Utgiftsområde 3

Skatt, tull och exekution

1

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Utgiftsområde 3 – Skatt, tull och exekution

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................................................. 3
2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ..................................................................... 5
2.1 Utgiftsområdets omfattning................................................................................. 5
2.2 Utgiftsutveckling.................................................................................................... 5
2.3 Mål för utgiftsområdet.......................................................................................... 6
2.4 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder......................................... 6
2.5 Resultatredovisning ............................................................................................... 7
  2.5.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn .......................... 7
  2.5.2 Bidra till ett välfungerande samhälle................................................... 11
  2.5.3 Motverka brottslighet............................................................................ 15
2.6 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ................................................... 18
  2.6.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn ........................ 18
  2.6.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag ... 19
  2.6.3 Motverka brottslighet............................................................................ 19
2.7 Politikens inriktning ............................................................................................ 20
  2.7.1 Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn ........................ 20
  2.7.2 Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag ... 20
  2.7.3 Motverka brottslighet............................................................................ 21
2.8 Budgetförslag........................................................................................................ 21
  2.8.1 1:1 Skatteverket...................................................................................... 21
  2.8.2 1:2 Tullverket ......................................................................................... 24
  2.8.3 1:3 Kronofogdemyndigheten............................................................... 26

2

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2025 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt tabell 1.1.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp  
Tusental kronor    
Anslag    
   
1:1 Skatteverket 9 184 087
     
1:2 Tullverket   3 174 486
   
1:3 Kronofogdemyndigheten 2 453 825
   
Summa anslag inom utgiftsområdet 14 812 398

3

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

2Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

2.1Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar huvuduppgifterna att besluta om och ta in skatter, tullar och avgifter. Nära knutet till och starkt integrerat med huvuduppgifterna finns verksamheter som folkbokföring, id-kort, gränsskydd och verkställighet av betalningsanspråk. Inom skatte-, tull- och exekutionsområdet ingår också att förebygga och motverka brott. Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är förvaltningsmyndigheter inom respektive område.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

  Utfall          
  2023 Budget 20241 Prognos 2024 Förslag 2025 Beräknat 2026 Beräknat 2027
1:1 Skatteverket 8 597 8 659 8 612 9 184 9 295 9 318
             
1:2 Tullverket 2 640 2 890 2 902 3 174 3 301 3 409
             
1:3 Kronofogdemyndigheten 2 202 2 223 2 245 2 454 2 605 2 766
Äldreanslag            
             
2024 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda            
1957   3 540 3 516      
Totalt för utgiftsområde 03 Skatt, tull och            
exekution 13 438 17 311 17 275 14 812 15 201 15 493
             

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen 2025–2027 för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

  2025 2026 2027
Anvisat 20241 16 854 16 854 16 854
Pris- och löneomräkning2 467 780 1 046
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder -2 509 -2 434 -2 407
varav BP253 629 792 917
Överföring till/från andra utgiftsområden   0 0
       
Övrigt      
       
Ny utgiftsram 14 812 15 201 15 493
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Utgiftsområdet sammanlagda utgifter uppgick 2023 till ca 13,4 miljarder kronor. Prognosen för utfallet 2024 är ca 3,8 miljarder kronor högre utgifter än föregående år. Ökningen av utgifterna beror på beslutade förstärkningar till Skatteverket, Tullverket och anslaget för kompensation till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget. Anslaget för det senare blir äldre-

5

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

anslag 2025 vilket innebär att föreslagen anslagsnivå för utgiftsområdet 2025 är

ca 3,5 miljarder kronor lägre än vad som budgeterades för 2024. Samtidigt föreslås att myndigheternas förvaltningsanslag inom utgiftsområdet ökas med ca 1 miljard kronor jämfört med vad som budgeterats för 2024. Ökningen beror i huvudsak på föreslagna och aviserade åtgärder i denna budgetproposition och pris- och löneomräkning.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag samt motverka brottslighet (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SkU1, rskr. 2017/18:78).

2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Till stöd för resultatbedömningen är bl.a. respektive myndighets årsredovisning samt utvärderingar, rapporter och Riksrevisionens iakttagelser. Antalet resultatindikatorer och bedömningsgrunder har begränsats för att det ska bli tydligare vilka som är centrala för resultatbedömningen. Resultatindikatorer och bedömningsgrunder som beskriver resultatet för verksamhet som bidrar till att målet för utgiftsområdet uppnås är

totalt inbetalda skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp,

uppbördsförlustens storlek,

analyser inför bedömningen 2025 av skattefelets storlek och utveckling,

folkbokföringsfelets storlek och utveckling,

fastställda fordringar och skuldsanering,

myndigheternas rankning och resultat i kvalitets- och anseendemätningar,

samhällsnytta beräknad utifrån beslag av narkotika och dopningsmedel, alkohol- och tobaksbeslag,

vapenbeslag, och

utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott.

