Redogörelse till riksdagen 2024/25:NR1
Nordiska rådets svenska delegations redogörelse för verksamheten under 2024
Till riksdagen
Nordiska rådets svenska delegation överlämnar härmed bifogad redogörelse för sin verksamhet under 2024.
Stockholm den 22 februari 2025
Heléne Björklund (S)
delegationsordförande
Lena Eklöf
delegationssekreterare
1
2024/25:NR1
Innehållsförteckning
2
2024/25:NR1
1Sammanfattning
Nordiska rådets 87 ledamöter möts årligen vid fem tillfällen i sina partigrupper, i presidiet och i sina utskott samt i plenar. Under året bereds ärenden som ofta föreslagits av partigrupperna och sedan beretts i presidiet eller i ett utskott och slutligen beslutats i plenar i samband med en temasession eller session. Under 2024 antog rådet 38 rekommendationer som skickades till ministerrådet eller de nordiska regeringarna och ibland till både ministerrådet och regeringarna. Island innehade ordförandeskapet för Nordiska rådet under 2024. Hu- vudtemat för Islands presidentskapsprogram var fred och säkerhet i Arktis, men också miljö och jämställdhet uppmärksammades i programmet. De frågor som återkom och fick störst utrymme under året rörde en eventuell uppdatering av Helsingforsavtalet, den geopolitiska säkerhetssituationen, nordiskt transportsamarbete och gränshinder.
Under Nordiska rådets session i Reykjavik rekommenderade Nordiska rådets medlemmar de nordiska regeringarna att förnya Helsingforsavtalet. De 62 närvarande ledamöterna röstade för rekommendationen och menade att uppdateringen behövs för att säkerställa att det nordiska samarbetet kan utvecklas i takt med tiden och att det ska avspegla den utveckling som de nordiska länderna genomgår. Rådet menade att en förnyelse förstärker samarbetets relevans och aktualitet samt rekommenderade att de fem nordiska länderna som är parter i avtalet tillsätter en arbetsgrupp som ska besluta om huruvida avtalet ska uppdateras och i så fall på vilket sätt.
Under 2024 fortsatte Nordiska rådet sitt arbete med att bidra till att stärka det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet, inklusive den civila beredskapen. Frågor om hybridhot och resiliens fortsatte att stå högt på agendan, och många diskussioner fokuserades på Nordens roll i en global värld mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det nya läget då Finland och Sverige blivit Natomedlemmar.
Arbetet mot gränshinder utgör en del av Nordiska rådets kärnverksamhet och är en viktig del för att nå visionen om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Arbetet med att lösa gränshinderproblematik blev en stor del av rådets verksamhet inte minst under
Nordiska rådets utskott arbetade under året främst med frågor om biologisk mångfald, minskning av användningen av fossila bränslen och miljöbrottslighet, hållbar utveckling inom den nordiska kultursektorn, nordisk språkpolitik, trygghet i digitala medier, ökad digital kompetens och stärkande och synliggörande av den nordiska kulturbranschen samt med frågor om infrastruktur
3
| 2024/25:NR1 | 1 SAMMANFATTNING |
| och transporter, inklusive möjligheterna till infrastrukturellt samarbete i hän- | |
| delse av en kris. | |
| Den svenska delegationen skickade rådets 38 rekommendationer till be- | |
| rörda fackutskott i riksdagen, och ledamöterna återrapporterade även muntli- | |
| gen i sina respektive utskott om tillfälle gavs. Den svenska delegationen dis- | |
| kuterade under året även vikten av att rådets arbete förankras i, och återkopplas | |
| till, de nationella parlamentens fackutskott och att rekommendationerna inklu- | |
| deras i utskottsarbetet för att hamna i rätt sammanhang och bidra till kunskaps- | |
| banken inom ett visst sakområde. | |
| Under 2024 utarbetades också det svenska presidentskapsprogrammet som | |
| fick rubriken ”Norden tillsammans – nordisk nytta och sammanhållning i en | |
| orolig tid” och som kommer att sätta sin prägel på rådets, presidiets och ut- | |
| skottens arbete under 2025. |
4
2024/25:NR1
2 Församlingens roll, uppgifter och organisering
Inom ramen för Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas samt de självstyrande områdena Färöarnas, Grönlands och Ålands parlament och regeringar. Samarbetet grundas på Helsingforsavtalet som undertecknades 1962 och har reviderats flera gånger sedan dess. Helsingforsavtalet anger att samarbetet omfattar sociala och rättsliga frågor, kultur, ekonomi och näringsliv, kommunikationer, miljö och säkerhet. Helsingforsavtalet utesluter inte samarbete även på andra områden. Nordiska rådet har även utvecklat formerna för att ge en parlamentarisk dimension till samarbetet mellan regeringarna på det
Nordiska rådets roll är att ta initiativ där man ser problem som kan lösas på nordisk nivå eller där nya möjligheter kan tas till vara genom nordiskt samarbete. Vidare är Nordiska rådet rådgivande i frågor som rör två eller flera nordiska länder. Begreppet ”nordisk nytta” är grundläggande och innebär att de nordiska länderna samarbetar om sådant de kan göra bättre tillsammans än om de agerar var för sig. Det kan handla om att förbättra medborgarnas vardag, att utbyta erfarenheter inför reformer på olika samhällsområden och att få genomslag för gemensamma nordiska värderingar i internationella sammanhang. En central del av det nordiska samarbetet är att arbeta emot alla former av gränshinder. Gränshinderfrågorna står alltid högt på dagordningen och vävs in i Nordiska rådets olika organ.
Nordiska rådet består av 87 valda medlemmar från de nordiska länderna samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Helsingforsavtalet fastställer vilka delegationer som finns och hur de är sammansatta. Varje delegation väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. Varje delegation ska bevaka att beslut genomförs i det egna landet. Av medlemmarna i rådet väljer Danmarks folketing 16 ledamöter, Finlands riksdag 18, Islands allting 7 och Norges storting och Sveriges riksdag vardera 20. Dessutom väljer Färöarnas lagting, Grönlands landsting och Ålands lagting 2 ledamöter var. Dessutom väljer varje församling lika många suppleanter som ordinarie ledamöter. Val av medlemmar och suppleanter förrättas årligen och gäller för tiden till nästa val. Vid val ska olika politiska meningsriktningar ges representation i rådet.
Rådet och presidiet leds av en president och en vicepresident från ordförandeskapslandet. Under ordförandeskapsåret deltar presidenten och vicepresidenten i flertalet möten i internationella sammanhang. Varje år utarbetar det land som har presidentskapet ett presidentskapsprogram för det kommande året. Syftet med programmet är att lyfta fram prioriteringar och fokusområden för rådets arbete samt det nordiska samarbetet. Dessutom utarbetar utskotten egna årliga arbetsprogram.
5
| 2024/25:NR1 | 2 FÖRSAMLINGENS ROLL, UPPGIFTER OCH ORGANISERING |
| Det politiska samarbetet kring sakfrågorna sker främst i partigrupperna och | |
| i de fyra fackutskotten samt i presidiet som är det administrativa ledningsor- | |
| ganet. Presidiet kan även agera plenarförsamling mellan sessionerna och lägga | |
| fram ett yttrande eller en framställning. De fyra utskotten har som huvudupp- | |
| gift att behandla ärenden inom respektive ansvarsområde och består av: ut- | |
| skottet för välfärd i Norden, utskottet för ett hållbart Norden, utskottet för till- | |
| växt och utveckling i Norden samt utskottet för kunskap och kultur i Norden. | |
| Dessutom finns en kontrollkommitté, där varje land och varje partigrupp ska | |
| vara representerad. Kontrollkommittén ska avge utlåtanden till presidiet om | |
| tolkningar av Helsingforsavtalet, andra avtal om nordiskt samarbete, arbets- | |
| ordningen och andra interna bestämmelser. De valda medlemmarna kan bilda | |
| partigrupper bestående av minst fyra medlemmar från två länder. Det är parti- | |
| grupperna som nominerar ledamöter till presidiet och utskotten. Partigrup- | |
| perna är: Socialdemokratiska gruppen, Mittengruppen, Konservativa gruppen, | |
| Nordisk grön vänster och Nordisk frihet. Partigrupperna utarbetar frågor och | |
| medlemsförslag, förbereder val och samordnar politiska ståndpunkter i aktu- | |
| ella frågor. Numera författar partigrupperna de flesta av medlemsförslagen, | |
| och de får ekonomiskt stöd för sin verksamhet. | |
| Nordiska rådets 87 ledamöter möts årligen vid fem tillfällen i sina parti- | |
| grupper, i presidiet och utskotten samt i plenar. Under året bereds ärenden som | |
| ofta föreslagits av partigrupperna, beretts i presidiet och utskott och slutligen | |
| beslutats i plenar i samband med en temasession och session. Den årliga ses- | |
| sionen äger rum i ordförandeskapslandet vecka 44 och är årets största nordiska | |
| forum för dialog mellan parlamentariker, statsministrar, oppositionsledare och | |
| fackministrar från hela Norden. Sessionen innebär en veckas möten och ar- | |
| rangemang med ungefär 800 deltagare. Sedan 2012 arrangeras också en tema- | |
| session varje år. Vid sidan av de två sessionerna möts rådet ytterligare tre | |
| gånger per år. Nordiska rådets slutsatser får oftast formen av en rekommen- | |
| dation som riktas till Nordiska ministerrådet eller en eller flera nordiska rege- | |
| ringar. Nordiska rådet följer upp och kontrollerar att rekommendationerna ge- | |
| nomförs på bästa möjliga sätt. Rådets medlemmar kan även ställa frågor till | |
| ministerrådet, ländernas regeringar samt Färöarnas och Grönlands landsstyren | |
| och Ålands landskapsstyrelse. En muntlig fråga ska ställas och besvaras vid | |
| en särskild frågestund som ordnas på förslag av presidiet i samband med en | |
| session. En skriftlig fråga ska besvaras senast sex veckor efter att den kom | |
| mottagaren tillhanda. Den svenska delegationen bidrar till detta inom ramen | |
| för arbetet i Nordiska rådet men också genom förankring i riksdagens utskott | |
| och genom kontakter med regeringen samt med organisationer, civilsamhället | |
| och enskilda medborgare. | |
| Det finns en stark önskan från parlamentarikerhåll att fortsätta att göra Nor- | |
| diska rådets arbete mer aktuellt, förbättra den nationella förankringen och ar- | |
| beta med snabbare processer. Nordiska rådet har därför genomfört ett reform- | |
| arbete i syfte att uppnå mer politisk dialog och färre konsensuslösningar. | |
| Nordiska rådets sekretariat leds av en rådsdirektör och består av 19 medar- | |
| betare och är beläget i Köpenhamn. Varje landsdelegation har medarbetare |
6
| 2 FÖRSAMLINGENS ROLL, UPPGIFTER OCH ORGANISERING | 2024/25:NR1 |
inom parlamentets förvaltning, en delegationssekreterare och medarbetare som stöder delegationen, och varje partigrupp har en generalsekreterare och ytterligare medarbetare.
