Bolag och brott

Regeringens proposition 2024/25:8

Bolag och brott	Prop.
	2024/25:8

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 12 september 2024

Ulf Kristersson

Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa brott som begås i och genom företag.

Bolagsverket föreslås få möjlighet att kräva personlig inställelse av den som anmäler en företrädare till verkets register, liksom av den som an- mälan avser. Det ska också vara möjligt att begära personlig inställelse vid kontroll av misstänkt oriktiga uppgifter i registren. Bolagsverket föreslås även få bättre förutsättningar att stryka oriktiga uppgifter från registren. Åtgärderna är ett led i att utöka Bolagsverkets kontroller av företagsregis- tren och stärka verkets roll i arbetet mot brott i företag.

Det föreslås att företagskapning ska kriminaliseras. Den som olovligen använder sig av en juridisk persons identitetsuppgifter i syfte att uppnå vinning ska dömas för brottet. Dessutom föreslås att straffet för brott mot målvaktsförbudet ska skärpas.

Vidare föreslås en generell höjning av förseningsavgifterna vid försenad inlämning av årsredovisningar. Det föreslås också att bostadsrättsfören- ingar och andra ekonomiska föreningar ska ge in sin årsredovisning till Bolagsverket.

Slutligen föreslås att vissa regler om stiftelser ska anpassas till övrig associationsrättslig lagstiftning i brottsförebyggande syfte. Det gäller bl.a. jäv för ställföreträdare, målvaktsförbud och anmälningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Prop. 2024/25:8	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531)
		om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
	Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1967:531) om tryggande av pen-
	sionsutfästelse m.m. ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				15 §1
	Gottgörelse sker ur överskott på				Gottgörelse sker ur överskott på
	kapitalet. Sådant överskott före-				kapitalet. Sådant överskott före-
	ligger när pensionsstiftelses till-				ligger när pensionsstiftelses till-
	gångar, värderade med tillämpning				gångar, värderade med tillämpning
	av 3 kap.		3 §	stiftelselagen	av 3 kap.		4 §	stiftelselagen
	(1994:1220), överstiger den skuld				(1994:1220), överstiger den skuld
	stiftelsen ådragit sig samt upplupen				stiftelsen ådragit sig samt upplupen
	del av den utfästa pension, som				del av den utfästa pension, som
	tryggas av stiftelsen, eller, om stif-				tryggas av stiftelsen, eller, om stift-
	telsen	tryggar	utfästelser enligt		elsen	tryggar	utfästelser enligt
	allmän	pensionsplan,		pensionsre-	allmän	pensionsplan,		pensionsre-
	serven enligt denna.				serven enligt denna.
	För utgift, som avses i 14 § första stycket a) och som omfattas av stif-
	telsens ändamål, äger arbetsgivaren gottgöra sig ur årets avkastning, även
	om stiftelsen saknar överskott på kapitalet.

Gottgörelse får avse löpande utgifter eller utgifter som arbetsgivaren haft under närmast föregående räkenskapsår.

Beräknar arbetsgivare vid inkomstbeskattningen sin inkomst enligt bok- föringsmässiga grunder, ska gottgörelse avse kostnad i stället för utgift.

Gottgörelse för avgift till försäkring för allmän tilläggspension får avse den del av avgiften som kan anses hänföra sig till lön eller annan ersättning åt person vilken omfattas av stiftelsens ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

6	1 Senaste lydelse 2011:1301.

2.3	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2024/25:8
	handelsregisterlagen (1974:157)

Härigenom föreskrivs i fråga om handelsregisterlagen (1974:157) dels att 11, 13 och 21 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 15 b och 15 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	11 §
Har sökanden icke iakttagit vad		Om sökanden inte har följt det som
som är föreskrivet om ansökan eller		gäller för ansökan eller om det
finner	registreringsmyndigheten	finns något annat hinder mot regi-
annat hinder föreligga för bifall till		strering, ska Bolagsverket före-
ansökan, skall sökanden föreläggas		lägga sökanden att yttra sig eller
att inom viss tid avgiva yttrande		göra rättelse inom viss tid.
eller vidtaga rättelse.

Underlåter sökanden att efter- komma föreläggandet, skall ansö- kan avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i före- läggandet.

Föreligger även efter det yttran- de avgivits hinder för bifall till an- sökan och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall an- sökan avslås, om anledning ej före- ligger att ge sökanden nytt före- läggande.

Om det behövs för att säkerställa sökandens identitet eller behörig- het att företräda den juridiska per- son som ansökan avser, får Bolags- verket förelägga honom eller henne att inställa sig personligen. Bolags- verket får besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bildöver- föring. Det som sägs om sökanden gäller även den som ansökan avser.

Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs, ska ansökan skrivas av. En upplysning om detta ska finnas med i före- läggandet.

Om det även sedan sökanden har yttrat sig finns hinder mot regi- strering som sökanden har haft till- fälle att yttra sig över, ska Bolags- verket avslå ansökan. Om det finns skäl för det, får dock verket före- lägga sökanden att yttra sig på nytt.

13 §1

Upphör en näringsidkare med sin	Om en näringsidkare upphör med
verksamhet eller överlåts verksam-	sin verksamhet eller om verksam-
heten eller sätts den under likvida-	heten överlåts eller går i likvida-
tion eller ändras i annat fall en	tion, eller om en registrerad uppgift
uppgift som har registrerats, ska	ändras i något annat fall, ska
1 Senaste lydelse 2018:1658.	7

Prop. 2024/25:8	anmälan om det utan dröjsmål gö-	ändringen utan dröjsmål anmälas
	ras till Bolagsverket.	till Bolagsverket.
	Anmälan görs och handläggs i	En anmälan görs och handläggs
	den ordning som gäller för ansökan	på samma sätt som en ansökan om
	om registrering, om inte något	registrering, om inte något annat
	annat följer av vad som sägs nedan	följer av denna paragraf eller av vad
	i denna paragraf eller av vad	regeringen bestämmer.
	regeringen bestämmer.
	Har en enskild näringsidkare av-	Om en domstol har utsett en lik-
	lidit, är den som har vård om boet	vidator i ett handelsbolag, är han
	skyldig att göra anmälan med an-	eller hon anmälningsskyldig be-
	ledning av dödsfallet. Har en del-	träffande	bolaget. En		bolagsman
	ägare i ett handelsbolag avlidit, ska	som har lämnat bolaget har rätt att
	övriga bolagsmän fullgöra anmäl-	göra en anmälan om sin avgång.
	ningsskyldigheten. Om en domstol	Återkallelse av en prokura får anmä-
	har utsett likvidator i ett handels-	las av varje bolagsman som inte är
	bolag, är han eller hon anmälnings-	utesluten från rätten att företräda
	skyldig beträffande bolaget. En	bolaget.
	bolagsman som har lämnat bolaget
	har rätt att göra en anmälan om sin
	avgång. Återkallelse av en prokura
	får anmälas av varje bolagsman som
	inte är utesluten från rätten att före-
	träda bolaget.
	Omfattar en överlåtelse av näringsverksamheten även företagsnamnet,
	ska anmälan om överlåtelsen göras av den nya innehavaren.
		15 b §
		Om någon som är registrerad i
		handelsregistret har avregistrerats
		från folkbokföringen enligt 19 eller
		22 § folkbokföringslagen (1991:481),
		ska Bolagsverket omedelbart stryka
		honom eller henne ur handelsre-
		gistret.
		15 c §
		Om en uppgift i handelsregistret
		om en ställföreträdare för ett hand-
		elsbolag, en ideell förening eller ett
		trossamfund är oriktig, ska Bolags-
		verket stryka uppgiften ur registret.
		Innan	avregistrering		sker	ska
		handelsbolaget,		föreningen		eller
		trossamfundet ges tillfälle att yttra
		sig inom viss tid. Om det behövs för
		att säkerställa		ställföreträdarens
		identitet eller behörighet att före-
		träda bolaget,		föreningen		eller
		trossamfundet,		får Bolagsverket
8		förelägga ställföreträdaren att in-

		ställa sig personligen. Bolagsver- Prop. 2024/25:8
		ket får besluta att inställelsen ska
		ske genom ljud- och bildöverföring.
	21 §2
Registreringsmyndighetens beslut att		Bolagsverkets beslut att skriva av en
skriva av en ansökan eller anmälan		ansökan eller en anmälan om regis-
om registrering eller att vägra regis-		trering eller att vägra registrering
trering får överklagas till allmän		får överklagas till allmän förvalt-
förvaltningsdomstol.	Detsamma	ningsdomstol.	Detsamma gäller
gäller i fråga om beslut enligt 15 a		i fråga om beslut enligt 15 a, 15 b,
eller 17 §. Ett beslut av registre-		15 c eller 17 §. Ett beslut av Bo-
ringsmyndigheten att vägra regis-		lagsverket att vägra registrering av ett
trering av ett företagsnamn överkla-		företagsnamn överklagas dock till
gas dock till Patent- och marknads-		Patent- och	marknadsdomstolen.
domstolen. Ett överklagande ska ha		Ett överklagande ska ha kommit in
kommit in inom två månader från		inom två månader från dagen för
dagen för beslutet.		beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2 Senaste lydelse 2018:1658.

Prop. 2024/25:8	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160)
		om utländska filialer m.m.
	Härigenom föreskrivs1 att 16 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
	ska ha följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		16 §
	Om den som gjort anmälan för		Om den som har gjort en regi-
	registrering inte har följt vad som		streringsanmälan inte har följt det
	föreskrivits om anmälan eller om		som gäller för anmälan eller om det
	det finns något annat hinder mot		finns något annat hinder mot
	registrering på grund av denna lag		registrering på grund av denna lag
	eller någon annan författning, skall		eller någon annan författning, ska
	den som gjort anmälan föreläggas		Bolagsverket förelägga anmälaren
	att inom viss tid avge yttrande eller		att yttra sig eller göra rättelse inom
	vidta rättelse.		viss tid.
			Om det behövs för att säkerställa
			anmälarens	eller	den		anmäldes
			identitet eller behörighet att före-
			träda filialen, får			Bolagsverket
			förelägga anmälaren eller den an-
			mälde att inställa sig personligen.
			Bolagsverket får besluta att inställ-
			elsen ska ske genom ljud- och bild-
			överföring.
	Följs inte föreläggandet, skall		Om ett föreläggande enligt första
	anmälan	avskrivas. Underrättelse	eller andra stycket inte följs, ska
	om att detta kan ske skall tas in i		anmälan skrivas av. En upplysning
	föreläggandet.		om detta ska finnas med i före-
			läggandet.
	Föreligger även efter det att		Om det även sedan anmälaren
	yttrande har avgetts hinder mot		har yttrat sig finns hinder mot
	registrering och har den som gjort		registrering	som	anmälaren har
	anmälan haft tillfälle att yttra sig		haft tillfälle att yttra sig över, ska
	över hindret, skall registrering		Bolagsverket	vägra		registrering.
	vägras, om det inte finns anledning		Om det finns skäl för det får dock
	att utfärda ett nytt föreläggande.		Bolagsverket	förelägga			anmälaren
			att yttra sig på nytt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

	1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa
10	aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
10	2019/1151.

2.5	Förslag till lag om ändring i stiftelselagen	Prop. 2024/25:8
	(1994:1220)

Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)

dels att 2 kap. 10, 14 och 21 §§, 6 kap. 5 §, 7 kap. 1 § och 11 kap. 2 och

4 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 5 kap. ska lyda ”Skadestånd och straff”,

dels att det närmast före 5 kap. 1 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Skadestånd”,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 4 kap. 17–20 §§ och 5 kap.

6 §, och närmast före 5 kap. 6 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 10 §

Styrelsen för en stiftelse får inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna. Den som är underårig eller försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot.

Den som inte avser att ta del i styrelsens verksamhet enligt denna lag får inte utses till styrelseleda- mot utan godtagbara skäl.

14 §
En styrelseledamot får inte hand-	En styrelseledamot får inte hand-
lägga frågor som rör avtal mellan	lägga en fråga om
honom och stiftelsen. Han får inte	1. avtal mellan styrelseledamoten
heller handlägga frågor om avtal	och stiftelsen,
mellan stiftelsen och tredje man,	2. avtal	mellan stiftelsen och
om han i frågan har ett väsentligt	tredje man, om styrelseledamoten i
intresse som kan strida mot stiftel-	frågan har ett väsentligt intresse
sens. Med avtal jämställs annan	som kan strida mot stiftelsens in-
rättshandling samt rättegång eller	tresse, eller
annan talan.	3. avtal mellan stiftelsen och en
	juridisk person som styrelseleda-
	moten ensam eller tillsammans med
	någon annan får företräda.
	Med avtal enligt första stycket
	jämställs annan rättshandling och
	rättegång eller annan talan.
	Första stycket 3 gäller inte om
	stiftelsens motpart är ett företag i
	samma koncern. Första stycket 3
	gäller inte heller om stiftelsens mot-
	part är någon som stiftelsen har
	som ändamål att främja och som
	utser en	eller flera styrelseleda-

Prop. 2024/25:8	möter för stiftelsen, eller vid liknan-
	de förhållanden.

Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsynsmyndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att före-

träda stiftelsen i styrelsens ställe.
21 §
Förvaltaren får inte handlägga frågor	Förvaltaren får inte handlägga en
som rör avtal mellan honom och	fråga om
stiftelsen. Förvaltaren får inte heller	1. avtal	mellan	förvaltaren		och
handlägga frågor om avtal mellan	stiftelsen,
stiftelsen och tredje man, om för-	2. avtal	mellan	stiftelsen		och
valtaren i frågan har ett väsentligt	tredje man, om förvaltaren i frågan
intresse som kan vara stridande mot	har ett väsentligt intresse som kan
stiftelsens. Med avtal jämställs rätte-	strida mot stiftelsens intresse, eller
gång eller annan talan.	3. avtal mellan stiftelsen och en
	juridisk person som förvaltaren en-
	sam eller tillsammans med någon
	annan får företräda.
	Med avtal enligt första stycket
	jämställs	rättegång eller		annan
	talan.
	Första	stycket 3	gäller	inte	om

stiftelsens motpart är ett företag i samma koncern. Första stycket 3 gäller inte heller om stiftelsens motpart är någon som stiftelsen har som ändamål att främja och som utser förvaltare för stiftelsen, eller vid liknande förhållanden.

Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren.

Är förvaltaren enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsynsmyndigheten på förvaltarens begäran förordna en god man att före- träda stiftelsen i förvaltarens ställe.

4 kap.

17 §

En revisor som är en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska vidta de åtgärder som anges i 18 och 19 §§, om revisorn finner att det kan misstänkas att en styrelseleda- mot i stiftelsen eller en styrelse- ledamot, verkställande direktör eller bolagsman hos förvaltaren inom ramen för stiftelsens verksam- het har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestäm- melser:

3. värdet av tillgångarna, värder-			3. värdet av tillgångarna, värder-
ade med tillämpning av 3 kap. 3 §,			ade med tillämpning av 3 kap. 4 §,
vid utgången av de tre senaste			vid utgången av de tre senaste
räkenskapsåren har	understigit	ett	räkenskapsåren har	understigit	ett
gränsbelopp som	motsvarar	tio	gränsbelopp som	motsvarar	tio
gånger det då gällande prisbas-			gånger det då gällande prisbas-
beloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§			beloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken, samt			socialförsäkringsbalken, samt
4. stiftelsen saknar skulder.

Bestämmelserna i 3 § om tillstånd av tillsynsmyndigheten tillämpas på beslut enligt första stycket.

7kap. 1 §

Prop. 2024/25:8

Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverk- samhet skall ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder. Samma skyldighet inträder om stif- telsen vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Visar balansräkningen att värdet av till- gångarna understiger summan av skulderna, skall styrelsen eller för- valtaren ansöka hos tingsrätt om att stiftelsen försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot eller revisor.

Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverk- samhet ska genast upprätta en särskild balansräkning när det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder. Samma skyldig- het inträder om stiftelsen vid verk- ställighet enligt 4 kap. utsöknings- balken befunnits sakna utmätnings- bara tillgångar. Om balansräkningen visar att värdet av tillgångarna understiger summan av skulderna, ska styrelsen eller förvaltaren an- söka hos tingsrätten om att stiftel- sen ska försättas i likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot eller revisor eller av tillsynsmyndigheten.

11kap. 2 §2

För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser): 4–5 b §§, 6 § första stycket första me-

ningen och 9 §,
2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,
3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,
4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §			4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §
första–tredje och	femte	styckena,	första–tredje och		femte	styckena,
7 a–14 §§, 15 §	första	och andra	7 a–14 §§,	15 §	första	och andra
styckena samt 16 §,			styckena samt 16–20 §§,
5 kap. (skadestånd): 1–3 §§, 4 §			5 kap. (skadestånd och straff): 1–
första–tredje styckena samt 5 §,			3 §§, 4 §	första–tredje		styckena
			samt 5 och 6 §§,

2Senaste lydelse 2018:1668.

Prop. 2024/25:8

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

9kap. (tillsyn m.m.): 1–9, 11 och 12 §§, samt

10kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

En insamlingsstiftelses namn ska innehålla ordet insamlingsstiftelse.

En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

Bestämmelserna i 1 kap. 5–5 b §§, 6 § första stycket, 2–10 kap. samt andra stycket i denna paragraf gäller inte i fråga om insamlingsstiftelser vilkas tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till för- mån för bestämda fysiska personer.

4 §3

För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser): 4–5 b §§, 6 § första stycket första me- ningen och 9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,

3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,

4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §	4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §
första, andra och femte styckena samt	första, andra och femte styckena samt
7 a–16 §§,	7 a–20 §§,
5 kap. (skadestånd): 1–3 §§, 4 §	5 kap. (skadestånd och straff): 1–
första stycket 1–4, andra och tredje	3 §§, 4 § första stycket 1–4, andra
styckena och 5 §,	och tredje styckena samt 5 och 6 §§,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

9 kap. (tillsyn m.m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1,

6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 och 12 §§, samt

10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

Trots bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen genom skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelseförordnandet. Vad som anges i 2–10 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande ska i fråga om en kollektivavtalsstiftelse gälla även föreskrifter för stiftelsen som har medde- lats genom en sådan överenskommelse.

En kollektivavtalsstiftelses namn ska innehålla ordet kollektivavtals- stiftelse.

Vid tillämpning av 4 kap. 15 § ska en kollektivavtalsstiftelse behandlas som en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.

En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

3Senaste lydelse 2018:1668.

2. Ekonomiska föreningar Bestyrkta kopior av handlingarna

ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträk- ningen.

Prop. 2024/25:8	2.6	Förslag till lag om ändring i
		årsredovisningslagen (1995:1554)
	Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)
	dels att 8 kap. 3, 4–6, 7–9 och 11 §§, 10 kap. 1 § och rubriken närmast
	före 8 kap. 5 § ska ha följande lydelse,
	dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 3 d och 6 a §§, och
	närmast före 8 kap. 3 d § en ny rubrik av följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
			8 kap.

3 §1

Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska fullgöras på följande sätt. På samma sätt ska även revisionsberättelsen och en granskningsberättelse över en håll- barhetsrapport offentliggöras.

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verk- ställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

2. Ekonomiska föreningar Kopior av handlingarna ska håll-

as tillgängliga för alla som är in- tresserade senast från en månad efter det att föreningsstämman fast- ställde balansräkningen och resul- taträkningen. Bestyrkta kopior av handlingarna ska efter förelägg- ande av registreringsmyndigheten ges in dit. Ett föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Föreningar som enligt 1 kap. 3 § utgör större företag och föreningar som är moderföretag i koncerner som enligt samma paragraf utgör större koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registrerings- myndigheten även om något före- läggande inte har utfärdats. Hand- lingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom en månad från fastställelsebeslutet.

18	1 Senaste lydelse 2024:347.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verk- Prop. 2024/25:8 ställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har

fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.

3.Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

4.Stiftelser

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektiv- avtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång.

5. Övriga företag

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresse- rade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Bestyrkta kopior av handlingarna ska efter föreläggande av registreringsmyndig- heten ges in dit. Ett föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Större företag och moderföretag i större koncerner är skyldiga att ge in hand- lingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har meddelats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

Registrering i föreningsregistret

3 d §

Registreringsmyndigheten ska regist- rera årsredovisning och revisions- berättelse för ekonomiska förening- ar i föreningsregistret.

			4 §2
När	årsredovisning,		revisionsbe-	När årsredovisning, revisionsbe-
rättelse och		granskningsberättelse		rättelse och granskningsberättelse
för	aktiebolag, handelsbolag eller			för aktiebolag, handelsbolag, ekono-
grupperingar		enligt	Europaparla-	miska föreningar eller grupperingar
mentets och rådets förordning (EG)				enligt Europaparlamentets och rå-
nr 1082/2006 har getts in till regis-				dets förordning (EG) nr 1082/2006
treringsmyndigheten, ska myndig-				har getts in till registreringsmyndig-
heten kungöra detta. Kungörandet				heten, ska myndigheten kungöra
ska ske i en tidning som myndig-				detta. Kungörandet ska ske i en tid-
heten ger ut.				ning som myndigheten ger ut.
2 Senaste lydelse 2024:347.				19

Ett aktiebolag och en ekonomisk förening ska betala en försenings- avgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till regis- treringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets ut- gång. Om bolaget eller föreningen inom denna tid har kommit in med anmälan enligt 7 kap. 14 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) eller 6 kap. 13 § tredje stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, betalat den avgift som är föreskriven för registrering av en sådan anmälan och gett in en skrif- tlig försäkran från bolagets eller föreningens revisor om att revi- sionsberättelsen lämnats till styrel- sen, ska dock bolaget eller före- ningen betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskaps- årets utgång.

En stiftelse som ska ge in de hand- lingar som anges i 5 § ska betala en förseningsavgift om handlingarna inte har kommit in till registre-

Prop. 2024/25:8

I fråga om aktiebolag ska en kungörelse vara på samma språk som registreringen i aktiebolagsregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.

Förseningsavgifter		Förseningsavgifter
för aktiebolag
	5 §3
Om ett aktiebolag inte ger in be-		Om ett aktiebolag, en ekonomisk
styrkta kopior av	årsredovisning,	förening eller en stiftelse inte ger in
revisionsberättelse	eller gransk-	årsredovisning, revisionsberättelse
ningsberättelse eller om årsredo-		eller granskningsberättelse enligt
visningen saknar sådant intyg som		3 § eller om årsredovisningen sak-
avses i 3 § första stycket, ska bola-		nar sådant intyg som avses i 3 §
get betala förseningsavgift till		första stycket, ska bolaget, fören-
staten enligt 6 §.		ingen eller stiftelsen betala för-
		seningsavgift till staten enligt 6 och
		6 a §§.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

6 §4

Ett aktiebolag skall betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om bolaget inom denna tid har kommit in med anmälan enligt

7 kap. 14 § tredje stycket aktie- bolagslagen (2005:551), betalat den avgift som är föreskriven för regi- strering av sådan anmälan och in- gett en skriftlig försäkran från bola- gets revisor om att revisionsberättel- sen lämnats till styrelsen, skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

3Senaste lydelse 2024:347.

4Senaste lydelse 2005:918.

Om de handlingar som anges i

5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första stycket, skall bolaget betala en ny förseningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i

5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra styck- et, skall bolaget betala en ny förse- ningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för publika aktiebolag och 10 000 kr för pri- vata aktiebolag.

ringsmyndigheten inom sex måna- Prop. 2024/25:8 der från räkenskapsårets utgång.

Förseningsavgiften ska uppgå till

7 500 kronor för privata aktie- bolag, ekonomiska föreningar och stiftelser och till 15 000 kronor för publika aktiebolag.

6 a §
Om de handlingar som anges i 5 §
inte har kommit in till registre-
ringsmyndigheten inom två måna-
der från det att en underrättelse
skickades till aktiebolaget, den eko-
nomiska föreningen eller stiftelsen
om beslut om förseningsavgift en-
ligt 6 §, ska en ny förseningsavgift
betalas. Den nya avgiften ska upp-
gå till 7 500 kronor för privata
aktiebolag, ekonomiska föreningar
och stiftelser och till 15 000 kronor
för publika aktiebolag.
Om de handlingar som anges i
5 § inte har kommit in inom två
månader från det att en under-
rättelse om beslut om försenings-
avgift skickades enligt första styck-
et, ska ytterligare en försenings-
avgift betalas. Den nya avgiften ska
uppgå till 15 000 kronor för privata
aktiebolag, ekonomiska föreningar	21

Om aktiebolaget, den ekonomiska föreningen eller stiftelsen inom den tid som avses i 6 eller 6 a § har gett in kopior av de handlingar som an- ges i 5 § men kopiorna inte är be- styrkta eller handlingarna på annat sätt har någon brist som lätt kan rättas till, får förseningsavgift tas ut endast om bolaget, föreningen eller stiftelsen har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den postadress som bola- get, föreningen eller stiftelsen se- nast har anmält hos registrerings- myndigheten eller på annat lämp- ligt sätt.

Första stycket gäller inte om registreringsmyndigheten har av- registrerat bolagets adress med stöd av 27 kap. 6 b § aktiebolagslagen (2005:551) och det inte finns något annat lämpligt sätt att sända under- rättelsen till bolaget.

Om ett beslut om att aktiebolaget, den ekonomiska föreningen eller stiftelsen har försatts i konkurs har registrerats, får beslut om förse- ningsavgift inte meddelas.

Om ett beslut om att bolaget, föreningen eller stiftelsen har gått i likvidation har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas när det gäller redovisning för tiden före likvidationsbeslutet.

Prop. 2024/25:8

och stiftelser och till 30 000 kronor för publika aktiebolag.

7 §5

Om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

Om ett beslut om att bolaget har gått i likvidation har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas när det gäller redovisning för tiden före likvidationsbeslutet.

8 §6

Om bolaget inom den tid som avses i 6 § har gett in kopior av de hand- lingar som anges i 5 § men kopior- na inte är bestyrkta eller handling- arna på annat sätt har någon brist som lätt kan avhjälpas, får registre- ringsmyndigheten meddela beslut om förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättelsen. En sådan under- rättelse får sändas med posten till den postadress som bolaget senast har anmält hos registreringsmyndig- heten eller på annat lämpligt sätt.

Första stycket gäller inte om registreringsmyndigheten har av- registrerat bolagets adress med stöd av 27 kap. 6 a § aktiebolagslagen (2005:551) och det inte finns något annat lämpligt sätt att sända under- rättelsen till bolaget.

9 §

En förseningsavgift skall efterges,	En förseningsavgift ska efterges,
om underlåtenheten att ge in hand-	om underlåtenheten att ge in hand-
lingen framstår som ursäktlig med	lingen är ursäktlig med hänsyn till

5Senaste lydelse 2001:934.

6Senaste lydelse 2020:611.

hänsyn till	omständigheter			som	omständigheter som aktiebolaget, Prop. 2024/25:8
bolaget inte har kunnat råda över.					den ekonomiska			föreningen	eller
Avgiften skall också efterges om					stiftelsen inte har kunnat råda över.
det framstår som uppenbart oskä-					Avgiften ska också efterges om det
ligt att ta ut den.					är uppenbart oskäligt att ta ut den.
Bestämmelserna		om	eftergift		Registreringsmyndigheten				ska
skall beaktas även om något yrk-					pröva	om	förseningsavgiften		ska
ande om detta inte har framställts,					efterges även om något yrkande om
om det föranleds av vad som har					det inte har framställts, om det
förekommit i ärendet.					föranleds av vad som har före-
					kommit i ärendet.
				11 §7
Ett beslut om förseningsavgift får					Ett beslut om förseningsavgift får
verkställas även om det inte har					verkställas även om det inte har fått
vunnit laga kraft.					laga kraft.
Om ett bolag har rätt att få till-					Om ett aktiebolag, en ekonomisk
baka betalad	förseningsavgift på				förening eller en stiftelse har rätt att
grund av en domstols beslut, ska					få tillbaka en betalad försenings-
ränta betalas på den återbetalade					avgift på grund av en domstols
förseningsavgiften		från	och	med	beslut, ska ränta betalas på den åter-
månaden efter den då försenings-					betalade		förseningsavgiften		från
avgiften betalades in till och med					och med månaden efter den då för-
den månad då återbetalning				görs.	seningsavgiften betalades in till och
I fråga om räntans storlek tillämpas					med den månad då återbetalning
65 kap. 4 § tredje stycket skatteför-					görs.	I fråga om		räntans storlek
farandelagen (2011:1244).					tillämpas 65 kap. 4 § tredje stycket
					skatteförfarandelagen (2011:1244).

10kap. 1 §8

Beslut av registreringsmyndigheten	Beslut av registreringsmyndigheten
enligt denna lag får överklagas hos	enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. I fråga	allmän förvaltningsdomstol. I fråga
om beslut som avses i 8 kap. 6, 9	om beslut som	avses	i 8 kap. 6,
och 13 §§ gäller att överklagande	6 a, 9 och 13 §§	gäller	att över-
skall ske inom två månader från	klagande ska ske inom två månader
dagen för beslutet.	från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2.De nya bestämmelserna i 8 kap. 3 d och 6 a §§ och bestämmelserna i 8 kap. 3 och 4–6 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2024.

7	Senaste lydelse 2011:1377.	23
8	Senaste lydelse 1999:1112.	23

Prop. 2024/25:8	2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559)
		om årsredovisning i kreditinstitut och
		värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	8 kap.

1 §1

Bolagsverket är registreringsmyndighet för företag som omfattas av denna lag.

För andra företag som avses i denna lag än banker och hypoteksinstitut ska 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas, i stället för 2–8 §§ nedan, med följande avvikelser:

1.Vid tillämpningen av 8 kap. 3 § och 4 § första och tredje styckena årsredovisningslagen om offentliggörande ska kreditmarknadsföreningar omfattas av bestämmelserna för aktiebolag.

2. Vid tillämpningen av 8 kap.		2. Vid tillämpningen av 8 kap. 6
6 § årsredovisningslagen om förse-		och 6 a §§ årsredovisningslagen om
ningsavgifter ska kreditmarknads-		förseningsavgifter ska kreditmark-
företag och värdepappersbolag all-		nadsföretag och värdepappersbolag
tid anses som publika företag.		alltid anses som publika företag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds när- mast efter den 31 december 2024.

24	1 Senaste lydelse 2011:764.

Om den som har gjort anmälan inte följer ett föreläggande enligt första stycket, ska anmälan skrivas av. En upplysning om detta ska tas in i föreläggandet.

2.8	Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen	Prop. 2024/25:8
	(2005:551)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)2

dels att nuvarande 27 kap. 6 a § ska betecknas 27 kap. 6 b §,

dels att 27 kap. 2 och 6 §§, 30 kap. 1 § och 31 kap. 2 § och rubriken närmast före 27 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 27 kap. 6 a § ska sättas närmast före 27 kap. 6 b §,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 27 kap. 2 a och 6 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27kap. 2 §3

Om den som har gjort en registre-	Om den som har gjort en registre-
ringsanmälan inte har följt vad som	ringsanmälan inte har följt det som
gäller om anmälan, ska Bolags-	gäller om anmälan, ska Bolags-
verket förelägga honom eller henne	verket förelägga anmälaren att yttra
att yttra sig i frågan eller vidta rättel-	sig i frågan eller göra rättelse inom
se inom viss tid. Detsamma gäller,	viss tid. Detsamma gäller, om ver-
om verket finner att det beslut som	ket finner att det beslut som anmäls
anmäls för registrering eller en	för registrering eller en handling
handling som bifogas anmälan	som bifogas anmälan

1.inte har tillkommit i behörig ordning,

2.till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen, eller

3.i något viktigare hänseende är otydligt eller vilseledande formulerat. Om det behövs för att säkerställa

anmälarens eller den anmäldes identitet eller behörighet att före- träda bolaget, får Bolagsverket förelägga anmälaren eller den an- mälde att inställa sig personligen. Bolagsverket får besluta att inställ- elsen ska ske genom ljud- och bild- överföring.

Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs, ska anmälan skrivas av. En upplysning om detta ska finnas med i förelägg- andet.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1151.

2Senaste lydelse av

27 kap. 6 a § 2020:613
rubriken närmast före 27 kap. 6 a § 2020:613.	25
3 Senaste lydelse 2022:990.	25

Prop. 2024/25:8

Om det även sedan anmälaren har yttrat sig finns hinder för regi- strering som anmälaren har haft till- fälle att yttra sig över, ska Bolags- verket vägra registrering. Om det finns skäl för det, får dock verket ge anmälaren tillfälle att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet.

Trots första–tredje styckena får ett bolagsstämmobeslut registreras, om det enligt 7 kap. 51 § första stycket inte längre är möjligt att föra talan mot beslutet. Detsamma gäller för sådana uppgifter i en fastställd rekonstruktionsplan som avses i 4 kap. 31 § lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion, om rättens beslut att fastställa planen har fått laga kraft.

Om det även sedan anmälaren har yttrat sig finns hinder för regi- strering som anmälaren har haft till- fälle att yttra sig över, ska Bolags- verket vägra registrering. Om det finns skäl för det, får dock verket förelägga anmälaren att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet.

2 a §

Trots 2 § får ett bolagsstämmo- beslut registreras, om det enligt 7 kap. 51 § första stycket inte läng- re är möjligt att föra talan mot beslutet. Detsamma gäller för så- dana uppgifter i en fastställd rekon- struktionsplan som avses i 4 kap. 31 § lagen (2022:964) om företags- rekonstruktion, om rättens beslut att fastställa planen har fått laga kraft.

Avregistrering av obehöriga			Avregistrering av en
företrädare			ställföreträdare eller revisor
		6 §4
Om en styrelseledamot, verkställ-			Om en styrelseledamot, verkställ-
ande direktör, särskild firmatecknare,			ande direktör, särskild firmateck-
annan	ställföreträdare för bolaget,		nare, annan ställföreträdare för bo-
revisor	eller lekmannarevisor har		laget, revisor eller lekmannarevisor
försatts i konkurs, fått förvaltare			har försatts i konkurs, fått förval-
enligt	11 kap. 7 §	föräldrabalken	tare enligt	11 kap. 7 § föräldra-
eller fått näringsförbud, ska Bo-			balken, fått näringsförbud eller av-
lagsverket stryka ställföreträdaren,			registrerats	från	folkbokföringen
revisorn eller lekmannarevisorn ur			enligt 19 eller 22 § folkbokförings-
aktiebolagsregistret.		Detsamma	lagen (1991:481), ska Bolagsverk-
gäller om godkännandet eller aukto-			et stryka ställföreträdaren, revisorn
risationen för en revisor upphör att			eller lekmannarevisorn ur aktie-
gälla eller om revisorn har fått ett			bolagsregistret. Detsamma gäller
tidsbegränsat förbud att utöva revi-			om godkännandet		eller auktorisa-

4Senaste lydelse 2016:431.

sionsverksamhet eller att under-	tionen för en revisor upphör	att Prop. 2024/25:8
teckna revisionsberättelser.	gälla eller om revisorn har fått ett
	tidsbegränsat förbud att utöva revi-
	sionsverksamhet eller att under-
	teckna revisionsberättelser.
Avregistreringen ska ske omed-	Avregistreringen ska ske omed-
elbart	elbart
1. vid beslut om konkurs,	1. vid beslut om konkurs,
2. vid beslut om tillfälligt närings-	2. vid beslut om tillfälligt närings-
förbud, eller	förbud,
	3. vid avregistrering från folk-
	bokföringen, eller
3. om det i samband med ett	4. om det i samband med ett
beslut att avslå ansökan om fortsatt	beslut att avslå ansökan om fortsatt
godkännande eller auktorisation av	godkännande eller auktorisation av
revisor, ett beslut att upphäva god-	revisor, ett beslut att upphäva god-
kännande eller auktorisation av	kännande eller auktorisation	av
revisor eller ett beslut om tidsbe-	revisor eller ett beslut om tidsbe-
gränsat förbud för en revisor att	gränsat förbud för en revisor att
utöva revisionsverksamhet eller att	utöva revisionsverksamhet eller att
underteckna revisionsberättelser har	underteckna revisionsberättelser har
bestämts att beslutet ska gälla ome-	bestämts att beslutet ska gälla ome-
delbart.	delbart.

I övrigt ska avregistrering ske när beslutet har fått laga kraft.

6 a §

Om en uppgift i aktiebolagsregist- ret om bolagets ställföreträdare är oriktig, ska Bolagsverket stryka uppgiften ur registret.

Innan avregistrering sker ska bo- laget ges tillfälle att yttra sig inom viss tid. Om det behövs för att säker- ställa ställföreträdarens identitet eller behörighet att företräda bolag- et, får Bolagsverket förelägga ställ- företrädaren att inställa sig person- ligen. Bolagsverket får besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bildöverföring.

30kap. 1 §5

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

1.uppsåtligen bryter mot 1 kap. 7 eller 8 §,

2.uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra aktiebok eller hålla aktiebok tillgänglig,

3.uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8 kap. 18 § andra mening- en, 20 § första stycket eller 21 § andra stycket, eller

5 Senaste lydelse 2016:60.

Prop. 2024/25:8

4.uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 21 kap. 1, 3, 5 eller 10 §.

En värdepapperscentrals underlåtenhet att fullgöra de uppgifter som anges i 5 kap. 12 § andra stycket ska inte medföra ansvar enligt första stycket 2.

Till straff som anges i första	Till böter eller fängelse i högst
stycket döms också den som upp-	två år döms den som uppsåtligen
såtligen medverkar till ett beslut att	medverkar till ett beslut att utse en
utse en styrelseledamot, styrelse-	styrelseledamot, styrelsesuppleant,
suppleant, verkställande direktör eller	verkställande	direktör eller vice
vice verkställande direktör i strid	verkställande direktör i strid med
med 8 kap. 12 eller 32 §, om åtgär-	8 kap. 12 eller 32 §, om åtgärden är
den är ägnad att dölja vem eller	ägnad att dölja vem eller vilka som
vilka som utövar eller har utövat	utövar eller har utövat den faktiska
den faktiska ledningen av bolaget.	ledningen av	bolaget. Detsamma
Detsamma gäller den som uppsåt-	gäller den som uppsåtligen tar på
ligen åtar sig ett sådant uppdrag i	sig ett sådant uppdrag i strid med
strid med 8 kap. 12 eller 32 §.	8 kap. 12 eller 32 §.
Trots vad som sägs i 35 kap. 1 §	Trots det som sägs i 35 kap. 1 §
brottsbalken får påföljd för brott	brottsbalken får påföljd för brott
enligt första stycket 4 mot 21 kap.	enligt första stycket 4 mot 21 kap.
1, 3 eller 5 § eller för brott enligt	1, 3 eller 5 § dömas ut, om den
tredje stycket dömas ut, om den	misstänkte har häktats eller fått del
misstänkte har häktats eller fått del	av åtal för brottet inom fem år från
av åtal för brottet inom fem år från	brottet.
brottet.

I de fall som avses i 9 kap. 41 § och 10 kap. 16 § ska det inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

31kap. 2 §6

Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltnings- domstol:

1.beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,

2.beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 22 §,

3.beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 33 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,

4.beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 50 § eller 24 a kap. 28 §,

5.beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 45 b § andra stycket, 24 kap. 47 § andra stycket eller 24 a kap. 24 § andra stycket,

6.beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,

7. beslut enligt 27 kap. 6 § eller	7. beslut enligt 27 kap. 6, 6 a eller
6 a § att avregistrera en företrädare,	6 b § att avregistrera en företrädare,
en postadress eller en e-postadress,	en postadress eller en e-postadress,

6Senaste lydelse 2022:1647.

Prop. 2024/25:8	2.9	Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672)
		om ekonomiska föreningar
	Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:672) om ekonomiska för-
	eningar
	dels att 6 kap. 13 §, 17 kap. 11 §, 18 kap. 4 §, 19 kap. 3 och 9 §§, 22 kap.
	1 § och 23 kap. 1 § och rubriken närmast före 19 kap. 9 § ska ha följande
	lydelse,
	dels att det ska införas en ny paragraf, 19 kap. 9 a §, av följande lydelse.
	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		6 kap.
		13 §
	Vid en föreningsstämma får det beslutas att en fortsatt föreningsstämma
	ska hållas en senare dag.
	Ett beslut i en fråga som avses i 10 § 1–3 ska skjutas upp till en fortsatt
	föreningsstämma om föreningsstämman beslutar om det eller om minst en
	tiondel av samtliga röstberättigade begär det. En sådan föreningsstämma
	ska hållas tidigast fyra veckor och senast åtta veckor därefter. Beslutet får
	inte skjutas upp ytterligare.
			Om ett beslut i en fråga som
			avses i 10 § 1 eller 2 ska skjutas
			upp	till fortsatt föreningsstämma,
			ska styrelsen anmäla detta för
			registrering i		föreningsregistret.
			Anmälan ska göras inom fyra
			veckor efter det att beslut om fort-
			satt föreningsstämma fattades.
		17 kap.
		11 §
	Bolagsverket ska besluta att en förening ska gå i likvidation, om
	1. föreningen inte på föreskrivet		1. föreningen inte på föreskrivet
	sätt har lämnat in en anmälan till		sätt har lämnat in en anmälan till
	Bolagsverket om en sådan behörig		Bolagsverket om en sådan behörig
	styrelse, särskild delgivningsmotta-		styrelse, särskild delgivningsmotta-
	gare eller revisor som ska finnas		gare eller revisor som ska finnas
	enligt denna lag,		enligt denna lag, eller
	2. föreningen enligt 8 kap. 3 eller 16 §		2. föreningen		inte enligt 8 kap. 3
	årsredovisningslagen (1995:1554) är		eller	16 §	årsredovisningslagen
	skyldig att självmant lämna in års-		(1995:1554) har kommit in med års-
	redovisning och revisionsberättelse		redovisning och revisionsberättelse
	och i förekommande fall koncern-		och i förekommande fall koncern-
	redovisning och koncernrevisions-		redovisning och koncernrevisions-
	berättelse till Bolagsverket men inte		berättelse till		Bolagsverket inom
	har gjort det inom elva månader från		elva månader från det att räken-
	det att räkenskapsåret gick ut, eller		skapsåret gick ut.

3.Bolagsverket enligt 8 kap. 3 eller 16 § årsredovisningslagen har förelagt föreningen att lämna in årsredovisning, revisionsberättelse, koncernredovisning eller koncern- revisionsberättelse till verket men föreningen inte har gjort det inom tre månader från det att den utsatta tiden gick ut.

Ett beslut om likvidation ska dock inte meddelas om likvidations- grunden har upphört under ärendets handläggning hos Bolagsverket.

En fråga om likvidation enligt första stycket ska prövas av Bolagsverket självmant eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, en verk- ställande direktör, en medlem, en innehavare av förlagsandelar, en borgen- är eller, i ett sådant fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen.

18kap. 4 §

Om en ansökan om förenklad av-	Om en ansökan om förenklad av-
veckling lämnas in efter den tid	veckling lämnas in efter den tid
som anges i 3 § första stycket, ska	som anges i 3 § första stycket, ska
den avvisas. Bolagsverket ska där-	den avvisas. Bolagsverket ska där-
utöver vid sin handläggning av en	utöver vid sin handläggning av en
ansökan tillämpa 19 kap. 3 § första	ansökan tillämpa 19 kap. 3 § första
och andra styckena. Det som sägs	och tredje styckena. Det som sägs
om anmälan och avskrivning ska då	om anmälan och avskrivning ska då
i stället avse ansökan respektive	i stället avse ansökan respektive
avvisning.	avvisning.

Om det inte finns skäl att avvisa ansökan och det inte heller finns skäl att avslå den enligt 5 §, ska Bolagsverket så snart som möjligt kungöra den i Post- och Inrikes Tidningar.

Bolagsverket får bevilja en ansökan om förenklad avveckling tidigast två månader efter kungörelsen.

19kap. 3 §

Om den som har gjort en registreringsanmälan inte har följt det som gäller om anmälan, ska Bolagsverket förelägga anmälaren att yttra sig i frågan eller att göra rättelse inom viss tid. Detsamma gäller om verket finner att ett beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas en anmälan

1.inte har tillkommit i behörig ordning,

2.till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stad- garna, eller

3.i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande formu- lering.

Om det behövs för att säkerställa anmälarens eller den anmäldes identitet eller behörighet att före- träda föreningen, får Bolagsverket

Prop. 2024/25:8

Anmälan ska skrivas av om anmälaren inte följer ett förelägg- ande enligt första stycket. En upp- lysning om detta ska finnas med i föreläggandet.

Bolagsverket ska vägra registrer- ing, om det finns ett hinder mot re- gistrering även efter det att an- mälaren har haft tillfälle att yttra sig över hindret. Verket får dock ge anmälaren tillfälle att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet, om det finns skäl för det.

förelägga anmälaren eller den an- mälde att inställa sig personligen. Bolagsverket får besluta att inställ- elsen ska ske genom ljud- och bild- överföring.

Anmälan ska skrivas av om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs. En upp- lysning om detta ska finnas med i föreläggandet.

Bolagsverket ska vägra registrer- ing, om det finns hinder mot re- gistrering även efter det att an- mälaren har haft tillfälle att yttra sig över hindret. Verket får dock före- lägga anmälaren att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet, om det finns skäl för det.

	Avregistrering av en obehörig				Avregistrering av en
	ställföreträdare eller revisor				ställföreträdare eller revisor
				9 §
	Om en styrelseledamot, verkställ-				Om en styrelseledamot, verkställ-
	ande direktör, särskild firmateck-				ande direktör, särskild firma-
	nare, någon annan ställföreträdare				tecknare, någon annan ställföreträ-
	för föreningen eller en revisor har				dare för föreningen eller en revisor
	försatts i konkurs, fått förvaltare				har försatts i konkurs, fått förval-
	enligt	11 kap. 7 § föräldrabalken			tare enligt 11 kap. 7 § föräldra-
	eller	fått	näringsförbud,	ska	balken, fått näringsförbud eller
	Bolagsverket stryka ställföreträda-				avregistrerats från folkbokföringen
	ren eller revisorn ur föreningsre-				enligt 19 eller 22 § folkbokförings-
	gistret. Detsamma gäller om aukto-				lagen (1991:481), ska Bolagsverket
	risationen		eller godkännandet	för	stryka ställföreträdaren eller re-
	en revisor har upphört att gälla eller				visorn ur föreningsregistret. Det-
	om revisorn har fått ett tidsbegrän-				samma gäller om auktorisationen
	sat förbud att utöva revisionsverk-				eller godkännandet för en revisor
	samhet eller att underteckna revi-				har upphört att gälla eller om re-
	sionsberättelser.				visorn har fått ett tidsbegränsat för-
					bud att utöva revisionsverksamhet
					eller att underteckna revisionsbe-
					rättelser.
	Avregistreringen ska göras ome-				Avregistreringen ska göras ome-
	delbart				delbart
	1. vid beslut om konkurs,				1. vid beslut om konkurs,
	2. vid beslut om tillfälligt närings-				2. vid beslut om tillfälligt närings-
	förbud, eller				förbud,
					3. vid avregistrering från folk-
					bokföringen, eller
	3. om det i samband med något				4. om det i samband med något
	av följande beslut har bestämts att				av följande beslut har bestämts att
32	beslutet ska gälla omedelbart:				beslutet ska gälla omedelbart:

– ett beslut att avslå en ansökan	– ett beslut att avslå en ansökan Prop. 2024/25:8
om fortsatt auktorisation eller god-	om fortsatt auktorisation eller god-
kännande av en revisor,	kännande av en revisor,
– ett beslut att upphäva auktori-	– ett beslut att upphäva auktori-
sation eller godkännande av en	sation eller godkännande av en
revisor, och	revisor, och
– ett beslut om tidsbegränsat för-	– ett beslut om tidsbegränsat för-
bud att utöva revisionsverksamhet	bud att utöva revisionsverksamhet
eller att underteckna revisions-	eller att underteckna revisions-
berättelser.	berättelser.

I övriga fall ska avregistrering göras när beslutet har fått laga kraft.

9 a §

Om en uppgift i föreningsregistret om föreningens ställföreträdare är oriktig, ska Bolagsverket stryka uppgiften ur registret.

Innan avregistrering sker ska föreningen ges tillfälle att yttra sig inom viss tid. Om det behövs för att säkerställa ställföreträdarens ident- itet eller behörighet att företräda föreningen, får Bolagsverket före- lägga ställföreträdaren att inställa sig personligen. Bolagsverket får besluta att inställelsen ska ske gen- om ljud- och bildöverföring.

22kap. 1 §1

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som
1. uppsåtligen eller av oaktsam-		1. uppsåtligen eller av oaktsam-
het inte för en medlemsförteckning		het inte för en medlemsförteckning
enligt 5 kap. 1–4 §§ eller inte håller		enligt 5 kap. 1–4 §§ eller inte håller
en sådan förteckning tillgänglig		en	sådan	förteckning		tillgänglig
enligt 5 kap. 5 §,		enligt 5 kap. 5 §, eller
2. uppsåtligen eller av oaktsamhet		2. uppsåtligen eller av oaktsam-
bryter mot 7 kap. 18 § andra mening-		het	bryter	mot	7 kap.	18 §	andra
en, 20 § första stycket eller 21 § andra		meningen,		20 §	första stycket		eller
stycket, eller		21 § andra stycket.
3. uppsåtligen medverkar till ett
beslut att utse en styrelseledamot,
styrelsesuppleant,	verkställande
direktör eller vice	verkställande
direktör i strid med 7 kap. 11 eller
32 §, om åtgärden är ägnad att
dölja vem eller vilka som utövar
eller har utövat den faktiska led-
ningen av föreningen.
1 Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.							33

Prop. 2024/25:8

Första stycket 3 gäller även den som uppsåtligen tar på sig ett så- dant uppdrag som avses i den punkten i strid med 7 kap. 11 eller 32 §.

Trots 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt första stycket 3 eller andra stycket dömas ut, om den misstänkte har häktats eller fått del av åtal för brottet inom fem år från brottet.

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen medverkar till ett beslut att utse en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direktör i strid med 7 kap. 11 eller 32 §, om åtgärden är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen av föreningen. Detsamma gäller den som uppsåtligen tar på sig ett sådant uppdrag i strid med 7 kap. 11 eller 32 §.

23kap. 1 §2

Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om verket har

1.prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till föreningsstämma,

2.prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelseledamot,

3.prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller entlediga en revisor,

4.beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,

5.prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en särskild granskare,

6.prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,

7.förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,

8.vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,

9.beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 41 b § andra stycket,

10.tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,

11.skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,

12. avregistrerat någon enligt	12. avregistrerat någon enligt
19 kap. 9 §, eller	19 kap. 9 eller 9 a §, eller

13. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.

Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

2Senaste lydelse 2022:1648.

Prop. 2024/25:8	3	Ärendet och dess beredning

Regeringen gav i december 2021 en särskild utredare i uppdrag att över- väga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter. Utred- ningen överlämnade den 30 juni 2023 betänkandet Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34). En sammanfattning av utredningens förslag finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans- erna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2023/01611). I samband med beredningen av propositionen har synpunkter dessutom inhämtats från Skatteverket och Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Norrbottens län när det gäller förslaget om ställföreträdarjäv i stiftelse- lagen (1994:1220).

I propositionen behandlas de lagförslag som läggs fram i betänkandet. Utredningens förslag i fråga om tvångslikvidation av aktiebolag på grund av kapitalbrist bereds dock vidare inom Regeringskansliet.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagstiftningen för att motverka förekomsten av bolagsmål- vakter (bet. 2020/21:CU8 punkt 2, rskr. 2020/21:194). Riksdagen har också tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bolagsmål- vakter och företag som brottsverktyg (bet. 2021/22:CU11 punkt 1, rskr. 2021/22:159). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör prioritera arbetet med beredningen av de förslag som syftar till att motverka att aktie- bolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentlig- heter, och återkomma till riksdagen med lagförslag (bet. 2021/22:CU11 s. 9). Genom förslagen i denna proposition anser regeringen att tillkänna- givandena är tillgodosedda och därmed slutbehandlade.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 13 juni 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets förslag och synpunkter, som behandlas i avsnitt 5.3, 5.4, 9.1, 10.2 och 10.3 och i författningskommen- taren.

I förhållande till lagrådsremissen lämnas även förslag av rättelsekaraktär i 15 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., 6 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) och 18 kap. 4 § lagen (2018:672) om eko- nomiska föreningar. De föreslagna ändringarna är författningstekniska och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över de förslagen.

I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs dessutom vissa språk- liga och redaktionella ändringar.

4	Brottslighet i företag är ett allvarligt och	Prop. 2024/25:8

växande problem

I Sverige finns det omkring 1,2 miljoner företag. Företagen bidrar till inno- vation, skapar arbetstillfällen och ger skatteintäkter som är en förutsättning för den svenska konkurrenskraften och välfärden. Företagen är nödvän- diga för ett välfungerande samhälle.

De allra flesta företagare strävar efter att följa lagar och regler. Det har emellertid under senare år uppmärksammats att företag allt oftare används för brottsliga ändamål. Företag utnyttjas systematiskt inom den organiserade brottsligheten och företag skapas ibland enbart i syfte att användas som ett verktyg för att begå brott. Olaglig verksamhet kamoufleras ofta genom en legitim fasad och genom brottsupplägg med målvakter, bulvaner eller falska identiteter samt genom att legal och illegal verksamhet blandas i samma företag.

Företag används ofta av aktörer inom organiserad brottslighet för att tvätta pengar från annan brottslighet, som narkotikaförsäljning eller stöl- der, eller för att på olika sätt uppnå ekonomisk vinning med olagliga meto- der. Företag spelar t.ex. en stor roll när det gäller bedrägerier, inte minst mot välfärdssystemen, där stöd och bidrag från det offentliga utnyttjas i vinstsyfte. Även företag utanför den organiserade brottsligheten bryter ibland mot reglerna, i mindre eller större utsträckning och av olika skäl, inte minst inom ramen för arbetslivskriminalitet. Genom affärer med före- tag inom den organiserade brottsligheten kan sådana företag också bidra till den kriminella ekonomin, medvetet eller omedvetet.

Den ekonomiska brottsligheten genom företag är skadlig för samhället på flera sätt. Samhället går miste om betydande skatteintäkter och drabbas också av stora ekonomiska förluster. Vidare riskerar vanliga näringsidkare att slås ut eftersom de tvingas att konkurrera mot aktörer som inte följer reglerna. Förtroendet för företag och tilliten till samhällssystemet riskerar också att försvagas. De ekonomiska vinster som genereras med bolag som brottsverktyg finansierar också annan grov brottslighet. Den grova eko- nomiska brottslighet som begås genom företag är alltså systemhotande och kostnaderna för den är avsevärd.

I denna proposition lämnas förslag som syftar till att motverka brotts- lighet genom företag. Förslagen är en del av regeringens krafttag mot orga- niserad brottslighet och mot den kriminella ekonomin, som bl.a. kommer till uttryck i den nationella strategin mot organiserad brottslighet (skr. 2023/24:67).

Prop. 2024/25:8

5Kontrollerna av Bolagsverkets register skärps

5.1Brottslighet begås genom utnyttjande av Bolagsverkets register

Bolagsverket ansvarar för ett flertal företagsregister, bl.a. aktiebolags- registret, föreningsregistret och handelsregistret. Bolagsverkets register är en viktig informationskälla för såväl näringslivets aktörer som för myndig- heter. De uppgifter som finns i registren ifrågasätts normalt inte, utan godtas som korrekta. Om uppgifterna i Bolagsverkets register inte återspeglar verkliga förhållanden kan det leda till felaktiga beslut eller åtgärder från det offentliga, och till att privata aktörer agerar utifrån felaktiga förutsätt- ningar. Genom att oriktiga eller missvisande uppgifter anmäls till registren kan det också skapas förutsättningar för att begå brott genom företag.

Ett vanligt tillvägagångssätt vid brottslighet genom företag är att mål- vakter anmäls som företrädare för företaget. En målvakt är en person som utses till legal företrädare utan att personen har för avsikt att delta i verk- samheten. Syftet med att registrera målvakter är att dölja de personer som i själva verket kontrollerar företaget och som kan använda det för att begå brott. De faktiska företrädarna, som inte syns i Bolagsverkets register, blir på detta sätt svårare att identifiera för de brottsbekämpande myndigheterna och kan undkomma ansvar. I stället för målvakter kan falska, eller på annat sätt oriktiga, identiteter användas. För de som avser att begå brott kan användningen av falska identiteter innebära mindre risker och lägre kost- nader än att samarbeta med målvakter.

Enligt de brottsbekämpande myndigheterna är förekomsten av målvakter omfattande. När aktiebolag används som brottsverktyg är huvudmännen i regel inte registrerade som formella företrädare, utan de använder sig antingen av målvakter eller av fiktiva identiteter för att distansera sig från brotten och minska upptäcktsrisken. Ofta rekryteras socialt eller ekonom- iskt utsatta personer som målvakter. Med tiden har det även blivit van- ligare att anhöriga till yrkeskriminella ställer upp som målvakter. Det kan vara makar eller sambor, syskon, föräldrar och barn. Beroende på vilken funktion som målvakten ska fylla kan olika egenskaper efterfrågas. Det kan t.ex. vara en fördel att placera personer med hög kreditvärdighet i styrelsen till ett företag som ägnar sig åt bedrägerier. Det har även upp- märksammats att unga personer som har anknytning till gängmiljö före- kommer som målvakter.