Resultatindikatorn om skattefelet har förändrats eftersom regeringen sedan 2023 har ändrat kravet till att Skatteverket ska bedöma skattefelet vart fjärde år i stället för varje år. Däremellan redovisas resultatet av genomförda analyser för att utöka underlaget för kommande bedömningar av skattefelet i årsredovisningen för 2025. Resultatindikatorn om vapenbeslag är ny och bedöms vara en central indikator för uppföljningen av Tullverkets verksamhet.

6

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

2.5Resultatredovisning

2.5.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Tabell 2.3 Totalt inbetalade skatter, tullar, avgifter och indrivna belopp

Miljarder kronor

  2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Inbetalda skatter och                
avgifter till Skatteverket,                
brutto 1 936,2 1 992,7 2 089,2 2 116,4 2 073,2 2 264,4 2 409,2 2 489,9
                 
Inbetalda skatter och                
avgifter till Skatteverket,                
netto1 1 172,9 1 188,7 1 261,4 1 256,3 1 190,0 1 382,5 1 472,2 1 454,2
Inbetalda tullar, skatter och                
avgifter till Tullverket2 6,8 7,0 7,8 7,7 7,1 8,2 10,8 19,3
Indrivet belopp av                
Kronofogdemyndigheten 10,6 11,6 11,9 12,6 11,8 12,6 14,7 14,9
                 
Totalt inbetalda skatter,                
tullar, avgifter och indrivet                
belopp, brutto 1 953,6 2 011,3 2 108,9 2 136,7 2 092,1 2 285,2 2 434,7 2 524,1
                 

1I nettot avgår utbetalning av kommunalskattemedel och kompensation för mervärdesskatt till kommuner och regioner.

2Inbetald uppbörd som Tullverket redovisar mot inkomsttitel.

Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Under 2023 ökade inbetalda skatter och avgifter till Skatteverket med ca 3 procent jämfört med 2022, vilket motsvarar ca 81 miljarder kronor. Fördelningen av inbetalda skatter framgår av diagram 2.1. Efter utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. var nettouppbörden dock 1,2 procent lägre än 2022. Förändringen i inbetalda skatter berodde främst på förändringar av skatteregler, löner, priser och konjunkturläge. Alla skatteslag ökade förutom punktskatter där ändrat administrativt förfarande för alkoholskatt vid import av etylalkohol vid Skatteverket och Tullverket förklarar utfallet. Skatteverket har återbetalat alkoholskatt som motsvarar en positiv post i Tullverkets räkenskaper. Alkoholskatten var alltså oförändrad jämfört med föregående år. Vid årsskiftet uppgick de tillfälliga anstånden med skatteinbetalningar till 43,3 miljarder kronor jämfört med 34,1 miljarder kronor vid förra årsskiftet.

7

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Diagram 2.1 Inbetalda skatter fördelat på skatteslag

Övriga skatter

4,3%

Mervärdesskatt,

netto

19,9%Fysiska personers inkomstskatt

36,2%

Arbetsgivaravgifter

27,5%Juridiska personers

inkomstskatt

12,2%

Källa: Skatteverket.

De tullar, skatter och avgifter som betalades in till Tullverket ökade under 2023 med ca 86 procent jämfört med föregående år. Orsaken till ökningen kan hänföras till ovan nämnda inbetalningar av alkoholskatt som var ca 10 miljarder kronor. Tullmedel var det största avgiftsslaget men minskade 2023 beroende på att det totala importvärdet minskade. Minskningen av importvärdet har flera orsaker. Den allmänna prisökningen som var den huvudsakliga orsaken till förra årets ökning har nu börjat stanna av. Samtidigt har den höga inflationen bidragit till minskad köpkraft, och konsumtionen har minskat. Omvärldsläget påverkar också, inte minst Rysslands invasionskrig i Ukraina. I det sammanhanget kan nämnas att importen från Ryssland har minskat med ca 90 procent, vilket är den högsta siffran inom EU. Kina, Norge och USA stod tillsammans för ca 85 procent av det totala importvärdet. De största varugrupperna var textilvaror, animaliska produkter och maskiner och stod tillsammans för drygt hälften av de debiterade tullmedlen.