Budget
Budgetramen för det nordiska samarbetet i Nordiska ministerrådet uppgick till 1 055 400 tusen danska kronor för 2024. Budgeten var den sista i den fyraåriga handlingsplan som löpte under perioden
Nordiska rådets budget för 2024 uppgick till 40 746 635 DKK. Procentsatsen för indexjusteringen låg på 3,7 %. Utgångspunkten för beräkningen av Sveriges bidrag på 12 266 283 DKK till de gemensamma kostnaderna är den budgetram om 36 946 635 DKK som presidiet antagit för delegationernas bidrag. Sveriges andel av kostnaderna för Nordiska rådet beräknas enligt en fördelningsnyckel baserad på BNI och följer Nordiska ministerrådets fördelningsnyckel. Sverige stod för 33,2 procent av kostnaderna under 2024. Det svenska bidraget utbetalas i DKK halvårsvis till Nordiska rådets sekretariat i Köpenhamn. På grund av variationer i valutakursen och ökade kostnader för tolkning och översättning har Sveriges bidrag ökat under senare år. Sedan 2020 pris- och löneomräknas budgeten med en årlig ökning med cirka
Presidiet har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp för budget- och räkenskapsrelaterade ärenden. Denna budgetordförandegrupp ska bestå av presidiemedlemmar som representerar alla partigrupper, och Nordiska rådets presidentskap ska ingå i arbetsgruppen och leda gruppens arbete. Arbetsgruppen får mandat att förbereda presidiets behandling av Nordiska rådets budget, Nordiska ministerrådets budget, disponering och prioritering av Nordiska rådets resultat och räkenskap, disponering och prioritering av presidiets medel, Nordiska rådets kvartals- och årsräkenskaper och övriga ärenden som är relaterade
7
| 2024/25:NR1 | 2 FÖRSAMLINGENS ROLL, UPPGIFTER OCH ORGANISERING |
| till Nordiska rådets eller Nordiska ministerrådets budget och räkenskaper. Den | |
| svenska delegationen äskar årligen medel till verksamheten i Nordiska rådet. | |
| En del rör bidraget till den gemensamma verksamheten och en rör den svenska | |
| delegationens egna kostnader för att delta i arbetet och täcker bland annat re- | |
| sor, hotellvistelser och traktamenten samt övrig verksamhet. En stor årlig post | |
| avsätts för Nordiska rådets årliga fasta möten i riksdagen. |
8
2024/25:NR1
3 Riksdagens delegation till församlingen
Ledamöter
Den svenska delegationen består av 20 ordinarie ledamöter och 20 suppleanter. De ordinarie ledamöterna deltar aktivt i rådets arbete, och suppleanterna ersätter ordinarie ledamöter vid behov. Nordiska rådets svenska delegations arbetsutskott består av sex ordinarie ledamöter och fem suppleanter. Vid arbetsutskottets möten deltar samtliga ordinarie ledamöter och suppleanter.
Ordinarie ledamöter
Heléne Björklund (S), ordförande Maria Stockhaus (M), vice ordförande
Angelika Bengtsson (SD), föräldraledig
Staffan Eklöf (SD)
Gunilla Carlsson (S)
Lars Püss (M)
Lars Mejern Larsson (S)
Lorena Delgado Varas (V) Johan Hultberg (M) Catarina Deremar (C) Anna Starbrink (L)
Emma Berginger (MP)
Suppleanter
Anna Vikström (S)
Marie Nicholson (M)
9
| 2024/25:NR1 | 3 RIKSDAGENS DELEGATION TILL FÖRSAMLINGEN |
| Peder Björk (S) | |
| Lars Andersson (SD) | |
| Serkan Köse (S) | |
| John E Weinerhall (M) | |
| Malin Larsson (S) | |
| Eric Palmqvist (SD) | |
| Mats Wiking (S) | |
| Alexandra Anstrell (M) | |
| Mirja Räihä (S) | |
| Yusuf Aydin (KD) | |
| Lars Wistedt (SD), ersattes av Göran Hargestam (SD) från och med den 29 | |
| oktober | |
| Lotta Johnsson Fornarve (V) | |
| Lars Johnsson (M) | |
| Ulrika Liljeberg (C) | |
| Helena Gellerman (L) | |
| Rebecka Le Moine (MP) |
Svenska delegationens arbetsutskott
Ordinarie ledamöter
Heléne Björklund (S), ordförande Maria Stockhaus (M), vice ordförande Gunilla Carlsson (S)
Lars Mejern Larsson (S)
Angelika Bengtsson (SD), ersattes av
Staffan Eklöf (SD)
Suppleanter
Lorena Delgado Varas (V)
Catarina Deremar (C)
Emma Berginger (MP)
Anna Starbrink (L)
10
| 3 RIKSDAGENS DELEGATION TILL FÖRSAMLINGEN | 2024/25:NR1 |
Utskottsfördelning
Presidiet
Heléne Björklund (S)
Maria Stockhaus (M)
Angelika Bengtsson (SD), från och med den 28 oktober 2024
Lorena Delgado Varas (V)
Anna Starbrink (L)
Utskottet för ett hållbart Norden
Johan Andersson (S) Åsa Karlsson (S)
Angelika Bengtsson (SD), till och med den 28 oktober 2024 Staffan Eklöf (SD)
Emma Berginger (MP)
Utskottet för kunskap och kultur i Norden
Lars Mejern Larsson (S), vice ordförande
Victoria Tiblom (SD)
Catarina Deremar (C)
Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden
Gunilla Carlsson (S)
Lars Püss (M)
Utskottet för välfärd i Norden
Eva Lindh (S), ordförande
Johan Hultberg (M)
Kontrollkommittén
Staffan Eklöf (SD)
11
| 2024/25:NR1 | 3 RIKSDAGENS DELEGATION TILL FÖRSAMLINGEN |
Valkommittén
Lars Mejern Larsson (S), ordförande
Angelika Bengtsson (SD)
Lars Püss (M)
Gränshindergruppen
Lars Mejern Larsson (S)
Victoria Tiblom (SD)
Maria Stockhaus (M)
Johan Hultberg (M)
Catarina Deremar (C)
Särskilda uppdrag för församlingen
Under 2024 var Gunilla Carlsson (S) ordinarie medlem och
(M)suppleant i Kulturfondens styrelse. Maria Stockhaus (M) var samtidigt ledamot i Nordiska investeringsbankens kontrollkommitté.
Inom Nordiska rådets presidium fördelas särskilt ansvar till olika ledamöter för presidiets internationella ansvarsområden. Under året hade de svenska medlemmarna särskilda ansvarsområden i presidiet enligt nedan.
| Ansvarsområden | Ledamöter |
| Arktiska parlamentarikerkonferensen | Anna Starbrink (L) och Lorena Del- |
| (CPAR) | gado Varas (V) |
| Beneluxparlamentet | Lorena Delgado Varas (V) |
| Demokratiska oppositionerna i Be- | Anna Starbrink (L) |
| larus och Ryssland | |
| Demokrati, rättsstat, mänskliga rättig- | Anna Starbrink (L) |
| heter m.m. | |
| Anna Starbrink (L) och Maria | |
| Stockhaus (M) | |
| Fredsarbete | Lorena Delgado Varas (V) |
| Parlamentariska Östersjökonferensen | Heléne Björklund (S) |
| (BSPC) | |
| USA, Kanada och Quebec | Heléne Björklund (S) |
| Tyskland och |
Anna Starbrink (L) |
| Västnordiska rådet | Maria Stockhaus (M) |
12
| 3 RIKSDAGENS DELEGATION TILL FÖRSAMLINGEN | 2024/25:NR1 |
Under året fortsatte arbetet i den grupp som presidiet tillsatte 2023 med uppdrag att ta fram en rapport med förslag på en eventuell uppdatering av Helsingforsavtalet. I arbetsgruppen deltog Lars Püss (M) som svensk representant. Under året var också Heléne Björklund (S) ordförande i Socialdemokratiska gruppen medan Lorena Delgado Varas (V) var ordförande i Nordisk grön vänster och Angelika Bengtsson (SD) var ordförande i Nordisk frihet.
13
2024/25:NR1
4 Den svenska delegationens verksamhet under 2024
Delegationsmöten
Delegationen höll sju delegationsmöten och tre arbetsutskottsmöten under året. Delegationsmötet i januari gästades av dåvarande
Vid sidan av det löpande arbetet kom årets delegationsmöten att fokuseras mycket på frågan om en eventuell uppdatering av Helsingforsavtalet och på Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska samarbetet.
Under året tog arbetsutskottet och delegationen fram ett svenskt presidentskapsprogram inför sitt ordförandeskap i Nordiska rådet och inledde diskussioner om och förberedelser inför det kommande presidentskapsåret samt sessionen i riksdagen vecka 44 och utdelningen av Nordiska rådets priser i samband med den.
Studieresor
Delegationen gjorde två studieresor under året, en till
Vid studieresan till
14
| 4 DEN SVENSKA DELEGATIONENS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
och Finland. Under eftermiddagen hölls möten i Torneå stadshus med fokus på gränshinder och regionalt samarbete tillsammans med Tornedalsrådet och representanter för de regionala gränshinderorganisationerna Gränsälvskommissionen, Nordkalottens gränstjänst och Bothnian Arc.
Vid studieresan till Öresundsregionen den
Seminarier
I samband med Nordiska rådets möten i riksdagen den
Den 11 december arrangerade den svenska delegationen en lunch i riksdagen för de nordiska ambassadörerna i Stockholm, vilket delegationen gjort några år i rad. Vid lunchen berättade varje lands ambassadör kort om läget i respektive land, och delegationens ordförande Heléne Björklund (S) berättade om det svenska presidentskapsprogrammet för Nordiska rådet 2025.
Interaktion med riksdagens utskott
Den svenska delegationen skickar årligen rådets rekommendationer till berörda fackutskott i riksdagen, och rådets ledamöter återrapporterar om tillfälle ges även muntligen till utskotten. Enligt den svenska delegationen är det viktigt att rådets arbete återkopplas till de nationella parlamentens fackutskott. Delegationen har under året lyft fram att man önskar föra en diskussion med utskotten om hur rekommendationerna bättre kan förankras i riksdagsarbetet och om arbetet på något sätt kan formaliseras och inte endast föras upp för kännedom under övriga frågor på ett utskottsmöte. Återkopplingen ska inte heller vara beroende av att det sitter en ledamot från den svenska delegationen till Nordiska rådet i utskottet. Delegationen vill att rekommendationerna
15
| 2024/25:NR1 | 4 DEN SVENSKA DELEGATIONENS VERKSAMHET UNDER 2024 |
| inkluderas i utskottsarbetet för att hamna i rätt sammanhang och bidra till kun- | |
| skapsbanken inom ett visst sakområde. | |
| I enlighet med talmannens rekommendationer om ökad interaktion mellan | |
| delegationer och utskotten deltog delegationens presidium, i nära anslutning | |
| till sessionen i Reykjavik, vid ett möte med utrikesutskottet för att särskilt in- | |
| formera om rådets arbete och diskutera en uppdatering av Helsingforsavtalet | |
| och de självstyrande områdenas status i det nordiska samarbetet. |
16
2024/25:NR1
5 Nordiska rådets verksamhet under 2024
Under 2024 antog rådet 38 rekommendationer som skickades till ministerrådet eller de nordiska regeringarna eller till både ministerrådet och regeringarna. Island innehade ordförandeskapet för Nordiska rådet under 2024. Under sessionsveckan i slutet av oktober 2023 valdes Bryndís Haraldsdóttir till ny president och Oddný G Harðardóttir till ny vicepresident för Nordiska rådet. Hu- vudtemat för Islands presidentskapsprogram var fred och säkerhet i Arktis, men också miljö och jämställdhet uppmärksammades i programmet. Avsikten med presidentskapsprogrammen är att lyfta fram de områden där man vill ta nya initiativ eller göra särskilda insatser. Det finns däremot inte utrymme i ett så kortfattat program att nämna allt det samarbete som pågår fortlöpande inom Norden eller inom Nordiska rådet. Således fortsatte såväl utskotten som presidiet sitt arbete också på andra sakområden, även om de frågor och åtgärdsförslag som togs upp i programmet betonades särskilt i rådets arbete under 2024. De frågor som återkom och fick störst utrymme under året rörde en uppdatering av Helsingforsavtalet, den geopolitiska säkerhetssituationen, nordiskt transportsamarbete och gränshinder.
Under året stod riksdagen värd för Nordiska rådets möten i februari. Mö- tena var årets första och bestod sedvanligt av partigruppsmöten och presidie- och utskottsmöten. I samband med mötena arrangerade den svenska delegationen även ett seminarium om artificiell intelligens. Den svenska delegationen stod även värd för en middag för alla rådets medlemmar.
5.1 Revidering av Helsingforsavtalet
Under 2024 fortsatte Nordiska rådet att arbeta med frågan om Helsingforsavtalets innehåll och mening och om huruvida de nordiska regeringarna bör inleda en gemensam diskussion med Nordiska rådet om en eventuell revidering av avtalet där flera av ländernas samarbetsområden finns förankrade. Helsingforsavtalet är en samarbetsöverenskommelse mellan Danmark, Finland, Is- land, Norge och Sverige och utgör grunden för det nordiska samarbetet. Avtal undertecknades den 23 mars 1962, en dag som utropats till Nordens dag. Av- talet är kort, var banbrytande när det kom och benämns som Nordens grundlag. Senast avtalet uppdaterades var 1996 i samband med Finlands och Sveriges inträde i EU. De fina orden i avtalet om gränslöst samarbete fick sig en törn under coronapandemin, då många nordbor som levde och verkade över en landsgräns inte längre kunde ta sig till arbetet, handla eller besöka sina fritidshus och släktingar i grannlandet. Flera röster i Norden har höjts för att det är dags för en uppdatering av Helsingforsavtalet, inte minst med tanke på den förändrade säkerhetssituationen. Under de senaste åren har rådet konstaterat att Nordens utrikes- och säkerhetspolitiska miljö har förändrats, bland annat genom Finlands och Sveriges Natoansökan och sedermera Natomedlemskap.
