer sig åt mellan utskotten, vilket beror på respektive utskotts beredningsområde och på vilka frågor som är politiskt aktuella. Det sammanlagda antalet behandlade propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser uppgick under 2024 till 222, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Antalet behandlade motionsyrkanden uppgick till 11 375, vilket också är en ökning. Antalet EU-dokument har däremot minskat, vilket beror på att det var val till Europaparlamentet i juni.

Totalt 404 betänkanden, utlåtanden och yttranden togs fram under året, vilket är en ökning jämfört med föregående år.

17

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Tabell 5 Utskottens ärendehantering 2024

Utskott Prop., skr., Motion8 Motions- EU- Förslag till Bet., utl.,
  framst.,   yrk.9 dok.10 utskotts- yttr.
  redog.       initiativ  
Konstitutions-            
utskottet 22 183 369 3 2 27
Finansutskottet 32 156 265 2 8 39
Skatteutskottet 19 223 389 3 3 36
Justitieutskottet 23 297 770 8 7 39
Civilutskottet 12 281 840 3 2 27
Utrikesutskottet 15 168 705 7 2 22
Försvarsutskottet 8 134 411 1 2 16
Socialförsäkrings-          
utskottet 14 184 539 2 3 23
Socialutskottet 17 424 1 174 1 4 36
Kulturutskottet 6 179 507 0 0 17
Utbildnings-            
utskottet 9 318 825 0 1 22
Trafikutskottet 13 593 1 490 3 6 28
Miljö- och            
jordbruksutskottet 9 410 1 883 11 2 24
Näringsutskottet 15 277 796 4 3 31
Arbetsmarknads-            
utskottet 6 123 348 2 1 14
Sammansatta            
utrikes- och            
försvarsutskottet 2 19 64 0 0 3
Totalt 2024 222 3 969 11 375 50 46 404
Totalt 2023 201 3 210 9 507 135 58 363
Totalt 2022 310 6 106 18 362 125 107 505

EU-ärenden

Lagstiftningsaktiviteten i EU var inledningsvis hög. Den avgående kommissionen lämnade ifrån sig fler förslag till lagstiftning än vad den förra avgående kommissionen gjorde 2019. Detta innebar att utskotten fick många förslag hänvisade till sig för subsidiaritetsprövning under våren. Därefter gick aktivitetsgraden ned kraftigt eftersom det var val till Europaparlamentet.

Antalet prövnings- och granskningsutlåtanden ligger på samma nivå som tidigare år.

I tabell 6 nedan redovisas utskottens EU-ärenden. Antalet överläggningar och informationstillfällen med företrädare för regeringen minskade jämfört

8Avser både motioner som har lämnats vid allmänna motionstiden och följdmotioner.

9Avser yrkanden både i motioner från allmänna motionstiden och i följdmotioner.

10Med EU-dokument avses antalet strategiska dokument som granskats och utkast till rättsakter som subsidiaritetsprövats.

18

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

med föregående år på grund av på valet till Europaparlamentet. Av samma anledning minskade också antalet genomförda subsidiaritetsprövningar jämfört med föregående år.

Tabell 6 Utskottens EU-ärenden 2024

  Överläggningar Informations- Subsidiaritets- Gransknings-
  med regerings- tillfällen med prövningar* utlåtanden
  företrädare regerings-      
    företrädare      
Konstitutions-          
utskottet 2 5 2 (0) 1
Finansutskottet 6 10 2 (0) 0
Skatteutskottet 6 5 3 (2) 0
Justitieutskottet 6 9 7 (1) 1
Civilutskottet 2 6 3 (0) 0
Utrikesutskottet 0 15 6 (0) 1
Försvarsutskottet 0 5 1 (0) 0
Socialförsäkrings-          
utskottet 0 5 2 (0) 0
Socialutskottet 6 9 1 (0) 0
Kulturutskottet 11 2 0 (0) 0
Utbildnings-          
utskottet 28 5 0 (0) 0
Trafikutskottet 3 5 2 (1) 1
Miljö- och          
jordbruksutskottet 19 16 11 (0) 0
Näringsutskottet 8 18 3 (1) 1
Arbetsmarknads-          
utskottet 6 7 2 (1) 0
Sammansatta          
utrikes- och          
försvarsutskottet 0 0   0 0
Totalt 2024 103 122 45 (6) 5
Totalt 2023 139 151 132 (7) 3
Totalt 2022 197 153 119 (16) 4

*Siffran inom parentes är antalet prövningar som lett till ett prövningsutlåtande.

Antalet sammanträden i utskotten och EU-nämnden ökade något jämfört med 2023. Att antalet sammanträden ligger på en relativt hög nivå förklaras av att det stora antalet ärenden som ska beredas och behandlas i utskotten. Antalet offentliga sammanträden har fortsatt att öka. Under året genomfördes 32 offentliga sammanträden jämfört med 27 föregående år.

Utskottens och EU-nämndens resor, besök och konferenser

Förvaltningen har gett stöd vid planering och genomförande av utskottens och EU-nämndens resor, besök och konferenser. Stöd har också lämnats till

19

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024
  ledamöter som har deltagit i EU-konferenser. Antalet resor har ökat något jäm-
  fört med tidigare år, vilket är vanligt under tredje riksmötet i en valperiod då
  många utrikes resor företas. Antalet konferenser minskade dock jämfört med
  tidigare år. Färre konferenser genomfördes under året på grund av valet till
  Europaparlamentet. Antalet internationella besök till utskotten har ökat kraf-
  tigt vilket kan förklaras av det förändrade omvärldsläget.
  Uppföljning och utvärdering
  Förvaltningen har bistått i utskottens uppgift att följa upp och utvärdera riks-
  dagsbeslut. Stöd har även lämnats i utskottens arbete med forsknings- och
  framtidsfrågor. Utskottens uppföljningar, utvärderingar, forskningsöversikter
  och offentliga sammanträden publiceras i serien Rapporter från riksdagen
  (RFR). Under 2024 publicerades sammanlagt 21 rapporter i serien, vilket är
  en ökning jämfört med 2023 då 10 rapporter publicerades.
  Riksdagsförvaltningen har tillhandahållit kanslistöd till riksdagens refe-
  rensgrupp för riksdagsforskning och även gett kanslistöd till Sällskapet riks-
  dagsledamöter och forskare (Rifo). Med stöd av sekretariatet arrangerade Rifo
  16 aktiviteter, vilket är i stort sett lika många som föregående år.
  Förvaltningen har under året även tillhandahållit sekretariatsstöd för ge-
  nomförandet av det handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen mellan riks-
  dagens ledamöter som riksdagsstyrelsen har beslutat om.
  Kompetenshöjning och effektivisering
  För att säkerställa ett gott stöd till utskotten och EU-nämnden har förvalt-
  ningen genomfört ett antal kompetenshöjande insatser. Utbildningar har arran-
  gerats i betänkandeskrivning, utskottens beredning av budgetbeslut och ut-
  skottens och EU-nämndens arbete med EU-frågor. Administrationen av
  utskottens arbete har effektiviserats genom olika it-utvecklingsinsatser. Under
  2024 utvecklades och togs i bruk ett nytt digitalt planeringsverktyg för utskot-
  ten. Vidare har det även inletts ett arbete med att ta fram ett nytt verktyg för
  kontroll av så kallade lagkollisioner.
  Förvaltningen har bistått ordförandekonferensen i arbetet med att revidera
  utskottens former för arbetet med Riksrevisionens granskningsrapporter från
  effektivitetsrevisionen och för utskottens motionsberedning. Ett ledarskapsut-
  vecklingsprogram för ordförande i utskotten och EU-nämnden har genomförts.
  Rixsystemen
  Tekniska förbättringar inom Rixsystemen har genomförts löpande för att sä-
  kerställa att systemen är moderna, säkra och effektiva.
  I Rixstatistik har ett arbete genomförts för att säkerställa kvaliteten på sta-
  tistiken om riksdagens arbete. Inför höstens allmänna motionstid gjordes för-
  bättringar i systemen och i motionsmallen, vilket resulterade i en väl genom-
  förd hantering under allmänna motionstiden.

20

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Riksdagstrycket

Förvaltningen har sett till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att kammarens tidsplan har kunnat hållas. Förutom riksdagstrycket har rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen producerats.

Tabell 7 Antal originalsidor i riksdagstrycket

  2024 2023 2022
Propositioner 36 100 22 300 36 000
Motioner 12 100 10 200 11 000
Betänkanden 20 000 18 500 25 400
Protokoll 11 100 10 500 10 600
Framställningar och redogörelser 2 100 900 2 400
Totalt 81 400 62 400 85 400

Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Den politiska aktiviteten påverkar variationen i antalet originalsidor mellan åren.

Stödet till riksdagens internationella arbete och EU-arbetet

Riksdagsförvaltningen har bistått riksdagens talman, vice talmän och ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av internationella möten, besök och resor samt vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder.

Verksamheten vid de interparlamentariska församlingarna har ökat i intensitet under året. Svenska ledamöter har haft ledande roller i delegationernas arbete vilket har ökat behovet av stöd från förvaltningen. Det samma gäller sekretariatsstödet till den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling. I och med att Sverige upptogs som fullvärdig medlem i Nato har delegationen fått utökade åtaganden.

Förvaltningen har stöttat delegationerna till de interparlamentariska församlingarna med att planera och genomföra seminarier och konferenser, bland annat när riksdagen stod som värd för en arktisk parlamentarikerkonferens den 20–22 mars i Kiruna och när Natos och Europarådets 75-årsjubilieum uppmärksammades.

Under 2024 slutfördes även ett arbete med att ta fram riktlinjer för utformningen av de redogörelser som riksdagens delegationer till interparlamentariska församlingar lämnar till riksdagen.

Året var intensivt vad gäller valobservationer, både sett till omfattning och till antalet deltagande ledamöter. Riksdagsförvaltningen bistod ledamöter i deras observatörsuppdrag och även när ledamöter följde verksamheten vid FN i New York.

Förberedelserna för det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet 2025 och uppgiften att ta fram ett presidentskapsprogram har stått i fokus under året.

21

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Förberedelserna gällde både resurs- och mötesplanering samt framtagande av ordförandeskapsprogrammet.

Tabell 8 Internationella besök i riksdagen som hanteras av riksdagens internationella kansli

  2024 2023 2022
Antal besök 58 58 54
Antal länder 34 37 30
Antal besökare (cirka) 733 554 607

Det säkerhetspolitiska läget har återspeglats i såväl inkommande som utgående besök och i de interparlamentariska församlingarnas verksamhet. Intensiteten i den internationella verksamheten har varit hög och inneburit utmaningar sett både till mängden aktiviteter och till komplexiteten i frågorna. Det har därför funnits utmaningar om att kunna ge efterfrågat stöd. En löpande dialog om hur behovet av stöd kan uppfyllas och om omprioriteringar har behövts.

Tabell 9 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen

Belopp anges i tusental kronor

Interparlamentarisk Delegation Antal sessioner Kostnader Utbetalt
församling   och möten   bidrag11
    (varav digitala)    
Nordiska rådet 20 ord. 1 session    
  20 suppl. 1 temasession    
    17 möten (2) 2 600 17 665
Europarådets parla- 6 ord. 4 sessioner    
mentariska församling 6 suppl. 16 möten    
    2 valobservation 1 215
OSSE:s parlamentariska 8 ord. 1 vintermöte    
församling 8 suppl. 1 session    
    1 höstmöte    
    15 möten    
    7 valobservationer 2 692 1 598
Interparlamentariska 5 ord. Vår- och höstförsamling    
unionen   10 möten (2) 1 193 1 519
Natos parlamentariska 5 ord. Vår- och höstsession    
församling 5 suppl. Transatlantic Forum    
    7 möten    
    1 valobservation 850 834
Den arktiska parlamenta- 5 ord. 3 möten    
rikerkonferensen (CPAR)     254

11Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling, Interparlamentariska unionen och Natos parlamentariska församling beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst (BNI). För Europarådet parlamentariska församling utgår inget bidrag från riksdagen.

22

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Interparlamentarisk Delegation Antal sessioner Kostnader Utbetalt
församling   och möten   bidrag11
    (varav digitala)    
Den parlamentariska 5 ord. 1 Östersjökonferens    
Östersjökonferensen   11 möten    
(BSPC)     221 279
Cosacsekretariatet12     30
Övrigt        
Barentskonferensen   0 möte 2  
Det parlamentariska   0 möte    
partnerskapet Asien–        
Europa (ASEP)     0  
Den arktiska parlamenta-   Mötet är inräknat under    
rikerkonferensen (CPAR)   rubriken Den arktiska    
2024 i Kiruna   parlamentarikerkonfe-    
    rensen (CPAR) ovan. 689  
Summa 2024     9 716 21 925
         
Summa 2023     9 448 21 264
Summa 2022     8 569 18 297

Demokratifrämjande samarbete

Riksdagsstyrelsens uppdrag om det demokratifrämjande samarbetet med Nordmakedoniens parlament avslutades under 2024.

Förvaltningen har varit behjälplig vid genomförandet av uppdraget och av utvärderingen av detta samarbete. Ett motsvarande samarbete med Armeniens parlament under perioden 2024–2026 har varit i uppstartsfas under året.

EU-samordning

När det gäller det samordnade stödet till riksdagens EU-arbete, har allt gått enligt plan. Det har bland annat möjliggjorts av ett minskat antal inkomna EU- dokument i och med valet till Europaparlamentet i juni 2024 och att en ny EU- kommission inledde sitt arbete först den 1 december 2024. Detta har också påverkat antalet subsidiaritetsärenden som minskade markant jämfört med 2023 och 2022. Liknande mönster kan observeras vid tidigare, motsvarande år i EU:s institutionella cykel.

12Finansiering av Cosacsekretariat enligt RDD beslut dnr 1523–2022/23. Från den 1 januari 2024 innehas tjänsten som permanent sekreterare vid Cosacsekretariatet av en tjänsteman från Riksdagsförvaltningen.