Tullverket har en viktig roll i arbetet med att säkerställa kontrollen av och efterlevnaden av EU:s sanktioner, framför allt mot Ryssland och Belarus. Under 2023 intensifierades arbetet och exporten till dessa länder minskade drastiskt. Samtidigt ökade exporten till länder i Rysslands närhet, vilket tyder på att det finns aktörer som försöker kringgå sanktionerna. Med anledning av det ökade Tullverkets fysiska kontroller i den utgående trafiken, och över 200 exportsändningar har stoppats sedan sanktionerna infördes. Indrivet belopp av Kronofogdemyndigheten ökade med

1,4 procent jämfört med 2022. Av det indrivna beloppet hänfördes 7,3 miljarder kronor till statliga fordringsägare samt till kommuner och regioner, en minskning med 243 miljoner kronor. Till enskilda borgenärer drevs det in 7,5 miljarder kronor, det högsta beloppet någonsin och en ökning med 386 miljoner kronor jämfört med 2022. Egna inbetalningar från gäldenärer och löneutmätning utgör den största andelen av indrivet belopp. Två av tre skuldsatta var män.

Befarade förluster kopplat till de tillfälliga anstånden med inbetalning av skatt bidrar till uppbördsförlusterna

Uppbördsförlusten är den andel av fastställda skatter respektive tullar och avgifter som inte har betalats till Skatteverket respektive Tullverket.

8

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Tabell 2.4 Uppbördsförluster och preskriberat belopp        
Procent                  
    2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Andel fastställda skatter och avgifter                
som inte betalats till Skatteverket 0,24 0,29 0,23 0,24 0,48 0,71 0,57 0,52
                 
Andel fastställda skatter och avgifter                
som inte betalats till Tullverket 0,23 0,21 0,18 0,30 0,44 0,20 0,42 0,21
                 
Andel preskriberat belopp till stat,                
kommuner och regioner i.u. 11,53 12,27 13,26 8,63 7,69 6,30 5,21
                   

Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

För Skatteverket var uppbördsförlusterna 13 miljarder kronor 2023 vilket var ungefär oförändrat belopp jämfört med 2022, men fortfarande högre än tidigare normalnivå före 2020. Orsaken till de högre nivåerna var dels några omfattande skatteutredningar avseende gränsöverskridande undandragande av mervärdesskatt, dels höga befarade förluster kopplat till de tillfälliga anstånden med inbetalning av skatt under pandemin. Utan utredningar om gränsöverskridande undandragande av mervärdesskatt hade uppbördsförlusten som andel av totala skatter och avgifter varit 0,47 procent. Tullverkets uppbördsförluster minskade jämfört med 2022. De förluster som ändå uppstod berodde framför allt på åtta obetalda tullräkningar vars värde uppgick till närmare

27 miljoner kronor. Skulder till det allmänna preskriberas efter fem år. Andelen preskriberat belopp har minskat under senare år.

Metodutveckling och genomförda kontroller bidrog till bättre möjligheter för Skatteverket att uppskatta skattefelet

Skattefelet är skillnaden mellan de teoretiskt riktiga och de fastställda beloppen för skatter, tullar och avgifter. Skatteverket har sedan 2017 årligen bedömt olika delar av skattefelets storlek och utveckling i årsredovisningen. Slumpmässiga kontroller av företag och privatpersoner var grunden till många av skattefelsbedömningarna. Sedan 2023 har regeringen ändrat kravet till att myndigheten ska bedöma skattefelet vart fjärde år och däremellan redovisa resultatet av genomförda analyser för att utöka underlaget för kommande bedömningar av skattefelet i årsredovisningen för 2025. Den senaste bedömningen av skattefelet presenterat per skatteslag återfinns i budgetpropositionen för 2024.

Under 2023 inledde Skatteverket ett arbete som kommer pågå till 2025 med att utveckla en makroekonomisk modell för att bedöma storleken på den dolda ekonomin i sin helhet. Arbetet finansieras av EU och görs i samarbete med IMF. Arbete påbörjades vad gäller enskilda bedömningar av oredovisad arbetskraft inom valda branscher och oredovisade inkomster i den digitala ekonomin. Skatteverket inledde även analys av hur förmodad underrapportering av handel med kryptovalutor påverkar de offentliga finanserna. Slumpkontrollerna kommer att avslutas under 2024 och i stället riktas skattefelskontrollerna mot utvalda populationer där befintligt underlag saknas eller är bristfälligt. En slutrapport om skattefelskontrollerna 2015–2023 ska vara klar 2025.