17
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
| Huruvida avtalet ska revideras eller inte är en fråga för regeringarna som är | |
| avtalsparter, och en revidering behöver initieras av de fem ländernas statsmi- | |
| nistrar. | |
| Nordiska rådets presidium tillsatte under 2023 en arbetsgrupp för att utreda | |
| behovet av en revidering av Helsingforsavtalet och för att specificera inom | |
| vilka områden en eventuell uppdatering i så fall behövs. Målet var att säker- | |
| ställa att Helsingforsavtalet skapar så bra ramar som möjligt för ett stärkt nor- | |
| diskt samarbete nu och i framtiden. Arbetsgruppen skulle bedöma behovet av | |
| att inkludera eventuella nya politikområden i avtalet och se över befintliga | |
| skrivningar. Det kan konstateras att medlemmarna i arbetsgruppen delvis hade | |
| olika förväntningar på vad gruppen skulle diskutera och vad arbetet skulle | |
| mynna ut i. Mycket av diskussionerna kom att handla om Färöarnas önskan | |
| om att vara fullvärdig part i det nordiska samarbetet, och även Grönland lyfte | |
| frågan om sin ställning i rådet. Nordiska rådets svenska delegation menade | |
| dock att dessa frågor inte hör hemma i arbetsgruppen utan är frågor för Dan- | |
| mark och Färöarna respektive Grönland samt för Finland och Åland. Om dessa | |
| områden blir självständiga behöver Helsingforsavtalet skrivas om, men detta | |
| är då en sak för regeringarna. | |
| Efter att arbetsgruppens förslag hade beretts under ett drygt år skickade pre- | |
| sidiet det till plenum för omröstning. Förslaget innehöll en rekommendation | |
| till de nordiska regeringarna att förnya Helsingforsavtalet, och det antogs vid | |
| Nordiska rådets session i Reykjavik. De 62 närvarande ledamöterna röstade | |
| enhälligt för rekommendationen och menade att uppdateringen behövs för att | |
| säkerställa att det nordiska samarbetet kan utvecklas i takt med tiden och att | |
| det ska avspegla den utveckling som de nordiska länderna genomgår. Rådet | |
| menade att en förnyelse förstärker samarbetets relevans och aktualitet. Rådet | |
| rekommenderade att de fem nordiska länderna som är parter i avtalet tillsätter | |
| en arbetsgrupp som ska besluta om huruvida avtalet ska uppdateras och på | |
| vilket sätt. Frågan om en uppdatering av Helsingforsavtalet kommer nu att | |
| sändas för behandling i de fem länderna, och regeringarna ger sedan via Nor- | |
| diska ministerrådet ett samlat svar till Nordiska rådet. | |
| Rekommendationen framhäver behovet av en klarare formulering av det | |
| nordiska samarbetets roll i fråga om att främja nordiska värden och synpunkter | |
| i EU och EES. Samtidigt föreslås mer bindande formuleringar om samarbetet | |
| när det kommer till utarbetande och implementering av nya regler. Viktiga | |
| områden som rådet anser saknas i avtalet och som är aktuella i det nordiska | |
| samarbetet är klimat, natur och hållbarhet, även om det finns ett kapitel om | |
| miljö. Därtill saknas ämnen som försvar, beredskap och samhällssäkerhet samt | |
| digitalisering, som inte heller är en del av avtalet i dag men som utgör en stor | |
| del av diskussionerna i rådet. Det internationella läget när Helsingforsavtalet | |
| ingicks har förändrats i grunden, bland annat efter att Finland och Sverige blev | |
| medlemmar i Nato. Rent språkligt är avtalet också föråldrat, och språket mot- | |
| svarar inte modernt språkbruk. | |
| Frågan om vilka som ska vara part i avtalet och de självstyrande områdenas | |
| roll och mandat finns med i rekommendationen för regeringarna att se över, |
18
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
också kopplat till de juridiska möjligheterna. Under debatterna vid sessionen i Reykjavik uttryckte den danska statsministern förståelse för att Färöarna och Grönland vill ha en starkare utrikespolitisk röst. Sveriges statsminister konstaterade att det fanns en pågående diskussion om avtalet och att det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet skulle få leda arbetet framåt. Samtidigt uttryckte den svenska statministern att Sveriges regering såg fram emot konstruktiva samtal.
5.2 Det säkerhetspolitiska läget
Under 2024 fortsatte Nordiska rådet sitt arbete med att bidra till att stärka det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet, inklusive den civila beredskapen. Frågor om hybridhot och resiliens fortsatte att stå högt på agendan, och många diskussioner fokuserades på Nordens roll i en global värld mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det nya läget då Finland och Sverige blivit Natomedlemmar. Med krig i Europa och ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge konstaterades att nordiska försvarssamtal och konsultationer är särskilt viktiga. Nordiska rådet har drivit att de nordiska länderna ska samarbeta ännu mer kring försvarsfrågor, inte minst i Arktis och Östersjöregionen. Även samarbetet med de baltiska länderna och de andra demokratiska Östersjöländerna ses som mycket viktigt, liksom ett fortsatt starkt stöd till Ukraina. Detta lyftes bland annat fram under den årliga Nordefcokonferens som Danmarks delegation till Nordiska rådet stod värd för.
Nordiska rådet antog under året en rekommendation till de nordiska länderna om att sätta samman en försvars- och säkerhetskommission där också nordiska parlamentariker ingår. Kommissionen föreslås bland annat utreda möjligheterna till tätare samarbete i förhållande till säkerhetssituationen i Arktis och Östersjön samt i fråga om hybridkrigföring och cybersäkerhet.
5.3 Gränshinder
Arbetet för att motverka gränshinder utgör en del av Nordiska rådets kärnverksamhet och är en viktig del i att nå visionen om att vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.
Arbetet med att lösa gränshinderproblematik blev en stor del av rådets verksamhet inte minst under
19
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
| till att samtliga av gruppens medlemmar har specifika ansvarsområden där de | |
| försöker bidra till att lösa specifika gränshinder. Under 2024 arbetade den | |
| svenska ledamoten Johan Hultberg (M) bland annat med digitala betallös- | |
| ningar, och under året utökade den norska betaltjänsten Vips sin verksamhet | |
| så att den nu fungerar över gränsen till Sverige. |
5.4 Nordiska rådets sessioner under 2024
Nordiska rådet håller sedan 2011 två sessioner årligen. Förutom den ordinarie sessionen på hösten hålls även en temasession på våren. Båda sessionerna består av partigruppsmöten och presidie- och utskottsmöten samt plenum. Temasessionen är två dagar lång, medan den ordinarie sessionen är fyra dagar lång.
Temasessionen
Temasessionen 2024 hölls i Torshamn på Färöarna den
Temat för sessionen var säkerhet, fred och beredskap i Nordatlanten, detta mot bakgrund av det förändrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands invasion av Ukraina samt Finland och Sveriges Natomedlemskap. Under sessionen hölls således en debatt på temat som inleddes av Nordiska rådets president Bryndís Haraldsdóttir, Färöarnas talman Aksel V Johannesen och Islands justitieminister Guðrún Hafsteinsdóttir. Viceamiral Louise Dedichen, som är Norges fasta representant i Natos militärkommitté, var inbjuden som särskild gästtalare.
Temasessionen innehöll också i sedvanlig ordning en frågestund med samarbetsministrarna, efter en presentation av deras redogörelse. I egenskap av ordförande för Nordiska ministerrådet presenterade Sveriges samarbetsminister Jessika Roswall (M) redogörelsen tillsammans med Färöarnas samarbetsminister Bjarni K Petersen.
Under temasessionen hölls också en aktualitetsdebatt om det nordiska transportsamarbetet och dess framtid. Debatten inleddes med att Gunnar Lindberg presenterade sina slutsatser av den genomlysning av det nordiska transportsamarbetet som han gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Därefter hölls en paneldiskussion där bland annat Sveriges samarbetsminister Jessika Roswall (M) deltog tillsammans med en medlem från Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling samt representanter för näringslivet och påverkansorganisationer inom transportnäringen.
Vid temasessionen presenterade också Nordiska rådets arbetsgrupp för en eventuell revidering av Helsingforsavtalet sina rekommendationer till presidiet i plenum följt av en debatt. Därtill behandlades i sedvanlig ordning ett antal medlemsförslag, där flertalet antogs i form av rekommendationer till Nordiska ministerrådet och de nordiska regeringarna. På grund av tidsbrist
20
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
ströks dock fem betänkanden av utskottet för ett hållbart Norden från dagordningen och sköts fram för behandling vid Nordiska rådets session senare under året.
I samband med temasessionen genomfördes även flera studiebesök för rådets medlemmar, då de fick besöka telekommunikationsbolaget Føroya Tele och företaget SEV som arbetar med strömförsörjning. Nordiska rådets kontrollkommitté genomförde också ett institutionsbesök på kulturcentrumet Nordens hus.
Vid temasessionen deltog observatörerna till rådet från Ungdomens Nordiska Råd och Samiskt parlamentariskt råd. Rådet hade även bjudit in gäster från Baltiska församlingen, Västnordiska rådet och Beneluxparlamentet.
Nordiska rådets 76:e session
Nordiska rådets 76:e session hölls i Reykjavik på Island den
Vid toppmötet med statsministrarna deltog de åtta statsministrarna. Försvarsministrarna representerades av Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen då Danmark under året var ordförande i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. Utrikesministrarna representerades av Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) då Sverige under 2024 var ordförande i Nordiska ministerrådet. De nordiska samarbetsministrarna representerades av Sveriges samarbetsminister Jessica Rosencrantz (M). I plenum hölls även en debatt om Nordiska ministerrådets arbete med välfärd i Norden och Nordiska ministerrådets budget. Utöver det debatterade man och fattade beslut om ett flertal medlemsförslag som rådets utskott arbetat fram under året. Samtliga medlemsförslag som debatterades antogs i form av rekommendationer till Nordiska ministerrådet och de nordiska regeringarna.
Vid Nordiska rådets session valdes de svenska ledamöterna Heléne Björklund (S) och Maria Stockhaus (M) till president respektive vicepresident för Nordiska rådet under 2025, då Sverige innehar presidentskapet i Nordiska rådet.
Under sessionen ägde även flera sidoevenemang rum. Bland annat genomfördes ett evenemang om jämställdhet och lika lön, där Islands före detta president Katrín Jakobsdóttir modererade ett panelsamtal. Den svenska ledamoten Eva Lindh (S) som är ordförande i Nordiska rådets utskott för välfärd i Norden deltog i panelen tillsammans med representanter för fackliga organisa-
21
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
| tioner och företagsorganisationer samt en representant för Finlands utrikesde- | |
| partement. | |
| Vid sessionen deltog också i sedvanlig ordning observatörerna från Ung- | |
| domens Nordiska Råd och Samiskt parlamentariskt råd. Gäster till sessionen | |
| var representanter för Baltiska församlingen, Västnordiska rådet, Benelux- | |
| parlamentet, den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parla- | |
| mentarikerkonferensen, Natos parlamentariska församling och parlamenten i | |
| Storbritannien, Skottland, Quebec och |
5.5Nordiska rådets kontakter med närområdena under 2024
Nordiska rådets samarbete med olika aktörer i Nordens närområden inleddes i mitten av
Nordiska rådet antog 2023 en uppdaterad internationell strategi med ledorden demokrati, säkerhet och klimat. Strategin definierar rådets strategiska och långsiktiga mål inom det internationella fältet. Rådet uttrycker i texten att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skakat om säkerhetsläget i Europa. Samtidigt står världen inför en akut klimatkris, och då är internationellt samarbete viktigare än någonsin. I nuläget är Norden mer enat än någonsin, och medborgarna önskar ett ännu tätare nordiskt samarbete. Nordens främsta prioritet ska vara att försvara demokrati, fred och mänskliga rättigheter och stärka vårt partnerskap med likasinnade länder. Strategin tar upp tre områden som är prioriterade: säkerhet i Norden och Nordens närområde, den regelbaserade världsordningen och den nordiska välfärdsmodellen samt hållbar utveckling i Norden och globalt. Dessutom betonas vikten av att de nordiska länderna samarbetar ännu närmare för att tillsammans möta kommande utmaningar. I den internationella strategin betonas den gröna omställningen som en förutsättning för välfärd och säkerhet i världen, då ökade klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald påverkar tillgången till mat, vatten, energi och andra naturresurser. Nordiska rådet vill vara pådrivande i sina internationella samarbeten för att den gröna omställningen genomförs och går snabbare.