Det har också blivit vanligare med så kallade utnyttjade identiteter, dvs. att en verklig identitet används av någon annan i brottsliga syften. Personer från andra länder kan t.ex. erbjudas en summa pengar för att ta sig till Sverige och skaffa sig en svensk identitet. Personen bakom identiteten kan sedan lämna landet och överlåta identiteten till andra, som t.ex. kan anmäla identiteten som företrädare för ett företag. Även dessa utnyttjade identi- teter är ett slags målvakter.

Företag kan också utsättas för kapning, ibland med användande av en eller flera målvakter, eller genom anmälan av andra felaktiga uppgifter till Bolagsverkets register. Företagskapningar behandlas närmare i avsnitt 7.

Det är alltså vanligt att Bolagsverkets register utnyttjas för att begå brott, Prop. 2024/25:8 särskilt genom att målvakter anmäls som företrädare för företag. Felaktiga

uppgifter i registren skapar också andra problem, både för näringslivet och det offentliga, eftersom de ofta är beroende av korrekta uppgifter om vem som har rätt att företräda ett företag.

5.2 Bolagsverket har nyligen fått bättre förutsättningar att kontrollera uppgifterna i registren

Bolagsverket ska kontrollera att beslut som anmäls för registrering i aktie-
bolagsregistret har tillkommit i behörig ordning och inte strider mot lag
eller annan författning, eller mot bolagsordningen, se 27 kap. 2 § aktie-
bolagslagen (2005:551). Om det finns hinder mot registrering ska uppgif-
ten inte registreras. Motsvarande reglering finns beträffande övriga före-
tagsregister.
I associationsrättslig lagstiftning finns bestämmelser om att en målvakt,
dvs. någon som inte har för avsikt att ta del i den verksamhet som an-
kommer på styrelsen, som huvudregel inte får utses till styrelseledamot
eller styrelsesuppleant (se t.ex. 8 kap. 12 § aktiebolagslagen). Motsvarande
bestämmelser finns beträffande verkställande direktörer och vice verk-
ställande direktörer. En målvakt är alltså inte en behörig företrädare, och
Bolagsverket ska därför vägra registrering av en sådan. Att en målvakt inte
får registreras är alltså tydligt redan med den gällande lagstiftningen.
Att någon inte har för avsikt att delta i verksamheten är dock i regel svårt
att bedöma endast utifrån de uppgifter som lämnas i samband med an-
mälan. I stället förutsätter detta en mer omfattande kontroll. Detsamma
kan gälla för andra felaktiga uppgifter, t.ex. bristande behörighet att före-
träda ett bolag, eller falska identiteter. En sådan fördjupad granskning kan
innebära avstämning av uppgifterna i anmälan mot vad som framgår av
Bolagsverkets andra register, eller inhämtande av information från andra
myndigheter eller privata aktörer. Bolagsverket kan också skicka ett före-
läggande till företaget med begäran om bestyrkande av de uppgifter som
misstänks vara felaktiga.
En sådan mer noggrann kontroll kan föranledas av information från
andra myndigheter eller från enskilda personer. Bolagsverket får exempel-
vis återkommande uppgifter från Ekobrottsmyndigheten om möjliga mål-
vakter.
För att utöka Bolagsverkets kontroller i syfte att motverka brott har
regeringen nyligen beslutat om en ändring i förordning (2007:1110) med
instruktion för Bolagsverket, se 5 a § i instruktionen. Ändringen ger
Bolagsverket ett tydligare uppdrag att kontrollera att uppgifter i verkets
register är korrekta och att motverka att felaktiga uppgifter registreras.
Utredningen föreslog att förordningsändringen skulle träda i kraft den 1
juli 2024. Eftersom ändringen är angelägen för att motverka brottslighet i
företag valde regeringen att gå fram med förslaget i den delen tidigare, och
det trädde i kraft redan den 1 april 2024. Ändringen klargör att kontroller
ingår som en viktig del i verkets uppdrag. Bolagsverket har därigenom fått
en klarare anvisning om att kontroller av uppgifter bör utföras i större ut-	39
	39

Prop. 2024/25:8 sträckning. Bolagsverket har också i instruktionen fått ett tydligare rättsligt stöd för att använda information från andra myndigheter i syfte att mot- verka ekonomisk brottslighet.

Bolagsverket har genom förordningsändringen nu alltså bättre förut- sättningar att identifiera de ärenden som behöver genomgå en fördjupad kontroll, i syfte att motverka bl.a. användningen av målvakter. Detta bör leda till att registrering av sådana personer kan undvikas i betydligt fler fall. Tydliggörandet av Bolagsverkets uppdrag kan också ge verket möjlig- het till utökade kontroller av andra uppgifter än uppgifter om företrädare. Även felaktiga uppgifter i andra register än företagsregistren, såsom regis- tret över verkliga huvudmän kan som en konsekvens av Bolagsverkets utökade kontroller upptäckas och rättas till i högre grad.

I det följande föreslås ytterligare åtgärder för att förhindra felaktigheter i Bolagsverkets register och att motverka ekonomisk brottslighet genom företag.

5.3Bolagsverket ska ha möjlighet att begära personlig inställelse

Regeringens förslag: Bolagsverket ska i samband med en anmälan om registrering i aktiebolagsregistret eller föreningsregistret kunna före- lägga om personlig inställelse, om det behövs för att säkerställa an- mälarens eller den anmäldes identitet eller behörighet att företräda före- taget. Motsvarande ska gälla vid en ansökan om registrering i handels- registret. Om den som har förelagts att inställa sig personligen uteblir, ska anmälan skrivas av. Bolagsverket ska även ha möjlighet att före- lägga om personlig inställelse av en ställföreträdare vid kontroll av om en registrerad uppgift är oriktig. Bolagsverket ska kunna besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bildöverföring.

Möjlighet att förelägga om personlig inställelse ska även finnas vid anmälan om registrering i registret över utländska filialer.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår inte en möjlighet för Bolagsverket att förelägga om personlig inställelse vid misstanke om felaktiga uppgifter om ställföre- trädare i registret.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.

Bolagsverket, Sveriges advokatsamfund och FAR anser att det är viktigt att inställelse kan ske på andra platser än i Bolagsverkets lokaler. Eko- brottsmyndigheten och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet anser att det inte bör vara möjligt att delta på distans. Polismyndigheten anför att utrymmet att inställa sig via videokonferens bör vara synnerligen begränsat. När videokonferens blir aktuellt, bör det enligt myndigheten bara kunna ske från en plats där tillfredställande kontroller kan ske. Några remissinstanser, bl.a. HSB Riksförbund och Svensk Kooperation föreslår att personlig inställelse i stället ska ske hos någon myndighet som mer rutinmässigt utför identitetskontroller.

Svensk Inkasso ifrågasätter nyttan av förslaget och framhåller att det riskerar att skapa förseningar i registreringsärenden. I vart fall bör det en- ligt Svensk Inkasso framgå av lagtexten att inställelse får ske på distans. Även Advokatsamfundet, som framhåller vikten av att lika fall behandlas lika, anser att det tydligt bör framgå i vilka situationer inställelse på distans är möjlig.

Bolagsverket anser att en möjlighet att förelägga om personlig inställelse bör införas även för att kunna kontrollera redan registrerade företrädare.

Skälen för regeringens förslag: Det är av stor betydelse att uppgifterna i Bolagsverkets register i så stor utsträckning som möjligt återspeglar verkliga förhållanden, och att användningen av målvakter och fiktiva identiteter mot- verkas. Om Bolagsverket på ett tidigt stadium kan upptäcka brottsliga upp- lägg, kan brottslig verksamhet genom företag försvåras eller stoppas.

I dag prövas anmälningar om registrering i Bolagsverkets företagsregis- ter på det skriftliga underlag som ges in till verket. Det kan också göras avstämningar mot verkets register och inhämtas upplysningar från andra. I många fall bör ett sådant underlag vara tillräckligt för att Bolagsverket ska kunna avgöra om förutsättningarna för registrering är uppfyllda.

I vissa fall kan emellertid det faktum att handläggningen sker skriftligen utnyttjas. Användandet av falska identiteter underlättas av att det inte sker någon identifiering vid fysiska möten. Om anmälaren, eller den som an- mälan avser, inställer sig personligen skulle Bolagsverket kunna göra en säkrare bedömning om identiteten och behörigheten. Personlig inställelse används i flera andra sammanhang i syfte att säkerställa någons identitet, exempelvis vid identitetskontroll i samband med tilldelning av samord- ningsnummer enligt 2 kap. 2 § lagen (2022:1697) om samordningsnum- mer.

Vid en personlig inställelse kan myndigheten göra en jämförelse mellan den anmälde och hans eller hennes identitetshandlingar, i syfte att utreda om personen är den han eller hon utger sig för att vara och har behörighet att företräda företaget. Vidare kan det ställas kontrollfrågor. Om en person som misstänks vara en målvakt inställer sig, kan det vara relevant att fråga vilken verksamhet som företaget ska bedriva, var detta ska ske och av vem eller vilka. Uteblivna eller orimliga svar kan bidra till bedömningen att personen har utsetts i strid med målvaktsförbudet. Ett krav på personlig inställelse kan därför i fler fall väntas förhindra registrering av stulna eller fiktiva identiteter, liksom av målvakter. Även registrering av oriktiga sty- relseändringar, t.ex. vid försök att kapa ett företag, kan undvikas med krav på personlig inställelse.

Ett föreläggande om personlig inställelse kan också antas ha en preven- tiv verkan. Det kan antas att oseriösa aktörer i många fall skulle avstå från att infinna sig om de får ett föreläggande om att inställa sig personligen. Den som exempelvis har en falsk identitetshandling vill sannolikt inte gärna visa upp den vid en kontroll. Om den som har förelagts att inställa sig personligen inte gör det, bör ärendet kunna skrivas av, och det brotts- liga upplägget på så sätt förhindras.

Som Bolagsverket framför gör sig de skäl som motiverar en möjlighet att begära personlig inställelse vid prövningen av en anmälan även gäll- ande vid kontroll av en uppgift som redan är registrerad. Som anförs i avsnitt 5.2 har Bolagsverket nu ett tydligare uppdrag att genomföra sådana kontroller. I avsnitt 5.4 föreslås också att det ska införas en regel om att

Prop. 2024/25:8

Prop. 2024/25:8	Bolagsverket ska stryka oriktiga uppgifter om ett företags företrädare från
	företagsregistren. Vid bedömningen av om en befintlig uppgift i registret
	är oriktig kan de kontroller som görs vid personlig inställelse vara till hjälp
	för Bolagsverkets bedömning. Även i dessa fall bör åtgärden kunna med-
	föra att oseriösa aktörer inte inställer sig. Utebliven inställelse bör i dessa
	fall inte per automatik leda till att uppgiften stryks från registret, men bör
	ha betydelse för bedömningen av uppgiftens riktighet.
	Det bör mot denna bakgrund införas en möjlighet för Bolagsverket att före-
	lägga om personlig inställelse vid prövningen av en anmälan eller ansökan om
	registrering i handelsregistret, aktiebolagsregistret och föreningsregistret.
	Möjligheten bör även finnas vid prövningen av om en redan registrerad upp-
	gift om företrädare är oriktig. Det bör också vara möjligt att förelägga om
	personlig inställelse när det gäller anmälan om registrering i registret över
	utländska filialer.
	Bedömningen av om det finns behov av personlig inställelse bör göras
	av Bolagsverket. Den enskildes uppfattning i frågan ska inte vara avgö-
	rande. Personlig inställelse bör användas när utredningen i övrigt inte utgör
	ett tillräckligt underlag för beslut, eller om andra mindre ingripande utred-
	ningsmetoder inte kan användas. Detta bör formuleras så att ett före-
	läggande om personlig inställelse får utfärdas om det behövs för att säker-
	ställa den anmäldes, anmälarens eller ställföreträdarens identitet eller
	behörighet att företräda bolaget. Vid bedömningen av om personlig in-
	ställelse behövs får verket använda sig av information som verket har
	tillgång till i det aktuella ärendet.
	Bolagsverket finns i Sundsvall. Eftersom Bolagsverket har det rättsliga
	ansvaret för kontrollerna bör inställelsen som utgångspunkt ske där. Detta
	utesluter dock inte att Bolagsverket avtalar med någon annan myndighet
	om att utföra kontrollen i andra lokaler än verkets egna.
	Den som förelagts att inställa sig bör också kunna göra det genom att
	delta på distans genom ljud- och bildöverföring (videokonferens), om det
	bedöms lämpligt i det enskilda fallet. Lagrådet anför att ”inställa sig” inte
	utan vidare kan anses innefatta att en person medverkar på distans genom
	ljud- och bildöverföring. Om Bolagsverket ska ges möjlighet att förelägga
	en enskild att medverka på detta sätt bör det enligt Lagrådet uttryckligen
	framgå av lagtexten.
	Enligt regeringen kan det finnas ett värde i att tydliggöra i lagtexten att
	Bolagsverket får besluta att den personliga inställelsen ska ske på distans
	genom ljud- och bildöverföring.
	Deltagande på distans bör som ovan nämns bara användas om det
	bedöms lämpligt i det enskilda fallet. En förutsättning för deltagande på
	distans måste vara att det eftersträvade syftet med kontrollen kan uppnås.
	I annat fall behöver den berörda personen infinna sig på plats. Syftet med
	personlig inställelse är ofta att dels säkerställa en persons identitet, dels
	säkerställa att personen inte står under någon form av otillbörlig påverkan.
	Det senare kan t.ex. syfta till att personen ska ta på sig ett uppdrag som
	målvakt. Vid deltagande via videokonferens saknas många gånger möjlig-
	het att på ett tillfredställande sätt kontrollera om några andra personer
	befinner sig i samma rum eller i nära anslutning till den som inställt sig.
	Möjligheten till deltagande på distans genom ljud- och bildöverföring bör
	mot den bakgrunden, i linje med vad Polismyndigheten anför, bara
42	tillämpas i undantagsfall.

En reglering om personlig inställelse berörs också av EU-rätten. En stor Prop. 2024/25:8 del av EU:s bolagsrätt är samlad i ett gemensamt direktiv: Europaparla-

mentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt. År 2019 antogs ett ändringsdirektiv, det så kallade digitaliseringsdirektivet som bl.a. syftar till att göra det möjligt att via internet bilda och registrera bolag (Europaparlamentets och rådets direktiv [EU] 2019/1151 av den 20 juni 2019 om ändring av direktiv [EU] 2017/1132 vad gäller användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolags- rätt). I digitaliseringsdirektivet finns vissa möjligheter att kräva personlig inställelse vid de förfaranden som regleras i direktivet, även om de i huvudsak ska vara digitala. Med personlig inställelse avses i direktivet att fysiskt infinna sig på en utpekad plats. Medlemsstaterna får kräva att den sökande infinner sig personligen när det är berättigat av allmänintresset, för att förhindra missbruk eller ändring av identitet eller för att säkerställa efterlevnad av reglerna om rättskapacitet och sökandes rätt att företräda ett företag. Medlemsstaterna ska se till att sådan personlig inställelse inte krävs systematiskt, utan endast från fall till fall där det finns skäl att misstänka identitetsförfalskning eller bristande regelefterlevnad (artikel 13b.4 och 13g.8 samt skäl 21). Vidare anges i direktivet att bestämmelser om online-förfaranden bör omfatta kontroller av identitet och rättskapa- citet avseende den som t.ex. önskar bilda ett bolag, i syfte att bekämpa bedrägeri och företagskapning samt säkerställa registrens tillförlitlighet och trovärdighet. De medel och metoder som ska användas för att utföra dessa kontroller bör medlemsstaterna själva utarbeta och anta (skäl 20). Medlemsstaternas befogenhet att vägra ansökningar om bl.a. bildande av bolag vid bedrägeri eller missbruk samt medlemsstaternas utrednings- och brottsbekämpningsåtgärder påverkas inte av digitaliseringsdirektivet (skäl 37).

Enligt regeringens bedömning är de föreslagna reglerna om personlig inställelse, även de som avser andra än anmälaren, nödvändiga för att säkerställa de anmäldas identitet eller behörighet. Förslaget utformas också så att personlig inställelse inte ska användas systematiskt, utan endast när det finns sådana skäl som omnämns i direktivet. Det öppnas också för att en person i undantagsfall kan inställa sig digitalt. Regeringen bedömer därför att förslagen är förenliga med digitaliseringsdirektivet.

5.4Bolagsverket ska stryka oriktiga uppgifter om företrädare i registren

Regeringens förslag: Bolagsverket ska stryka en uppgift om ett före- tags ställföreträdare från verkets företagsregister, om uppgiften är oriktig. Innan uppgiften stryks ska företaget ges tillfälle att yttra sig.

Den som har varit registrerad under falsk identitet och därför har avre- gistrerats från folkbokföringen ska omedelbart strykas från Bolags- verkets register utan föregående kommunikation med företaget. Det- samma ska i samtliga fall gälla för personer som har avlidit.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

Utredningen föreslår att strykning från Bolagsverkets register av avlidna

Prop. 2024/25:8

personer och av falska identiteter som har avregistrerats från folkbok- föringen, ska kunna ske först efter att Skatteverkets beslut har fått laga kraft.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna, bl.a. Svenskt Närings- liv, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges advokatsam- fund och Kronofogdemyndigheten, tillstyrker förslagen eller har inga in- vändningar mot dem. Bolagsverket tillstyrker förslagen men anser att det bör förtydligas att verket får göra kontroller av en uppgifts riktighet i efterhand. Bolagsverket anser också att det, på samma sätt som föreslås för andra företag, bör införas en möjlighet att stryka en uppgift om en enskild näringsidkare, om det framgår att uppgiften är oriktig.

Skatteverket tillstyrker förslagen men framhåller att avregistrering av falska identiteter och avlidna personer från Bolagsverkets register bör kunna ske omedelbart efter Skatteverkets beslut, även om beslutet inte har fått laga kraft.

Skälen för regeringens förslag

Bolagsverket ska ha möjlighet att stryka oriktiga uppgifter om företrädare

Bolagsverket kan på flera olika sätt få kännedom om att uppgifter i före- tagsregistren är eller kan vara felaktiga. Bolagsverket får regelmässigt information från Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten om att någon som är registrerad som företrädare för ett företag misstänks vara en mål- vakt. Verket kan också få kännedom om att en person har dömts i domstol för brott mot något av målvaktsförbuden i aktiebolagslagen eller lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Bolagsverket får även automatiska uppdateringar när en person har avregistrerats från folkbokföringen på grund av att han eller hon är försvunnen. Detsamma gäller när ett sam- ordningsnummer förklaras vilande, t.ex. för att det har tilldelats på felaktiga grunder. Även i andra situationer kan misstanke uppstå om att uppgifter i registren är felaktiga.

Bolagsverket anser att det bör förtydligas ytterligare att verket får göra kontroller i efterhand av registrerade uppgifter. Bolagsverket har dock redan möjlighet att – baserat på information som mottagits eller av andra skäl – genomföra kontroller av uppgifterna i registren i syfte att hitta och utreda eventuella felaktigheter. Som anförs i avsnitt 5.2 har Bolagsverket nyligen getts ett tydligare uppdrag och bättre förutsättningar att genomföra sådana kontroller. Det behöver därför inte införas någon särskild be- stämmelse om detta.

Eftersom det är av stor betydelse att uppgifterna i Bolagsverkets register är korrekta och återspeglar verkligheten behöver verket ha möjlighet att ta bort uppgifter om företrädare från registren om de är oriktiga. Det är särskilt angeläget att målvakter och falska identiteter kan strykas och att det kan ske på ett effektivt sätt. Genom att sådana uppgifter kontrolleras och stryks kan ekonomisk brottslighet med användande av målvakter eller falska identiteter förhindras i fler fall.

I den associationsrättsliga lagstiftningen finns bestämmelser som ger Bolagsverket möjlighet att i vissa fall avregistrera felaktiga uppgifter från registren. Avregistrering från aktiebolagsregistret kan t.ex. ske när bola- gets ställföreträdare har försatts i konkurs eller har fått förvaltare eller

näringsförbud och därmed är obehörig som företrädare (27 kap. 6 § aktie- Prop. 2024/25:8 bolagslagen). Felaktiga adressuppgifter kan också strykas efter att företa-

get fått möjlighet att anmäla en ny adress (27 kap. 6 a § aktiebolagslagen). Med stöd av 37 § förvaltningslagen (2017:900) kan Bolagsverket också stryka uppgifter i registren, om det i efterhand framkommer att registre- ringen var felaktig. För att en uppgift ska få avregistreras krävs dock att felaktiga eller vilseledande uppgifter har lämnats och att detta har lett till registreringen. Ibland kan det vara oklart om uppgifterna var oriktiga redan när beslutet om registrering fattades. Om en person t.ex. antecknas som försvunnen i folkbokföringen kan det tänkas att personen redan vid registreringen var en målvakt. Att så varit fallet kan dock vara svårt att

bedöma.

Bolagsverket bör ha en klar och tydlig möjlighet att på eget initiativ av- registrera uppgifter om företrädare som bedöms vara felaktiga. Nuvarande reglering är inte alltid tillräcklig. Även i de fall då förvaltningslagen i och för sig kan tillämpas bör möjligheten att avregistrera uppgifter ha ett tydligare författningsstöd. En regel med denna innebörd bör därför införas.

Regeln bör utformas så att Bolagsverket, om verket bedömer att en upp- gift om en företrädare är eller kan vara oriktig, ska ge företaget tillfälle att yttra sig i frågan. En sådan kommunikationsskyldighet har en rättssäker- hetsfunktion och kan ge ytterligare underlag för bedömningen. Uppgiften ska strykas om det även efter att företaget yttrat sig, eller underlåtit att komma in med yttrande, framgår att uppgiften är oriktig.

Bolagsverket föreslår att det bör övervägas en möjlighet att, på samma sätt som vad gäller ställföreträdare, stryka felaktiga uppgifter om enskilda näringsidkare. Eftersom konsekvenserna av en sådan möjlighet inte har utretts närmare, finns det inte möjlighet att göra det inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Falska identiteter som avregistrerats från folkbokföringen ska omedelbart strykas från Bolagsverkets register

Om Skatteverket avregistrerar en person från folkbokföringen för att det har bedömts röra sig om en falsk identitet får Bolagsverket automatiskt en avisering om detta, jfr 22 § folkbokföringslagen (1991:481). Med falsk identitet avses den registrerade identiteten för en person som inte är den han eller hon har utgett sig för att vara, och därför inte skulle ha folkbok- förts under den identiteten från början.

Avregistreringen från folkbokföringen sker efter utredning och bedöm- ning av Skatteverket. De förhållanden som har lett till avregistrering är därför normalt kända för de personer och företag som berörs. Det är ange- läget att uppgifter som avser falska identiteter kan avregistreras från Bolagsverkets register så snart som möjligt. När Bolagsverket får informa- tion om att uppgifter som är kopplade till en falsk identitet har avregis- trerats från folkbokföringen bör därför uppgifter om identiteten kunna strykas från Bolagsverkets register omedelbart, utan föregående kommu- nikation med företaget och utan särskild prövning.

Skatteverkets beslut om avregistrering av en falsk identitet får överkla- gas inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (40 § folkbokföringslagen). Utredningens förslag innebär att Skatteverkets be-

slut måste ha fått laga kraft innan Bolagsverket kan avregistrera uppgiften.

Prop. 2024/25:8 Skatteverket invänder mot förslaget i den delen och anför att det normalt saknas uppgift om när klaganden fick del av beslutet eftersom beslutet inte kan skickas med mottagningsbevis. Detta innebär att det normalt inte går att avgöra när beslutet får laga kraft. Som Skatteverket anför skulle alltså en regel som innebär att avregistrering från Bolagsverkets register får ske först när Skatteverkets beslut har fått laga kraft, riskera att bli verknings- lös. Strykning från Bolagsverkets register bör därför i dessa fall kunna ske omedelbart efter Skatteverkets beslut.

Avlidna personer ska omedelbart strykas från Bolagsverkets register

Skatteverket avregistrerar den som har avlidit eller dödförklarats från folk- bokföringen (19 § folkbokföringslagen). Om personen är antecknad som företrädare i Bolagsverkets register, får Bolagsverket en avisering om ändrade uppgifter från Skatteverket. Bolagsverket avregistrerar efter en sådan avisering företrädare för aktiebolag och ekonomiska föreningar från aktiebolagsregistret respektive föreningsregistret. På motsvarande sätt av- registreras företrädare för ideella föreningar och trossamfund från handels- registret. Vad gäller enskilda näringsidkare och bolagsmän i handelsbolag finns dock en regel om att dödsfall ska anmälas av den som har vård om boet eller, i fråga om handelsbolag, av övriga bolagsmän. Det förekommer i vissa fall att någon anmälan inte sker, och Bolagsverket har bedömt att avregistrering då inte kan ske.

Eftersom Bolagsverket får informationen om avlidna från Skatteverket innebär anmälningsskyldigheten en onödig börda för den som ska anmäla uppgiften. Att ta bort anmälningsskyldigheten innebär alltså en förenkling för dessa. Det är också angeläget att en avliden person kan avregistreras snabbt och enkelt från Bolagsverkets register, bl.a. eftersom avlidna per- soner ibland registreras som företrädare i syfte att dölja de verkliga före- trädarna. Regeln om att bolagsmännen eller den som ansvarar för boet ska anmäla dödsfall bör därför tas bort.

I lagrådsremissen föreslogs att det av tydlighetsskäl bör införas regler som innebär att Bolagsverket självmant och utan föregående kommu- nikation ska avregistrera avlidna personer ur verkets register.

Lagrådet ifrågasätter om en bolagsman i ett handelsbolag ska strykas ur handelsregistret när han eller hon har avregistrerats ur folkbokföringen så- som avliden eller dödförklarad. Lagrådet menar att en strykning av en av- liden bolagsman leder till att värdefull information försvinner ur registret, och att det bör övervägas om handelsregistret i stället bör tillföras en upp- gift om att bolagsmannen är avliden.

Som Lagrådet påpekar fyller registeruppgifter om bolagsmän i handels- bolag delvis en annan funktion än uppgifter om andra ställföreträdare. Eftersom bolagsmännen svarar för bolagets förpliktelser kan det för tredje man finnas ett intresse av att känna till även avlidna bolagsmän. Att en bolagsman i ett handelsbolag stryks från handelsregistret innebär att denna inte längre är registrerad som bolagsman i bolaget. I den del av handels- registret där historiska uppgifter redovisas kommer det dock framgå att den avlidne bolagsmannen har varit bolagsman och det är möjligt för enskilda att få del av uppgiften. Enligt regeringen är det tillräckligt att upp- giften om att den avlidne har varit bolagsman återges i handelsregistret på detta sätt. Om en bolagsman i ett handelsbolag avlider bör han eller hon

alltså, på samma sätt som föreslås gälla för övriga registrerade personer, Prop. 2024/25:8 strykas ur handelsregistret.

Skatteverkets beslut kan i dessa fall överklagas utan begränsning i tiden (40 § folkbokföringslagen). Som Skatteverket framhåller bör avregi- strering därför kunna ske omedelbart efter Skatteverkets beslut.

6	Straffet för brott mot målvaktsförbudet
	skärps

Regeringens förslag: Maxstraffet för brott mot målvaktsförbudet ska
höjas från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år.

	Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna, bl.a. Polismyndig-
heten, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Sveriges advokatsamfund och
Svea hovrätt tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.
	Bolagsverket tillstyrker förslaget men anser att det inte i några fall ska
vara möjligt att utse företrädare som inte tar del i verksamheten.
	Åklagarmyndigheten, som också tillstyrker förslaget, anser att det bör
övervägas om brottet ska anses vara av sådan art att det redan vid ett straff-
värde om sex månader normalt ska föranleda ett fängelsestraff. Myndig-
heten anser också att böter bör utmönstras ur straffskalan.
	Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet menar att skälen för en
skärpning av straffet inte motiverar att maxstraffet höjs mer än till fängelse
i ett och ett halvt år.
Skälen för regeringens förslag
Brott mot målvaktsförbudet i aktiebolag och ekonomiska föreningar
I den associationsrättsliga lagstiftningen finns det förbud mot att utse
personer till företrädare för företag om de inte har för avsikt att ta del i den
verksamhet som ankommer på företrädaren, dvs. målvakter. Målvakts-
förbuden i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar är straff-
sanktionerade. Den som uppsåtligen medverkar till att utse en styrelseleda-
mot, styrelsesuppleant, verkställande direktör eller vice verkställande
direktör i strid med bestämmelserna i de lagarna döms till böter eller fän-
gelse i högst ett år, om åtgärden är ägnad att dölja vem eller vilka som
utövar eller har utövat den faktiska ledningen av bolaget eller föreningen.
I avsnitt 10.6 föreslås att en motsvarande straffsanktion ska införas för
stiftelser.
	Vid införandet av målvaktsförbudet i aktiebolagslagen konstaterades att
det uppenbarligen strider mot de principer som bär upp reglerna om aktie-
bolagets organisation att utse någon till styrelseledamot eller verkställande
direktör som inte avser att ta befattning med bolaget. Det underströks att
det inte råder någon tvekan om att användandet av målvakter är ägnat att
försvåra de brottsbekämpande myndigheternas arbete, eftersom det blir
svårare att identifiera de ansvariga. Det ansågs att förbudet borde straffsanktio-
neras för att få effekt (prop. 2000/01:150 s. 78 och 79).		47

Prop. 2024/25:8 Straffbestämmelserna träffar i första hand aktieägare, medlemmar eller styrelseledamöter som har tagit del i ett beslut om att utse en företrädare. De är dock även tillämpliga på den som genom sitt faktiska inflytande har föranlett att en viss person har utsetts. Straffansvaret omfattar även den som uppsåtligen åtar sig ett uppdrag i strid med målvaktsförbudet.

Under de senare åren har antalet anmälningar för brott mot målvakts- förbudet varit mellan ungefär 50 och 300 stycken per år. År 2021 väcktes åtal i 50 fall och strafföreläggande utfärdades i 3 fall. År 2020 väcktes åtal i 19 fall och strafföreläggande utfärdades i ett fall. Rättspraxis är inte helt entydig, men det kan konstateras att enstaka brott mot målvaktsförbudet ofta leder till dagsböter för den som har agerat målvakt. Påföljden blir regelmässigt strängare vid flerfaldiga överträdelser och för de personer som har deltagit i beslutet att utse en målvakt. I sådana fall blir påföljden ofta villkorlig dom och böter.

Det kan konstateras att förekomsten av målvakter är omfattande, och de är särskilt vanliga inom den organiserade brottsligheten. Det finns därför anledning att säkerställa att påföljden för brott mot förbuden mot mål- vakter motsvarar brottslighetens allvar och betydelse.

Maxstraffet för brott mot målvaktsförbudet ska höjas

Påföljdssystemet bygger på principen att svårare brott ska bestraffas strängare än lindrigare brott och att lika svåra brott ska ge lika stränga straff. Straffskalan måste ha en viss spännvidd för att omfatta alla tänkbara gärningar som faller inom straffbestämmelsens tillämpningsområde. Straffskalan för ett brott är ett mått på hur allvarligt lagstiftaren ser på brottet och skalan bör därför återspegla brottets allvar.

Straffskalan har också betydelse för vilka straffprocessuella åtgärder som kan eller bör användas. Flera tvångsmedel är beroende av att brottsligheten kan leda till fängelsepåföljd av viss längd. Vid användningen av tvångs- medel gäller vidare att en åtgärd bara får vidtas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den miss- tänkte eller för något annat motstående intresse. För att häktning ska kunna komma i fråga krävs att det kan det antas att den misstänkte inte kommer att dömas endast till böter. Om brottsligheten kan leda till en allvarligare påföljd kan alltså fler straffprocessuella åtgärder bli aktuella.

Straffet för brott mot målvaktsförbudet är böter eller fängelse i högst ett år. Straffskalan har inte ändrats sedan brottet infördes 2002. De övriga brotten mot aktiebolagslagen, som t.ex. överträdelse av reglerna om pri- vata aktiebolags kapitalanskaffning, underlåtenhet att föra eller tillhanda- hålla aktiebok och brott mot låneförbudet, har samma straffskala som brott mot målvaktsförbudet. De brotten har dock en annan karaktär. Brott mot målvaksförbudet har, till skillnad från dessa brott, en tydlig koppling till organiserad brottslighet som begås med aktiebolag som brottsverktyg.

Förekomsten av brott som begås genom företag har de senaste åren allt- mer uppmärksammats som ett allvarligt problem. Det förekommer regel- mässigt målvakter i sådana bolag som används för olagliga ändamål. Genom att dölja de verkligt ansvariga bidrar målvakterna till att brott kan begås och till att lagföring av brott förhindras. Den som låter sig utses till målvakt, liksom den som medverkar till ett beslut om att utse en målvakt, spelar alltså många gånger en viktig roll i ett organiserat brottsligt upplägg.

Det finns mot denna bakgrund anledning att nu se mer allvarligt på före- Prop. 2024/25:8 teelsen. Straffet för brott mot målvaktsförbudet bör alltså skärpas. Fäng-

else i ett år som maxstraff är för lågt. En höjning av straffmaximum kan förväntas leda till en generell skärpning av påföljden och ge en mer nyan- serad straffmätning, eftersom domstolarna får ett bredare spann att fördela olika gärningar på. Straffmaximum bör därför höjas till fängelse i två år.

Eftersom det kan förekomma fall som är mindre klandervärda bör böter även i fortsättningen ingå i straffskalan. Den nya straffskalan bör alltså gå från böter till fängelse i högst två år.

Åklagarmyndigheten anser att det bör övervägas om brott mot målvakts- förbudet ska anses vara av sådan art att det redan vid ett straffvärde om sex månader normalt ska föranleda ett fängelsestraff. Regeringen konsta- terar att förekomsten av målvakter visserligen utgör ett allvarligt problem och att det rör sig om brottslighet som det är angeläget att motverka. Eftersom det nu sker en skärpning av straffet anser dock regeringen att det inte samtidigt finns skäl att uttala att det med hänsyn till brottslighetens art bör finnas en presumtion för att välja fängelse som påföljd.

Målvaktsförbuden för styrelseledamöter i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar gäller inte om det finns godtagbara skäl. Som skäl för undantaget vid godtagbara skäl anfördes när bestämmelsen i aktie- bolagslagen infördes att det inte kan uteslutas att ett undantagslöst förbud skulle kunna ge upphov till problem för småföretagare som låter en nära anhörig ta plats i styrelsen för ett bolag som företagaren i realiteten avser att sköta helt och hållet på egen hand (prop. 2000/01:150 s. 78). Den verk- liga företagaren är i sådana fall också med i styrelsen, tillsammans med den anhöriga som alltså endast utses till styrelseledamot för att uppfylla lagens krav. Enligt Bolagsverket bör det inte i några fall vara möjligt att utse en företrädare som inte har för avsikt att ta del i verksamheten, dvs. även om det finns godtagbara skäl. Det har dock inte framkommit till- räckliga skäl för att nu frångå den bedömning som tidigare gjorts.

7Det straffrättsliga skyddet mot företagskapningar stärks

Regeringens förslag: Det ska införas en ny straffbestämmelse om företagskapning i brottsbalken. Den ska omfatta de fall då någon utger sig för att företräda en juridisk person genom att olovligen använda dennas identitetsuppgifter, om handlandet ger upphov till skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller. Straffansvaret ska förutsätta att handlandet sker i vinningssyfte. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år.

Utredningens förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser, bl.a. Ekobrottsmyn-

digheten, Företagarna, Göteborgs tingsrätt, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Polismyndigheten och Sveriges advokatsamfund, tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.

Prop. 2024/25:8 Åklagarmyndigheten avstyrker förslaget med hänvisning till att före- tagskapning i de flesta fall redan är straffbelagt och att de återstående fallen inte motiverar en kriminalisering. Även Svea hovrätt ifrågasätter behovet av kriminalisering och menar att det är tveksamt om något faktiskt handlande nykriminaliseras.

Svea hovrätt ifrågasätter också om förslaget kommer att stärka det straff- rättsliga skyddet mot företagskapningar med den begränsning som ligger i kravet att gärningen ska ha begåtts i vinningssyfte. Även Svenskt Näringsliv, som i övrigt tillstyrker förslaget, är tveksamma till kravet på vinningssyfte.

Några remissinstanser, bl.a. FAR och Svenskt Näringsliv, anser att även försök, förberedelse och stämpling till företagskapning ska vara straffbart.

Skälen för regeringens förslag

Företagskapningar är ett problem i samhället och kan drabba enskilda företagare hårt

Med företagskapning avses oftast att någon sanningslöst utger sig för att företräda ett aktiebolag och anmäler oriktiga uppgifter till Bolagsverket. Det kan t.ex. handla om att styrelseledamöterna i bolaget påstås ha bytts ut. De nya styrelseledamöterna kan sedan agera i bolagets namn och exempelvis ta upp lån eller göra inköp på företagets bekostnad. Uttrycket företagskapning används också för att mer generellt beteckna när någon obehörig använder sig av ett företags uppgifter, typiskt sett för att begå förmögenhetsbrott. Det kan t.ex. handla om fall då någon gör beställningar i ett företags namn i bedrägligt syfte. En form av utnyttjande, som blivit vanlig på senare tid, kan vara att någon påstår sig företräda ett välkänt bolag eller en bank i syfte att förmå andra att föra över pengar. Det kan ske t.ex. genom telefonsamtal (s.k. vishing) eller textmeddelanden (s.k. smishing). Även om den som huvudsakligen drabbas i dessa fall är den som luras att föra över pengar, kan agerandet få konsekvenser också för den juridiska person vars namn används, t.ex. genom att den kan behöva kommunicera ut dementier eller varningsmeddelanden.

Av utredningen och remissvaren framgår att förekomsten av företags- kapningar är ett allvarligt problem som drabbar många företag. Det finns sannolikt också ett betydande mörkertal när det gäller hur många företag som utsätts. För de företag som drabbas kan konsekvenserna bli bety- dande. En kapning kan orsaka stor ekonomisk skada och andra olägenheter för det utsatta företaget och dess ägare. Det utsatta företaget kan ha tömts på tillgångar genom att lån tagits upp och bankkonton tömts. Mycket tid kan också behöva läggas ner på att utreda vad som har hänt, att vidta åtgär- der mot de rättshandlingar som har ingåtts i företagets namn och begränsa de ekonomiska verkningarna av kapningen.

Den nuvarande straffrättsliga regleringen

Det finns i dag ingen särskild straffbestämmelse som avser företagskap- ning. Som utredningen redogör för kan handlingar i samband med en företagskapning träffas av vissa andra brottsbeteckningar. Den som gör en falsk anmälan till Bolagsverket kan t.ex. ha gjort sig skyldig till ett för-

falsknings- eller sanningsbrott, såsom urkundsförfalskning, brukande av

falsk urkund eller osann försäkran (14 kap. 1 eller 10 § eller 15 kap. 10 § Prop. 2024/25:8 brottsbalken). Om gärningspersonen utger sig för att vara företagets rätta

företrädare, kan handlandet också utgöra olovlig identitetsanvändning (4 kap. 6 b § samma lag). Den som beställer varor eller tar upp lån i före- tagets namn, kan också ha gjort sig skyldig till bedrägeri (9 kap. 1 § samma lag).

Straffbestämmelsen som avser olovlig identitetsanvändning infördes i mitten av 2010-talet. Den omfattar fall då någon utger sig för att vara en annan fysisk person genom att olovligen använda hans eller hennes iden- titetsuppgifter och därigenom orsakar personen ekonomisk skada eller annan olägenhet. Någon motsvarande reglering finns alltså inte för olovlig an- vändning av juridiska personers identitetsuppgifter, trots att en kapning av ett företag – på liknande sätt som när fysiska personer utsätts för identi- tetskapning – kan få betydande konsekvenser för de företag och företagare som drabbas.

Det nuvarande straffrättsliga skyddet är inte tillräckligt och bör stärkas

Regeringen ser allvarligt på att företag utsätts för företagskapningar. Brottsligheten medför stora konsekvenser för de drabbade företagen men också för näringslivet och samhället i stort. Företagskapningar ingår inte sällan som ett led i brottslighet som begås i organiserad form eller syste- matiskt. Brottslighet mot företag är en viktig inkomstkälla för den orga- niserade brottsligheten och leder till att den kriminella ekonomin växer, vilket i sin tur finansierar annan brottslighet. För regeringen är det av yttersta vikt att få stopp på den ekonomiska brottsligheten som drabbar företag. Det är därför angeläget att det finns en tydlig och heltäckande straffrättslig reglering som omfattar företagskapningar.

Nästan alla remissinstanser, bl.a. Ekobrottsmyndigheten, Polismyndig- heten, Bolagsverket, Svenskt Näringsliv och Företagarna anser att det finns behov av att stärka det straffrättsliga skyddet mot företagskapningar genom att införa en särskild straffbestämmelse.

Svea hovrätt och Åklagarmyndigheten ifrågasätter dock behovet av en ny straffbestämmelse och framhåller att förslaget endast skulle innebära en begränsad nykriminalisering eftersom handlingarna redan kan omfattas av andra brottsbeteckningar, t.ex. bedrägeri.

Som utredningen framhåller innebär förslaget att det drabbade företaget får en tydligare ställning som målsägande än vad som är fallet med den nuvarande straffrättsliga regleringen där företaget normalt inte anses vara målsägande. Utredningen konstaterar att det vid förfalskningsbrott är den vars namn har förfalskats som betraktas som målsägande, och vid olovlig identitetsanvändning är det den fysiska person vars identitet har använts. När det gäller bedrägeri riktar det sig normalt mot den leverantör eller långivare som har vilseletts, och inte mot det företag i vars namn brottet har begåtts. Att företaget inte har ställning som målsägande medför att det inte har inte samma rätt till information och saknar rätt att föra ansvarstalan och att få åklagarens hjälp med att föra skadeståndstalan. Regeringen instämmer med utredningen att det är angeläget att det drabbade företaget kan få status som målsägande och att det därför redan av det skälet finns behov av straffbestämmelsen. Detta är också något som Advokatsamfundet

framhåller.

Prop. 2024/25:8

Enligt regeringen innebär dessutom en kapning av ett företag i sig ett så skadligt och allvarligt agerande att det motiverar en särskild straffrättslig reaktion. Det gäller inte minst med hänsyn till att företagskapningar inte sällan ingår som ett led i organiserad brottslighet. En företagskapning innebär ett oacceptabelt angrepp på enskildas äganderätt eller förmögen- hetsintressen. Vid en företagskapning där oriktiga uppgifter anmäls för registrering utnyttjas dessutom Bolagsverkets rutiner för kriminella syften. Handlingen drabbar alltså inte bara de utvalda bolagen eller föreningarna, utan riktar sig även mot det allmänna genom att det kan skada tilltron till registreringsförfarandet och innehållet i de offentliga registren. Det finns därför även av det skälet anledning att se allvarligt på agerandet och även detta talar för en kriminalisering.

Mot denna bakgrund bör det straffrättsliga skyddet mot företagskap- ningar stärkas genom att det införs en särskild straffbestämmelse.

Vilka juridiska personer och identitetsuppgifter som ska omfattas

Straffbestämmelsen bör i huvudsak utformas med brottet olovlig identi- tetsanvändning som förebild men anpassas utifrån de särskilda förut- sättningar och skyddsintressen som gäller för juridiska personer.

Det är i första hand aktiebolag som utsätts för företagskapningar men det förekommer att även andra drabbas, exempelvis stiftelser och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar. Regleringen bör därför vara generellt tillämplig på alla slags juridiska personer.

För att begå förmögenhetsbrott i en juridisk persons namn krävs det i allmänhet att namnet eller organisationsnumret används. Det bör därför i huvudsak vara dessa uppgifter som ska anses identifiera en juridisk person men det kan inte uteslutas att även andra uppgifter skulle kunna omfattas. Precis som vid brottet olovlig identitetsanvändning bör det avgöras i det enskilda fallet om de använda uppgifterna är tillräckliga för att peka ut den juridiska personen.

På samma sätt som vid olovlig identitetsanvändning bör det vara en grundläggande förutsättning att användningen av en juridisk persons identitetsuppgifter sker olovligen.

Den olovliga användningen ska medföra ekonomisk skada eller olägenhet

Straffansvaret för olovlig användning av fysiska personers identitetsupp- gifter omfattar inte endast de fall där handlingen ger upphov till skada, utan även när det orsakar olägenhet. Av förarbetena till den bestämmelsen framgår att begreppet olägenhet kan omfatta risk för ekonomisk skada men också andra former av nackdelar eller obehag, bl.a. praktiska besvär som att bestrida betalningskrav och ta kontakt med kreditinstitut för att undvika betalningsanmärkningar (prop. 2015/16:150 s. 30). Även olovlig använd- ning av juridiska personers identitetsuppgifter kan medföra såväl ekono- misk skada som olägenhet och den nya straffbestämmelsen bör därför utformas på motsvarande sätt.

Det ska finnas ett vinningssyfte med den olovliga användningen

Syftet med olovlig användning av fysiska personers identitetsuppgifter är i normalfallet att begå förmögenhetsbrott, men även användning med

andra avsikter är straffbelagt. Exempelvis omfattas sådan användning av identitetsuppgifter som är avsedd att trakassera eller förolämpa en person.

När det gäller olovlig användning av juridiska personers identitetsupp- gifter inställer sig frågan om straffbestämmelsen, som utredningen före- slår, ska vara begränsad till de fall där syftet är ekonomisk vinning. Vid en typisk kapning av ett företag är det i regel just detta som är avsikten. Det som straffbestämmelsen är avsedd att skydda är också i grunden situa- tioner där företagets identitetsuppgifter används som ett led i ekonomisk brottslighet.

Kravet på vinningssyfte ifrågasätts dock av Svenskt Näringsliv och Svea hovrätt. Enligt Svenskt Näringsliv borde det vara tillräckligt att företaget orsakas skada eller olägenhet. Svea hovrätt ifrågasätter om förslaget kommer fylla sin tänkta funktion att stärka det straffrättsliga skyddet mot företagskapningar med den begränsning som ligger i kravet på vinning.

Som utredningen framhåller riskerar tillämpningsområdet att bli alltför brett utan ett krav på att gärningen ska syfta till vinning. Bestämmelsen skulle i så fall kunna innefatta gärningar som är att likna vid förtal. Till skill- nad från fysiska personer skyddas juridiska personer inte av förtalsbe- stämmelserna i brottsbalken. Det är alltså i regel inte straffbart att lämna nedsättande uppgifter om ett bolag eller en förening, även om det skulle orsaka företaget ekonomisk skada. Frågan om kriminalisering av s.k. ekono- miskt förtal har tidigare diskuterats, men då inte ansetts motiverat bl.a. med hänsyn till att det skulle kunna hämma seriös nyhetsförmedling och gran- skande journalistik och att företag normalt har möjlighet att genom egna informationsinsatser bemöta felaktig publicitet (se bl.a. SOU 1953:14 s. 213 ff. och prop. 1970:57 s. 70 och 71).

De eventuella bevissvårigheter som ett krav på vinningssyfte skulle kunna medföra ska inte heller överdrivas. Som exempel kan nämnas det fall då en obehörig person ger in en oriktig anmälan till Bolagsverket, som hinner upptäckas innan ett förmögenhetsbrott har påbörjats. Det bör i den situationen beaktas att det knappast finns något legitimt ändamål med en sådan anmälan. För att avgöra avsikten får en bedömning på vanligt sätt göras av samtliga relevanta omständigheter. Skulle exempelvis en person som anmälts som företrädare vara en målvakt, talar det förhållandet sär- skilt tydligt för att det finns en avsikt att begå förmögenhetsbrott. Kravet på vinningssyfte bör då i regel kunna anses uppfyllt. Det bör också tilläggas att det vanliga knappast är att den som står bakom en oriktig ändringsanmälan avvaktar med att ingå rättshandlingar i den juridiska personens namn.

Mot den redovisade bakgrunden är det rimligt att det straffbelagda om- rådet för företagskapningar träffar typfallen av företagskapning, dvs. där syftet är ekonomisk vinning.

Brottsbeteckning och straffskala

Den föreslagna straffbestämmelsen innefattar ett krav på ett visst mått av vilseledande och ett vinningssyfte, liksom krav på skada eller olägenhet. Det nya brottet bör därför av systematiska skäl placeras i 9 kap. brotts- balken, som gäller bedrägeri och annan oredlighet.

När det gäller frågan om hur brottet ska benämnas kan det konstateras att alla juridiska personer omfattas av straffbestämmelsen och inte enbart

Prop. 2024/25:8

Prop. 2024/25:8 sådana som normalt benämns företag. Det är dock helt klart vanligast att företag, och då särskilt aktiebolag, utsätts för företagskapning. Uttrycket är etablerat och beskriver på ett bra sätt gärningens innebörd. Brottet bör därför benämnas företagskapning.

Den grundläggande utgångspunkten vid utformningen av straffskalan är brottets allvar. Utredningen föreslår att straffskalan ska vara densamma som vid olovlig identitetsanvändning, dvs. böter eller fängelse i högst två år. Med tanke på brottets skyddsintresse och den föreslagna placeringen i 9 kap. brottsbalken ligger det också nära till hands att jämföra med andra brott i samma kapitel.

En företagskapning kännetecknas i regel av ett förhållandevis genom- tänkt och förslaget tillvägagångssätt. Det gäller särskilt den typen av företagskapning där det görs en falsk ändringsanmälan till Bolagsverket. Straffansvaret föreslås förutsätta att gärningen utförs med vinningssyfte, förutom att den ska medföra skada eller olägenhet. Det kan därför över- vägas om straffskalan ska motsvara den som gäller för bedrägeri, dvs. fängelse i högst två år (9 kap. 1 § brottsbalken). Det kan dock finnas fall av företagskapning där ett strängare straff än böter inte är motiverat, med hänsyn till exempelvis skadans begränsade omfattning eller övriga om- ständigheter vid brottet. Straffminimum bör därför ligga på böter. Maximi- straffet bör motsvara det som gäller för bedrägeri, dvs. fängelse i högst två år.

Försök, förberedelse och stämpling till företagskapning bör inte vara straffbart

Brottet olovlig identitetsanvändning är inte straffbart på försöks-, förbered- else- eller stämplingsstadiet. I förarbetena motiverades det bl.a. av att brottet i vissa fall fullbordas på ett tidigt stadium, redan när gärningsperso- nen använder sig av någon annans identitetsuppgifter för att utge sig för att vara den personen, om rekvisitet skada eller olägenhet då är uppfyllt. Utrymmet för försök till brott bedömdes därför vara begränsat och en kriminalisering i praktiken av liten betydelse. Utrymmet för förberedelse till brott ansågs vara ännu något mindre, eftersom den brottsformen avser gärningar som befinner sig på ett längre avstånd från fullbordat brott. (Se prop. 2015/16:150 s. 23 och 24)

Utredningen gör bedömningen att försök, förberedelse och stämpling till företagskapning inte bör vara straffbart. Några remissinstanser invänder mot den bedömningen. Svenskt Näringsliv menar att frågan måste ses i ljuset av ambitionen att skärpa Bolagsverkets kontrollerande roll vilket syftar till att upptäcka försök till företagskapning på ett tidigt stadium och att en naturlig följd är att även sådana försök ska kunna leda till straffrättsligt ansvar.

Som utredningen konstaterar fullbordas brott enligt den nu föreslagna straffbestämmelsen vanligtvis på ett tidigt stadium. Det går visserligen att tänka sig handlingar som skulle kunna utgöra förberedelse, t.ex. att in- hämta och sammanställa identitetsuppgifter, eller möjligen att ta befatt- ning med blanketter att använda för en obehörig anmälan om styrelsebyte. Det går också att föreställa sig att någon skulle kunna ta emot eller lämna betalning för brottet eller för att täcka kostnader för utförande av brottet. Den praktiska betydelsen av sådana fall framstår emellertid som begränsad,

särskilt med hänsyn till svårigheterna att bevisa brott i ett så tidigt skede.

Regeringen instämmer därför i utredningens bedömning att det inte fram- Prop. 2024/25:8 står som ändamålsenligt att kriminalisera försök, förberedelse eller stämp-

ling till företagskapning.

8Förseningsavgifterna höjs

Regeringens förslag: Förseningsavgifterna ska höjas för aktiebolag som är sena med att ge in årsredovisningshandlingar. För privata aktie- bolag höjs den första och andra avgiften till 7 500 kronor och den tredje avgiften höjs till 15 000 kronor. Liksom tidigare ska avgifterna vara dubbelt så höga för publika aktiebolag.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred- ningen föreslår att den första och andra avgiften höjs till 6 250 kronor för privata aktiebolag och den tredje till 12 500 kronor. Det dubbla föreslås för publika aktiebolag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna, bl.a. FAR, Konkurrens- verket, Srf konsulterna, Svenska Bankföreningen och Sveriges advokatsam- fund, tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Även Bolags- verket är positivt till förslaget om höjning men har synpunkter på att be- loppen som föreslås av utredningen är ojämna och därför kan leda till felak- tiga inbetalningar.

Några remissinstanser, bl.a. Ekobrottsmyndigheten och Juridiska fakul- tetsstyrelsen vid Lunds universitet, anser att förseningsavgifterna borde höjas med mer än det utredningen föreslår. Företagarna och Svenskt Näringsliv motsätter sig förslaget och framhåller att de nuvarande nivåerna redan har önskad effekt.

Skälen för regeringens förslag

Vad som gäller i dag

Alla aktiebolag ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning. En bestyrkt kopia av årsredovisningen och revisionsbe- rättelsen ska ha kommit in till Bolagsverket inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Det innebär att handlingarna som huvudregel ska ha kommit in senast sju månader efter räkenskapsårets slut (6 kap. 1 § första stycket 1 bokförings- lagen [1999:1078] och 8 kap. 3 § första stycket 1 årsredovisningslagen [1995:1554]).

Om årsredovisningen och revisionsberättelsen inte har kommit in till Bolagsverket i tid ska bolaget betala förseningsavgift till staten. Detsamma gäller om årsredovisningen saknar ett s.k. fastställelseintyg. Beslut om förseningsavgift fattas av Bolagsverket (8 kap. 5 § årsredovisningslagen.)

Innan det blir aktuellt med ett beslut om förseningsavgift ska Bolags- verket påminna bolaget om skyldigheten att ge in handlingarna. Påmi- nnelsen ska skickas senast sex månader efter utgången av det föregående räkenskapsåret.

Prop. 2024/25:8 Om handlingarna inte har kommit in i tid uppgår den första försenings- avgiften till 5 000 kronor för privata aktiebolag och till 10 000 kronor för publika aktiebolag. Efter ytterligare två månaders dröjsmål ska bolaget betala en andra förseningsavgift. Även den nya avgiften uppgår till 5 000 kronor för privata aktiebolag och till 10 000 kronor för publika aktiebolag. Om handlingarna dröjer ytterligare två månader utgår en tredje förseningsavgift. Den är på 10 000 kronor för privata aktiebolag och på 20 000 kronor för publika aktiebolag. (Se 8 kap. 6 § årsredovisnings- lagen.) Förseningsavgiften kan efterskänkas i vissa fall.

Om ett aktiebolag inte har kommit in med årsredovisning och, i före- kommande fall, revisionsberättelse inom elva månader från räkenskaps- årets utgång ska Bolagsverket besluta om likvidation av bolaget (25 kap. 11 § första stycket 2 aktiebolagslagen).

Förseningsavgifterna ska höjas

Det är grundläggande att bolagen håller de frister som gäller för att ge in årsredovisningshandlingarna. Handlingarna är viktiga för att utomstående ska kunna få information om bolagets ekonomiska situation. Försenings- avgifter som sanktion infördes den 1 januari 1995. De avgiftsnivåer som bestämdes då har inte ändrats, utan det är samma belopp som fortfarande gäller. I förarbetena uttalades att avgiftsnivån bör sättas så att hotet om avgifter fungerar som en effektiv påtryckning på bolagen och att det därför är nödvändigt att beloppen är kännbara. I annat fall finns det en betydande risk för att vissa företag medvetet väljer att betala avgiften i stället för att ge in årsredovisning och revisionsberättelse. Samtidigt får nivån givetvis inte vara så hög att avgifterna framstår som oskäliga. (Se prop. 1994/95:67 s. 23 och 24)

Förseningsavgifterna har alltså varit på samma nivå i nästan 30 år. Inflationen har under den tiden gjort att penningvärdet har minskat. Redan av den anledningen finns det skäl att nu höja beloppen.

Av utredningen framgår att andelen årsredovisningar som lämnas in för sent under de senaste åren varit förhållandevis konstant. Ungefär 96 procent av alla aktiebolag lämnar in handlingarna i tid. Det är alltså en stor andel av företagen som följer den frist som gäller för ingivning. När avgifterna infördes var det en betydligt större andel som var försenade. Av förarbetena framgår att det vid den tiden bara var cirka hälften av alla aktiebolag som gav in årsredovisningen i tid (prop. 1994/95:67 s. 20). Sedan dess har regelefterlevnaden förbättrats avsevärt och får alltså, som också framhålls av Företagarna och Svenskt Näringsliv, i och för sig anses vara god.

Samtidigt kan det beaktas att förutsättningarna för att kunna ge in hand- lingarna snabbare har förbättrats genom den ökade användningen av data- program för redovisning och möjligheterna till digital inlämning av års- redovisningen. Tidsfristen för att ge in årsredovisningen och revisionsbe- rättelsen är inte heller snävt tilltagen. Sett ur det perspektivet borde ande- len företag som ger in sin årsredovisning och revisionsberättelse inom de gällande tidsramarna kunna ligga ännu högre. Även mot den bakgrunden finns det alltså anledning att höja beloppen så att avgifterna ska fylla sitt syfte att förmå ännu fler företag att komma in med årsredovisningen och revisionsberättelsen i tid.