Skatteverkets arbete med vägledning, ärendehantering, kontroll, verksamhetsutveckling och attitydpåverkan resulterade i att skatt och avgifter fastställdes och betalades. Det bidrog till att skattefelet och uppbördsförlusterna begränsades. Trots fortsatt ökade volymer av inkomstdeklarationer, redovisningar av mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter ökade inte den manuella hanteringen. Ännu fler privatpersoner tog emot inkomstdeklarationen via digitala brevlådor och totalt deklarerade över 90 procent digitalt, vilket bidrar till att antalet fel minskade. Den digitala hanteringen innebar också att 3,5 miljoner deklaranter fick slutskattebesked i april och ytterligare 4,3 miljoner deklaranter fick slutskattebesked i juni. Användningen av information från det internationella informationsutbytet ökade och exempelvis kunde uppgifter om

9

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

pension från Norge, Danmark och Finland visas för nästan dubbelt så många berörda privatpersoner via Mina sidor. Vidare kunde uppgifterna användas som grund för kontrollurval och som kontrollmaterial i skatteutredningar, vilket bidrog till mer kunskap om skattefelet samt bättre möjligheter att upptäcka och åtgärda skattefel.

I kontrollverksamheten har de högst värderade riskerna i huvudsak tagits omhand, men hög personalomsättning, tillkommande arbetsuppgifter (t.ex. anstånd om inbetalning av skatt och elstöd till företag), omställningstid för medarbetare när de byter arbetsuppgifter samt stort inslag av manuell hantering inom vissa områden innebar att kontrollverksamheten inte genomfördes i planerad omfattning. Skatteverket genomförde färre kontroller av privatpersoner jämfört med 2022, men fler av kontrollerna resulterade i beslut om ändring. Automatisering effektiviserade kontrollen, t.ex. i arbetet att skicka ut frågor, att skicka förslag på beslut till fler och att genomföra uppföljningskontroller. Skatteverket kunde med hjälp av uppgifter från uthyrningsförmedlare under 2022 granska personer som haft en omfattande uthyrning av sin privatbostad. Kontrollerna visade att tre av fyra hade redovisat inkomsten fel. Skatteverket har därefter kunnat konstatera att kontrollerna också medförde att fler av de granskade hyresvärdarna åren efter deklarerade rätt.

Senaste årens inriktning på mest allvarligt skatteundandragande innebar att omfattande och komplexa skattefrågor utreddes i kontrollverksamheten riktad mot företag. Antalet kassaregister- och personalliggarbesök ökade med över 17 procent och antalet skrivbordskontroller ökade med nästan en tredjedel medan revisioner genomfördes i något mindre omfattning än 2022. I Skatteverkets årliga riktade kontroller för att stoppa falska inkomstuppgifter upptäckte och avvisade Skatteverket inkomstuppgifter om över 150 miljoner kronor. De falska uppgifterna avser personer som inte har utfört något arbete och där sociala avgifter inte har betalats. Felaktiga löneuppgifter kan ligga till grund för utbetalningar av bidrag, pension, sjuk- och föräldrapenning eller som underlag för rätten att vistas i landet.

Tullverket fortsatte arbetet med att bedöma skattefelet och att genomföra unionstullkodexen

Även Tullverket ska bedöma skattefelets storlek, dvs. i vilken utsträckning varor som ska deklareras faktiskt deklareras, att deklarerade uppgifter är riktiga och att villkor som ställs vid olika förfaranden är uppfyllda. Tullverket avgränsar redovisningen av skattefelet till tullmedel som är den största delen av inbetalda tullar, skatter och avgifter. Tullverkets bedömning av skattefelet 2023 genomfördes med två olika metoder. Metoden baserad på kvalitetsmätning av importdeklarationer visade ett skattefel om ca 107 miljoner kronor. Den andra metoden som är skattning utifrån underrapporterat importvärde uppgick till ca 198 miljoner kronor. Tullverkets två mätningar av skattefelet visar att storleken är 1,0–2,3 procent av uppbörden avseende tull. Det motsvarar cirka 100–200 miljoner kronor i nominellt värde beräknat på det statistiska importvärdet under 2023. Båda metoderna visade på ett minskat skattefel jämfört med föregående år. Tullverket avser att från 2026 att använda sig av en uppdaterad metod för kvalitetsmätning som utgör ett underlag för beräkning av skattefelet (Fi2024/00448).

Under 2023 hanterades ca 15 miljoner tulldeklarationer, vilket var en ökning med ca 7 procent jämfört med 2022. Antalet manuellt kontrollerade tulldeklarationer ökade kraftigt under 2023. Dokumentkontrollerna ökade med 125 procent till ca 106 000 kontroller jämfört med föregående år, vilket främst beror på att EU under året har fattat beslut om ett antal sanktionspaket som gjort att fler deklarationer måste kontrolleras manuellt.