För Nordiska rådet har framför allt kontakterna och samarbetet på parlamentarisk nivå med Estland, Lettland och Litauen och de tre baltiska parlamentens samarbetsorgan Baltiska församlingen fortsatt att vara av särskild vikt. Presidierna i de båda organisationerna träffas årligen för att diskutera arbetsplaner och samarbete det kommande året. Därutöver är det samarbetena med den arktiska parlamentarikerkonferensen (Conference of Parliamentarians
22
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
of the Arctic Region, CPAR) och den parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC) som betonas.
Baltiska församlingen och Nordiska rådet har varit nära partner sedan Baltiska församlingen inrättades i början av
Nordiska rådet samarbetade under många år också med Ryssland, inte minst genom att bjuda in ryska parlamentariker till de nordiska länderna. Detta samarbete minskade 2014 och avstannade helt efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Nordiska rådet fokuserar i stället på att stötta Ukraina och rysk opposition, ofta i samarbete med Baltiska församlingen.
Förr var Nordiska rådet även i kontakt med parlamentariker från tidigare års regim i Belarus i samband med Nordiska rådets årliga rundabordsmöten för demokratisk utveckling i landet, men denna kontakt upphörde efter valet i Belarus 2020. Nordiska rådet har sedan dess fortsatt sitt arbete med den demokratiska oppositionen från Belarus, även detta vanligtvis i samarbete med Baltiska församlingen och ofta med stöd från Nordiska ministerrådet och dess sekretariatskontor i Litauen.
EU är ett område i Nordiska rådets internationella strategi
23
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
Nordens grannländer i väst
Samarbetet med Nordens grannländer i väst är också fortsatt prioriterat, och Nordiska rådet har observatörsstatus i Västnordiska rådet (Island, Färöarna och Grönland). Som en följd av Storbritanniens utträde ur EU och de nära historiska och kulturella banden betonar rådet vikten av ett fortsatt samarbete med landet. Storbritanniens parlament deltog med en delegation, under ledning av den vice talmannen från det brittiska underhuset, vid sessionen i Reykjavik. Delegationen uttryckte uppskattning över de nära relationerna med Norden och framförde en önskan om mer samarbete framöver.
Presidiets arbete under 2025
Det svenska presidentskapsprogrammet ”Norden tillsammans, nordisk nytta och sammanhållning i en orolig tid” kommer att sätta sin prägel på rådets och presidiets arbete under 2025. Presidiet diskuterade gränshinder flera gånger under 2024, och presidiet har uttryckt en önskan om att stärka gränshinderarbetet. Det svenska presidentskapet vill att presidiet, och gärna alla utskotten, under varje möte lyfter ett till två specifika gränshinder och diskuterar lösningar för dessa. Presidiet har beslutat att man koordinerat ska skicka skriftliga frågor till ansvariga nordiska statsråd. Presidiet kommer att fortsätta att ha stort fokus på ansvarsområdena försvars- och säkerhetspolitik samt samhällssäkerhet inom det nordiska samarbetet.
5.6 Nordiska rådets presidium
Nordiska rådets presidium bereder övergripande politiska frågor och har ansvar för den allmänna inriktningen och utvecklingen av Nordiska rådets verksamhet samt för att denna samordnas med arbetet i de nationella parlamenten och med andra internationella organisationer. Vidare behandlar presidiet förslag inom presidiets arbetsområden, såsom budgeten för det nordiska samarbetet samt utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Presidiet är rådets högsta beslutande organ när plenarförsamlingen inte är samlad och kan då fatta beslut i dess ställe.
Nordiska rådets presidium möts årligen vid sex tillfällen och består enligt arbetsordningen av en president, en vicepresident och högst 15 andra av Nordiska rådets valda medlemmar. Varje land och partigrupp ska vara representerad i presidiet, och medlemmarna väljs av plenarförsamlingen. Svenska medlemmar i presidiet var under året Heléne Björklund (S), Maria Stockhaus (M), Lorena Delgado Varas (V), Anna Starbrink (L) och från och med oktober Angelika Bengtsson (SD).
Presidiets verksamhet under 2024
Presidiet tog under året det isländska presidentskapsprogrammets prioriterade områden, fred och säkerhet i Arktis, som utgångspunkt för sitt arbete, och
24
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
många av frågorna handlade om det nya geopolitiska och säkerhetspolitiska läget. Presidiet hanterade även ett stort antal administrativa frågor, såsom förberedelser inför årets temasession, session och internationella möten, exempelvis möten med Baltiska församlingen och rådets deltagande i FN:s klimatkonventions årliga möte (COP) och FN:s kvinnokommission (CSW). Andra ärenden handlade om rådets och ministerrådets budget och årsredovisningar. Under året antogs sex rekommendationer som presidiet arbetat fram.
Presidiet beredde under 2024 även frågor om en uppdatering av Helsingforsavtalet, fördjupat samarbete mellan Norden och Baltikum, Nordens självförsörjning och oberoende av autoritära regimer, en nordisk försvars- och säkerhetskommission, Nordiska ministerrådets budget för 2025 och Nordiska ministerrådets samarbetsprogram
Årets sommarmöte genomfördes på Västmannaöarna i Island, och bland annat gav Islands biträdande rikspolischef en dragning om Islands arbete med samhällssäkerhet och civil beredskap, framför allt kopplat till naturkatastrofer och mer specifikt i fråga om arbetet till följd av pågående vulkanaktivitet på Island.
Uppdatering av Helsingforsavtalet
Presidiet arbetade under 2024 med frågan om en eventuell revidering av Helsingforsavtalet. Den arbetsgrupp som presidiet tillsatt för att ta fram en rapport slutrapporterade sitt arbete i samband med vårens temasession. Baserat på denna rapport föreslog presidiet att Nordiska rådet vid sessionen i Reykjavik skulle rekommendera Nordiska rådets medlemmar och de nordiska regeringarna att förnya Helsingforsavtalet för att säkerställa att det nordiska samarbetet kan utvecklas i takt med tiden och att det ska avspegla den utveckling som de nordiska länderna genomgår. Presidiet menade att en förnyelse stärker samarbetets relevans och aktualitet och föreslog att de fem nordiska länderna som är parter i avtalet skulle tillsätta en arbetsgrupp som ska besluta om avtalet ska uppdateras och på vilket sätt. Rekommendationen framhäver behovet av en klarare formulering av det nordiska samarbetets roll i fråga om att främja nordiska värden och synpunkter i EU och EES. Samtidigt föreslås mer bindande formuleringar om samarbetet vid utarbetande och implementering av nya regler. Presidiet konstaterade att områden i det aktuella nordiska samarbetet som klimat, natur och hållbarhet inte nämns i avtalet, även om det finns ett kapitel om miljö. Därtill saknas ämnen som försvar, beredskap och samhällssäkerhet samt digitalisering, som inte heller är en del av avtalet i dag. Det internationella läget när Helsingforsavtalet ingicks har förändrats i grunden, bland annat efter att Finland och Sverige blev medlemmar i Nato. Frågan om vilka som ska vara part i avtalet och de självstyrande områdenas roll och
25
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
| mandat finns med i rekommendationen för regeringarna att se över, också | |
| kopplat till de juridiska möjligheterna. |
Presidiets sammansättning
Under 2024 inledde presidiet ett arbete med att se över presidiets sammansättning och eventuellt göra en ändring i rådets arbetsordning. Detta gjordes efter ett förslag från den färöiska delegationen om att säkra platser i presidiet för Färöarna, Grönland och Åland. Den danska delegationen hade även lyft i presidiet att man vill se att alla åtta delegationsordförande ska ha en plats i presidiet. En arbetsgrupp bestående av åtta presidiemedlemmar och en medlem från Ungdomens Nordiska Råd har fått i uppdrag att se över vilka konsekvenser en sådan ändring skulle ge. Arbetsgruppen tillsattes under 2024 och förväntas lämna sin rapport till presidiet under 2025.
Nordisk
Nordiska rådet bidrar med en parlamentarisk dimension i det nordiska
Under året diskuterade presidiet om en totalförsvarsrapport skulle tas fram för Norden för att få en bild av hur försvarssamarbetet kunde utvecklas framöver. Detta resulterade i en rekommendation till de nordiska regeringarna om att tillsätta en nordisk försvars- och säkerhetskommission där även parlamentariker från alla nordiska länder ingår.
En annan fråga som diskuterades under året handlade om att göra Norden självförsörjande och oberoende av auktoritära regimer. Det ledde till en rekommendation till de nordiska regeringarna om att verkställa en strategi för att förstärka självförsörjningen i Norden inom energiproduktion, reservdelar till elnätet, livsmedelsproduktion och beredskap.
Rundabordssamtal om försvarsfrågor
Försvarsfrågor stod även 2024 högt upp på dagordningen i Nordiska rådet och då med särskilt fokus på krisberedskap och samhällssäkerhet. Danmark var 2024 ordförandeland i Nordefco, och därmed bjöd Nordiska rådets danska delegation in till en försvarskonferens som hölls i Folketinget den 9 september. Under konferensen diskuterades det förändrade säkerhets- och försvarsläget i
26
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
Östersjöregionen och norra Europa till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, den nordiska utvidgningen av Nato. Deltog gjorde beslutsfattare och experter från hela de
Presidiets möten med ministersidan under Nordiska rådets session i Reykjavik
I samband med Nordiska rådets session i Reykjavik höll presidiet som vanligt ett antal möten med ministersidan. Vid mötet med den svenska statsministern diskuterades hur regeringsledarna såg på en uppföljning av Nordiska rådets rekommendation om en uppdatering av Helsingforsavtalet och nordiskt samarbete kring civil beredskap och krishantering. Presidiet höll även ett möte med de nordiska samarbetsministrarna, och vid detta möte diskuterades hur samarbetsministrarna såg på möjligheterna att gemensamt arbeta för att säkra en god uppföljning av uppdateringen av Helsingforsavtalet och så status och information om samarbetet kring prioriterade gränshinder. Tillsammans med utrikesministrarna diskuterades hur de nordiska utrikesministrarna samarbetar för fred och säkerhet i Arktis och Belarus samt för att stötta Ukraina och koordinera det stödet.
5.7 Utskottet för ett hållbart Norden
Utskottet för ett hållbart Norden arbetar med frågor som rör klimatet, miljö- och naturskydd, hållbart användande av naturresurser, biologisk mångfald, jord- och skogsbruk, fiskeriförvaltning samt livsmedel och konsumentskydd. Svenska medlemmar i utskottet var under 2024 Angelika Bengtsson (SD), Emma Berginger (MP), Johan Andersson (S), Staffan Eklöf (SD) och Åsa Karlsson (S).
Utskottets verksamhet under 2024
Utskottet för ett hållbart Norden höll fem möten under 2024. Under året fokuserade utskottet särskilt på frågor om biologisk mångfald, minskad användning av fossila bränslen och miljöbrottslighet. Frågor som rör Östersjön, inklusive hållbart strömmingsfiske, och livsmedelssäkerhet diskuterades också. Ett nytt område som diskuterades under året är hållbar textilproduktion och möjligheten att ha gemensamma principer i Norden för textilproducenternas ansvar.
Under sessionen i Reykjavik hade utskottet en politisk dialog med Islands minister för miljö, energi och klimat Gudlaugur Thór Thórdarson.
Utskottets sommarmöte hölls i Kiruna i Sverige och fokuserades på hållbar gruvdrift, hållbar turism, urbefolkningens levnadsvillkor och klimatförändringar. Studiebesök gjordes bland annat till LKAB:s gruva, Esrange Space Center, det samiska kulturcentret Nutti Sámi Siida, Abisko naturvetenskapliga station och ishotellet i Jukkasjärvi. Utskottet träffade även tjänstemän på Ki- runa stad och en kommunpolitiker från Kiruna.