23

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Tabell 10 Antal behandlade utlåtanden och inlämnade EU-dokument13

  2024 2023 2022
Granskningsutlåtanden* 5 3 414
Prövningsutlåtanden* 6 7 16
EU-dokument 1 452 2 173 2 016
- varav faktapromemorior 41 126 131
EU-dokument hänvisade för granskning 4 4 7
EU-dokument hänvisade för subsidiaritetsprövning 41 129 124

*Ärenden som efter beredning har inkommit till och behandlats av kammaren.

Riksdagens representant vid EU:s institutioner bevakar verksamheten vid institutionerna, upprätthåller kontakter med de nationella parlamenten inom EU och tillhandahåller stöd till ledamöter i deras deltagande i interparlamentariska EU-konferenser. Representantens rapportering fortsatte i samma omfattning som tidigare, medan ledamöternas deltagande vid interparlamentariska konferenser minskade jämfört med 2023, framför allt under inledningen av hösten 2024.

Tabell 11 Riksdagsledamöters deltagande i interparlamentariska

EU-konferenser

  2024 2023 2022
Inbjudningar 18 33 29
Antal möten med deltagare från riksdagen 12 25 24
Antal ledamöter totalt 40 64 69
Kostnad (tusental kronor)15 546 997 552

Sekretariatsstöd till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (JPSG-delegationen) har tillhandahållits. Arbetsbelastningen för delegationen, och därmed för sekretariatet, minskade jämfört med 2023. Detta kan främst förklaras av att riksdagens medordförandeskap för JPSG avslutades under 2023.

Under året har förvaltningen fortsatt sitt deltagande i arbetet med att utveckla Ipex, ett verktyg och nätverk för informationsutbyte inom ramen för det interparlamentariska EU-samarbetet. Detta sker bland annat genom förvaltningens deltagande i Ipex styrelse och arbetsgrupper.

Förvaltningen har bidragit till utvecklingen av riksdagens EU-kompetens genom att anordna seminarier om institutionella frågor och aktuella sakfrågor på EU-området. Både mängden EU-dokument och omfattningen av aktiviteter inom ramen för det interparlamentariska EU-samarbetet är i hög grad styrda

13De EU-dokument som kommer in till riksdagen består i huvudsak av dokument från kommissionen inklusive utkast till lagstiftningsakter, faktapromemorior, dokument från ministerrådet, återrapporter från rådsmöten och dokument från Europaparlamentet.

14Ett av utlåtandena 2022 behandlade tre EU-dokument.

15Avrundat till närmaste tusental. Inkluderar kostnader för ledamöter och medföljande tjänstemän.

24

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

av omvärldsfaktorer. Detta innebär utmaningar när det gäller framförhållning och löpande resursplanering. Omprioriteringar har behövts göras regelbundet.

Beredskap

Riksdagsförvaltningen arbetar för att säkerställa ett väl avvägt stöd för att upprätthålla den parlamentariska processen vid incidenter och i kris samt i krig och krigsfara. I det långsiktiga arbetet är förvaltningens färdplan för utveckling av beredskapen och förvaltningens beredskapsplan centrala dokument.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen, med kriget i Ukraina och situationen i Mellanöstern, har präglat Riksdagsförvaltningens beredskapsarbete under 2024. Förvaltningen har noggrant följt händelseutvecklingen och hur den kan påverka förvaltningen och den parlamentariska processen. Omvärldsläget påverkade bland annat förberedelserna inför riksmötets öppnande i september. Förvaltningen har även genomfört ett antal informationsinsatser, utbildningar, seminarieövningar med mera inom ramen för säkerhets- och beredskapsarbetet som har riktat sig både till ledamöter och till förvaltningens tjänstemän.

Förvaltningen har fortsatt att genomföra förmågehöjande aktiviteter med utgångspunkt i Riksdagsförvaltningens färdplan för utveckling av beredskap för kriser, krig och krigsfara. Arbetet har gått enligt plan och under året har samtliga avdelningar inom förvaltningen arbetat vidare med verksamhetsspecifik beredskapsplanering i linje med de förutsättningar som beskrivs i färdplanen och i förvaltningens beredskapsplan. Ett antal avdelningsspecifika och förvaltningsövergripande övningar har genomförts.

Under året har tre kunskapsseminarier inom säkerhets- och beredskapsområdet genomförts. Kunskapsseminarierna riktar sig till ledamöter, anställda vid partikanslierna och tjänstemän inom förvaltningen. Det första seminariet hade fokus på säkerhet kopplat till valet i Europaparlamentet, det andra handlade om hot mot kulturarv och det tredje om utvecklingen av svensk krisberedskap och civilt försvar samt om individens roll och ansvar vid kriser.

Förvaltningen har stärkt beredskapsorganisationen genom rekrytering av ytterligare tjänstemän i beredskap och genom utbildningar och övningar av organisationen.

Krigsdelegationen

Aktiviteter med krigsdelegationen har genomförts som planerat. En större övning på annan plats där fokus låg på att upprätthålla den parlamentariska processen under svåra förhållanden har genomförts. Övningens resultat utgör grunden för planeringen av framtida aktiviteter.

25

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

1.3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöterna och partikanslierna. I uppdraget ingår att ge ledamöterna tillgång till bland annat utredningstjänster, bibliotekstjänster, intranät och arbetsrum. Förvaltningen hanterar och betalar ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten och pensioner samt stöd till partigrupperna. Även säkerhetsfrågor ingår i uppdragsområdet.

Tabell 12 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B

Belopp anges i tusental kronor

Uppdragsområde B 2024 2023 2022
Intäkter av anslag 923 812 898 460 852 710
Intäkter av avgifter      
och andra ersättningar 1 708 1 099 1 020
Summa intäkter 925 520 899 558 853 730
Kostnader –1 118 761 –1 238 806 –1 274 181
Verksamhetsutfall –193 241 –339 248 –420 451
Medel från statsbudgeten      
för finansiering av bidrag 538 769 510 490 517 475
Transfereringar –538 769 –510 490 –517 475
Totalt      
(årets kapitalförändring) –193 241 –339 248 –420 451

Kostnaderna inom uppdragsområde B har minskat 2024, samtidigt som intäkterna ökat. Detta gör att det negativa resultatet av verksamhetens utfall har kunnat minska jämfört med föregående år. De minskade kostnaderna beror till stora delar på lägre avsättningar till ledamöternas avgångsförmåner och pensioner, vilket påverkar verksamhetsutfallet samt årets kapitalförändring.

Transfereringar har ökat då stödet till partigrupperna har ökat.

Information och kunskapsstöd

Bibliotekstjänster

Riksdagsförvaltningen har tillhandahållit bibliotekstjänster och erbjudit stöd i användningen av dem. Det har bland annat gällt litteratur, informationsdatabaser, tillgång till nyhetsmaterial samt omvärldsbevakning och informationssökning.

Användningen av olika bibliotekstjänster och efterfrågan på stöd under 2024 ligger på normala nivåer för år två i en valperiod.

Antalet informationssökningsuppdrag är något färre jämfört med föregående år, vilket är normalt för år två i en valperiod. Andelen ledamöter som använder tjänsten Nyhetsportalen är fortsatt hög och under 2024 hade 89 procent av ledamöterna en bevakningsprofil. De senaste åren har det skett en återhämtning i antalet kurstillfällen och deltagare i interna utbildningar. Deltagandet ligger nu på en högre nivå än före pandemin. Fler EU-relaterade

26

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

utbildningar erbjuds som en följd av ett ökat intresse för EU-frågor. I tabell 13 nedan redovisas användningen av förvaltningens bibliotekstjänster.

Tabell 13 Användning av bibliotekstjänster

  2024 2023 2022
Antal informationssökningsuppdrag 206 246 151
Antal interna förfrågningar via telefon      
och e-post 1 182 1 171 1 155
Antal deltagare interna utbildningar 216 194 92
Antal nyhetsbevakningsuppdrag 121 148 260
Antal bevakningsprofiler i Nyhetsportalen 600 580 596
- Varav antal ledamöter 310 308 266

Riksdagsförvaltningens nuvarande bibliotekssystem som möjliggör sökningar efter litteratur med mera påverkas av nya säkerhetskrav och regler. Arbetet med att hitta en långsiktig lösning har under året haft fokus på att söka samarbete med andra bibliotek och myndigheter för att undersöka möjligheten till samdrift.

Arbetet med att tillhandahålla olika databaser som möjliggör informationssökningar har de senaste åren präglats av en pågående strukturomvandling inom branschen, kostnadsökningar, höjda säkerhetskrav och nya regler för lagring av personuppgifter. Under året har förvaltningen gjort en översyn av behov och användning av tjänsterna samt omförhandlat och avslutat vissa avtal.

Intranätet

Genom Intranätet har användarna haft tillgång till målgruppsanpassad interninformation och digitala tjänster via dator, mobil och pekplatta. Som ett komplement har även informationsskärmar funnits i riksdagens lokaler som visat viss information från Intranätets kalender, bland annat kammarens och utskottens sammanträden.

Intranätet har fungerat stabilt under året, både på dator och mobila enheter. Antalet besök fortsätter att öka och under 2024 hade Intranätet drygt 639 000 besök, vilket är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Samtliga målgrupper besökte Intranätet i högre utsträckning under 2024 jämfört med 2023. Andelen besök från mobil bland ledamöter uppgick till 31 procent, vilket är ungefär samma siffra som 2023. Efter önskemål från ledamöter har de digitala informationsskärmarna kompletterats med klocktid.

Under året har ett utvecklingsprojekt pågått för att göra Intranätet mer användarvänligt och digitala tjänster mer tillgängliga. Fokus har legat på tjänster och innehåll som målgrupperna använder ofta, och ledamöters behov har beaktats särskilt. Ledamöter från varje parti har deltagit i utvecklingsarbetet och testat och lämnat synpunkter på olika utvecklingsförslag.

27

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Tabell 14 Användning av Intranätet

  2024 2023 2022
Antal besök Intranätet 631 603 563 843 493 297
- Varav ledamöter 103 173 95 946 86 312
- Varav partikanslianställda 89 076 80 719 63 350
- Varav Riksdagsförvaltningen 378 671 328 958 291 009
       

Utredningstjänster

Riksdagens utredningstjänst tog under 2024 emot 1 669 utredningsuppdrag. Detta är ett högre inflöde av uppdrag jämfört med åren 2021–2023, men samma nivå som inflödet 2020. Drygt 52 procent av uppdragen kom från partigruppernas kanslier, närmare 29 procent direkt från ledamöter, och drygt 16 procent från utländska parlament.

Av de 1 356 uppdrag som kom in från riksdagsledamöter och partikanslierna 2024 hade 65 även offentliggjorts den 31 december och inte enbart levererats till uppdragsgivaren.

Under året har en rad arbeten genomförts för att förbättra servicen till ledamöter och partikanslier. För att samla in synpunkter på service, kvalitet och leveranssätt med mera har möten med alla partikanslier genomförts och med ett urval av ledamöter som har täta kontakter med utredningstjänsten. Arbetet har bland annat resulterat i en förbättring av hur utredningstjänsten sätter leveranstider och format för statistikrapportering.

För att förbättra utredningstjänstens rapporter har flera interna arbeten genomförts. Bland annat har arbeten genomförts för att stärka riksdagsperspektivet i utredningarna, hitta format för forsknings- och kunskapsöversikter, påbörja en uppbyggnad av egen kompetens för klimatberäkningar samt utveckla samarbetet med nordiska kollegor för bättre underlag till utredningsarbetet gällande nordiska förhållanden. Vidare har förvaltningen aktivt arbetat med att stärka medarbetares kompetens inom såväl metodsom sakområden.

Faktaunderlag och utredningstjänster fortsätter att levereras i tid och med god kvalitet. En övervägande del av utredningstjänstens utredningar (91 procent) levererades inom den tid som uppdragsgivaren önskat under 2024 (jämfört med 88 procent under 2022 och 91 procent under 2023).

I de fall förvaltningen inte kan hålla tidsramarna för leveranser beror det till exempel på att uppdragsgivaren angett en för kort tidsram eller att förvaltningen inte fått underlag i tid från externa leverantörer. Förvaltningen följer upp alla tidsplaner med respektive uppdragsgivare.

28

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Tabell 15 Fördelningen av inkomna utredningsuppdrag, antal och procent

Uppdragsgivare   2024   2023   2022
  Antal % Antal % Antal %
Ledamöter 479 28,7 446 28,0 275 20,4
Partikanslier 877 52,5 754 47,3 731 54,2
Utskott16 6 0,4 2 0,1 13 1,0
Övriga förvaltningen 16 1,0 19 1,2 9 0,7
Utländska parlament17 270 16,2 334 21,0 305 22,6
Övriga18 21 1,3 39 2,4 16 1,2
Totalt 1 669 100,0 1 594 100,0 1 349 100,0

Service kring arbetsplatser, sammanträdeslokaler och övernattningsbostäder

Arbetet med service kring arbetsplatser och sammanträdeslokaler har i huvudsak genomförts i enlighet med uppdrag och planering. Beställningar, felanmälningar och förfrågningar från ledamöter, partikanslier och anställda inom Riksdagsförvaltningen lämnas till förvaltningens servicecenter. Antalet inkomna fastighetsärenden har minskat något jämfört med föregående år. Under 2024 kom det in 4 237 fastighetsrelaterade ärenden, vilket kan jämföras med 4 293 ärenden under föregående år. Noterbart är att antalet inkomna ärenden via Intranätet och det digitala servicecentret fortsätter att öka, vilket är i önskvärd riktning.

Arbetet med service kring övernattningsbostäder har i huvudsak genomförts i enlighet med uppdrag och planering. Förvaltningen har ansvarat för att arbets- och sammanträdeslokaler inreds så att arbetsmiljökrav och representativ nivå uppfylls.