Enligt unionstullkodexen ska EU:s medlemsstater samarbeta med kommissionen för att utveckla, underhålla och använda elektroniska system för utbyte av uppgifter

10

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

mellan olika tullmyndigheter och med kommissionen samt för lagring av sådan information. Tullverket har fortsatt arbetet med att utveckla och införa ett antal olika it-system för dessa ändamål.

2.5.2Bidra till ett välfungerande samhälle

Fler kontroller genomfördes i folkbokföringen

Att uppgifterna i folkbokföringen speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden är en förutsättning för att samhällsfunktioner ska ha ett korrekt underlag för beslut och åtgärder. Folkbokföringsfelet är förekomsten av fel i förhållande till lagstiftningens krav. Metodutveckling innebär att Skatteverkets uppskattning av folkbokföringsfelets storlek för 2016 till 2021 inte kan jämföras med tidigare redovisade uppskattningar.

Tabell 2.5 Folkbokföringsfelet 2016–2021

Antal individer och procent

  2016 2017 2018 2019 2020 2021
Totalt antal individer 190 900 194 300 196 800 212 900 200 100 207 000
- varav kvinnor 79 700 80 600 80 100 85 600 80 300 83 200
             
- varav män 111 200 113 700 116 700 127 300 119 800 123 900
             
Andel av befolkningen 1,9 1,9 1,9 2,1 1,9 2,0
             
- varav kvinnor 1,6 1,6 1,6 1,7 1,6 1,6
             
- varav män 2,2 2,3 2,3 2,5 2,3 2,4
             
Källa: Skatteverket.            

Antalet individer som ingår i folkbokföringsfelet ökade med ca 6 900 personer och som andel av befolkningen har folkbokföringsfelet ökat något. Av dem som var felaktigt folkbokförda var ca 40 procent kvinnor. Det var fortsatt felaktig adress som förklarade största delen av folkbokföringsfelet, men antalet individer med felaktig adress minskade med ca 2 000. Övriga delar av folkbokföringsfelet avsåg 77 000 individer som är folkbokförda men inte ska vara det och nästan 24 000 individer som inte är folkbokförda men ska vara det. I Skatteverkets attitydundersökning 2023 instämde färre privatpersoner i påståendet att det är troligt att Skatteverket skulle upptäcka om någon i min omgivning fuskade med folkbokföringen. Färre än hälften instämde i påståendet jämfört med nästan sex av tio privatpersoner 2022, men svarsfrekvensen var lägre.

Resultatet för ärendehanteringen inom folkbokföringen var positivt och i nivå med 2022 då resultatutveckling gick i positiv riktning för första gången sedan 2016. Nytt itsystem och det riskbaserade arbetssättet ledde till en mer effektiv och enhetlig ärendehantering. Kompletta ärenden kunde hanteras skyndsamt och exempelvis avslutades ca 62 procent av ärenden om personnummer vid flytt till Sverige inom två veckor. Under 2022 var färre än hälften av ärendena avslutade inom två veckor och under 2021 gällde detta bara för drygt en tredjedel av ärendena. Ärendebalansen för tilldelning av samordningsnummer ökade till ca 10 200 ärenden under 2023 vilket var mer än en fördubbling jämfört med föregående år. Förklaringen till ökningen var att de nya reglerna för samordningsnummer med en utökad kontroll av personers identitet gjorde ärendehanteringen mer omfattande.

Regeringens styrning och ökat anslag ledde till att Skatteverket genomförde fler bosättningskontroller för att minska folkbokföringsfelet. Skrivbordskontrollerna ökade med över 60 procent till över 148 000 ärenden. Dessutom genomfördes 940 kontrollbesök vilket var 634 fler än 2022. Nya regler för samordningsnummer stärkte också kontrollen av identiteter. Under 2023 genomförde Skatteverket en enkät till

11

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

37 myndigheter, kommuner och ett fåtal privata aktörer för att mäta effekterna av att samordningsnummer hade vilandeförklarats. Av resultatet kunde Skatteverket utläsa att kunskapen om vad ett samordningsnummer innebär var låg och flertalet aktörer uppgav att de ännu inte hade förändrat sina verksamhetssystem så att informationen om vilande eller aktivt kan användas.