Utredningen föreslår att beloppen ska höjas med 25 procent, vilket Prop. 2024/25:8 skulle innebära att den första och andra förseningsavgiften för privata

aktiebolag uppgår till 6 250 kronor och den tredje till 12 500 kronor. Med tanke på den allmänna kostnadsutveckling som skett i samhället sedan början av 1990-talet är det dock rimligt att höja beloppen något mer än så. En höjning med 50 procent bedöms vara lämplig. Det skulle dessutom innebära att beloppen blir mer jämna, vilket Bolagsverket efterlyser i syfte att minska risken för felaktiga inbetalningar. Storleken på den första och andra avgiften bör därför höjas till 7 500 kronor för privata aktiebolag och den tredje till 15 000 kronor. Efter samma mönster som tidigare bör avgiften vara dubbelt så hög för publika aktiebolag.

9En stärkt kontroll av ekonomiska föreningars årsredovisningar

9.1Alla ekonomiska föreningar ska vara skyldiga att ge in sin årsredovisning till Bolagsverket

Regeringens förslag: Alla ekonomiska föreningar ska vara skyldiga att ge in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket. Hand- lingarna ska ha kommit in till Bolagsverket inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Bolagsverket ska registrera handlingarna i föreningsregistret och kun- göra registreringen.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred- ningen lämnar inget förslag i fråga om registrering av handlingarna i föreningsregistret och kungörelse av registreringen.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna, bl.a. Bokföringsnämn- den, Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten, HSB Riksförbund, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Svenska Bankföreningen och Sveriges advokatsamfund tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.

Några remissinstanser motsätter sig eller är tveksamma till förslaget. Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, Företagarna och Svenskt Näringsliv anser att utredningen inte har visat på vilket sätt förslaget skulle få effekt på brottsbekämpningen. Bostadsrätterna och Fastighetsägarna framhåller också att obligatorisk ingivning skulle innebära en administrativ börda för bostadsrättsföreningar.

Bolagsverket efterlyser ett krav på att alla ekonomiska föreningar ska anmäla revisor för registrering i föreningsregistret.

Skälen för regeringens förslag

Vad som gäller i dag

En ekonomisk förening är en kooperativ föreningsform som har till ända-

mål att genom ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska

Prop. 2024/25:8 intressen. På samma sätt som aktiebolag ska alla ekonomiska föreningar för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning. Redan i dag finns det alltså en skyldighet för alla ekonomiska föreningar, inklu- sive bostadsrättsföreningar, att upprätta årsredovisning. Till skillnad från vad som gäller för aktiebolag är det emellertid bara vissa större ekono- miska föreningar som är skyldiga att självmant ge in årsredovisningshand- lingarna till Bolagsverket. Andra ekonomiska föreningar är bara skyldiga att ge in handlingarna efter särskilt föreläggande av Bolagsverket. Ett föreläggande ska utfärdas när någon begär det. (Se 6 kap. 1 § första stycket 2 bokföringslagen och 8 kap. 3 § första stycket 2 årsredovisningslagen.)

För de större ekonomiska föreningar som är skyldiga att självmant ge in årsredovisning och revisionsberättelse gäller att kopior av handlingarna ska ha kommit in till Bolagsverket inom en månad efter det att förenings- stämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen. Det innebär att handlingarna måste vara ingivna senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Andra ekonomiska föreningar ska inom samma tid hålla kopior av handlingarna tillgängliga för alla som är intresserade.

Av de cirka 46 000 ekonomiska föreningarna i Sverige är det bara ett mindre antal (färre än etthundra) som bedöms som större enligt reglerna i årsredovisningslagen och som därför omfattas av skyldigheten att själv- mant ge in sin årsredovisning till Bolagsverket. Det är inte heller särskilt vanligt att mindre ekonomiska föreningar föreläggs att ge in årsredovis- ningen efter begäran.

Kriminalitet inom ekonomiska föreningar utgör ett verkligt problem

Det finns olika slag av ekonomiska föreningar. Den numerärt dominerande föreningstypen är bostadsrättsföreningar (drygt 33 000). En annan typ är kooperativa hyresrättsföreningar. I övrigt finns de ekonomiska förening- arna representerade inom de flesta branscher. Utredningen konstaterar att det är mer ovanligt att brott begås inom ramen för en ekonomisk förening, än i ett aktiebolag. Den bilden bekräftas av flera remissinstanser, t.ex. Svenskt Näringsliv och Svensk Kooperation. Även om det inte är lika vanligt står det dock klart att det förekommer brottslighet i ekonomiska föreningar. Det anses också finnas ett mörkertal. Som framgår av utred- ningen har bostadsrättsföreningar typiskt sett stora tillgångar och omsätter höga belopp vilket gör dem intressanta för ekonomisk kriminalitet, både som brottsutsatta och som brottsverktyg. Det framgår vidare att det finns ett samband mellan bostadsrättsföreningar som försatts i konkurs och ekonomisk brottslighet. Den brottslighet som förekommer kan vara av olika karaktär och allvar. Ett typfall är att personer tar kontroll över en förening för att få tillgång till bankkonton för att sedan kunna överföra föreningens pengar till sig själva. Ett antal fall som fått uppmärksamhet i media har handlat om mer avancerade upplägg, t.ex. där bostadsrättsföreningar har skuldsatts genom att det har betalats ut stora belopp för arbeten som inte har utförts och där personer i föreningens styrelse samt i utomstående och inblandade företag sedan har dömts för grov ekonomisk brottslighet, bl.a. skattebrott och trolöshet mot huvudman. I den typen av fall kan det vara så att de boende har haft begränsad insyn i föreningens ekonomi. Det finns exempel då det först senare visat sig att föreningen över huvud taget inte upprättat några årsredovisningar.

Obligatorisk ingivning av årsredovisning och revisionsberättelse kan bidra till brottsbekämpningen

För regeringen är det av största vikt att bekämpa den ekonomiska brottslig- heten på ett brett plan. Det har från de brottsbekämpande myndigheternas sida gjorts gällande att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka kontrollen av bostadsrättsföreningars årsredovisningar (se bl.a. prop. 2021/22:171 s. 62). Som framhålls av Svenska Bankföreningen kan ekonomisk brotts- lighet inom ramen för exempelvis en bostadsrättsförening få mycket omfattande negativa konsekvenser för dess medlemmar. En skyldighet för alla ekonomiska föreningar att självmant ge in sin årsredovisning till Bolags- verket skulle öka insynen. Förutom att det kan ha en brottsförebyggande effekt möjliggör det också att oegentligheter avslöjas tidigare och i större uträckning. Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten och Åklagar- myndigheten är några av de remissinstanser som välkomnar förslaget. Redan skälet att förslaget kan bidra till att motverka och upptäcka brottslighet talar enligt regeringen för att alla ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrätts- föreningar, ska vara skyldiga att självmant ge in årsredovisning och revi- sionsberättelse till Bolagsverket.

Intressentperspektivet talar också för obligatorisk ingivning

På liknande sätt som aktiebolag kan de ekonomiska föreningarna ha en rad olika intressenter som behöver få upplysningar om föreningarnas finan- siella situation. Det gäller inte minst de ekonomiska föreningar som ägnar sig åt affärsverksamhet på samma sätt som aktiebolag.

När det gäller bostadsrättsföreningar kan det finnas ett behov av infor- mation om hur föreningarna sköts inte bara för de boende, utan även för exempelvis borgenärer och myndigheter. Många bostadsrättsföreningar har också som sagt stora tillgångar, i första hand fastigheter.

Flera remissinstanser, bl.a. Srf konsulterna, Svensk Inkasso, Svensk Kooperation och Svenska Bankföreningen, framhåller att det är bra av intressentskäl att handlingarna ges in till Bolagsverket. Svensk Inkasso pekar på att det är positivt såväl för borgenärskollektivet som för möjlig- heten att driva in obetalda skulder från föreningar. Svenska Bankföreningen framhåller att bankerna får ökade möjligheter till kontroll av bostadsrätts- föreningar och andra ekonomiska föreningar, vilket i sin tur underlättar för kreditprövningar och andra överväganden. Även Statistiska centralbyrån välkomnar förslaget och framför att det skulle gagna den officiella statisti- ken.

Även intressentperspektivet talar därför för att alla ekonomiska fören- ingar, inklusive bostadsrättsföreningar, ska offentliggöra årsredovisningen och revisionsberättelsen genom att ge in handlingarna till Bolagsverket. Det finns goda skäl att ställa samma krav på ekonomiska föreningar i detta avseende som på aktiebolag.

Regeringen delar, till skillnad från Bostadsrätterna och Fastighetsägar- na, utredningens bedömning att det knappast kan anses vara särskilt betun- gande för den stora grupp av skötsamma föreningar som ändå färdigställer sin redovisning i tid. Att förslaget inte framstår som särskilt betungande administrativt är en uppfattning som delas av HSB och Riksbyggen.

Mot denna bakgrund bör alla ekonomiska föreningar vara skyldiga att självmant ge in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket.

Prop. 2024/25:8

Prop. 2024/25:8 Det är naturligt att den i dag gällande tidsfristen för ingivning av handling- arna när det gäller större föreningar ska gälla alla ekonomiska föreningar. Det innebär att handlingarna ska ha kommit in till Bolagsverket inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

Bolagsverket påpekar att årsredovisningshandlingarna för ekonomiska föreningar bör registreras i föreningsregistret och kungöras på motsvarande sätt som när det gäller aktiebolag. Lagrådet anser att det bör klargöras varför det finns behov av att handlingarna registreras. När det nu föreslås att även alla ekonomiska föreningar ska ge in årsredovisningshandlingar, är det enligt regeringen konsekvent att handlingarna ska registreras och kungöras på samma sätt som när det gäller aktiebolag. Det leder till ökad insyn vilket är till fördel för föreningarnas intressenter. Dessutom underlättar en regis- trering Bolagsverkets hantering av förseningsavgifter vid sen ingivning (se avsnitt 9.2), vilket är viktigt inte minst ur ett kostnadsperspektiv. Årsredovisningshandlingarna för ekonomiska föreningar bör därför regis- treras i föreningsregistret och registreringen kungöras.

Bolagsverket efterlyser även ett krav på att alla ekonomiska föreningar ska anmäla vem som utsetts till revisor för registrering i föreningsregistret. Frågan har övervägts i tidigare lagstiftningssammanhang (prop. 2005/06:116 s. 121). Frågan behandlas inte av utredningen och det finns inte möjlighet att överväga några ändringar inom ramen för detta lagstiftningsärende.

9.2Sanktionssystemet vid förseningar

Regeringens förslag: Ekonomiska föreningar som inte har kommit in med årsredovisningshandlingar i rätt tid ska betala förseningsavgift. Förseningsavgiftens storlek ska motsvara de belopp som gäller för aktie- bolag. Även reglerna i årsredovisningslagen om förseningsavgift vid konkurs och likvidation, avhjälpbara brister, eftergift av avgiften, verk- ställighet och återbetalning ska motsvara det som gäller för aktiebolag. Detsamma ska gälla reglerna om att fristen för att ge in handlingarna kan skjutas fram efter beslut om fortsatt föreningsstämma. Bolagsverket ska kunna besluta om likvidation om årsredovisningshandlingarna inte ges in på föreskrivet sätt.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna, bl.a. Bokföringsnämn-

den, Ekobrottsmyndigheten, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala uni- versitet, Svenska Bankföreningen, Srf konsulterna och Åklagarmyn- digheten tillstyrker förslagen eller har inga invändningar mot dem.

Några remissinstanser bl.a. Bostadsrätterna, HSB och Riksbyggen anser att bostadsrättsföreningar borde undantas från reglerna om tvångslikvida- tion. Bostadsrätterna framhåller också att de föreslagna förseningsavgif- terna kan bli oproportionerligt höga för bostadsrättsföreningar.

Skälen för regeringens förslag	Prop. 2024/25:8
Vad som gäller i dag
Dagens regelverk innebär att Bolagsverket kan förelägga en ekonomisk
förening vid vite att fullgöra skyldigheten att ge in årsredovisningshand-
lingarna (8 kap. 13 § årsredovisningslagen). Vidare ska Bolagsverket när det
gäller större ekonomiska föreningar besluta att föreningen ska gå i likvi-
dation, om handlingarna inte har kommit in inom elva månader från det att
räkenskapsåret gick ut. Bolagsverket ska också besluta att en förening ska
gå i likvidation om föreningen trots föreläggande inte har gett in hand-
lingarna inom tre månader från det att den utsatta tiden gick ut. Bolagsverket
ska dock inte besluta om likvidation om grunden för detta upphör under
ärendets handläggning (17 kap. 11 § lagen om ekonomiska föreningar).
Regleringen gäller även bostadsrättsföreningar (9 kap. 29 § första stycket
bostadsrättslagen [1991:614]).
Även ekonomiska föreningar ska betala förseningsavgift
Det är i dag endast aktiebolag som kan drabbas av sanktioner i form av förs-
eningsavgifter när årsredovisningshandlingar inte ges in i tid. Med ett krav
på ingivning för alla ekonomiska föreningar och den ökade ärendemängd
som det innebär för Bolagsverket, behöver det finnas effektiva administra-
tiva rutiner som kan tillämpas om handlingarna inte kommer in när de ska.
En förseningsavgift skulle på ett verkningsfullt sätt kunna förebygga att de
ekonomiska föreningarna försummar tidsfristen för ingivning. Det är dess-
utom rimligt att sanktionsformerna vid förseningar inte skiljer sig åt mellan
aktiebolag och ekonomiska föreningar om inte goda skäl talar för det.
En ekonomisk förening som inte ger in årsredovisningen och revisions-
berättelsen i tid bör därför vara skyldig att betala en förseningsavgift. Detta
bör gälla lika för alla ekonomiska föreningar, oavsett storlek eller andra
förhållanden. Avgiftsnivån och utformningen i övrigt av förseningsavgiften
bör motsvara det som gäller, och nu föreslås gälla, för privata aktiebolag.
Förseningsavgiften bör således uppgå till 7 500 kronor. Vid ytterligare två
månaders dröjsmål bör en ny förseningsavgift tas ut med samma belopp. Om
handlingarna inte har kommit in inom ytterligare två månader bör före-
ningen betala en ytterligare, och denna gång fördubblad, förseningsavgift.
Vidare bör de övriga bestämmelserna i årsredovisningslagen om bl.a.
rättelse och möjligheten att efterge förseningsavgiften vara tillämpliga även
på föreningarna.
Frågor om fastställande av balans- och resultaträkningen kan skjutas upp
till en fortsatt stämma (6 kap. 13 § lagen om ekonomiska föreningar). Det
medför att skyldigheten att ge in redovisningshandlingar skjuts fram, vilket
påverkar skyldigheten att betala förseningsavgift. Om det vid en förenings-
stämma fattas beslut om fortsatt stämma inom två månader, bör försenings-
avgift inte kunna påföras förrän nio månader efter räkenskapsårets utgång (i
stället för sju månader). På samma sätt som enligt aktiebolagslagen bör
styrelsen vara skyldig att anmäla till Bolagsverket när föreningen har
beslutat om sådan fortsatt stämma. En anmälan av det slaget ger Bolags-
verket besked om vilken tidsfrist som gäller i det enskilda fallet. För att ge
offentlighet åt uppgiften om fortsatt föreningsstämma, bör den registreras i
föreningsregistret. Anmälan bör lämnas inom fyra veckor från det att beslu-
tet om fortsatt stämma fattades.	61

Prop. 2024/25:8

Likvidation om redovisningshandlingarna inte ges in i tid

För större ekonomiska föreningar gäller sedan tidigare att Bolagsverket ska besluta om likvidation om redovisningshandlingarna inte har kommit in inom elva månader från räkenskapsårets utgång. Konsekvens- och effekti- vitetsskäl talar med styrka för att motsvarande bör gälla för andra ekono- miska föreningar om även de, såsom föreslås här, omfattas av ett krav på att ge in redovisningshandlingarna.

Några remissinstanser, bl.a. Bostadsrätterna, HSB och Riksbyggen, är dock av uppfattningen att bostadsrättsföreningar borde undantas från regler- na om tvångslikvidation, med hänsyn till de långtgående konsekvenser som en likvidation kan få för bostadsrättshavare. De framhåller att det vore mer naturligt och bättre att vid försummelse rikta åtgärder mot styrelsen.

Det kan framstå som strängt att enskilda bostadsrättshavare ska drabbas så hårt av försummelser från styrelsens sida. Samtidigt är det angeläget att det även i förhållande till bostadsrättsföreningar finns ett effektivt sanktions- system och starka incitament att följa reglerna. Att reglerna följs är viktigt inte minst för de boende i en förening. Dessutom har Bolagsverket redan i dag möjlighet att besluta om likvidation av en bostadsrättsförening, om den trots ett föreläggande inte ger in efterfrågade redovisningshandlingar i tid. De befintliga reglerna om likvidation särbehandlar alltså inte bostadsrätts- föreningar. Som framhålls av utredningen kan beslut om likvidation av bostadsrättsföreningar även med de nu föreslagna reglerna förväntas aktualiseras endast i mycket speciella undantagsfall. Mot den bakgrunden instämmer regeringen i utredningens bedömning och föreslår inte någon särreglering i detta avseende för bostadsrättsföreningar.

Övriga företag som inte ger in årsredovisning i tid

Med regeringens förslag så här långt kommer alltså aktiebolag och ekono- miska föreningar att omfattas av systemet med förseningsavgifter. I av- snitt 10.4 föreslås dessutom att stiftelser ska vara skyldiga att betala en mot- svarande avgift. Utredningen föreslår att reglerna om förseningsavgifter bör gälla även i fråga om de övriga företagsformer som är skyldiga att självmant ge in sin årsredovisning till Bolagsverket. Det gäller handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, grupperingar enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) samt större företag och moderföretag i större koncerner (8 kap. 3 § första stycket 3 och 5 års- redovisningslagen). Bolagsverket framhåller att regleringen gällande dessa företagsformer behöver kompletteras i flera olika avseenden för att det ska vara möjligt för verket att kontrollera om företagen kommit in med handl- ingarna i tid. När det gäller handelsbolag efterlyser Bolagsverket bl.a. ett krav på att räkenskapsperiod ska antecknas i handelsregistret för att det ska vara möjligt att påföra bolaget förseningsavgift. Vidare registreras i dag inte uppgifter om att ett handelsbolag räknas som ett större företag eller moder- företag i en större koncern, vilket enligt verket innebär att det blir omöjligt ett påföra den typen av företag förseningsavgift. De frågor som Bolagsverket lyfter kräver ytterligare överväganden. När det gäller handelsbolag berörs frågorna dessutom av EU-kommissionens förslag till EU-direktiv om att utvidga och uppgradera användningen av digitala verktyg och förfaranden inom bolagsrätten, KOM (2023)177. Direktivet slutförhandlas för närva-

rande inom EU och ska sedan genomföras i svensk rätt. Det finns anledning Prop. 2024/25:8 att avvakta direktivet och för närvarande bör det därför inte införas förseningsavgifter för övriga företagsformer.

10Skyddet mot brottslighet i stiftelser stärks

10.1Allmänt om stiftelser

En stiftelse är en juridisk person, men till skillnad från ett aktiebolag och en ekonomisk förening har den varken ägare eller medlemmar. En stiftelse är en självständig förmögenhet som bildas genom att egendom avskiljs för att varaktigt förvaltas för ett bestämt ändamål enligt ett förordnande av en eller flera stiftare, se 1 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220). Såväl fysiska som juridiska personer kan vara stiftare. Stiftelsen blir en juridisk person genom att den bildas. Det finns i dag drygt 17 000 stiftelser av vilka knappt 2 000 är vinstdrivande.

Det finns flera former av stiftelser. Förutom vanliga stiftelser finns det i stiftelselagen bestämmelser om så kallade insamlingsstiftelser och kollek- tivavtalsstiftelser. Vid bildandet av en insamlingsstiftelse eller en kollektiv- avtalsstiftelse behövs det inte något grundkapital. I stället vänder sig stiftaren i en insamlingsstiftelse till utomstående för att få pengar och i en kollektivavtalsstiftelse så förordnas det att en arbetsgivare ska tillskjuta pengar. För pensionsstiftelser och personalstiftelser gäller i stället lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. De ändringar som nu föreslås i stiftelselagen omfattar inte pensionsstiftelser och personalstif- telser.

En stiftelse förvaltas antingen genom egen förvaltning eller genom an- knuten förvaltning. Stiftaren får bestämma vilken förvaltningsform som stiftelsen ska ha. Vid egen förvaltning har stiftelsen en styrelse som består av en eller flera fysiska personer, medan anknuten förvaltning innebär att en annan juridisk person förvaltar stiftelsen (2 kap. 2 § stiftelselagen). Styrelsen eller förvaltaren företräder stiftelsen och tecknar dess namn och firma (2 kap. 16 och 23 §§ stiftelselagen).

Vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter ska föreskrifterna i stiftelseförordnandet följas, om inte föreskrifterna strider mot stiftelselagen (2 kap. 1 § stiftelselagen). En stiftelse ska vara registrerad och står under tillsyn av en länsstyrelse. Bestämmelserna om tillsyn har sin grund i att en stiftelse inte har några ägare eller medlemmar som kan övervaka eller ingripa mot förvaltningen. Det övergripande syftet med tillsynen är att säkerställa och trygga stiftelsens möjligheter att verka för de ändamål som stiftaren har angett i förordnandet.

Prop. 2024/25:8	10.2	Ställföreträdarjäv ska gälla i stiftelser

	Regeringens förslag: En styrelseledamot i en stiftelse ska inte få hand-
	lägga frågor om avtal mellan stiftelsen och en annan juridisk person som
	styrelseledamoten ensam eller tillsammans med andra får företräda.
	Detsamma ska gälla för en stiftelses förvaltare liksom för förvaltarens
	företrädare. Med avtal ska jämställas rättegång eller annan talan och vid
	egen förvaltning även andra rättshandlingar.
	Sådant ställföreträdarjäv ska dock inte gälla i koncernsituationer. Jäv
	ska inte heller anses föreligga om stiftelsens motpart är någon som stiftel-
	sen har som ändamål att främja och som utser styrelse eller förvaltare för
	stiftelsen, och vid liknande förhållanden.

	Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred-
	ningen föreslår inte något undantag från bestämmelsen om ställföreträdar-
	jäv i situationer då stiftelsens motpart är någon som stiftelsen har som
	ändamål att främja och som utser styrelse eller förvaltare för stiftelsen,
	eller vid liknande förhållanden.
	Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget
	eller har inga invändningar mot det.
	Några remissinstanser, bl.a. Skatteverket, Föreningen Stiftelser i Sam-
	verkan och Riksbyggen anför att den föreslagna jävsbestämmelsen riskerar
	att skapa problem för stiftelser i vilka styrelseledamöter eller förvaltare
	utses av en juridisk person som stiftelsen har till ändamål att främja. Det
	är enligt remissinstanserna vanligt att en stiftelse har helt eller delvis
	samma företrädare som t.ex. en förening, en kommun eller ett politiskt
	parti, som stiftelsen delar ut medel till och har avtal med. Remissinstan-
	serna framhåller att dessa arrangemang typiskt sett är nyttiga och att stif-
	taren i regel har tagit hänsyn till den intressekonflikt som upplägget kan
	innebära. Den föreslagna regeln om ställföreträdarjäv kan enligt remiss-
	instanserna komma att hindra legitim verksamhet hos dessa stiftelser.
	Föreningen Stiftelser i Samverkan anser mot denna bakgrund att det inte
	bör införas bestämmelser om ställföreträdarjäv vid anknuten förvaltning,
	medan regeln vid egen förvaltning inte bör omfatta andra rättshandlingar
	än avtal. Skatteverket menar att det bör införas ett undantag från jävs-
	bestämmelsen för ovan beskrivna situationer alternativt att endast stiftelser
	som bildas efter ikraftträdandet av de nya reglerna ska omfattas.
	Företagarna anser att det inte är tillräckligt utrett hur stort behovet av
	en bestämmelse om ställföreträdarjäv är, och inte heller vilka eventuella
	negativa konsekvenser förslaget skulle innebära för stiftelser och deras
	avtalsparter.
	Skälen för regeringens förslag: I stiftelselagen, liksom i övrig
	associationsrättslig lagstiftning, finns bestämmelser om jäv för styrelse-
	ledamöter. Reglerna syftar till att skydda stiftelsen mot beslut som strider
	mot stiftelsens intressen. Bestämmelserna innebär att en styrelseledamot
	inte får handlägga frågor som rör avtal mellan stiftelsen och honom eller
	henne själv, eller frågor som rör avtal med tredje man i vilka styrelseleda-
	moten har ett väsentligt intresse som kan strida mot stiftelsens intresse. Vid
	anknuten förvaltning gäller motsvarande bestämmelser för förvaltaren och
	förvaltarens företrädare. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan
64	och vid egen förvaltning även andra rättshandlingar, som t.ex. ensidiga

bidrag från stiftelsen. Om styrelsen är förhindrad att företräda stiftelsen på grund av att en styrelseledamot är jävig, får tillsynsmyndigheten på styrel- sens begäran förordna en god man att företräda stiftelsen i styrelsens ställe. Motsvarande gäller vid anknuten förvaltning när förvaltaren inte kan företräda stiftelsen på grund av jäv, se 2 kap. 14 och 21 §§ stiftelselagen.

I aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar finns det också bestämmelser om ställföreträdarjäv. Enligt dessa är styrelseledamoten jäv- ig vid handläggningen av frågor som rör avtal mellan å ena sidan bolaget eller föreningen, och å andra sidan en annan juridisk person som styrelse- ledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda.

Det finns ingen sådan jävsbestämmelse i stiftelselagen. De gällande jävs- bestämmelserna kan bli tillämpliga i en del fall, men det förutsätter att styrelseledamoten har ett väsentligt intresse i frågan. I förarbetena till bestämmelsen om ställföreträdarjäv i aktiebolagslagen uttalades att det typiskt sett finns en risk för att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte tillvaratar bolagets intresse i den utsträckning som är lämplig, om han eller hon samtidigt är ställföreträdare för bolagets motpart. En sådan risk ansågs finnas även om ställföreträdaren inte har något egen- intresse som kan strida mot bolagets (se prop. 1997/98:99 s. 94).

Det förekommer även i stiftelser att en styrelseledamot har ställföre- trädaruppdrag för en annan juridisk person som stiftelsen ska rättshandla med. I stiftelser med anknuten förvaltning kan det också uppkomma situa- tioner då förvaltaren är företrädare för en annan juridisk person, t.ex. en annan stiftelse. En företrädare för stiftelsens förvaltare kan också vara företrädare för en annan juridisk person som stiftelsen ska ingå avtal med. I dessa situationer föreligger på samma sätt som i aktiebolag och för- eningar en risk för att andra intressen än stiftelsens beaktas. Det finns inte anledning att ha ett sämre skydd mot den risken i stiftelser än i bolag och föreningar. Även i stiftelser bör det finnas bestämmelser om jäv vid avtal mellan stiftelsen och en juridisk person som en styrelseledamot eller förvaltaren, eller förvaltarens företrädare, ensam eller tillsammans med någon annan får företräda.

Med avtal bör, liksom beträffande övriga jävsbestämmelser, jämställas rättegång och annan talan, och vid egen förvaltning även andra rättshand- lingar än avtal. Vid anknuten förvaltning gäller nuvarande jävsbestämmel- ser inte vid andra rättshandlingar än avtal. Anledningen till detta är att en juridisk person som förvaltar en stiftelse som har till ändamål att genom bidrag stödja någon del av förvaltarens egen verksamhet, inte skulle kunna besluta om användning av stiftelsens medel om jävsbestämmelserna var tillämpliga (prop. 1993/94:9 s. 138, 310 och 311). Av samma skäl bör den nya bestämmelsen om ställföreträdarjäv vid anknuten förvaltning inte gälla för andra rättshandlingar än avtal.

Av 1 kap. 5 § stiftelselagen följer att en stiftelse kan vara moderstiftelse och en annan juridisk person dotterföretag. Moderstiftelsen och dotter- företaget utgör då tillsammans en koncern. På samma sätt som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar bör ställföreträdarjäv inte föreligga då stiftelsen och dess motpart ingår i samma koncern. Ett sådant undantag motiveras av praktiska skäl, eftersom det i koncernföretagens styrelser ofta finns styrelseledamöter som också tillhör ett annat koncernföretags styr- else.

Prop. 2024/25:8

Prop. 2024/25:8 I fråga om aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller motsvarande undantag för koncernliknande grupper, dvs. företagsgrupper vars moder inte är ett aktiebolag respektive en ekonomisk förening, utan en annan juridisk person. Utredningen föreslår motsvarande reglering för stiftelser. Länsstyrelsen i Stockholm pekar på att stiftelser inte kan omfattas av en koncernliknande grupp. Som Länsstyrelsen anför finns det därför inte anledning att i undantagsregeln, utöver koncerner, uppta även andra koncernliknande grupper.

Som bl.a. Skatteverket och Stiftelser i samverkan påpekar skulle den av utredningen föreslagna bestämmelsen om ställföreträdarjäv kunna ställa till problem för stiftelser som har ett nära förhållande till en annan juridisk person, utan att de ingår i samma koncern. Så skulle t.ex. kunna vara fallet för stiftelser i vilka en annan juridisk person ska utse styrelseledamöter samtidigt som stiftelsen genom bidrag eller på annat sätt ska främja den andra juridiska personen. Utan ett undantag för denna situation skulle stift- elsen i många fall inte kunna rättshandla med den andra juridiska personen och skulle vara hänvisad till att regelmässigt förlita sig på gode män, vilket inte framstår som en lämplig ordning. Enligt remissinstanserna är det inte ovanligt att verksamheten är utformad på detta sätt, särskilt vad gäller vissa typer av stiftelser. Stiftaren bör också vid förordnandet normalt ha tagit hänsyn till de intressekonflikter som kan uppstå när verksamheten läggs upp på detta sätt.

Det finns anledning att införa ett undantag från jävsbestämmelsen så att den inte blir tillämplig i situationer då den, på grund av hur stiftelsens verksamhet är upplagd, regelmässigt skulle försvåra eller förhindra bedriv- andet av verksamheten. I lagrådsremissen föreslogs därför att undantag ska gälla om det med hänsyn till stiftelsens ändamål och verksamhet finns särskilda skäl. Lagrådet menar att bedömningen av om särskilda skäl före- ligger eller inte kan bli mycket svår att göra. Lagrådet anför att det är viktigt att det så klart som möjligt framgår när jäv föreligger och att den föreslagna undantagsregeln inte svarar mot detta krav.

Regeringen instämmer i att det finns anledning att utforma undantaget från jävsbestämmelsen så att det så klart som möjligt framgår när jäv före- ligger. Undantagsbestämmelsen bör dock inte vara så snävt utformad att sådana fall som bör falla inom ramen för undantaget riskerar att uteslutas. Undantagsregeln bör mot den bakgrunden utformas så att den uttryckligen omfattar typfallen för då undantag bör gälla. Samtidigt bör den öppna för att undantag från jävsbestämmelsen ska gälla även i liknande situationer. Undantaget bör därför gälla om stiftelsens motpart är någon som stiftelsen har som ändamål att främja och som utser styrelse eller förvaltare för stiftelsen, och vid liknande förhållanden.

Bestämmelsen om ställföreträdarjäv bör vara tillämplig i vanliga stif- telser, insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser.

10.3	Stiftelsens revisor ska vara skyldig att anmäla	Prop. 2024/25:8
	misstanke om brott

Regeringens förslag: Om stiftelsens revisor misstänker att en styrelse- ledamot i stiftelsen eller en styrelseledamot, verkställande direktör eller bolagsman hos förvaltaren har begått ekonomisk brottslighet i stiftel- sen, ska han eller hon vara skyldig att underrätta styrelsen eller för- valtaren och åklagare. Denna skyldighet ska gälla under förutsättning att revisorn är auktoriserad eller godkänd.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen preciserar inte vilka som utgör företrädare för förvaltaren.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag: En stiftelse ska ha minst en revisor (4 kap. 1 § stiftelselagen). Om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovis- ning, ska revisorn vara auktoriserad eller godkänd (4 kap. 4 §). En stiftelse är som huvudregel skyldig att upprätta årsredovisning om stiftelsen är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen. Så är fallet bl.a. om värdet av en stiftelses tillgångar överstiger 1,5 miljoner kronor eller om stiftelsen bedriver näringsverksamhet. Likaså är bl.a. moderstiftelser och insamlings- stiftelser alltid bokföringsskyldiga. (Se 2 kap. 3 § bokföringslagen.)

Uppdraget som revisor i en stiftelse innefattar främst att granska stiftelsens räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens eller förvaltarens förvalt- ning och för varje år lämna en revisionsberättelse (4 kap. 9 och 11 §§ stif- telselagen). Auktoriserade och godkända revisorer och registrerade revi- sionsbolag har även en handlingsplikt enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som bl.a. innebär en skyldig- het att rapportera misstänkt penningtvätt till Polismyndigheten. Till skillnad från vad som gäller för revisorer i aktiebolag och ekonomiska föreningar finns det emellertid inte någon skyldighet för en revisor i en stiftelse att vidta åtgärder vid misstanke om att annan ekonomisk brottslighet har begåtts inom ramen för stiftelsens verksamhet. När det gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar ska revisorn, om han eller hon i samband med revisionen finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direk- tören har gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet, utan dröjsmål under- rätta styrelsen om sina misstankar och senast fyra veckor därefter göra en anmälan till åklagare (9 kap. 42–44 §§ aktiebolagslagen respektive 8 kap.

45–47 §§ lagen om ekonomiska föreningar). Anmälningsskyldigheten kan antas ha en preventiv effekt och är ett värdefullt komplement till andra brottsförebyggande åtgärder (prop. 2009/10:204 s. 60 och 61).

Enligt regeringen saknas det skäl för att revisorer i stiftelser inte ska ha samma handlingsplikt vid brottsmisstankar som revisorer i aktiebolag och ekonomiska föreningar. De externa kontrollfunktionerna kan sägas vara särskilt viktiga i stiftelser, där det saknas ägare och medlemmar som kan bevaka förvaltningen. Av utredningen framgår dessutom att stiftelser ibland används för att ta emot bidrag på felaktiga grunder, dölja svartarbete eller bedriva insamlingsverksamhet för att finansiera terrororganisationer. Det är förstås viktigt att skyddet mot ekonomisk brottslighet inte är svagare i

stiftelser, så att inte kriminalitet i större utsträckning riskerar att flyttas

Prop. 2024/25:8 över till dem. Detta är något som också Åklagarmyndigheten betonar. Bestämmelser om anmälningsskyldighet för revisorer bör därför införas i stiftelselagen. Anmälningsskyldigheten bör utformas på samma sätt som när det gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar och därför omfatta endast auktoriserade och godkända revisorer.

I lagrådsremissen föreslogs att anmälningsskyldigheten, utöver styrelse- ledamöter i stiftelsen, skulle omfatta företrädare för förvaltaren. Lagrådet anser att det inte är helt klart vilka som innefattas i uttrycket företrädare för förvaltaren. Regeringen delar bedömningen att det bör klargöras vilken krets av företrädare som omfattas av revisorns anmälningsskyldighet. Även i detta avseende bör anmälningsskyldigheten motsvara det som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Det innebär att revisorers handlingsplikt bör omfatta styrelseledamöter, verkställande direktörer och, om stiftelsen förvaltas av ett handelsbolag, bolagsmän hos förval- taren.

Skatteverket anser att det bör övervägas om anmälningsskyldigheten även borde gälla för revisorer i pensionsstiftelser. Pensionsstiftelser regle- ras inte i stiftelselagen, utan i lagen om tryggande av pensionsutfästelse

m.m.En sådan analys som Skatteverket efterfrågar är inte möjlig att göra inom ramen för detta lagstiftningsärende.

10.4Stiftelser som inte ger in årsredovisning i tid ska betala förseningsavgift

Regeringens förslag: En stiftelse som inte har kommit in med årsredo- visning och revisionsberättelse till registreringsmyndigheten i rätt tid ska betala förseningsavgift. Förseningsavgiftens storlek och sanktions- systemets utformning vid förseningar ska motsvara det som gäller för aktiebolag.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna, bl.a. Länsstyrelsen i

Stockholms län, Konkurrensverket, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet och Föreningen Stiftelser i Samverkan, tillstyrker förslaget eller har inga invändningar mot det. Länsstyrelsen i Norrbottens län ser positivt på förslaget om förseningsavgifter men anser att avgifterna bör träffa stiftelsens förvaltare och inte stiftelsen. Länsstyrelsen i Skåne län framför att frågan om lämplig sanktion bör utredas vidare. Ekobrottsmyn- digheten är av uppfattningen att förseningsavgifterna borde vara högre.

Skälen för regeringens förslag: De stiftelser som är bokföringsskyl- diga är som huvudregel också skyldiga att upprätta en årsredovisning (2 kap. 3 § och 6 kap. 1 § första stycket 5 bokföringslagen). Årsredovisningen ska lämnas till stiftelsens revisor senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång (8 kap. 2 § årsredovisningslagen). Sedan ska årsredovisningen och revisionsberättelsen offentliggöras genom att kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten (länsstyrelsen) inom sex måna- der efter det att räkenskapsåret gick ut. För vissa stiftelser gäller i stället att bestyrkta kopior inom samma tid ska hållas tillgängliga för alla som är in- tresserade. (Se 8 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen.)

Om årsredovisningshandlingarna inte kommer in i tid, kan länsstyrelsen förelägga styrelseledamöter eller förvaltaren att fullgöra skyldigheten. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Länsstyrelsen prövar i dessa fall också själv frågan om att döma ut vitet, om handlingarna inte kommer in. Länsstyrelsen har även möjlighet att begära in handlingarna genom en begäran som ställs till stiftelsen. En sådan begäran kan dock inte förenas med vite. (Se 9 kap. 4 och 5 §§ stiftelselagen.)

Det har från länsstyrelsernas sida förts fram att förfarandet med vites- förelägganden är omständligt och tidskrävande. Länsstyrelsernas tillsyns- verksamhet bygger på att årsredovisningshandlingarna kommer in i tid, annars blir det eftersläpning och minskad effektivitet i tillsynen.

Av utredningen framgår att det under 2022 var drygt 10 000 stiftelser som var skyldiga att ge in årsredovisning och revisionsberättelse till de olika länsstyrelserna. Det är omkring hälften av de registrerade stiftelserna. Under de senaste fyra åren har det årligen varit ungefär 25 procent av stif- telserna som varit försenade. Under den perioden har antalet förelägganden om att komma in med årsredovisning och revisionsberättelse uppgått till cirka 200 per år och det har dömts ut ungefär 30 viten.

Det är oklart vad förseningarna beror på. I flertalet situationer kan det vara rena förbiseenden eller misstag på grund av okunskap om regelverket. Men det kan också finnas andra orsaker. Vid återkommande försummelser kan det ibland vara fråga om brister i ekonomin eller bokföringen, eller oegentligheter i verksamheten, som ligger bakom dröjsmålen.

På samma sätt som för aktiebolag och andra former av företag syftar bestämmelserna om upprättande och offentliggörande av årsredovisning och revisionsberättelse till att intressenterna ska kunna få information om de finansiella förhållandena i verksamheten. Särskilt när en stiftelse utövar näringsverksamhet utgör reglerna ett skydd för stiftelsens borgenärer, men de är också generellt viktiga för att länsstyrelserna ska kunna bedriva en väl fungerande tillsyn. För att uppgifterna i årsredovisningshandlingarna ska vara så aktuella som möjligt, är det förstås viktigt att de tidsfrister som gäller för upprättande och offentliggörande hålls. En årsredovisning som inte kommer in i tid kan som sagt vara en signal på misskötsamhet.

När aktiebolag inte ger in årsredovisningshandlingar i tid finns det en rad sanktioner som kan bli aktuella (se avsnitt 8). Framför allt gäller för aktiebolag att Bolagsverket ska besluta om förseningsavgift. Innan dessa förseningsavgifter infördes 1995, var det endast cirka hälften av alla aktie- bolag som gav in årsredovisningen i rätt tid. Det är numera en betydligt mindre andel av aktiebolagen som är försenade. Det finns därför goda skäl att anta att förseningsavgifter är ett effektivt påtryckningsmedel. I avsnitt

9.2föreslås att systemet med förseningsavgifter även ska tillämpas på eko- nomiska föreningar.

Länsstyrelsen i Norrbottens län är positiv till ett system med försenings- avgifter men anser att avgiften bör träffa stiftelsens förvaltare och inte stiftelsen. Som skäl anförs bl.a. att en stiftelse inte har några ägare eller medlemmar som kan övervaka eller ingripa mot förvaltningen. Även Länsstyrelsen i Skåne län är tveksam till förslaget i den delen och fram- håller att en förseningsavgift som påförs en stiftelse i slutändan främst drabbar stiftelsens destinatärer. Länsstyrelsen i Skåne län anser att frågan om lämplig sanktion bör utredas vidare, och att det t.ex. kan övervägas om

Prop. 2024/25:8

Prop. 2024/25:8 styrelseledamöter ska kunna bli skyldiga att ersätta den skada som en förseningsavgift innebär.

Det kan övervägas om det skulle vara en lämplig ordning att försenings- avgiften, i stället för att träffa stiftelsen, skulle belasta styrelseledamöterna eller förvaltaren. En sådan ordning skulle emellertid skilja sig från vad som redan gäller, eller nu föreslås gälla, för andra juridiska personer som enligt årsredovisningslagen har en skyldighet att ge in årsredovisningshandlingar till registreringsmyndigheten. Även när det gäller stiftelser är det fråga om en skyldighet som åligger den juridiska personen som sådan. Övervägande skäl talar därför för att förseningsavgifterna ska träffa själva stiftelsen och inte dess styrelseledamöter eller förvaltare. Det kan i sammanhanget note- ras att en styrelseledamot eller förvaltare som inte fullgör sitt uppdrag kan bli skadeståndsskyldig gentemot stiftelsen (se 5 kap. 1 § stiftelselagen).

Sammantaget bör det mot den redovisade bakgrunden införas bestäm- melser om att en stiftelse som inte ger in årsredovisningen och revisions- berättelsen i tid ska betala en förseningsavgift. Detta bör gälla för alla stiftelser som är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndig- heten.

Storleken på avgiften bör vara densamma för stiftelser som för övriga juridiska personer. Utformningen av reglerna för förseningsavgifterna bör även i övrigt följa det mönster som gäller för aktiebolag och – enligt regeringens förslag – ekonomiska föreningar. Det innebär bl.a. att det ska vara möjligt att efterge förseningsavgiften om underlåtenheten att ge in handlingarna är ursäktlig med hänsyn till omständigheter som stiftelsen inte har kunnat råda över, eller om det annars framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

	10.5	Tillsynsmyndigheten ska vara behörig att
		ansöka om likvidation vid kapitalbrist i
		näringsdrivande stiftelser

	Regeringens förslag: Även tillsynsmyndigheten ska vara behörig att
	ansöka om att en stiftelse som utövar näringsverksamhet ska försättas i
	likvidation, om värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av
	skulderna.

	Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna, bl.a. Länsstyrelserna
	i Skåne län, Stockholms län och Norrbottens län, Göteborgs tingsrätt och
	Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, tillstyrker förslaget
	eller har inga invändningar mot det.
	Svenskt Näringsliv anser att förslaget möjligen är något långtgående och
	att det bör krävas att stiftelsens företrädare har försummat sina skyldig-
	heter för att tillsynsmyndigheten ska få ansöka om likvidation.
	Skälen för regeringens förslag: I stiftelselagen finns det bestämmelser
	om när stiftelser som utövar näringsverksamhet ska försättas i likvidation
	(7 kap. 1–4 §§). Syftet är att skydda de borgenärer som ingår avtal med
	näringsutövande stiftelser. Bestämmelserna har utformats med reglerna i
70	aktiebolagslagen om tvångslikvidation på grund av kapitalbrist som före-

bild (prop. 1993/94:9 s. 80 och 81). Regelverken överensstämmer dock Prop. 2024/25:8 inte fullt ut.

Enligt stiftelselagen ska styrelsen eller förvaltaren för en näringsdrivande stiftelse genast upprätta en särskild balansräkning (s.k. kontrollbalansräk- ning) så snart det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar under- stiger summan av stiftelsens skulder. Skyldigheten inträder också om stif- telsen vid verkställighet enligt utsökningsbalken har visat sig sakna utmät- ningsbara tillgångar. Om kontrollbalansräkningen visar att värdet av till- gångarna understiger summan av skulderna, ska styrelsen eller förvaltaren ansöka hos tingsrätten om att försätta stiftelsen i likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot eller en revisor. Om styrelsen eller förvaltaren inte agerar när det finns en handlingsplikt – t.ex. genom att ansöka om likvidation – kan tillsynsmyndigheten förelägga styrelseleda- möterna eller förvaltaren att fullgöra sina skyldigheter. Ett sådant före- läggande får förenas med vite. (Se 9 kap. 5 §.) Styrelseledamöterna eller för- valtaren kan också bli solidariskt ansvariga för de förpliktelser som upp- kommer för stiftelsen, om skyldigheten att t.ex. ansöka om likvidation inte iakttas (7 kap. 3 §).

Även om det inte är särskilt vanligt, förekommer det likvidationspliktiga stiftelser där styrelsen eller förvaltaren inte ansöker om likvidation, trots att tillsynsmyndigheten har skickat ett föreläggande om det. I vissa fall har styrelseledamöterna eller förvaltaren frånträtt sina uppdrag, så att det inte finns någon behörig företrädare som kan göra en ansökan.

Det är viktigt att det finns ändamålsenliga regler som motverkar att stif- telser som är likvidationspliktiga kan fortsätta att utöva näringsverksamhet. Om en stiftelse drivs vidare med ekonomiska förluster, är det typiskt sett förenat med risker för stiftelsens borgenärer. Som redan konstateras är de påtryckningsmedel som finns i dag inte alltid tillräckliga. Eftersom det är angeläget att en stiftelse med kapitalbrist kan upplösas, och detta så snart som möjligt, är det lämpligt att även tillsynsmyndigheten ska få ansöka om likvidation hos tingsrätten. Det bör av samma skäl inte uppställas något krav på att styrelsen eller förvaltaren dessförinnan har försummat sin skyldighet att ansöka om likvidation utan det bör vara tillräckligt att stiftelsen är likvi- dationspliktig.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att även tillsynsmyndigheten ska vara behörig att ansöka om att en stiftelse som utövar näringsverksamhet ska försättas i likvidation, om värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av skulderna.

10.6	Målvaktsförbud ska införas i stiftelser

Regeringens förslag: Den som inte avser att ta del i styrelsens verk-
samhet ska inte utan godtagbara skäl få utses till styrelseledamot i en
stiftelse. Förbudet ska vara straffsanktionerat på samma sätt som mot-
svarande förbud i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska fören-
ingar.

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget
eller har inga invändningar mot det.		71

Prop. 2024/25:8	Föreningen Stiftelser i Samverkan och Juridiska fakultetsstyrelsen vid
	Lunds universitet anser att frågan om straffsanktion inte har blivit tillräck-
	ligt utredd. Föreningen påpekar att det skulle bli den enda straffbestäm-
	melsen i stiftelselagen och att den skulle användas ytterst sällan. Univer-
	sitetet framhåller att det i stiftelser inte finns skäl för undantag från mål-
	vaktsförbudet vid godtagbara skäl, och att det inte finns skäl för ett högre
	maxstraff än ett år och sex månader för brott mot målvaksförbudet.
	Skälen för regeringens förslag: I aktiebolagslagen och lagen om eko-
	nomiska föreningar finns det straffsanktionerade bestämmelser om förbud
	mot att utse målvakter till företrädare för bolaget eller föreningen. I avsnitt
	5 behandlas problembilden kring målvakter och Bolagsverkets kontroller
	av förekomsten av sådana. I avsnitt 6 föreslås att maxstraffet för brott mot
	målvaktsförbuden ska höjas.
	Det finns inte något motsvarande förbud mot att utse målvakter i stiftel-
	ser. Även i stiftelser kan det förekomma att det utses styrelseledamöter
	som inte har för avsikt att utföra uppdraget, även om det inte har upp-
	märksammats som ett utbrett problem. Skyddet mot ekonomisk brottslig-
	het bör inte vara svagare i stiftelser än i aktiebolag och ekonomiska fören-
	ingar. Att vara styrelseledamot i en stiftelse är ett förtroendeuppdrag och det
	bör lika lite som i bolag eller föreningar förekomma att en person ställer upp
	med sitt namn för skens skull, i syfte att dölja vilka som utövar den faktiska
	ledningen. Utgångspunkten måste i stället vara att styrelseledamoten ska
	ha för avsikt att utföra de uppgifter som ankommer på uppdraget. Ett mål-
	vaktsförbud bör mot den bakgrunden införas i stiftelselagen.
	Målvaktsförbudet bör vara utformat på samma sätt som målvaktsför-
	buden för aktiebolag och ekonomiska föreningar.
	Målvaktsförbuden för styrelseledamöter i aktiebolagslagen och lagen
	om ekonomiska föreningar gäller inte om det finns godtagbara skäl. Som
	exempel på godtagbara skäl har i förarbetena till aktiebolagslagens be-
	stämmelser nämnts det fallet att en småföretagare låter en nära anhörig ta
	plats i styrelsen bara för att uppfylla lagens krav på styrelsens samman-
	sättning (prop. 2000/01:150 s. 78). När det gäller ekonomiska föreningar
	har det sagts att de situationer där godtagbara skäl kan åberopas bör vara få
	(prop. 2017/18:185 s. 313).
	Även i stiftelser skulle det i undantagsfall kunna finnas godtagbara skäl
	för att låta någon ta plats i styrelsen, trots att det helt och hållet är andra
	personer som ska handha förvaltningen. Sådana skäl skulle t.ex. kunna ha
	sin grund i att stiftaren i stiftelseförordnandet reglerat styrelsens samman-
	sättning i detalj, t.ex. i fråga om antalet styrelseledamöter och krav på
	deras kvalifikationer i olika hänseenden. Det kan tänkas uppstå ett behov
	av att utse en person till styrelseledamot enbart för att uppfylla sådana
	krav. Förbudet i stiftelselagen bör därför, på samma sätt som i aktiebolags-
	lagen och lagen om ekonomiska föreningar, inte gälla om den som utses
	har godtagbara skäl för att inte medverka i styrelsearbetet. Det bör dock
	vara ovanligt att sådana skäl kan åberopas.
	Eftersom användandet av målvakter är ägnat att försvåra de brottsbe-
	kämpande myndigheternas arbete bör målvaktsförbudet i stiftelselagen, på
	samma sätt som i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar,
	vara straffsanktionerat. Straffbestämmelsen bör ha samma utformning
	som i de lagarna. En förutsättning för straffansvar ska därmed vara att
72	syftet med att utse personen är att dölja de som utövar eller har utövat den

faktiska ledningen av stiftelsen. Syftet är att träffa situationer där avsikten Prop. 2024/25:8 t.ex. är att skapa förutsättningar för vilseledande affärstransaktioner, under-

lätta kreditgivning eller försvåra skattekontroll eller brottsutredning (jfr. prop. 2000/01:150 s. 120). Straffskalan för överträdelse av målvaktsför- budet i stiftelselagen bör överensstämma med vad som enligt föreslaget i avsnitt 6 ska gälla för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Straffskalan bör alltså gå från böter till fängelse i högst två år.

Det saknas i dag straffbestämmelser i stiftelselagen. Enligt regeringens mening är de skäl som talar för en straffsanktion så starka att det är motiverat att införa en ny sanktionsform i lagen.

I aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller målvaktsförbudet inte sär- skilda firmatecknare. I förarbetena uttalas att en särskild firmatecknare inte kan användas för att dölja bolagets respektive föreningens verkliga ledning eller fungera som målvakt för bolagets respektive föreningens åtaganden i förhållande till tredje man (se prop. 2017/18:185 s. 222 och prop. 2019/20:116 s. 66). Av samma skäl bör en person som fått ett särskilt bemyndigande att företräda stiftelsen inte omfattas av bestämmelsen om målvaktsförbud. Bestämmelsen bör alltså endast omfatta styrelseledamöter och styrelse- suppleanter.

Bestämmelsen om målvaktsförbud bör vara tillämpning i vanliga stif- telser, insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser.

11Revisionsplikt för små aktiebolag

Regeringens bedömning: Det finns för närvarande inte tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag.

Utredningens bedömning: Utredningen gör ingen bedömning i frågan. Utredningen redovisar däremot fördelar och nackdelar med att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Utredningen lämnar också författ- ningsförslag för det fall revisionsplikten ska återinföras.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Skatteverket, Åklagar- myndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Kronofogde- myndigheten, Brottsförebyggande rådet, Ekonomistyrningsverket, Jurid- iska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Svenska Bankföreningen, Svensk Inkasso och Svensk Försäkring, förespråkar återinförd revisions- plikt. Dessa remissinstanser framhåller positiva konsekvenser i form av ett ökat förtroende för näringslivet, bättre ordning och färre fel, bättre regel- efterlevnad, större trygghet för borgenärer och en allmän förbättring för skötsamma bolag. De menar också att åtgärden skulle motverka att företag utnyttjas för brottslig verksamhet och bidra både till snabbare upptäckt av brott och fler framgångsrika utredningar. De framför att revisorernas ut- vidgade ansvar att rapportera misstänkt brottslighet skulle bidra till detta. De påpekar att samhället har förändrats sedan revisionsplikten togs bort, att de brott som begås inom den organiserade brottsligheten i dag ofta för- utsätter tillgång till bolag och att det förekommer mer brottslighet i bolag som saknar revisor än i andra bolag.

Prop. 2024/25:8	Ett antal remissinstanser, bl.a Svenskt Näringsliv, Företagarna, Bolags-
	verket, Sveriges advokatsamfund, Småföretagarnas riksförbund, Fastighets-
	ägarna, Tillväxtverket, Finansbolagen, Srf konsulterna, Juridiska
	fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Näringslivets regelnämnd och
	Lantbrukarnas riksförbund, motsätter sig återinförd revisionsplikt. Några av
	dessa, särskilt Svenskt Näringsliv och Företagarna, framhåller med efter-
	tryck att ett återinförande skulle få negativa konsekvenser för företagen och
	de motsätter sig varje form av ökad revisionsplikt. De remissinstanser som
	motsätter sig en reform framhåller negativa konsekvenser i fråga om ökad
	regelbörda, administration och kostnader för företagen vilket skulle verka
	hämmande på konkurrenskraft, investeringar, arbetstillfällen, tillväxt och
	nyföretagande. Remissinstanserna påpekar att Sverige i en internationell
	kontext redan har stränga regler om revisionsplikt, vilket utgör en kon-
	kurrensnackdel. De framhåller även att det är mycket svårt att bedöma i
	vilken mån ett återinförande kan bidra till att förebygga och upptäcka brott.
	De anför att revisionen sker i efterhand och i grunden har ett annat syfte än
	att förebygga och beivra brott, vilket kommer begränsa reformens effekt i
	dessa avseenden. Det gäller särskilt problemet med att bolag bildas eller tas
	över av kriminella för att sedan, ofta under en begränsad tid, fungera som
	brottsverktyg. De menar att åtgärden är oproportionerlig och att proportion-
	erliga, riskbaserade åtgärder, såsom riktade myndighetskontroller är bättre
	verktyg i arbetet mot brott.
	Några remissinstanser, bl.a. Revisorsinspektionen, är tveksamma till att
	det går att genomföra ett fullständigt återinförande av revisionsplikten
	inom den tid som utredningen överväger, dvs. med fullt genomslag 2030.
	Revisorsinspektionen anför att kompetensförsörjningen på medellång sikt
	är en av branschens största utmaningar. Inspektionen anför att det därför
	är mycket osäkert när en reform skulle få effekt för att motverka den
	ekonomiska brottsligheten.
	Skälen för regeringens bedömning: Revisionsplikten för små aktiebolag
	avskaffades 2010. Dessförinnan gällde att alla aktiebolag skulle ha en revi-
	sor. Med små bolag avses bolag som inte har fler än tre anställda, inte har en
	redovisad balansomslutning som överstiger 1,5 miljoner kronor och inte har
	en redovisad nettoomsättning som överstiger 3 miljoner kronor. Bolag som
	under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppfyllt mer än ett
	av de villkoren måste ha revisor. Reformen syftade till att minska bolagens
	administrativa börda och kostnader för revision samt till att stärka bolagens
	konkurrenskraft och bidra till fler företag som växer och anställer fler (prop.
	2009/10:204). Det är en stor majoritet av aktiebolagen, cirka 500 000 av
	totalt cirka 700 000 bolag, som i dag saknar revisor.
	Det kan konstateras att revision på flera sätt har ett värde för det företag
	som granskas. Exempelvis kan en revisor göra att både företagarna själva
	och bolagets intressenter känner trygghet i att kvaliteten på redovisningen
	har säkerställts. Revisorn kan också i viss mån bidra med rådgivning. För att
	tillgodose det enskilda bolagets behov är det dock tillräckligt att det finns
	möjlighet till frivillig revision. För frågan om revisionsplikten ska åter-
	införas för samtliga aktiebolag är det i stället samhällsnyttan av en sådan
	reform som bör vara avgörande.
	Ett återinförande av revisionsplikten skulle av allt att döma ha vissa
	positiva effekter för företagskollektivet och för samhället i stort. Som flera
74	remissinstanser påpekar bör revision leda till ett ökat förtroende i närings-

livet samt till bättre ordning och färre fel. Revision ger också bättre förut- sättningar för ett aktiebolags intressenter att lita på företagets rapportering. En sakkunnig granskning av räkenskaperna ger en garanti för en viss kvalitet på redovisningen och beskattningsunderlagen, även om det har visat sig vara svårt att påvisa att avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag har lett till förlorade skatteintäkter.