Förvaltningen har säkerställt att alla ledamöter som har rätt till en övernattningsbostad har fått korrekt information och service. Förvaltningen har sett till att alla övernattningsbostäder är utrustade med fungerande möblemang och utrustning.

Ett gemensamt system för lokalbokning och besöksanmälan är i huvudsak implementerat. Systemet har hög säkerhet tack vare egenutvecklade applikationer och kan vidareutvecklas för att över tid på bästa sätt stödja riksdagens besöks- och mötesverksamhet.

Verksamhetsskydd och säkerhetsskydd

Riksdagsförvaltningen följer löpande utvecklingen av säkerhetsläget och analyserar hur det kan påverka riksdagen och förvaltningen och om ytterligare säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. Analyserna utgår från vad som är

16Inklusive EU-nämnden.

17Nationella parlament, delstatsparlament, kansliet vid Europeiskt centrum för parlamentarisk forskning och dokumentation (CERPD) och Europarådets parlamentariska församling (PACE).

18Med övriga menas ECPRD Summary Reports, Riksdagens arvodesnämnd med flera.

29

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024  
  skyddsvärt, vad som hotar det skyddsvärda och vilka sårbarheter som finns i
  skyddet. Syftet är att de säkerhetsåtgärder som vidtas ska vara rätt dimension-
  erade och skapa förutsättningar för en öppen riksdag. I arbetet samverkar för-
  valtningen både med partikanslierna och med myndigheter som till exempel
  Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Regeringskansliet, Kungliga Hovsta-
  terna, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och
  länsstyrelserna.            
  Under 2024 har terrorhotnivån legat kvar på en nivå fyra av fem vilket mot-
  svarar en hög nivå. De säkerhetshöjande åtgärder som förvaltningen vidtog
  kopplat till terrorhotnivåhöjningen 2023 har därför legat kvar under 2024. Un-
  der året har åtgärder vidtagits kopplade till säkerhetskontrollerna i riksdagen,
  samverkan med relevanta myndigheter avseende tillträde till riksdagen och
  flera andra säkerhetshöjande åtgärder kring allmänhetens läktare.  
  I oktober inträffade en säkerhetsincident under pågående interpellationsde-
  batt i kammaren då ett antal personer störde förrättningen och ett föremål kas-
  tades ner på golvet i kammaren från allmänhetens läktare. Incidenten resulte-
  rade i uppförandet av ett skyddande nät framför åhörarläktaren som en säker-
  hetshöjande åtgärd.            
  Riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar och stöd till  
  partigrupper            
  Riksdagsförvaltningen har under året hanterat riksdagsledamöternas ekono-
  miska ersättningar, som exempelvis arvoden, traktamenten, resekostnadsersätt-
  ningar och avgångsförmåner (inkomstgaranti och ekonomiskt omställnings-
  stöd) samt betalat ut stöd till partigrupperna.      
  Utbetalt stöd 2024 till partigrupperna redovisas i tabell 16 nedan19.  
  Tabell 16 Stödet till partigrupperna        
  Belopp anges i tusental kronor          
                 
  Parti Grund- Tilläggs- Stöd till EES- Rese- Språk- Totalt
    belopp belopp politiska resor bidrag utbildning  
        sekreterare        
  S 4 800 8 453 90 652 226 317 160 104 648
  SD 4 800 5 767 61 430 180 233 108 72 518
  M 2 400 5 372 58 018 170 220 102 66 282
  C 4 800 1 896 20 477 60 110 36 27 379
  V 4 800 1 896 20 477 60 110 36 27 379
  KD 2 400 1 501 16 211 47 95 28 20 282
  MP 4 800 1 422 15 358 45 90 27 21 742
  L 2 400 1 264 13 651 40 80 24 17 459
  Totalt              

19Enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Partigrupperna lämnar efter varje valperiod en redovisning för hur mycket av stödet för resor och språkstöd de har förbrukat, ej förbrukat stöd ska återlämnas. Under 2024 har

3002 tusen kronor återbetalats från partigrupperna för valperioden 2018–2022.

30

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Parti Grund- Tilläggs- Stöd till EES- Rese- Språk- Totalt
  belopp belopp politiska resor bidrag utbildning  
      sekreterare        
2024 31 200 27 571 296 274 868 1 255 521 357 689
2023 21 251 20 128 286 724 871 1 255 697 330 926
2022 25 925 20 131 285 242 869 1 261 174 333 602

I samband med att en ledamot påbörjar eller avslutar sitt uppdrag lämnar förvaltningen information om de olika ersättningar som följer med uppdraget och om det regelverk som styr rätten till de olika ersättningarna. Förvaltningen är också regelbundet tillgänglig i Bankhallen för att svara på ledamöternas frågor och har under året vid flera tillfällen anordnat utbildningstillfällen. Vidare ses informationen på Intranätet löpande över för att vara så relevant och tillgänglig som möjlig.

Sedan i december 2024 är det möjligt för ledamöterna att skicka in underlag till reseräkningarna helt digitalt. Arbetet med att möjliggöra en helt digital hantering av reseräkningar syftar till att förenkla rutinerna för ledamöterna.

Under året har arbetet med att förbereda en upphandling av en ny leverantör av resebyråtjänster till 2026 påbörjats.

Ledamotsundersökningen och samverkan med partikanslier

Arbetet med att följa upp resultatet från den ledamotsundersökning som genomfördes 2023 har fortsatt under året. Bland annat har ett arbete genomförts i syfte att ge förvaltningen en djupare förståelse för ledamöternas behov av stöd och service. Arbetet genomfördes genom analys av resultatet i undersökningen, intervjuer med ledamöter och arbetsmöten med personer i förvaltningen som arbetar med service till ledamöterna. 2024 års konferens för Riksdagsförvaltningens chefer hade ledamotsperspektivet som tema. Fortsatt arbete med åtgärder pågår. Förvaltningen tittar också på förslag till hur kommande mätningar ska genomföras. På Intranätet är en sida framtagen med länkar till uppdrag och aktiviteter som genomförts som en följd av enkätresultatet. Kontinuerlig rapportering av arbetet görs till ledamotsrådet.

Under året har arbete fortsatt kring att utveckla samverkansformer mellan Riksdagsförvaltningen och partikanslierna. En plan har tagits fram utifrån den översyn som genomfördes 2023 om att utveckla effektiva arbetsformer för att ge bästa stödet till riksdagens och ledamöternas arbete. Planen utgår från resultaten av ledamotsundersökningen och dialoger med olika funktioner inom förvaltningen och partikanslierna. Vidare har separata introduktionsmöten genomförts för nya partikanslichefer som tillträtt under året.

31

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

1.3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C är att främja insynen i och kunskapen om riksdagens funktion, arbete och beslut samt att göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. I området ingår också att informera om EU. All kommunikation ska vara målgruppsanpassad.

Tabell 17 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C

Belopp anges i tusen kronor

Uppdragsområde C 2024 2023 2022
Intäkter av anslag 76 119 68 629 70 508
Intäkter av avgifter      
och andra ersättningar 213 169 356
Summa intäkter 76 332 68 798 70 864
Kostnader –76 332 –68 798 –70 864
Verksamhetsutfall - - -
Medel från statsbudgeten      
för finansiering av bidrag 2 847 3 213 2 974
Transfereringar –2 847 –3 213 –2 974
Totalt      
(årets kapitalförändring) - - -

Fördelningen inom uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med 2023. De ökade kostnaderna inom uppdragsområde C jämfört med föregående år beror främst på en omorganisering av visningsverksamheten på grund av förändringar i lagen om anställningsskydd.

Främja insyn i riksdagens arbete och beslut

Tillgång till information om riksdagen

Genom webbplatsen riksdagen.se har allmänheten haft tillgång till information och olika tjänster som gör det möjligt att ta del av riksdagens arbete och beslut. Bland annat har riksdagens kalender, beslut och dokument varit tillgängliga på webbplatsen. Under året har kammarens samtliga beslut sammanfattats och publicerats på riksdagen.se och sammanlagt 323 beslut i korthet har sammanställts och skickats ut till totalt 8 100 prenumeranter.

Korta avbrott i tillgängligheten till webbplatsen har förekommit under året. Flera aktiviteter har inletts för att förbättra teknik och utveckla förvaltningens förmåga att förebygga och förhindra störningar. Under året har en ny reservwebbplats etablerats som möjliggör att den externa kommunikationen om riksdagens arbete och beslut kan upprätthållas på en miniminivå vid eventuella störningar.

Besöksstatistik har inte kunnat redovisas sedan lanseringen av riksdagens nya webbplats våren 2023 på grund av byte av teknik. Under 2024 har ett arbete pågått för att säkerställa att statistik kan genereras på ett korrekt sätt från och med 2025.

32

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Ett arbete för att utveckla sökfunktionen och presentationen av beslutskedjan på riksdagens webbplats har inletts under året. Syftet är att underlätta för besökaren att hitta innehåll och förstå vilket steg i beslutsprocessen som ett dokument hör till.

Genom riksdagens öppna data har innehåll i riksdagens databaser kunnat laddas ned och användas vidare. Ett utvecklingsarbete har pågått hela året där fokus har legat på att kvalitetssäkra innehåll och framtidssäkra den teknik som används.

Som ett komplement till den digitala informationen har förvaltningen besvarat faktafrågor via telefon och e-post. Totalt har cirka 6 400 frågor om riksdagen och EU besvarats, vilket är i nivå med antalet frågor under 2023. Majoriteten av de e-postfrågor kommer in under kontorstid besvaras samma dag. Majoriteten av alla telefonförfrågningar besvaras direkt. Se tabell 18 som visar antalet besökare på webbplatsen och öppna data samt antalet frågor via telefon och e-post.

Tabell 18 Användning av tjänster som främjar insyn

  2024 2023 2022
Antal besök riksdagen.se * * 26 396 728
Antal besök riksdagens öppna data * 6 036 824 5 315 274
Antal frågor till riksdagsinformation 6 491 6 376 7 555
- varav per telefon 2 396 2 245 2 671
- varav per e-post 4 095 4 131 4 484
Antal prenumeranter på innehåll från      
riksdagen.se:      
- Aktuellt 5 564 5 916 6 168
- Riksdagen i veckan 3 072 3 155 3 159
- Pressmeddelanden 4 642 4 949 5 186
- Beslut i korthet 8 100 8 412 8 696
- Riksdagen för lärare 2 356 2 400 2 428
Antal följare och prenumeranter i sociala      
medier:      
- X (före detta Twitter) 82 259 76 100 67 757
- Instagram 24 751 21 093 16 264
- Youtube 4 760 4 080 3 230
- LinkedIn 33 423 31 872 22 485

*Statistik saknas på grund av byte av teknik under 2023 samt att riksdagens tidigare fyra webbplatser då slogs ihop till en sammanhållen webbplats.

Möjlighet att följa riksdagens arbete

Arbetet i kammaren har kunnat följas direkt eller i efterhand via webb-tv. Riksdagsförvaltningen har producerat 853 timmar tv-och webbsändningar från kammaren och från olika arrangemang i riksdagen. Antalet sändningstimmar varierar från år till år beroende på den politiska aktiviteten.

33

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Tabell 19 Antal sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning)

  2024 2023 2022
Plenisalen 720 682 639
Förstakammarsalen 68 45 51
Andrakammarsalen 41 69 36
Skandiasalen 22 17 20
Presscenter 2 1 7
Totalt 853 814 753

Under året har förvaltningen annonserat i digitala nyhetsmedier, bland annat för att visa på möjligheten att ta del av sändningar från kammaren på riksdagen.se. Denna annonsering riktas mot personer med intresse för politik och samhällsfrågor. Resultatet av annonseringen ligger på nivåer som är normala för myndigheter.

Det it-stöd som hanterar direktsändningar och inspelningar av riksdagens sammanträden har uppgraderats för att etablera en modern och uppdaterad teknisk lösning. En förstudie om undertextning av video har slutförts under året och utifrån resultatet av denna ska olika tekniska lösningar testas.

Den som vill har kunnat följa riksdagen i sociala medier eller prenumerera på innehåll från riksdagen.se i form av till exempel utskick av aktuellt i riksdagen, veckosammanställningar och pressmeddelanden. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att optimera innehållet i kanaler för sociala medier för att öka intresset för och spridningen av riksdagens innehåll och antalet följare har ökat kontinuerligt de senaste åren.

Antalet prenumeranter på utskick från riksdagen.se har minskat de senaste åren. Detta beror troligen på en hårdare rensning utifrån GDPR. Minskningen kan också bero på att det är enklare att avprenumerera och att informationen på riksdagens webbplats blivit mer tillgänglig. Se tabell 19 som visar antalet prenumeranter på innehåll från webbplatsen riksdagen.se och antalet följare i sociala medier.

Riksdagens pressackreditering

Reportrar, fotografer och tekniker har getts möjlighet att arbeta i riksdagen genom pressackreditering. Antalet ansökningar om pressackreditering har ökat något sedan föregående år, men jämfört med valåret 2022 är de färre.

Alla ärenden har handlagts löpande under året och i likhet med tidigare år har de allra flesta ansökningar beviljats. Vid årsskiftet hade cirka 560 personer en giltig pressackreditering till riksdagen.

34

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Tabell 20 Handläggning av pressackreditering

  2024 2023 2022
Ansökningar 678 610 921
Avslag 19 23 35
Återkallelser 7 17 27
Överklaganden 1 0 3
Personer (cirka) som hade giltig      
pressackreditering den 31 december 560 620 670

Tillgänglighetsanpassning av digitala dokument

Arbetet med att säkerställa att de dokument som publiceras digitalt lever upp till kraven i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service har fortsatt under året. Som en del i det arbetet har en ny och tillgänglighetsanpassad grafisk form för riksdagstrycket färdigställts.