27
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
| Under året tog utskottet också emot flera besök, bland annat av företaget | |
| Heidelberg Materials Sweden som gör cement och betong och arbetar med att | |
| minska koldioxidutsläppen kopplade till sin verksamhet. Även företaget Bre- | |
| vik CCS, som arbetar med infångning och lagring av koldioxid, besökte ut- | |
| skottet. Vidare besöktes utskottet av Unescos biosfärprogram (”Man and the | |
| Biosphere”), som jobbar med lokala insatser för biologisk mångfald. Flera | |
| gånger fick utskottet även besök av Nordiska ministerrådet. | |
| Under året antogs 16 rekommendationer som utskottet arbetat fram. Utskot- | |
| tet fick också svar på flera rekommendationer, varav de flesta svar godkändes | |
| medan politisk dialog önskades om bland annat internationell miljöbrottslighet | |
| och ekocidlagstiftning. Under året ställde utskottet också frågor till de nor- | |
| diska regeringarna, bland annat om förhållningsregler för djuphavsgruvdrift | |
| som var en omdiskuterad fråga i utskottet. |
Andra aktiviteter
Utskottet deltog liksom tidigare år med två ledamöter vid FN:s klimattoppmöte och två ledamöter vid konferensen för biologisk mångfald. Klimattoppmötet COP28 hölls i Dubai i Förenade Arabemiraten, och konferensen för biologisk mångfald, COP15, hölls i Montreal i Kanada.
Under året öppnades ungdomsfonden för klimat och biologisk mångfald för ansökningar. Fonden upprättades efter att en rekommendation som arbetats fram i utskottet antogs under 2023.
Utskottets verksamhet under 2025
Under 2025 avser utskottet att arbeta vidare med frågor om bland annat biologisk mångfald, Östersjön och livsmedelssäkerhet. Det finns bland annat ärenden om reducerat matsvinn som påbörjades under 2024 men inte slutbehandlades. Vid sessionen i Reykjavik presenterades också ett nytt ärende som ska behandlas framöver om polarbränslen för ett välmående Arktis. Utskottets sommarmöte 2025 ska hållas i Stavanger i Norge och bland annat fokuseras på hållbar turism och elektrifierade transporter.
5.8 Utskottet för kunskap och kultur i Norden
Utskottet för kunskap och kultur i Norden behandlar frågor som rör kultur, utbildning och forskning, språksamarbete och digitaliseringsfrågor. Utskottet arbetar även med frågor kopplade till civil- och frivilligsamhällets roll i förhållande till kultur och utbildning samt med idrotts- och friluftsfrågor. Svenska medlemmar i utskottet var under 2024 Lars Mejern Larsson (S), Catarina Deremar (C) och Victoria Tiblom (SD). Lars Mejern Larsson (S) var under året vice ordförande i utskottet.
28
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
Utskottets verksamhet under 2024
Utskottet höll fem möten under året och fokuserade främst på hållbar utveckling inom den nordiska kultursektorn, nordisk språkpolitik, trygghet i digitala medier i form av ökad digital kompetens och mediekunskap samt stärkande och synliggörande av den nordiska kulturbranschen. Främjande av allmän läs- och skrivförmåga i Norden samt stärkande av nordiska elevers studieresultat var också centrala frågor.
Utskottets sommarmöte hölls i Vestfold i Norge och fokuserades på den nordiska kulturbranschen. Där gästades utskottet bland annat av Nordiska Film
&TV Fond, norska förläggarföreningen och Musikk Instrument Akademiet. Utskottet genomförde även studiebesök till Slottsfjellet och Slottsfjellsmuseet och Geitmyra matkultursenter for barn, främst Kulturhuset 37 som är en arena där ungdomar kan utöva, producera och uppleva kultur. Under året tog utskottet även emot besök av Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand, som presenterade samarbetsprogrammet för kulturområdet
Under året antogs fyra rekommendationer som utskottet arbetat med. De behandlar nordisk språkpolitik, en nordisk insats för att hjälpa studenter i instabila länder, en utlåningsordning för kulturskatter mellan nordiska institutioner samt ett delegationsförslag om Pisaundersökning. Utskottet fick även svar på nio rekommendationer, varav de flesta svar godkändes medan politisk dialog önskades om rekommendationen om en gemensam nordisk pilgrimssatsning och rekommendationen om etablering av ett center för nukleär kompetens. För den första hölls en politisk dialog under året med de nordiska kulturministrarna, och vid det mötet frågade även utskottet kulturministrarna om prioriteringarna för samarbetsprogrammet inom kulturområdet
Under året ställde utskottet också en skriftlig fråga till de nordiska regeringarna om den framtida finansieringen av Orkester Norden. Utskottet uppmanade samarbetsministrarna att för kultursamarbetet 2025 finna en permanent finansieringslösning för organisationen, inklusive ett antal andra relaterade kulturprojekt. Nordiska ministerrådet svarade att det i budgeten för 2025 ingår ett stödprogram för civilsamhällesorganisationer i Norden. Budgetposten är till för att samla projektstöd och ge nordiska civilsamhällesorganisationer möjlighet att söka fortsatt organisationsbidrag, vilket bland annat är en möjlighet för Orkester Norden.
Andra aktiviteter
Lars Mejern Larsson (S) representerade utskottet vid ett möte i Baltiska församlingens utskott för utbildning, forskning och kultur i Tartu i Estland den
29
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
Utskottets verksamhet under 2025
Under 2025 avser utskottet att arbeta vidare med frågor kring kulturens roll inom
Utskottet avser också att bjuda in en expert för att informera om statusen för samiska läromedel, vilket beslutades i samband med behandlingen av ett förslag om att öka produktionen av samiska läromedel och utbildningen av samiska lärare.
Under 2025 kommer utskottet också att följa upp en rekommendation om ett tryggt digitalt Norden för barn och unga där Nordiska ministerrådet rekommenderades att tillsätta en arbetsgrupp om digitala medier för att undersöka möjligheterna att stärka det digitala konsumentskyddet i Norden genom gemensam nordisk reglering och nationella initiativ.
Utskottets sommarmöte 2025 kommer att hållas i Åbo i Finland.
5.9 Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden
Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden arbetar med frågor som handlar om arbetsmarknad och arbetsmiljö, näringsliv, energi, digitalisering, bekämpande av gränshinder, transporter och transportsäkerhet samt finanspolitik och ekonomisk politik. Utskottet har det samlade operativa ansvaret för arbetet med gränshinder även om övriga utskott också arbetar med frågan inom sina respektive politikområden. Svenska medlemmar i utskottet var under 2024 Gunilla Carlsson (S),
Utskottets verksamhet under 2024
Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden höll fem möten under 2024. Un- der året fokuserade utskottet särskilt på frågor om infrastruktur och transporter, inklusive möjligheterna till infrastrukturellt samarbete i händelse av en kris. Det nordiska skatteavtalet och det gemensamma gränshinderarbetet behandlades också i flera av utskottens ärenden. Ett nytt område som diskuterades under året var artificiell intelligens och inrättandet av ett nordiskt tvärsektoriellt kunskapscenter om dess teknik och användning.
Utskottets sommarmöte hölls i Kiruna i Sverige och fokuserades på näringsfrågor och utmaningar inom transportområdet. Under mötet tog utskottet emot representanter för Narviks hamn och diskuterade regional tillväxt,
30
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
godstransporter och förutsättningar för militär förflyttning i
Under året tog utskottet emot flera besök, bland annat av representanter för Nordforsk, Botniska korridoren, den nordiska bank- och betalningsinfrastrukturen P27, Nordic Smart Government and Business och ett antal aktörer inom transportområdet i Norden, däribland Nordic Logistics Association och Forum for Nordisk Jernbanesamarbejde (NJS). Vidare besöktes utskottet av företrädare för Nordiska ministerrådet, däribland av representanter för Gränshinderrådet då utskottet gett synpunkter på arbetet med att riva gränshinder i Norden.
Under året antogs fyra rekommendationer som utskottet arbetat fram. Ut- skottet fick också svar på flera rekommendationer, bland annat om ungdomslöshet, det nordiska skatteavtalet och gränskommittéernas utformning och finansiering. Utskottet beslutade att önska politisk dialog i flera fall men godkände svaret på en rekommendation om att utöka det nordiska polis- och tullsamarbetet. Under året ställde utskottet också frågor till de nordiska regeringarna om gemensamma nordiska byggregler, om utökat samarbete kring infrastrukturplaner och om att påskynda arbetet med att riva gränshinder.
Andra aktiviteter
Representanter för utskottet deltog också i möten utanför Nordiska rådets ordinarie möteskalender under 2024.
Utskottets verksamhet under 2025
Under 2025 avser utskottet att arbeta vidare med frågor om bland annat att förenkla banköverföringar och digitala lösningar över gränserna i Norden. Vid sessionen i Reykjavik presenterades också nya ärenden som ska behandlas under 2025, om anpassning av
Gränshindergruppen
Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden bär huvudansvaret för gränshinderfrågor. I praktiken har dock gränshindergruppen, en arbetsgrupp som ligger under utskottet, hand om många av gränshinderfrågorna. I gruppen ingår
31
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
| medlemmar från Nordiska rådets samtliga utskott och presidiet samt Nordiska | |
| rådets representant i Gränshinderrådet. De svenska medlemmarna i gränshinder- | |
| gruppen var under året |
|
| berg (M), |
|
| haus (M), |
|
| Under 2024 hade gränshindergruppen fyra möten samt två samrådsmöten | |
| med Gränshinderrådet. Gränshindergruppen tog också emot flera besök, bland | |
| annat av Färöarnas talman Bjørt Samuelsen som berättade om hur Färöarna | |
| integrerat en gränshinderanalys i sitt arbete med nya lagar för att kontrollera | |
| att de nya lagarna inte skapar nya gränshinder. | |
| Gränshindergruppen fortsatte under året att fokusera på några prioriterade | |
| gränshinder inom vissa områden. Under 2024 var dessa temaområden yrkes- | |
| utbildningar och erkännande av branschreglerade yrkeskvalifikationer, skatte- | |
| relaterade gränshinder och infrastruktur med fokus på digitalisering och trans- | |
| porter. | |
| Vid gränshindergruppens möten finns en stående dagordningspunkt där | |
| gruppen granskar ej avklarade gränshinder utifrån gränshinderdatabasen. | |
| Gruppen konstaterade under året att antalet avklarade gränshinder minskat | |
| jämfört med tidigare år, vilket kan bero på att de gränshinder som var enklast | |
| att lösa redan lösts medan de som finns kvar är särskilt komplicerade att lösa. | |
| En fråga som lyftes under året var att hinder som konstateras som att de ej kan | |
| lösas avskrivs i gränshinderdatabasen som ”avklarade”, något som gruppen | |
| menar är missvisande då gränshindren fortsatt kvarstår. I dialog med Gräns- | |
| hinderrådet framförde gränshindergruppen att olösta hinder bör ligga kvar i | |
| databasen och följas upp med jämna mellanrum för att se om förutsättningarna | |
| för att lösa hindren ändrats och för att kontinuerligt utvärdera om det går att | |
| lösa hindren eller inte. | |
| Gränshindergruppen noterade att tre gränshinder som varit prioriterade se- | |
| dan 2014 är särskilt svåra att lösa, nämligen rätt till tjänstledighet för politiskt | |
| uppdrag vid arbete i ett annat nordiskt land, erkännande av färöiska körkort | |
| och att man inte kan få närståendepenning om inte både vårdaren och den sjuke | |
| är försäkrade i Sverige. Bland de prioriterade gränshindren fanns också tre co- | |
| ronarelaterade störningar, vilka var beskattning av gränspendlare vid ofrivil- | |
| ligt hemarbete i bosättningslandet, registreringskrav för utländska arbetsgivare | |
| vars anställda utför arbete i Sverige (i form av arbetsgivarregistrering eller in- | |
| tyg om skattebefrielse) och barn- och umgängesrätt i förhållande till delad | |
| vårdnad när föräldrarna bor i olika nordiska länder. Under året identifierades | |
| även två nya gränshinder: beskattning av pensioner när man bor i ett annat | |
| land än utbetalningslandet och upprättande av det danska |
|
| de som inte bor i Danmark. | |
| Under 2023 arbetade gränshindergruppen med att tydligare definiera sitt | |
| uppdrag och specificera hur den mer konkret kan bidra till att riva gränshinder. | |
| Detta ledde till en ny arbetsmetod som vidareutvecklades under 2024 bland | |
| annat genom att gränshindergruppens medlemmar fick ett särskilt ansvar för |
32
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
att försöka undanröja specifika gränshinder. Samtliga av gruppens medlemmar hade i slutet av 2024 valt specifika hinder som de arbetade med.