Revision kan också antas ha betydelse för möjligheten att upptäcka och förebygga brott, inte sällan överskattas dock revisorns möjligheter i detta avseende. Som utredningen konstaterar går det i dagsläget inte att göra någon närmare bedömning av i vilken utsträckning som förekomsten av en revisor direkt eller indirekt förhindrar kriminalitet.

Sammanfattningsvis kan sägas att ett återinförande av revisionsplikten skulle vara till viss nytta ur ett samhällsperspektiv. Samhällsnyttan är dock mycket svår att bedöma. Det gäller särskilt möjligheten att motverka skatteundandragande och brottslighet i företag.

Samtidigt skulle de negativa effekterna av ett återinförande av revisions- plikten vara påtagliga för många företag och de effekterna är också lättare att kvantifiera. Ett återinförande kan bedömas öka de direkta kostnaderna för de uppskattningsvis 500 000 små aktiebolag som har valt att inte ha någon revisor. Enligt utredningen rör det sig om en ökning med i genomsnitt cirka 22 000 kronor per år. Det är inte osannolikt att denna kostnad är så pass stor att många bolag skulle avvecklas om reformen genomfördes. Antalet aktiebolag skulle alltså kunna minska. De ökade kostnaderna skulle också kunna leda till en konkurrensmässig försämring för små företag och försvåra för dem att etablera sig och utöva sin verksamhet. Detta skulle kunna verka hämmande på investeringar, arbetstillfällen, tillväxt och nyföretagande.

Det ska också framhållas att Sverige internationellt sett redan har högt ställda krav på revision. Inom EU är det endast tre länder som har mer långtgående regler för revisionsplikt än Sverige. Den stora majoriteten EU- länder har inte krav på revision i företag som har upp till 50 anställda och balansomslutning eller nettoomsättning på högst 4 miljoner euro. En åter- införd revisionsplikt för små aktiebolag skulle göra att kraven i Sverige i ännu högre grad än i dag skulle avvika från vad som gäller i många andra länder, vilket riskerar att medföra en konkurrensnackdel för svenska företag.

Till detta kommer, som Revisorsinspektionen påpekar, att kompetens- försörjningen är en utmaning för branschen. En återinförd revisionsplikt skulle medföra en påtagligt högre efterfrågan på revisionstjänster och det är tveksamt om de kvalificerade revisorer som är verksamma i dag är tillräckligt många för att möta ett sådant ökat behov. Det skulle därför ta lång tid innan en reform skulle få fullt genomslag.

Ett återinförande av revisionsplikten för små företag, i syfte att före- bygga och beivra brott, skulle innebära att ett brett kollektiv av skötsamma småföretagare skulle få bära kostnaden för att motverka oegentligheter och regelöverträdelser i en minoritet av företagen. För att en sådan reglering ska vara motiverad måste det kunna fastslås att de positiva konsekvenserna för de skötsamma företagen, och för samhället i stort, står i proportion till kostnaderna. Enligt regeringens mening kan den slutsatsen inte dras.

Mot den bakgrunden bedömer regeringen att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag.

Prop. 2024/25:8

Prop. 2024/25:8	12	Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2025. De nya bestämmelserna om krav på ingivning av årsredovisning och revisionsberättelse för ekonomiska föreningar samt bestämmelserna om sanktioner vid förseningar ska tillämpas första gången för det räken- skapsår som inleds närmast efter den 31 december 2024. Detsamma ska gälla de nya bestämmelserna om skyldighet för revisorer i stiftelser att anmäla brottsmisstankar.

Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestäm- melser.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2025 och att förslagen om krav på ingivning av årsredovisning och revisionsberättelse för ekonomiska föreningar, om sanktioner vid förse- ningar och om skyldighet för revisorer i stiftelser att anmäla brottsmiss- tankar ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2025.

Remissinstanserna: Bolagsverket anser att lagändringarna som berör verket bör träda i kraft den 1 juli 2024 eller i vart fall den 1 januari 2025. Övriga remissinstanser har inga synpunkter.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Förslagen syftar till att motverka brottslighet som begås inom ramen för företag. Det är av stor betydelse för arbetet mot den organiserade brottsligheten att förslagen kommer på plats så snabbt som möjligt. Förslagen bör därför träda i kraft redan den 1 januari 2025. Eftersom det ändå finns tid för företagen att för- bereda sig inför ändringarna medför detta tidigareläggande inga negativa konsekvenser för dem.

När det gäller lagstiftning på redovisningsområdet är det en vedertagen princip att de bestämmelser som företagen ska följa inte ändras under löpande räkenskapsår. Denna princip gör sig gällande även i fråga om revi- sion. De föreslagna nya bestämmelserna om krav på ingivning av årsredo- visningar och revisionsberättelser för ekonomiska föreningar liksom om sanktioner vid förseningar med ingivningen bör därför tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2024. Detsamma bör gälla i fråga om skyldigheten för revisorer i stiftelser att anmäla brottsmisstankar.

Det behövs inte några övergångsbestämmelser. När det gäller förslagen som rör Bolagsverkets och länsstyrelsernas prövning i olika avseenden bör de bestämmelser som är i kraft när prövningen sker tillämpas.

Vad gäller förslagen om kriminalisering av företagskapning och de ändrade respektive nya bestämmelserna om brott mot målvaktsförbudet följer det av 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken, som anses generellt tillämplig inom straffrätten, att nya bestämmelser inte får tillämpas på ett sådant sätt att de ges retroaktiv verkan till den tilltalades nackdel.

13	Konsekvenser	Prop. 2024/25:8

13.1	Kontrollerna av Bolagsverkets register

Regeringens bedömning: Förslagen om möjlighet att begära personlig
inställelse och om strykning av felaktiga uppgifter i registren bedöms leda
till högre registerkvalitet. De bedöms också ha en brottsförebyggande
effekt och underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete med
att utreda brott och lagföra gärningspersoner.
Förslagen bedöms inte leda till några nämnvärda kostnader för före-
tagen och de bedöms ha en positiv inverkan på konkurrensvillkoren för
seriösa företag.
Förslagen medför vissa kostnader för Bolagsverket som kan hanteras
inom Bolagsverkets befintliga ekonomiska ramar. Förslagen kan med-
föra marginella kostnadsökningar för rättsväsendet, som kan hanteras
inom befintliga ramar. Förslagen har i övrigt inga konsekvenser för
staten.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Svensk inkasso påpekar att möjligheten att begära
personlig inställelse kan leda till förseningar i registreringsärenden.
Bolagsverket anför att förslagen innebär kostnader för verket som måste
finansieras särskilt. I övrigt har remissinstanserna inga synpunkter.
Skälen för regeringens bedömning
Konsekvenser för registerkvaliteten och för det brottsförebyggande och
brottsutredande arbetet
Bolagsverkets möjligheter att begära personlig inställelse, och att stryka
felaktiga uppgifter i verkets register bedöms minska risken för att verkets
register utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Ändringarna förväntas också
leda till att registren i högre utsträckning än i dag speglar de verkliga för-
hållandena. De registrerade uppgifterna kan väntas bli mer tillförlitliga och
registerkvaliteten bättre. Registrering av målvakter och utnyttjade eller
falska identiteter bedöms minska. Ändringarna minskar därmed också risken
för att personer i utsatta situationer blir utnyttjade för sådana ändamål.
I förlängningen kan förslagen bidra till att försvåra för individer att dölja sig
bakom ett företag som en fasad för kriminella handlingar. På så sätt bedöms
ändringarna ha en brottsförebyggande effekt och underlätta de brottsbe-
kämpande myndigheternas arbete med att utreda brott och lagföra gärnings-
personer.
Konsekvenser för företagen
Förslagen bedöms gynna företagen genom att registerkvaliteten blir högre
och missbruk av systemen motverkas. Det bör ha en positiv inverkan på kon-
kurrensvillkoren och vara till gagn för de näringsidkare som följer reglerna.
Uppgifter om företrädare för företag används i olika sammanhang av andra
privata aktörer och den förbättrade registerkvaliteten är till fördel för dessa.
I de ärenden där personlig inställelse begärs kan handläggningstiden hos
Bolagsverket komma att fördröjas något. Den personliga inställelsen kan		77

Prop. 2024/25:8 också medföra kostnader för företagen. Detta bedöms dock endast ske i ett fåtal fall och innebär därför ingen större olägenhet eller kostnad för före- tagen i stort. Förslagen bedöms i övrigt inte leda till kostnadsökningar för företagen eller få effekter av betydelse för företagens konkurrensförmåga eller villkor.

Konsekvenser för enskilda och skyddet för den personliga integriteten

Personlig inställelse kan antas vara besvärande för en del av de personer som ska inställa sig. Åtgärden ska dock bara tillämpas i undantagsfall. Bolags- verket har också möjlighet att låta den personliga inställelsen ske på andra orter än myndighetsorten.

Möjligheten att begära personlig inställelse medför att vissa uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden kommer att behöva behandlas. Förutom att en identitetskontroll kan göras, kan det behöva ställas vissa frågor till den som inställer sig. Dessa frågor kommer i första hand handla om det företag som den aktuella registreringen är hänförlig till. Frågorna kan dock även i viss mån beröra den som har gjort registreringsanmälan eller den som anmälan avser. De personuppgifter som kan komma att behandlas bedöms vara mycket begränsade och de är inte av integritetskänslig karaktär.

Den personuppgiftsbehandling som förslagen ger upphov till bedöms vara förenlig med EU:s dataskyddsförordning och övrig dataskyddslagstiftning. Förslaget bedöms också vara förenligt med EU:s digitaliseringsdirektiv.

Konsekvenser för Bolagsverket och staten i övrigt

Möjligheten att kräva personlig inställelse ger Bolagsverket förutsätt- ningar att få ett bättre underlag för bedömningarna i registreringsärenden, när det finns särskilda misstankar om t.ex. förfalskade identitetshandlingar eller bristande behörighet för den som gjort registreringsanmälan eller den som anmälan avser. Åtgärden bedöms inte få annat än begränsad inverkan på Bolagsverkets verksamhet eftersom den kan väntas vara nödvändig endast i undantagsfall. Förfarandet är emellertid ett nytt inslag i Bolags- verkets handläggning och kan kräva vissa praktiska förberedelser och framtagning av interna rutiner.

Vad gäller förslaget som avser strykningar av felaktiga uppgifter i Bolags- verkets register är detta till viss del ett förtydligande av vad som redan gäller. I vilken utsträckning antalet strykningar kommer att öka beror i övrigt på hur ofta verket kommer genomföra närmare kontroller av uppgifterna i registren. Hur granskningsrutinerna närmare ska se ut och vilka kontroller verket ska göra kommer att vara en sak för Bolagsverket att avgöra utifrån vad myndigheten bedömer vara ändamålsenligt.

Ändringarna bedöms inte medföra kostnader som inte kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Bättre kontroller kan leda till att fler misstänkta brott upptäcks och fler lagföringar. Förslagen bedöms dock inte leda till annat än marginellt ökade kostnader för rättsväsendet, vilket kan hanteras inom befintliga ramar.

Förslagen har i övrigt inga konsekvenser för staten.

Övriga konsekvenser	Prop. 2024/25:8
Förslagen påverkar inte jämställdheten mellan kvinnor och män och har
inte några andra konsekvenser som bör redovisas. Förslagen är förenliga
med EU-rätten.

13.2 Skärpt straff för brott mot målvaktsförbudet

Regeringens bedömning: Förslaget om höjt maxstraff för brott mot målvaktsförbudet bedöms kunna bidra till att antalet sådana brott minskar. Det bedöms också att påföljden i fler fall kommer bestämmas till annat än böter. Eventuella kostnader för rättsväsendet är så be- gränsade att de ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget markerar en skärpt syn på den otillåtna användningen av målvakter i aktiebolag och ekonomiska föreningar och kan bidra till att minska antalet sådana brott.

Ändringen bör leda till en generell höjning av straffnivåerna och kan väntas medföra att fler lagöverträdare döms till villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse i stället för böter. I de fall böter döms ut, kan det antas att antalet dagsböter blir högre.

Ett ökat användande av fängelse och frivårdspåföljder leder till vissa kost- nadsökningar för Kriminalvården. Eftersom det är fråga om mycket små volymer är dock de kostnadsökningar som kan uppkomma inte av större omfattning än att de ryms inom ramen för befintliga anslag. Förslaget inne- bär i övrigt inga kostnader för staten.

En skärpt syn på den aktuella brottstypen bedöms bidra till minskad före- komst av målvakter. Det kan i förlängningen ha positiv inverkan på företa- gens konkurrensvillkor, vilket gynnar seriösa företag.

Förslaget påverkar inte jämställdheten mellan kvinnor och män och har inte heller några andra konsekvenser som bör redovisas. Förslaget är fören- ligt med EU-rätten.

13.3 Kriminalisering av företagskapningar

Regeringens bedömning: Den föreslagna straffbestämmelsen stärker skyddet för de som utsätts för företagskapning och bedöms kunna bidra till att minska antalet företagskapningar.

Förslaget bedöms endast medföra en marginell ökning av arbetsbe- lastningen för polis, åklagare och domstolar. Förslagen bedöms inte leda till något annat än försumbart ökade kostnader för rättsväsendet och övriga myndigheter. Kostnaderna kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten anför att utredningen under-

skattar effekten av att företagen blir målsägande i fler fall och menar att

Prop. 2024/25:8 förslagen kan leda till ökade kostnader. Kronofogdemyndigheten bedömer att förslaget kommer att leda till en ökad ärendetillströmning för myndig- heten på grund av att böter ska drivas in. I övrigt har remissinstanserna inga synpunkter.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget får positiva effekter för företagen i stort eftersom det kan bidra till att antalet företagskapningar minskar. Särskilt för de företag som kapas genom falska ändringsanmäl- ningar till Bolagsverket kan skadorna och olägenheterna bli betydande. Som tidigare konstateras kan mycket tid behöva läggas ner på att utreda vad som har hänt, vidta åtgärder mot de rättshandlingar som har utförts i företagets namn och begränsa de ekonomiska konsekvenserna. Kapningar kan påverka företagens verksamhet och ekonomi på ett mycket negativt sätt. Den föreslagna straffbestämmelsen stärker skyddet för de som utsätts bl.a. eftersom företagen får en tydligare roll som målsägande.

Det kan antas att förslaget i viss utsträckning kommer att leda till fler anmälningar och lagföring av nya fall. En konsekvens är också att företa- gen blir målsägande i fler fall än tidigare. I flertalet situationer kommer straffbestämmelsen dock inte att aktualiseras ensam, utan det straffbelagda handlandet kommer att utgöra led i annan brottslighet och utredas till- sammans med den. Det kommer inte heller att finnas behov av målsägan- debiträde med anledning av det nya brottet. Kostnaderna för brottsskade- ersättning kommer inte heller att påverkas. Förslaget kan inte antas med- föra annat än en marginell ökning av arbetsbelastningen för polis, åklagare och domstolar. Inte heller för Kriminalvården eller Kronofogdemyndighe- ten kan det förväntas få några märkbara konsekvenser. Förslaget bedöms därför endast leda till försumbart ökade kostnader för rättsväsendet och övriga myndigheter. Kostnaderna kan hanteras inom ramen för befintliga ekonomiska anslag.

Förslaget är könsneutralt och påverkar inte jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslaget är förenligt med EU-rätten.

13.4En höjning av förseningsavgifterna för aktiebolag

Regeringens bedömning: Förslaget bedöms leda till att ännu fler aktie- bolag ger in redovisningshandlingarna i tid. Förslaget leder inte till ökade kostnader för de företag som ger in handlingarna i tid medan de företag som är försenade kommer att få ytterligare kostnader.

Förslaget bedöms inte leda till kostnader för staten.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter.

Skälen för regeringens bedömning: Förslaget innebär att det kommer att bli dyrare jämfört med i dag för de aktiebolag som inte lämnar in års- redovisning och, i förekommande fall, revisionsberättelse i tid. Förslaget innebär inga konsekvenser för de företag som följer gällande regler och lämnar in handlingarna i tid. Förslaget syftar till att öka efterlevnaden av reglerna. En bättre efterlevnad ger aktiebolagens intressenter tillgång till

företagets ekonomiska information inom den tid som de har rätt att förvänta Prop. 2024/25:8 sig enligt lag.

Den föreslagna höjningen kan antas leda till att en ännu högre andel av aktiebolagen ger in handlingarna i tid och att antalet beslut om försenings- avgifter därmed kommer att minska i någon mån. Det betyder i sin tur att Bolagsverket kan få något färre förseningsärenden att hantera. Det kan emellertid inte antas att antalet beslut om förseningsavgifter kommer att bli så mycket färre att intäkterna till staten kommer att minska. Trots en höjning av avgiften kan man utgå från att en viss andel av aktiebolagen även fortsättningsvis kommer att vara försenade. Sammantaget bedöms kostnaderna i vart fall inte överstiga intäkterna.

Förslaget innebär att Bolagsverket kan behöva göra vissa anpassningar av sina system och uppdatera informationsmaterial. Eventuella merkost- nader som förslaget kan medföra för Bolagsverket bedöms vara så begrän- sade att de kan hanteras inom ramen för den avgiftsfinansierade verk- samheten.

Förslaget påverkar inte jämställdheten mellan kvinnor och män och har inte heller några andra konsekvenser som bör redovisas. Förslaget är förenligt med EU-rätten.

13.5Ingivande av årsredovisning för ekonomiska föreningar och förseningsavgifter

Regeringens bedömning: Förslaget innebär ökad insyn och det ger större möjligheter att upptäcka misskötsamhet eller ekonomisk brotts- lighet inom ekonomiska föreningar.

Förslaget innebär kostnader för de ekonomiska föreningarna på sammanlagt omkring 2,5 miljoner kronor årligen.

De ökade kostnader som förslaget innebär för Bolagsverket bedöms täckas av förseningsavgifterna.

Förslaget bedöms inte leda till annat än marginellt ökade kostnader för rättsväsendet och övriga myndigheter och det kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Bostadsrätterna och Fastighetsägarna menar att

kostnaderna och de administrativa effekterna för bostadsrättsföreningarna är större än vad som anges i utredningen. Kronofogdemyndigheten bedö- mer att förslaget kan leda till en ärendetillströmning hos myndigheten på grund av fler beslut om förseningsavgifter. Bolagsverket anför att försla- gen innebär kostnader för verket som inte kan tas inom befintliga ramar, utan måste finansieras särskilt. I övrigt har remissinstanserna inga syn- punkter.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för föreningarna

Totalt är det närmare 46 000 ekonomiska föreningar som berörs av försla-

get. De finns representerade inom de flesta branscher och är av varierande

Prop. 2024/25:8 storlek. Drygt 33 000 av föreningarna är bostadsrättsföreningar. Till de som berörs hör också kooperativa hyresrättsföreningar, sambruksföreningar och europakooperativ. De är sammanlagt färre än 100 till antalet.

Förslaget innebär för de berörda föreningarna att det årligen tillkommer en uppgift som består i att skicka in årsredovisningen och revisionsbe- rättelsen till Bolagsverket. Enligt utredningens beräkningar kan den årliga kostnaden för detta uppskattas till cirka 38 kronor per förening eller sammanlagt cirka 1,7 miljoner kronor för alla ekonomiska föreningar. Kostnaden för papper, kuvert och porto uppskattats till cirka 18 kronor per förening eller sammanlagt cirka 800 000 kronor. Som framhålls av Bostadsrätterna kan arbetskostnaden tänkas bli högre för de bostadsrätts- föreningar som väljer att lägga uppdraget på en ekonomisk förvaltare. Samtidigt kan det beaktas att kostnaden sannolikt blir lägre för de många bostadsrättsföreningar där lekmän utför uppgiften.

Förutom att föreningarna måste se till att handlingarna kommer in till Bolagsverket i tid, kommer de inte att behöva göra några förändringar i sina verksamheter. Fastighetsägarna framhåller dock att den admini- strativa effekten underskattas av utredningen, eftersom ansvaret i bostads- rättsföreningar ofta ligger på lekmän som sköter uppdraget på sin fritid. Fastighetsägarna menar att ingivningen i dessa fall inte kan ske lika fort och att många föreningar, särskilt i början, riskerar att drabbas av försenings- avgifter. Regeringen har förståelse för att upprättandet av årsredovisningen är en uppgift som kan vara administrativt betungande och tidskrävande, sär- skilt för lekmän. Den uppgiften har föreningarna dock redan i dag. Det nya kravet, dvs. själva ingivandet av handlingarna, bör inte betunga administra- tionen ytterligare i något nämnvärt avseende.

Vidare kan förslaget inte anses påverka förutsättningarna för att starta och driva ekonomiska föreningar i jämförelse med andra företagsformer och det bedöms inte ha någon negativ inverkan på de ekonomiska förening- arnas konkurrensförhållanden. Genom förslaget kommer reglerna att mot- svara det som gäller för aktiebolag. Genom förslaget får de ekonomiska föreningarnas intressenter bättre tillgång till information om föreningarnas finansiella situation. Förslaget bidrar till ökad insyn och ger även större möjligheter att upptäcka eventuell misskötsamhet eller ekonomisk brotts- lighet. Detta gynnar företagskollektivet i stort, liksom samhället i övrigt.

Konsekvenser för Bolagsverket m.fl.

Förslaget innebär att cirka 46 000 ytterligare årsredovisningsärenden kommer att behöva hanteras av Bolagsverket. I hanteringen ingår det att bevaka tidsfrister för ingivning, skicka ut påminnelser och eventuella kompletteringsförelägganden och i förekommande fall besluta om för- seningsavgifter. Hur mycket resurser detta kommer att kräva är beroende av om årsredovisningshandlingarna är fullständiga och om de ges in inom föreskriven tid eller inte. Det kan enligt utredningen grovt uppskattas att förelägganden i olika avseenden kommer att behöva skickas ut i cirka tio procent av de nya ärendena och att resurser motsvarande 1–2 årsarbets- krafter skulle krävas för Bolagsverkets hantering. Det skulle motsvara omkring 1–2 miljoner kronor. Förslaget kan också förutsätta vissa särskil- da och riktade informationsinsatser från Bolagsverkets sida.

De ökade kostnader som förslaget innebär för Bolagsverket kan finan- Prop. 2024/25:8 sieras genom de förseningsavgifter som föreslås tas ut av dem som in-

kommer med redovisningshandlingar för sent. Enligt de uträkningar som utredningen gjort kan det grovt uppskattas att cirka tre procent av de ekono- miska föreningarna kommer att påföras en förseningsavgift, och att omkring en procent kommer att påföras ytterligare en. Utredningen uppskattar att intäktsökningarna kommer att uppgå till cirka 11,5 miljoner kronor när det gäller den första och andra förseningsavgiften. Ett mindre antal föreningar kan komma att påföras även en tredje avgift. Vid ett antagande om att det kommer att gälla för cirka 0,5 procent av föreningarna kommer intäkts- ökningarna enligt utredningen att bli ytterligare cirka 2,8 miljoner kronor. I jämförelse med utredningen föreslås nu högre belopp vilket innebär ytter- ligare intäktsökningar. Å andra sidan lämnar regeringen till skillnad från utredningen inget förslag i fråga om förseningsavgifter för de övriga företagsformer som utan särskilt föreläggande ska ge in sin årsredovisning till Bolagsverket. Det bedöms dock endast innebära en marginell skillnad i fråga om intäktsökningar. Även om uppskattningarna är förenade med osäkerhet står det klart att det ökade resursbehovet för Bolagsverket med råge kommer att täckas av förseningsavgifterna.

Ett beslut om förseningsavgift kan överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Förslaget bedöms inte i någon beaktansvärd utsträckning påverka antalet mål i förvaltningsdomstolarna. Inte heller för Kronofogdemyndig- heten kan det förväntas få några märkbara konsekvenser. Förslaget be- döms därför inte att leda till annat än försumbart ökade kostnader för det allmänna. Eventuella kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Övriga konsekvenser

Kravet på ingivning av årsredovisningar kan leda till att misskötsamhet i föreningar uppmärksammas. Förslaget har på det sättet betydelse för det brottsförebyggande arbetet. Förslaget kan leda till fler misstankar om framför allt bokföringsbrott. Förslaget bedöms dock inte leda till annat än marginellt ökade kostnader för rättsväsendet. Eventuella merkostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

I de fall årsredovisningar och revisionsberättelser skickas med vanlig post medför det ett visst ökat behov av transporter. Detta är negativt ur miljösynpunkt, men effekten får anses som begränsad.

Förslaget är könsneutralt och kan inte anses ha betydelse för jämställd- heten mellan kvinnor och män.

Förslaget är förenligt med EU-rätten. På föreningsrättens område finns det inte något EU-direktiv som harmoniserar medlemsstaternas nationella rättsordningar. Genom rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar har dock den sär- skilda associationsformen europakooperativ (SCE-förening) tillkommit. När det gäller upprättandet av årsredovisning, revision och offentliggö- rande ska en SCE-förening följa nationella bestämmelser, dvs. för svensk del de bestämmelser som är tillämpliga för ekonomiska föreningar. EU- förordningen innebär därför inget hinder mot den föreslagna regleringen.

Prop. 2024/25:8

13.6

Stärkt skydd mot brottslighet i stiftelser

Regeringens bedömning: Förslagen bedöms minska risken för att stiftelser utnyttjas för ekonomisk brottslighet. Särskilt förslagen om anmälningsskyldighet för revisorer vid misstanke om brott och om mål- vaktsförbud i stiftelser bedöms ha en brottsförebyggande effekt.

Förslagen om förseningsavgifter och om möjlighet för tillsynsmyn- digheten att besluta om tvångslikvidation bedöms ge tillsynsmyn- digheterna bättre förutsättningar att upptäcka oegentligheter och agera mot sådana.

Förslagen bedöms inte medföra några nämnvärda kostnadsökningar för stiftelserna.

Förslagen kan medföra vissa kostnader för tillsynsmyndigheterna i det inledande skedet. Eventuella kostnader kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. I övrigt får ändringarna inga konsekvenser för staten.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet

anför att förslaget om anmälningsskyldighet för revisorer vid misstanke om brott skulle kunna innebära stora kostnadsökningar för stiftelserna. När det gäller förslaget om förseningsavgifter bedömer Länsstyrelsen i Stock- holms län att det kommer innebära ökade kostnader för länsstyrelserna. Kronofogdemyndigheten bedömer att förslaget kommer att leda till ökad ärendetillströmning hos myndigheten.

I övrigt har remissinstanserna inga synpunkter.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för tillsynen och för det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet

Förslagen innebär att regelverket för stiftelser i fler avseenden kommer att motsvara det som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Vill- koren för dessa juridiska personer kommer därmed att bli mer lika. På ett övergripande plan minskar förslagen risken för att stiftelser utnyttjas för ekonomisk brottslighet.

De förslag som gäller anmälningsskyldighet vid misstanke om brott för kvalificerade revisorer i stiftelser bedöms ha en preventiv effekt på oegent- ligheter och utgör ett betydelsefullt komplement till andra brottsföre- byggande åtgärder. Fler brott bör också kunna upptäckas.

Förslaget om att förseningsavgifter ska tas ut av stiftelser som inte lämnar in årsredovisning och revisionsberättelse i tid bedöms leda till att en högre andel av stiftelserna kommer att hålla de gällande tidsfristerna. Detta förbättrar effektiviteten i länsstyrelsernas tillsyn och kan underlätta möjligheten att i ett tidigare skede upptäcka eventuella oegentligheter.

Förslaget om att tillsynsmyndigheten ska kunna ansöka om likvidation när stiftelsens skulder är större än tillgångarna bedöms ge bättre möjlig- heter för tillsynsmyndigheterna att agera när stiftelsens företrädare under- låter att fullgöra sina skyldigheter.

Förslaget om målvaktsförbud i stiftelser bedöms kunna bidra till att för- Prop. 2024/25:8 hindra att stiftelser används för brottslig verksamhet och att de som agerar

i eller genom stiftelsen hålls dolda.

Konsekvenser för stiftelserna

Förslagen bedöms minska risken för att stiftelser utnyttjas för ekonomisk brottslighet, vilket är positivt för stiftelseväsendet i stort.

Förslaget om ställföreträdarjäv bedöms ge stiftelserna ett skydd mot
risken för att en styrelseledamot, förvaltaren eller en företrädare för för-
valtaren tillgodoser andra intressen än stiftelsens på stiftelsens bekostnad.
Skyddet för stiftelserna stärks alltså. Med de undantagsbestämmelser som
föreslås bedömer regeringen att drivandet av stiftelsers verksamhet inte
kommer att försvåras eller förhindras till följd av de föreslagna ändring-
arna.
Anmälningsskyldigheten för kvalificerade revisorer i stiftelser berör
stiftelser som anlitar en kvalificerad revisor, dvs. de stiftelser som är skyl-
diga att upprätta årsredovisning. Det rör sig om cirka 10 600 stiftelser.
Förslaget bedöms inte medföra några nämnvärda kostnadsökningar för
revisionen för dessa stiftelser.
Det föreslagna systemet med förseningsavgifter innebär att en kostnad
kan uppstå för stiftelsen om årsredovisningen och revisionsberättelsen inte
ges in i tid. Den kostnaden kan enkelt undvikas genom att rapportera i rätt
tid. Förslaget innebär inte att någon ny uppgift läggs på stiftelserna, utan
endast en sanktion för det fall det sedan tidigare gällande regelverket med
ingivning av årsredovisningshandlingar inte följs.
Förslagen i övrigt bedöms inte föranleda några andra konsekvenser för
stiftelserna.
Konsekvenser för tillsyns- och registreringsmyndigheterna samt staten i
övrigt
Förslaget om ett avgiftsuttag vid försenad ingivning av årsredovisningen och
revisionsberättelsen förväntas leda till att en högre andel av stiftelserna
håller de gällande tidsfristerna. En förseningsavgift bedöms vara ett effek-
tivt påtryckningsmedel för att handlingarna ska ges in i tid. Förslaget kan
därför förväntas förbättra effektiviteten i länsstyrelsernas tillsyn. Admi-
nistrationen av den nya sanktionsformen är därutöver mer praktisk och
mindre tidskrävande än förfarandet med vitesförelägganden. Förslaget bör
därför underlätta länsstyrelsernas hantering av årsredovisningar och vara
positivt för deras verksamhet. Förslaget innebär samtidigt att länsstyrel-
serna behöver vidta vissa nya åtgärder, som att skicka påminnelser till
stiftelserna, expediera beslut om förseningsavgifter och pröva ansökningar
om eftergift. Redan i dagens system är det emellertid flera av länsstyrel-
serna som skickar påminnelser om att årsredovisning och revisions-
berättelse ska ges in, och i gengäld kommer antalet vitesförelägganden att
kunna minska med den föreslagna ordningen. Ett system med försenings-
avgifter förväntas inte leda till kostnadsökningar för länsstyrelserna.
I stället kan förslaget få till följd att staten tillförs vissa intäkter genom
avgifterna. Hur stora dessa kommer att bli går inte att förutsäga med någon
säkerhet, eftersom det beror på vilken effekt de nya reglerna får. Trots att
syftet med avgifterna är att motverka att tidsfristerna överskrids, kan det	85
	85

Prop. 2024/25:8 antas att intäkterna med marginal kommer att överstiga de kostnader som systemet innebär. I ett inledande skede kan de berörda länsstyrelserna komma att behöva ta fram rutiner för hanteringen av försenade årsredovis- ningar och utföra vissa informationsinsatser. Eventuella kostnader för länsstyrelserna bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar.

Den föreslagna behörigheten för tillsynsmyndigheten att få ansöka om likvidation när stiftelsens skulder är större än tillgångarna är en förenkling i förhållande till dagens regler och bedöms sammantaget inte leda till kostnadsökningar. Baserat på hittillsvarande erfarenheter kommer behovet för tillsynsmyndigheterna att ansöka om likvidation att aktualiseras endast i ett mycket begränsat antal fall.

Ett beslut om förseningsavgift får överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Måltillströmningen bedöms bli mycket begränsad. Inte heller för Kronofogdemyndigheten kan förslaget förväntas få några märkbara konse- kvenser. Förslaget bedöms därför inte leda till annat än försumbart ökade kostnader för myndigheterna, som kan hanteras inom befintliga ramar.

Förslaget om straffsanktionerat målvaktsförbud kan antas leda till vissa begränsade kostnadsökningar för rättsväsendet, som kan hanteras inom befintliga ramar.

Förslagen bedöms inte i övrigt medföra några konsekvenser för staten.

Konsekvenser för stiftelsernas intressenter

Förslaget om att förseningsavgift ska tas ut av stiftelser som inte lämnar in årsredovisning och revisionsberättelse i rätt tid bedöms leda till att en högre andel av stiftelserna kommer att hålla de gällande tidsfristerna. Det kommer ge stiftelsernas intressenter snabbare tillgång till stiftelsernas finansiella information.

Förslaget om att tillsynsmyndigheten ska kunna ansöka om likvidation när stiftelsens skulder är större än tillgångarna bedöms bidra till ett bättre skydd mot kapitalförluster för stiftelsens borgenärer.

Övriga konsekvenser

Förslagen påverkar inte jämställdheten mellan kvinnor och män och har inte heller några andra konsekvenser som bör redovisas. Förslagen är förenliga med EU-rätten.

14Författningskommentar

14.1Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

9 kap. Om bedrägeri och annan oredlighet

3 d § Den som i syfte att bereda sig eller någon annan vinning olovligen använder en juridisk persons identitetsuppgifter genom att utge sig för att företräda denna döms, om handlandet ger upphov till skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller, för företagskapning till böter eller fängelse i högst två år.

Paragrafen, som är ny, reglerar straffansvar för företagskapning. Över- vägandena finns i avsnitt 7.

Genom paragrafen införs en straffbestämmelse för de fall där någon i vinningssyfte utger sig för att företräda en juridisk person genom att olovligen använda den juridiska personens identitetsuppgifter, om hand- landet ger upphov till skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller. Brottsbeteckningen är företagskapning.

Paragrafen är utformad med brottet olovlig identitetsanvändning i 4 kap.

6b § som förebild (se prop. 2015/16:150). Den bestämmelsen skyddar mot olovlig användning av fysiska personers identitetsuppgifter. Den nya paragrafen om företagskapning omfattar en motsvarande olovlig användning av juridiska personers identitetsuppgifter. Straffansvar för företagskapning förutsätter dock ett vinningssyfte, vilket inte är fallet i fråga om olovlig identitetsanvändning.

För straffansvar krävs det att någon olovligen använder den juridiska personens identitetsuppgifter genom att utge sig för att företräda denna. Bestämmelsen omfattar alltså inte en behörig företrädares användning av identitetsuppgifterna. Den gäller inte heller när det finns ett giltigt sam- tycke.

Med identitetsuppgifter avses i första hand företagsnamn eller organisa- tionsnummer, men även andra uppgifter som är tydligt kopplade till den juridiska personen kan vara identitetsuppgifter, om de ensamma eller tillsammans med andra uppgifter är tillräckliga för att identifiera den juridiska personen. Med juridisk person avses alla typer av juridiska perso- ner, t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och ideella före- ningar.

Med ”utger sig för att företräda” menas att gärningspersonen ger sken av att vara en behörig representant för den juridiska personen, trots att så inte är fallet. I detta ligger att det ska finnas en risk för att andra vilseleds om att identitetsuppgifterna används av eller härrör från den person som identitetsuppgifterna tillhör. Den som utger sig för att företräda en juridisk person kan göra det på olika sätt. Det är inte en förutsättning att gärnings- personen åberopar någon handling som ger sken av att han eller hon har rätt att agera för den juridiska personens räkning, utan det kan räcka med ett påstående om att så är fallet. Det kan ske uttryckligen eller underförstått, t.ex. genom personens uppträdande.

Endast sådan användning av identitetsuppgifter som sker i syfte att ge gärningspersonen eller någon annan vinning omfattas av straffansvaret. Det betyder att han eller hon ska ha för avsikt att åstadkomma en förmögenhets- överföring till sig själv eller någon annan. Det krävs inte att en förmögen- hetsöverföring också sker, utan det är tillräckligt att en sådan är avsedd. Bedömningen av om gärningspersonen har ett vinningssyfte med sitt hand- lande får göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Ett typfall av företagskapning är att någon, som påstår sig ha blivit ut- sedd till styrelseledamot i ett aktiebolag, olovligen ger in en anmälan om ändring av styrelseledamöter till Bolagsverket i syfte att begå förmögen- hetsbrott i aktiebolagets namn eller tömma bolaget på tillgångar. Ett annat exempel på företagskapning är att någon utger sig för att företräda ett aktiebolag, och därigenom vilseleder en tredje person och förmår denne att utföra en handling som innebär vinning för gärningspersonen och skada eller olägenhet för bolaget. Gärningspersonen kan exempelvis göra be-

Prop. 2024/25:8

Prop. 2024/25:8 ställningar eller inköp i aktiebolagets namn, eventuellt genom att uppvisa en förfalskad fullmakt eller ett förfalskat registreringsbevis som ger sken av att han eller hon är behörig firmatecknare.

En förutsättning för straffansvar är att förfarandet ger upphov till skada eller olägenhet för den juridiska person vars identitetsuppgifter används. Med begreppen skada och olägenhet avses detsamma som i 4 kap. 6 b § (se prop. 2015/16:150 s. 30 och 31). Med olägenhet menas exempelvis risk för ekonomisk skada (se NJA 1987 s. 388 och NJA 2003 s. 645). Det kan också avse praktiska besvär. Det kan t.ex. vara fråga om att säga upp abonnemang och bestrida fakturor för beställningar som har gjorts i den juridiska perso- nens namn, eller att ta kontakt med kunder eller leverantörer för att förklara vad som inträffat. Bedömningen av om handlingen lett till skada eller olä- genhet behöver inte avse just tidpunkten för användningen av identitetsupp- gifterna, utan skadan eller olägenheten kan uppkomma senare.

För straffansvar krävs det att samtliga gärningsmoment täcks av uppsåt. Det är tillräckligt med likgiltighetsuppsåt. Syftet att bereda sig eller andra vinning förutsätter emellertid ett avsiktsuppsåt.

Straffet är böter eller fängelse i högst två år. I vissa fall av företagskap- ning bör straffet kunna stanna vid böter. Så kan vara fallet om skadan eller olägenheten är av begränsad omfattning och övriga omständigheter inte talar för något annat. I andra fall bör straffvärdet normalt ligga på fängelse- nivå. Det gäller särskilt om gärningen orsakat stor skada eller omfattande olägenhet. Som alltid får straffvärdet i det enskilda fallet avgöras utifrån en samlad bedömning av samtliga relevanta omständigheter.

Reglerna om medverkan till brott i 23 kap. 4 § ger möjlighet att döma flera medverkande för företagskapning, inklusive medhjälpare och anstif- tare.

Precis som vid olovlig identitetsanvändning kommer företagskapning i regel ingå som ett led i andra brott, främst förmögenhetsbrott, och ha ett överlappande tillämpningsområde med andra straffbestämmelser. De kon- kurrenssituationer som kan uppkomma får lösas med tillämpning av allmänna principer. På samma sätt som vid olovlig identitetsanvändning är utgångspunkten att domstolen ska döma i konkurrens för företagskap- ning och det brott som har begåtts med hjälp av den, när brotten har olika skyddsintressen. När företagskapningen utgör ett led i ett bedrägeribrott bör det därför som utgångspunkt dömas för båda brotten i konkurrens. Utgör företagskapningen, eventuellt tillsammans med andra omständig- heter, skäl för att bedöma ett bedrägeri som grovt döms som utgångspunkt endast för grovt bedrägeri. Företagskapningen bör dock – på samma sätt som gäller vid konkurrens mellan förfalskningsbrott och bedrägeri – nämnas i domslutet (lagkonkurrens med citering), se prop. 2015/16:150 s.

31.På så sätt tydliggörs att brottet inkluderas och att den juridiska person vars identitetsuppgifter utnyttjas är att betrakta som målsägande.

14.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) Prop. 2024/25:8
	om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Pensionsstiftelse

15 § Gottgörelse sker ur överskott på kapitalet. Sådant överskott föreligger när pensionsstiftelses tillgångar, värderade med tillämpning av 3 kap. 4 § stiftelse- lagen (1994:1220), överstiger den skuld stiftelsen ådragit sig samt upplupen del av den utfästa pension, som tryggas av stiftelsen, eller, om stiftelsen tryggar ut- fästelser enligt allmän pensionsplan, pensionsreserven enligt denna.

För utgift, som avses i 14 § första stycket a) och som omfattas av stiftelsens ändamål, äger arbetsgivaren gottgöra sig ur årets avkastning, även om stiftelsen saknar överskott på kapitalet.

Gottgörelse får avse löpande utgifter eller utgifter som arbetsgivaren haft under närmast föregående räkenskapsår.

Beräknar arbetsgivare vid inkomstbeskattningen sin inkomst enligt bokförings- mässiga grunder, ska gottgörelse avse kostnad i stället för utgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om arbetsgivarens gottgörelse i pen- sionsstiftelser.

Paragrafens första stycke ändras genom att en felaktig hänvisning rättas. Ändringen är en följd av att 3 kap. 3 § stiftelselagen bytt beteckning till 3 kap. 4 § (se prop. 2023/24:78).

14.3Förslaget till lag om ändring

i handelsregisterlagen (1974:157)

11 § Om sökanden inte har följt det som gäller för ansökan eller om det finns något annat hinder mot registrering, ska Bolagsverket förelägga sökanden att yttra sig eller göra rättelse inom viss tid.

Om det behövs för att säkerställa sökandens identitet eller behörighet att företräda den juridiska person som ansökan avser, får Bolagsverket förelägga honom eller henne att inställa sig personligen. Bolagsverket får besluta att in- ställelsen ska ske genom ljud- och bildöverföring. Det som sägs om sökanden gäller även den som ansökan avser.

Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs, ska ansökan skrivas av. En upplysning om detta ska finnas med i föreläggandet.

Om det även sedan sökanden har yttrat sig finns hinder mot registrering som sökanden har haft tillfälle att yttra sig över, ska Bolagsverket avslå ansökan. Om det finns skäl för det, får dock verket förelägga sökanden att yttra sig på nytt.

I paragrafen finns bestämmelser om Bolagsverkets handläggning av regi- streringsärenden. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Det nya andra stycket och ändringarna i det tredje stycket, hittillsvarande andra stycket, motsvarar ändringarna i 27 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551), se kommentaren till den paragrafen. I ett handelsbolag kan det t.ex. bli aktuellt att begära personlig inställelse av en bolagsman och i en

ideell förening av en ledamot i föreningens styrelse, som omfattas av

Prop. 2024/25:8

ansökan. Personlig inställelse kan också bli aktuellt för en enskild närings- idkare, i syfte att säkerställa dennes identitet.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

13 § Om en näringsidkare upphör med sin verksamhet eller om verksamheten överlåts eller går i likvidation, eller om en registrerad uppgift ändras i något annat fall, ska ändringen utan dröjsmål anmälas till Bolagsverket.

En anmälan görs och handläggs på samma sätt som en ansökan om registrering, om inte något annat följer av denna paragraf eller av vad regeringen bestämmer.

Om en domstol har utsett en likvidator i ett handelsbolag, är han eller hon anmälningsskyldig beträffande bolaget. En bolagsman som har lämnat bolaget har rätt att göra en anmälan om sin avgång. Återkallelse av en prokura får anmälas av varje bolagsman som inte är utesluten från rätten att företräda bolaget.

Omfattar en överlåtelse av näringsverksamheten även företagsnamnet, ska an- mälan om överlåtelsen göras av den nya innehavaren.

Paragrafen reglerar skyldigheten att anmäla ändringar av registrerade uppgifter till Bolagsverket. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Tredje stycket ändras på så sätt att skyldigheten att anmäla en enskild näringsidkares eller bolagsmans dödsfall tas bort. I stället framgår det av den nya 15 b § att Bolagsverket självmant ska avregistrera den som har avlidit från handelsregistret.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

15 b § Om någon som är registrerad i handelsregistret har avregistrerats från folkbokföringen enligt 19 eller 22 § folkbokföringslagen (1991:481), ska Bolags- verket omedelbart stryka honom eller henne ur handelsregistret.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om strykning av registrer- ade personer ur handelsregistret. Paragrafen utformas med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Den nya paragrafen motsvarar ändringarna i 27 kap. 6 § aktiebolags- lagen (2005:551), se kommentaren till den paragrafen. Med ”någon som är registrerad” avses alla fysiska personer som är registrerade i registret.

Ett beslut om strykning kan överklagas enligt 21 §.

15 c § Om en uppgift i handelsregistret om en ställföreträdare för ett handels- bolag, en ideell förening eller ett trossamfund är oriktig, ska Bolagsverket stryka uppgiften ur registret.

Innan avregistrering sker ska handelsbolaget, föreningen eller trossamfundet ges tillfälle att yttra sig inom viss tid. Om det behövs för att säkerställa ställ- företrädarens identitet eller behörighet att företräda bolaget, föreningen eller trossamfundet, får Bolagsverket förelägga ställföreträdaren att inställa sig per- sonligen. Bolagsverket får besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bildöverföring.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att Bolagsverket ska stryka oriktiga uppgifter om ställföreträdare för handelsbolag, ideella föreningar och trossamfund ur handelsregistret. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.4.

Den nya paragrafen motsvarar den nya 27 kap. 6 a § aktiebolagslagen (2005:551), se kommentaren till den paragrafen. Uppgiften kan gälla bo- lagsman, styrelseledamot, styrelsesuppleant eller någon annan registrerad

företrädare för ett handelsbolag, en ideell förening eller ett trossamfund. Prop. 2024/25:8 Den gälla en fysisk eller en juridisk person, exempelvis ett aktiebolag som

är registrerad som bolagsman i ett handelsbolag.

Ett beslut om strykning kan överklagas enligt 21 §.

21 § Bolagsverkets beslut att skriva av en ansökan eller en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det- samma gäller i fråga om beslut enligt 15 a, 15 b, 15 c eller 17 §. Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn överklagas dock till Patent- och marknadsdomstolen. Ett överklagande ska ha kommit in inom två månader från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av vissa av Bolags- verkets beslut. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Ändringen i första stycket innebär att beslut om strykning enligt de nya 15 b och 15 c §§ kan överklagas.

14.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Verksamhet genom filial

Registrering av filial

16 § Om den som har gjort en registreringsanmälan inte har följt det som gäller för anmälan eller om det finns något annat hinder mot registrering på grund av denna lag eller någon annan författning, ska Bolagsverket förelägga anmälaren att yttra sig eller göra rättelse inom viss tid.

Om det behövs för att säkerställa anmälarens eller den anmäldes identitet eller behörighet att företräda filialen, får Bolagsverket förelägga anmälaren eller den anmälde att inställa sig personligen. Bolagsverket får besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bildöverföring.

Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs, ska anmälan skrivas av. En upplysning om detta ska finnas med i föreläggandet.

Om det även sedan anmälaren har yttrat sig finns hinder mot registrering som anmälaren har haft tillfälle att yttra sig över, ska Bolagsverket vägra registrering. Om det finns skäl för det får dock Bolagsverket förelägga anmälaren att yttra sig på nytt.

I paragrafen finns bestämmelser om Bolagsverkets handläggning av regi- streringsärenden. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

Det nya andra stycket och ändringarna i det tredje stycket, hittillsvarande andra stycket, motsvarar ändringarna i 27 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551), se kommentaren till den paragrafen. I filialer kan det bli aktuellt att begära personlig inställelse av en anmäld verkställande direk- tör.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga och redaktionella.

Prop. 2024/25:8

14.5Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

2 kap. Förvaltning

Egen förvaltning

10 § Styrelsen för en stiftelse får inte bestå av enbart stiftaren eller stiftarna. Den som är underårig eller försatt i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot.

Den som inte avser att ta del i styrelsens verksamhet enligt denna lag får inte utses till styrelseledamot utan godtagbara skäl.

Paragrafen innehåller bestämmelser om styrelsen i en stiftelse. Överväg- andena finns i avsnitt 10.6.

I det nya andra stycket införs ett förbud mot att utan godtagbara skäl utse någon som inte avser att ta del av styrelsens verksamhet till styrelse- ledamot i en stiftelse, ett så kallat målvaktsförbud. Motsvarande bestäm- melser finns i 8 kap. 12 § aktiebolagslagen (2005:551) och 7 kap. 11 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

Styrelseledamöter finns i stiftelser med egen förvaltning (se 2 §). I förvaltningen av en stiftelse ingår i första hand att se till att stiftelseförord- nandet följs (3 §). Styrelsen ansvarar också för att förmögenheten är pla- cerad på ett godtagbart sätt, i den mån det inte följer av stiftelseförord- nandet hur den ska vara placerad (4 §). Målvaktsförbudet tar sikte på situa- tioner där styrelseledamoten inte har för avsikt att delta i styrelsens verk- samhet. Förbudet hindrar inte att ledamoten begränsar sina insatser till viss del av styrelsearbetet (jfr prop. 2000/01:150 s. 186 och prop. 2017/18:185

s.313).

Förbudet gäller inte om den som utses har godtagbara skäl att inte delta

i verksamheten. Sådana skäl bör bara finnas i undantagsfall. Som exempel kan nämnas att någon tar plats i styrelsen endast för att uppfylla krav på styrelsens sammansättning som ställs upp i stiftelseförordnandet. I 5 kap. 6 § införs en bestämmelse om straff för brott mot förbudet.

14 § En styrelseledamot får inte handlägga en fråga om

1.avtal mellan styrelseledamoten och stiftelsen,

2.avtal mellan stiftelsen och tredje man, om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot stiftelsens intresse, eller

3.avtal mellan stiftelsen och en juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda.

Med avtal enligt första stycket jämställs annan rättshandling och rättegång eller annan talan.

Första stycket 3 gäller inte om stiftelsens motpart är ett företag i samma kon- cern. Första stycket 3 gäller inte heller om stiftelsens motpart är någon som stiftel- sen har som ändamål att främja och som utser en eller flera styrelseledamöter för stiftelsen, eller vid liknande förhållanden.

Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsyns- myndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att företräda stiftelsen i styrelsens ställe.

Paragrafen innehåller bestämmelser om jäv för styrelseledamöter i stiftel- ser. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

I första stycket 3 införs en ny bestämmelse om så kallat ställföreträdar- jäv. Motsvarande bestämmelser finns i 8 kap. 23 § första stycket 3 aktie- bolagslagen (2005:551) och 7 kap. 23 § första stycket 3 lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (se prop. 1997/98:99 s. 94, 95, 213 och 215 och prop. 2015/16:4 s. 131, 132, 227 och 228).

Bestämmelsen innebär att en styrelseledamot inte får delta i handlägg- ningen av ett avtal mellan stiftelsen och en annan juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med andra får företräda. Rätt att företräda den andra juridiska personen kan t.ex. föreligga på grund av ställning som styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firma- tecknare i den andra juridiska personen, eller på grund av fullmakt.

Av det nya andra stycket framgår att bestämmelsen om ställföreträdarjäv även är tillämplig vid andra rättshandlingar samt vid rättegång eller annan talan. Med ”andra rättshandlingar” avses typiskt sett ensidiga rättshand- lingar, som t.ex. givande av bidrag. Bestämmelsen flyttas från det första stycket.

I det nya tredje stycket införs undantag från bestämmelsen om ställ- företrädarjäv.

Jäv gäller för det första inte om stiftelsens motpart är ett företag i samma koncern, i enlighet med 1 kap. 5 §. Liknande bestämmelser finns i 8 kap. 23 § andra stycket aktiebolagslagen och 7 kap. 23 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar (se prop. 1997/98:99 s. 94, 95 och 213–215 och prop. 2015/16:4 s. 131, 132, 227 och 228).

För det andra gäller inte jävsbestämmelsen om stiftelsens motpart är någon som stiftelsen har som ändamål att främja och som utser en eller flera styrelseledamöter för stiftelsen, eller vid liknande förhållanden. Undantaget är avsett att träffa situationer där stiftelsens verksamhet har utformats på ett sådant sätt att tillämpning av jävsregeln skulle leda till återkommande problem att bedriva stiftelsens verksamhet. Det kan handla om att en stiftelse har som ändamål att äga och förvalta en gudstjänstlokal som används av en religiös församling, eller en idrottsanläggning som en idrottsförening använder, samtidigt som föreningen eller församlingen ska utse ledamöter i stiftelsens styrelse. Vid sådana förhållanden ska regeln om ställföreträdarjäv inte tillämpas vid rättshandlingar mellan stiftelsen och den andra juridiska personen. Även i liknande situationer gäller undantag från regeln om ställföreträdarjäv. En liknande situation kan t.ex. föreligga om den som stiftelsen har som ändamål att främja och den som ska utse styrelse för stiftelsen är två olika men varandra närstående juri- diska personer, t.ex. två bolag i en koncern. En annan liknande situation kan vara att stiftelsen har till ändamål att främja en viss krets av personer som är medlemmar i eller ägare till stiftelsens motpart, vilken utser leda- möter i stiftelsens styrelse. Rätten att utse styrelse för stiftelsen följer av stiftelseförordnandet eller av lag (se 2 kap. 9 §).

Övriga jävsbestämmelser, som t.ex. regeln i första stycket 2 om jäv vid väsentliga motstående intressen, gäller även om regeln om ställföreträdar- jäv inte är tillämplig.

Prop. 2024/25:8

Prop. 2024/25:8 Anknuten förvaltning

21 § Förvaltaren får inte handlägga en fråga om

1.avtal mellan förvaltaren och stiftelsen,

2.avtal mellan stiftelsen och tredje man, om förvaltaren i frågan har ett väsent- ligt intresse som kan strida mot stiftelsens intresse, eller

3.avtal mellan stiftelsen och en juridisk person som förvaltaren ensam eller tillsammans med någon annan får företräda.

Med avtal enligt första stycket jämställs rättegång eller annan talan.

Första stycket 3 gäller inte om stiftelsens motpart är ett företag i samma kon- cern. Första stycket 3 gäller inte heller om stiftelsens motpart är någon som stiftel- sen har som ändamål att främja och som utser förvaltare för stiftelsen, eller vid liknande förhållanden.

Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren.

Är förvaltaren enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsyns- myndigheten på förvaltarens begäran förordna en god man att företräda stiftelsen i förvaltarens ställe.

Paragrafen innehåller bestämmelser om jäv för en stiftelses förvaltare och förvaltarens företrädare. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lag- rådet. Övervägandena finns i avsnitt 10.2.

Ändringen i första stycket motsvarar ändringen i 14 § första stycket, se kommentaren till den paragrafen. En stiftelses förvaltare kan ha rätt att företräda en annan juridisk person t.ex. i egenskap av förvaltare för en annan stiftelse eller som bolagsman i ett handelsbolag.

Av det nya andra stycket följer att bestämmelsen om ställföreträdarjäv i första stycket 3 även är tillämplig vid rättegång eller annan talan. Be- stämmelsen flyttas från det första stycket.

Det nya tredje stycket motsvarar det nya 14 § tredje stycket, se kommen- taren till den paragrafen.

Av det nya fjärde stycket, hittillsvarande andra stycket, följer att bestäm- melsen om ställföreträdarjäv också tillämpas på förvaltarens företrädare. Förvaltarens företrädare kan ha rätt att företräda den andra juridiska perso- nen t.ex. på grund av ställning som styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firmatecknare i den andra juridiska personen, eller på grund av fullmakt.

4 kap. Revision

	17 § En revisor som är en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat
	revisionsbolag ska vidta de åtgärder som anges i 18 och 19 §§, om revisorn finner
	att det kan misstänkas att en styrelseledamot i stiftelsen eller en styrelseledamot,
	verkställande direktör eller bolagsman hos förvaltaren inom ramen för stiftelsens
	verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestämmelser:
	1. 9 kap. 1, 3 och 9 §§, 10 kap. 1 och 3–5 §§ och 11 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ brotts-
	balken,
	2. 2, 4, 5 och 10 §§ skattebrottslagen (1971:69), och
	3. 3–5 §§ och, om brottet inte är ringa, 7 § lagen (2014:307) om straff för
	penningtvättsbrott.
	Revisorn ska även vidta de åtgärder som anges i 18 och 19 §§, om revisorn
	finner att det kan misstänkas att någon inom ramen för stiftelsens verksamhet har
	gjort sig skyldig till brott enligt 10 kap. 5 a–5 e §§ brottsbalken.
	Om revisorn finner att en misstanke av det slag som avses i första eller andra
94	stycket bör föranleda att uppgifter lämnas enligt 4 kap. 3 och 6 §§ lagen
94

(2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ska dock Prop. 2024/25:8 åtgärder enligt 18 och 19 §§ inte vidtas.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om åtgärder som revisorer ska vidta när de misstänker att en styrelseledamot i stiftelsen eller en före- trädare för förvaltaren har gjort sig skyldig till ekonomisk brottslighet. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Motsvarande reglering finns i 9 kap. 42 § aktiebolagslagen (2005:551) och

8 kap. 45 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (se prop. 1997/98:99 s. 267 och 268, prop. 2008/09:70 s. 211, prop. 2009/10:204 s. 115 och 116 och prop. 2017/18:185 s. 339 och 340).