Främja kunskap om riksdagens funktion, arbetssätt och historia

Skolverksamhet och besök i riksdagen

Under 2024 togs närmare 73 000 besökare emot för en guidad visning i riksdagens lokaler. Antalet besökare på guidade visningar för allmänheten har ökat och intresset för förbokade grupper är fortsatt högt. Antalet genomförda studiebesök för gymnasiet var något färre jämfört med föregående år. Det finns inget tydligt svar på varför intresset för studiebesöken minskat, men återkopplingen från många skolor är att det framför allt beror på ökade resekostnader samt resursbrist. Antalet pass i Demokrativerkstaden reducerades under våren till hälften på grund av tekniska problem och från maj till november var verksamheten stängd för ombyggnad.

En ny Demokrativerkstad invigdes av talmannen i november. Den nya verkstaden är mindre teknikberoende och har anpassats för att vara mer tillgänglig för elever med särskilda behov.

I utvärderingar av de besök som genomförts inom ramen för visnings- och skolverksamheten anser drygt 90 procent av de som svarat att deltagarnas kunskaper om riksdagen har ökat i mycket stor eller i stor grad efter besöket.

Riksdagsförvaltningen har även arrangerat fyra utbildningar för lärare och lärarstudenter som undervisar i samhällskunskap. Utvärderingarna visade att över 90 procent av alla lärare ansåg att utbildningarna var mycket bra eller bra. De flesta lärare angav också att det var mycket troligt eller troligt att innehållet kunde användas i den egna undervisningen.

Utställningarna i Norra övergångsrummen har utvecklats och uppdaterats med nytt innehåll och ny gestaltning som beskriver riksdagens historia och demokratins landvinningar. Med dessa förändringar av rummen har utställningarna blivit mer tillgängliga och gett ökade möjligheter för både guider och ledamöter som tar emot besök att beskriva riksdagens historiska utveckling.

35

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Tabell 21 Besök i riksdagen, antal personer

  2024 2023 2022
Ledamotsgrupper och grupper som 17 416    
partikanslierna tar emot   15 469 13 999
Gruppvisningar20 37 740 31 612 22 963
Extravisningar21 1 871 2 344 2 197
Skolvisningar22 15 836 17 650 17 996
Digitala studiebesök23 11 20 583
Totalt 72 874 67 095 57 738

Resebidrag till gymnasieskolor

För att underlätta besök till riksdagen för skolor med lång resväg till Stockholm kan gymnasieskolor söka resebidrag för att finansiera sina resekostnader. Under 2024 kom det in 241 ansökningar och av dessa beviljades 92. De senaste åren har antalet beviljade ansökningar minskat och det beror framför allt på att kostnaderna för resor har ökat samtidigt som budgetmedlen varit oförändrade sedan 2016, se tabell 22. Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen under 2024 att höja budgeten för resebidrag från och med 2025.

För att bättre nyttja avsatta medel har förvaltningen även gjort en översyn av handläggningen av resebidrag. Målsättningen är att minska det underutnyttjande av medel som uppstår när de slutgiltiga kostnader som redovisas av skolorna är lägre än de som redovisas vid ansökan. Arbetet som pågått under året är nu avslutat och de nya reglerna börjar tillämpas från och med 2025.

Tabell 22 Handläggning av resebidrag

  2024 2023 2022
Antal ansökningar 241 201 172
Antal beviljade ansökningar 92 126 157

Riksdagsbibliotekets service till allmänheten

Riksdagsbiblioteket har varit öppet för allmänheten 37 timmar per vecka under året. Antalet besökare har ökat med 15 procent i jämförelse med 2023 och med 23 procent i jämförelse med 2022. För att öka kunskapen om riksdagens arbetssätt och dokument har externa kurser för bibliotekarier och gymnasieelever genomförts med 131 deltagare, vilket är en ökning med 106 deltagare jämfört med under 2023. Ökningen beror till största delen på att kurser erbjudits för nya målgrupper. Visningar av Riksdagsbiblioteket har genomförts för totalt 235 deltagare.

20Avser bokade grupper, allmänhetens visningar samt sommar- och konstvisningar.

21Besök till talman, ledamöter, utskott och förvaltning som guiderna har genomfört.

22Avser bokade fysiska besök av gymnasie- och högstadieklasser (studiebesök för studerande på gymnasienivå och Demokrativerkstaden).

23Avser bokade digitala studiebesök för gymnasie- och högstadieklasser.

36

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Tabell 23 Riksdagsbibliotekets service till allmänheten

  2024 2023 2022
Antal fysiska besök 26 816 23 227 21 790
Externa förfrågningar per e-post och      
telefon 1 025 1 044 1 014
Antal deltagare kurser för bibliotekarier 131 25 53
Antal deltagare studiebesök Riksdags-      
biblioteket 235 442 206

Evenemang

Under tre veckor i januari och februari besökte riksdagens ledamöter skolor runt om i landet för samtal om demokrati och uppdraget som folkvald. Sammanlagt bokade 700 skolklasser in besök med en ledamot och sammanlagt 137 ledamöter från riksdagens åtta partier medverkade. Det innebär att ungefär 20 000 elever i gymnasiet och högstadiet fick chansen att träffa en riksdagsledamot för samtal om demokrati och uppdraget som folkvald.

I november deltog Riksdagsförvaltningen för första gången i Dreamhack, som är en mässa för spelkultur och e-sport. Syftet med deltagandet var att prata med unga om riksdagens historia och roll i demokratin. Närmare 2 300 personer besökte riksdagens monter under tre dagar där besökarna bland annat kunde göra ett virtuellt besök i riksdagens kammare. I april medverkade Riksdagsförvaltningen vid Kulturnatt Stockholm då cirka 4 000 personer besökte riksdagens lokaler. Andra evenemang under året där förvaltningen deltog var Bokmässan i Göteborg och Järvaveckan. Under året har också talmansresor i länen genomförts.

I samband med årets val till Europaparlamentet deltog förvaltningen på Europadagen och informerade även om EU-valet på riksdagens webbplats och i sociala medier.

Filmer om riksdagen

Under året har Riksdagsförvaltningen publicerat olika pedagogiska filmer i Sveriges riksdags sociala mediekanaler och på webbplatsen riksdagen.se. Några exempel är filmerna Riksdagens fem uppgifter och Så fungerar valet till EU-parlamentet samt en film där skolelever möter riksdagsledamöter. Som en del i riksdagens högtidlighållande av Regeringsformen 50 år har förvaltningen producerat en film om grundlagen. Dessa filmer har tillsammans cirka en halv miljon visningar. Riksdagens filmer på Youtube visades drygt 900 000 gånger under 2024.

Riksdagsförvaltningen annonserade under året på Youtube och Snapchat för att öka kunskapen om riksdagen hos allmänheten. I annonserna har de två pedagogiska filmer om demokrati och riksdagens uppgifter lyfts fram. Uppföljningarna visar bland annat att fler än vad som är normalt för denna typ av annonsering har klickat sig vidare och tittat på filmerna.

37

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Uppdrag om demokratins och riksdagens historia

Inom ramen för uppdraget Demokratins och riksdagens historia, som pågår åren 2024–2026, har Riksdagsförvaltningen genomfört ett grundarbete för att utveckla och anpassa tidigare framtaget material. Det har inneburit kartläggning av befintligt material, målgrupps- och omvärldsanalyser samt koncept- och innehållsutveckling. En utställning som ska användas under de kommande åren tillsammans med anpassat studiematerial och lärarhandledning har också producerats.

1.3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av byggnader, lokalvård och digitalisering av dokument och bilder.

Tabell 24 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D

Belopp anges i tusental kronor

Uppdragsområde D 2024 2023 2022
Intäkter av anslag 238 007 232 950 153 305
Intäkter av avgifter      
och andra ersättningar 96 388 2
Summa intäkter 238 103 233 338 153 307
Kostnader –246 707 –241 811 –161 247
Verksamhetsutfall –8 604 –8 473 –7 940
Medel från statsbudgeten      
för finansiering av bidrag - - -
Transfereringar - - -
Totalt      
(årets kapitalförändring) –8 604 –8 473 –7 940

De något högre kostnaderna 2024 jämfört med 2023 består främst av ökade ränte- och avskrivningskostnader. De fördelade lönekostnaderna och löpande underhåll har också ökat samtidigt som planerade underhållskostnader har minskat.

Verksamhetsutfallet samt kapitalförändringen avser avskrivningar på anslagsfinansierade anläggningstillgångar (byggnader).

Vårda och bevara byggnader med mera

Riksdagens fastigheter – förvaltning och underhåll

Under året har arbetet med att utveckla en strategisk lokalförsörjning i historiskt och kulturellt betydelsefulla fastigheter pågått. Bland annat har systemhandling för ombyggnationen av projekt Cephalus levererats samt en översyn av processer, arbetssätt och hantering av risker för ökad framdrift genomförts.

38

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Riksdagsstyrelsen beslutade vid sammanträde i december 2024 om utökad projekttid och tillkommande medel för projekt Cephalus. Utmaningar i arbetet har exempelvis varit kopplade till säkerhetsfrågor, utrustning och verktyg samt ett försenat bygglov för perimeterskydd.

Kravarbetet för en ny datahall är genomfört. Arbetet är ett led i arbetet att säkerställa att Riksdagsförvaltningens it-system och övrig teknik är robusta och lever upp till nuvarande och förändrade krav på säkerhet och användbarhet.

En del oplanerat underhåll har genomförts under året. Exempelvis har det varit problem med avloppsstammar vilket hanterats i bland annat fastigheten Iason och Riksdagshuset västra. Under tiden som åtgärdsarbetet utfördes i Iason kunde inte ledamöterna nyttja övernattningsbostäderna i fastigheten. Åt- gärderna med avloppsstammar i Riksdagshuset västra medförde tidvis särskilt ljudmässiga störningar. Åtgärdsarbetet utfördes under plenifria perioder för att minimera störningspåverkan, främst under sommaren.

Ett antal fastighetsprojekt såsom takrenovering på fastigheterna Mercurius och Milon har inte kunnat genomföras. Det beror på att omfattningen av dessa arbeten var större än budgeterat och att befintliga resurser behövde prioriteras för akuta insatser som till exempel problem med avlopp.

Under året har ett förberedande arbete inför renovering av Villa Bonnier avslutats.

Lokaler och interiörer

Laddskåp för förvaring och laddmöjlighet av litiumjonbatterier till elcyklar har installerats i fastigheten Mercurius under 2024.

Brukarmöten med samtliga avdelningar inom Riksdagsförvaltningen och fysiska skyddsronder med partikanslier har genomförts. Arbetet med att renovera möbler har fortgått. Fokus har varit att uppdatera möblemanget i fastigheten Neptunus samt i Riksdagshuset östra.

Inredningen i utbildningslokalen i fastigheten Brandkontoret har renoverats och uppdaterats.

I Riksdagshuset västra, plan 6, har samtliga kontorsrum målats om och renoverats. Nya möbler och ny belysning har tillkommit. Lokalerna i Riksdagsbiblioteket har återställts.

Tabell 25 Redovisning av investeringsplan för Riksdagsförvaltningens fastigheter

Belopp anges i tusental kronor

  Utfall Investeringsplan Avvikelse utfall
  2024 2024 investeringsplan
Anskaffning och utveckling av nya      
investeringar      
Förvärv av fastigheten Havssvalget 5 0 264 000 264 000
Projekt ny godsmottagning 0 53 000 53 000
Summa utgifter för anskaffning      
och utveckling av nya investeringar 0 317 000 317 000

39

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

  Utfall Investeringsplan Avvikelse utfall
  2024 2024 investeringsplan
Finansiering av anskaffning och      
utveckling      
Anslag 2:3 Riksdagens      
fastighetsanslag (statskapital) 0 314 000 314 000
Låneram för fastighetsinvesteringar   3 000 3 000
Vidmakthållande av befintliga      
investeringar      
Underhåll och renoveringsplan 33 755 96 000 62 245
Fogar och fasader riksbyggnaderna 7 281 10 000 2 719
Projekt Cephalus 152 000 140 000 –12 000
Trafikbegränsande åtgärder 19 864 15 000 –4 864
Summa utgifter för      
vidmakthållande 212 900 261 000 48 100
Finansiering av vidmakthållande      
Övrig kreditram      
(lån i Riksgäldskontoret) 205 619 251 000 55 381
Anslag 2:3 Riksdagens      
fastighetsanslag (statskapital) 7 281 10 000 2 719

Avvikelsen mellan utfall och investeringsplan när det gäller underhåll och renoveringsplan beror främst på förseningar och omprioriteringar. Det har lett till ändrade förutsättningar, bland annat på grund av utökade uppdrag och ändrade arbetssätt, som exempelvis nya säkerhetsrutiner och underhållsåtgärder. Fastighetsbeståndet har ett eftersatt underhåll, vilket har fått till följd att oförutsett akut underhåll och fastighetsdrift har behövt prioriteras, vilket i sin tur har lett till att planerade investeringar av underhåll inom fastigheterna prioriterats ned.

Planerad anskaffning av nya investeringar, både när det gäller förvärv av en fastighet för övernattningslägenheter och förvärv av mark för ny godsmottagning, genomfördes inte under 2024.

Avvikelsen inom underhåll och renoveringsplan beror i huvudsak på att frågeställningar inom projekt som dragit ut på tiden. Exempelvis behöver evakuering för renovering Ormsaltaren lösas samt omhändertagande av viss interiör vilket har lett till förseningar i projektet. Förklaring till avvikelsen finns även från projekt som inte var helt klara vid årsskiftet, till exempel RÖ nytt utrymningslarm som kommer att vara klart i februari 2025.

Det lägre utfallet för fogar och fasader beror på att arbetet utfördes med skylift istället för byggställning.

Trafikbegränsade åtgärder utfördes inte i den omfattning som var planerat under 2023. Stora delar av projektet belastade istället 2024, och delar av projektet försköts i tiden.

40

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

I november 2023 framkom i den konkreta planeringen för projekt Cephalus att avsedda medel gällande förberedande arbeten inte motsvarade dagens behov. Kostnaderna blev högre än det som beräknats till investeringsplanen för 2024.