Gränshindergruppen har en kontinuerlig dialog med Gränshinderrådet. Un- der året genomgick Gränshinderrådet vissa förändringar. Bland annat ändrades dess sammansättning, vilket medförde att Nordiska rådet inte längre kommer att ha möjlighet att ha en representant i Gränshinderrådet. Det tycker gränshindergruppen är olyckligt, vilket man framfört till Gränshinderrådet.
Under 2025 avser gränshindergruppen att hålla fyra möten, i samband med alla Nordiska rådets möten förutom sommarmötena.
5.10 Utskottet för välfärd i Norden
Utskottet för välfärd i Norden behandlar frågor som rör den nordiska välfärdsmodellen och hållbara lösningar inom det sociala området och jämställdhetsområdet. Detta innebär frågor som handlar om socialt utsatta barn och unga, funktionshinder, psykisk ohälsa, narkotika och missbruk. Även ämnen som jämställdhet,
Utskottets verksamhet under 2024
Utskottet för välfärd i Norden höll fem möten under 2024. Under året fokuserade utskottet särskilt på frågor om äldrepolitik,
Utskottet tog under året emot flera besök vid sina möten, bland annat av Färöarnas justitieminister Bjarni Kárason Petersen som informerade om abortlagstiftningen på Färöarna. Även representanter för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, Forsvarets forskningsinstitutt i Norge, Nationella sekretariatet för genusforskning, Dansk Ehrverv, Nordforsk, Nordens välfärdscenter, Spinal Cord Injury Iceland och Nordiskt institut för kunskap om kön (NIKK) besökte utskottet och informerade om sina respektive verksamheter.
33
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
| Utskottets sommarmöte hölls på Jylland i Danmark och fokuserades bland | |
| annat på bostadspolitik och Danmarks äldrereform. Studiebesök gjordes till | |
| bostadsprojektet Generationernes Hus, ungdomsrådgivningen Headspace, | |
| Center for Innovation, Syddjurs missbruksbehandlingscenter, investeringsfon- | |
| den Den sociale kapitalfond och ett demensboende. | |
| Under året höll utskottet ett samrådsmöte med Färöarnas och Ålands jäm- | |
| ställdhetsministrar, Sirið Stenberg och Arsim Zekaj. Temat för samrådsmötet | |
| var villkor och rättigheter för |
|
| i Norden. Utskottet hade även en politisk dialog med Sveriges sjukvårdsmi- | |
| nister Acko Ankarberg om estetiska injektioner och andra kirurgiska skönhets- | |
| ingrepp. |
Andra aktiviteter
Utskottet deltog liksom tidigare år med två ledamöter vid FN:s kvinnokommission (Commission on the Status of Women, CSW) i mars i New York. Eva Lindh (S) var en av representanterna och deltog förutom vid CSW även i ett mötesprogram anordnat av Nordiska rådet. Eva Lindh (S) var också en av flera från utskottet som deltog som talare vid ett webbinarium i juni som anordnades för nordiska parlamentariker om kvinnligt ledarskap och demokratiska värderingar. Det isländska presidentskapet i rådet var värdar för webbinariet.
Utskottets verksamhet under 2025
Under 2025 avser utskottet att arbeta vidare med samma frågor som var i fokus under 2024. Inom området utsatta barn och unga kommer dock barn på flykt att inkluderas och få mer uppmärksamhet, liksom barn och unga med missbruk.
Det finns flera ärenden som utskottet började behandla under 2024 men som inte slutbehandlades, och dessa kommer utskottet att arbeta vidare med under 2025. Bland annat gäller det ett ärende om äldreomsorg. Utöver det vill utskottet lyfta ett antal teman och budskap, såsom den nordiska välfärdsmodellen, våld mot kvinnor och ekonomisk jämställdhet. Utskottet avser att delta i CSW även 2025. Utskottets sommarmöte 2025 ska hållas i Tromsö i Norge.
5.11 Kontrollkommittén
Kontrollkommitténs verksamhet under 2024
Nordiska rådets kontrollkommitté har i enlighet med rådets arbetsordning i uppgift att utföra den parlamentariska kontrollen av det arbete som finansieras med gemensamma nordiska medel samt genomföra annan kontroll som plenarförsamlingen beslutar om. Kontrollkommittén kan avge uttalanden till presidiet om bland annat tolkningen av Helsingforsavtalet, andra avtal om nordiskt samarbete och andra interna bestämmelser. Sedan 2011 genomför kontrollkommittén regelbundna kontrollbesök hos de nordiska institutioner som får
34
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
stöd från Nordiska ministerrådet. Syftet med besöken är att belysa den nordiska nytta som institutionen bidrar till och efter besöken utarbetas en rapport som sänds till institutionen, Nordiska ministerrådet, det utskott inom Nordiska rådet som täcker institutionens område samt Nordiska rådets presidium. Under 2024 var
Under 2024 höll kontrollkommittén fyra möten. Vid sitt första möte för året återgick kontrollkommittén till de granskningsuppgifter som beslutats om under föregående år. Kontrollkommittén påbörjade också ett arbete med att se över de mallar för medlemsförslag som finns inom Nordiska rådet, detta för att uppnå bäst möjliga nordiska nytta i de medlemsförslag som läggs fram. Medlemmarna i kommittén lyfte också behovet av att undersöka vad som sker efter att resolutioner skickats till regeringarna. Det konstaterades att det ofta är lång väntan på politisk dialog, och ibland händer det att dialoger inte blir av. Det efterlystes en uppföljning i form av en översikt över de rekommendationer som har sänts till ministerrådet. Vidare beslutade kommittén att göra en utvärdering av det informationspaket som delas till nya medlemmar. Kontrollkommittén bad också om information om omorganiseringen av Nordiska rådets kommunikationsarbete.
Institutionsbesök
Kontrollkommittén genomförde under året ett besök till Nordens hus på Färöarna. I samband med besöket noterade kontrollkommittén att huset fungerar som en viktig länk till det övriga Norden samt att huset är en viktig lokal aktör inom kulturlivet på Färöarna. Kontrollkommittén lyfte också fram det viktiga arbete med jämlikhet och
Övriga uppgifter – utredningar
Kontrollkommittén genomförde två utredningar under 2024. Den ena var en uppföljning av Nordiska ministerrådets beslutade aktivitetsplan. Nordiska ministerrådet deltog i kontrollkommitténs möte i april för att informera om arbetet med att följa upp danska riksrevisionens brev till Nordiska ministerrådet om
35
| 2024/25:NR1 | 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 |
| Den andra utredningen under 2024 bestod i att kontrollkommittén gick ige- | |
| nom Nordiska rådets arbetsgång och processer. | |
| Kontrollkommittén gick även igenom partigruppernas räkenskaper för | |
| 2023 och de tillhörande revisionsrapporterna mot bakgrund av reglerna för | |
| partistöd. Kommittén hade inget att anmärka på i fråga om partigruppernas | |
| räkenskaper. | |
| Kontrollkommittén mottog även revisionsrapporter från de tre nordiska in- | |
| stitutionerna som revideras av den danska riksrevisionen. Det är kommitténs | |
| uppgift att kommentera revisionsrapporten över Nordiska rådets räkenskaper. |
Kontrollkommitténs verksamhet under 2025
Förutom de årligt återkommande uppgifterna kommer kontrollkommittén under 2025 att arbeta vidare med översynen av de nordiska institutionernas olika verksamheter, inklusive en genomgång av beviljningsbreven. Medlemmarna har också framfört en önskan om att få en statusrapport över ministerrådets arbete kring Riksrevisionens kommentarer i den senaste revisionsrapporten, speciellt gällande
5.12 Övrigt
Nordiska rådets priser
Nordiska rådets priser delas ut en gång per år i samband med sessionen. Priser delas ut i kategorierna litteratur, barn- och ungdomslitteratur, film, musik och miljö. Av priserna är litteraturpriset, som instiftades 1962, det äldsta och barn- och ungdomslitteraturpriset, som instiftades 2013, det yngsta. Nomineringsproceduren och bedömningskommittéernas sammansättning skiljer sig åt för priserna. Syftet med utdelningen av priserna är att öka intresset för det nordiska kultursamhället och miljösamarbetet och bidra till att uppmärksamma enastående nordiska konstnärliga alster och miljömässiga insatser.
Det land som är ordförandeland i Nordiska rådet och anordnar sessionen svarar för Nordiska rådets prisutdelning. År 2024 hölls prisutdelningen i mindre format än tidigare, efter ett beslut av presidiet om att prisutdelningen inte skulle vara lika kostsam och resurskrävande som tidigare år. Prisutdelningen skedde i två delar, där prisvinnarna presenterades under sessionens första dag och priserna delades ut under isländska regeringens mottagning under sessionens andra dag.
Följande personer tog emot Nordiska rådets priser 2024:
•Nordiska rådets miljöpris gick till Arnhildur Pálmadóttir från Island för hennes interdisciplinära intresse och fokus på att reducera koldioxidutsläpp och öka cirkularitet inom byggbranschen.
36
| 5 NORDISKA RÅDETS VERKSAMHET UNDER 2024 | 2024/25:NR1 |
•Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris gick till tecknaren Jakob Martin Strid från Danmark för ”Den fantastiske bus”.
•Nordiska rådets musikpris gick till Rune Glerup från Danmark för verket
”Om Lys og Lethed”. Konserten beställdes av DR Symfoniorkestret och
är skriven till och i tät dialog med violinisten Isabelle Faust.
•Nordiska rådets filmpris gick till den norska filmen ”Sex”, skriven och regisserad av Dag Johan Haugerud och producerad av Yngve Sæther och Hege Hauff Hvattum för Motlys.
•Nordiska rådets litteraturpris gick till Niels Fredrik Dahl från Norge för romanen ”Fars rygg”.
37
2024/25:NR1
6 Planer för verksamheten under 2025
Sverige är ordförandeland i Nordiska rådet 2025, och under 2024 arbetade delegationen med att ta fram ett svenskt presidentskapsprogram som kommer att sätta sin prägel på årets möten och på sessionen, som äger rum i riksdagen vecka 44. Delegationen enades om att temat för programmet skulle vara ”Norden tillsammans – Nordisk nytta och sammanhållning i en orolig tid” och att det skulle lyfta fram nordisk vardagsnytta, ett integrerat Norden, sammanhållning och nationell förankring. Fri rörlighet och samarbete över landsgränserna är bärande element. Den svenska delegationen vill att arbetet med att ta bort gränshinder och motverka att nya uppstår ska vara centralt, accelereras och sättas högst på den nordiska dagordningen under 2025. Målsättningen att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030 är vägledande.
Vid sessionen i Reykjavik vecka 44 valdes för 2025, efter nominering från svenska delegationen, Heléne Björklund (S) till president och Maria Stockhaus
(M)till vicepresident. Det svenska presidentskapet leder rådets arbete under 2025 och kommer även att representera rådet i olika internationella sammanhang.
Sveriges riksdag står under året värd för Nordiska rådets 77:e session, som äger rum i riksdagen i Stockholm vecka 44. Då kommer man även att arrangera och stå värd för utdelningen av Nordiska rådets priser.
Nordiska rådets mötesplan 2025
| Danmark | Nordiska rådets gemen- | |
| samma möten | ||
| 31 |
Finland | Nordiska rådets gemen- |
| samma möten och tema- | ||
| session | ||
| Sverige | Presidiets sommarmöte | |
| Olika platser i Norden | Utskottens sommar- | |
| möten | ||
| Norge | Nordiska rådets gemen- | |
| samma möten | ||
| Sverige | Nordiska rådets ge- | |
| mensamma möten och | ||
| session | ||
| Island | Presidiemöte |
38
2024/25:NR1
7 Den parlamentariska Östersjökonferensen
Östersjösamarbetet på parlamentarisk nivå äger rum inom ramen för den parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC). Konferensen hålls varje år och samlar parlamentariker från tio nationella parlament, sju regionala parlament, Europaparlamentet, interparlamentariska organisationer samt observatörer. Den första parlamentariska Östersjökonferensen arrangerades 1991 på initiativ av Nordiska rådet.
Syftet med samarbetet är att främja den parlamentariska dialogen i Östersjöregionen, på såväl nationell som regional nivå, och att påverka utvecklingen av regeringarnas samarbete genom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Målet är att främja en miljömässigt och socialt hållbar utveckling i regionen. Samarbetet bidrar till ett ökat informationsutbyte och nätverksbyggande mellan parlamentariker från Östersjöregionen.