Enligt första stycket är revisorn i en stiftelse skyldig att vidta vissa åtgärder om det kan misstänkas att en styrelseledamot i stiftelsen har gjort sig skyldig till brott. Av 2 kap. 18 § följer att bestämmelsen även omfattar suppleanter. Samma handlingsplikt gäller om revisorn misstänker att en styrelseledamot eller verkställande direktör eller – om stiftelsen förvaltas av ett handelsbolag

–bolagsman hos förvaltaren, har gjort sig skyldig till brott. Skyldigheten att agera vid brottsmisstankar gäller för revisorer som är auktoriserade eller godkända och för registrerade revisionsbolag. Skyldigheten att vidta åt- gärder uppstår när en misstanke har uppkommit om att någon av de nämnda aktörerna har gjort sig skyldig till brott inom ramen för stiftelsens verk- samhet. Det finns ingen skyldighet att aktivt efterforska om brott har begåtts. Vilka brott det handlar om framgår av första–tredje punkterna. Den rele- vanta graden av misstanke är samma som gäller enligt aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar.

Enligt andra stycket omfattar revisorns handlingsskyldighet vilken person som helst som kan misstänkas ha gjort sig skyldig till bl.a. tagande av muta eller givande av muta i stiftelsens verksamhet.

Av tredje stycket framgår att revisorns skyldighet att agera inte gäller, om brottsmisstanken i stället bör föranleda en åtgärd enligt lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

18 § En revisor som omfattas av 17 § och som bedömer att det finns en sådan brottsmisstanke som avses i den paragrafen ska så snart som möjligt underrätta styrelsen eller förvaltaren om sina iakttagelser.

Någon underrättelse behöver dock inte lämnas om det kan antas att styrelsen eller förvaltaren inte skulle vidta några skadeförebyggande åtgärder med anled- ning av underrättelsen eller om en underrättelse av något annat skäl framstår som meningslös eller stridande mot syftet med underrättelseskyldigheten.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om revisorns skyldighet att underrätta styrelsen eller förvaltaren vid brottsmisstankar. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Motsvarande reglering finns i 9 kap. 43 § aktiebolagslagen (2005:551) och

8 kap. 46 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (se prop. 1997/98:99 s. 268 och prop. 2017/18:185 s. 340 och 341).

Enligt första stycket ska en revisor som misstänker sådan brottslighet som avses i 17 § underrätta styrelsen eller förvaltaren om sina iakttagelser så snart som möjligt. Det finns inga särskilda formkrav för underrättelsen.

Prop. 2024/25:8 Av andra stycket framgår att underrättelseskyldigheten inte gäller om det kan antas att styrelsen eller förvaltaren inte skulle vidta några skadeföre- byggande åtgärder med anledning av underrättelsen eller om en under- rättelse av något annat skäl framstår som meningslös eller stridande mot syftet med underrättelseskyldigheten. Exempel på fall då undantaget kan vara tillämpligt är om revisorn har anledning att anta att underrättelsen skulle ignoreras eller om revisorn känner till att styrelsen eller förvaltaren är svår att nå och att det därför skulle ta orimligt lång tid innan några åtgärder kan väntas. Ett annat exempel är om en underrättelse skulle kunna skada stift- elsen eller dess intressenter, t.ex. om det finns en risk för undanröjande av bevisning eller undanskaffande av egendom. I 19 § tredje stycket finns en bestämmelse om underrättelse till åklagare i sådana fall.

19 § Senast fyra veckor efter det att styrelsen eller förvaltaren har underrättats enligt 18 § första stycket ska revisorn i en särskild handling till åklagare redogöra för misstanken och ange de omständigheter som misstanken grundar sig på.

Första stycket gäller inte om

1.den ekonomiska skadan av det misstänkta brottet har ersatts och övriga skadliga verkningar av gärningen har avhjälpts,

2.det misstänkta brottet redan har anmälts till Polismyndigheten eller åklagare,

eller

3.det misstänkta brottet är obetydligt.

I de fall som avses i 18 § andra stycket ska revisorn, om anmälan om det misstänkta brottet inte redan har lämnats till Polismyndigheten eller åklagare, så snart som möjligt lämna en sådan handling till åklagare som anges i första stycket.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om revisorns skyldighet att anmäla brottsmisstankar till åklagare. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Motsvarande reglering finns i 9 kap. 44 § första–tredje styckena aktie- bolagslagen (2005:551) och 8 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (se prop. 1997/98:99 s. 268 och 269, prop. 2009/10:204 s. 116 och prop. 2017/18:185 s. 341 och 342).

Enligt första stycket ska revisorn lämna en särskild handling om brotts- misstanken till åklagare senast fyra veckor efter det att styrelsen eller förvaltaren har underrättats enligt 18 §. I handlingen ska revisorn redogöra för misstanken och de omständigheter som den grundar sig på.

Av andra stycket framgår tre undantag från anmälningsskyldigheten. Revisorn behöver inte anmäla brottsmisstanken om den ekonomiska skadan av det misstänkta brottet har ersatts och övriga skadliga verkningar har avhjälpts, om det misstänkta brottet redan har anmälts till polis eller åklagare eller om det misstänkta brottet är obetydligt. Undantagen är avsedda att tillämp- as på samma sätt som när det gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Tredje stycket avser de fall där revisorn inte har underrättat styrelsen eller förvaltaren om brottsmisstanken (18 § andra stycket). Revisorn ska då så snart som möjligt lämna en särskild handling om brottsmisstanken till åklagare, om det misstänkta brottet inte redan är anmält till polis eller åklagare.

20 § När en handling har lämnats till åklagare enligt 19 § ska revisorn genast pröva om revisorn ska avgå från sitt uppdrag.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om revisorns skyldighet Prop. 2024/25:8 att pröva om det finns skäl att avgå från uppdraget i de situationer som

omfattas av 19 §. Övervägandena finns i avsnitt 10.3.

Motsvarande reglering finns i 9 kap. 44 § fjärde stycket aktiebolagslagen (2005:551) och 8 kap. 48 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (se prop. 1997/98:99 s. 268 och 269, prop. 2009/10:204 s. 116 och prop. 2017/18:185 s. 342).

Enligt paragrafen ska revisorn, när den handling som avses i 19 § har lämnats, genast pröva om han eller hon ska avgå från sitt uppdrag. I fokus för prövningen bör vara om det fortfarande finns förutsättningar för ett gott samarbete mellan stiftelsen och revisorn och därmed för en effektiv revision, se närmare prop. 2017/18:185 s. 342. Om revisorn avgår, ska han eller hon genast anmäla det till tillsynsmyndigheten enligt 7 §.

5 kap. Skadestånd och straff

Straff

6 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som medverkar till ett beslut att utse en styrelseledamot eller styrelsesuppleant i strid med 2 kap. 10 § andra stycket, om åtgärden är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen av stiftelsen. Detsamma gäller den som tar på sig ett sådant uppdrag i strid med 2 kap. 10 § andra stycket.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om straff för brott mot förbudet mot att utse någon till styrelseledamot som inte har för avsikt att delta i styrelsens arbete. Övervägandena finns i avsnitt 10.6.

Motsvarande straffbestämmelser finns i 30 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) och 22 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (se prop. 2000/01:150 s. 119 och 120. och prop. 2017/18:185 s. 423).

I 2 kap. 10 § andra stycket införs bestämmelser om så kallat målvakts- förbud för styrelseledamöter. Förbudet innebär att den som inte har för avsikt att delta i styrelsens verksamhet inte får utses till styrelseledamot utan godtagbara skäl. Av 2 kap. 18 § följer att förbudet också gäller för styrelsesuppleanter.

Bestämmelsen i första meningen innebär att den som medverkar till ett beslut att utse en styrelseledamot eller styrelsesuppleant i strid med mål- vaktsförbudet kan dömas till straff.

Den som har åtagit sig att förvalta en stiftelses egendom i enlighet med stiftelseförordnandet bildar styrelse för stiftelsen (2 kap. 2 §). Om inte annat följer av stiftelseförordnandet utser och entledigar sedan styrelsen ledamöter i styrelsen (2 kap. 9 §). Stiftaren kan bestämma att ledamöterna ska utses på annat sätt. Bestämmelsen kan således träffa stiftare och sty- relseledamöter samt även andra personer som i enlighet med stiftelseförord- nandet ska utse en eller flera ledamöter. Den kan också träffa personer som deltar i beslutsfattande för en juridisk person som ska utse styrelsele- damöter i en stiftelse.

För straffansvar krävs, utöver att det föreligger ett brott mot målvakts- förbudet, dessutom att åtgärden är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen av stiftelsen.

Prop. 2024/25:8 Av andra meningen framgår att även den som utan godtagbara skäl åtar sig ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant utan att ha för avsikt att delta i verksamheten kan dömas till straff. Även i detta fall krävs för straffansvar att åtgärden är ägnad att dölja vem som har utövat den faktiska ledningen.

Av 1 kap. 2 § första stycket brottsbalken följer att det krävs uppsåt för straffbarhet.

6 kap. Ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande

Upphörande av en stiftelse i visst fall

5 § Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta, om

1.stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan,

2.stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren,

3.värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 4 §, vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkrings- balken, samt

4.stiftelsen saknar skulder.

Bestämmelserna i 3 § om tillstånd av tillsynsmyndigheten tillämpas på beslut enligt första stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om upphörande av en stiftelse i visst fall.

Första stycket 3 ändras genom att en felaktig hänvisning rättas. Änd- ringen är en följd av att 3 kap. 3 § har bytt beteckning till 3 kap. 4 § (se prop. 2023/24:78).

7 kap. Likvidation och upplösning

Förutsättningar för likvidation m.m.

1 § Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverksamhet ska genast upprätta en särskild balansräkning när det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder. Samma skyldighet inträder om stiftelsen vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Om balansräkningen visar att värdet av tillgångarna understiger summan av skulderna, ska styrelsen eller förvaltaren ansöka hos tings- rätten om att stiftelsen ska försättas i likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot eller revisor eller av tillsynsmyndigheten.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet för styrelsen eller för- valtaren att under vissa förutsättningar ansöka om likvidation. Övervägan- dena finns i avsnitt 10.5.

Den sista meningen ändras så att en ansökan om likvidation även kan göras av tillsynsmyndigheten. Det förutsätts inte att styrelsen eller förval- taren dessförinnan har försummat sin skyldighet att göra en sådan ansökan.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

11 kap. Insamlingsstiftelser och kollektivavtalsstiftelser

Prop. 2024/25:8

2 § För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser): 4–5 b §§, 6 § första stycket första meningen och

9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,

3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,

4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 § första–tredje och femte styckena, 7 a–14 §§, 15 § första och andra styckena samt 16–20 §§,

5 kap. (skadestånd och straff): 1–3 §§, 4 § första–tredje styckena samt 5 och 6 §§,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga be- stämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

9kap. (tillsyn m.m.): 1–9, 11 och 12 §§, samt

10kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

En insamlingsstiftelses namn ska innehålla ordet insamlingsstiftelse.

En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en samman- hängande tid av två år.

Av paragrafen framgår det vilka bestämmelser i stiftelselagen som är tillämpliga på insamlingsstiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 10.

I första stycket läggs de nya paragraferna 4 kap. 17–20 §§ och 5 kap. 6 § till. Revisorers anmälningsskyldighet vid brottsmisstankar och straff- sanktionen för överträdelse av det så kallade målvaktsförbudet i 2 kap. 10 § andra stycket gäller alltså även för insamlingsstiftelser.

4 § För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser): 4–5 b §§, 6 § första stycket första meningen och

9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,

3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,

4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 § första, andra och femte styckena samt 7 a– 20 §§,

5 kap. (skadestånd och straff): 1–3 §§, 4 § första stycket 1–4, andra och tredje styckena samt 5 och 6 §§,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestäm- melser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

9 kap. (tillsyn m.m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1, 6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 och 12 §§, samt

10 kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

Trots bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen genom skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelseförordnandet. Vad som anges i 2– 10 kap. om föreskrifter i ett stiftelseförordnande ska i fråga om en kollektiv- avtalsstiftelse gälla även föreskrifter för stiftelsen som har meddelats genom en sådan överenskommelse.

En kollektivavtalsstiftelses namn ska innehålla ordet kollektivavtalsstiftelse.

Vid tillämpning av 4 kap. 15 § ska en kollektivavtalsstiftelse behandlas som en sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket.

Prop. 2024/25:8 En kollektivavtalsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

Av paragrafen framgår det vilka bestämmelser i stiftelselagen som är tillämpliga på kollektivavtalsstiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 10.

14.6Förslaget till lag om ändring

i årsredovisningslagen (1995:1554)

8 kap. Offentliggörande

Ingivande till registreringsmyndigheten

3 § Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska fullgöras på följande sätt. På samma sätt ska även revisionsberättelsen och en granskningsberättelse över en hållbarhetsrapport offentliggöras.

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultat- räkningen.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

2. Ekonomiska föreningar

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verkställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska även innehålla förenings- stämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.

3.Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och gruppe- ringar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

4.Stiftelser

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektivavtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stiftelselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång.

5. Övriga företag

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Bestyrkta kopior av handlingarna ska efter föreläggande av registreringsmyndigheten ges in dit. Ett föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Större företag och moderföretag i större koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något före-

100

läggande inte har meddelats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till Prop. 2024/25:8 myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

Paragrafen innehåller bestämmelser om offentliggörande av bl.a. årsredo- visning och revisionsberättelse. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Ändringen i första stycket 2 innebär att alla ekonomiska föreningar är skyldiga att självmant ge in bestyrkta kopior av årsredovisning och revisions- berättelse till registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket. Handlingarna ska ha kommit in inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

Registrering i föreningsregistret

3 d § Registreringsmyndigheten ska registrera årsredovisning och revisions- berättelse för ekonomiska föreningar i föreningsregistret.

Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att Bolagsverket ska registrera årsredovisningshandlingar i föreningsregistret. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Kungörande

4 § När årsredovisning, revisionsberättelse och granskningsberättelse för aktie- bolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller grupperingar enligt Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 har getts in till registrerings- myndigheten, ska myndigheten kungöra detta. Kungörandet ska ske i en tidning som myndigheten ger ut.

I fråga om aktiebolag ska en kungörelse vara på samma språk som registreringen i aktiebolagsregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela när- mare föreskrifter om sådant kungörande.

Paragrafen innehåller bestämmelser om kungörande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och granskningsberättelsen. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Ändringen i första stycket innebär att Bolagsverket ska kungöra årsredo- visning och revisionsberättelse även i fråga om ekonomiska föreningar.

Förseningsavgifter

5 § Om ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse inte ger in års- redovisning, revisionsberättelse eller granskningsberättelse enligt 3 § eller om årsredovisningen saknar sådant intyg som avses i 3 § första stycket, ska bolaget, föreningen eller stiftelsen betala förseningsavgift till staten enligt 6 och 6 a §§.

Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.

Paragrafen reglerar skyldighet att betala förseningsavgift. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 9.2 och 10.4.

Paragrafen har hittills endast gällt för aktiebolag (se prop. 1994/95:67 s. 44). Tillämpningsområdet utvidgas nu till att omfatta även ekonomiska

101

Prop. 2024/25:8 föreningar och stiftelser. Av 3 § första stycket 4 framgår vilka stiftelser som är skyldiga att ge in årsredovisningshandlingar till registreringsmyndigheten.

Liksom hittills gäller att förseningsavgift kan påföras även i vissa fall när redovisningshandlingar visserligen har getts in i tid men har vissa brister. Hur handlingarna ska ges in regleras i 3 §, vilket förtydligas genom en hänvisning till den bestämmelsen. Detta innebär inte någon ändring i sak.

Registreringsmyndighet för aktiebolag och ekonomiska föreningar är Bolagsverket medan registreringsmyndighet för stiftelser är den länssty- relse som framgår av 9 kap. 1 § andra stycket och 10 kap. 1 § andra stycket stiftelselagen (1994:1220).

Av 6 och 6 a §§ framgår när förseningsavgift ska betalas och avgiftens storlek.

6 § Ett aktiebolag och en ekonomisk förening ska betala en förseningsavgift om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Om bolaget eller föreningen inom denna tid har kommit in med anmälan enligt 7 kap. 14 § tredje stycket aktie- bolagslagen (2005:551) eller 6 kap. 13 § tredje stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, betalat den avgift som är föreskriven för registrering av en sådan anmälan och gett in en skriftlig försäkran från bolagets eller föreningens revisor om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, ska dock bolaget eller föreningen betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskapsårets utgång.

En stiftelse som ska ge in de handlingar som anges i 5 § ska betala en för- seningsavgift om handlingarna inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

Förseningsavgiften ska uppgå till 7 500 kronor för privata aktiebolag, eko- nomiska föreningar och stiftelser och till 15 000 kronor för publika aktiebolag.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när förseningsavgift ska betalas och förseningsavgiftens storlek. Övervägandena finns i avsnitt 8, 9 och 10.4.

Paragrafens tillämpningsområde har hittills varit begränsat till att avse aktiebolag (se prop. 1994/95:67 s. 44 och 45). Det utvidgas nu till att omfatta även ekonomiska föreningar och stiftelser.

I första stycket regleras när aktiebolag och ekonomiska föreningar ska betala förseningsavgift. En hänvisning till den nya bestämmelsen i 6 kap. 13 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar läggs till vilket innebär att en förening som anmäler ett beslut om fortsatt föreningsstämma för registrering i föreningsregistret i enlighet med den bestämmelsen får påföras en förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in till registreringsmyndigheten inom nio månader från räkenskapsårets utgång. Tidsfristerna överensstämmer med vad som gäller sedan tidigare enligt 3 §.

I ett nytt andra stycke regleras i vilka fall stiftelser ska betala försenings- avgift. Av hänvisningen till 5 § följer att förseningsavgift ska betalas när redovisningshandlingar inte ges in på föreskrivet sätt. Hur handlingarna ska ges in regleras i 3 §. Av 3 § första stycket 4 framgår vilka stiftelser som är skyldiga att ge in årsredovisningshandlingar till registreringsmyndigheten.

Därutöver höjs avgiftsbeloppen i tredje stycket. Avgifternas storlek för ekonomiska föreningar och stiftelser är desamma som för privata aktiebolag.

De hittillsvarande andra och tredje styckena flyttas till den nya 6 a §.

102

6 a § Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in till registrerings- Prop. 2024/25:8 myndigheten inom två månader från det att en underrättelse skickades till aktie-

bolaget, den ekonomiska föreningen eller stiftelsen om beslut om förseningsavgift enligt 6 §, ska en ny förseningsavgift betalas. Den nya avgiften ska uppgå till 7 500 kronor för privata aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser och till 15 000 kronor för publika aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två månader från det att en underrättelse om beslut om förseningsavgift skickades enligt första stycket, ska ytterligare en förseningsavgift betalas. Den nya avgiften ska uppgå till 15 000 kronor för privata aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser och till 30 000 kronor för publika aktiebolag.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om när en andra och tredje förseningsavgift ska betalas och om förseningsavgifternas storlek i dessa fall. Detta har hittills reglerats i 6 § andra och tredje styckena men flyttas nu hit. Övervägandena finns i avsnitt 8, 9 och 10.4.

Paragrafen har hittills endast gällt för aktiebolag (se prop. 1994/95:67 s. 44 och 45). Tillämpningsområdet utvidgas nu till att omfatta även ekono- miska föreningar och stiftelser. Av 3 § första stycket 4 framgår vilka stif- telser som är skyldiga att ge in årsredovisningshandlingar till registrerings- myndigheten.

Därutöver höjs avgiftsbeloppen. Avgifternas storlek för ekonomiska föreningar och stiftelser är desamma som för privata aktiebolag.

7 § Om ett beslut om att aktiebolaget, den ekonomiska föreningen eller stiftelsen har försatts i konkurs har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förseningsavgift vid konkurs eller likvidation. Övervägandena finns i avsnitt 9.2 och 10.4.

Paragrafen har hittills endast gällt för aktiebolag (se prop. 1994/95:67 s. 45 och prop. 2000/01:150 s. 122 och 123). Tillämpningsområdet utvidgas nu till att omfatta även ekonomiska föreningar och stiftelser. Av 3 § första stycket 4 och 5 § följer att reglerna om förseningsavgifter inte tillämpas på alla stiftelser.

8 § Om aktiebolaget, den ekonomiska föreningen eller stiftelsen inom den tid som avses i 6 eller 6 a § har gett in kopior av de handlingar som anges i 5 § men kopiorna inte är bestyrkta eller handlingarna på annat sätt har någon brist som lätt kan rättas till, får förseningsavgift tas ut endast om bolaget, föreningen eller stiftelsen har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den postadress som bolaget, föreningen eller stiftelsen senast har anmält hos registreringsmyndigheten eller på annat lämpligt sätt.

Första stycket gäller inte om registreringsmyndigheten har avregistrerat bolagets adress med stöd av 27 kap. 6 b § aktiebolagslagen (2005:551) och det inte finns något annat lämpligt sätt att sända underrättelsen till bolaget.

Paragrafen reglerar registreringsmyndighetens möjlighet att ta ut försenings- avgift när de ingivna handlingarna har brister som lätt kan rättas till.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2 och 10.4.

103

Prop. 2024/25:8	Tillämpningsområdet av första stycket har hittills varit begränsat till att
	avse aktiebolag (se prop. 1994/95:67 s. 45 och 46 och 2019/20:116 s. 70
	och 71). Det utvidgas nu till att omfatta även ekonomiska föreningar och
	stiftelser. Av 3 § första stycket 4 framgår vilka stiftelser som är skyldiga att
	ge in årsredovisningshandlingar till registreringsmyndigheten.
	I andra stycket ändras hänvisningen till	hittillsvarande 27 kap. 6 a §
	aktiebolagslagen, eftersom den paragrafen	byter beteckning till 27 kap.
	6 b §.
	Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.
	9 § En förseningsavgift ska efterges, om underlåtenheten att ge in handlingen är
	ursäktlig med hänsyn till omständigheter som aktiebolaget, den ekonomiska för-
	eningen eller stiftelsen inte har kunnat råda över. Avgiften ska också efterges om det
	är uppenbart oskäligt att ta ut den.
	Registreringsmyndigheten ska pröva om förseningsavgiften ska efterges även
	om något yrkande om det inte har framställts, om det föranleds av vad som har
	förekommit i ärendet.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilka fall förseningsavgifter ska
	efterges. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena
	finns i avsnitt 9.2 och 10.4.
	Paragrafen har hittills endast gällt för aktiebolag (se prop. 1994/95:67
	s. 46 och 47). Tillämpningsområdet utvidgas nu till att omfatta även ekono-
	miska föreningar och stiftelser. Av 3 § första stycket 4 och 5 § följer att
	reglerna om förseningsavgifter inte tillämpas på alla stiftelser.
	Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.
	11 § Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har fått laga
	kraft.
	Om ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse har rätt att få tillbaka en
	betalad förseningsavgift på grund av en domstols beslut, ska ränta betalas på den
	återbetalade förseningsavgiften från och med månaden efter den då försenings-
	avgiften betalades in till och med den månad då återbetalning görs. I fråga om räntans
	storlek tillämpas 65 kap. 4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).
	Paragrafen innehåller bestämmelser om när ett beslut om förseningsavgift
	får verkställas och om ränta på återbetald förseningsavgift. Övervägandena
	finns i avsnitt 9.2 och 10.4.
	Bestämmelserna har hittills endast gällt för aktiebolag (se prop. 1994/95:67
	s. 48). Tillämpningsområdet utvidgas nu till att omfatta även ekonomiska
	föreningar och stiftelser. Av 3 § första stycket 4 och 5 § följer att reglerna
	om förseningsavgifter inte tillämpas på alla stiftelser.

10 kap. Överklagande

1 § Beslut av registreringsmyndigheten enligt denna lag får överklagas hos all- män förvaltningsdomstol. I fråga om beslut som avses i 8 kap. 6, 6 a, 9 och 13 §§ gäller att överklagande ska ske inom två månader från dagen för beslutet.

	Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
	Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av beslut.
104	Ändringen i första stycket är en följd av nya 8 kap. 6 a §.
104

14.7 Förslaget till lag om ändring i lagenProp. 2024/25:8 (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag

8 kap. Offentlighet

Registreringsmyndighet

1 § Bolagsverket är registreringsmyndighet för företag som omfattas av denna lag.

För andra företag som avses i denna lag än banker och hypoteksinstitut ska

8kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas, i stället för 2–8 §§ nedan, med följande avvikelser:

1.Vid tillämpningen av 8 kap. 3 § och 4 § första och tredje styckena årsredovis- ningslagen om offentliggörande ska kreditmarknadsföreningar omfattas av bestämmelserna för aktiebolag.

2.Vid tillämpningen av 8 kap. 6 och 6 a §§ årsredovisningslagen om försenings- avgifter ska kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag alltid anses som publika företag.

Paragrafen reglerar vilka bestämmelser i årsredovisningslagen som ska tillämpas på företag enligt denna lag och vilka avvikelser som gäller.

Ändringen i andra stycket 2 är en följd av att den hittillsvarande 8 kap.

6 § årsredovisningslagen delas upp i två paragrafer – 6 och 6 a §§.

14.8Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

27 kap. Registrering

Handläggning av registreringsärenden

2 § Om den som har gjort en registreringsanmälan inte har följt det som gäller om anmälan, ska Bolagsverket förelägga anmälaren att yttra sig i frågan eller göra rättelse inom viss tid. Detsamma gäller, om verket finner att det beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan

1.inte har tillkommit i behörig ordning,

2.till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

eller

3.i något viktigare hänseende är otydligt eller vilseledande formulerat.

Om det behövs för att säkerställa anmälarens eller den anmäldes identitet eller behörighet att företräda bolaget, får Bolagsverket förelägga anmälaren eller den anmälde att inställa sig personligen. Bolagsverket får besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bildöverföring.

Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs, ska anmälan skrivas av. En upplysning om detta ska finnas med i föreläggandet.

Om det även sedan anmälaren har yttrat sig finns hinder för registrering som anmälaren har haft tillfälle att yttra sig över, ska Bolagsverket vägra registrering. Om det finns skäl för det, får dock verket förelägga anmälaren att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet.

I paragrafen finns bestämmelser om Bolagsverkets handläggning av regi-
streringsärenden. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.	105

Prop. 2024/25:8	I det nya andra stycket, införs en möjlighet för Bolagsverket att begära
	personlig inställelse av den som har gjort en registreringsanmälan och av
	den som anmälan gäller. I ett aktiebolag kan det t.ex. bli aktuellt att begära
	personlig inställelse av en anmäld styrelseledamot, verkställande direktör
	eller särskild firmatecknare.
	Vid den personliga inställelsen bör anmälaren eller den anmäldes iden-
	titet och behörighet att företräda företaget kontrolleras mot det skriftliga
	materialet. Vidare bör relevanta kontrollfrågor ställas. Vilka frågor som är
	relevanta i det enskilda fallet beror på de förhållanden som har föranlett
	den fördjupade kontrollen.
	Åtgärden ska användas om det behövs för att säkerställa anmälarens
	eller den anmäldes identitet eller behörighet att företräda bolaget. Bolags-
	verket avgör om det finns behov av personlig inställelse eller inte. Ett så-
	dant behov kan finnas i flera olika fall, t.ex. om det kan misstänkas att
	ingivna identitetshandlingar är förfalskade eller att anmälaren eller den an-
	mälde inte existerar. Ett behov av personlig inställelse kan också finnas
	vid misstanke om att en anmäld identitet är stulen eller kapad, dvs. att
	någons identitet används olovligen. Bestämmelsen kan även användas om
	det misstänks att anmälan avser en oriktig styrelseändring eller om den
	som anmäls misstänks vara utsedd i strid mot något av målvaktsförbuden
	enligt 8 kap. 12 eller 32 §. Ett ytterligare exempel på en situation när be-
	stämmelsen kan tillämpas är om det misstänks att anmälarens ombud inte
	har en giltig fullmakt, och anmälarens eller den anmäldes behörighet eller
	identitet därmed kan ifrågasättas.
	Den personliga inställelsen ska ske hos Bolagsverket, eller på en annan
	plats som verket bestämmer. Bolagsverket kan också avtala med någon
	annan att ta emot personen och utföra kontrollen. Bolagsverket är dock
	alltid ansvarigt för inställelsen. Bolagsverket får också besluta att den
	personliga inställelsen ska ske på distans genom ljud- och bildöverföring
	(videokonferens). Deltagande på distans ska normalt ske från en plats som
	verket bestämmer men Bolagsverket kan också bestämma att deltagande
	får ske från en ospecificerad plats.
	På vilket sätt den personliga inställelsen ska ske får bedömas utifrån vad
	som är lämpligt i det enskilda fallet. Som utgångspunkt ska personen
	infinna sig fysiskt på plats och deltagande på distans ska bara användas i
	undantagsfall. Som skäl för att godta deltagande på distans bör särskilt de
	kostnader eller olägenheter som skulle uppkomma vid en inställelse på
	myndighetsorten beaktas. En förutsättning för deltagande på distans är
	dock att ändamålet med den aktuella åtgärden kan uppnås genom närvaro
	på distans. Om en tillförlitlig kontroll inte kan göras utan att personen är
	på plats, bör han eller hon komma till Bolagsverket eller annan plats som
	Bolagsverket bestämmer.
	Förvaltningslagens (2017:900) bestämmelser gäller vid handläggning-
	en. Av 13 § förvaltningslagen följer t.ex. att en myndighet ska använda
	tolk om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när
	myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska eller som
	har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra
	eller tala. Av 27 § samma lag framgår att en myndighet som får uppgifter
	på något annat sätt än genom en handling snarast ska dokumentera dem,
	om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. De uppgifter som lämnas
106	vid en personlig inställelse ska alltså dokumenteras och föras till akten.

Av 6 a § följer att Bolagsverket har motsvarande möjlighet att begära Prop. 2024/25:8 personlig inställelse vid misstanke om att en registrerad uppgift om en

företrädare är oriktig.

I det nya tredje stycket, hittillsvarande andra stycket, läggs det till en hänvisning till det nya andra stycket. Ändringen innebär att om en person som förelagts att inställa sig personligen inte gör det så ska anmälan skrivas av.

Enligt det nya fjärde stycket, hittillsvarande tredje stycket, ska Bolagsverket vägra registrering, om det även sedan anmälaren har yttrat sig finns hinder för registrering som anmälaren har haft tillfälle att yttra sig över. Det som har kommit fram vid en eventuell personlig inställelse utgör, tillsammans med övrig utredning, underlag för bedömningen av om det finns hinder för registrering.

Det hittillsvarande fjärde stycket flyttas till den nya 2 a §. Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

2 a § Trots 2 § får ett bolagsstämmobeslut registreras, om det enligt 7 kap. 51 § första stycket inte längre är möjligt att föra talan mot beslutet. Detsamma gäller för sådana uppgifter i en fastställd rekonstruktionsplan som avses i 4 kap. 31 § lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion, om rättens beslut att fastställa planen har fått laga kraft.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om att bolagsstämmobeslut och uppgifter i en fastställd rekonstruktionsplan i vissa fall får registreras, trots att det föreligger hinder enligt 2 §.

Bestämmelserna motsvarar hittillsvarande 2 § fjärde stycket.

Avregistrering av en ställföreträdare eller revisor

6 § Om en styrelseledamot, verkställande direktör, särskild firmatecknare, annan ställföreträdare för bolaget, revisor eller lekmannarevisor har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, fått näringsförbud eller avre- gistrerats från folkbokföringen enligt 19 eller 22 § folkbokföringslagen (1991:481), ska Bolagsverket stryka ställföreträdaren, revisorn eller lekmanna- revisorn ur aktiebolagsregistret. Detsamma gäller om godkännandet eller aukto- risationen för en revisor upphör att gälla eller om revisorn har fått ett tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksamhet eller att underteckna revisionsberättelser.

Avregistreringen ska ske omedelbart

1.vid beslut om konkurs,

2.vid beslut om tillfälligt näringsförbud,

3.vid avregistrering från folkbokföringen, eller

4.om det i samband med ett beslut att avslå ansökan om fortsatt godkännande eller auktorisation av revisor, ett beslut att upphäva godkännande eller auktori- sation av revisor eller ett beslut om tidsbegränsat förbud för en revisor att utöva revisionsverksamhet eller att underteckna revisionsberättelser har bestämts att beslutet ska gälla omedelbart.

I övrigt ska avregistrering ske när beslutet har fått laga kraft.

Paragrafen innehåller bestämmelser om avregistrering från aktiebolags- registret av företrädare och revisorer i aktiebolag. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

I första stycket läggs det till att Bolagsverket ska stryka ställföreträdare ur

aktiebolagsregistret som har avregistrerats från folkbokföringen enligt 19

107

Prop. 2024/25:8 eller 22 § folkbokföringslagen. Enligt 19 § ska personer som har avlidit av- registreras. Enligt 22 § ska en person avregistreras från folkbokföringen om han eller hon är registrerad under en falsk identitet. Strykningen kan ske utan föregående kommunikation med bolaget, och utan självständig bedömning av Bolagsverket.

Ändringen i andra stycket innebär att strykning i aktiebolagsregistret efter avregistrering från folkbokföringen ska ske omedelbart vid Skatteverkets beslut, dvs. trots att beslutet inte fått laga kraft. Om Skatteverkets beslut överklagas och ändras kan även Bolagsverkets beslut överklagas i syfte att åstadkomma en ändring. Om Bolagsverkets beslut har fått laga kraft får i stället en ny anmälan göras till myndigheten.

Ett beslut om strykning kan överklagas enligt 31 kap. 2 § första stycket 7.

6 a § Om en uppgift i aktiebolagsregistret om bolagets ställföreträdare är oriktig, ska Bolagsverket stryka uppgiften ur registret.

Innan avregistrering sker ska bolaget ges tillfälle att yttra sig inom viss tid. Om det behövs för att säkerställa ställföreträdarens identitet eller behörighet att före- träda bolaget, får Bolagsverket förelägga ställföreträdaren att inställa sig person- ligen. Bolagsverket får besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bild- överföring.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att Bolagsverket ska stryka oriktiga uppgifter om ett bolags företrädare ur aktiebolagsregistret. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.4.

Enligt första stycket ska Bolagsverket stryka en registrerad uppgift om en ställföreträdare, om den är oriktig. Med ställföreträdare avses styrelse- ledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice verkställande direk- tör, likvidator, likvidatorssuppleant och särskild firmatecknare. Särskilda delgivningsmottagare omfattas inte av bestämmelsen. Bestämmelsen om- fattar alla typer av oriktiga uppgifter om en företrädare.

Information om att en uppgift är eller kan vara oriktig kan komma till Bolagsverket på olika sätt, t.ex. från andra myndigheter. Det kan vara information från Skatteverket om att en företrädares samordningsnummer har förklarats vilande eller att en företrädare har avregistrerats från folk- bokföringen som försvunnen. Det kan också vara information från Utbe- talningsmyndigheten eller en annan myndighet om att en registrerad företrädare t.ex. har bedömts vara en målvakt (jfr. 3 kap. 2 § lagen [2023:455] om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar). Bolagsverket kan också få information om att ett pass eller en annan identi- tetshandling som är falsk har legat till grund för en registrering. De upp- lysningar som Bolagsverket på detta sätt får del av kan, ensamma eller tillsammans med andra uppgifter, leda till bedömningen att den registre- rade uppgiften inte stämmer. Bolagsverket ska alltid göra en självständig bedömning av om uppgiften är oriktig.

Av andra styckets första mening framgår att Bolagsverket innan avre- gistrering får ske ska ge bolaget tillfälle att yttra sig i frågan. I vissa fall får dock verket avregistrera en företrädare enligt särskilda bestämmelser, utan föregående kommunikation med bolaget (se 6 §).

108

Om Bolagsverket bedömer att uppgiften är oriktig även efter det att ett Prop. 2024/25:8 sådant yttrande kommit in, eller efter det att tidsfristen har löpt ut utan att

föreläggandet besvarats, ska uppgiften strykas.

Av andra styckets andra mening framgår att Bolagsverket vid bedöm- ningen av om en uppgift är oriktig får förelägga ställföreträdaren att in- ställa sig personligen, om det behövs för att säkerställa ställföreträdarens identitet eller behörighet att företräda bolaget. Det som framkommer vid en sådan inställelse, liksom en eventuell utebliven inställelse, utgör del av underlaget för Bolagsverkets bedömning enligt första stycket. Se närmare om personlig inställelse i kommentaren till 2 §.

Ett beslut om strykning kan överklagas enligt 31 kap. 2 § första stycket 7.

30 kap. Straff och vite

Straff

1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

1.uppsåtligen bryter mot 1 kap. 7 eller 8 §,

2.uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra aktiebok eller hålla aktiebok tillgänglig,

3.uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8 kap. 18 § andra meningen, 20 § första stycket eller 21 § andra stycket, eller

4.uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 21 kap. 1, 3, 5 eller 10 §.

En värdepapperscentrals underlåtenhet att fullgöra de uppgifter som anges i 5 kap. 12 § andra stycket ska inte medföra ansvar enligt första stycket 2.

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen medverkar till ett beslut att utse en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direktör i strid med 8 kap. 12 eller 32 §, om åtgärden är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen av bolaget. Detsamma gäller den som uppsåtligen tar på sig ett sådant uppdrag i strid med 8 kap. 12 eller 32 §.

Trots det som sägs i 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt första stycket 4 mot 21 kap. 1, 3 eller 5 § dömas ut, om den misstänkte har häktats eller fått del av åtal för brottet inom fem år från brottet.

I de fall som avses i 9 kap. 41 § och 10 kap. 16 § ska det inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 6. Tredje stycket ändras på så sätt att maxstraffet för brott mot det så kallade målvaktsförbudet höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år. Höjningen av maxstraffet innebär att det tillgängliga utrymmet för straff- mätning ökar. Detta för också med sig en viss straffskärpning för brott mot målvaktsförbudet, särskilt vad gäller sådana brott som är av allvarligare

slag.

Fjärde stycket innehåller särskilda regler om preskription. Hänvisningen till brott enligt tredje stycket tas bort. Med den ändrade straffskalan för brott enligt tredje stycket, dvs. brott mot målvaktsförbudet, följer det av 35 kap. 1 § brottsbalken att preskriptionstiden är fem år för sådana brott. Den särskilda regleringen avseende övriga brott behålls.

109

Prop. 2024/25:8	31 kap. Överklagande
	Överklagande av Bolagsverkets beslut

2 § Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltningsdom- stol:

1.beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,

2.beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 22 §,

3.beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 33 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,

4.beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 50 § eller 24 a kap. 28 §,

5.beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 45 b § andra stycket, 24 kap. 47 § andra stycket eller 24 a kap. 24 § andra stycket,

6.beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,

7.beslut enligt 27 kap. 6, 6 a eller 6 b § att avregistrera en företrädare, en post- adress eller en e-postadress,

8.beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,

9.beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §.

Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn enligt 27 kap. 2 § överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.

Ett överklagande ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Bolagsverkets beslut. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Ändringen i första stycket 7 innebär att beslut om avregistrering enligt den nya 27 kap. 6 a § får överklagas. Beslut enligt den nya 27 kap. 6 b §, hittillsvarande 27 kap. 6 a §, får också överklagas, i enlighet med vad som även hittills varit fallet.

14.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

6 kap. Föreningsstämma

Fortsatt föreningsstämma

13 § Vid en föreningsstämma får det beslutas att en fortsatt föreningsstämma ska hållas en senare dag.

Ett beslut i en fråga som avses i 10 § 1–3 ska skjutas upp till en fortsatt förenings- stämma om föreningsstämman beslutar om det eller om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. En sådan föreningsstämma ska hållas tidigast fyra veckor och senast åtta veckor därefter. Beslutet får inte skjutas upp ytterligare.

Om ett beslut i en fråga som avses i 10 § 1 eller 2 ska skjutas upp till fortsatt föreningsstämma, ska styrelsen anmäla detta för registrering i föreningsregistret. Anmälan ska göras inom fyra veckor efter det att beslut om fortsatt förenings- stämma fattades.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fortsatt föreningsstämma. Över- vägandena finns i avsnitt 9.2.

110

Tredje stycket är nytt. Motsvarande reglering finns i 7 kap. 14 § tredje Prop. 2024/25:8 stycket aktiebolagslagen (2005:551), se prop. 1994/95:67 s. 42 och 43. Det

nya stycket kompletterar de nya bestämmelserna om förseningsavgifter för ekonomiska föreningar i årsredovisningslagen (1995:1554). Av de be- stämmelserna framgår att förseningsavgift kan påföras en ekonomisk förening om årsredovisning eller revisionsberättelse inte har kommit in till Bolagsverket inom sju månader från räkenskapsårets utgång. Detsamma gäller om årsredovisningen saknar bevis om fastställande av balans- och resultaträkningarna eller uppgift om stämmans beslut beträffande vinst eller förlust (se 8 kap. 5 och 6 §§ årsredovisningslagen).

Frågor om fastställande av balans- och resultaträkningarna och beslut be- träffande vinst eller förlust kan enligt andra stycket skjutas upp till fortsatt stämma. Den fortsatta stämman måste i så fall hållas inom åtta veckor. Om det har fattats ett sådant beslut om fortsatt stämma, ska förseningsavgift inte påföras förrän nio månader efter räkenskapsårets utgång (8 kap. 6 § års- redovisningslagen).

Enligt det nya tredje stycket ska styrelsen anmäla till registreringsmyn- digheten när föreningen har beslutat att skjuta upp frågan om fastställande av resultat- och balansräkningarna eller frågan om disposition av vinst eller förlust till fortsatt föreningsstämma. En sådan anmälan ger Bolags- verket besked om vilken tidsfrist som gäller i det enskilda fallet. Anmälan ska lämnas inom fyra veckor från det att beslutet om fortsatt stämma fattades.

17 kap. Likvidation

Tvångslikvidation

Bolagsverkets beslut om tvångslikvidation

11 § Bolagsverket ska besluta att en förening ska gå i likvidation, om

1.föreningen inte på föreskrivet sätt har lämnat in en anmälan till Bolagsverket om en sådan behörig styrelse, särskild delgivningsmottagare eller revisor som ska finnas enligt denna lag, eller

2.föreningen inte enligt 8 kap. 3 eller 16 § årsredovisningslagen (1995:1554) har kommit in med årsredovisning och revisionsberättelse och i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till Bolagsverket inom elva månader från det att räkenskapsåret gick ut.

Ett beslut om likvidation ska dock inte meddelas om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos Bolagsverket.

En fråga om likvidation enligt första stycket ska prövas av Bolagsverket själv- mant eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, en verkställande direktör, en medlem, en innehavare av förlagsandelar, en borgenär eller, i ett sådant fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen.

Paragrafen reglerar i vilka fall Bolagsverket ska besluta att en ekonomisk förening ska gå i likvidation. Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

Första stycket 2 ändras till följd av de nya bestämmelserna i 8 kap. 3 § årsredovisningslagen om att alla ekonomiska föreningar är skyldiga att självmant ge in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket. Det som hittills gällt endast vissa ekonomiska föreningar gäller nu samtliga. Om

föreningen inte har kommit in med årsredovisning och revisionsberättelse

111

Prop. 2024/25:8 samt i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisions- berättelse till Bolagsverket inom elva månader från det att räkenskapsåret gick ut ska Bolagsverket besluta om likvidation (se prop. 2017/18:185 s. 391 och 392). Motsvarande reglering för aktiebolag finns i 25 kap. 11 § första stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551).

Det hittillsvarande första stycket 3 utgår.

Övriga ändringar i paragrafen är endast språkliga.

18 kap. Upplösning utan föregående likvidation

Upplösning genom förenklad avveckling

Bolagsverkets handläggning

4 § Om en ansökan om förenklad avveckling lämnas in efter den tid som anges i 3 § första stycket, ska den avvisas. Bolagsverket ska därutöver vid sin hand- läggning av en ansökan tillämpa 19 kap. 3 § första och tredje styckena. Det som sägs om anmälan och avskrivning ska då i stället avse ansökan respektive avvis- ning.

Om det inte finns skäl att avvisa ansökan och det inte heller finns skäl att avslå den enligt 5 §, ska Bolagsverket så snart som möjligt kungöra den i Post- och Inrikes Tidningar.

Bolagsverket får bevilja en ansökan om förenklad avveckling tidigast två månader efter kungörelsen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om Bolagsverkets handläggning vid upplösning genom förenklad avveckling.

I första stycket ändras hänvisningen till 19 kap. 3 § som en följd av ändringarna i den paragrafen.

19 kap. Registrering

Handläggning av registreringsärenden

3 § Om den som har gjort en registreringsanmälan inte har följt det som gäller om anmälan, ska Bolagsverket förelägga anmälaren att yttra sig i frågan eller att göra rättelse inom viss tid. Detsamma gäller om verket finner att ett beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas en anmälan

1.inte har tillkommit i behörig ordning,

2.till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna, eller

3.i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande formulering. Om det behövs för att säkerställa anmälarens eller den anmäldes identitet eller

behörighet att företräda föreningen, får Bolagsverket förelägga anmälaren eller den anmälde att inställa sig personligen. Bolagsverket får besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bildöverföring.

Anmälan ska skrivas av om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs. En upplysning om detta ska finnas med i föreläggandet.

Bolagsverket ska vägra registrering, om det finns hinder mot registrering även efter det att anmälaren har haft tillfälle att yttra sig över hindret. Verket får dock förelägga anmälaren att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet, om det finns skäl för det.

	Paragrafen reglerar Bolagsverkets handläggning av registreringsärenden.
	Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns
112	i avsnitt 5.3.
112

Ändringarna motsvarar ändringarna i 27 kap. 2 § aktiebolagslagen Prop. 2024/25:8 (2005:551), se kommentaren till den paragrafen. I en ekonomisk förening

kan det t.ex. bli aktuellt att begära personlig inställelse av en anmäld styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firmatecknare.

Avregistrering av en ställföreträdare eller revisor

9 § Om en styrelseledamot, verkställande direktör, särskild firmatecknare, någon annan ställföreträdare för föreningen eller en revisor har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken, fått näringsförbud eller avregistrerats från folkbokföringen enligt 19 eller 22 § folkbokföringslagen (1991:481), ska Bolags- verket stryka ställföreträdaren eller revisorn ur föreningsregistret. Detsamma gäller om auktorisationen eller godkännandet för en revisor har upphört att gälla eller om revisorn har fått ett tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksamhet eller att underteckna revisionsberättelser.

Avregistreringen ska göras omedelbart

1.vid beslut om konkurs,

2.vid beslut om tillfälligt näringsförbud,

3.vid avregistrering från folkbokföringen, eller

4.om det i samband med något av följande beslut har bestämts att beslutet ska gälla omedelbart:

– ett beslut att avslå en ansökan om fortsatt auktorisation eller godkännande av en revisor,

– ett beslut att upphäva auktorisation eller godkännande av en revisor, och

– ett beslut om tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksamhet eller att underteckna revisionsberättelser.

I övriga fall ska avregistrering göras när beslutet har fått laga kraft.

Paragrafen innehåller bestämmelser om avregistrering från föreningsre- gistret av företrädare och revisorer i ekonomiska föreningar. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Ändringarna motsvarar ändringarna i 27 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551), se kommentaren till den paragrafen.

Ett beslut om avregistrering kan överklagas enligt 23 kap. 1 § första stycket 12.

9 a § Om en uppgift i föreningsregistret om föreningens ställföreträdare är oriktig, ska Bolagsverket stryka uppgiften ur registret.

Innan avregistrering sker ska föreningen ges tillfälle att yttra sig inom viss tid. Om det behövs för att säkerställa ställföreträdarens identitet eller behörighet att företräda föreningen, får Bolagsverket förelägga ställföreträdaren att inställa sig personligen. Bolagsverket får besluta att inställelsen ska ske genom ljud- och bildöverföring.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om att Bolagsverket ska stryka oriktiga uppgifter om en förenings företrädare ur föreningsregistret. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 5.3 och 5.4.

Den nya paragrafen motsvarar den nya 27 kap. 6 a § aktiebolagslagen (2005:551), se kommentaren till den paragrafen.

Ett beslut om strykning kan överklagas enligt 23 kap. 1 § första stycket 12.

113

Prop. 2024/25:8	22 kap. Straff och vite
	Straff

1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

1.uppsåtligen eller av oaktsamhet inte för en medlemsförteckning enligt 5 kap. 1–4 §§ eller inte håller en sådan förteckning tillgänglig enligt 5 kap. 5 §, eller

2.uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 7 kap. 18 § andra meningen, 20 § första stycket eller 21 § andra stycket.

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen medverkar till ett beslut att utse en styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direktör i strid med 7 kap. 11 eller 32 §, om åtgärden är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen av fören- ingen. Detsamma gäller den som uppsåtligen tar på sig ett sådant uppdrag i strid med 7 kap. 11 eller 32 §.

Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 6. Regleringen av straff för brott mot målvaktsförbudet flyttas från första till andra stycket. Tredje stycket utgår. Ändringarna motsvarar i övrigt ändringarna i 30 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551), se kommentaren

till den paragrafen.

23 kap. Överklagande

Överklagande av Bolagsverkets beslut

1 § Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om verket har

1.prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till föreningsstämma,

2.prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelse- ledamot,

3.prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller ent- lediga en revisor,

4.beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,

5.prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en särskild granskare,

6.prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,

7.förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,

8.vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,

9.beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 41 b § andra stycket,

10.tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,

11.skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat re- gistrering av något annat än ett företagsnamn,

12.avregistrerat någon enligt 19 kap. 9 eller 9 a §, eller

13.förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.

Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av Bolagsverkets beslut. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Ändringen i första stycket 12 innebär att beslut om avregistrering enligt den nya 19 kap. 9 a § får överklagas.

114

Sammanfattning av förslagen i betänkandet Bolag och brott – några åtgärder mot oseriösa företag (SOU 2023:34)

Utredningens uppdrag

Utredningen har haft i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder som syftar till att motverka att aktiebolag och andra företag används för att begå brott och andra oegentligheter.

I uppdraget har det bl.a. ingått att redovisa för- och nackdelar med det nuvarande undantaget från revisionsplikten för små aktiebolag respektive en återinförd revisionsplikt för sådana bolag samt att föreslå de författ- ningsändringar som skulle krävas vid ett eventuellt återinförande. Utred- ningen har också haft att ta ställning till bl.a. frågor om tidsfrister för ingiv- ning av årsredovisningar och sanktioner vid förseningar, att utreda om Bolagsverkets kontrollerande roll bör utökas i ett brottsförebyggande syfte, att bedöma om det bör införas en särskild straffbestämmelse om bolagskapning samt att analysera för- och nackdelar med reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag.

En annan del av uppdraget har varit att ta ställning till hur en skyldighet att upprätta och ge in års- och koncernredovisningar i ett elektroniskt format bör utformas och vilka företag som bör omfattas av ett sådant krav. I enlighet med direktiven har utredningen redovisat denna del i en separat promemoria, Digital ingivning av årsredovisningar (Ju2022/03798), i december 2022.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 1

Problembilden

I Sverige finns det omkring 1,2 miljoner företag. Till deras kärnuppgifter
hör att utveckla, producera och leverera varor och tjänster till sina kunder.
Företagen är av grundläggande betydelse för ett fungerande samhälle. De
bidrar till innovation, skapar arbetstillfällen och ger skatteintäkter som i
sin tur är en förutsättning för välfärden. Det har länge ansetts viktigt att
stärka den svenska konkurrenskraften och ge förutsättningar för fler jobb
i fler och växande företag.
I de allra flesta företagen finns det en strävan efter att följa lagar och
regler. Men under senare år har det uppmärksammats alltmer att företag
också används för brottsliga ändamål av oseriösa aktörer. I ett flertal
utredningar och rapporter har det sagts att det finns tydliga indikationer på
att företag används ofta och systematiskt inom den grova organiserade
brottsligheten. I sådana fall kan själva syftet med företaget vara att bryta
mot regelverken för att tjäna eller tvätta pengar. Företagen kan bl.a. an-
vändas för att undanhålla skatter och avgifter eller för att tillskansa sig
ersättningar, bidrag och förmåner på felaktiga grunder.
Att det förekommer brottslighet och andra oegentligheter genom använ-
dande av företag medför negativa effekter på flera sätt. Det leder till att
samhället går miste om betydande skatteintäkter och drabbas av stora eko-
nomiska förluster, som vid missbruk av de utbetalande välfärdssystemen.	115
	115

Prop. 2024/25:8 Bilaga 1

Det gör att vanliga näringsidkare riskerar att slås ut, eftersom de tvingas konkurrera med aktörer som bryter mot lagar och regler. De oseriösa aktö- rerna skadar också förtroendet för företag i stort och tilliten till sam- hällssystemet. Dessutom kan annan grov organiserad brottslighet som är kopplad till kriminella nätverk finansieras genom de ekonomiska vinster som på olika sätt genereras när bolag används som brottsverktyg. Brottsligheten drabbar givetvis även enskilda, inte minst de personer som får arbeta under dåliga arbetsvillkor i oseriösa företag eller utsätts för människoexploatering.

För att komma till rätta med eller minska omfattningen av de nämnda problemen krävs det en rad olika insatser på flera områden. I detta betän- kande har utredningen – utifrån de frågeställningar som pekas ut i utred- ningens direktiv – övervägt och lämnat förslag på några åtgärder. Det kan framhållas att det också pågår ett flertal andra utredningar som har i upp- drag att ta fram förslag på åtgärder som på olika sätt syftar till att motverka att brott begås genom användande av företag.

Skäl för och mot revisionsplikt för små aktiebolag

Den 1 november 2010 infördes det en möjlighet för små privata aktiebolag att välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. I dag inträder krav på revision först om bolaget två år i rad överskrider fler än ett av gränsvärdena på 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Tidigare var alla aktiebolag skyldiga att ha en revisor. Reformen om frivillig revision syftade till att minska bolagens administra- tiva börda och kostnader för revision. Ett annat skäl var att reformen, tillsammans med andra regelförenklande åtgärder, skulle stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till fler företag som växer och anställer fler (prop. 2009/10:204).

År 2017 undersökte Riksrevisionen om intentionerna med lagändringarna hade infriats och granskade vilka konsekvenser i övrigt som de hade med- fört. Ekobrottsmyndigheten analyserade 2016 och 2020 vilka effekter som avskaffandet av revisionsplikten hade fått på den ekonomiska brottsligheten. Några av de iakttagelser som gjordes var att det fanns indikationer på att reformen kan ha underlättat ekonomisk brottslighet och skatteundandra- gande och att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att bolag används som brottsverktyg.

Det har inte ingått i utredningens uppdrag att ta ställning till om revisions- plikten bör återinföras eller inte. Däremot har utredningen haft att redovisa vad som kan utgöra skäl för att behålla det nuvarande undantaget och vad som kan utgöra skäl för ett återinförande. Vad som ska väga tyngst i den samlade bedömningen och om ett återinförande skulle vara en proportio- nerlig åtgärd kan det finnas skilda uppfattningar om. Diskussionen om revi- sionspliktens omfattning är inte ny och det har i andra sammanhang gjorts gällande att fler aktiebolag borde undantas från kravet på revision. Frågan är komplex och det finns åtskilliga aspekter att ta hänsyn till. En svårighet vid bedömningen är att det knappast går att mäta eller bevisa i vilken grad revisionsplikten har betydelse i olika avseenden, t.ex. för att förebygga eller upptäcka brottslighet.

116

De senaste tio åren har antalet aktiebolag ökat kraftigt och det finns nu över 720 000. Många av dem, ungefär 500 000, har inte någon revisor. Det kan enkelt konstateras att reformen har medfört att ett stort antal företag har gjort kostnadsbesparingar genom att kunna välja bort revisionstjänster. En sådan kostnad kan med dagens prisnivåer i genomsnitt uppskattas till cirka 20 000 kronor per år för ett bolag i den aktuella storleksklassen. Ett åter- införande av revisionsplikten skulle inte vara en åtgärd som underlättar för små företag att etablera sig och utöva sin verksamhet. En sådan förändring skulle också göra att kraven i Sverige i högre grad än i dag skulle avvika från vad som gäller i de flesta andra länder i EU. Ur konkurrenssynpunkt skulle ett återinförande därför vara en försämring. Men revisionen har samtidigt ett värde för de företag som granskas. Exempelvis kan revisorn inom ramen för sin granskning bidra med viss rådgivning. Dessutom gör revisionen att både företagarna själva och bolagets intressenter kan känna trygghet genom att kvaliteten på redovisningen har säkerställts. Vid bedömningen av om ett lagkrav på revisor bör återinföras bör emellertid samhällsnyttan vara avgö- rande.

Samhällsnyttan av revision är inte möjlig att beräkna, men det kan knap- past ifrågasättas att revisionen skapar ett ökat förtroende i näringslivet samt bidrar till bättre ordning och färre fel. Den gör att aktiebolagets intressenter kan lita på företagets rapportering i högre utsträckning. En sakkunnig granskning av räkenskaperna ger en garanti för en viss kvalitet på redovis- ningen och beskattningsunderlagen. När revisionsplikten inskränktes fanns det farhågor om att förändringen skulle leda till ett större s.k. skattefel och förlorade skatteintäkter. Om eller till vilken grad dessa farhågor har be- sannats har dock visat sig vara mycket svårt att analysera och påvisa. Det får därför anses som osäkert i vilken utsträckning ett återinförande skulle leda till ett mindre skattefel eller ett minskat skatteundandragande. Det kan emellertid på goda grunder sägas att det på sikt knappast skulle leda till negativa konsekvenser i de nämnda hänseendena.