Arbete med ny godsmottagning, lokalt varuintag med mera

Förberedelser för förvärv av mark till en ny extern godsmottagning fortsatte under 2024. Arbetet är något försenat men planeras starta så snart som förvärv av mark och utredning av organisation för godsmottagningen är klar.

En förstudie för ett lokalt varuintag i anslutning till Riksplan färdigställdes under våren. Fortsatt arbete med framtagande av program för det lokala varuintaget planeras att starta efter att utredningen av historiska värden under Riksplan är klar.

Flera utredningar har pågått under året inför en planerad förstudie om renovering och utveckling av Riksdagshuset östra och Riksplan.

Utveckling av fastighetsverksamheten

En översyn av fastighetsverksamheten inklusive projektverksamheten genomfördes under hösten 2024 och resulterade i en ny organisation från och med den 1 januari 2025. Under året har en utredning av byggherrerollen genomförts vilken utgjorde ett underlag i översynen av fastighetsverksamheten.

En uppdatering och utveckling av projektmodellen för fastighetsprojekt har påbörjats. En nulägesanalys för ekonomistyrning är färdigställd och genomförandet av åtgärder har påbörjats.

Vårda, bevara och tillgängliggöra riksdagens bibliotekssamlingar

Äldre riksdagsdokument och bildsamlingen

För att vårda och bevara riksdagens bibliotekssamlingar har förvaltningen arbetat löpande utifrån fastställda planer med inköp, katalogisering och digitalisering samt med transkribering av äldre riksdagsdokument. Förvaltningens uppdrag att transkribera och ge ut riksdagsprotokoll från ståndsriksdagens tid har pågått enligt plan. Under 2024 transkriberades borgarståndets protokoll för åren 1765–1766.

Arbetet med att laga, rengöra, fotografera och digitalisera prioriterade delar av bildsamlingen som riskerade att förstöras har slutförts. Därmed har förvaltningen uppnått målsättningen att få en säker långtidsförvaring av denna del av den fysiska bildsamlingen och har genom digitalisering säkrat åtkomsten och bevarandet för framtiden.

41

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

1.3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verksamhetsplanering och uppföljning, budgetarbete, kompetensförsörjning, it-stöd, uppgifter inom ekonomi och förvaltningsjuridik samt stöd till riksdagens myndigheter och nämnder.

Tabell 26 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E

Belopp anges i tusental kronor

Uppdragsområde E 2024 2023 2022
Intäkter av anslag 461 155 425 646 367 192
Intäkter av avgifter      
och andra ersättningar 49 173 42 300 37 266
Summa intäkter 510 328 467 946 404 458
Kostnader –510 328 –467 946 –404 458
Verksamhetsutfall - - -
Medel från statsbudgeten      
för finansiering av bidrag - 70 -
Transfereringar - –70 -
Totalt      
(årets kapitalförändring) - - -

De högre kostnaderna 2024 jämfört med 2023 beror främst på ökade kostnader för lokalhyror, försäkringspremier för fastigheter, mediaförsörjning (el, vatten, värme med mera), säkert nätverk och att de fördelade lönekostnaderna har ökat bland annat med anledning av att fler anställda har fördelats till verksamhet som redovisas under uppdragsområdet.

De ökade intäkterna jämfört med 2023 beror främst på ökade ränteintäkter.

Myndighetsförvaltning

I uppdraget att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare har Riksdagsförvaltningen bedrivit flera insatser under året. Bland annat pågår ett arbete att se över förvaltningens styrdokument, i syfte att uppnå en förenklad struktur och process för beredning och beslut. Under 2024 har ett arbete pågått med att slå samman tre föreskrifter till en föreskrift för styrning och organisation av ansvar. Arbetet syftar till att förenkla och förtydliga styrningen av Riksdagsförvaltningen. Den nya föreskriften kommer att träda i kraft den 1 mars 2025.

Med avseende på digitalisering och digital signering har Riksdagsförvaltningen analyserat om det är möjligt med automatisk tilldelning av diarienummer och diarieföring av vissa dokument som hör till kammarens arbete. Under 2024 genomfördes en granskning av diariesystemet som visade att detta inte är möjligt och Riksdagsförvaltningen undersöker nu alternativa lösningar.

42

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

I syfte att underlätta för allmänheten och medier att ta del av förvaltningens allmänna handlingar har ett utlämnanderum ställts iordning och rutiner för användningen av rummet tagits fram.

Under året har Riksdagsförvaltningen kravställt och avropat ett systemstöd för planering, budgetering och uppföljning. Arbetet med kravställningen har varit omfattande, vilket har inneburit en förskjutning i tidsplanen.

Gängse myndighetsuppgifter som till exempel upphandling och hantering av ekonomiska ansvar har genomförts planenligt.

Stöd till riksdagens myndigheter och nämnder

Det finns en överenskommelse för Riksdagsförvaltningens stöd till Riksdagens ombudsmän (JO), bland annat i form av ekonomi-, löneadministration och it-tjänster. Dessutom finns en överenskommelse om att Riksdagsförvaltningen tillhandahåller Riksrevisionen vissa it-tjänster.

Riksdagens nämndmyndigheter är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar, men finansieras genom Riksdagsförvaltningens anslag. Nämndmyndigheterna ska senast den 22 februari varje år lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Riksdagsförvaltningen ska enligt sin instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Överenskommelser om sådant stöd finns med samtliga nämndmyndigheter, och dessa överenskommelser uppdaterades under 2024 enligt plan.

En sammanställning över uppgifter om riksdagens nämndmyndigheters kostnader 2024 redovisas i tabellen nedan. För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet under året hänvisas till respektive nämnds verksamhetsberättelse.

Tabell 27 Riksdagens nämndmyndigheter – ledamöter och kostnader

Belopp anges i tusental kronor

  Antal Summa Summa Summa
  ledamöter kostnader kostnader kostnader
  2024 2024 2023 2022
Riksdagens        
överklagandenämnd 5 178 175 159
Partibidragsnämnden 3 180 172 162
Riksdagens arvodesnämnd 3 411 385 423
Statsrådsarvodesnämnden 3 194 186 174
Nämnden för lön till        
riksdagens ombudsmän        
och riksrevisorn 3 192 194 177
Valprövningsnämnden 7 1 379 1 069 1 925
Riksdagens ansvarsnämnd 5 8 8 7
Nämnden för prövning av        
statsråds och vissa andra        
befattningshavares        
övergångsrestriktioner 5 400 387 379
Totalt 34 2 942 2 576 3 406

43

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Arbetsgivare

Anställda i Riksdagsförvaltningen

Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning var 751 vid utgången av 2024, vilket är 23 fler än 2023 (728) och 38 fler än 2022 (713). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 687, vilket är högre än 2023 (658) och 2022 (646).

Tabell 28 Antal anställda fördelat på ålder och kön 2024-12-31

Ålders- Kvinnor Män Totalt Ålder, andel Totalt Totalt
intervall     antal av samtliga antal antal
      2024 (%) 2023 2022
<25 år 1 4 5 1 4 7
25–34 år 34 33 67 9 60 51
35–44 år 59 67 126 17 120 136
45–54 år 149 94 243 32 245 244
55–59 år 93 63 156 21 155 153
>59 år 96 58 154 20 144 122
Totalt 432 319 751 100 728 713

Medelåldern för de anställda var 50 år, vilket är en minskning med ett år jämfört med 2023 och oförändrat jämfört med 2022. Kvinnornas medelålder var 51 år och männens medelålder var 49 år. Andelen kvinnor av samtliga anställda var 58 procent vid utgången av 2024, vilket är något lägre jämfört med föregående år (60 procent för 2022 och 2023).

Personalomsättningen var 11,3 procent jämfört med 10,0 procent 2023 och 9,4 procent 2022.

Chefer – struktur

Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 50 procent, vilket är samma som tidigare år (50 procent både 2022 och 2023). Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen är 54 år, vilket är ett år högre jämfört med föregående år.

Tabell 29 Antal chefer fördelat efter ålder och kön 2024-12-31

Åldersintervall Kvinnor Män Totalt Andel av Totalt Totalt
      2024 samtliga (%) 2023 2022
25–34 år 1 1 2 3 2 1
35–44 år 0 5 5 7 8 9
45–54 år 17 13 30 42 31 32
55–59 år 9 9 18 25 13 17
>59 år 9 7 16 23 19 14
Totalt 36 35 71 100 73 73

44

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron har minskat från 3,9 procent till 3,6 procent 2024. Andelen långtidssjukfrånvaro utgör 50,4 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Detta kan indikera att Riksdagsförvaltningen har arbetat aktivt med rehabilitering.

Det kan noteras att kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens (4,0 procent jämfört med 2,9 procent), vilket är ett resultat att ta med sig in i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Sammanfattningsvis visar statistiken en övergripande positiv trend med minskad sjukfrånvaro.

Tabell 30 Sjukfrånvaro 2020–2024

  2024 2023 2022 2021 2020
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig          
arbetstid 3,6 3,9 4,3 3,8 3,8
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar)          
i förhållande till total sjukfrånvaro i % 50,4 49,7 51,6 62,0 49,8
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig          
arbetstid 4,0 4,2 4,6 3,8 3,8
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig          
arbetstid 2,9 3,6 3,8 3,9 3,9
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år          
eller yngre i % av tillgänglig arbetstid 1,3 1,4 2,1 1,0 1,5
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år          
i % av tillgänglig arbetstid 3,6 4,3 4,4 4,4 4,5
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år          
eller äldre i % av tillgänglig arbetstid 3,6 3,8 4,2 3,6 3,4
           

Kompetensförsörjning

Riksdagsförvaltningen har generellt en god förmåga att attrahera och behålla kompetens, men vissa grupper är svårrekryterade, främst inom it-området.

Arbetet med kompetensförsörjning har utvecklats under året. En modell, Aruba, som står för attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla/avsluta, och en process för strategisk kompetensförsörjning har beslutats. Dessutom har ett arbete med att i ökad utsträckning integrera kompetensförsörjning i verksamhetsstyrningen inletts.

Med syfte att nå ut till fler målgrupper har arbetet med arbetsgivarprofilering fortsatt, bland annat med publiceringar på LinkedIn samt deltagande i arbetsmässor. För att lyfta fram Riksdagsförvaltningen som attraktiv arbetsgivare har ett antal filmer med fokus på it-kompetens tagits fram som använts på Linkedin och på arbetsgivarsidorna på riksdagen.se. En digital annonsering har genomförts i kanalerna Youtube och Reddit.

För att lyckas med kompetensförsörjning inom it-området har flera nya medarbetare rekryterats, de flesta till juniora roller.

45

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Antalet utannonserade anställningar från 2022–2024 ökade. Antalet mottagna ansökningar har också ökat kraftigt, vilket är positivt. Den stora ökningen kan eventuellt bero på att Riksdagsförvaltningen har arbetat med att vara en attraktiv arbetsgivare och har en ökad kompetens och kunskap om förvaltningens målgrupp tänkbara kandidater. Det har också skett en ökning av antalet tillsatta tjänster, vilket är positivt eftersom förvaltningen har lyckats anställa den kompetens som den behöver. Av de anställningar som tillsattes, var 58 procent kvinnor och 42 procent män. Av dessa var 14 chefsrekryteringar, och 78 procent av de tjänsterna gick till kvinnor och 22 procent till män.

Tabell 31 Rekryteringar

  2024 2023 2022
Antal utannonserade anställningar 168 184 135
Antal mottagna ansökningar 11 386 6 901 4 569
Antal tillsatta anställningar 83 75 66
Antal avslutade anställningar* 57 63 81

*I antalet avslutade anställningar ingår också antalet pensionsavgångar.

Under året har introduktionsutbildning, språkutbildning, projektutbildning och andra interna utbildningar inom exempelvis klarspråk erbjudits.

Förvaltningens satsning på ledarutveckling som startade 2022 har fortsatt under året. Utbildningar i coachande ledarskap har genomförts som en fortsättning på ledarutvecklingsprogrammet.

För att stärka organisationskulturen ytterligare har en ny medarbetar- och ledarskapspolicy tagits fram. Fokus har varit på att tydliggöra ett utvecklande medarbetar- och ledarskap.

Arbetsmiljö och likabehandling

Under 2024 har det fattats beslut om nya mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och om en plan för likabehandling för perioden 2025–2027.

Riksdagsförvaltningen har under året genomfört två så kallade pulsundersökningar, en i maj och en i oktober. Svarsfrekvensen var mellan 87 och 89 procent. Det är en hög svarsfrekvens, vilket tyder på ett högt engagemang i organisationen. På en förvaltningsövergripande nivå visar resultatet på en tillfredsställelse i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. På de håll där resultatet har varit lägre har åtgärder vidtagits.

Under året har en utbildningsinsats kopplad till alkohol- och droganvändning genomförts för anställda och chefer vid riksdagens partikanslier samt för förvaltningens chefer. En ny alkohol- och drogpolicy samt en vägledning har beslutats under året. Målet och det förväntade resultatet med de uppdaterade styrdokumenten är att få ett ökat välmående och att upprätthålla en trygg och drogfri arbetsplats där arbetsgivaren agerar tidigt och medarbetare söker stöd och hjälp när de behöver.

46

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Avtal och förhandlingar

Riksdagsförvaltningen har tecknat relevanta avtal kopplade till löner och anställningsvillkor.

It-tjänster

Förvaltningen tillhandahåller it-stöd för ledamöternas och riksdagens verksamhet. It-stödet har under året fungerat i princip utan störningar. Det pågår ett löpande och omfattande arbete för att upprätthålla en säker och stabil drift av förvaltningens it-miljöer och it-tjänster. Övergripande upprätthålls en hög nivå av tillgänglighet och support, i linje med Riksdagsförvaltningens mål om robusta it-miljöer.

Utifrån de önskemål som kom fram i den ledamotsundersökning som genomfördes under 2023 har det vidtagits flera åtgärder i syfte att förbättra it-stödet. Dessa åtgärder gäller områdena wifi och uppkoppling, säkerhetsuppdateringar på datorer, utökad lagringsmängd och alternativa verktyg för digitala möten som ett led i målsättningen att tillhandahålla digitala tjänster som är enkla att nå och använda.