Vid den årliga konferensen redogörs för regeringssamarbete som rör regionen, det vill säga CBSS, den nordliga dimensionen samt EU:s Östersjöstrategi. Vidare behandlas situationen i regionen vad gäller samarbetet generellt och därtill specifikt inom vissa valda politikområden. På senare år har ämnen som säkerhet, miljö, klimat, hav, energi, turism, digitalisering, arbetsmarknad, migration och demokrati behandlats vid konferenserna. På flera av dessa områden har BSPC tillsatt arbetsgrupper med uppgift att utarbeta rapporter med politiska rekommendationer. Vid konferensen antas en resolution som riktar sig till medlemsländernas regeringar, CBSS och EU.
Sedan valet 2018 har riksdagen en fast delegation till BSPC. Den partipolitiska fördelningen under innevarande mandatperiod har gjorts enligt invalsordningen en SD, en S, en M, en MP och en SD. Delegationen utses av talmannen efter samråd med gruppledarna.
7.1 Den 33:e parlamentariska Östersjökonferensen
Den 33:e parlamentariska Östersjökonferensen ägde rum den
Konferensen samlade ett
39
| 2024/25:NR1 | 7 DEN PARLAMENTARISKA ÖSTERSJÖKONFERENSEN |
| sentanter, ungdomsrepresentanter, experter, observatörer och inbjudna gäster | |
| från Östersjöregionen. Från riksdagens delegation deltog ordförande Staffan | |
| Eklöf (SD), vice ordförande Hanna Westerén (S) och Emma Nohrén (MP). | |
| Även ordföranden i Nordiska rådets svenska delegation, Heléne Björklund (S), | |
| deltog i konferensen, som representant för Nordiska rådet. | |
| Vid konferensen antogs en resolution, ett gemensamt offentligt uttalande, | |
| med ett antal rekommendationer riktade bland annat till medlemsländernas re- | |
| geringar. Rekommendationerna fokuserar på aktuella utmaningar i regionen, | |
| och handlar bland annat om vikten av att stärka samarbetet inom en rad områ- | |
| den och att främja säkerhet och stabilitet, exempelvis i fråga om trygg energi- | |
| försörjning, försvarssamarbete, förbättrade transporter och digital konnektivi- | |
| tet. Resolutionen innehöll också ett uttalat fortsatt fullt stöd till Ukraina och | |
| upprepat fördömande av Rysslands fullskaliga invasion av landet. Resolutionen | |
| lyfte även främjande av gränsöverskridande projekt och åtgärder för att skydda | |
| miljön och bekämpa klimatförändringar. Under konferensen presenterades | |
| även det pågående arbetet i Östersjökonferensens arbetsgrupp för energitrygg- | |
| het, självförsörjning, resiliens och konnektivitet, där riksdagsledamoten Jesper | |
| Skalberg Karlsson (M) ingår som medlem. I samband med konferensen ägde | |
| liksom tidigare år även ett parlamentariskt ungdomsforum rum, Baltic Sea Par- | |
| liamentary Youth Forum, den |
|
| dialog och meningsfullt utbyte mellan ungdomar och beslutsfattare i Östersjö- | |
| regionen. | |
| Vid forumet tog ungdomsrepresentanterna fram ett antal rekommendationer | |
| kring konferensens huvudfrågor, som sedan presenterades under |
|
| ferensen. | |
| I samband med konferensen avslutades Danmarks ordförandeskap för | |
| Östersjökonferensen |
|
| den 34:e i raden, är planerad att hållas i Mariehamn i augusti 2025. |
7.2 Den ständiga kommittén
BSPC:s ständiga kommitté (Standing Committee of the Baltic Sea Parliamentary Conference) är konferensens fasta politiska organ. Kommittén har som främsta uppgift att i samarbete med värdlandet förbereda den årliga konferensen och att förbereda och följa upp BSPC:s resolutioner. Den ständiga kommittén samarbetar med CBSS och har kontakter med andra relevanta organisationer som är verksamma i regionen. Vidare svarar kommittén för konferensens finansiering och administration. Kommittén består sedan 2012 av representanter för samtliga nationella och regionala parlament som deltar i samarbetet och därutöver av en representant vardera för Nordiska rådet, Europaparlamentet och Baltiska församlingen.
Den ständiga kommittén höll fem möten under året. Arbetet präglades bland annat av diskussioner om sekretariatsfunktionen för BSPC, dess organisation och placering samt om hur BSPC:s framtida generalsekreterare ska tillsättas. Även säkerhetsläget i Östersjöregionen var ett dominerande tema.
40
| 7 DEN PARLAMENTARISKA ÖSTERSJÖKONFERENSEN | 2024/25:NR1 |
Ständiga kommittén höll sitt första möte för året i Bryssel i mars, då delegationens ordförande Staffan Eklöf (SD) deltog. Mötet fokuserades bland annat på BSPC:s framtida sekretariat och generalsekreterarfunktionen, återrapporteringar, förberedelser inför den årliga konferensen, mötesförfrågan från Parliamentary Assembly of the Black Sea Economic Cooperation (PABSEC), samt BSPC:s budget. Vidare gavs sedvanligt en statusuppdatering om arbetet inom CBSS och Helcom. Representanter för
Ständiga kommitténs andra möte, kombinerat med studiebesök, hölls i april i Kajanaland (Kajana, Kuhmo och Uleåborg) i Norra Österbotten i Finland. Delegationens vice ordförande Hanna Westerén (S) deltog i det. Energifrågor samt säkerhetssituationen längs Finlands gräns mot Ryssland stod bland annat i fokus. Studiebesök anordnades med anledning av att Finland har den längsta gränsen mot Ryssland, vilket innebär en rad säkerhetsutmaningar. Kommittén besökte bland annat finländska superdatorn Lumi i Kajana, Vartius gränsstation i Kuhmo samt Kajanalands brigad.
Ständiga kommitténs tredje möte hölls i juni i Köpenhamn i Danmark, och där deltog delegationens ordförande Staffan Eklöf (SD). Vid mötet diskuterades bland annat det kommande ungdomsforumet som skulle anordnas i samband med den årliga konferensen och den kommande resolutionen, om BSPC:s framtida sekretariat och generalsekreterarfunktionen, som var en återkommande fråga under året.
Likt tidigare år hölls ett möte med ständiga kommittén i samband med den årliga konferensen. Mötet ägnades främst åt de slutgiltiga förberedelserna inför konferensen och arbetsprogrammet för
Ständiga kommitténs femte möte hölls i Tallinn i Estland i november 2024. Vice ordförande Hanna Westerén (S) deltog i det mötet, där bland annat den arbetsgrupp som ska börja arbeta med BSPC:s framtida organisation samt ett förslag om rotationsordning för BSPC:s ordförandeskap diskuterades. In- bjudna gäster höll föredrag om bland annat
7.3Östersjökonferensens arbetsgrupper och rapportörer
Sedan 2009 har den parlamentariska Östersjökonferensen tillsatt arbetsgrupper vars uppgift är att utarbeta rapporter med rekommendationer på valda
41
| 2024/25:NR1 | 7 DEN PARLAMENTARISKA ÖSTERSJÖKONFERENSEN |
| områden av särskilt stor betydelse, där samarbete kan vara gynnsamt. Endast | |
| en arbetsgrupp är verksam åt gången. Arbetsgruppernas mandat löper vanligen | |
| på två år, räknat från den konferens där beslutet om att tillsätta arbetsgruppen | |
| fattades. |
Arbetsgruppen för energitrygghet, självförsörjning, resiliens och konnektivitet i Östersjöregionen
Arbetsgruppen ska under perioden
Inom ramen för arbetsgruppens område anordnades ett seminarium i riksdagen i mars 2024 på temat ”Havsbotten i Östersjön – en ny arena för krigföring?” Vid seminariet deltog Sveriges försvarsminister och representanter för Försvarshögskolan, Kungliga tekniska högskolan, marinen samt Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM).
I december hade Jesper Skalberg Karlsson (M) även ett möte med riksdagens näringsutskott för att informera om de frågor som arbetsgruppen arbetar med.
Arbetsgruppen hade fyra möten under året. Det första mötet hölls i mars i Helsingfors. Möten och studiebesök gjordes bland annat till nätverket the European Centre of Excellence for Countering Hybrid Threats (Hybrid CoE) och organisationen the National Emergency Supply Agency of Finland (Nesa). Expertpresentationer gjordes på teman som rörde havspolitik, geopolitik, Rysslands strategi, EU:s energipolicyer och energisäkerhet.
Årets andra möte hölls i maj i Greifswald i Tyskland, med huvudtemat energisäkerhet och energiförsörjning. Studiebesök gjordes till Max
42
| 7 DEN PARLAMENTARISKA ÖSTERSJÖKONFERENSEN | 2024/25:NR1 |
Ett digitalt uppföljande möte anordnades därefter i juni, då arbetsgruppen fortsatte sina diskussioner om de rekommendationer som skulle sändas in till den årliga resolutionen.
Årets fjärde möte anordnades i Bergen i Norge, i november. Det fokuserades på energisäkerhet och energiförsörjning samt beredskap, med studiebesök vid anläggningen Kollsness som bearbetar naturgas samt besök vid företagen Gassco, Equinor, Eviny och Norges marinförsvar. Expertpresentationer gavs om den så kallade skuggflottan som trafikerar Östersjön.
Arbetsgruppens nästkommande möte kommer att anordnas i Stockholm i mars 2025 och fokuseras på hållbara transporter – ”building interconnected, sustainable and resilient transport systems together” samt säkerhet i Östersjöområdet, som är ett återkommande tema.
Rapportörskap
Den ständiga kommittén har vid flera tillfällen ansett att BSPC bör fortsätta att följa utvecklingen på det aktuella sakområdet även efter att en arbetsgrupp avslutat sitt arbete. I de fallen har en medlem av arbetsgruppen utsetts till rapportör för att kunna fortsätta att bevaka frågan. Rapportörer kan även utses utan att BSPC haft någon arbetsgrupp på det aktuella sakområdet. Generellt sett är rapportörernas uppgift att följa utvecklingen i Östersjöregionen på det aktuella sakområdet och att rapportera till konferensen eller till den ständiga kommittén. Rapportörerna kan vidare representera BSPC på möten och konferenser.
Riksdagens delegation till den parlamentariska Östersjökonferensen
Medlemmar i delegationen är sedan den 26 oktober 2022 Aron Emilsson (SD), Hanna Westerén (S), Jesper Skalberg Karlsson (M), Emma Nohrén (MP) och Staffan Eklöf (SD). Vid det konstituerande mötet den 8 november 2022 valdes Staffan Eklöf (SD) till ordförande och Hanna Westerén (S) till vice ordförande, tillika svensk medlem och svensk suppleant i den ständiga kommittén.
Delegationsmöten
Delegationen höll åtta möten under året. Vid mötena diskuterades bland annat frågor om utlysning av posten som ny generalsekreterare för BSPC samt plats för BSPC:s sekretariatsfunktion, förberedelser inför den årliga resolutionen och konferensens sekretariatsfunktion. Delegationens ordförande och vice ordförande deltog under året i möten mellan talmannen, utrikesutskottets presidium och delegationspresidierna.
Ytterligare information om den parlamentariska Östersjökonferensen finns på www.bspc.net.
43
2024/25:NR1
8 Den arktiska parlamentarikerkonferensen
Det arktiska parlamentarikersamarbetet sker inom ramen för den arktiska parlamentarikerkonferensen (Conference of Parliamentarians of the Arctic Region, CPAR). Den första parlamentarikerkonferensen arrangerades i Reykjavik 1993 på initiativ av Nordiska rådet.
Den arktiska parlamentarikerkonferensen har fram till 2022 arrangerats vartannat år av ett av medlemsparlamenten och samlat parlamentariker från de nordiska länderna, Kanada, Ryssland och USA samt Europaparlamentet. Re- presentanter för ursprungsbefolkningarna i regionen har deltagit i konferensen med en särskild status som permanenta deltagare. I samarbetet har även observatörer från andra nationella parlament och parlamentariska organisationer deltagit. Vidare har representanter för forskningsmiljöer, näringsliv och andra aktörer med intresse för utvecklingen i Arktis deltagit. Det ökade intresset från
Vid konferensen antas resolutioner som riktats till de arktiska ländernas regeringar, Arktiska rådet och EU:s institutioner i de delar som är tillämpliga.