Skatteverket har i Nationell lägesbild över befolkningen uppskattat den faktiska befolkningen till 10 521 000–10 684 000 personer (Fi2024/01503). Rapporten lämnades till regeringen den 28 juni 2024 och ger den första samlade bilden av hur många personer som faktiskt finns och verkar i Sverige, inte enbart den folkbokförda befolkningen. Övriga personer som finns och verkar i Sverige har Skatteverket tillsammans med Statistiska centralbyrån uppskattat med demografisk metod baserad på antal avlidna. Gruppen har sedan analyserats utifrån olika spår som dessa personer lämnar i andra myndigheters register (t.ex. Polismyndigheten, Migrationsverket och Arbetsmiljöverket). Slutsatserna i rapporten är bl.a. att antalet personer som borde avregistreras från folkbokföringen var större än tidigare antagits. Att personer som är folkbokförda trots att de borde vara avregistrerade (t.ex. utflyttade) utgör den allvarligaste risken. Omfattningen av problemen bedöms vara stor och de finansiella följderna kopplat till utbetalningar från välfärdssystemen, den försvårade samhällsplaneringen och att uppgifterna i folkbokföringen används som brottsverktyg leder till allvarliga konsekvenser. Även felaktiga adressuppgifter för folkbokförda personer förekommer i hög omfattning och leder till allvarliga konsekvenser.

Skatteverket registrerar, förvarar och lämnar ut kopior av bouppteckningar. Antalet inkomna ärenden om bouppteckningar var fortsatt högt under året och handläggningstiden var lång även om resultatutvecklingen var positiv jämfört med 2022. Åtgärder vidtogs genom att bl.a. anlita externa konsulter, anställa fler medarbetare och skapa handläggarteam för enklare ärenden. Åtgärderna ledde till att ärendebalansen sjönk mot slutet av året, men sammantaget under året var handläggningstid fortsatt lång och färre än hälften av bouppteckningarna registrerades inom nio veckor.

Den totala skulden fortsatte att öka och handläggningstiden för betalningsföreläggande var fortfarande lång

Tabell 2.6 Den totala skuldens utveckling

Miljarder kronor

  2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Total skuld1 105,0 106,3 106,6 124,4 144,6 172,6 221,7
- varav kvinnor 19,4 19,9 20,1 21,7 23,0 24,8 30,3
               
- varav män 59,3 61,6 62,5 65,6 71,5 76,7 88,8
               
- varav 18–30 år 4,3 5,0 4,9 5,7 6,2 7,3 8,0
Varav skulder till stat, kommun och regioner 40,0 39,1 36,1 41,3 50,7 62,5 78,5
               
Varav skulder till enskilda 64,4 67,2 70,5 83,1 93,9 110,1 143,3
               
Privatpersoner skulder totalt 78,7 81,5 82,7 87,3 94,4 101,5 119,1

1Inkluderar skulder som juridiska personer har hos Kronofogdemyndigheten. I de fall det finns ett solidariskt betalningsansvar har hela skulder tagits upp för samtliga betalningsansvariga.

Källa: Kronofogdemyndigheten.

Det totala antalet gäldenärer med skulder registrerade i Kronofogdemyndighetens indrivningsdatabas har sjunkit svagt under 2000-talet. Under 2023 ökade antalet fysiska personer med skulder hos Kronofogdemyndigheten med 6 procent till 417 000 varav ca 33 procent var kvinnor och 67 procent var män. Antalet juridiska personer ökade med 19 procent till 70 800. De senaste årens stadiga ökning av den totala skuld

12

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

som Kronofogdemyndigheten har att driva in fortsatte. Vid utgången av 2023 hade den totala skulden ökat med 28 procent jämfört med 2022.

Tabell 2.7 Betalningsföreläggande och handräckning

Personer, utslag och dagar

  2018 2019 2020 2021 2022 2023
Ansökningar mot fysiska personer 426 722 416 534 422 733 390 042 400 642 421 573
             
- varav kvinnor 186 962 182 517 182 854 168 732 170 556 179 205
- varav män 239 760 234 071 239 879 221 310 230 086 242 368
             
Antal beslut om utslag 612 485 529 839 650 191 620 6802 592 8162 669 590
- varav kvinnor i.u. i.u. i.u1. 249 7222 244 6362 268 198
- varav män i.u. i.u. i.u1. 320 4872 314 9612 338 154
Tid från ansökan till utslag 67 74 123 106 96 93
             

1Kronofogdemyndigheten använder en ny metod för att ta fram denna statistik. Den tidigare angivna statistiken för 2020 avseende kvinnor och män har av myndigheten bedömts som missvisande. Eftersom statistik inte kan tas fram med den nya metoden har myndigheten valt att inte längre redovisa den.

2Statistiken justeras p.g.a. att Kronofogdemyndigheten har ändrat metod för att ta fram statistiken

Källa: Kronofogdemyndigheten.