I början av året genomfördes en särskild insats riktad till ledamöter som upplevde problem med tal- och datakommunikation, med möjlighet att få stöd och hjälp på plats.

Tv-produktionsmiljöer och konferensanläggningar har livscykelhanterats enligt en långsiktig plan. Bland annat har teknik i Andrakammarsalen uppgraderats med nya kameror och nytt ljus, och tekniska förberedelser inför framtida sändningsformat har genomförts.

Drift och övervakning av it-miljöer har genomförts löpande och levererats med undantag av ett fåtal störningar. Antalet störningar var färre än under 2023 och 2022. Totalt underhålls och förvaltas närmare 200 system. Ett kontinuerligt underhåll har genomförts liksom uppgraderingar av tekniska plattformar samt anpassning och incidenthantering i fråga om förvaltningens it-system. It-stödet för säkerhetsskyddsklassificerad information har även vidareutvecklats. Dessa arbetssätt och åtgärder vidtas för att upprätthålla en hög nivå i förhållande till målsättningen om robusta it-miljöer.

Utvecklingen av systemförvaltningen inom Riksdagsförvaltningen har fortsatt under året med syftet att stärka modellen för systemförvaltning. Bland annat har arbetssätt, prioritering och uppföljning tydliggjorts för att öka transparensen. Det har även tagits fram ett nytt arbetssätt i det planerings- och livscykelhanteringsverktyg som används i systemförvaltningen.

Säkerhetsgranskningar som har genomförts under året avseende egenutvecklade system har genomgående visat på hög kvalité ur ett säkerhetsperspektiv. It-säkerhetsincidenter har följts upp löpande och åtgärder har vidtagits för att upprätthålla förvaltningens it-säkerhetsförmåga.

47

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Molntjänster och AI

Inom it-branschen generellt stärks den långsiktiga trenden ytterligare vad gäller utveckling mot molntjänster. En allt större andel moderna it-tjänster levereras endast som molntjänst. Även Riksdagsförvaltningen nyttjar molntjänster i viss utsträckning, men kommer att behöva förbereda för ett ökat användande framöver. Som ett led i detta arbete har det under året genomförts en förstudie gällande möjligheten att anskaffa en molntjänst för digitala möten och samarbeten.

AI är ett område där utvecklingen går fort framåt, och där it-tjänster i första hand levereras i molnet. Riksdagsförvaltningen har under året drivit ett par pilotaktiviteter inom AI. Förvaltningen har även jobbat med vägledande principer inom it-området, inklusive AI. Den nya tekniken kan nyttjas och integreras i befintliga funktioner som verksamhetsutveckling, utredningsverksamhet, it-säkerhet, nätverksövervakning och it-utveckling.

Under året har nordiskt och europeiskt samarbete inom it-området genomförts för att dela erfarenheter av användning av molntjänster och AI. Ett europeiskt samarbete under ledning av Europaparlamentet, där Riksdagsförvaltningen deltagit aktivt, har genom en unik gemensam europeisk upphandling resulterat i en gemensam tjänst för större digitala möten med tolkstöd för de europeiska parlamenten.

Internt kommunikationsstöd

För att bidra till en effektiv och väl fungerade verksamhet har olika former av kommunikationsstöd getts, till exempel kommunikationsplanering, kurser och rådgivning i klarspråk, ledningskommunikation och kriskommunikation samt olika formgivnings- och fotouppdrag. Arbetet med den visuella identiteteten och grafiska profilen har bidragit till att riksdagen och Riksdagsförvaltningen har varit en tydlig avsändare.

Under året har olika former av kommunikationsstöd getts inom flera verksamhetsområden, till exempel för förvaltningens säkerhetskultur. Ett större arbete med kommunikation inom fastighets- och serviceavdelningen har påbörjats under året.

Riksdagsförvaltningen arbetar långsiktigt och systematiskt med klarspråk. De mest omfattande insatserna i uppdraget under året har gällt en stärkt säkerhetskultur. Förvaltningen arbetar även fortsatt med språkvård som bland annat hanterar frågor om riksdagens terminologi och skrivråd.

Antalet formgivningsuppdrag är fortsatt högt. Det gjordes 1 116 formgivningsbeställningar under 2024. Antalet användare som utnyttjar tjänsten Trycksaksmallar via Intranätet som formger enklare produktioner automatiskt är fortsatt högt. Totalt har 942 beställningar laddats upp i tjänsten. En ny mall för Powerpoint har tagits fram som lanseras under 2025. Andra stora formgivningsuppdrag under året är den nya Demokrativerkstaden och information som kommer att sättas upp runt kvarteret Cephalus i samband med renoveringen.

48

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Under året har 116 fotouppdrag genomförts och drygt 2 000 bilder är inlagda i förvaltningens gemensamma bildbank.

Riksdagsförvaltningens miljöarbete

Riksdagsförvaltningen bedriver ett systematiskt miljöarbete och är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut24 om följande övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen:

minska utsläppen av växthusgaser

minska energianvändningen

minska mängden avfall

minimera förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus

begränsa miljöpåverkan genom hållbara inköp.

Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt och de områden där Riksdagsförvaltningen har bedömt att verksamheten påverkar miljön i högre grad.

Miljöarbetet fortlöper i enlighet med mål och handlingsplaner för perioden 2023–2027. Koldioxidutsläppen per mil från förvaltningens fordon minskade med 38 procent 2024 jämfört med snittutsläppet under perioden 2019–2022. Målet är att koldioxidutsläppen ska minska med 40 procent till och med 2027. Byte av fossildrivna fordon till nya eldrivna fordon kommer att leda till ytterligare utsläppsminskningar under 2025.

Riksdagsförvaltningen har under året sett över möjligheterna att köpa in bioflygbränsle för tjänsteresor med flyg för att minska riksdagens växthusgasutsläpp. Bedömningen är att den klimatreducerande effekten inte står i rimlig proportion till de kostnader sådana inköp skulle medföra. Förvaltningen har därför valt att inte gå vidare i frågan.

Energianvändningen för uppvärmning och el för 2024 har varit 2 procent lägre jämfört med 2022.

Riksdagsförvaltningens arbete under 2024 för att nå det övergripande målet att minska mängden avfall har fortsatt på flera områden. Till exempel har förvaltningen sålt uttjänta möbler och inventarier från kvarteret Cephalus samt sålt uttjänt it-utrustning för återanvändning, i enlighet med förvaltningens miljökrav i upphandlingar. Dessa exempel ledde till koldioxidbesparingar på över 284 ton samt en besparing på nästan 1,1 miljoner kronor.

Återvinning av matavfall har införts under året och till starten av 2025 kommer även textil att kunna återvinnas. Förberedelser pågår för att införa sorteringsmöjligheter av pappersförpackningar. En särskild avfallshanteringsgrupp har bildats och arbetar med att identifiera och förbättra avfallsprocessen ytterligare utifrån förvaltningens miljömål och bindande krav på avfallsområdet.

Arbete pågår med att minimera förekomsten av farliga ämnen genom att säkerställa att användningen av materialdatabasen Byggvarubedömningen används i samtliga fastighetsprojekt. Det kommer att innebära en förbättrad och

24Beslutet fattades den 14 december 2022.

49

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024
  mer omfattande kontroll och dokumentation av byggvarors kemiska innehåll i
  riksdagens fastigheter. Det har också fattats beslut om att följa svenska fog-
  branschens handledning för PCB-sanering. Detta möjliggör en mer standardi-
  serad sanering som dessutom är lättare att följa upp med entreprenörerna.
  Den externa miljörevision som genomförts under året visar att miljöled-
  ningssystemet fungerar väl och att det finns en hög miljömedvetenhet och am-
  bitionsnivå inom Riksdagsförvaltningen. Fyra mindre miljöavvikelser notera-
  des och har åtgärdats.

50

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1
2 Finansiell redovisning        
2.1 Resultaträkning        
Belopp anges i tkr        
         
  Not 2024-01-01- 2023-01-01–  
    2024-12-31 2023-12-31  
Verksamhetens intäkter        
Intäkter av anslag 1 1 995 088 1 911 147  
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 43 023 39 994  
Intäkter av bidrag 3 1 979 923  
Finansiella intäkter 4 9 713 5 359  
Summa   2 049 802 1 957 423  
Verksamhetens kostnader        
Kostnader för personal och ledamöter 5 –1 556 737 –1 626 216  
Kostnader för lokaler 6 –120 325 –118 229  
Övriga driftskostnader   –387 317 –383 668  
Finansiella kostnader 7 –68 983 –64 869  
Avskrivningar och nedskrivningar   –118 285 –112 162  
Summa   –2 251 647 –2 305 144  
Verksamhetsutfall   –201 845 –347 721  
Transfereringar        
Medel som erhållits från statens budget        
för finansiering av bidrag   563 538 535 037  
Lämnade bidrag 8 –563 538 –535 037  
Saldo   0 0  
Årets kapitalförändring 9 –201 845 –347 721  

51

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

2.2 Balansräkning

Belopp anges i tkr

Tillgångar Not 2024-12-31 2023-12-31
Immateriella anläggningstillgångar 10    
Balanserade utgifter för utveckling   35 049 48 030
Rättigheter och andra immateriella      
anläggningstillgångar   3 453 4 954
Summa   38 502 52 984
Materiella anläggningstillgångar 11    
Byggnader, mark och annan fast egendom   2 459 800 2 470 403
Förbättringsutgifter på annans fastighet   27 310 30 010
Maskiner, inventarier, installationer m.m.   228 193 216 160
Pågående nyanläggningar   206 589 64 278
Summa   2 921 892 2 780 852
Finansiella anläggningstillgångar 12    
Andelar i bostadsrättsföreningar   2 159 2 159
Summa   2 159 2 159
Fordringar      
Kundfordringar 13 7 915 2 128
Fordringar hos andra myndigheter 14 39 649 30 483
Övriga fordringar   3 208 91
Summa   50 771 32 702
Periodavgränsningsposter 15    
Förutbetalda kostnader   84 318 76 293
Upplupna bidragsintäkter   895 300
Upplupna intäkter   252 3 746
Summa   85 465 80 339
Avräkning med statsverket 16 –456 631 –140 984
Kassa och bank      
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 17 544 097 216 773
Summa   544 097 216 773
Summa tillgångar   3 186 255 3 024 825

52

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1
Belopp anges i tkr        
Kapital och skulder Not 2024-12-31 2023-12-31  
Myndighetskapital 18      
Statskapital   971 766 972 467  
Donationskapital   2 039 2 059  
Balanserad kapitalförändring   –5 242 765 –7 366 978  
Kapitalförändring enligt resultaträkningen   –201 845 –347 721  
Summa   –4 470 805 –6 740 173  
Avsättningar        
Avsättningar för pensioner och        
liknande förpliktelser 19 5 436 123 7 706 718  
Övriga avsättningar 20 9 553 10 534  
Summa   5 445 676 7 717 252  
Skulder m.m.        
Lån i Riksgäldskontoret 21 1 975 127 1 853 447  
Skulder till andra myndigheter   44 597 36 953  
Leverantörsskulder   97 653 72 211  
Övriga skulder   19 931 20 844  
Summa   2 137 308 1 983 455  
Periodavgränsningsposter 22      
Upplupna kostnader   63 878 55 362  
Övriga förutbetalda intäkter   10 200 8 928  
Summa   74 077 64 291  
Summa kapital och skulder   3 186 255 3 024 825  

53

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

2.3 Anslagsredovisning        
Belopp anges i tkr          
               
Ramanslag Not Ingående Årets Indragning Totalt Netto Utgående
2024-12-31   överförings- tilldelning   disp. belopp utgifter överförings-
    belopp enl. anslags-       belopp
      direktiv och        
      regleringsbrev        
Uo 01 2:1 Riksdagens              
ledamöter och partier              
m.m.              
Ap.1 Riksdagens              
ledamöter och partier              
m.m. 23 39 932 1 068 396 0 1 108 328 1 082 452 25 876
Uo 01 2:2 Riksdagens              
förvaltningsanslag              
Ap.1 Förvaltnings-              
kostnader 24 87 371 1 037 024 20 371 1 104 024 1 053 032 50 992
Uo 01 2:3 Riksdagens              
fastighetsanslag              
Ap.1 Riksdagens              
fastighetsanslag 25 16 803 614 000 0 630 803 248 051 382 751
Uo 01 6:5 Stöd till              
politiska partier              
Ap.1 Stöd till              
politiska partier 26 1 629 169 200 1 629 169 200 167 977 1 223
Uo 17 13:4 Bidrag till              
riksdagspartiers              
kvinnoorganisationer              
Ap.1 Stöd till              
riksdagspartiers              
kvinnoorganisationer   0 15 000 0 15 000 15 000 0
Summa anslag   145 734 2 903 620 22 000 3 027 354 2 566 513 460 842

54

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Redovisning av beställningsbemyndiganden i årsredovisningen

Belopp anges i tkr

Anslagsbenämning Beslutat Ekonomiska Nya Utgifter Ekonomiska Förväntad Slutår
  bemyndigande åtaganden ekonomiska mot åtaganden redovisning  
    vid årets åtaganden anslag vid årets mot anslag  
    början     slut 2025  
               
Uo 01 6:5 Ramanslag              
Stöd till politiska partier              
Ap 1 Stöd till              
politiska partier 169 200 126 044 125 800 126 044 125 800 125 800 2025
Uo 17 13:4 Ramanslag              
Bidrag till riksdagspartiers            
kvinnoorganisationer              
Ap 1 Stöd till              
riksdagspartiernas              
kvinnoorganisationer 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000 2025
Summa 184 200 141 044 140 800 141 044 140 800 140 800  

55

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

2.4 Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) och tillhörande föreskrift RFS (2016:4).