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina pausades samarbetet den 8 mars 2022. Med anledning av att utmaningarna för den arktiska regionen är överhängande beslutade ständiga utskottet, konferensens fasta politiska organ, i maj 2022 att fortsätta samarbetet utan deltagande från Ryssland. I september 2022 arrangerades konferensen i Nuuk under namnet ”Arctic Parliamentarian Summit – Nordic and North American Collaboration” utan att Ryssland bjöds in.
Syftet med det parlamentariska samarbetet är att ta initiativ till ett vidare samarbete om arktiska frågor och att fungera som ett forum för debatt och informationsutbyte. Förutsättningarna för att möta utmaningarna och ta till vara möjligheterna i ett förändrat Arktis står i fokus för samarbetet. Särskild vikt läggs vid klimatförändringarna och konsekvenserna för den känsliga arktiska miljön, den ekonomiska utvecklingen i regionen och ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, befolkningens levnadsvillkor och den civila säkerheten i regionen. Forsknings- och utbildningsfrågor är centrala i samarbetet.
Den permanenta arktiska parlamentarikerkommittén
Den permanenta arktiska parlamentarikerkommittén (Standing Committee of Parliamentarians of the Arctic Region, SCPAR) bildades 1994. En av huvudfrågorna när kommittén bildades var etablerandet av ett samarbete på regeringssidan, vilket förverkligades i och med att Arktiska rådet inrättades 1996. Den permanenta arktiska parlamentarikerkommittén stöder aktivt Arktiska rådets arbete och deltar i rådets möten i egenskap av observatör.
44
| 8 DEN ARKTISKA PARLAMENTARIKERKONFERENSEN | 2024/25:NR1 |
Kommittén upprätthåller arbetet, verkställer besluten mellan de arktiska parlamentarikerkonferenserna och förbereder nästkommande konferens. Kommittén verkar också för att främja det arktiska samarbetet på såväl nationell som internationell nivå. I kommitténs möten deltar representanter för ursprungsbefolkningarna med status som permanenta deltagare samt observatörer, varav Nordiska rådet och Västnordiska rådet har en särskilt aktiv roll.
Vid den permanenta arktiska parlamentarikerkommitténs möten förs en dialog om aktuella frågor för regionen och om utmaningar och möjligheter. Som ett led i förberedelserna för nästkommande konferens kan kommittén utse rapportörer som förbereder de teman som ska behandlas. Varken konferensen eller kommittén har någon gemensam budget, utan deltagandet finansieras helt av de enskilda parlamenten.
Den permanenta arktiska parlamentarikerkommittén höll två möten under året, varav det första hölls i Kiruna i samband med den arktiska parlamentarikerkonferensen i mars. Delegationens ordförande Alexandra Anstrell (M) samt vice ordförande Åsa Karlsson (S) deltog vid kommitténs möte i Kiruna. Vid mötet valdes Alexandra Anstrell (M) till klimatrapportör fram till nästkommande konferens (om två år). Samtidigt valdes Arna Bang som arbetar vid det isländska parlamentet till ny generalsekreterare för CPAR. Hon övertog uppdraget efter Peder Pedersen som arbetar vid danska Folketinget och som innehaft uppdraget sedan augusti 2020. Kommitténs egna ärenden fokuserades också på kommunikationsfrågor, bland annat användandet av sociala medier och CPAR:s egen Facebooksida som skapats för att sprida kunskap om aktuella frågor för CPAR.
Det andra mötet hölls i september i Happy
Den arktiska parlamentarikerkonferensen i Kiruna den
Riksdagen stod värd för den arktiska parlamentarikerkonferensen år 2024. Konferensen arrangerades i Kiruna den
45
| 2024/25:NR1 | 8 DEN ARKTISKA PARLAMENTARIKERKONFERENSEN |
sättning och hållbar gruvdrift; civil säkerhet och beredskap samt utbildning och forskning. Arrangemanget inleddes med tal av riksdagens talman Andreas Norlén, Norrbottens läns landshövding Lotta Finstorp, Sametingets talman Daniel Lyngdorf Vinka och SCPAR:s ordförande Aaja Chemnitz, som är riksdagsledamot från Grönland i Folketinget. Med anledning av Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina och följderna för det arktiska samarbetet bjöds Ryssland inte in till konferensen. Den arrangerades i stället i en krets av likasinnade stater, och observatörskretsen var begränsad till Nordiska rådet och Västnordiska rådet. Den svenska delegationen ansvarade för programläggningen av konferensen, i samarbete med CPAR:s ständiga utskott.
Konferensen samlade ett
(M)valdes till klimatrapportör i en arktisk kontext, under en tvåårsperiod. Som en del av konferensen arrangerades även ett särskilt ungdomsmöte där ett antal frågor diskuterades. Konklusionerna från detta presenterades vid konferensen. Som en del av konferensprogrammet anordnades också studiebesök för deltagarna, till Kiruna kommun, Esrange Space Center, LKAB och Ishotellet i Jukkasjärvi. En särskild konferensrapport togs fram.
Sveriges delegation till den arktiska parlamentarikerkonferensen (CPAR)
Den svenska delegationen till den arktiska parlamentarikerkonferensen utses av talmannen efter samråd med gruppledarna. Delegationens sammansättning sedan den 26 oktober 2022 är: ordförande Alexandra Anstrell (M), vice ordförande Åsa Karlsson (S), Angelika Bengtsson (SD), Kajsa Fredholm (V) och Eric Palmqvist (SD).
Delegationens ordförande Alexandra Anstrell (M) och Eric Palmqvist (SD) deltog i ett seminarium i Finlands riksdag Eduskunta i Helsingfors i april 2024, som anordnades av the Arctic Task Force of the Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR) och Council of Oulu Region, i samarbete med Eduskuntas
För kunskapshöjning och kontaktskapande deltog delegationens ordförande även digitalt som talare vid Forum for the Arctic and Antarctic. Det anordnades i Kiruna i november av Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Polarforskningssekretariatet.
46
| 8 DEN ARKTISKA PARLAMENTARIKERKONFERENSEN | 2024/25:NR1 |
Delegationsmöten
Delegationen höll sju delegationsmöten under året och mötte även Sveriges Arktisambassadör Axel Wernhoff för informationsutbyte och uppdateringar om det arktiska samarbetet på regeringssidan. Vidare mötte delegationen representanter för Sametingets styrelse för information om verksamheten i samband med Sametingets plenum i riksdagen i maj. Delegationens ordförande och vice ordförande deltog också i de delegationspresidiemöten som talmannen kallade till under året.
Seminarier
Som kunskapshöjande aktiviteter och fördjupning inför den arktiska parlamentarikerkonferensen i Kiruna i mars 2024 anordnade delegationen ett antal seminarier i riksdagen under 2023. Dessutom ordnades ett i januari 2024, som förberedelse inför konferensen. Bland de inbjudna var samtliga riksdagsledamöter, tjänstemän och partikanslianställda i riksdagen. Det sistnämnda seminariet i januari 2024 hade temat säkerhet och beredskap ur olika perspektiv. Deltagande panelister var representanter för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri), enheten för civilt försvar och beredskap vid Länsstyrelsen i Stockholm, Sametinget samt företaget Outmeals.
I april anordnades ett seminarium på temat cybersäkerhet i Arktis, som behandlade frågan om hur den arktiska regionen påverkas av växande hot från cyberattacker och dess påverkan på samhällets aktörer. Ett särskilt fokus lades på risker kopplade till väderförhållanden, geografiska avstånd och kritisk infrastruktur i den arktiska kontexten. Under seminariet deltog experter på cybersäkerhet och företrädare för samhällsfunktioner som utsatts för omfattande cyberangrepp – representanter för avdelningen för cyberförsvar och ledningsteknik vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Cybercampus vid Kungliga tekniska högskolan, Svenska kyrkan samt Lidingö kommun.
Med anledning av delegationens ordförandes rapportörskap anordnade delegationen ett seminarium i november om utvecklingen i Arktis på temat hållbar avfallshantering. Frågor som behandlades var bland annat hur en hållbar och effektiv avfallshantering ska se ut och hur Sverige kan ta ledningen i dessa frågor. Vidare diskuterades att avfallshanteringen och den cirkulära ekonomin är utmaningar i den arktiska regionen, med tanke på de stora geografiska avstånden. Läckaget, det vill säga nedskräpningen, bidrar till marina plastföroreningar i haven och hotar att leda till en större kris för planeten. I panelen deltog representanter för stiftelsen Håll Sverige Rent, Sotenäs kommun och Sotenäs marina återvinningscentral, Svenska turistföreningen samt Avfall Sverige.
Ytterligare information om det arktiska parlamentarikersamarbetet finns på www.arcticparl.org.
47
2024/25:NR1
BILAGA 1
Förteckning över rekommendationer och interna beslut
Presidiet
Rek. 8/2024 Ett fördjupat samarbete mellan Norden och Baltikum Rek. 15/2024 Samarbetsprogram
Rek. 16/2024 Ministerrådsförslag om budget 2025
Rek. 20/2024 Nordisk försvars- och säkerhetskommission
Rek. 9/2024 Göra Norden självförsörjande och oberoende av auktoritära regimer
Rek. 21/2024 Uppdatering av Helsingforsavtalet
Utskottet för ett hållbart Norden
| Rek. 6/2024 | Hållbar turism |
| Rek. 7/2024 | En nordisk Östersjöstrategi |
| Rek. 22/2024 | Klimatförändringarnas hot i Arktis och behovet av samar- |
| bete för hållbarhet | |
| Rek. 23/2024 | Moratorium för gruvbrytning på djuphavsbotten |
| Rek. 24/2024 | Transparens kring fossila resurser |
| Rek. 25/2024 | Transparens kring fossila resurser |
| Rek. 26/2024 | Nordiskt samarbete om att säkra havsvind i Östersjön |
| Rek. 27/2024 | Export av avloppsvatten i Norden |
| Rek. 28/2024 | Export av avloppsvatten i Norden |
| Rek. 29/2024 | Etablera gemensamma principer för nordiskt producentan- |
| svar för textilier | |
| Rek. 30/2024 | Grön skattereform och klimatpolitik för framtiden |
| Rek. 31/2024 | Grön skattereform och klimatpolitik för framtiden |
| Rek. 32/2024 | Stöd till småskaliga jordbruk |
| Rek. 33/2024 | Främjande av solceller vid större parkeringsanläggningar |
| Rek. 34/2024 | Nordiskt samarbete om biologisk mångfald och naturvård |
| Rek. 35/2024 | Nordisk uppföljning av globalt avtal om biologisk mångfald |
48
| FÖRTECKNING ÖVER REKOMMENDATIONER OCH INTERNA BESLUT BILAGA 1 | 2024/25:NR1 |
Utskottet för kunskap och kultur i Norden
Rek. 3/2024 Nordisk sprogpolitik
Rek. 4/2024 En nordisk insats för att hjälpa studenter i instabila länder
Rek. 5/2024 En utlånsordning for kulturskatter mellom nordiske institusjoner
Rek. 36/2024 Delegationsförslag om
Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden
Rek. 1/2024 Forenkling af den nordiske skatteaftale
Rek. 2/2024 De nordiske grænsekomiteer
Rek. 10/2024 Nordisk stemme i nasjonale transportplaner (Nordisk ministerråd)
Rek. 11/2024 Nordisk stemme i nasjonale transportplaner
Rek. 12/2024 Felles nordisk byggteknisk forskrift og krav for å redusere kostnader og bidra til økt konkurranse
Rek. 13/2024 Felles nordisk byggteknisk forskrift og krav for å redusere kostnader og bidra til økt konkurranse
Rek. 14/2024 Påskynda arbetet med att riva gränshinder genom stärkt mandat för Gränshinderrådet
Rek. 37/2024 Stärka och förenkla transportmöjligheterna i Norden Rek. 38/2024 Infrastruktur för kristider
Utskottet för välfärd i Norden
Rek. 17/2024 Jämställd klimatpolitik
Rek. 18/2024 Nordiskt samarbete mot rasism och annan extremism
Rek. 19/2024 Nordiskt samarbete mot rasism och annan extremism
Interna beslut
IB 1/2024 Ett fördjupat samarbete mellan Norden och Baltikum (82988)
IB 2/2024 Tillæg til arbejdsordningens §72
Samtliga dokument finns på rådets webbplats: www.norden.org.
49
2024/25:NR1
BILAGA 2
Missiv parlamentariska Östersjökonferensen
50
2024/25:NR1
BILAGA 3
Missiv arktiska parlamentarikerkonferensen
| Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2025 | 51 |