Det anses inte råda något större tvivel om att en revisor har viss betydelse när det kommer till att upptäcka och förebygga lagstridiga handlingar. När kravet på kvalificerad revision infördes på 1980-talet betraktades det som uppenbart att en sakkunnig granskning hade stor betydelse för att förhindra och motverka ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter. I förarbetena till reformen om frivillig revision 2010 bedömdes det däremot inte finnas skäl att anta att en inskränkning av revisionsplikten skulle öka risken för ekonomisk brottslighet i aktiebolag på något mer påtagligt sätt.

De undersökningar som därefter har gjorts av bl.a. Ekobrottsmyndigheten ger stöd åt uppfattningen att avskaffandet av revisionsplikten i vart fall utgör en riskfaktor för att bolag används som brottsverktyg. Inte sällan överskattas förväntningarna på vad en revisor har möjlighet att upptäcka, men den ökade insyn som han eller hon står för anses åtminstone ha en viss brottspreventiv effekt. Att närmare ange i vilken utsträckning som en revisor direkt eller indirekt förhindrar kriminalitet går emellertid inte att göra utifrån dagens kunskapsläge.

Det kan hävdas att det inte ska vara ett brett kollektiv av skötsamma små- företagare som ska bära kostnaden för att motverka att det i en minoritet av bolagen förekommer oegentligheter och regelöverträdelser. Revision kan sägas vara ett förhållandevis trubbigt verktyg för att åstadkomma minskad kriminalitet. Det kan framföras den synpunkten att andra slags kontroller,

Prop. 2024/25:8 Bilaga 1

117

Prop. 2024/25:8 Bilaga 1

118

som är mer riktade och som myndigheterna står för, i stället ska användas för att förhindra och upptäcka fel eller brott. Mot detta kan det invändas att en rad åtgärder behövs för att begränsa den ekonomiska brottsligheten. Dessutom har det under senare år genomförts flera reformer som har gynnat företagande i aktiebolagsformen. Det krävs numera t.ex. bara 25 000 kronor för att starta ett aktiebolag. De lägre etableringströsklarna har sänkt spärren mot oseriöst företagande och kan aktualisera ett behov av kompensatoriska åtgärder. Aktiebolaget har många fördelar, framför allt till följd av grund- principen att aktieägare och företrädare inte har något personligt ansvar för bolagets förpliktelser. Det kan sägas att med detta ekonomiska skydd följer också ett ansvar. Genom ett krav på revision kan det säkerställas att det ansvaret tas.

En väsentlig omständighet att ta hänsyn till vid bedömningen av revisions- pliktens eventuella återinförande är att en sådan förändring skulle leda till att avsevärt många fler aktiebolag än i dag skulle behöva anlita en revisor. Detta skulle medföra en påtagligt högre efterfrågan på revisionstjänster. De kvalificerade revisorer som är verksamma i dag är inte tillräckligt många för att möta det ökade behov som skulle uppstå. Bedömningen av hur många fler revisorer som skulle behövas vid ett återinförande är mycket svår att göra och den är högst osäker. Med hjälp av uppgifter från FAR har det dock uppskattats att branschen skulle behöva ytterligare mellan 450 och 1 000 påskrivande revisorer samt mellan 2 500 och 3 900 revisorsassistenter för att klara ett fullständigt återinförande. Det kommer därför att behövas anpass- ningar på marknaden och en längre övergångstid innan ett återinförande kan få fullt genomslag. Ett återinförande av revisionsplikten behöver ske successivt för de befintliga aktiebolagen. Utredningen har uppskattat att en rimlig övergångstid är cirka fem år. Ett eventuellt beslut om ett återinförande kan alltså inte förväntas ge snabba resultat när det kommer till sådana posi- tiva effekter som åtgärden i och för sig kan medföra.

Utredningen har inte gjort något ställningstagande i frågan om revisions- plikten bör återinföras eller inte. Det har som sagt inte heller ingått i upp- draget. Däremot har utredningen belyst fördelar och nackdelar med olika sätt att utforma regelverket vid en eventuellt återinförd revisionsplikt. Eftersom en fullständig återgång till det som gällde före 2010 års reform skulle inne- bära ökade kostnader och ett revisorsbehov som skulle vara svårt att möta, har utredningen övervägt ett antal olika alternativ på en mer begränsad förändring. Bland annat har utredningen övervägt justerade gränsvärden för att få välja bort revisor, att införa revisionsplikt endast för aktiebolag i vissa branscher, att ställa upp ytterligare villkor än i dag för att få välja bort revi- sor, att återinföra endast förvaltningsrevision eller ge möjlighet att välja mellan revisor och att anlita en auktoriserad redovisningskonsult. Vid en samlad bedömning har utredningen emellertid funnit att inget av de redo- visade alternativen i tillräcklig grad skulle tillgodose det brottsförebyggande syfte som varit centralt i utredningens uppdrag.

Utredningen förordar därför att det – vid ett eventuellt återinförande – sker en återgång till den ordning som gällde före 2010 års reform, dvs. att alla aktiebolag ska vara skyldiga att ha minst en kvalificerad revisor. Även för handelsbolag med en eller flera juridiska personer som delägare samt ut- ländska filialer bör i så fall en återgång ske. Utredningen lämnar förslag på de författningsändringar som skulle krävas vid ett sådant fullständigt åter- införande av revisionsplikten.

Tidsfristen för aktiebolag att ge in sin årsredovisning ändras inte, men förseningsavgifterna höjs

Alla aktiebolag ska upprätta en årsredovisning som ska ges in till Bolags- verket. Årsredovisningen ska ha kommit in till Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Årsredovisningen ska nämligen ges in inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balans- och resultat- räkningen, och stämman ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets slut. Om en årsredovisning inte lämnas in i rätt tid, ska Bolagsverket besluta att bolaget ska betala en förseningsavgift. Har redovisningshand- lingarna inte kommit in inom elva månader från räkenskapsårets utgång, ska Bolagsverket besluta att bolaget ska gå i likvidation. Dessutom kan straffansvar för bokföringsbrott bli aktuellt för den som inte inom före- skriven tid har avslutat den löpande bokföringen med en årsredovisning.

Utredningen har övervägt om tidsfristen för att ge in årsredovisningen till Bolagsverket bör förkortas. En kortare tidsfrist skulle göra årsredovis- ningen mer relevant för intressenterna, eftersom årsredovisningens värde som informationskälla är större om den upprättas och offentliggörs i nära anslutning till räkenskapsårets slut. Det förekommer också, även om det är mindre vanligt, att brottsmisstankar uppkommer genom de uppgifter som lämnas i årsredovisningarna. Det kan exempelvis handla om att det lämnas orimliga siffror för att höja kreditvärdigheten. En förkortad tidsfrist skulle på så sätt möjliggöra tidigare upptäckt av vissa brott. Om årsredo- visning saknas och därför inte ges in skulle också det uppmärksammas tidigare. Utredningen gör dock bedömningen att det för aktiebolagens del knappast skulle vara rimligt att förkorta tiden för ingivning med mer än en månad, och det genom att tiden mellan räkenskapsårets slut och års- stämman kortas ner. Fördelarna med en sådan begränsad förkortning fram- står som små och skulle inte överväga de nackdelar som den skulle medföra, i form av en ökad tidspress för företagen och fler som riskerar att drabbas av avgifter och andra påföljder på grund av att handlingarna inte upprättas eller ges in i tid. Något förslag på en förkortad tidsfrist lämnas därför inte.

Utredningen har därutöver övervägt ändringar i sanktionssystemet vid förseningar med ingivningen och föreslagit att förseningsavgifterna ska höjas med 25 procent. Förseningsavgiften, som i dag är 5 000 kronor för privata aktiebolag, skulle därmed höjas till 6 250 kronor. Det är samma belopp som ett bolag får betala om inkomstdeklarationen inte ges in i tid. Utrymmet för att tidigarelägga möjligheten för Bolagsverket att besluta om likvidation har däremot dömts som begränsat och vinsterna med en sådan förändring skulle vara små. Några förändringar i det avseendet före- slås därför inte.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 1

Bostadsrättsföreningar och andra ekonomiska föreningar ska ge in sin årsredovisning till Bolagsverket

Alla bostadsrättsföreningar och andra ekonomiska föreningar är redan i
dag skyldiga att upprätta årsredovisning. Till skillnad från aktiebolag är
emellertid bara de föreningar som utgör större företag enligt årsredovis-	119
	119

Prop. 2024/25:8 Bilaga 1

ningslagen, eller som är moderföretag i en större koncern, skyldiga att självmant ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Bolags- verket. De allra flesta föreningarna behöver göra det först efter ett före- läggande från Bolagsverket, efter någons begäran.

Utredningen föreslår att alla ekonomiska föreningar, inklusive bostads- rättsföreningar, ska vara skyldiga att självmant ge in årsredovisningen och revisionsberättelsen till Bolagsverket. På liknande sätt som aktiebolag kan föreningarna ha en rad olika intressenter som behöver få upplysningar om deras finansiella situation. Intressentperspektivet talar därför för att års- redovisningen och revisionsberättelsen ska offentliggöras genom ingiv- ning till Bolagsverket. Genom obligatorisk ingivning ökar insynen. Det kan bl.a. bidra till att oegentligheter kan avslöjas i större utsträckning än i dag. Om handlingarna inte lämnas in i tid, kan det vara en indikation på att det även kan finnas andra brister i skötseln av föreningen. Ett krav

på ingivning leder också till att de föreningar där årsredovisning inte alls har upprättats lättare kan uppmärksammas. Den ökade administrativa bördan med den föreslagna åtgärden skulle vara begränsad.

Utredningen föreslår därutöver att systemet med förseningsavgifter ska vara tillämpligt även på ekonomiska föreningar samt på alla andra företag som utan särskilt föreläggande är skyldiga att ge in sin årsredovisning till Bolagsverket.

Bolagsverket får en tydligare kontrollerande roll

Bolagsverket för en rad olika register, bl.a. aktiebolagsregistret, förenings- registret och handelsregistret. I registren antecknas det t.ex. vilka personer som har rätt att företräda företagen. Uppgifterna i Bolagsverkets register är viktiga som informationskälla. De används av såväl myndigheter som av privata aktörer och ligger till grund för beslut i olika avseenden. Det är därför viktigt att uppgifterna stämmer och är aktuella. Oseriösa aktörer kan genom att anmäla oriktiga eller missvisande uppgifter för registrering skapa förutsättningar för att använda företag för icke skyddsvärda syften. Det handlar särskilt om att det anmäls målvakter eller falska identiteter som företrädare för framför allt aktiebolag. Med en målvakt menas i dessa sammanhang en person som utses till företrädare, men som inte har för avsikt att delta i verksamheten eller utföra några uppgifter. Målvakten ska bara synas i de offentliga registren. Syftet är att dölja de personer som i realiteten kontrollerar bolaget och som använder det för att begå brott. De faktiska företrädarna blir svårare att identifiera för de brottsbekämpande myndigheterna.

Utredningen gör bedömningen att Bolagsverket i större utsträckning än i dag bör göra kontroller i registreringsärenden för att kunna identifiera brottsliga upplägg som kännetecknas av att det anmäls målvakter som företrädare för bolag och föreningar. För detta syfte föreslår utredningen ett tillägg i Bolagsverkets instruktion. Avsikten är att detta också ska ge en tydligare rättslig grund för den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att Bolagsverkets kontrollerande uppgifter ska kunna ut- föras ändamålsenligt.

120

Utredningen lämnar även förslag om att Bolagsverket ska kunna före-	Prop. 2024/25:8
lägga om personlig inställelse när det behövs för att säkerställa anmälarens	Bilaga 1
eller den anmäldes identitet eller behörighet att företräda företaget. Detta
förslag är avsett att bidra till att förhindra att registrering sker av stulna,
kapade eller fiktiva identiteter. Också registrering i fall där någon obehörig
person anmäler styrelseändringar, som vid en företagskapning, skulle
kunna undvikas. Likaså bedöms förutsättningarna för att upptäcka miss-
tänkta målvakter öka. Om den som föreläggs personlig inställelse inte
kommer, bör anmälan kunna skrivas av. För att undvika oproportionerliga
kostnader eller olägenheter bör det vara möjligt för anmälaren eller den
som anmälan avser att delta på distans genom videokonferens, under förut-
sättning att nödvändiga kontroller även då kan utföras på ett tillförlitligt
sätt.
Utredningen föreslår vidare att Bolagsverket från aktiebolagsregistret,
föreningsregistret och handelsregistret ska kunna stryka personer som har
avregistrerats från folkbokföringen på grund av att de har varit registrerade
under falsk identitet. Det ska kunna ske direkt efter en underrättelse om
avregistreringen från Skatteverket. På samma sätt ska avlidna personer
kunna tas bort från handelsregistret, i stället för att någon ska behöva
anmäla dödsfallet. Även andra oriktiga uppgifter om företagets företrädare
ska kunna tas bort, när det framgår att den som registreringen gäller t.ex.
är en målvakt eller inte längre är företrädare. I sådana fall ska avregis-
trering ske efter att det berörda företaget har fått tillfälle att yttra sig i
frågan. Dessa åtgärder syftar till att höja registrens kvalitet och bidra till
att de i större utsträckning innehåller korrekta uppgifter som överensstäm-
mer med verkliga förhållanden.

Straffet för brott mot målvaktsförbudet skärps

Användningen av målvakter är en företeelse som är starkt förknippad med ekonomisk brottslighet där bolag används som brottsverktyg. I aktie- bolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar finns det bestämmelser som syftar till att motverka användandet av målvakter. Förbudet mot målvakter är straffsanktionerat. Den som uppsåtligen medverkar till ett beslut att utse en målvakt döms till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller den som uppsåtligen åtar sig ett målvaktsuppdrag.

Målvakter förekommer regelmässigt i bolag som används för olagliga ändamål. Det finns mot denna bakgrund anledning att se mer allvarligt på företeelsen. För att åstadkomma en strängare syn på detta slags brott före- slår utredningen att straffmaximum höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år. Eftersom det kan förekomma fall som är mindre klandervärda har det dock ansetts motiverat att böter även i fortsättningen ingår i straff- skalan. En höjning av straffmaximum kan förväntas leda till en viss generell skärpning av påföljden och ge en mer nyanserad straffmätning.

121

Prop. 2024/25:8 Bilaga 1

Företagskapning kriminaliseras

Det förekommer att bolag råkar ut för s.k. företagskapning eller bolags- kapning. Det kan gå till på det sättet att någon anmäler falska uppgifter till Bolagsverket om att styrelsen har bytts ut. Innan bolaget uppmärksammar saken kan omfattande beställningar ha gjorts i bolagets namn, lån tagits upp, etc. Också utan en sådan ändringsanmälan kan ett företags uppgifter användas av obehöriga för att vilseleda en tredje person att t.ex. leverera varor. Avsikten är att kostnaderna ska belasta det utsatta företaget, som kan få stora problem. Det kan behöva läggas ned mycket tid och arbete på att försöka undgå betalningsskyldighet och att stoppa fortsatt obehörig användning av företagets uppgifter. I svensk rätt finns det inte någon särskild straffbestämmelse som tar sikte på det som utgör företagskapning. Samtidigt utgör företeelsen ett skadligt och allvarligt problem.

Utredningen gör bedömningen att det straffrättsliga skyddet mot före- tagskapningar bör stärkas och har övervägt i huvudsak två möjliga inrikt- ningar på en ny straffbestämmelse. I betänkandet lämnas ett förslag som bygger på straffregleringen av olovlig identitetsanvändning i 4 kap. 6 b § brottsbalken. Förslaget innebär att olovlig användning av juridiska perso- ners identitetsuppgifter, dvs. i första hand namn och organisationsnummer, kriminaliseras. För straffansvar ska det krävas att gärningspersonen utger sig för att företräda det företag som uppgifterna avser och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet. Tillämpningsområdet föreslås vara begränsat till sådana fall där syftet är att uppnå vinning. Det som straff- bestämmelsen är avsedd att skydda är i grunden sådana situationer där ett företags identitetsuppgifter används som ett led i ekonomisk brottslighet. Utredningen föreslår att straffbestämmelsen placeras i 9 kap. brottsbalken och att den nya brottsbeteckningen ska vara företagskapning. Brottet före- slås ha en straffskala som utgår från böter och har ett maximistraff på två års fängelse.

122

Vissa bestämmelser för stiftelser anpassas i brottsförebyggande syfte

I Sverige finns det drygt 17 500 vanliga stiftelser och insamlingsstiftelser, enligt länsstyrelsernas stiftelseregister. De flesta stiftelserna är små, medan andra förvaltar mycket betydande förmögenheter. Huvuddelen av stiftelserna har ett allmännyttigt ändamål, men det finns också de som bedriver näringsverksamhet.

Det har inte kommit fram att stiftelser i särskilt stor utsträckning före- kommer i brottsliga sammanhang, men det finns exempel på att även stiftelseformen har använts för illegitima syften. Det finns goda skäl för att skyddet mot ekonomisk brottslighet inte ska vara sämre i stiftelser än vad det är i andra juridiska personer. Utredningen föreslår mot den bak- grunden att det införs bestämmelser i stiftelselagen och stiftelseförord- ningen som gör att regelverket i fler avseenden ska motsvara det som gäller för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Utredningen föreslår att det införs en bestämmelse om ställföreträdarjäv. Det innebär att en styrelseledamot eller en förvaltare i en stiftelse inte ska

få handlägga frågor om avtal mellan å ena sidan stiftelsen och å andra sidan	Prop. 2024/25:8
en annan juridisk person som styrelseledamoten eller förvaltaren får före-	Bilaga 1
träda. En sådan bestämmelse ger ett skydd mot risken för att en styrelse-
ledamot, förvaltaren eller en företrädare för förvaltaren tillgodoser andra
intressen än stiftelsens på stiftelsens bekostnad. Det stärker därmed
skyddet för stiftelsen.
Det föreslås också bestämmelser om anmälningsskyldighet för den som
är kvalificerad revisor i en stiftelse. Anmälningsskyldigheten innebär att
revisorn ska underrätta styrelsen och åklagare vid misstankar om ekono-
misk brottslighet i stiftelsen. Bestämmelserna bedöms ha en viss preventiv
effekt på oegentligheter och utgöra ett betydelsefullt komplement till andra
brottsförebyggande åtgärder.
Utredningen lämnar också förslag om att förseningsavgift ska tas ut av
stiftelser som inte lämnar in årsredovisning och revisionsberättelse i tid.
Systemet föreslås motsvara vad som i dag gäller för aktiebolag. Ett genom-
förande av förslaget bedöms leda till att en högre andel av stiftelserna kom-
mer att hålla de gällande tidsfristerna. Detta ger intressenterna snabbare
tillgång till stiftelsernas finansiella information och förbättrar effekti-
viteten i länsstyrelsernas tillsyn. Det kan underlätta möjligheten att i ett
tidigare skede upptäcka eventuella oegentligheter och misskötsel.
Det föreslås vidare att tillsynsmyndigheten ges behörighet att ansöka om
likvidation när stiftelsens skulder är större än tillgångarna. Förslaget syftar
till att skydda stiftelsens borgenärer mot kapitalförluster och förhindra att
likvidationspliktiga stiftelser drivs vidare. Det ger möjlighet för tillsyns-
myndigheterna att agera när stiftelsens företrädare underlåter att fullgöra
sina skyldigheter.
Utredningen föreslår också att det införs ett straffsanktionerat förbud
mot målvakter i stiftelsernas styrelser. Detta förslag syftar till att förhindra
att stiftelser används för brottslig verksamhet och att de som agerar i stif-
telsens namn hålls dolda. Bestämmelserna överensstämmer med vad som
gäller enligt aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar.

Reglerna om tvångslikvidation vid kritisk kapitalbrist i aktiebolag utmönstras och ersätts med nya bestämmelser

Reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolag är en del av
borgenärsskyddssystemet. De sätter en gräns för hur långt en förlustbrin-
gande verksamhet får drivas. Reglerna innebär bl.a. att styrelsen ska följa
ett visst handlingsmönster när det egna kapitalet täcker mindre än hälften
av det registrerade aktiekapitalet. Åtgärder som vidtas av bolaget med
anledning av reglerna i aktiebolagslagen ska leda till att kapitalbristen hävs
eller att bolaget går i likvidation. Om styrelsen inte följer det föreskrivna
handlingsmönstret, kan styrelseledamöterna bli personligt betalnings-
ansvariga för de förpliktelser som bolaget ådrar sig.
Tvångslikvidationsreglernas funktionssätt påverkas av kravet på minsta
tillåtna aktiekapital. Ju lägre aktiekapitalet är, desto snabbare kan en situa-
tion med kritisk kapitalbrist uppstå och det föreskrivna handlingsmönstret
behöva följas. Numera räcker det att ett nystartat privat aktiebolag med ett	123
	123

Prop. 2024/25:8 Bilaga 1

124

aktiekapital på 25 000 kronor har en kostnad på 12 500 kronor för att en sådan situation ska kunna uppstå. Det har därför ifrågasatts om reglerna är lämpliga utifrån ett borgenärsskyddsperspektiv och också utifrån de krav på åtgärder som ställs på företagen. Det har anförts att det utifrån ett borgenärsskyddsperspektiv skulle vara viktigare med regler som tar sikte på att bolaget kan betala sina skulder i tid (solvens) snarare än att bolagets tillgångar överstiger dess skulder (sufficiens).

Utredningen konstaterar att de successiva sänkningarna av kravet på minsta tillåtna aktiekapital har medfört att reglerna inte längre är ända- målsenliga. Från fordringsägarnas utgångspunkt är det dessutom i prak- tiken i allmänhet viktigare att ett bolag kan betala sina skulder vartefter de förfaller än att aktiekapitalet är intakt. De svenska reglerna saknar vidare motsvarighet i våra nordiska grannländer och andra länder som vi brukar jämföra oss med. Till detta kommer att reglerna är komplicerade och har gett upphov till åtskilliga tillämpningsproblem. Den närmare innebörden av reglerna har successivt utvecklats genom en förhållandevis omfattande och inte helt lättöverskådlig rättspraxis. I den juridiska litteraturen har det framförts skarp kritik mot reglernas konstruktion.

Utredningen föreslår att de nuvarande reglerna om styrelsens skyldighet att agera om det saknas täckning för bolagets aktiekapital utmönstras. Det skulle enligt utredningens bedömning inte ha någon negativ påverkan på borgenärsskyddet och samtidigt lätta bolagens regelbörda.

Vid en utmönstring av de ifrågavarande reglerna aktualiseras frågan om det finns anledning att förstärka borgenärsskyddet genom andra typer av regler. Enligt utredningen finns det goda skäl för detta. Utredningen bedö- mer att en sådan förstärkning av borgenärsskyddet lämpligen kan åstad- kommas genom att det i lag tydliggörs att styrelsen fortlöpande har ett ansvar för att bolagets ekonomiska ställning är betryggande för bolagets fordringsägare samt att styrelsen därvid ska kontrollera att bolagets eget kapital och likviditet motsvarar vad verksamhetens art, omfattning och risker kräver. Detta knyter an till den explicit solvens- och likviditets- inriktade försiktighetsregel som redan gäller vid beslut om värdeöver- föringar. Med förebild i vad som gäller i bl.a. Norge och Danmark föreslår utredningen att det till detta knyts en skyldighet för styrelsen att, om bolagets eget kapital eller likviditet inte motsvarar vad verksamhetens art, omfattning och risker kräver, genast behandla saken samt kalla till en bolagsstämma så snart som möjligt för att redogöra för bolagets eko- nomiska ställning och vilka åtgärder styrelsen föreslår ska vidtas. Genom att på detta sätt skifta borgenärsskyddets fokus från bolagets sufficiens till bolagets solvens och likviditet kommer enligt utredningens mening borge- närsskyddet totalt sett att förstärkas.

På grund av EU:s bolagsdirektiv måste vi i Sverige liksom i övriga med- lemsstater dock ha en bestämmelse i lagen av innebörd att om ett publikt aktiebolags eget kapital inte täcker mer än hälften av det i bolagsordningen angivna aktiekapitalet, ska styrelsen kalla till en bolagsstämma för att besluta om bolaget ska gå i likvidation eller om andra åtgärder ska vidtas.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)

Härigenom föreskrivs i fråga om handelsregisterlagen (1974:157) dels att 11, 13 och 21 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 15 b och 16 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	11 §
Har sökanden icke iakttagit vad		Om sökanden inte har följt det
som är föreskrivet om ansökan eller		som gäller om ansökan eller om det
finner	registreringsmyndigheten	finns annat hinder för bifall till
annat hinder föreligga för bifall till		ansökan, ska Bolagsverket före-
ansökan, skall sökanden föreläggas		lägga sökanden att yttra sig eller
att inom viss tid avgiva yttrande		göra rättelse inom viss tid.
eller vidtaga rättelse.

Underlåter sökanden att efter- komma föreläggandet, skall ansö- kan avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i före- läggandet.

Föreligger även efter det ytt- rande avgivits hinder för bifall till ansökan och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansökan avslås, om anledning ej föreligger att ge sökanden nytt föreläggande.

Om det behövs för att säkerställa sökandens identitet eller behörig- het att företräda bolaget, förening- en eller trossamfundet, får Bolags- verket förelägga honom eller henne att inställa sig personligen. Det som sägs om sökanden gäller även den som anmälan avser.

Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs, ska ansökan skrivas av. En upplysning om detta ska finnas med i före- läggandet.

Om det även sedan sökanden har yttrat sig finns hinder för bifall till ansökan och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, ska ansökan avslås, om det inte finns anledning att ge sökanden nytt föreläggande.

	13 §1
	Upphör en näringsidkare med sin verksamhet eller överlåts verksamheten
	eller sätts den under likvidation eller ändras i annat fall en uppgift som har
	registrerats, ska anmälan om det utan dröjsmål göras till Bolagsverket.
	Anmälan görs och handläggs i den ordning som gäller för ansökan om
	registrering, om inte något annat följer av vad som sägs nedan i denna
	paragraf eller av vad regeringen bestämmer.
	Har en enskild näringsidkare	Om en domstol har utsett likvi-
	avlidit, är den som har vård om boet	dator i ett handelsbolag, är han eller
126	1 Senaste lydelse 2018:1658.

skyldig att göra anmälan med anled-	hon anmälningsskyldig beträffande
ning av dödsfallet. Har en delägare	bolaget. En bolagsman som har
i ett handelsbolag avlidit, ska övriga	lämnat bolaget har rätt att göra en
bolagsmän fullgöra anmälnings-	anmälan om sin avgång. Återkallel-
skyldigheten. Om en domstol har	se av en prokura får anmälas av varje
utsett likvidator i ett handelsbolag,	bolagsman som inte är utesluten från
är han eller hon anmälningsskyldig	rätten att företräda bolaget.
beträffande bolaget. En bolagsman
som har lämnat bolaget har rätt att
göra en anmälan om sin avgång.
Återkallelse av en prokura får an-
mälas av varje bolagsman som inte
är utesluten från rätten att företräda
bolaget.

Omfattar en överlåtelse av näringsverksamheten även företagsnamnet, ska anmälan om överlåtelsen göras av den nya innehavaren.

15 b §

Om en enskild näringsidkare eller en företrädare för ett handels- bolag, en ideell förening eller ett trossamfund har avregistrerats från folkbokföringen enligt 19 eller 22 § folkbokföringslagen (1991:481), ska Bolagsverket stryka honom eller henne ur handelsregistret. Avregi- strering ska ske när beslutet om avregistrering från folkbokföringen har fått laga kraft.

16 b §

Om det framgår att en uppgift i handelsregistret om en bolagsman, styrelseledamot, styrelsesuppleant eller firmatecknare är oriktig, ska Bolagsverket stryka den oriktiga uppgiften ur registret. Innan avregi- strering sker ska handelsbolaget, föreningen eller trossamfundet ges tillfälle att yttra sig i frågan inom viss tid.

	21 §2
Registreringsmyndighetens beslut		Registreringsmyndighetens beslut
att skriva av en ansökan eller an-		att skriva av en ansökan eller an-
mälan om registrering eller att vägra		mälan om registrering eller att vägra
registrering får överklagas till allmän		registrering får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.	Detsamma	förvaltningsdomstol.	Detsamma
gäller i fråga om beslut enligt 15 a		gäller i fråga om beslut enligt 15 a,

2Senaste lydelse 2018:1658.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

127

Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)		Prop. 2024/25:8
		Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § konkurslagen (1987:672) ska ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

7kap. 15 §1

Förvaltaren ska snarast upprätta en skriftlig berättelse om boets tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de har kunnat klar- läggas, och om möjligt ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha inträtt. Berättelsen ska vidare innehålla

1.en översikt över tillgångar och skulder av olika slag,

2.en uppgift om huruvida det har förekommit något sådant förhållande som kan föranleda återvinning till konkursboet,

Berättelsen ska snarast och senast sex månader från konkursbeslutet skickas till rätten, tillsynsmyndigheten och varje borgenär som begär det. När det finns särskilda omständigheter får rätten medge anstånd med avlämnandet av berättelsen. Har gäldenären varit bokföringsskyldig, ska den av gälde- nären senast uppgjorda balansräkningen bifogas berättelsen.

1 Senaste lydelse 2018:713.

129

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 12 och 16 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	12 §1
Den verkställande direktörens för-		Den verkställande direktörens för-
valtning och filialens	räkenskaper	valtning och filialens räkenskaper
ska granskas av minst en aukto-		ska granskas av minst en auktori-
riserad revisor eller godkänd revi-		serad revisor eller godkänd revisor.
sor, om verksamheten i Sverige upp-
fyller mer än ett av de villkor som
anges i 2 § andra stycket revisions-
lagen (1999:1079).
Förvaltningen och	räkenskap-	Om verksamheten omfattas av

erna ska, även om villkoren i första stycket inte är uppfyllda, granskas av minst en revisor, om verksam- heten omfattas av

–lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepen- sionsinstituts verksamhet i Sverige,

–lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

–lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

–lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

–lagen (2010:751) om betaltjänster,

–lagen (2011:755) om elektroniska pengar, eller

– lagen (2013:561) om förvaltare	– lagen (2013:561) om förvaltare
av alternativa investeringsfonder.	av alternativa investeringsfonder
	ska revisorn ha den kompetens som
	enligt lag gäller för revisorn i ett
	svenskt företag av motsvarande slag
	som driver angiven verksamhet.

I fall som avses i andra stycket ska revisorn ha den kompetens som enligt lag gäller för revisorn i ett svenskt företag av motsvarande slag som driver angiven verksamhet.

Till revisor får även utses ett registrerat revisionsbolag. Dessutom får en eller flera revisorssuppleanter utses.

Verkställande direktören ska se till att en revisor utses och att denne inom tre månader efter räkenskapsårets slut för granskning får redovis- ningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

1 Senaste lydelse 2020:1032.

131

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)

dels att 2 kap. 10, 14 och 21 §§, 7 kap. 1 § samt 11 kap. 2 och 4 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 5 kap. ska lyda ”Skadestånd och straff”,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 4 kap. 16 a–d §§ och 5 kap.

6 §, av följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 10 §

Den som inte avser att ta del i styrelsens verksamhet enligt denna lag får inte utses till styrelseleda- mot utan godtagbara skäl.

		14 §
En styrelseledamot får inte hand-			En styrelseledamot får inte hand-
lägga frågor som rör avtal mellan			lägga en fråga om
honom och stiftelsen. Han får inte			1. avtal mellan styrelseledamoten
heller handlägga frågor om avtal			och stiftelsen,
mellan stiftelsen och tredje man,			2. avtal mellan stiftelsen	och
om han i frågan har ett väsentligt			tredje man, om styrelseledamoten i
intresse som kan strida mot stiftel-			frågan har ett väsentligt intresse
sens. Med avtal jämställs annan			som kan strida mot stiftelsens, eller
rättshandling	samt	rättegång eller	3. avtal mellan stiftelsen och	en
annan talan.			juridisk person som styrelseleda-
			moten ensam eller tillsammans med
			någon annan får företräda.
			Med avtal som avses i första
			stycket jämställs annan rättshand-
			ling samt rättegång eller annan
			talan.
			Första stycket 3 gäller inte om
			stiftelsens motpart är ett företag i
			samma koncern eller i en företags-
			grupp av motsvarande slag.
Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får
tillsynsmyndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att före-
träda stiftelsen i styrelsens ställe.
		21 §
Förvaltaren	får	inte handlägga	Förvaltaren får inte handlägga en
frågor som rör avtal mellan honom			fråga om
och stiftelsen. Förvaltaren får inte				133

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

134

heller handlägga frågor om avtal	1. avtal	mellan	förvaltaren	och
mellan stiftelsen och tredje man,	stiftelsen,
om förvaltaren i frågan har ett	2. avtal	mellan	stiftelsen	och
väsentligt intresse som kan vara	tredje man, om förvaltaren i frågan
stridande mot stiftelsens. Med avtal	har ett väsentligt intresse som kan
jämställs rättegång eller annan talan.	vara stridande mot stiftelsens, eller
	3. avtal mellan stiftelsen och en
	juridisk person som förvaltaren en-
	sam eller tillsammans med någon
	annan får företräda.
	Med avtal som avses i första
	stycket jämställs		rättegång	eller
	annan talan.
	Första	stycket 3	gäller inte om

stiftelsens motpart är ett företag i samma koncern eller i en före- tagsgrupp av motsvarande slag.

Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren.

Är förvaltaren enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsynsmyndigheten på förvaltarens begäran förordna en god man att företräda stiftelsen i förvaltarens ställe.

4 kap.

16 a §

En revisor som är en auktori- serad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska vidta de åtgärder som anges i 16 b och c §§, om revisorn finner att det kan misstänkas att en styrelseleda- mot eller en företrädare för förval- taren inom ramen för stiftelsens verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestämmelser:

1. 9 kap. 1, 3 och 9 §§, 10 kap. 1 och 3–5 §§ och 11 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ brottsbalken,

2. 2, 4, 5 och 10 §§ skattebrotts- lagen (1971:69), och

3. 3–5 §§ och, om brottet inte är ringa, 7 § lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott.

Revisorn ska även vidta de åtgärder som anges i 16 b och c §§, om revisorn finner att det kan miss- tänkas att någon inom ramen för stiftelsens verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt 10 kap. 5 a– 5 e §§ brottsbalken.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

digheten eller åklagare, så snart som möjligt lämna en sådan handling som anges i första stycket.

16 d §

När en handling har lämnats enligt 16 c § ska revisorn genast pröva om revisorn ska avgå från sitt uppdrag.

5kap. 6 §

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som medverkar till ett beslut att utse en styrelsele- damot i strid med 2 kap. 10 § andra stycket, om åtgärden är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska led- ningen av stiftelsen.

Första stycket gäller även den som tar på sig ett sådant uppdrag i strid med 2 kap. 10 § andra stycket.

7kap. 1 §

136

Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverk- samhet skall ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder. Samma skyldighet inträder om stiftelsen vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Visar balansräkningen att värdet av tillgångarna understiger summan av skulderna, skall styrelsen eller för- valtaren ansöka hos tingsrätt om att stiftelsen försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot eller revisor.

Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverk- samhet ska genast upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder. Samma skyldighet inträder om stiftelsen vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Visar balansräkningen att värdet av tillgångarna understiger summan av skulderna, ska styrelsen eller förvaltaren ansöka hos tingsrätt om att stiftelsen försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot eller revisor eller av tillsynsmyndigheten.

			11 kap.				Prop. 2024/25:8
			2 §1				Bilaga 2
För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i
1 kap.	(inledande bestämmelser): 4–5 b §§, 6 § första stycket						första
meningen och 9 §,
2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,
3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,
4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §				4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §
första–tredje och		femte	styckena,	första–tredje och	femte	styckena,
7 a–14 §§, 15 §		första	och andra	7 a–14 §§, 15 §	första	och	andra
styckena samt 16 §,				styckena samt 16–16 d §§,
5 kap.	(skadestånd): 1–3 §§, 4 §			5 kap. (skadestånd och straff): 1–
första–tredje styckena samt 5 §,				3 §§, 4 § första–tredje styckena, 5 §
				samt 6 §,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

9kap. (tillsyn m.m.): 1–9, 11 och 12 §§, samt

10kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

En insamlingsstiftelses namn ska innehålla ordet insamlingsstiftelse.

En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

11kap. 4 §2

För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser): 4–5 b §§, 6 § första stycket första meningen och 9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,

3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,

4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §	4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §
första, andra och femte styckena samt	första, andra och femte styckena samt
7 a–16 §§,	7 a–16 d §§,
5 kap. (skadestånd): 1–3 §§, 4 §	5 kap. (skadestånd och straff): 1–
första stycket 1–4, andra och tredje	3 §§, 4 § första stycket 1–4, andra
styckena och 5 §,	och tredje styckena, 5 § samt 6 §,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

9 kap. (tillsyn m.m.): 1 och 2 §§, 3 § andra stycket, 5 § första stycket 1,

6 § första och andra styckena, 7 och 8 §§, 10 § andra stycket och 11 och 12 §§, samt

1	Senaste lydelse 2018:1668.	137
2	Senaste lydelse 2018:1668.	137

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554) att 8 kap. 3, 5–9 och 11 §§ samt rubriken närmast före 8 kap. 5 § ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8kap. 3 §1

Den skyldighet att offentliggöra årsredovisningen som följer av 6 kap.

2 § bokföringslagen (1999:1078) ska fullgöras på följande sätt. På samma sätt ska även revisionsberättelsen offentliggöras.

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verk- ställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultat- räkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Beviset ska även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.


2. Ekonomiska föreningar				2. Ekonomiska föreningar
Kopior av handlingarna ska hållas				Bestyrkta kopior av handlingarna
tillgängliga för alla som är intresse-				ska ha kommit in till registrerings-
rade senast från en månad efter det				myndigheten inom en månad från
att	föreningsstämman		fastställde	det att föreningsstämman fastställde
balansräkningen		och	resultaträk-	balansräkningen och resultaträk-
ningen. Efter särskilt föreläggande				ningen.
av	registreringsmyndigheten ska
bestyrkta kopior		av handlingarna
ges in dit. Sådant föreläggande ska
utfärdas när någon begär det. Före-
ningar som enligt 1 kap. 3 § utgör
större företag och föreningar som är
moderföretag i koncerner som enligt
samma paragraf utgör större kon-
cerner är skyldiga att ge in hand-
lingarna till registreringsmyndig-
heten även om något föreläggande
inte	har utfärdats. Handlingarna
ska i dessa fall ha kommit in till
myndigheten inom en månad från

fastställelsebeslutet.

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verk-
ställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultat-
räkningen har fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen.
1 Senaste lydelse 2009:702.	139

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

140

Beviset ska även innehålla föreningsstämmans beslut beträffande förening- ens vinst eller förlust.

3.Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006.

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

4.Stiftelser

5. Övriga företag

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresse- rade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Efter särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten ska bestyrkta kopior av hand- lingarna ges in dit. Sådant föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Större företag och moderföretag i större koncerner är skyldiga att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har meddelats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndig- heten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elektroniskt original.

Förseningsavgifter			Förseningsavgifter
för aktiebolag
			5 §
Om ett aktiebolag inte ger in			Om ett företag inte ger in års-
bestyrkta kopior av årsredovisning			redovisning och	revisionsberättelse
och	revisionsberättelse eller om		på föreskrivet sätt eller om års-
årsredovisningen		saknar sådant	redovisningen saknar sådant bevis
bevis som avses i 3 § första stycket,			som avses i 3 § första stycket, ska
skall bolaget betala förseningsavgift			företaget betala	förseningsavgift
till staten enligt 6 §.			till staten enligt 6 §.
Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.
		6 §2
Ett aktiebolag skall betala en			Ett aktiebolag och en ekonomisk
förseningsavgift om de handlingar			förening ska betala en försenings-
som anges i 5 § inte har kommit in			avgift om de handlingar som anges i
till	registreringsmyndigheten inom		5 § inte har kommit in till registre-
sju	månader från	räkenskapsårets	ringsmyndigheten inom sju måna-
utgång. Om bolaget inom denna tid			der från räkenskapsårets utgång. Om
har kommit in med anmälan enligt			bolaget eller föreningen inom denna
7 kap. 14 § tredje stycket aktiebo-			tid har kommit in med anmälan en-
lagslagen (2005:551), betalat den			ligt 7 kap. 14 § tredje stycket aktie-

2Senaste lydelse 2005:918.

avgift som är föreskriven för regi- strering av sådan anmälan och ingett en skriftlig försäkran från bolagets revisor om att revisionsberättelsen lämnats till styrelsen, skall dock bolaget betala förseningsavgift först om handlingarna inte har kommit in inom nio månader från räkenskaps- årets utgång. Avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i 5 § inte har kommit in inom två måna- der från det att underrättelse av- sändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt första styck- et, skall bolaget betala en ny för- seningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 10 000 kr för publika aktiebolag och 5 000 kr för privata aktiebolag.

Om de handlingar som anges i

5 § inte har kommit in inom två månader från det att underrättelse avsändes till bolaget om beslut om förseningsavgift enligt andra styck- et, skall bolaget betala en ny för- seningsavgift. Den nya avgiften skall uppgå till 20 000 kr för pub- lika aktiebolag och 10 000 kr för privata aktiebolag.

bolagslagen (2005:551) eller 6 kap.					Prop. 2024/25:8
13 § tredje stycket lagen (2018:672)					Bilaga 2
om ekonomiska föreningar, betalat
den avgift som är föreskriven för
registrering av sådan anmälan och
ingett en skriftlig försäkran från bo-
lagets eller föreningens revisor om
att revisionsberättelsen lämnats till
styrelsen, ska dock bolaget eller
föreningen	betala förseningsavgift
först om handlingarna inte har kom-
mit in inom nio månader från räken-
skapsårets	utgång. Övriga företag
som utan särskilt föreläggande ska
ge in årsredovisning och revisions-
berättelse till registreringsmyndig-
heten ska betala en förseningsavgift
om de handlingar som anges i 5 §
inte har kommit in till registrerings-
myndigheten inom sex månader från
räkenskapsårets		utgång.	Avgiften
ska uppgå	till	12 500 kronor		för
publika	aktiebolag		och	till
6 250 kronor för övriga företag.
Om de handlingar som anges i 5 §
inte har kommit in inom två måna-
der från det att underrättelse av-
sändes till företaget om beslut om
förseningsavgift enligt första styck-
et, ska företaget betala en ny förse-
ningsavgift. Den nya avgiften ska
uppgå till 12 500 kronor för publika
aktiebolag och till 6 250 kronor för
övriga företag.
Om de handlingar som anges i
5 § inte har kommit in inom två
månader från det att underrättelse
avsändes om beslut om försenings-
avgift enligt andra stycket, ska
företaget betala en ny försenings-
avgift. Den nya avgiften ska uppgå
till 25 000 kronor för publika aktie-
bolag och	till	12 500 kronor		för

övriga företag.

7 §3

Om ett beslut om att bolaget har	Om ett beslut om att företaget har
försatts i konkurs har registrerats, får	försatts i konkurs har registrerats,
3 Senaste lydelse 2001:934.	141

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

beslut om förseningsavgift inte meddelas.

Om ett beslut om att bolaget har gått i likvidation har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas när det gäller redovisning för tiden före likvidationsbeslutet.

får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

Om ett beslut om att företaget har gått i likvidation har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas när det gäller redovisning för tiden före likvidationsbeslutet.

			8 §4
Om bolaget inom den tid som				Om företaget inom den tid som
avses i 6 § har gett in kopior av de				avses i 6 § har gett in kopior av de
handlingar som anges i 5 § men				handlingar som anges i 5 § men
kopiorna inte är bestyrkta eller				kopiorna inte är bestyrkta eller
handlingarna på annat sätt har				handlingarna på annat sätt har
någon brist som lätt kan avhjälpas,				någon brist som lätt kan rättas till,
får registreringsmyndigheten medde-				får förseningsavgift tas ut endast
la beslut om förseningsavgift endast				om företaget har underrättats om
om bolaget har underrättats om				bristen och fått tillfälle att avhjälpa
bristen och fått tillfälle att avhjälpa				den men inte gjort det inom den tid
den men inte gjort det inom den tid				som angetts i underrättelsen. En
som angetts i underrättelsen. En så-				sådan underrättelse får sändas med
dan underrättelse får sändas med				posten till den postadress som före-
posten till den postadress som bola-				taget senast har anmält hos registre-
get senast har anmält hos registre-				ringsmyndigheten	eller	på	annat
ringsmyndigheten	eller	på	annat	lämpligt sätt.
lämpligt sätt.
Första stycket gäller inte om				Första stycket gäller inte om
registreringsmyndigheten		har	avre-	registreringsmyndigheten		har	avre-
gistrerat bolagets adress med stöd				gistrerat bolagets adress med stöd
av 27 kap. 6 a §	aktiebolagslagen			av 27 kap. 6 b §	aktiebolagslagen
(2005:551) och det inte finns något				(2005:551) och det inte finns något
annat lämpligt sätt att sända under-				annat lämpligt sätt att sända under-
rättelsen till bolaget.				rättelsen till bolaget.
			9 §

En förseningsavgift skall efterges, om underlåtenheten att ge in hand- lingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget inte har kunnat råda över. Avgiften skall också efterges om det framstår som uppenbart oskä- ligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrk- ande om detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har förekommit i ärendet.

En förseningsavgift ska efterges, om underlåtenheten att ge in hand- lingen framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som företaget inte har kunnat råda över. Avgiften ska också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Bestämmelserna om eftergift ska beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, om det föranleds av vad som har före- kommit i ärendet.

142

4Senaste lydelse 2020:611.

11 §5

Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har vunnit

laga kraft.
Om ett bolag har rätt att få till-	Om ett företag har rätt att få tillbaka
baka betalad förseningsavgift på	betalad förseningsavgift på grund av
grund av en domstols beslut, ska	en domstols beslut, ska ränta betalas
ränta betalas på den återbetalade	på den återbetalade förseningsavgif-
förseningsavgiften från och med	ten från och med månaden efter den
månaden efter den då försenings-	då förseningsavgiften betalades in till
avgiften betalades in till och med	och med den månad då återbetalning
den månad då återbetalning görs.	görs. I fråga om	räntans storlek till-
I fråga om räntans storlek tillämpas	lämpas 65 kap.	4 § tredje stycket
65 kap. 4 § tredje stycket skatteför-	skatteförfarandelagen (2011:1244).
farandelagen (2011:1244).

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Bestämmelserna i 8 kap. 3, 5 och 6 §§ i deras nya lydelse tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2025.

5Senaste lydelse 2011:1377.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

143

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet ska ha följande lydelse.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

144	1 Senaste lydelse 2017:639.

Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)		Prop. 2024/25:8
		Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 2 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

2 §1

Lagen är tillämplig på företag som enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning, dock inte företag för vilka regler om revision finns i någon annan lag.

I fråga om handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare är lagen tillämplig endast om bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor:

1.medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3,

2.bolagets redovisade balans- omslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren upp- gått till mer än 1,5 miljoner kronor,

3.bolagets redovisade netto- omsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren upp- gått till mer än 3 miljoner kronor.

Andra stycket gäller även för moderbolag i en koncern, om kon- cernen uppfyller mer än ett av de villkor som anges där. Vid tillämp- ningen ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Bestämmelsen i 2 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 juni 2025.

1 Senaste lydelse 2010:837. Ändringen innebär att andra och tredje styckena tas bort.

145

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 11 a kap. 10 § och 43 kap. 17 § inkomstskatte- lagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 a kap.

10 §1

Företaget får när personaloptionen förvärvas inte vara

1. skyldigt att upprätta en kon-
trollbalansräkning av sådant slag
som anges i 25 kap. 13 § aktie-
bolagslagen (2005:551),
2. föremål för företagsrekonstruk-	1. föremål för företagsrekonstruk-
tion,	tion,
3. på obestånd, eller	2. på obestånd, eller
4. föremål för betalningskrav på	3. föremål för betalningskrav på
grund av ett beslut från Europeiska	grund av ett beslut från Europeiska
kommissionen som förklarar ett	kommissionen som förklarar ett
stöd olagligt och oförenligt med	stöd olagligt och oförenligt med
den inre marknaden.	den inre marknaden.

43 kap.

17 §2

Investeraravdrag får inte göras om det företag i vilket andelar har förvärvats vid tidpunkten för förvärvet är

1.skyldigt att upprätta en kon- trollbalansräkning av sådant slag som anges i 25 kap. 13 § aktie- bolagslagen (2005:551) och kapi- taltillskottet inte undanröjer skyl- digheten,


		2. i ekonomiska svårigheter enligt			1. i ekonomiska svårigheter en-
	artikel 2.18 c		och d i Europeiska		ligt	artikel 2.18 c	och d	i Euro-
	kommissionens förordning (EU) nr				peiska kommissionens förordning
	651/2014 av		den	17 juni 2014	(EU) nr 651/2014 av den 17 juni
	genom vilken vissa kategorier av				2014 genom vilken vissa kategorier
	stöd förklaras förenliga med den				av stöd förklaras förenliga med den
	inre marknaden			enligt artiklar-	inre	marknaden	enligt	artiklar-
	na 107 och 108 i fördraget, eller				na 107 och 108 i fördraget, eller
		3. föremål för ett betalningskrav			2. föremål för ett betalningskrav
	på grund av ett beslut av Europeiska				på grund av ett beslut av Europeiska
	kommissionen om att ett stöd beviljat				kommissionen om att ett stöd beviljat
	av en svensk stödgivare är olagligt				av en svensk stödgivare är olagligt
146	1	Senaste lydelse 2022:987.
	2	Senaste lydelse 2020:547.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 17 a § lagen (2004:46) om värdepappers- fonder ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

17 a §1

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a §	Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen (2005:551) för sty-	aktiebolagslagen (2005:551) för sty-
relsen i ett publikt aktiebolag att	relsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-	årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även	ordning för sitt arbete gäller även
för styrelsen i ett fondbolag som är	för styrelsen i ett fondbolag som är
ett privat aktiebolag. Detsamma	ett privat aktiebolag. Detsamma
gäller skyldigheten enligt 8 kap.	gäller skyldigheten enligt 8 kap.
46 b § samma lag för styrelsen i ett	46 c § samma lag för styrelsen i ett
publikt aktiebolag att i skriftliga	publikt aktiebolag att i skriftliga
instruktioner ange arbetsfördelning-	instruktioner ange arbetsfördelning-
en mellan bolagsorganen.	en mellan bolagsorganen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

148	1 Senaste lydelse 2014:558.

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 5 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10kap.

5 a §1

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a §	Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen (2005:551) för sty-	aktiebolagslagen (2005:551) för sty-
relsen i ett publikt aktiebolag att	relsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-	årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även	ordning för sitt arbete gäller även
för styrelsen i ett bankaktiebolag	för styrelsen i ett bankaktiebolag
som är ett privat aktiebolag. Det-	som är ett privat aktiebolag. Det-
samma gäller skyldigheten enligt	samma gäller skyldigheten enligt
8 kap. 46 b § samma lag för styr-	8 kap. 46 c § samma lag för styr-
elsen i ett publikt aktiebolag att i	elsen i ett publikt aktiebolag att i
skriftliga instruktioner ange arbets-	skriftliga instruktioner ange arbets-
fördelningen mellan bolagsorganen.	fördelningen mellan bolagsorganen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2014:557.

149

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (2004:575) om europabolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 §1

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses

iartiklarna 39–42 i SE-förordningen (dualistiskt organiserade europa- bolag) gäller följande.

Om inte annat följer av SE-förordningen, ska bestämmelserna i aktie- bolagslagen (2005:551) och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter. Detta gäller dock inte bestämmelserna i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Det som sägs i följande bestämmelser i aktiebolagslagen om styrelsen eller dess ledamöter ska tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

7 kap. 32, 34 och 35 §§ om upplysningsplikt mot bolagsstämman,

7 kap. 50 § om styrelsens eller en styrelseledamots talan mot bolags- stämmobeslut,

7 kap. 53 § om styrelsens talan mot bolaget,

7 kap. 54 § om skiljeförfarande,

8 kap. 3 § om styrelsesuppleanter,

8 kap. 4 § fjärde stycket om delegation av uppgifter, 8 kap. 9 § om bosättningskrav,

8 kap. 10–12 §§ om hinder mot att vara styrelseledamot,

8 kap. 13 § första stycket andra meningen om ändringar i styrelsens sammansättning,

8 kap. 14 § om förtida avgång,

8 kap. 20 § första stycket om inträde av suppleant, 8 kap. 21 § andra stycket om beslutsunderlag,

8 kap. 23 § om jäv för styrelseledamot,

8 kap. 23 a § om arvoden och annan ersättning till styrelseledamot, 8 kap. 24 och 26 §§ om styrelseprotokoll,

8 kap. 43 § om registrering,

8 kap. 45 § om anmälan av aktieinnehav,

8 kap. 46 a § om arbetsordning, 8 kap. 46 b § om arbetsordning, 8 kap. 48 § om information inför styrelseval,

9 kap. 7 § om tillhandahållande av upplysningar m.m.,

9 kap. 17 § om jäv,

9 kap. 28 § första stycket om revisionsberättelsen,

9 kap. 43 § om revisorns underrättelse om brottsmisstanke,

10 kap. 10 § om jäv,

10 kap. 13 § om granskningsrapport,

16 kap. om vissa riktade emissioner m.m.,

21 kap. om lån från bolaget till aktieägare m.m.,

150	1 Senaste lydelse 2019:758.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)1

dels att 1 kap. 12 b §, 9 kap. 1 a och 9 a §§ samt 25 kap. 13–20 a §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 1 kap. 12 b § ska utgå,

dels att nuvarande 8 kap. 46 a och 46 b §§ ska betecknas 8 kap. 46 b och 46 c §§ samt att nuvarande 27 kap. 6 a § ska betecknas 27 kap. 6 b §,

dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 5 §, 3 kap. 1 §, 7 kap. 34 §, 8 kap. 4 och 49 §§,

9 kap. 1, 8 och 9 b §§, 23 kap. 8, 25 och 48 §§, 24 kap. 10 och 27 §§, 25 kap. 2, 9–10 a, 22, 25, 45 och 46 §§, 27 kap. 2 och 6 §§, 30 kap. 1 § och 31 kap. 2 § samt rubriken närmast före 27 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 8 kap. 6 och 46 a §§ och 27 kap.

6 a §, samt närmast före 8 kap. 6 och 46 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

3 §2

I ett aktiebolag har aktieägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser.

I 25 kap. 19 § finns bestämmelser om personligt betalningsansvar för aktieägare i samband med likvida- tionsskyldighet på grund av kapital- brist.

2 kap.

5 §3

		I stiftelseurkunden ska stiftarna ange
		1. hur mycket som ska betalas för varje aktie (teckningskursen), och
		2. fullständigt namn, postadress	2. fullständigt	namn,	postadress
	och personnummer eller, om sådant		och personnummer eller, om sådant
	saknas, födelsedatum för styrelse-		saknas, födelsedatum för styrelsele-
	ledamot och, i förekommande fall,		damot och revisor samt, i före-
	revisor, styrelsesuppleant, revisors-		kommande fall,	styrelsesuppleant,
	suppleant och lekmannarevisor. Om		revisorssuppleant	och	lekmanna-
	revisorn är ett registrerat revisions-		revisor. Om revisorn är ett registre-
	bolag, ska bolagets organisations-		rat revisionsbolag, ska		bolagets
	1 Senaste lydelse av
	1 kap. 12 b § 2010:834
	9 kap. 1 a § 2010:834
	9 kap. 9 a § 2013:737
	25 kap. 13 § 2007:317
	25 kap. 16 § 2022:990
	25 kap. 20 a § 2013:143.
152	2	Senaste lydelse 2007:317. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.
152	3	Senaste lydelse 2020:985.

nummer eller något annat identi-	organisationsnummer eller något	Prop. 2024/25:8
fieringsnummer anges.	annat identifieringsnummer anges.	Bilaga 2
I förekommande fall ska det även anges om

1.en aktie ska kunna tecknas med rätt eller skyldighet att betala aktien med någon annan egendom än pengar,

2.en aktie ska kunna tecknas med rätt eller skyldighet för bolaget att över- ta egendom mot någon annan ersättning än aktier,

3.en aktie ska kunna tecknas med andra villkor,

4.bolaget ska ersätta kostnader för bolagets bildande, och

5.någon på något annat sätt ska få särskilda rättigheter eller förmåner av bolaget.

En sådan bestämmelse som avses i andra stycket ska återges i sin helhet i stiftelseurkunden.

Teckningskursen enligt första stycket 1 får inte understiga aktiens kvot- värde. Kvotvärdet ska då beräknas på grundval av bolagsordningens uppgif- ter om aktiekapital och antal aktier. Om det i bolagsordningen föreskrivs ett minimikapital och ett maximikapital och ett lägsta och högsta antal aktier, ska beräkningen ske genom att det högsta angivna aktiekapitalet divideras med det högsta antalet aktier eller det lägsta angivna aktiekapitalet med det lägsta antalet aktier.

Om teckningskursen överstiger aktiens kvotvärde ska det framgå av stif- telseurkunden hur det överstigande beloppet ska fördelas mellan den bundna överkursfonden och den fria överkursfonden.