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

Kostnadsmässig anslagsavräkning

För semesterdagar som har tjänats in före 2009 avräknas sedan 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans 2023 på 3 122 tkr, har 2024 minskat med 135 tkr till 2 987 tkr.

Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier samt omställningsstöd undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, i enlighet med 2 kap. 11 § BEA-lagen. Sedan budgetåret 2019 redovisas endast den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningarna direkt mot myndighetskapital och den övriga omräkningen bokförs i resultaträkningen.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret.

Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiella anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgångar om utgiften överstiger 100 tkr.

56

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Immateriella anläggningstillgångar

För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre.

Pågående arbeten

Pågående arbeten värderas efter om de ska bokföras som anläggningstillgångar eller inte vid tidpunkten när lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.

Tillämpade avskrivningstider

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Budgetåret 2016 införde Riksdagsförvaltningen infört komponentredovisning enligt ESV:s regelverk, vilket innebär att fastigheterna kommer skrivas av enligt komponentens beräknade nyttjande period. Komponentredovisning kommer att införas successivt.

Tabell Tillämpade avskrivningstider

Typ av anläggningstillgång Avskrivningstid
Immateriella anläggningstillgångar    
Balanserade utgifter för utveckling 3 år
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 3–5 år
Materiella anläggningstillgångar    
Byggnader och annan fast egendom 10–150 år
Byggnadsinventarier 3–30 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–10 år
Maskiner, inventarier, installationer m.m. * 3–10 år

*) Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.

Avsättningar för beslutade och latenta pensioner och avgångsförmåner

Pensioner och avgångsförmåner till talmannen och riksdagsledamöter regleras i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter jämte vissa äldre, upphävda författningar som är tillämpliga i vissa fall enligt övergångsbestämmelser.

Sedan den 1 maj 2014 finns två parallella system för avgångsförmåner; dels det tidigare systemet med inkomstgaranti, dels ett nytt system med ekonomiskt omställningsstöd. Inkomstgarantin gäller ledamöter som valts in i riksdagen före valet 2014, medan det ekonomiska omställningsstödet omfattar övriga ledamöter. Successivt kommer inkomstgarantin att ersättas av ekonomiskt omställningsstöd som avgångsförmån.

Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i

57

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024
  balansräkningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner
  med mera i posten Pensionsavsättning till ledamöter.
  Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl
  ledamöternas pensioner som avgångsförmåner.
  Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de tjänstgörande riksdagsleda-
  möter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för
  den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).
  Sedan 2015 ingår avsättningen för omställningsstödet som en latent utfäs-
  telse och sedan 2017 ingår även beslutade omställningsstöd i avsättningen.
  Den samlade kostnaden för ledamöternas intjänande av framtida pensioner
  och avgångsförmåner redovisas som en avsättning. Eftersom avsättningen är
  undantagen från kostnadsmässig anslagsavräkning medför det att årets föränd-
  ring av avsättningen inte har någon anslagspåverkan.
  Sedan budgetåret 2018 har nya beräkningsgrunder använts vid beräkningen
  av pensionsskulden det vill säga pension och avgångsförmåner. Det är de be-
  räkningsgrunder som Statens tjänstepensionsverk (SPV) använder för pen-
  sionsrörelsens pensionsskuld förutom under tid en förmån är knuten till in-
  komstindex, balansindex eller arvodesindex. Bruttoräntan är då minskad med
  1 procentenhet.
  Pensionsskulden per 2024-12-31 sjunker markant jämfört med 2023-12-31
  på grund av förändrade beräkningsgrunder 2024. Jämfört med 2023 har brutto-
  räntorna sjunkit med två procentenheter. Det betyder att en bruttoränta om 0,5
  procent har använts under tid en förmån indexeras med prisbasbelopp eller
  följsamhetsindex, och en bruttoränta på –0,5 procent under tid en förmån in-
  dexeras med inkomstindex, balansindex eller arvodesindex. Dessa skulder är
  beräknade med beaktande av de ändringar av åldersgränser i lag (2016:1108)
  som trädde i kraft 2023-01-01.
  I posten balanserad kapitalförändring redovisas den upparbetade skulden
  från och med 2007 som avser huvudsakligen pensioner och inkomstgarantier
  samt omställningsstödet för ledamöterna inklusive sociala avgifter, därmed
  uppvisar saldot ett stort negativt belopp. Fram till och med 2023 var den ba-
  lanserade kapitalförändringen –7 366 978 tkr, under 2024 har skulden minskat
  med 2 124 214 tkr till –5 242 765 tkr.
  Fordringar
  Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräk-
  nas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens
  kurs.
  Skulder m.m.
  Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har vär-
  derats till balansdagens kurs.

58

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Övriga upplysningar

Riksdagsförvaltning har sedan budgetåret 2014 inte upprättat någon finansieringsanalys eftersom BEA-lagen inte kräver det och inte heller den tidigare gällande REA-lagen.

59

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Noter

Resultaträkning

Belopp anges i tkr 2024 2023
Not 1 Intäkter av anslag    
Utgifter enligt anslagsavräkningen 2 566 513 2 453 847
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009 –135 –252
Inköp av tillgångar avräknat mot statskapital –7 752 –7 411
Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering    
av bidrag –563 538 –535 037
Summa 1 995 088 1 911 147

Utfallet i inköp av tillgångar avräknat mot statskapital, avser fasadrenovering RÖ 7 235 tkr samt inköp av konst ca 517 tkr.

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar    
Intäkter av hyror 25 873 27 368
Service överenskommelse med JO och RiR 10 978 8 358
Försäljning riksdagstryck 3 126 2 213
Försäljning interntryckeriet 929 532
Övriga intäkter 2 116 1 523
Summa 43 023 39 994

I posten övriga intäkter, ingår bland annat försäljning av it-utrustning samt presentartiklar m.m.

Not 3 Intäkter av bidrag    
Bidrag från SPV avseende omställnings- och kompetens-    
stöd 1 084 274
Bidrag från Swerik 300 0
Bidrag från Riksbankens Jubileumsfond, Jubileumsbok    
Sveriges Riksdag 500 år 0 350
Periodisering bidrag avseende Cosac och Swerik 595 300
Summa 1 979 923
Not 4 Finansiella intäkter    
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret 9 308 5 320
Övrigt 404 39
Summa 9 713 5 359

60

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Belopp anges i tkr 2024 2023
Not 5 Kostnader för personal och ledamöter    
Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter) –830 178 –969 794
Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter) –726 559 –656 422
Summa –1 556 737 –1 626 216
– varav löne- och arvodeskostnader –956 190 –1 048 097
– varav sociala avgifter på löne- och arvodeskostnader –574 613 –556 403
– varav övriga personalkostnader –25 933 –21 716

I jämförelse mellan åren har personalkostnaderna minskat. Det beror främst på att avsättningarna till ledamöters pensioner minskat med 146 006 tkr jämfört mot 2023, på grund av förändrade beräkningsgrunder samt att bruttoräntorna sjunkit med två procentenheter jämfört med 2023.

Not 6 Kostnader för lokaler    
Lokalkostnader –120 325 –118 229
Summa –120 325 –118 229
Not 7 Finansiella kostnader    
Ränta till Riksgäldskontoret –68 944 –64 845
Övrigt –39 –24
Summa –68 983 –64 869
Not 8 Lämnade bidrag    
Stöd till politiska partier –167 977 –167 571
Stöd till partigrupperna i riksdagen –354 687 –326 844
Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer –15 000 –15 000
Nordiska rådet –17 665 –18 233
IPU –1 519 –1 435
OSSE –1 596 –1 565
Skolbidrag –2 847 –3 213
Övrigt –2 248 –1 176
Summa –563 538 –535 037

I posten övrigt ingår främst bidrag till Natos parlamentariska församling 834 tkr, Sveriges nationaldag 600 tkr och Rifo 265 tkr.

Not 9 Årets kapitalförändring    
Avskrivningar anslagsfinansierade anläggningstillgångar –8 604 –8 473
Årets förändring av avsättning för pensioner, inkomst-    
garantier och omställningsstöd till ledamöter –193 241 –339 248
Summa –201 845 –347 721

61

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Balansräkning

Belopp anges i tkr 2024 2023
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar    
Balanserade utgifter för utveckling    
IB anskaffningar 118 950 148 408
Årets anskaffningar 3 143 12 848
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde 0 –42 306
Tidigare års avskrivningar –70 920 –97 831
Årets utrangeringar, avskrivningar 0 42 059
Årets avskrivningar   –16 124 –15 148
Bokfört värde 35 049 48 030
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar    
IB anskaffningar 14 051 12 411
Årets anskaffningar 0 1 640
Tidigare års avskrivningar –9 097 –7 973
Årets utrangeringar, avskrivningar 0 0
Årets avskrivningar   –1 501 –1 124
Bokfört värde 3 453 4 954
Summa bokfört värde immateriella anläggnings-    
tillgångar 38 502 52 984
Not 11 Materiella anläggningstillgångar    
Byggnader, mark och annan fast egendom    
IB anskaffningar 3 425 766 3 420 032
Årets anskaffningar 35 697 5 733
Fört från pågående nyanläggningar 8 203 0
Tidigare års avskrivningar –955 362 –901 685
Årets avskrivningar   –54 503 –53 677
Bokfört värde 2 459 800 2 470 403
Taxeringsvärden 741 884 741 884

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6 samt Cephalus 11 som tillkom 2023. Övriga taxeringsvärden beräknades 2022, nytt taxeringsvärde beräknas vart tredje år.

Förbättringsutgifter på annans fastighet    
IB anskaffningar 68 828 65 866
Årets anskaffningar 3 986 3 860
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde 0 –897
Tidigare års avskrivningar –38 818 –32 317
Årets avskrivningar –6 685 –6 986
Årets utrangeringar, avskrivningar 0 485
Bokfört värde 27 310 30 010

62

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Belopp anges i tkr 2024 2023
Maskiner, inventarier, installationer, byggnadsinventarier m.m.    
IB anskaffningar 542 019 525 660
Årets anskaffningar 51 504 50 387
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde –14 787 –34 027
Tidigare års avskrivningar –325 859 –324 659
Årets avskrivningar –39 471 –35 226
Årets utrangeringar, avskrivningar 14 787 34 027
Bokfört värde 228 193 216 160
Pågående nyanläggningar    
IB anskaffningar 64 278 24 752
Årets anskaffningar 150 514 39 525
Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast egendom –8 203 0
Bokfört värde 206 589 64 278

Det bokförda värdet består främst av upparbetade kostnader för renovering av Cephalus 197 613 tkr, Ny godsmottagning 1 273 tkr samt Brand och utrymningslarm i RÖ 4 435 tkr m.m.

Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar 2 921 892 2 780 852
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar    
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde 2 159 2 159
Bokfört värde 2 159 2 159
Not 13 Kundfordringar    
Övriga kundfordringar 7 915 2 128
Bokfört värde 7 915 2 128

Skillnaden mellan åren avser främst Trafikkontoret 5 497 tkr, fordonshinder Mynttorget.

Not 14 Fordringar hos andra myndigheter    
Mervärdesskattefordran 33 257 26 086
Fordran JO, lokalhyra samt it-tjänster för kvartal 1 4 815 2 886
Övrigt 1 577 1 512
Summa 39 649 30 483

63

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Belopp anges i tkr 2024 2023
Not 15 Periodavgränsningsposter    
Förutbetalda hyror 26 571 27 962
Förutbetalda kostnader, årskort flyg 2 972 3 929
Förutbetalda kostnader, årskort tåg 12 920 12 504
Förutbetalda kostnader, Crayon 18 597 16 424
Förutbetalda kostnader, Telenor 0 1 940
Förutbetalda kostnader, Dustin 10 765 6 022
Förutbetalda kostnader, Kammarkollegiet avs försäkring 3 543 0
Övriga förutbetalda kostnader 8 950 7 513
Upplupna bidragsintäkter, Swerik och Cosac 895 300
Upplupna intäkter 252 3 745
Summa 85 465 80 339
Not 16 Avräkning med statsverket    
Anslag i icke räntebärande flöde    
Ingående balans 0 0
Redovisat mot anslag 182 977 182 571
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats –182 977 –182 571
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande    
flöde 0 0
Anslag i räntebärande flöde    
Ingående balans –144 106 –204 915
Redovisat mot anslag 2 383 536 2 271 276
Anslagsmedel som tillförts räntekonto –2 719 420 –2 250 467
Återbetalning av anslagsmedel 20 371 40 000
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde –459 619 –144 106
Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag    
Ingående balans 3 122 3 373
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln –135 –252
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har    
redovisats mot anslag 2 987 3 122
Summa avräkning med statsverket –456 631 –140 984
Not 17 Kassa och bank    
Behållning räntekonto i Riksgälden 544 097 216 773
  544 097 216 773

Skillnaden mellan åren beror främst på att anslaget ökade under året med 264 000 tkr via vårändringsbudgeten med anledning av ett planerat förvärv av en fastighet. Förvärvet har inte genomförts under 2024.

64

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Belopp anges i tkr

Not 18 Förändring av myndighetskapitalet      
  Stats- Donations- Balanserad Kapital- Summa
  kapital kapital kapitalförändring, förändring  
      anslagsfinansierad enligt resultat-  
      verksamhet räkningen  
Utgående balans 2023 972 467 2 059 –7 366 978 –347 721 –6 740 173
Ingående balans 2024 972 467 2 059 –7 366 978 –347 721 –6 740 173
Föregående års          
kapitalförändring –8 453 –20 –339 248 347 721  
Årets investeringar 7 752 0 0 0 7 752
Årets kapitalförändring 0 0 0 –201 845 –201 845
Årets förändring av          
avsättningar till pensioner          
samt övriga förmåner 0 0 2 463 461 0 2 463 461
Summa årets förändring 701 20 2 124 213 145 876 2 269 368
Utgående balans 2024 971 766 2 039 –5 242 765 –201 845 –4 470 805

Balanserad kapitalförändring har minskat under året, vilket beror på att avsättningar till pensioner samt övriga förmåner har sjunkit markant jämfört mot 2023. Det beror på förändrade beräkningsgrunder 2024 samt att bruttoräntorna har sjunkit med två procentenheter jämfört med 2023.