Under 2023 inkom ca 1,5 miljoner ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning vilket var en ökning med 12 procent jämfört med 2022. Av ansökningarna riktades 85 procent mot fysiska personer, varav ca 42 procent var kvinnor och 58 procent var män. De flesta svarandena var mellan 35–44 år. Den grupp som ökade mest var personer över 65 år. Vid slutet av 2023 bestod gruppen av nästan 53 000 personer, en ökning med 11 procent jämfört med 2022. Av dessa personer var ca 44 procent kvinnor och 56 procent män. Cirka 41 procent av ansökningarna återkallades efter att sökanden fått betalt eller en uppgörelse nåtts. Handläggningstiden minskade något men var fortfarande lång.

Handräckning kan avse vanlig eller särskild handräckning. Det kom in ca 40 000 ansökningar om vanlig handräckning, en ökning med 11 procent jämfört med 2022. Av dessa avsåg 94 procent avhysning. Särskild handräckning kan exempelvis avse att få tillgång till ett utrymme eller upphöra med att göra något olovligt. Dessa handräckningar ökade med ca 150 ansökningar till 1 150.

Tabell 2.8 Ansökningar och beslut om skuldsanering

Antal ansökningar, personer och procent

  2018 2019 2020 2021 2022 2023
Antal ansökningar om skuldsanering 18 237 21 603 30 555 30 399 27 918 34 015
             
- varav kvinnor 8 266 9 856 13 875 13 653 12 220 14 993
- varav män 9 971 11 747 16 680 16 674 15 698 19 022
             
Andel beslut om skuldsanering1 58 52 43 36 35 35
- varav kvinnor 63 57 47 40 38 38
             
- varav män 54 48 40 34 33 33
             

1Andel beslut om skuldsanering under året inkluderar ansökningar som inkommit tidigare år Källa: Kronofogdemyndigheten.

Antalet ansökningar om skuldsanering ökade med 22 procent jämfört med 2022. De flesta ansökningarna kom från personer i åldersgruppen 35–44 år. Andelen som beviljas skuldsanering fortsatte att sjunka något jämfört med de föregående åren. Många unga som använde e-tjänsten för att ansöka om skuldsanering uppfyllde inte kraven för skuldsanering. Av de 6 101 personer under 35 år som ansökte om skuldsanering via e-tjänsten var 44 procent kvinnor och 56 procent män. De personer som beviljades skuldsanering hade sammanlagda skulder på 8,4 miljarder kronor. Genom besluten sanerades 7 miljarder kronor bort vilket var 800 miljoner kronor lägre än

13

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

2022. De 1,4 miljarder kronor som återstår ska betalas av under skuldsaneringsperioden. Under 2023 var antalet avslutade ärenden 3 100 färre vilket var en minskning med 11 procent jämfört med 2022. Det berodde på att färre handläggare arbetade med skuldsanering. Beslutens hållbarhet har minskat något över tid; ca 3,5 procent av besluten om skuldsanering upphävdes 2023. Personer med pågående skuldsanering minskade med 900 till 51 000 personer.

Kronofogdemyndigheten har i arbetet med tillsyn över konkursförvaltarna föreslagit nedsättning av förvaltararvodet i 320 av ca 7 570 ärenden som avslutades under året vilket var en liten procentuell ökning jämfört med 2022. Den totala rekommenderade nedsättningen omfattade ca 17 miljoner kronor varav domstolarna beslutade om nedsättning av arvodet med 10,6 miljoner kronor vilket motsvarade 62 procent av beloppet. Myndigheten har förändrat arbetssättet för hantering av inkomna sluthandlingar i konkurs. Det resulterade i att yttrande över förvaltararvoden till tingsrätt avgavs inom 6 veckor i 97 procent av fallen jämfört med i 81 procent 2022.

Fortsatt stabilt förtroende för myndigheterna

Tabell 2.9 Förtroendet för myndigheterna

Indexvärde

  2018 2019 2020 2021 2022 2023
Skatteverket 49 50 52 50 53 54
             
Tullverket 40 35 39 40 39 44
Kronofogdemyndigheten 42 42 42 47 43 50
             

Källa: Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten.

Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten får bra resultat i förtroendeundersökningar. I Verians (f.d. KantarPublic) anseendemätning 2023 – som är ett index från 0 till 100 – fick myndigheterna ett gott resultat. Ett anseendeindex på 50 eller över är ett högt anseende för myndigheter och medelvärdet var 37 för de

50 myndigheter som ingick i mätningen. Kronofogdemyndigheten var en av sex myndigheter som nådde ett signifikant högre anseendeindex än föregående år.