3kap. 1 §4

Bolagsordningen ska ange

1.bolagets företagsnamn,

2.den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte,

3.föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

4.aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen ska kunna bestämmas till ett lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maxi- mikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,

5.antalet aktier eller, om det i bolagsordningen har angetts ett minimi- kapital och ett maximikapital, ett lägsta och högsta antal aktier, varvid rela- tionen mellan minimikapitalet och det lägsta antalet aktier ska vara den- samma som relationen mellan maximikapitalet och det högsta antalet aktier,

6.antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter,

7.antalet eller lägsta och högsta antalet styrelsesuppleanter, om sådana ska finnas,

8. antalet eller lägsta och högsta an-	8. antalet eller lägsta och högsta an-
talet revisorer, om revisor ska fin-	talet revisorer,
nas enligt 9 kap. 1 §,

9.hur bolagsstämma ska sammankallas, och

10.den tid som bolagets räkenskapsår ska omfatta.

När antalet styrelseledamöter och styrelsesuppleanter anges enligt första stycket 6 och 7, ska arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen

4 Senaste lydelse 2018:1682.

153

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

154

(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda inte räknas med.

I fråga om publika aktiebolag gäller även 11 §.

7kap. 34 §5

Om styrelsen finner att en upplysning som har begärts enligt 32 § inte kan lämnas till aktieägarna utan väsentlig skada för bolaget, ska den aktie- ägare som har begärt upplysningen omedelbart underrättas om det.

Styrelsen ska lämna upplysningen till bolagets revisor, om aktieägaren begär det inom två veckor från underrättelsen enligt första stycket. Upplys- ningen ska lämnas till revisorn inom två veckor efter aktieägarens begäran om det.

Om bolaget i fall som avses i

9 kap. 1 § andra stycket inte har någon revisor, ska styrelsen i stället informera aktieägaren om möjlig- heten att föreslå att en revisor utses enligt 9 kap. 9 a §. Om en revisor utses enligt 9 kap. 9 a §, ska styrel- sen omedelbart lämna upplysning- en till honom eller henne.

8kap. 4 §

Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets

angelägenheter.
Styrelsen skall fortlöpande bedö-	Styrelsen ska fortlöpande bedöma
ma bolagets och, om bolaget är	bolagets och, om bolaget är moder-
moderbolag i en koncern, koncer-	bolag i en koncern, koncernens
nens ekonomiska situation.	ekonomiska situation, däribland att
	bolagets eget kapital och likviditet
	motsvarar vad verksamhetens art,
	omfattning och risker kräver.
Styrelsen skall se till att bolagets	Styrelsen ska se till att bolagets
organisation är utformad så att bok-	organisation är utformad så att bok-
föringen, medelsförvaltningen och	föringen, medelsförvaltningen och
bolagets ekonomiska förhållanden i	bolagets ekonomiska förhållanden i
övrigt kontrolleras på ett betryggan-	övrigt kontrolleras på ett betryggan-
de sätt.	de sätt.
Om vissa uppgifter delegeras till	Om vissa uppgifter delegeras till
en eller flera av styrelsens ledamöter	en eller flera av styrelsens ledamöter
eller till andra, skall styrelsen handla	eller till andra, ska styrelsen handla
med omsorg och fortlöpande kon-	med omsorg och fortlöpande kon-
trollera om delegationen kan upp-	trollera om delegationen kan upp-
rätthållas.	rätthållas.

5Senaste lydelse 2010:834. Ändringen innebär att tredje stycket tas bort.

Åtgärder vid kapitalbrist m.m.

6 §6

Om bolagets eget kapital eller likviditet inte motsvarar vad verk- samhetens art, omfattning och risker kräver, ska styrelsen genast be- handla saken samt så snart som möjligt kalla till en bolagsstämma för att redogöra för bolagets eko- nomiska ställning och vilka åt- gärder styrelsen föreslår ska vidtas.

Åtgärder vid kapitalbrist m.m.

46 a §

Om ett publikt aktiebolags eget kapital motsvarar mindre än hälften av aktiekapitalet, ska styrelsen kalla till en bolagsstämma för att pröva om bolaget ska gå i likvidation eller om andra åtgärder ska vidtas.

49 §7

I ett publikt aktiebolag får styrelsens ordförande inte vara verkställande

direktör i bolaget.
Styrelsens ordförande ska, utöver	Styrelsens ordförande ska, utöver
det som anges i 17 §, bevaka att	det som anges i 17 §, bevaka att
styrelsen fullgör de uppgifter som	styrelsen fullgör de uppgifter som
anges i 46 a och 46 b §§.	anges i 46 b och 46 c §§.

9 kap.

1 §8

Ett aktiebolag ska ha	minst	en	Ett aktiebolag ska ha minst en
revisor, om inte annat	följer	av	revisor.
denna paragraf.
I bolagsordningen för ett privat
aktiebolag får det anges att bolaget
inte ska ha någon revisor.
Andra stycket gäller inte om bo-
laget uppfyller mer än ett av följ-
ande villkor:
1. medelantalet anställda i bola-
get har under vart och ett av de två
senaste räkenskapsåren uppgått till
mer än 3,
2. bolagets redovisade	balans-

omslutning har för vart och ett av

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

6	Tidigare 8 kap. 6 § upphävd genom 2014:539.
7	Senaste lydelse 2014:539.	155
8	Senaste lydelse 2010:834. Ändringen innebär att andra–femte styckena tas bort.	155

Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan verket utser en revisor enligt 9 §. Beslutet ska avse tiden till och med årsstämman under nästa räkens- kapsår.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

156

de två senaste räkenskapsåren upp- gått till mer än 1,5 miljoner kronor,

3.bolagets redovisade nettoom- sättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren upp- gått till mer än 3 miljoner kronor.

Tredje stycket gäller även för moderbolag i en koncern, om kon- cernen uppfyller mer än ett av de villkor som anges där. Vid tillämp- ningen ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Det- samma gäller för intäkter och kost- nader som hänför sig till transak- tioner mellan koncernföretag, lik- som förändring av internvinst.

Om ett privat aktiebolag vid utgången av ett räkenskapsår har en revisor registrerad i aktiebolags- registret, ska bolaget alltid ha en revisor som lämnar en revisions- berättelse för det räkenskapsåret.

8§9

En revisor väljs av bolagsstämman.

Om bolaget ska ha flera revisorer, får det i bolagsordningen föreskrivas

att en eller flera av dem, dock inte alla, ska utses på annat sätt än genom val på bolagsstämma.

I ett bolag som avses i 2 § 4 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. får Riksrevisionen utse en eller flera revisorer att delta i revisionen tillsammans med övriga revisorer.

I 9, 9 a, 25 och 26 §§ finns be-	I 9, 25 och 26 §§ finns be-
stämmelser om att Bolagsverket i	stämmelser om att Bolagsverket i
vissa fall ska utse en revisor.	vissa fall ska utse en revisor.

9 b §10

Bolagsverket ska ge bolagets styrelse tillfälle att yttra sig innan verket utser en revisor enligt 9 eller

9 a §. Beslutet ska avse tiden till och med årsstämman under nästa räkenskapsår.

23kap.

8 §11

Vid kombination ska fusionsplanen även innehålla

9Senaste lydelse 2013:737.

10Senaste lydelse 2020:985.

11Senaste lydelse 2010:834.

1. en bolagsordning för det övertagande bolaget, och
2. fullständigt namn, personnum-	2. fullständigt namn, personnum-
mer eller, om sådant saknas, födelse-	mer eller, om sådant saknas, födelse-
datum och postadress för styrelse-	datum och postadress för styrelse-
ledamot samt, i förekommande fall,	ledamot och revisor samt, i före-
revisor, styrelsesuppleant, revisors-	kommande fall,	styrelsesuppleant,
suppleant och lekmannarevisor.	revisorssuppleant	och lekmanna-
	revisor.

25§12

Styrelsen för det övertagande bo-	Styrelsen för det övertagande bo-
laget ska anmäla fusionen för regis-	laget ska anmäla fusionen för regis-
trering i aktiebolagsregistret. Styrel-	trering i aktiebolagsregistret. Styrel-
sen ska även för registrering an-	sen ska även för registrering an-
mäla, vid absorption, aktiekapi-	mäla, vid absorption, aktiekapi-
talets ökning och, vid kombination,	talets ökning och, vid kombination,
vilka som har utsetts till styrelse-	vilka som har utsetts till styrelse-
ledamöter samt, i förekommande	ledamöter och revisorer samt, i
fall, revisorer och lekmannarevi-	förekommande fall, lekmannarevi-
sorer i bolaget.	sorer i bolaget.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två måna- der från Bolagsverkets tillstånd att verkställa fusionsplanen eller, när till- stånd lämnas av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller god- känd revisor om att överlåtande bolags tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget.

Bestämmelserna i 48 a § andra stycket om att fusionen i vissa fall inte får registreras ska tillämpas, om

1.något av de bolag som deltar i fusionen eller något annat företag som genom fusion eller delning har gått upp i något av dessa bolag tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,

2.den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

3.något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gräns- överskridande fusioner, delningar och ombildningar.

48§13

Om det övertagande bolaget har			Om det övertagande bolaget har
eller, vid kombination, ska ha sin			eller, vid kombination, ska ha sin
hemvist i Sverige, ska Bolagsverket			hemvist i Sverige, ska Bolagsverket
registrera	den	gränsöverskridande	registrera	den	gränsöverskridande
fusionen	i	aktiebolagsregistret.	fusionen	i	aktiebolagsregistret.
Anmälan för registrering ska göras			Anmälan för registrering ska göras
av styrelsen i det övertagande			av styrelsen i det övertagande
bolaget inom sex månader från den			bolaget inom sex månader från den

12Senaste lydelse 2022:1647.

13Senaste lydelse 2022:1647.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

157

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

dag då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter samt, i förekommande fall, revisorer och styrelsesuppleanter i det överta- gande bolaget.

dag då fusionsintyget utfärdades. Vid kombination ska styrelsen även för registrering anmäla vilka som har utsetts till styrelseledamöter och revisorer samt, i förekomman- de fall, styrelsesuppleanter i det övertagande bolaget.

158

24kap. 10 §14

Om ett övertagande bolag ska bildas i samband med delningen, ska del-

ningsplanen innehålla
1. en bolagsordning för det övertagande bolaget, och
2. fullständigt namn, personnum-		2. fullständigt namn, personnum-
mer eller, om sådant saknas, födel-		mer eller, om sådant saknas, födel-
sedatum och postadress för styrel-		sedatum och postadress för styrel-
seledamot samt,	i förekommande	seledamot och revisor samt, i före-
fall, revisor,	styrelsesuppleant,	kommande fall,	styrelsesuppleant,
revisorssuppleant	och lekmanna-	revisorssuppleant	och lekmanna-
revisor.		revisor.

27§15

Styrelserna	för de övertagande	Styrelserna	för de övertagande
bolagen ska	gemensamt anmäla	bolagen ska	gemensamt anmäla
delningen för registrering i aktie-		delningen för registrering i aktie-
bolagsregistret. För bolag som tidi-		bolagsregistret. För bolag som tidi-
gare är införda i aktiebolagsre-		gare är införda i aktiebolagsre-
gistret ska anmälan även innehålla		gistret ska anmälan även innehålla
en uppgift om aktiekapitalets ök-		en uppgift om aktiekapitalets ök-
ning. För bolag som nybildas i		ning. För bolag som nybildas i
samband med delningen, ska det i		samband med delningen, ska det i
anmälan även anges vilka som har		anmälan även anges vilka som har
utsetts till styrelseledamöter samt, i		utsetts till styrelseledamöter och
förekommande fall, revisorer och		revisorer samt, i förekommande fall,
lekmannarevisorer i bolaget.		lekmannarevisorer i bolaget.

Anmälan ersätter teckningen av aktierna och ska göras senast två måna- der från Bolagsverkets tillstånd att verkställa delningsplanen eller, när till- stånd har lämnats av allmän domstol, från det att domstolens beslut har fått laga kraft. Till anmälan ska det bifogas ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor om att det överlåtande bolagets tillgångar har överlämnats till övertagande bolag i enlighet med vad som har angetts i delningsplanen.

Bestämmelserna i 53 § andra stycket om att delningen i vissa fall inte får registreras ska tillämpas, om

1.något av de bolag som deltar i delningen, eller något annat bolag som genom delning eller fusion har gått upp i något av dessa bolag, tidigare har deltagit i en gränsöverskridande fusion, gränsöverskridande delning eller gränsöverskridande ombildning,

14Senaste lydelse 2010:834.

15Senaste lydelse 2022:1647.

2.den gränsöverskridande fusionen, delningen eller ombildningen har registrerats inom fyra år före anmälan för registrering enligt första stycket, och

3.något av bolagen fortfarande omfattas av ett system för arbetstagares medverkan enligt lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildning.

25kap. 2 §

Ett beslut av bolagsstämman om likvidation är giltigt, om det har biträtts av aktieägare med mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal

har ordföranden utslagsröst.
Första stycket gäller inte, om	Första stycket gäller inte, om

annat föreskrivs i bolagsordningen. annat föreskrivs i bolagsordningen.

Även om det i bolagsordningen		Även om det i bolagsordningen
föreskrivs kvalificerad majoritet för		föreskrivs kvalificerad majoritet för
beslut om likvidation, fattas dock		beslut om likvidation, fattas dock ett
ett sådant beslut med sådan majo-		sådant beslut med sådan majoritet
ritet som anges i första stycket, när		som anges i första stycket, när det
det finns grund för tvångslikvi-		finns grund för	tvångslikvidation
dation enligt 11, 12 eller 17 §.		enligt 11 eller 12 §.
	9 §
Bolagsstämmans beslut om likvi-		Bolagsstämmans beslut om likvi-
dation gäller omedelbart eller från		dation gäller omedelbart eller från
och med den senare dag bolagsstäm-		och med den senare dag bolagsstäm-
man bestämmer. Om inte bolags-		man bestämmer. Om inte bolags-
ordningen föreskriver en senare dag,		ordningen föreskriver en senare dag,
får dagen inte sättas senare än det		får dagen inte sättas senare än det
närmast följande	räkenskapsårets	närmast följande	räkenskapsårets
första dag. När det finns grund för		första dag. När det finns grund för
tvångslikvidation enligt 11, 12 eller		tvångslikvidation	enligt 11 eller
17 §, gäller beslutet alltid omedel-		12 §, gäller beslutet alltid omedel-
bart.		bart.
	10 §
I 11 § finns bestämmelser om att		I 11 § finns bestämmelser om att
Bolagsverket i vissa fall skall		Bolagsverket i vissa fall ska besluta
besluta om likvidation. I 12, 17, 21,		om likvidation. I 12, 21, 50 och
50 och 51 §§ finns bestämmelser		51 §§ finns bestämmelser om att
om att allmän domstol i vissa fall		allmän domstol i vissa fall ska
skall besluta om likvidation.		besluta om likvidation.
Bolagsverkets	och domstolens	Bolagsverkets	och domstolens
beslut skall registreras i aktiebo-		beslut ska registreras i aktiebo-
lagsregistret.		lagsregistret.

10 a §16

Om ett ärende eller mål enligt 11,	Om ett ärende eller mål enligt 11,
12, 17 eller 21 § avser ett bolag som	12 eller 21 § avser ett bolag som

16Senaste lydelse 2018:1398.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

159

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

160

omfattas av lagen (2015:1016) om	omfattas av lagen (2015:1016) om
resolution, ska Bolagsverket eller	resolution, ska Bolagsverket eller
domstolen underrätta Riksgäldskon-	domstolen underrätta Riksgäldskon-
toret och Finansinspektionen om att	toret och Finansinspektionen om att
ärendet eller målet har inletts.	ärendet eller målet har inletts.

Bolagsverket eller domstolen får inte besluta om likvidation, om Riksgäldskontoret inom sju dagar från det att myndigheten tog emot en sådan underrättelse har meddelat att bolaget är försatt eller ska försättas i

resolution.
			22 §
I det fall som avses i 21 § kan				I det fall som avses i 21 § kan
domstolen på yrkande av bolaget				domstolen på yrkande av bolaget
i stället för att besluta om likvi-				i stället för att besluta om likvi-
dation ålägga bolaget att inom viss				dation ålägga bolaget att inom viss
tid lösa in kärandens aktier. Om				tid lösa in kärandens aktier. Om
bolaget inte löser in aktierna inom				bolaget inte löser in aktierna inom
den tid som domstolen har fastställt,				den tid som domstolen har fast-
skall domstolen på talan av den vars				ställt, ska domstolen på talan av den
aktier skulle ha lösts in besluta att				vars aktier skulle ha lösts in besluta
bolaget skall gå i likvidation.				att bolaget ska gå i likvidation.
När	domstolen	prövar	bolagets	När domstolen prövar bolagets
yrkande skall den ta särskild hänsyn				yrkande ska den ta särskild hänsyn
till de anställdas och borgenärernas				till de anställdas och borgenärernas
intressen. Inlösen får inte ske om				intressen.
bolagets eget kapital,			beräknat
enligt	14 §, efter	inlösen skulle

understiga hälften av det registre- rade aktiekapitalet.

25§17

I ett ärende enligt 12 eller 17 §		I ett ärende enligt 12 § ska dom-
ska	domstolen förelägga bolaget	stolen förelägga bolaget samt aktie-
samt	aktieägare och borgenärer	ägare och borgenärer som vill yttra
som vill yttra sig i ärendet att		sig i ärendet att komma in med ett
komma in med ett skriftligt yttran-		skriftligt yttrande	till domstolen
de till domstolen inom en viss tid.		inom en viss tid. Föreläggandet ska
Föreläggandet ska delges bolaget,		delges bolaget, om det kan ske på
om det kan ske på annat sätt än en-		annat sätt än enligt 38 och 47–51 §§
ligt 38 och 47–51 §§ delgivnings-		delgivningslagen	(2010:1932).
lagen (2010:1932). Domstolen ska		Domstolen ska kungöra före-
kungöra föreläggandet i Post- och		läggandet i Post- och Inrikes Tid-
Inrikes Tidningar minst en månad		ningar minst en månad före ut-
före utgången av den utsatta tiden.		gången av den utsatta tiden.
	45 §
Om bolaget har gått i likvidation		Om bolaget har gått i likvidation
på grund av bolagsstämmans beslut		på grund av bolagsstämmans beslut
eller, i de fall som avses i 17 § och		eller, i det fall som avses i 51 §

17Senaste lydelse 2010:1977.

51 § första stycket, på grund av domstols beslut, kan stämman sedan bolagets revisor har yttrat sig besluta att likvidationen skall upp- höra och bolagets verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om

1.det finns grund för tvångslik- vidation enligt 11 eller 12 §,

2.bolagets eget kapital, beräknat enligt 14 §, enligt revisorns yttrande inte uppgår till det registrerade aktiekapitalet, eller

3.utskiftning har ägt rum.

När bolagsstämman beslutar att likvidationen skall upphöra, skall den samtidigt välja styrelse.

Likvidatorn skall se till att be- slutet om att likvidationen skall upphöra och valet av styrelse genast anmäls för registrering i aktie- bolagsregistret. Beslutet får inte verkställas förrän det har registre- rats.

första	stycket, på grund av dom-	Prop. 2024/25:8
stols	beslut, kan stämman sedan	Bilaga 2
bolagets revisor har yttrat sig beslu-
ta att likvidationen ska upphöra och
bolagets verksamhet återupptas. Ett
sådant beslut får dock inte fattas,
om
1. det finns grund för tvångslik-
vidation enligt 11 eller 12 §, eller
2. utskiftning har ägt rum.
När	bolagsstämman beslutar att

likvidationen ska upphöra, ska den samtidigt välja styrelse.

Likvidatorn ska se till att beslutet om att likvidationen ska upphöra och valet av styrelse genast anmäls för registrering i aktiebolags- registret. Beslutet får inte verk- ställas förrän det har registrerats.

46§18

Om ett likvidationsbeslut som har	Om ett likvidationsbeslut som har
gått i verkställighet har blivit	gått i verkställighet har blivit
upphävt genom en domstols dom	upphävt genom en domstols dom
eller beslut som har vunnit laga	eller beslut som har vunnit laga
kraft, skall likvidatorn genast an-	kraft, ska likvidatorn genast anmäla
mäla detta för registrering i aktie-	detta för registrering i aktiebolags-
bolagsregistret samt, om det upp-	registret samt, om det upphävda
hävda likvidationsbeslutet är sådant	likvidationsbeslutet är sådant som
som avses i 11, 12, 17 eller 21 §,	avses i 11, 12 eller 21 §, kalla till
kalla till bolagsstämma för val av	bolagsstämma för val av styrelse.
styrelse.

27kap.

2 §19

Om den som har gjort en registreringsanmälan inte har följt vad som gäller om anmälan, ska Bolagsverket förelägga honom eller henne att yttra sig i frågan eller vidta rättelse inom viss tid. Detsamma gäller, om verket finner att det beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan

1.inte har tillkommit i behörig ordning,

2.till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen, eller

18	Senaste lydelse 2005:812.	161
19	Senaste lydelse 2022:990.	161

Om en styrelseledamot, verk- ställande direktör, särskild firma- tecknare, annan ställföreträdare för bolaget, revisor eller lekmanna- revisor har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldra- balken, fått näringsförbud eller har avregistrerats från folkbokföringen enligt 22 § folkbokföringslagen (1991:481), ska Bolagsverket stryka ställföreträdaren, revisorn eller lekmannarevisorn ur aktie- bolagsregistret. Detsamma gäller om godkännandet eller aukto- risationen för en revisor upphör att gälla eller om revisorn har fått ett tidsbegränsat förbud att utöva revi-

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

162

3.i något viktigare hänseende är otydligt eller vilseledande formulerat. Om det behövs för att säkerställa

	anmälarens eller den anmäldes
	identitet eller behörighet att före-
	träda bolaget, får Bolagsverket
	förelägga anmälaren eller den an-
	mälde att inställa sig personligen.
Om den som har gjort anmälan	Om ett föreläggande enligt första
inte följer ett föreläggande enligt	eller andra stycket inte följs, ska
första stycket, ska anmälan skrivas	anmälan skrivas av. En upplysning
av. En upplysning om detta ska tas	om detta ska tas in i föreläggandet.
in i föreläggandet.

tillfälle att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet.
Trots första–tredje styckena får	Trots första–fjärde styckena får
ett bolagsstämmobeslut registreras,	ett bolagsstämmobeslut registreras,
om det enligt 7 kap. 51 § första	om	det enligt 7 kap. 51 § första
stycket inte längre är möjligt att	stycket inte längre är möjligt att
föra talan mot beslutet. Detsamma	föra talan mot beslutet. Detsamma
gäller för sådana uppgifter i en	gäller för sådana uppgifter i en
fastställd rekonstruktionsplan som	fastställd rekonstruktionsplan		som
avses i 4 kap. 31 § lagen (2022:964)	avses i 4 kap. 31 § lagen (2022:964)
om företagsrekonstruktion, om rät-	om	företagsrekonstruktion,	om
tens beslut att fastställa planen har	rättens beslut att fastställa planen
fått laga kraft.	har fått laga kraft.
Avregistrering av obehöriga	Avregistrering av företrädare
företrädare

6§20

Om en styrelseledamot, verk- ställande direktör, särskild firma- tecknare, annan ställföreträdare för bolaget, revisor eller lekmanna- revisor har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräl- drabalken eller fått näringsförbud, ska Bolagsverket stryka ställföre- trädaren, revisorn eller lekmanna- revisorn ur aktiebolagsregistret. Detsamma gäller om godkännandet eller auktorisationen för en revisor upphör att gälla eller om revisorn har fått ett tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksamhet eller att underteckna revisionsberättelser.

20Senaste lydelse 2016:431.

sionsverksamhet eller att under- Prop. 2024/25:8

teckna revisionsberättelser.Bilaga 2 Avregistreringen ska ske omedelbart

1.vid beslut om konkurs,

2.vid beslut om tillfälligt näringsförbud, eller

3.om det i samband med ett beslut att avslå ansökan om fortsatt godkännande eller auktorisation av revisor, ett beslut att upphäva godkännande eller auktorisation av revisor eller ett beslut om tidsbegränsat förbud för en revisor att utöva revisionsverksamhet eller att underteckna revisionsberättelser har bestämts att beslutet ska gälla omedelbart.

I övrigt ska avregistrering ske när beslutet har fått laga kraft.

6 a §

Om det framgår att en uppgift i aktiebolagsregistret om bolagets ställföreträdare är oriktig, ska Bo- lagsverket stryka den oriktiga upp- giften ur registret. Innan avregi- strering sker ska bolaget ges tillfälle att yttra sig i frågan inom viss tid.

30kap.

1 §21

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

1.uppsåtligen bryter mot 1 kap. 7 eller 8 §,

2.uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra aktiebok eller hålla aktiebok tillgänglig,

3.uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8 kap. 18 § andra meningen, 20 § första stycket eller 21 § andra stycket, eller

4.uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 21 kap. 1, 3, 5 eller 10 §.

En värdepapperscentrals underlåtenhet att fullgöra de uppgifter som anges i 5 kap. 12 § andra stycket ska inte medföra ansvar enligt första stycket 2.

Till straff som anges i första	Till böter eller fängelse i högst
stycket döms också den som upp-	två år döms den som uppsåtligen
såtligen medverkar till ett beslut att	medverkar till ett beslut att utse en
utse en styrelseledamot, styr-	styrelseledamot, styrelsesuppleant,
elsesuppleant, verkställande direktör	verkställande	direktör	eller	vice
eller vice verkställande direktör i	verkställande direktör i strid med
strid med 8 kap. 12 eller 32 §, om	8 kap. 12 eller 32 §, om åtgärden är
åtgärden är ägnad att dölja vem	ägnad att dölja vem eller vilka som
eller vilka som utövar eller har	utövar eller har utövat den faktiska
utövat den faktiska ledningen av	ledningen av	bolaget. Detsamma
bolaget. Detsamma gäller den som	gäller den som uppsåtligen åtar sig
uppsåtligen åtar sig ett sådant	ett sådant uppdrag i		strid	med
uppdrag i strid med 8 kap. 12 eller	8 kap. 12 eller 32 §.
32 §.
21 Senaste lydelse 2016:60.				163

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Trots vad som sägs i 35 kap. 1 §	Trots vad som sägs i 35 kap. 1 §
brottsbalken får påföljd för brott	brottsbalken får påföljd för brott
enligt första stycket 4 mot 21 kap.	enligt första stycket 4 mot 21 kap.
1, 3 eller 5 § eller för brott enligt	1, 3 eller 5 § dömas ut, om den
tredje stycket dömas ut, om den	misstänkte har häktats eller fått del
misstänkte har häktats eller fått del	av åtal för brottet inom fem år från
av åtal för brottet inom fem år från	brottet.
brottet.

I de fall som avses i 9 kap. 41 § och 10 kap. 16 § ska det inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

31kap.

2 §22

Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltnings-

domstol:
1. beslut i ärenden enligt 7 kap.	1. beslut i ärenden enligt 7 kap.
17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 §	17 §, 9 kap. 9, 25, 26 eller 27 § eller
eller 10 kap. 22 §,	10 kap. 22 §,

2.beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 22 §,

3.beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 33 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,

4.beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 50 § eller 24 a kap. 28 §,

5.beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 45 b § andra stycket, 24 kap. 47 § andra stycket eller 24 a kap. 24 § andra stycket,

6.beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,

7. beslut enligt 27 kap. 6 § eller	7. beslut enligt 27 kap. 6, 6 a eller
6 a § att avregistrera en företrädare,	6 b § att avregistrera en företrädare,
en postadress eller en e-postadress,	en postadress eller en e-postadress,

8.beslut i ärenden enligt 28 kap. 5 § andra stycket,

9.beslut att förelägga eller döma ut vite enligt 30 kap. 3 §.

Ett beslut av Bolagsverket att vägra registrering av ett företagsnamn enligt 27 kap. 2 § överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.

Ett överklagande ska ges in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.För aktiebolag som har bildats före ikraftträdandet tillämpas 9 kap. 1 § i den nya lydelsen från och med den första årsstämman som hålls efter utgången av 2029. Fram till dess tillämpas i stället äldre bestämmelser.

3.De upphävda bestämmelserna i 25 kap. 13–20 a §§ gäller fortfarande om skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning har inträtt före den 1 juli 2025.

164	22 Senaste lydelse 2022:1647.

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:520) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:520) om värdepappers- marknaden

dels att 8 kap. 8 a §, 12 kap. 6 a §, 19 kap. 7 a § och 25 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 25 kap. 5 a §, av följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8kap.

8 a §1

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a §	Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen (2005:551) för	aktiebolagslagen (2005:551) för
styrelsen i ett publikt aktiebolag att	styrelsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-	årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även	ordning för sitt arbete gäller även
för styrelsen i ett värdepappers-	för styrelsen i ett värdepappers-
bolag som är ett privat aktiebolag.	bolag som är ett privat aktiebolag.
Detsamma gäller skyldigheten enligt	Detsamma gäller skyldigheten enligt
8 kap. 46 b § samma lag för styrel-	8 kap. 46 c § samma lag för styrel-
sen i ett publikt aktiebolag att i	sen i ett publikt aktiebolag att i
skriftliga instruktioner ange arbets-	skriftliga instruktioner ange arbets-
fördelningen mellan bolagsorganen.	fördelningen mellan bolagsorganen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

12kap.

6 a §2

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a §		Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen (2005:551) för sty-		aktiebolagslagen (2005:551) för sty-
relsen i ett publikt aktiebolag att		relsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-		årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även		ordning för sitt arbete gäller även
för styrelsen i en börs som är ett		för styrelsen i en börs som är ett
privat aktiebolag. Detsamma gäller		privat aktiebolag. Detsamma gäller
skyldigheten	enligt 8 kap. 46 b §	skyldigheten	enligt 8 kap. 46 c §
samma lag för styrelsen i ett publikt		samma lag för styrelsen i ett publikt
aktiebolag att i skriftliga instruk-		aktiebolag att i skriftliga instruk-
tioner ange	arbetsfördelningen	tioner ange	arbetsfördelningen
mellan bolagsorganen.		mellan bolagsorganen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

1	Senaste lydelse 2014:554.	165
2	Senaste lydelse 2014:554.	165

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

166

19kap.

7 a §3

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a §			Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen	(2005:551)	för	aktiebolagslagen	(2005:551)	för
styrelsen i ett publikt aktiebolag att			styrelsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-			årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även			ordning för sitt arbete gäller även
för styrelsen i en clearingorgani-			för styrelsen i en clearingorgani-
sation som är ett privat aktiebolag.			sation som är ett privat aktiebolag.
Detsamma gäller skyldigheten en-			Detsamma gäller skyldigheten en-
ligt 8 kap. 46 b §	samma lag	för	ligt 8 kap. 46 c §	samma lag	för
styrelsen i ett publikt aktiebolag att			styrelsen i ett publikt aktiebolag att
i skriftliga instruktioner ange arbets-			i skriftliga instruktioner ange arbets-
fördelningen mellan bolagsorga-			fördelningen mellan bolagsorga-
nen.			nen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

25kap. 5 §4

Finansinspektionen ska återkalla tillståndet för ett svenskt värdepappers- institut, en börs eller en svensk clearingorganisation om

1.företaget har fått tillståndet genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

2.företaget inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser,

3.företaget har förklarat sig avstå från tillståndet,

4.företaget under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller

5.när det är fråga om svenska aktiebolag som har beviljats tillstånd att driva en reglerad marknad eller clearingverksamhet, bolagets egna kapital understiger två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev känd för bolaget.

Om ett företags tillstånd ska återkallas på grund av sådana omständigheter som avses i första stycket 3–5, får Finansinspektionen, innan tillståndet återkallas, först pröva om det finns skäl att ingripa mot företaget enligt detta kapitel och, om det finns sådana skäl, besluta om ett ingripande.

I de fall som avses i första stycket 1, 2, 4 och 5 får i stället varning meddelas om det är tillräckligt.

Vid tillämpningen av första stycket 5 ska det egna kapitalet be- räknas enligt 25 kap. 14 § aktie- bolagslagen (2005:551).

Om ett värdepappersinstituts eller en börs tillstånd återkallas, ska Finansinspektionen underrätta Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten.

3Senaste lydelse 2014:554.

4Senaste lydelse 2020:1157. Ändringen innebär att fjärde stycket tas bort.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 a § lagen (2010:751) om betaltjänster ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 kap.

8 a §1

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

168	1 Senaste lydelse 2014:553.

Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (2010:2043)1 dels att 11 kap. 48 § ska upphöra att gälla,

dels att 11 kap. 7 a och 47 §§ ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11kap.

7 a §2

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a §	Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen (2005:551) för sty-	aktiebolagslagen (2005:551) för sty-
relsen i ett publikt aktiebolag att	relsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-	årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även	ordning för sitt arbete gäller även
för styrelsen i ett privat försäkrings-	för styrelsen i ett privat försäkrings-
aktiebolag. Detsamma gäller skyl-	aktiebolag. Detsamma gäller skyl-
digheten enligt 8 kap. 46 b § samma	digheten enligt 8 kap. 46 c § samma
lag för styrelsen i ett publikt aktie-	lag för styrelsen i ett publikt aktie-
bolag att i skriftliga instruktioner	bolag att i skriftliga instruktioner
ange arbetsfördelningen mellan bo-	ange arbetsfördelningen mellan bo-
lagsorganen.	lagsorganen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som

anges i denna paragraf.
	47 §
Utöver det	som föreskrivs i	Utöver det som föreskrivs i
25 kap. 11 § tredje stycket och 17 §		25 kap. 11 § tredje stycket aktiebo-
andra stycket	aktiebolagslagen	lagslagen (2005:551) ska en fråga
(2005:551) ska en fråga om likvida-		om likvidation enligt den parag-
tion enligt dessa paragrafer också		rafen också prövas efter anmälan
prövas efter anmälan av Finans-		av Finansinspektionen.
inspektionen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

2.Den upphävda 11 kap. 48 § gäller fortfarande om skyldighet att upp- rätta kontrollbalansräkning har inträtt före den 1 juli 2025.

1Senaste lydelse av 11 kap. 48 § 2020:400.

2 Senaste lydelse 2014:552.

169

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 a § lagen (2011:755) om elektroniska pengar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 kap.

9 a §1

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

170	1 Senaste lydelse 2014:551.

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 a § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8kap.

2 a §1

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a §		Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen (2005:551) för sty-		aktiebolagslagen (2005:551) för sty-
relsen i ett publikt aktiebolag att		relsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-		årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även		ordning för sitt arbete gäller även
för styrelsen i en AIF-förvaltare		för styrelsen i en AIF-förvaltare
som är ett privat aktiebolag. Det-		som är ett privat aktiebolag. Det-
samma gäller	skyldigheten enligt	samma	gäller	skyldigheten enligt
8 kap. 46 b § samma lag för styrel-		8 kap.	46 c §	samma lag för sty-
sen i ett publikt aktiebolag att i		relsen i ett publikt aktiebolag att i
skriftliga instruktioner ange arbets-		skriftliga instruktioner ange arbets-
fördelningen	mellan bolagsorga-	fördelningen		mellan bolagsorga-
nen.		nen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

1 Senaste lydelse 2014:550.

171

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:672) om ekonomiska för- eningar

dels att 6 kap. 13 §, 17 kap. 11 §, 19 kap. 3 och 9 §§, 22 kap. 1 § och 23 kap.

1 § samt rubriken närmast före 19 kap. 9 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 19 kap. 9 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

13 §

Vid en föreningsstämma får det beslutas att en fortsatt föreningsstämma ska hållas en senare dag.

Ett beslut i en fråga som avses i 10 § 1–3 ska skjutas upp till en fortsatt föreningsstämma om föreningsstämman beslutar om det eller om minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. En sådan föreningsstämma ska hållas tidigast fyra veckor och senast åtta veckor därefter. Beslutet får inte skjutas upp ytterligare.

Om ett beslut i en fråga som avses i 10 § 1 eller 2 ska skjutas upp till fortsatt föreningsstämma, ska styrelsen anmäla detta för regi- strering i föreningsregistret. Anmä- lan ska göras inom fyra veckor efter det att beslut om fortsatt för- eningsstämma fattades.

17 kap.

11 §

Bolagsverket ska besluta att en förening ska gå i likvidation, om


1. föreningen inte på föreskrivet			1. föreningen inte på föreskrivet
sätt har lämnat in en anmälan till			sätt har lämnat in en anmälan till
Bolagsverket om en sådan behörig			Bolagsverket om en sådan behörig
styrelse, särskild delgivningsmotta-			styrelse, särskild delgivningsmotta-
gare eller revisor som ska finnas			gare eller revisor som ska finnas
enligt denna lag,			enligt denna lag, eller
2. föreningen enligt 8 kap. 3 eller			2. föreningen inte enligt 8 kap. 3
16 §	årsredovisningslagen		eller 16 §	årsredovisningslagen
(1995:1554) är skyldig att själv-			(1995:1554) har kommit in med
mant lämna in årsredovisning och			årsredovisning och revisionsberättel-
revisionsberättelse och i förekom-			se och i förekommande fall kon-
mande fall koncernredovisning och			cernredovisning och		koncernrevi-
koncernrevisionsberättelse		till	sionsberättelse	till	Bolagsverket
Bolagsverket men inte har gjort det			inom elva månader från det att
inom elva månader från det att			räkenskapsåret gick ut.
räkenskapsåret gick ut, eller

174

3. Bolagsverket enligt 8 kap. 3		Prop. 2024/25:8
eller 16 § årsredovisningslagen har		Bilaga 2
förelagt föreningen att lämna in
årsredovisning, revisionsberättelse,
koncernredovisning	eller koncern-
revisionsberättelse	till verket men

föreningen inte har gjort det inom tre månader från det att den utsatta tiden gick ut.

Ett beslut om likvidation ska dock inte meddelas om likvidations- grunden har upphört under ärendets handläggning hos Bolagsverket.

En fråga om likvidation enligt första stycket ska prövas av Bolagsverket självmant eller på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, en verk- ställande direktör, en medlem, en innehavare av förlagsandelar, en borgenär eller, i ett sådant fall som avses i första stycket 1, någon annan vars rätt är beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen.

19 kap.

3 §

1.inte har tillkommit i behörig ordning,

2.till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna, eller

3.i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande.

	Om det behövs för att säkerställa
	anmälarens	eller	den anmäldes
	identitet eller behörighet att före-
	träda föreningen,		får	Bolagsverket
	förelägga anmälaren eller den an-
	mälde att inställa sig personligen.
Anmälan ska skrivas av om	Anmälan ska skrivas av om ett
anmälaren inte följer ett förelägg-	föreläggande	enligt		första eller
ande enligt första stycket. En upp-	andra stycket inte följs. En upp-
lysning om detta ska finnas med i	lysning om detta ska finnas med i
föreläggandet.	föreläggandet.

Bolagsverket ska vägra registrering, om det finns ett hinder mot registrering även efter det att anmälaren har haft tillfälle att yttra sig över hindret. Verket får dock ge anmälaren tillfälle att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet, om det finns skäl för det.

Avregistrering av en obehörig	Avregistrering av
ställföreträdare eller revisor	ställföreträdare eller revisor

9 §

Om en styrelseledamot, verk- ställande direktör, särskild firma- tecknare, någon annan ställföreträ-

Om en styrelseledamot, verk-
ställande direktör, särskild firma-
tecknare, någon annan ställföreträ-	175

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

176

dare för föreningen eller en revisor			dare för föreningen eller en revisor
har försatts i konkurs, fått förval-			har försatts i konkurs, fått förvaltare
tare enligt	11 kap.	7 § föräldra-	enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,
balken eller fått näringsförbud, ska			fått näringsförbud eller avregistre-
Bolagsverket stryka		ställföreträ-	rats från folkbokföringen enligt 22 §
daren eller revisorn ur föreningsre-			folkbokföringslagen (1991:481), ska
gistret. Detsamma gäller om aukto-			Bolagsverket stryka ställföreträda-
risationen	eller godkännandet för		ren eller revisorn ur föreningsre-
en revisor har upphört att gälla eller			gistret. Detsamma gäller om aukto-
om revisorn har fått ett tidsbe-			risationen eller godkännandet för
gränsat förbud att utöva revisions-			en revisor har upphört att gälla eller
verksamhet	eller att	underteckna	om revisorn har fått ett tidsbe-
revisionsberättelser.			gränsat förbud att utöva revisions-
			verksamhet eller att underteckna
			revisionsberättelser.

Avregistreringen ska göras omedelbart

1.vid beslut om konkurs,

2.vid beslut om tillfälligt näringsförbud, eller

3.om det i samband med något av följande beslut har bestämts att beslutet ska gälla omedelbart:

– ett beslut att avslå en ansökan om fortsatt auktorisation eller god- kännande av en revisor,

– ett beslut att upphäva auktorisation eller godkännande av en revisor, och

– ett beslut om tidsbegränsat förbud att utöva revisionsverksamhet eller att underteckna revisionsberättelser.

I övriga fall ska avregistrering göras när beslutet har fått laga kraft.

9 a §

Om det framgår att en uppgift i föreningsregistret om föreningens ställföreträdare är oriktig, ska Bo- lagsverket stryka den oriktiga upp- giften ur registret. Innan avregi- strering sker ska föreningen ges tillfälle att yttra sig i frågan inom viss tid.

22kap. 1 §

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

1. uppsåtligen eller av oaktsam-	1. uppsåtligen eller av oaktsam-
het inte för en medlemsförteckning	het inte för en medlemsförteckning
enligt 5 kap. 1–4 §§ eller inte håller	enligt 5 kap. 1–4 §§ eller inte håller
en sådan förteckning tillgänglig	en sådan förteckning tillgänglig
enligt 5 kap. 5 §,	enligt 5 kap. 5 §, eller
2. uppsåtligen eller av oaktsamhet	2. uppsåtligen eller av oaktsam-
bryter mot 7 kap. 18 § andra mening-	het bryter mot 7 kap. 18 § andra me-
en, 20 § första stycket eller 21 § andra	ningen, 20 § första stycket eller 21 §
stycket, eller	andra stycket.

3.uppsåtligen medverkar till ett beslut att utse en styrelseledamot,

styrelsesuppleant, verkställande direktör eller vice verkställande direktör i strid med 7 kap. 11 eller 32 §, om åtgärden är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen av föreningen.

Första stycket 3 gäller även den som uppsåtligen tar på sig ett så- dant uppdrag som avses i den punkten i strid med 7 kap. 11 eller 32 §.

Till böter eller fängelse i högst	Prop. 2024/25:8
två år döms den som uppsåtligen	Bilaga 2
medverkar till ett beslut att utse en
styrelseledamot, styrelsesuppleant,
verkställande direktör eller vice
verkställande direktör i strid med
7 kap. 11 eller 32 §, om åtgärden är
ägnad att dölja vem eller vilka som
utövar eller har utövat den faktiska
ledningen av föreningen.
Andra stycket gäller även den
som uppsåtligen tar på sig ett
sådant uppdrag i strid med 7 kap.
11 eller 32 §.

23kap. 1 §1

Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om verket har

1.prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till föreningsstämma,

2.prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelseledamot,

3.prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller entlediga en revisor,

4.beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,

5.prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en särskild granskare,

6.prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,

7.förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,

8.vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,

9.beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 41 b § andra stycket,

10.tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,

11.skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat registrering av något annat än ett företagsnamn,

12. avregistrerat någon enligt	12. avregistrerat någon enligt
19 kap. 9 §, eller	19 kap. 9 eller 9 a §, eller

13. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.

Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

1 Senaste lydelse 2022:1648.

177

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 18 § lagen (2018:1219) om försäkrings- distribution ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 18 §

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2025.

179

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)

Härigenom föreskrivs i fråga om handelsregisterlagen (1974:157) dels att 11, 13 och 21 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 15 b och 15 c §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	11 §
Har sökanden icke iakttagit vad		Om sökanden inte har följt det som
som är föreskrivet om ansökan eller		gäller för ansökan eller om det
finner	registreringsmyndigheten	finns något annat hinder mot regi-
annat hinder föreligga för bifall till		strering, ska Bolagsverket före-
ansökan, skall sökanden föreläggas		lägga sökanden att yttra sig eller
att inom viss tid avgiva yttrande		göra rättelse inom viss tid.
eller vidtaga rättelse.

Underlåter sökanden att efter- komma föreläggandet, skall ansö- kan avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i före- läggandet.

Om det behövs för att säkerställa sökandens identitet eller behörig- het att företräda den juridiska person som ansökan avser, får Bolagsverket förelägga honom eller henne att inställa sig personligen. Det som sägs om sökanden gäller även den som ansökan avser.

Om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs, ska ansökan skrivas av. En upplysning om detta ska finnas med i före- läggandet.

	13 §1
	Upphör en näringsidkare med sin	Om en näringsidkare upphör med
	verksamhet eller överlåts verk-	sin verksamhet eller om verksam-
	samheten eller sätts den under	heten överlåts eller går i likvida-
	likvidation eller ändras i annat fall	tion, eller om en registrerad uppgift
	en uppgift som har registrerats, ska	ändras i något annat fall, ska
	anmälan om det utan dröjsmål	ändringen utan dröjsmål anmälas
	göras till Bolagsverket.	till Bolagsverket.
182	1 Senaste lydelse 2018:1658.

Anmälan görs och handläggs i	En anmälan görs och handläggs
den ordning som gäller för ansökan	på samma sätt som en ansökan om
om registrering, om inte något	registrering, om inte något annat
annat följer av vad som sägs nedan	följer av denna paragraf eller av vad
i denna paragraf eller av vad	regeringen bestämmer.
regeringen bestämmer.
Har en enskild näringsidkare av-	Om en domstol har utsett en lik-
lidit, är den som har vård om boet	vidator i ett handelsbolag, är han
skyldig att göra anmälan med	eller hon anmälningsskyldig be-
anledning av dödsfallet. Har en	träffande bolaget. En bolagsman
delägare i ett handelsbolag avlidit,	som har lämnat bolaget har rätt att
ska övriga bolagsmän fullgöra an-	göra en anmälan om sin avgång.
mälningsskyldigheten. Om en dom-	Återkallelse av en prokura får an-
stol har utsett likvidator i ett han-	mälas av varje bolagsman som inte
delsbolag, är han eller hon anmäl-	är utesluten från rätten att företräda
ningsskyldig beträffande bolaget.	bolaget.
En bolagsman som har lämnat bola-
get har rätt att göra en anmälan om
sin avgång. Återkallelse av en pro-
kura får anmälas av varje bolagsman

som inte är utesluten från rätten att företräda bolaget.

Omfattar en överlåtelse av näringsverksamheten även företagsnamnet, ska anmälan om överlåtelsen göras av den nya innehavaren.

15 b §

Om en enskild näringsidkare, en bolagsman i ett enkelt bolag, eller en ställföreträdare för ett handels- bolag, en ideell förening eller ett trossamfund har avregistrerats från folkbokföringen enligt 19 eller 22 § folkbokföringslagen (1991:481), ska Bolagsverket omedelbart stryka honom eller henne ur handelsre- gistret.

15 c §

Om en uppgift i handelsregistret om en ställföreträdare för ett handelsbolag, en ideell förening eller ett trossamfund är oriktig, ska Bolagsverket stryka uppgiften ur registret.

Innan avregistrering sker ska handelsbolaget, föreningen eller trossamfundet ges tillfälle att yttra sig inom viss tid. Om det behövs för att säkerställa ställföreträdarens identitet eller behörighet att före- träda bolaget, föreningen eller

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

183

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

184

		trossamfundet,	får Bolagsverket
		förelägga ställföreträdaren att in-
		ställa sig personligen.
	21 §2
Registreringsmyndighetens beslut att		Bolagsverkets beslut att skriva av en
skriva av en ansökan eller anmälan		ansökan eller en anmälan om regi-
om registrering eller att vägra regis-		strering eller att vägra registrering
trering får överklagas till allmän		får överklagas till allmän förvalt-
förvaltningsdomstol.	Detsamma	ningsdomstol.	Detsamma gäller
gäller i fråga om beslut enligt 15 a		i fråga om beslut enligt 15 a, 15 b,
eller 17 §. Ett beslut av registre-		15 c eller 17 §. Ett beslut av Bo-
ringsmyndigheten att vägra regis-		lagsverket att vägra registrering av ett
trering av ett företagsnamn över-		företagsnamn överklagas dock till
klagas dock till Patent- och mark-		Patent- och marknadsdomstolen.
nadsdomstolen. Ett	överklagande	Ett överklagande ska ha kommit in
ska ha kommit in inom två månader		inom två månader från dagen för
från dagen för beslutet.		beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2Senaste lydelse 2018:1658.

Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs1 att 16 § lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
16 §
Om den som gjort anmälan för	Om den som har gjort en regi-
registrering inte har följt vad som	streringsanmälan inte har följt det
föreskrivits om anmälan eller om	som gäller för anmälan eller om det
det finns något annat hinder mot	finns något annat hinder mot
registrering på grund av denna lag	registrering på grund av denna lag
eller någon annan författning, skall	eller någon annan författning, ska
den som gjort anmälan föreläggas	Bolagsverket förelägga anmälaren
att inom viss tid avge yttrande eller	att yttra sig eller göra rättelse inom
vidta rättelse.	viss tid.
	Om det behövs för att säkerställa
	anmälarens	eller	den		anmäldes
	identitet eller behörighet att före-
	träda filialen, får			Bolagsverket
	förelägga anmälaren eller den an-
	mälde att inställa sig personligen.
Följs inte föreläggandet, skall	Om ett föreläggande enligt första
anmälan avskrivas. Underrättelse	eller andra stycket inte följs, ska
om att detta kan ske skall tas in i	anmälan skrivas av. En upplysning
föreläggandet.	om detta ska finnas med i före-
	läggandet.
Föreligger även efter det att	Om det även sedan anmälaren
yttrande har avgetts hinder mot	har yttrat sig finns hinder mot
registrering och har den som gjort	registrering	som	anmälaren har
anmälan haft tillfälle att yttra sig	haft tillfälle att yttra sig över, ska
över hindret, skall registrering	Bolagsverket	vägra		registrering.
vägras, om det inte finns anledning	Om det finns skäl för det får dock
att utfärda ett nytt föreläggande.	Bolagsverket	förelägga			anmälaren
	att yttra sig på nytt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

2019/1151.

185

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs i fråga om stiftelselagen (1994:1220)

dels att 2 kap. 10, 14 och 21 §§, 7 kap. 1 § och 11 kap. 2 och 4 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 5 kap. ska lyda ”Skadestånd och straff”,

dels att det närmast före 5 kap. 1 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Skadestånd”,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 4 kap. 17–20 §§ och 5 kap.

6 §, och närmast före 5 kap. 6 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

10 §

Den som inte avser att ta del i styrelsens verksamhet enligt denna lag får inte utses till styrelseleda- mot utan godtagbara skäl.

14 §

En styrelseledamot får inte hand-	En styrelseledamot får inte hand-
lägga frågor som rör avtal mellan	lägga en fråga om
honom och stiftelsen. Han får inte	1. avtal mellan styrelseledamoten
heller handlägga frågor om avtal	och stiftelsen,
mellan stiftelsen och tredje man,	2. avtal mellan stiftelsen och
om han i frågan har ett väsentligt	tredje man, om styrelseledamoten i
intresse som kan strida mot stiftel-	frågan har ett väsentligt intresse
sens. Med avtal jämställs annan	som kan strida mot stiftelsens in-
rättshandling samt rättegång eller	tresse, eller
annan talan.	3. avtal mellan stiftelsen och en
	juridisk person som styrelseleda-
	moten ensam eller tillsammans med
	någon annan får företräda.
	Med avtal enligt första stycket
	jämställs annan rättshandling och
	rättegång eller annan talan.
	Första stycket 3 gäller inte om
	stiftelsens motpart är ett företag i
	samma koncern, eller om det
	annars med hänsyn till stiftelsens
	ändamål och verksamhet finns sär-
	skilda skäl.

Är styrelsen enligt första stycket förhindrad att företräda stiftelsen, får tillsynsmyndigheten på styrelsens begäran förordna en god man att före- träda stiftelsen i styrelsens ställe.

186

21 §
Förvaltaren får inte handlägga frågor	Förvaltaren får inte handlägga en
som rör avtal mellan honom och	fråga om
stiftelsen. Förvaltaren får inte heller	1. avtal	mellan	förvaltaren	och
handlägga frågor om avtal mellan	stiftelsen,
stiftelsen och tredje man, om för-	2. avtal	mellan	stiftelsen	och
valtaren i frågan har ett väsentligt	tredje man, om förvaltaren i frågan
intresse som kan vara stridande mot	har ett väsentligt intresse som kan
stiftelsens. Med avtal jämställs rätte-	strida mot stiftelsens intresse, eller
gång eller annan talan.	3. avtal mellan stiftelsen och en
	juridisk person som förvaltaren en-
	sam eller tillsammans med någon
	annan får företräda.
	Med avtal enligt första stycket
	jämställs	rättegång eller annan
	talan.
	Första stycket 3 gäller inte om
	stiftelsens motpart är ett företag i

samma koncern, eller om det annars med hänsyn till stiftelsens ändamål och verksamhet finns sär- skilda skäl.

Första stycket tillämpas också på företrädare för förvaltaren.

4kap. 17 §

En revisor som är en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska vidta de åtgärder som anges i 18 och 19 §§, om revisorn finner att det kan misstänkas att en styrelseleda- mot eller en företrädare för för- valtaren inom ramen för stiftelsens verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestämmelser:

1.9 kap. 1, 3 och 9 §§, 10 kap. 1 och 3–5 §§ och 11 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ brottsbalken,

2.2, 4, 5 och 10 §§ skattebrotts- lagen (1971:69), och

3.3–5 §§ och, om brottet inte är ringa, 7 § lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott.

Revisorn ska även vidta de åt- gärder som anges i 18 och 19 §§, om revisorn finner att det kan

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

187

Prop. 2024/25:8	misstänkas att någon inom ramen
Bilaga 4	för stiftelsens verksamhet har gjort
	sig skyldig till brott enligt 10 kap.
	5 a–5 e §§ brottsbalken.
	Om revisorn finner att en miss-
	tanke av det slag som avses i första
	eller andra stycket bör föranleda
	att uppgifter lämnas enligt 4 kap. 3
	och 6 §§ lagen (2017:630) om åt-
	gärder mot penningtvätt och finans-
	iering av terrorism, ska dock åt-
	gärder enligt 18 och 19 §§ inte
	vidtas.
	18 §
	En revisor som omfattas av 17 §
	och som bedömer att det finns en
	sådan brottsmisstanke som avses i
	den paragrafen ska så snart som
	möjligt	underrätta				styrelsen		eller
	förvaltaren om sina iakttagelser.
	Någon		underrättelse				behöver
	dock inte lämnas om det kan antas
	att styrelsen eller förvaltaren inte
	skulle vidta några skadeförebygg-
	ande åtgärder med anledning av
	underrättelsen eller om en under-
	rättelse av något annat skäl fram-
	står som meningslös eller stridande
	mot syftet med underrättelseskyldig-
	heten.
	19 §
	Senast fyra veckor efter det att
	styrelsen		eller		förvaltaren			har
	underrättats			enligt		18 §	första
	stycket ska revisorn i en särskild
	handling till åklagare redogöra för
	misstanken och ange de omständig-
	heter som misstanken grundar sig
	på.
	Första stycket gäller inte om
	1. den ekonomiska skadan av det
	misstänkta brottet har ersatts och
	övriga		skadliga		verkningar			av
	gärningen har avhjälpts,
	2. det misstänkta brottet redan har
	anmälts	till		Polismyndigheten				eller
	åklagare, eller
	3. det misstänkta brottet är obe-

tydligt.

188

I de fall som avses i 18 § andra stycket ska revisorn, om anmälan om det misstänkta brottet inte redan har lämnats till Polismyndig- heten eller åklagare, så snart som möjligt lämna en sådan handling till åklagare som anges i första stycket.

20 §

När en handling har lämnats till åklagaren enligt 19 § ska revisorn genast pröva om revisorn ska avgå från sitt uppdrag.

5kap. Straff

6 §

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som medverkar till ett beslut att utse en styrelseledamot eller styrelsesuppleant i strid med 2 kap. 10 § andra stycket, om åt- gärden är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen av stiftelsen. Detsamma gäller den som tar på sig ett sådant uppdrag i strid med 2 kap. 10 § andra stycket.

7kap. 1 §

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

Styrelsen eller förvaltaren för en stiftelse som utövar näringsverk- samhet skall ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att värdet av stiftelsens tillgångar understiger summan av stiftelsens skulder. Samma skyldighet inträder om stiftelsen vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken befunnits sakna utmätningsbara tillgångar. Visar balansräkningen att värdet av tillgångarna understiger summan av skulderna, skall styrelsen eller för- valtaren ansöka hos tingsrätt om att stiftelsen försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot eller revisor.

189

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

190

en styrelseledamot eller revisor eller av tillsynsmyndigheten.

11kap. 2 §1

För en insamlingsstiftelse gäller följande bestämmelser i
1 kap.	(inledande bestämmelser): 4–5 b §§, 6 § första stycket						första
meningen och 9 §,
2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,
3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,
4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §				4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §
första–tredje och		femte	styckena,	första–tredje och	femte	styckena,
7 a–14 §§, 15 §		första	och andra	7 a–14 §§, 15 §	första	och	andra
styckena samt 16 §,				styckena samt 16–20 §§,
5 kap.	(skadestånd): 1–3 §§, 4 §			5 kap. (skadestånd och straff): 1–
första–tredje styckena samt 5 §,				3 §§, 4 § första–tredje styckena, 5 §
				och 6 §,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

9kap. (tillsyn m.m.): 1–9, 11 och 12 §§, samt

10kap. (registrering): samtliga bestämmelser.