Saldot på Balanserad kapitalförändring består huvudsakligen av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. I praktiken så innebär det att kostnaderna redovisas löpande men anslagsavräkningen görs först när utbetalning av pensionerna och inkomstgarantierna sker.

65

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024  
         
  Belopp anges i tkr 2024 2023
  Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser    
  Pensioner för tjänstemän    
  Ingående avsättning 396 815
  Årets pensionskostnad –101 10
  Årets pensionsutbetalningar   –202 –429
  Utgående avsättning 93 396
  Tillkommer särskild löneskatt med 23 96
  Pensionsavsättning till ledamöter    
  Ingående avsättning 5 496 736 5 156 482
  Avsatt till pensioner –2 144 673 422 800
  Årets pensionskostnad 531 809 22 659
  Årets pensionsutbetalningar   –113 093 –105 205
  Utgående avsättning 3 770 779 5 496 736
  Tillkommer särskild löneskatt varav 426 tkr avser latenta    
  tilläggsbelopp 914 791 1 333 508
  Skillnaden mellan åren i utgående avsättning, beror främst på förändrade beräkningsgrunder
  2024 samt att bruttoräntorna sjunkit med två procentenheter jämfört med 2023. I utgående
  avsättning ingår ledamöters pensioner med 3 769 033 tkr, varav aktiva 953 126 tkr samt
  latenta tilläggsbelopp med 1 746 tkr.    
  Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen    
  Ingående avsättning 327 797 375 097
  Årets kostnad för inkomstgarantier 6 645 5 557
  Årets utgifter för inkomstgarantier   –46 136 –52 857
  Utgående avsättning 288 306 327 797
  Tillkommer särskild löneskatt med 48 367 51 592
  Tillkommer arbetsgivaravgifter med 27 944 36 176
  Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen    
  Ingående avsättning 218 779 202 623
  Årets kostnad för inkomstgarantier –20 472 –3 179
  Årets förändring av inkomstgarantier   –48 525 19 335
  Utgående avsättning 149 782 218 779
  Tillkommer särskild löneskatt med 13 943 23 454
  Tillkommer arbetsgivaravgifter med 29 003 38 364
  Omställningsstöd till ledamöter    
  Ingående avsättning 136 830 146 343
  Årets kostnad för omställningsstöd –1 182 –1 784
  Årets förändring av omställningsstöd   11 280 –7 729
  Utgående avsättning 146 928 136 830
  Tillkommer arbetsgivaravgifter med 46 165 42 991
  Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 5 436 123 7 706 718

66

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Belopp anges i tkr 2024 2023
Not 20 Övriga avsättningar    
Kompetensåtgärder    
Ingående balans 10 534 9 763
Utnyttjat under året –1 846 –415
Årets avsättningar 865 1 186
Utgående balans 9 553 10 534
Summa övriga avsättningar 9 553 10 534
Not 21 Lån i Riksgäldskontoret    
Ingående balans 1 853 447 1 827 671
Under året upptagna lån 231 253 129 157
Årets amorteringar –109 573 –103 381
Utgående balans 1 975 127 1 853 447
Av riksdagen beviljad låneram    
(enl. anslagsdirektivet) 2 340 000 2 340 000
Not 22 Periodavgränsningsposter    
Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 44 255 40 904
Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter 7 021 8 833
Övriga upplupna kostnader 12 601 5 626
Förutbetalda intäkter 3 729 1 893
Förutbetalda hyresintäkter 6 471 7 035
Summa periodavgränsningsposter 74 077 64 291

Skillnaden mellan åren avseende Övriga upplupna kostnader, beror främst på upparbetade kostnader i projekt Cephalus 5 971 tkr.

67

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Anslagsredovisning

Belopp anges i tkr 2024 2023

Not 23 Utg.omr. 01 2:1 Ap 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) 32 051 30 122

Årets tilldelade medel på ledamotsanslaget uppgår till 1 068,4 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2024 är 1 082,5 miljoner kronor vilket innebär att anslagssparandet har minskat från 39,9 till 25,9 miljoner kronor. En del av det kvarvarande anslagssparandet beräknas att användas under 2025.

Not 24 Utg.omr. 01 2:2 Ap 1 Riksdagens förvaltningsanslag    
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) 31 110 29 891

Årets tilldelade medel på förvaltningsanslaget uppgår till 1 037,0 miljoner kronor och det ingående anslagssparandet från 2023 uppgick till 87,4 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2024 är 1053,0 miljoner kronor, vilket är 16,0 miljoner kronor högre än anslaget. Under året har Riksdagsförvaltningen återlämnat 20,4 miljoner kronor av anslagssparandet vilket gör att anslagssparandet minskat till 67,0 miljoner kronor. Det höga anslagsutfallet beror bland annat på högre lönekostnader, lokalhyror samt tillträdesskydd och bevakning. En del av det kvarvarande anslagssparandet beräknas att användas under 2025.

Not 25 Utg.omr. 01 2:3 Ap 1 Riksdagens fastighetsanslag    
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) 10 500 6 300

Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år för år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För 2024 sattes anslagsnivån till 350,0 miljoner kronor. Anslaget ökade under året med 264,0 miljoner kronor via vårändringsbudgeten till 614,0 mnkr med anledning av ett planerat förvärv av en fastighet. Förvärvet har inte genomförts under 2024. Utfallet på fastighetsanslaget under 2024 uppgår till 248,1 miljoner kronor och anslagssparandet har ökat från 16,8 miljoner kronor till 382,8 miljoner kronor. Anslagssparandet beror främst på att förvärven av både det ovan nämnda, och det planerade förvärvet av mark till en ny godsmottagning, inte genomförts under året samt lägre underhållskostnader än planerat.

Not 26 Utg.omr. 01 6:5 Ap 1 Stöd till politiska partier    
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 %) 5 076 5 076

68

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

2.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter

Belopp anges i tkr

  2024 2023 2022 2021 2020
Låneram Riksgälden          
Verksamheten          
Beviljad 140 000 140 000 130 000 130 000 130 000
Utnyttjad 106 638 115 743 104 885 100 776 89 749
Fastigheter          
Beviljad 2 200 000 2 200 000 2 200 000 2 000 000 1 500 000
Utnyttjad 1 868 488 1 737 704 1 722 786 1 586 023 1 202 479
Kontokrediter Riksgälden          
Beviljad 245 542 221 047 208 588 199 145 193 017
Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 6 088*)
Räntekonto Riksgälden          
Ränteintäkter 9 308 5 320 1 887 0 34
Räntekostnader 68 944 64 845 13 744 0 3
Avgiftsintäkter          
Avgiftsintäkter som disponeras        
Avgiftsintäkter 43 023 39 994 39 034 32 038 32 385
Beräknat belopp enligt          
anslagsdirektivet 0 0 0 0 0
Anslagskredit          
Beviljad          
Riksdagens ledamöter          
och partier m.m. 32 051 30 122 29 436 29 306 29 061
Riksdagsförvaltningens          
förvaltningskostnader 31 110 29 891 29 540 27 437 25 844
Stöd till politiska partier 5 076 5 076 5 076 5 076 5 076
Riksdagens          
fastighetsanslag 10 500 6 300 3 600 3 000 3 000
Utnyttjad anslagskredit          
Riksdagens ledamöter          
och partier m.m. 0 0 0 0 0
Riksdagsförvaltningens          
förvaltningskostnader 0 0 0 0 0
Stöd till politiska partier 0 0 0 0 0
Riksdagens          
fastighetsanslag 0 0 0 0 0

69

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

  2024 2023 2022 2021 2020
Anslagssparande          
Ramanslag          
Riksdagens ledamöter          
och partier m.m. 25 876 39 932 93 640 106 283 47 488
Riksdagsförvaltningens          
förvaltningskostnader 50 992 87 371 109 585 62 969 29 522
Stöd till politiska partier 1 223 1 629 1 381 1 245 271
Riksdagens          
fastighetsanslag 382 751 16 803 1 690 72 258 63 495
Bemyndiganden          
Stöd till politiska partier 169 200 169 200 169 200 169 200 169 200
Utestående åtaganden 125 800 126 044 125 557 125 966 125 966
Stöd till riksdagspartiernas          
kvinnoorganisationer 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000
Utestående åtaganden 15 000 15 000 15 000 15 000 15 000
Personal          
Medelantalet anställda (st) 748 727 715 713 704
Antalet årsarbetskrafter (st) 687 658 646 658 648
Driftkostnad per          
årsarbetskraft**) 1 698 1 642 1 556 1 449 1 426
Kapitalförändring          
Årets –201 845 –347 721 –428 391 –133 739 –201 392
Balanserad –5 242 765 –7 366 978 –6 917 411 –6 797 633 –6 603 736

*) Jämförelsesiffran för 2020 har korrigerats med 6 088 tkr.

**) Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.

70

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024 2024/25:RS1

Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar

Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar25 som betalats ut av Riksdagsförvaltningen 2024.

Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2024

Belopp anges i kr

  Ersättning
   
Andreas Norlén, ordförande 2 318 954
Övriga uppdrag  
Kurirengruppen i Sverige AB, suppleant  
Länstidningen Östergötland AB, suppleant  
Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen Östergötland, suppleant  
   
Lena Hallengren (S), ledamot 997 742
   
Johan Löfstrand (S), ledamot 1 049 978
Övriga uppdrag  
Tekniska verken AB, ledamot  
Sveriges allmännytta AB, ordförande  
   
Mattias Bäckström Johansson (SD), ledamot 1 076 252
Övriga uppdrag  
Rebäckis AB, ledamot  
   
Linda Lindberg (SD), ledamot 1 069 362
Övriga uppdrag  
Riksbanksfullmäktige, suppleant  
   
Henrik Vinge (SD), ledamot 1 041 899
   
Jörgen Berglund (M) ledamot 947 967
   
Mattias Karlsson i Luleå (M), ledamot 1 046 572
Övriga uppdrag  
Discendo AB, ledamot  
BL Hajpa AB, ledamot  
Edusphere AB, ledamot  
   
Samuel Gonzalez Westling (V), ledamot 1 057 567
   
Daniel Bäckström (C), ledamot 770 003
Övriga uppdrag  
Länsstyrelsen Värmland insynsråd, ledamot  
   
Annika Hirvonen (MP), ledamot 951 018
Övriga uppdrag  
Migrationsverkets insynsråd, ledamot  
   

25Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som finns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2024.

71

2024/25:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

  Ersättning
   
Gunilla Carlsson (S), suppleant 921 973
Övriga uppdrag  
Liseberg AB, ledamot  
Liseberg Gäst AB, ledamot  
AB Liseberg Skår 40:17, ledamot  
ABF Vux AB, ordförande  
Bio Roy i Göteborg AB, ordförande  
Folkets Hus och Parker Service AB, ordförande  
Folkets Hus rörelsen – Fastigheten i Stockholm AB, ordförande  
   
Tomas Eneroth (S), suppleant 916 136
Övriga uppdrag  
Riksbanksfullmäktige, vice ordförande  
   
Tobias Andersson (SD), suppleant 1 104 086
   
Michael Rubbestad (SD), suppleant 939 117
Övriga uppdrag  
Mad Penguin AB, ledamot  
   
Charlotte Quensel (SD), suppleant 923 625
   
Jan Ericson (M), suppleant 918 919
Övriga uppdrag  
Riksdagens råd för Riksrevisionen, ordförande  
   
Noria Manouchi (M), suppleant 909 132
Övriga uppdrag  
Skolverkets insynsråd, ledamot  
Oljekrisnämnden, ledamot  
   
Vasiliki Tsouplaki (V), suppleant 911 552
   
Elisabeth Thand Ringqvist (C), suppleant 1 049 663
Övriga uppdrag  
Marsnen AB, ordförande  
E14 Invest AB, ledamot  
E14 Invest II AB, ledamot  
Tapster AB, ledamot  
Åre Corporate Finance AB, ledamot  
Åre Corporate Finance II AB, ledamot  
   
Camilla Hansén (MP), suppleant 895 737
   
Ingvar Mattson, riksdagsdirektör 2 283 999
   

72

RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20242024/25:RS1

Ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen26 (Belopp anges i kr)

  Ersättning
   
Carina Ståhl Herrstedt (SD), suppleant till och med den 911 121
21 november 2024  
   
Jessica Rosencrantz (M), ledamot till och med den 10 sep- 844 725
tember 2024  
   
Ulrika Heie (C), suppleant till och med den 14 november 2024 1 160 571
Övriga uppdrag  
Sätra bruk AB, ledamot  
AVUS AB, suppleant  
   
Rasmus Ling (MP), ledamot till och med 20 augusti 2024 1 007 206
Övriga uppdrag  
Polismyndighetens insynsråd, ledamot  
   

26Här redovisas ledamöter och suppleanter som har avgått ur riksdagsstyrelsen och de ersättningar som Riksdagsförvaltningen betalade ut till dem 2024. Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som finns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2024.

73

2024/25:RS1 RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2024

Årsredovisningens undertecknande

Myndighetens chef undertecknar härmed årsredovisningen för år 2024

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Stockholm 2025-02-19

Ingvar Mattson, riksdagsdirektör..................................................

Riksdagsstyrelsens ledamöter undertecknar härmed årsredovisningen för år 2024

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Stockholm 2025-02-19

Andreas Norlén, ordförande..................................................

Linda Lindberg, ledamot..................................................

Lena Hallengren, ledamot..................................................

Mattias Karlsson, ledamot..................................................

Johan Löfstrand, ledamot..................................................

Henrik Vinge, ledamot..................................................

Samuel Gonzalez Westling, ledamot ..................................................

Jörgen Berglund, ledamot..................................................

Mattias Bäckström Johansson, ledamot ..................................................

Annika Hirvonen, ledamot..................................................

Daniel Bäckström, ledamot..................................................

74