En insamlingsstiftelses namn ska innehålla ordet insamlingsstiftelse.

En insamlingsstiftelse är upplöst om den har saknat tillgångar under en sammanhängande tid av två år.

4 §2

För en kollektivavtalsstiftelse gäller följande bestämmelser i

1 kap. (inledande bestämmelser): 4–5 b §§, 6 § första stycket första meningen och 9 §,

2 kap. (förvaltning): samtliga bestämmelser,

3 kap. (bokföring och årsredovisning m.m.): 1 §,

4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §	4 kap. (revision): 1–4 §§, 6 §, 7 §
första, andra och femte styckena samt	första, andra och femte styckena samt
7 a–16 §§,	7 a–20 §§,
5 kap. (skadestånd): 1–3 §§, 4 §	5 kap. (skadestånd och straff): 1–
första stycket 1–4, andra och tredje	3 §§, 4 § första stycket 1–4, andra
styckena och 5 §,	och tredje styckena, 5 § samt 6 §,

6 kap. (ändring m.m. av föreskrifter i ett stiftelseförordnande): samtliga bestämmelser,

7 kap. (likvidation och upplösning): samtliga bestämmelser,

8 kap. (stiftelsens företagsnamn): samtliga bestämmelser,

1Senaste lydelse 2018:1668.

2Senaste lydelse 2018:1668.

2. Ekonomiska föreningar Bestyrkta kopior av handlingarna

ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en månad efter det att föreningsstämman fastställde balansräkningen och resultaträk- ningen.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)

dels att 8 kap. 3, 4–6, 7–9 och 11 §§ och rubriken närmast före 8 kap.

5 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 8 kap. 3 d och 6 a §§, och närmast före 8 kap. 3 d § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2024:347

Föreslagen lydelse

8 kap.

3 §

1. Aktiebolag

Bestyrkta kopior av handlingarna ska ha kommit in till registrerings- myndigheten inom en månad efter det att bolagsstämman fastställde balansräkningen och resultaträkningen.

2. Ekonomiska föreningar Kopior av handlingarna ska håll-

192

På kopian av årsredovisningen ska en styrelseledamot eller den verk-	Prop. 2024/25:8
ställande direktören intyga att balansräkningen och resultaträkningen har	Bilaga 4
fastställts. Uppgift ska också lämnas om fastställelsedagen. Intyget ska
även innehålla föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst
eller förlust.

3.Handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare och grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång.

4.Stiftelser

Kopior av handlingarna ska ha kommit in till registreringsmyndigheten inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Beträffande kollektiv- avtalsstiftelser samt stiftelser som avses i 9 kap. 10 § första stycket stif- telselagen (1994:1220) gäller i stället att bestyrkta kopior ska hållas till- gängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räken- skapsårets utgång.

5. Övriga företag

Kopior av handlingarna ska hållas tillgängliga för alla som är intresse- rade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Bestyrkta kopior av handlingarna ska efter föreläggande av registreringsmyndighe- ten ges in dit. Ett föreläggande ska utfärdas när någon begär det. Större företag och moderföretag i större koncerner är skyldiga att ge in hand- lingarna till registreringsmyndigheten även om något föreläggande inte har meddelats. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång.

Med en bestyrkt kopia jämställs vid tillämpningen av denna lag ett elek- troniskt original.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
				Registrering i föreningsregistret
				3 d §
				Registreringsmyndigheten ska regist-
				rera årsredovisning och revisions-
				berättelse för ekonomiska förening-
				ar i föreningsregistret.
Lydelse enligt SFS 2024:347				Föreslagen lydelse
				4 §
När	årsredovisning,		revisionsbe-	När	årsredovisning, revisionsbe-
rättelse och		granskningsberättelse		rättelse och granskningsberättelse
för	aktiebolag, handelsbolag eller			för aktiebolag, handelsbolag, eko-
grupperingar		enligt	Europaparla-	nomiska föreningar eller grupp-
mentets och rådets förordning (EG)				eringar enligt		Europaparlamentets
nr 1082/2006 har getts in till regis-				och	rådets	förordning (EG)
treringsmyndigheten, ska myndig-				nr 1082/2006 har getts in till regi-
heten kungöra detta. Kungörandet				streringsmyndigheten, ska myndig-
				heten kungöra detta. Kungörandet
						193

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

194

ska ske i en tidning som mynd-	ska ske i en tidning som myndig-
igheten ger ut.	heten ger ut.

I fråga om aktiebolag ska en kungörelse vara på samma språk som registreringen i aktiebolagsregistret.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådant kungörande.

Förseningsavgifter		Förseningsavgifter
för aktiebolag
	5 §
Om ett aktiebolag inte ger in be-		Om ett aktiebolag, en ekonomisk
styrkta kopior av	årsredovisning,	förening eller en stiftelse inte ger in
revisionsberättelse	eller gransk-	årsredovisning, revisionsberättelse
ningsberättelse eller om årsredo-		eller granskningsberättelse på före-
visningen saknar sådant intyg som		skrivet sätt eller om årsredovis-
avses i 3 § första stycket, ska bola-		ningen saknar sådant intyg som
get betala förseningsavgift till		avses i 3 § första stycket, ska bo-
staten enligt 6 §.		laget, föreningen eller stiftelsen
		betala förseningsavgift till staten
		enligt 6 och 6 a §§.
Beslut om förseningsavgift fattas av registreringsmyndigheten.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse

6 §1

1Senaste lydelse 2005:918.

Om aktiebolaget, den ekonomiska föreningen eller stiftelsen inom den tid som avses i 6 eller 6 a § har gett in kopior av de handlingar som anges i 5 § men kopiorna inte är bestyrkta eller handlingarna på annat sätt har någon brist som lätt kan rättas till, får förseningsavgift tas ut endast om bolaget, förening- en eller stiftelsen har underrättats om bristen och fått tillfälle att av- hjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättel- sen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den post- adress som bolaget, föreningen eller stiftelsen senast har anmält hos registreringsmyndigheten eller på annat lämpligt sätt.

Om ett beslut om att aktiebolaget, den ekonomiska föreningen eller stiftelsen har försatts i konkurs har registrerats, får beslut om förse- ningsavgift inte meddelas.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

et, ska ytterligare en försenings- avgift betalas. Den nya avgiften ska uppgå till 15 000 kronor för privata aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser och till 30 000 kronor för publika aktiebolag.

7 §2

Om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas.

Om ett beslut om att bolaget har gått i likvidation har registrerats, får beslut om förseningsavgift inte meddelas när det gäller redovisning för tiden före likvidationsbeslutet.

8 §3

Om bolaget inom den tid som avses i 6 § har gett in kopior av de handlingar som anges i 5 § men kopiorna inte är bestyrkta eller handlingarna på annat sätt har någon brist som lätt kan avhjälpas, får registreringsmyndigheten med- dela beslut om förseningsavgift endast om bolaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i under- rättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den post- adress som bolaget senast har anmält hos registreringsmyndig- heten eller på annat lämpligt sätt.

196	2	Senaste lydelse 2001:934.
196	3	Senaste lydelse 2020:611.

					9 §			Prop. 2024/25:8
En förseningsavgift skall efterges,						En förseningsavgift ska efterskänk-		Bilaga 4
om underlåtenheten att ge in hand-						as, om underlåtenheten att ge in
lingen framstår som ursäktlig med						handlingen är ursäktlig med hän-
hänsyn till		omständigheter			som	syn till omständigheter som aktie-
bolaget inte har kunnat råda över.						bolaget, den ekonomiska förening-
Avgiften skall också efterges om						en eller stiftelsen inte har kunnat
det framstår som uppenbart oskä-						råda över. Avgiften ska också efter-
ligt att ta ut den.						skänkas om det är uppenbart oskä-
						ligt att ta ut den.
Bestämmelserna			om	eftergift		Registreringsmyndigheten	ska
skall beaktas även om något yrk-						pröva om förseningsavgiften	ska
ande om detta inte har framställts,						efterskänkas även om något yrk-
om det föranleds av vad som har						ande om det inte har framställts, om
förekommit i ärendet.						det föranleds av vad som har före-
						kommit i ärendet.
					11 §4
Ett beslut om förseningsavgift får						Ett beslut om förseningsavgift får
verkställas även om det inte har						verkställas även om det inte har fått
vunnit laga kraft.						laga kraft.
Om ett bolag har rätt att få tillba-						Om ett aktiebolag, en ekonomisk
ka	betalad	förseningsavgift			på	förening eller en stiftelse har rätt att
grund av en domstols beslut, ska						få tillbaka en betalad förseningsav-
ränta betalas på den återbetalade						gift på grund av en domstols beslut,
förseningsavgiften			från	och	med	ska ränta betalas på den återbetala-
månaden efter den då försenings-						de förseningsavgiften från och med
avgiften betalades in till och med						månaden efter den då försenings-
den	månad	då återbetalning			görs.	avgiften betalades in till och med
I fråga om räntans storlek tillämpas						den månad då återbetalning görs.
65 kap. 4 § tredje stycket skatteför-						I fråga om räntans storlek tillämpas
farandelagen (2011:1244).						65 kap. 4 § tredje stycket skatteför-
						farandelagen (2011:1244).

10kap. 1 §5

Beslut av registreringsmyndigheten	Beslut av registreringsmyndigheten
enligt denna lag får överklagas hos	enligt denna lag får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. I fråga	allmän förvaltningsdomstol. I fråga
om beslut som avses i 8 kap. 6, 9	om beslut som	avses	i 8 kap. 6,
och 13 §§ gäller att överklagande	6 a, 9 och 13 §§	gäller	att över-
skall ske inom två månader från	klagande ska ske inom två månader
dagen för beslutet.	från dagen för beslutet.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

4	Senaste lydelse 2011:1377.	197
5	Senaste lydelse 1999:1112.	197

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

1 §1

Bolagsverket är registreringsmyndighet för företag som omfattas av denna lag.

För andra företag som avses i denna lag än banker och hypoteksinstitut ska 8 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas, i stället för 2–8 §§ nedan, med följande avvikelser:

1.Vid tillämpningen av 8 kap. 3 § och 4 § första och tredje styckena årsredovisningslagen om offentliggörande ska kreditmarknadsföreningar omfattas av bestämmelserna för aktiebolag.

2. Vid tillämpningen av 8 kap.		2. Vid tillämpningen av 8 kap. 6
6 § årsredovisningslagen om förse-		och 6 a §§ årsredovisningslagen om
ningsavgifter ska kreditmarknads-		förseningsavgifter ska kreditmark-
företag och värdepappersbolag all-		nadsföretag och värdepappersbolag
tid anses som publika företag.		alltid anses som publika företag.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2.Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds när- mast efter den 31 december 2024.

1 Senaste lydelse 2011:764.

199

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)2

dels att nuvarande 27 kap. 6 a § ska betecknas 27 kap. 6 b §,

dels att 27 kap. 2 och 6 §§, 30 kap. 1 § och 31 kap. 2 § och rubriken närmast före 27 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 27 kap. 6 a § ska sättas närmast före 27 kap. 6 b §,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 27 kap. 2 a och 6 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

27 kap.

2 §3

	Om den som har gjort en registre-	Om den som har gjort en registre-
	ringsanmälan inte har följt vad som	ringsanmälan inte har följt det som
	gäller om anmälan, ska Bolags-	gäller om anmälan, ska Bolags-
	verket förelägga honom eller henne	verket förelägga anmälaren att yttra
	att yttra sig i frågan eller vidta rättel-	sig i frågan eller göra rättelse inom
	se inom viss tid. Detsamma gäller,	viss tid. Detsamma gäller, om ver-
	om verket finner att det beslut som	ket finner att det beslut som anmäls
	anmäls för registrering eller en	för registrering eller en handling
	handling som bifogas anmälan	som bifogas anmälan
	1. inte har tillkommit i behörig ordning,
	2. till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot
	bolagsordningen, eller
	3. i något viktigare hänseende är otydligt eller vilseledande formulerat.
		Om det behövs för att säkerställa
		anmälarens eller den anmäldes
		identitet eller behörighet att före-
		träda bolaget, får Bolagsverket
		förelägga anmälaren eller den an-
		mälde att inställa sig personligen.
	Om den som har gjort anmälan	Om ett föreläggande enligt första
	inte följer ett föreläggande enligt	eller andra stycket inte följs, ska
	första stycket, ska anmälan skrivas	anmälan skrivas av. En upplysning
	av. En upplysning om detta ska tas	om detta ska finnas med i förelägg-
	in i föreläggandet.	andet.
	Om det även sedan anmälaren har	Om det även sedan anmälaren har
	yttrat sig finns hinder för regi-	yttrat sig finns hinder för regi-
	strering som anmälaren har haft till-	strering som anmälaren har haft till-
	1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa
	aspekter av bolagsrätt, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2019/1151.
	2 Senaste lydelse av
	27 kap. 6 a § 2020:613
200	rubriken närmast före 27 kap. 6 a § 2020:613.
200	3 Senaste lydelse 2022:990.

fälle att yttra sig över, ska Bolags- verket vägra registrering. Om det finns skäl för det, får dock verket ge anmälaren tillfälle att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet.

fälle att yttra sig över, ska Bolags-	Prop. 2024/25:8
verket vägra registrering. Om det	Bilaga 4
finns skäl för det, får dock verket
förelägga anmälaren att yttra sig på
nytt innan beslut fattas i ärendet.

2 a §

Avregistrering av obehöriga				Avregistrering
företrädare				av en ställföreträdare eller revisor
			6 §4
Om en styrelseledamot, verkställ-				Bolagsverket ska stryka en styrelse-
ande direktör, särskild firmatecknare,				ledamot, en verkställande direktör,
annan	ställföreträdare		för bolaget,	en särskild firmatecknare, någon
revisor	eller	lekmannarevisor har		annan ställföreträdare för bolaget,
försatts i konkurs, fått förvaltare				en revisor eller en lekmannarevisor
enligt	11 kap.	7 § föräldrabalken		ur aktiebolagsregistret om ställ-
eller fått näringsförbud, ska Bo-				företrädaren, revisorn eller lek-
lagsverket stryka ställföreträdaren,				mannarevisorn har
revisorn eller lekmannarevisorn ur				– försatts i konkurs,
aktiebolagsregistret.			Detsamma	– fått förvaltare enligt 11 kap. 7 §
gäller om godkännandet eller aukto-				föräldrabalken,
risationen för en revisor upphör att				– fått näringsförbud, eller
gälla eller om revisorn har fått ett				– avregistrerats från folkbokför-
tidsbegränsat		förbud	att utöva	ingen enligt 19 eller 22 § folkbok-
revisionsverksamhet eller att under-				föringslagen (1991:481).
teckna revisionsberättelser.
4 Senaste lydelse 2016:431.				201

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

202

	Detsamma gäller om godkänn-
	andet eller auktorisationen för en
	revisor upphör att gälla eller om
	revisorn har fått ett tidsbegränsat
	förbud att utöva revisionsverksam-
	het eller att underteckna revisions-
	berättelser.
Avregistreringen ska ske omed-	Avregistreringen ska ske omed-
elbart	elbart
1. vid beslut om konkurs,	1. vid beslut om konkurs,
2. vid beslut om tillfälligt närings-	2. vid beslut om tillfälligt närings-
förbud, eller	förbud,
	3. vid avregistrering från folk-
	bokföringen, eller
3. om det i samband med ett	4. om det i samband med ett
beslut att avslå ansökan om fortsatt	beslut att avslå ansökan om fortsatt
godkännande eller auktorisation av	godkännande eller auktorisation av
revisor, ett beslut att upphäva god-	revisor, ett beslut att upphäva god-
kännande eller auktorisation av	kännande eller		auktorisation	av
revisor eller ett beslut om tidsbe-	revisor eller ett beslut om tidsbe-
gränsat förbud för en revisor att	gränsat förbud för en revisor att
utöva revisionsverksamhet eller att	utöva revisionsverksamhet eller att
underteckna revisionsberättelser har	underteckna revisionsberättelser har
bestämts att beslutet ska gälla ome-	bestämts att beslutet ska gälla ome-
delbart.	delbart.
I övrigt ska avregistrering ske när beslutet har fått laga kraft.
	6 a §
	Om en uppgift i aktiebolagsregist-
	ret om bolagets ställföreträdare är
	oriktig,	ska Bolagsverket stryka
	uppgiften ur registret.
	Innan	avregistrering sker		ska
	bolaget ges tillfälle att yttra sig inom
	viss tid. Om det behövs för att
	säkerställa ställföreträdarens iden-
	titet eller behörighet att företräda
	bolaget, får Bolagsverket förelägga
	ställföreträdaren		att inställa	sig
	personligen.

30kap. 1 §5

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

1.uppsåtligen bryter mot 1 kap. 7 eller 8 §,

2.uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra aktiebok eller hålla aktiebok tillgänglig,

3.uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8 kap. 18 § andra mening- en, 20 § första stycket eller 21 § andra stycket, eller

5Senaste lydelse 2016:60.

4. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 21 kap. 1, 3, 5 eller			Prop. 2024/25:8
10 §.			Bilaga 4
En värdepapperscentrals underlåtenhet att fullgöra de uppgifter som
anges i 5 kap. 12 § andra stycket ska inte medföra ansvar enligt första
stycket 2.
Till straff som anges i första	Till böter eller fängelse i högst
stycket döms också den som upp-	två år döms den som uppsåtligen
såtligen medverkar till ett beslut att	medverkar till ett beslut att utse en
utse en styrelseledamot, styr-	styrelseledamot, styrelsesuppleant,
elsesuppleant, verkställande direktör	verkställande	direktör eller vice
eller vice verkställande direktör i	verkställande direktör i strid med
strid med 8 kap. 12 eller 32 §, om	8 kap. 12 eller 32 §, om åtgärden är
åtgärden är ägnad att dölja vem	ägnad att dölja vem eller vilka som
eller vilka som utövar eller har	utövar eller har utövat den faktiska
utövat den faktiska ledningen av	ledningen av	bolaget. Detsamma
bolaget. Detsamma gäller den som	gäller den som uppsåtligen tar på
uppsåtligen åtar sig ett sådant	sig ett sådant uppdrag i strid med
uppdrag i strid med 8 kap. 12 eller	8 kap. 12 eller 32 §.
32 §.
Trots vad som sägs i 35 kap. 1 §	Trots det som sägs i 35 kap. 1 §
brottsbalken får påföljd för brott	brottsbalken får påföljd för brott
enligt första stycket 4 mot 21 kap.	enligt första stycket 4 mot 21 kap.
1, 3 eller 5 § eller för brott enligt	1, 3 eller 5 § dömas ut, om den
tredje stycket dömas ut, om den	misstänkte har häktats eller fått del
misstänkte har häktats eller fått del	av åtal för brottet inom fem år från
av åtal för brottet inom fem år från	brottet.
brottet.

I de fall som avses i 9 kap. 41 § och 10 kap. 16 § ska det inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.

31kap. 2 §6

Följande beslut av Bolagsverket får överklagas till allmän förvaltnings- domstol:

1.beslut i ärenden enligt 7 kap. 17 §, 9 kap. 9, 9 a, 25, 26 eller 27 § eller 10 kap. 22 §,

2.beslut i tillståndsärenden enligt 8 kap. 9 §, 30 § eller 37 § andra stycket, 9 kap. 15 §, 20 kap. 23 §, 23 kap. 20 eller 33 §, 24 kap. 22 § eller 24 a kap. 22 §,

3.beslut enligt 23 kap. 27 eller 35 §, 24 kap. 29 § eller 24 a kap. 33 § att förklara att frågan om fusion, delning eller ombildning har fallit,

4.beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 23 kap. 46 §, 24 kap. 50 § eller 24 a kap. 28 §,

5.beslut om betalningsskyldighet enligt 23 kap. 45 b § andra stycket, 24 kap. 47 § andra stycket eller 24 a kap. 24 § andra stycket,

6.beslut enligt 27 kap. 2 § att skriva av en anmälan om registrering eller vägra registrering i andra fall än det som anges i andra stycket,

6 Senaste lydelse 2022:1647.

203

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2018:672) om ekonomiska för- eningar

dels att 6 kap. 13 §, 17 kap. 11 §, 19 kap. 3 och 9 §§, 22 kap. 1 § och 23 kap.

1 § och rubriken närmast före 19 kap. 9 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 19 kap. 9 a §, av följande lydelse.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap. 13 §

Vid en föreningsstämma får det beslutas att en fortsatt föreningsstämma ska hållas en senare dag.

17kap. 11 §

Bolagsverket ska besluta att en förening ska gå i likvidation, om

1. föreningen inte på föreskrivet	1. föreningen inte på föreskrivet
sätt har lämnat in en anmälan till	sätt har lämnat in en anmälan till
Bolagsverket om en sådan behörig	Bolagsverket om en sådan behörig
styrelse, särskild delgivningsmotta-	styrelse, särskild delgivningsmotta-
gare eller revisor som ska finnas	gare eller revisor som ska finnas
enligt denna lag,	enligt denna lag, eller
2. föreningen enligt 8 kap. 3 eller 16 §	2. föreningen inte enligt 8 kap. 3
årsredovisningslagen (1995:1554) är	eller 16	§	årsredovisningslagen
skyldig att självmant lämna in års-	(1995:1554) har kommit in med års-
redovisning och revisionsberättelse	redovisning och revisionsberättelse
och i förekommande fall koncern-	och i förekommande fall koncern-
redovisning och koncernrevisions-	redovisning och koncernrevisions-
berättelse till Bolagsverket men inte	berättelse	till	Bolagsverket inom
har gjort det inom elva månader från	elva månader från det att räken-
det att räkenskapsåret gick ut, eller	skapsåret gick ut.
3. Bolagsverket enligt 8 kap. 3
eller 16 § årsredovisningslagen har

205

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

förelagt föreningen att lämna in årsredovisning, revisionsberättelse, koncernredovisning eller koncern- revisionsberättelse till verket men föreningen inte har gjort det inom tre månader från det att den utsatta tiden gick ut.

Ett beslut om likvidation ska dock inte meddelas om likvidations- grunden har upphört under ärendets handläggning hos Bolagsverket.

19kap. 3 §

1.inte har tillkommit i behörig ordning,

2.till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot stadgarna, eller

3.i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande formu- lering.

Anmälan ska skrivas av om anmälaren inte följer ett förelägg- ande enligt första stycket. En upp- lysning om detta ska finnas med i föreläggandet.

Om det behövs för att säkerställa anmälarens eller den anmäldes identitet eller behörighet att före- träda föreningen, får Bolagsverket förelägga anmälaren eller den an- mälde att inställa sig personligen.

Anmälan ska skrivas av om ett föreläggande enligt första eller andra stycket inte följs. En upp- lysning om detta ska finnas med i föreläggandet.

Bolagsverket ska vägra registrer- ing, om det finns hinder mot re- gistrering även efter det att an- mälaren har haft tillfälle att yttra sig över hindret. Verket får dock förelägga anmälaren att yttra sig på nytt innan beslut fattas i ärendet, om det finns skäl för det.

206

Avregistrering av en obehörig	Avregistrering av en
ställföreträdare eller revisor	ställföreträdare eller revisor
	9 §

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

Om en styrelseledamot, verkställ- ande direktör, särskild firmateck- nare, någon annan ställföreträdare för föreningen eller en revisor har försatts i konkurs, fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken eller fått näringsförbud, ska Bolagsverket stryka ställföreträda- ren eller revisorn ur föreningsre- gistret. Detsamma gäller om aukto- risationen eller godkännandet för en revisor har upphört att gälla eller om revisorn har fått ett tidsbe- gränsat förbud att utöva revisions- verksamhet eller att underteckna revisionsberättelser.

Bolagsverket ska stryka en styrelse- ledamot, en verkställande direktör, en särskild firmatecknare, någon annan ställföreträdare för förening- en eller en revisor ur förenings- registret om ställföreträdaren eller revisorn har

–försatts i konkurs,

–fått förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

–fått näringsförbud, eller

–avregistrerats från folkbok- föringen enligt 19 eller 22 § folkbok- föringslagen (1991:481).

	Detsamma gäller om auktorisa-
	tionen eller godkännandet för en
	revisor har upphört att gälla eller
	om revisorn har fått ett tidsbegrän-
	sat förbud att utöva revisions-
	verksamhet eller att underteckna
	revisionsberättelser.
Avregistreringen ska göras ome-	Avregistreringen ska göras ome-
delbart	delbart
1. vid beslut om konkurs,	1. vid beslut om konkurs,
2. vid beslut om tillfälligt närings-	2. vid beslut om tillfälligt närings-
förbud, eller	förbud,
	3. vid avregistrering från folk-
	bokföringen, eller
3. om det i samband med något	4. om det i samband med något
av följande beslut har bestämts att	av följande beslut har bestämts att
beslutet ska gälla omedelbart:	beslutet ska gälla omedelbart:
– ett beslut att avslå en ansökan	– ett beslut att avslå en ansökan
om fortsatt auktorisation eller god-	om fortsatt auktorisation eller god-
kännande av en revisor,	kännande av en revisor,
– ett beslut att upphäva auktori-	– ett beslut att upphäva auktori-
sation eller godkännande av en	sation eller godkännande av en
revisor, och	revisor, och
– ett beslut om tidsbegränsat för-	– ett beslut om tidsbegränsat för-
bud att utöva revisionsverksamhet	bud att utöva revisionsverksamhet
eller att underteckna revisions-	eller att underteckna revisions-
berättelser.	berättelser.

I övriga fall ska avregistrering göras när beslutet har fått laga kraft.

207

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

208

9 a §

Om en uppgift i föreningsregistret om föreningens ställföreträdare är oriktig, ska Bolagsverket stryka uppgiften ur registret.

22kap. 1 §1

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som
1. uppsåtligen eller av oaktsam-		1. uppsåtligen eller av oaktsam-
het inte för en medlemsförteckning		het inte för en medlemsförteckning
enligt 5 kap. 1–4 §§ eller inte håller		enligt 5 kap. 1–4 §§ eller inte håller
en sådan förteckning tillgänglig		en	sådan	förteckning		tillgänglig
enligt 5 kap. 5 §,		enligt 5 kap. 5 §, eller
2. uppsåtligen eller av oaktsamhet		2. uppsåtligen eller av oaktsam-
bryter mot 7 kap. 18 § andra mening-		het	bryter	mot	7 kap.	18 §	andra
en, 20 § första stycket eller 21 § andra		meningen,		20 §	första stycket		eller
stycket, eller		21 § andra stycket.
3. uppsåtligen medverkar till ett
beslut att utse en styrelseledamot,
styrelsesuppleant,	verkställande
direktör eller vice	verkställande

direktör i strid med 7 kap. 11 eller 32 §, om åtgärden är ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska led- ningen av föreningen.

Första stycket 3 gäller även den som uppsåtligen tar på sig ett så- dant uppdrag som avses i den punkten i strid med 7 kap. 11 eller 32 §.

1Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort

23kap. 1 §2

Bolagsverkets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, om verket har

1.prövat en ansökan enligt 6 kap. 16 § om att kalla till föreningsstämma,

2.prövat en ansökan enligt 7 kap. 16 § om att utse en ersättare för en styrelseledamot,

3.prövat en ansökan enligt 8 kap. 9, 10, 29, 30 eller 31 § om att utse eller entlediga en revisor,

4.beslutat enligt 8 kap. 17 § första stycket att en förening ska ha en revisor som är auktoriserad eller godkänd revisor eller utsett en viss revisor enligt 8 kap. 17 § andra stycket,

5.prövat en ansökan enligt 9 kap. 2 eller 3 § om att utse en särskild granskare,

6.prövat ett tillståndsärende enligt 7 kap. 8, 30 eller 38 §, 8 kap. 11, 14 eller 22 §, 15 kap. 1 § 2 eller 16 kap. 18 §,

7.förklarat enligt 16 kap. 26 § att en fusion har fallit,

8.vägrat att utfärda ett intyg enligt 16 kap. 42 §,

9.beslutat om betalningsskyldighet enligt 16 kap. 41 b § andra stycket,

10.tagit bort en förening ur föreningsregistret enligt 18 kap. 8 §,

11.skrivit av en anmälan om registrering enligt 19 kap. 3 § eller vägrat

registrering av något annat än ett företagsnamn,

12. avregistrerat någon enligt	12. avregistrerat någon enligt
19 kap. 9 §, eller	19 kap. 9 eller 9 a §, eller

13. förelagt eller dömt ut vite enligt 22 kap. 3 §.

Ett överklagande ska ha kommit in till Bolagsverket inom två månader från dagen för beslutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2025.

2.Bestämmelserna i 6 kap. 13 § och 17 kap. 11 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2024.

2Senaste lydelse 2022:1648.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 4

209

	Prop. 2024/25:8	Lagrådets yttrande
	Bilaga 5	Lagrådets yttrande
	Bilaga 5
		Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-06-27
		Närvarande: F.d. justitieråden Annika Brickman och Sten Andersson
		samt justitierådet Ulrik von Essen
		Bolag och brott
		Enligt en lagrådsremiss den 13 juni 2024 har regeringen (Justitiedeparte-
		mentet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
		1. lag om ändring i brottsbalken,
		2. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),
		3. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
		4. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
		5. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
		6. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut
		och värdepappersbolag,
		7. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
		8. lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
		Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga
		Jonas Belfrage och Malcolm Clark.
		Förslagen föranleder följande yttrande.
		Allmänt
		De förslag som läggs fram i lagrådsremissen syftar till att förebygga och
		bekämpa brott som begås i eller genom företag. Förslagen framstår i
		huvudsak som ändamålsenliga och väl genomarbetade och ger enbart
		anledning till ett mindre antal invändningar från Lagrådets sida (se vidare
		under följande rubriker).
		Lagrådet noterar att en del av lagrådsremissens förslag till ändringar i
		befintlig lagtext inte syftar till några förändringar i sak utan enbart synes
		ha tillkommit i en strävan att modernisera lagtexten. Lagrådet vill
		understryka vikten av att också sådana ändringar sker först efter noggrann
		eftertanke och med angivande av att förändringen är av enbart redaktionell
		natur. Lagrådet behandlar ett par – enligt Lagrådets mening olämpliga –
		redaktionella förändringar i anslutning till 8 kap. 9 § förslaget till lag om
		ändring i årsredovisningslagen och 27 kap. 6 § förslaget till lag om ändring
		i aktiebolagslagen.
		Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen
		11 §
		I paragrafen ges Bolagsverket möjlighet att under vissa förutsättningar
	210	förelägga en enskild att inställa sig personligen. Det Lagrådet anför i
	210

yttrandet över 27 kap. 2 § förslaget till ändring i aktiebolagslagen gäller även denna paragraf.

15 b och 15 c §§

Paragraferna innehåller bestämmelser om strykning av uppgifter i handelsregistret.

I den föreslagna 15 b § behandlas den situationen att Skatteverket har strukit en person ur folkbokföringen med stöd av 19 eller 22 § folkbok- föringslagen (1991:481), dvs. därför att personen har avlidit eller död- förklarats (19 §) eller har befunnits vara registrerad under falsk identitet (22 §). Om den aktuella personen är registrerad som enskild näringsidkare, bolagsman i ett enkelt bolag eller som ställföreträdare för ett handelsbolag, en ideell förening eller ett trossamfund, ska, enligt förslaget, Bolagsverket omedelbart stryka honom eller henne ur handelsregistret.

I den föreslagna 15 c § åläggs Bolagsverket en mera allmän skyldighet att stryka oriktiga uppgifter om en ställföreträdare för ett handelsbolag, en ideell förening eller ett trossamfund.

I båda paragraferna används begreppet ”ställföreträdare”. Enligt Lagrådets mening är det inte alldeles klart hur detta ska tillämpas på den som är bolagsman i ett handelsbolag. Utgångspunkten i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag är visserligen att varje bolagsman är behörig att företräda bolaget (31 §) och alltså är bolagets ställföreträdare. Bolagsmännen kan emellertid avtala om annat. En bolagsman som till följd av bolagsavtalet saknar firmateckningsrätt kan knappast betecknas som ställföreträdare och han eller hon lär inte heller, i vart fall inte om begränsningen i firmateckningsrätten har antecknats i handelsregistret enligt 4 § handelsregisterlagen, kunna binda bolaget. Vid lagrådsföre- dragningen har upplysts att avsikten är att 15 b § ska tillämpas på varje bolagsman, oavsett om denne äger företräda bolaget eller ej, medan 15 c § är avsedd att tillämpas enbart på bolagsmän som har behörighet att före- träda bolaget. Lagrådet konstaterar dock att denna skillnad inte kommer till uttryck i lagtexten. Användningen av begreppet ”ställföreträdare för ett handelsbolag” i de båda paragraferna behöver därför övervägas närmare.

Lagrådet har ingen invändning mot förslaget i 15 b § om att en enskild näringsidkare eller en ställföreträdare för en ideell förening eller ett trossamfund ska strykas ur handelsregistret när det har beslutats att han eller hon ska avregistreras ur folkbokföringen med stöd av 19 eller 22 § folkbokföringslagen. Detsamma gäller – med det förbehåll som har gjorts ovan angående innebörden i begreppet ställföreträdare – förslaget i 15 b § att ställföreträdare för handelsbolag ska strykas ur registret när företrä- daren har befunnits ha falsk identitet samt förslaget i 15 c § om strykning av oriktiga uppgifter.

Enligt Lagrådets mening finns det däremot anledning att ifrågasätta förslaget i 15 b § att en ställföreträdare för ett handelsbolag ska strykas ur handelsregistret när han eller hon har avregistrerats ur folkbokföringen såsom avliden eller dödförklarad. Det gäller i synnerhet om avsikten med förslaget är att uppgifter om avlidna bolagsmän överhuvudtaget inte ska förekomma i handelsregistret.

Till skillnad från registreringen av ställföreträdare i exempelvis aktie- bolagsregistret tillgodoser registreringen av bolagsmän i handelsregistret

Prop. 2024/25:8 Bilaga 5

211

Prop. 2024/25:8 Bilaga 5

212

inte bara omvärldens intresse av att veta vem som är den juridiska perso- nens ställföreträdare. Redan uppgiften om vem som är bolagsman har från tredje mans perspektiv ett stort intresse, eftersom varje bolagsman svarar solidariskt för bolagets förpliktelser (se 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag). Frågan om en bolagsmans död ska föranleda att han eller hon omedelbart stryks ur handelsregistret måste därför bedömas med beaktande av vilka rättsverkningar som dödsfallet får för bolaget, dödsboet och tredje man.

Om en bolagsman i ett handelsbolag avlider, ska handelsbolaget, som huvudregel, genast träda i likvidation (se 2 kap. 26 § lagen om handels- bolag och enkla bolag). Likvidationstillstånd inträder dock inte omedelbart utan först efter beslut av bolagsmännen. Dessutom kan bolagsmännen ha avtalat om annat, t.ex. att verksamheten vid en bolagsmans död ska drivas vidare med dödsboet som bolagsman. Ett sådant avtal torde också kunna träffas mellan den avlidnes dödsbo och övriga bolagsmän. Om likvidation beslutas, kan det dröja innan likvidationsförfarandet avslutas och fram till dess torde dödsboet kunna utöva den avlidna bolagsmannens förvalt- ningsrätt (låt vara med särskilda begränsningar avseende dödsboets representation, se 2 kap. 31 § tredje stycket lagen, 1980:1102, om handels- bolag och enkla bolag). Det är därmed möjligt att handelsbolaget drivs vidare under kortare eller längre tid efter dödsfallet och att den avlidna bolagsmannens rättigheter och skyldigheter inte förändras på annat sätt än att de övergår på dödsboet.

Det nu sagda innebär att en omedelbar strykning av en avliden bolags- man ur handelsregistret leder till att för tredje man värdefull information försvinner. Det får visserligen antas att även strukna uppgifter kommer att finnas kvar hos Bolagsverket under en tid och att de då kommer att kunna tas fram på begäran. Själva handelsregistret kommer emellertid genom strykningen att få ett vilseledande innehåll.

Det är uppenbart att samma olämpliga effekter uppkommer även om bestämmelsen i 15 b § begränsas till att gälla sådana bolagsmän i handels- bolag som är ställföreträdare för bolaget. Lagrådet anser därför att försla- get inte bör genomföras i denna del. Det bör övervägas om handelsregistret i stället, sedan en bolagsman avlidit, bör tillföras en uppgift om att bolags- mannen är avliden.

I 15 c § andra stycket ges Bolagsverket möjlighet att inför en strykning ur handelsregistret förelägga en enskild att inställa sig personligen. Det som Lagrådet anför i anslutning till den motsvarande bestämmelsen i 27 kap. 6 a § förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen gäller även denna paragraf.

Förslag till lag om ändring i lagen om utländska filialer m.m.

16 §

I paragrafen ges Bolagsverket möjlighet att under vissa förutsättningar förelägga en enskild att inställa sig personligen. Det Lagrådet anför i anslutning till 27 kap. 2 § förslaget till ändring i aktiebolagslagen gäller även denna paragraf.

Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen	Prop. 2024/25:8
2 kap. 14 och 21 §§	Bilaga 5
2 kap. 14 och 21 §§
Paragraferna innehåller bestämmelser om jäv för styrelseledamöter i stif-
telser med egen förvaltning respektive förvaltare i stiftelser med anknuten
förvaltning.
Genom förslagen tillförs paragraferna bestämmelser om ställföre-
trädarjäv. Med ställföreträdarjäv avses att styrelseledamoten respektive
förvaltaren anses jävig vid handläggning av en fråga om avtal eller annan
rättshandling mellan stiftelsen och en juridisk person som styrelseleda-
moten respektive förvaltaren får företräda. Liknande bestämmelser finns
sedan tidigare i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar.
Under remissbehandlingen av utredningens motsvarande förslag har
uppmärksammats att bestämmelser av detta slag kan ge upphov till
praktiska problem i vissa situationer då det finns en anknytning mellan
stiftelsen och en annan juridisk person. Ett exempel är att stiftaren har
förordnat att stiftelsens medel ska användas till nytta för en ideell förening
som samtidigt har getts rätt att utse ledamöter i stiftelsens styrelse. I den
mån detta leder till att samma personer sitter i såväl stiftelsens som
föreningens styrelser kommer stiftelsen styrelse inte att kunna besluta om
bidrag till föreningen.
I lagrådsremissen har utredningens förslag om ställföreträdarjäv därför
kompletterats med ett undantag; jäv ska inte föreligga om det ”med hänsyn
till stiftelsens ändamål och verksamhet finns särskilda skäl”.
Enligt Lagrådets mening har denna undantagsregel fått en olämplig
utformning.
En bestämmelse om jäv för en ställföreträdare för en juridisk person
innebär en inskränkning i företrädarens befogenhet att rättshandla å den
juridiska personens vägnar. Om ställföreträdaren har överskridit sin befo-
genhet, gäller inte rättshandlingen mot den juridiska personen om den mot
vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten
överskreds (se, såvitt gäller stiftelser, 2 kap. 17 och 24 §§). Det är mot den
bakgrunden viktigt att en jävsbestämmelse är utformad så att det så klart
som möjligt framgår när jäv föreligger och den ingångna rättshandlingen
därmed kan angripas. I annat fall kommer det under långt tid framåt att
råda en besvärande osäkerhet om huruvida ett ingånget avtal kan ogiltig-
förklaras eller en gjord utbetalning krävas åter.
En bestämmelse om att jäv inte föreligger om det finns särskilda skäl
tillgodoser inte detta behov av klarhet. Lagregler om ”särskilda skäl" kan
förvisso vara ändamålsenliga när en domstol eller annan myndighet ska
göra en avvägning eller annan bedömning inom ramen för ett mål eller
ärende. De passar däremot avsevärt sämre som ett led i civilrättsliga be-
stämmelser, avsedda att tillämpas av enskilda i anslutning till åter-
kommande rättshandlingar.
Vad gäller de nu aktuella förslagen konstaterar Lagrådet att bedöm-
ningen av om ”särskilda skäl” föreligger eller ej kan bli mycket svår att
göra. En felbedömning i detta avseende kan få till följd att rättshandlingen
sedermera förklaras ogiltig och den kan också leda till att stiftelsens
styrelse eller förvaltare blir skadeståndsskyldig (jfr 5 kap. 1 §). En särskild
komplikation, för det fall att det i efterhand konstateras att ”särskilda skäl”	213
	213

Prop. 2024/25:8 Bilaga 5

inte förelåg och att ställföreträdaren alltså var jävig, är att det också blir svårare att bedöma om motparten insåg eller borde ha insett att ställ- företrädaren var jävig (jfr 2 kap. 17 och 24 §§).

Lagrådet anser därför att förslaget om undantag vid ”särskilda skäl” inte bör läggas till grund för lagstiftning. Samtidigt synes något slag av undantag vara nödvändigt för att undvika de praktiska problem som har uppmärksammats under remissbehandlingen. Frågan om hur bestämmel- serna om ställföreträdarjäv i stiftelselagen bör utformas bör därför beredas vidare. Lagrådet noterar att Skatteverket under remissbehandlingen har lagt fram ett förslag till en mera konkret undantagsregel. Såvitt Lagrådet kan bedöma skulle det förslaget kunna utgöra utgångspunkten för ytter- ligare beredning och remissbehandling av frågan.

4 kap. 17 §

Av paragrafen följer att en revisor som är en auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag under vissa förutsättningar ska underrätta styrelsen respektive förvaltaren samt åklagare om det finns misstanke om att en styrelseledamot eller en företrädare för förvaltaren inom ramen för stiftelsens verksamhet har gjort sig skyldig till vissa brott.

Bestämmelsen utgör ett undantag från den tystnadsplikt som annars gäller för revisorer. Det är därmed av stor vikt att det inte råder något tvivel om bestämmelsens innebörd.

Iförfattningskommentaren (s. 91) anges att med ”företrädare för förval- taren” avses den som ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda förvaltaren i dennes egna angelägenheter. Enligt Lagrådets mening är det inte helt klart vilken krets som innefattas i uttrycket före- trädare för förvaltaren. Detta bör klargöras i det fortsatta lagstiftnings- arbetet.

Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen

8 kap. 3 d §

Sedan tidigare gäller enligt 8 kap. 3 c § att Bolagsverket ska registrera års- redovisningar och revisionsberättelser för aktiebolag i aktiebolags- registret. Av den föreslagna 8 kap. 3 d § följer att Bolagsverket på motsva- rande sätt ska registrera årsredovisningar och revisionsberättelser för eko- nomiska föreningar i föreningsregistret.

I lagrådsremissen, liksom i utredningsbetänkandet, föreslås att alla eko- nomiska föreningar ska vara skyldiga att ge in årsredovisning och revi- sionsberättelse till Bolagsverket. När det gäller registreringen av dessa handlingar i föreningsregistret konstaterar Lagrådet dock att något sådant förslag inte lämnas i betänkandet och att frågan om behovet av en sådan registrering inte utvecklas i lagrådsremissen (jfr s. 56 f.). Enligt Lagrådets mening bör i det fortsatta lagstiftningsarbetet klargöras varför denna registrering ska ske, dvs. vad regleringen fyller för funktion.

214

8 kap. 5 §

Paragrafen behandlar förseningsavgifter för de aktiebolag som inte har gett in årsredovisning m.m. i tid. Genom förslaget utvidgas tillämpnings- området till att omfatta också ekonomiska föreningar och stiftelser.

I paragrafen har också skjutits in orden ”på föreskrivet sätt”. I författ- ningskommentaren anges att de inskjutna orden utgör ett förtydligande.

Lagrådet konstaterar att tillägget av ”på föreskrivet sätt” kan förstås så att förseningsavgifter ska kunna debiteras inte endast när de aktuella hand- lingarna överhuvudtaget inte har getts in utan också när det har före- kommit formella brister vid ingivningen. Vilka formella brister som skulle kunna föranleda förseningsavgifter framstår emellertid som oklart. I förar- betena till de ursprungliga bestämmelserna om förseningsavgifter anges – på ett av allt att döma uttömmande sätt – vilka brister i en ingiven handling som ska kunna leda till att en förseningsavgift beslutas (se prop. 1994/95:67 s. 44); vad som då avsågs kommer också till uttryck i den nu- varande lagtexten. Den nu föreslagna ändringen kan därför uppfattas som en ändring i sak.

Vid lagrådsföredragningen har emellertid upplysts att uttrycket ”på före- skrivet sätt” inte syftar på andra föreskrifter än de som anges i 8 kap. 3 §. I så fall bör, enligt Lagrådets mening, orden ”på föreskrivet sätt” bytas ut mot ”enligt 3 §”.

8 kap. 9 §

I paragrafen, i dess nuvarande lydelse, anges att en förseningsavgift ska efterges, om underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till omständigheter som bolaget inte har kunnat råda över. En förseningsavgift ska också efterges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den. Genom förslaget anpassas paragrafen till det förhållandet att försenings- avgifter framledes ska kunna debiteras även ekonomiska föreningar och stiftelser. I samband med det föreslås, utan någon motivering, att uttrycken ”efterges” byts ut mot ”efterskänkas”.

Lagrådet har mycket svårt att förstå värdet av den sistnämnda föränd- ringen. Begreppen ”efterge” och ”eftergift” är vedertagna och används i ett stort antal lagar och andra författningar, också i lagförslag som har lämnats till Lagrådet under det senaste året. Även begreppet ”efterskänka” förekommer men endast i ett begränsat antal förordningar och någon enstaka lag. Begreppet ”efterskänka” för närmast tanken till sådant efter- givande som sker ex gratia. Det passar därmed mindre bra när det är fråga om att, såsom i förevarande lag, avgränsa de fall där lagstiftaren anser att betalningsskyldighet överhuvudtaget inte ska komma i fråga.

Lagrådet föreslår alltså att begreppet ”efterges” behålls.

Prop. 2024/25:8 Bilaga 5

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

27 kap. 2 §

I paragrafen finns bestämmelser om Bolagsverkets handläggning av regis- treringsärenden. I andra stycket anges att Bolagsverket, om det behövs för att säkerställa anmälarens eller den anmäldes identitet eller behörighet att

företräda bolaget, får förelägga anmälaren eller den anmälde att ”inställa

215

Prop. 2024/25:8 Bilaga 5

216

sig personligen”. Om ett sådant föreläggande inte följs eller ett ingivet yttrande inte är godtagbart, ska – enligt tredje och fjärde styckena – anmälan skrivas av respektive registrering vägras.

I författningskommentaren (s. 102) anges att som utgångspunkt ska personen infinna sig fysiskt på plats men att deltagande på distans kan användas i undantagsfall och då i regel genom ljud- och bildöverföring (videokonferens).

Den föreslagna bestämmelsen syftar inte till att i en mer allmän mening se till att ärendet blir tillräckligt utrett utan har karaktär av kontrollfunktion där ett föreläggande att medverka utgör ett åliggande för enskild. Ett krav att delta i en videokonferens kan då inte grundas på 9 § andra stycket och 23 § förvaltningslagen (2017:900), utan kräver stöd i författning.

Enligt Lagrådets mening kan uttrycket ”inställa sig personligen” inte utan vidare anses innefatta att en person medverkar på distans genom ljud- och bildöverföring. Ska Bolagsverket ges möjlighet att förelägga en enskild att medverka på detta sätt bör det uttryckligen framgå av lagtexten.

Motsvarande bestämmelser om personlig inställelse föreslås även i 11 § förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen, 16 § förslaget till lag om ändring i lagen om utländska filialer m.m. samt 19 kap. 3 § förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar. Det ovan sagda gäller också dessa paragrafer.

27 kap. 6 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om avregistrering av bl.a. styrelse- ledamöter. Förslaget innebär att sådan avregistrering ska ske även när den registrerade personen har avregistrerats från folkbokföringen enligt 19 eller 22 § folkbokföringslagen. Lagrådet har inget att invända mot försla- get i sak. Lagförslaget innebär emellertid också omfattande redaktionella förändringar i paragrafen. Förändringarna gör paragrafen mera tungläst. Enligt Lagrådets mening bör paragrafens ordalydelse inte ändras på annat sätt än vad som är nödvändigt för att åstadkomma den eftersträvade sakliga förändringen.

27 kap. 6 a §

Genom den föreslagna paragrafen införs en skyldighet för Bolagsverket att stryka oriktiga uppgifter om ställföreträdare. Lagrådet har ingen in- vändning mot förslaget. Det kan dock finnas skäl att i författnings- kommentaren ytterligare utveckla vad som i detta sammanhang avses med ställföreträdare. Såvitt Lagrådet förstår innefattar begreppet, förutom sty- relseledamöter, verkställande direktör, likvidatorer, styrelsesuppleanter, vice verkställande direktörer och likvidatorssuppleanter, även särskilda firmatecknare (jfr 8 kap. 37 §) men däremot inte särskilda delgivnings- mottagare (se 8 kap. 40 §).

Enligt förslaget ska bolaget ges tillfälle att yttra sig innan Bolagsverket beslutar att stryka en uppgift. Vad som sägs i författningskommentaren kan uppfattas så att om bolaget inte svarar på Bolagsverkets föreläggande så ska uppgiften strykas. Lagrådet utgår från att detta inte är avsikten. Vid en tillämpning av förevarande paragraf är situationen en annan än när Bolagsverket överväger att vägra registrering enligt 27 kap. 2 §. Vid tillämpningen av 2 § utgör sökandens passivitet grund för Bolagsverket att

vägra registrering, vilket är rimligt med hänsyn till att det får anses	Prop. 2024/25:8
ankomma på en sökande att visa att förutsättningarna för registrering före-	Bilaga 5
ligger. Vid en tillämpning av 6 a § – där utredningsbördan primärt ligger
på Bolagsverket – kan bolagets passivitet däremot knappast tillmätas
någon självständig betydelse. Bolagsverket måste alltså, innan den stryker
en registrerad uppgift, ha tillgång till utredning som ger tillfredsställande
stöd för att uppgiften är oriktig.
I paragrafens andra stycke finns också en bestämmelse som ger Bolags-
verket möjlighet att förelägga en ställföreträdare för ett bolag att inställa
sig personligen. I författningskommentaren till bestämmelsen anges, på
samma sätt som i författningskommentaren till 27 kap. 2 § att personen i
undantagsfall ska kunna delta på distans genom videokonferens. Det som
Lagrådet har anfört i anslutning till förslaget i 2 § om inställelse genom
videokonferens gäller även denna paragraf (liksom de motsvarande försla-
gen om personlig inställelse i 15 c § förslaget till lag om ändring i handels-
registerlagen och 19 kap. 9 a § förslaget till lag om ändring i lagen om
ekonomiska föreningar).

Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar

19 kap. 3 och 9 a §§

I paragraferna ges Bolagsverket möjlighet att under vissa förutsättningar förelägga en enskild att inställa sig personligen. Det Lagrådet har anfört i anslutning till 27 kap. 2 och 6 a §§ förslaget till lag om ändring i aktie- bolagslagen gäller även dessa paragrafer.

19 kap. 9 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om avregistrering av bland annat styrelseledamöter från föreningsregistret. En motsvarande bestämmelse finns i 27 kap. 6 § aktiebolagslagen. Vad Lagrådet har uttalat i anslutning till den paragrafen gäller även förslaget i förevarande paragraf.

217

1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		4
2	Lagtext	..............................................................................................	5
	2.1	Förslag till lag om ändring i brottsbalken...........................	5

	ekonomiska föreningar ..................................................	110
Bilaga 1	Sammanfattning av förslagen i betänkandet Bolag
	och brott – några åtgärder mot oseriösa företag
	(SOU 2023:34) ..............................................................	115
Bilaga 2	Betänkandets lagförslag.................................................	125
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna ..............................	180
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag..........................................	181
Bilaga 5	Lagrådets yttrande .........................................................	210
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 2024 ....		218

	utländska filialer m.m.......................................................	10
2.5	Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) .......	11

		ekonomiska föreningar .....................................................	30
3	Ärendet och dess beredning ............................................................		36
4	Brottslighet i företag är ett allvarligt och växande problem............		37
5	Kontrollerna av Bolagsverkets register skärps................................		38
	5.1	Brottslighet begås genom utnyttjande av
		Bolagsverkets register ......................................................	38

		om företrädare i registren .................................................	43
6	Straffet för brott mot målvaktsförbudet skärps ...............................		47
7	Det straffrättsliga skyddet mot företagskapningar stärks ................		49
8	Förseningsavgifterna höjs ...............................................................		55
9	En stärkt kontroll av ekonomiska föreningars
	årsredovisningar..............................................................................		57
	9.1	Alla ekonomiska föreningar ska vara skyldiga att ge
		in sin årsredovisning till Bolagsverket .............................	57
	9.2	Sanktionssystemet vid förseningar ...................................	60
10	Skyddet mot brottslighet i stiftelser stärks ......................................		63
	10.1	Allmänt om stiftelser ........................................................	63
	10.2	Ställföreträdarjäv ska gälla i stiftelser ..............................	64

10.4	Stiftelser som inte ger in årsredovisning i tid ska	Prop. 2024/25:8
	betala förseningsavgift.....................................................	68

		stiftelser ...........................................................................	70
	10.6	Målvaktsförbud ska införas i stiftelser ............................	71
11	Revisionsplikt för små aktiebolag ..................................................		73
12	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................		76
13	Konsekvenser .................................................................................		77
	13.1	Kontrollerna av Bolagsverkets register ...........................	77
	13.2	Skärpt straff för brott mot målvaktsförbudet ...................	79
	13.3	Kriminalisering av företagskapningar .............................	79
	13.4	En höjning av förseningsavgifterna för aktiebolag ..........	80

	föreningar och förseningsavgifter....................................	81
13.6	Stärkt skydd mot brottslighet i stiftelser ..........................	84
14 Författningskommentar ..................................................................		86
14.1	Förslaget till lag om ändring i brottsbalken .....................	86

eller 17 §. Ett beslut av registrerings-	15 b, 16 b eller 17 §. Ett beslut av re-
myndigheten att vägra registrering	gistreringsmyndigheten		att vägra
av ett företagsnamn överklagas dock	registrering av ett	företagsnamn
till Patent- och marknadsdomstolen.	överklagas dock till Patent- och
Ett överklagande ska ha kommit in	marknadsdomstolen.	Ett	överkla-
inom två månader från dagen för	gande ska ha kommit in inom två
beslutet.	månader från dagen för beslutet.

3. en uppgift om huruvida det finns	3. en uppgift om huruvida det finns
skälig anledning att anta att någon	skälig anledning att anta att någon
enligt aktiebolagslagen (2005:551)	enligt aktiebolagslagen (2005:551)
eller lagen (2018:672) om ekono-	eller lagen (2018:672) om ekono-
miska föreningar är skyldig att åter-	miska föreningar är skyldig att åter-
lämna olaglig vinstutdelning eller	lämna olaglig vinstutdelning eller
annan olaglig utbetalning eller att	annan olaglig utbetalning eller att
enligt dessa lagar eller lagen	enligt dessa lagar eller lagen
(1980:1102) om handelsbolag och	(1980:1102) om handelsbolag och
enkla bolag utge skadestånd till ett	enkla bolag utge skadestånd till ett
aktiebolag, en ekonomisk förening	aktiebolag, en ekonomisk förening
eller ett handelsbolag,	eller ett handelsbolag, och
4. en uppgift i förekommande fall
om vid vilken tidpunkt skyldighet
enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen
att upprätta en kontrollbalansräk-
ning kan antas ha inträtt, om denna
tidpunkt kan klarläggas, och
5. en uppgift om vilket bokfö-	4. en uppgift om vilket bokfö-
ringssystem en gäldenär som är eller	ringssystem en gäldenär som är eller
under det senaste året före konkurs-	under det senaste året före konkurs-
ansökan har varit bokföringsskyldig	ansökan har varit bokföringsskyldig
har tillämpat och hur bokförings-	har tillämpat och hur bokförings-
skyldigheten har fullgjorts.	skyldigheten har fullgjorts.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
3 a §1
Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a §	Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
aktiebolagslagen (2005:551) för sty-	aktiebolagslagen (2005:551) för sty-
relsen i ett publikt aktiebolag att	relsen i ett publikt aktiebolag att
årligen fastställa en skriftlig arbets-	årligen fastställa en skriftlig arbets-
ordning för sitt arbete gäller även	ordning för sitt arbete gäller även
för styrelsen i ett privat aktiebolag	för styrelsen i ett privat aktiebolag
som ägnar sig åt verksamhet som är	som ägnar sig åt verksamhet som är
registrerad enligt 2 §. Detta gäller	registrerad enligt 2 §. Detta gäller
dock inte i fråga om bolag vars	dock inte i fråga om bolag vars
styrelse har endast en ledamot.	styrelse har endast en ledamot.
Skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §	Skyldigheten enligt 8 kap. 46 c §
aktiebolagslagen för styrelsen i ett	aktiebolagslagen för styrelsen i ett
publikt aktiebolag att i skriftliga	publikt aktiebolag att i skriftliga
instruktioner ange arbetsfördelning-	instruktioner ange arbetsfördelning-
en mellan bolagsorganen gäller även	en mellan bolagsorganen gäller även
för styrelsen i ett privat aktiebolag	för styrelsen i ett privat aktiebolag
som ägnar sig åt verksamhet som är	som ägnar sig åt verksamhet som är
registrerad enligt 2 §	registrerad enligt 2 §

och oförenligt med den inre mark-	Prop. 2024/25:8
naden.	Bilaga 2