En del i myndigheternas arbete för att bibehålla högt förtroende är att tillhandahålla behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad information och service till allmänhet och företag. Trots periodvis långa väntetider i skatteupplysningen visade uppföljningen att privatpersoner och företag var nöjda med bemötandet och att svaret gett den information som kunden behövde. Ökningen av väntetiden hänger samman med att den genomsnittliga samtalslängden, över sju minuter, var längre. Ökad samtalslängd följer trenden som har varit de senaste åren med bl.a. alltmer komplexa frågeställningar för skatteupplysningen att besvara.

Tullverket genomförde under 2023 ca 101 500 fysiska kontroller, vilket var en liten ökning jämfört med föregående år. Tullverket använder sig av måttet andel klagomål på bemötande som en indikator på hur företag och allmänhet upplever kontakten med myndigheten, och endast en dryg promille av de fysiska kontrollerna ledde till någon form av klagomål.

Kronofogdemyndigheten fortsatte under 2023 att utveckla digitala självbetjäningstjänster för att underlätta för de som t.ex. behöver lämna uppgifter eller vill följa sitt ärende hos myndigheten. Det blev möjligt för den som företräder en juridisk person att ansöka om betalningsföreläggande via en ny e-tjänst.

14

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Skatteverket betalade ut över 18 miljarder kronor i elstöd till företag

Med kort förberedelsetid utvecklade Skatteverket e-tjänst och handläggningsstöd för att ta emot ansökningar och betala ut elstöd till företag våren 2023. Det var ca 117 000 företag som ansökte om stöd och ca 110 000 företag medgavs stöd om ca 18,2 miljarder kronor. Över 70 procent av ärendena hanterades automatiskt vilket innebar att utbetalning av stöd gjordes inom en arbetsdag. Skatteverket rekvirerade ca 164 miljoner kronor från Svenska kraftnät för verksamhetskostnaderna.

Skatteverket och Tullverket har utvecklat arbetet med samhällets krisberedskap och civilt försvar

Skatteverket och Tullverket har under 2023 utvecklat sin beredskapsförmåga. Skatteverket har lett beredskapssektor Försörjning av grunddata och varit delaktiga i beredskapssektor Ekonomisk säkerhet. Tullverket har varit delaktiga i beredskapssektor Ordning och säkerhet.

2.5.3Motverka brottslighet

Myndigheterna inom utgiftsområdet har arbetat för att förebygga och motverka brottslighet. Under 2023 tog regeringen tillsammans med myndigheterna fram en gemensam målbild för att intensifiera myndigheternas arbete mot den kriminella ekonomin.

Fördubblad samhällsnytta

Tullverket beräknar samhällsnyttan av beslagtagen narkotika och dopningsmedel respektive beslagtagen och omhändertagen alkohol och tobak. Beslagen av narkotika och dopningsmedel beräknas till ett samhällsekonomiskt värde motsvarande kostnaden för missbruk. Samhällsnyttan varierar över enskilda år bl.a. beroende på vilka preparat som beslagtas. Ju farligare ett preparat är, desto högre samhällsnyttovärde ges ett beslag av just det preparatet. Samhällsnyttan gällande alkohol- och tobaksbeslag motsvaras av skattebortfallet.

Tabell 2.10 Samhällsnytta beräknad på beslag och beslagens storlek

Miljoner kronor

  2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Samhällsnytta beräknad på beslag              
av narkotika och dopningsmedel 3 001 2 655 2 487 3 368 3 528 5 149 10 371
               
Skattebortfall alkohol- och              
tobaksbeslag 164 84 123 110 89 36 37
               

Källa: Tullverket.

Samhällsnyttan beräknad utifrån beslag av narkotika och dopningsmedel dubblerades jämfört med 2022. Huvuddelen, ca 96 procent, kan hänföras till beslagen av cannabis, amfetamin och kokain.

15

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Tabell 2.11 Ett urval av narkotikabeslagens storlek

Kilo där ej annat anges

  2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Heroin 37 71 60 22 1 8 11
               
Opium 4 6 34 10 13 21 11
               
Amfetamin 368 198 334 221 332 549 1 170
               
Kokain 97 488 43 216 261 822 1 303
               
Cannabis 2 396 926 1 115 3 888 3 299 2 304 7 252
               
Övrig narkotika              
inkl. narkotiska              
läkemedel              
(antal tabletter) 2 197 933 1 167 254 2 815 276 1 869 289 1 805 150 3 739 991 2 129 009
               

Källa: Tullverket.

Mängden beslagtagen narkotika ökade mycket kraftigt jämfört med 2022. Antalet beslag av cannabis har minskat, men den kraftiga ökningen av mängden, 215 procent, som främst består av cannabisharts berodde på ett antal stora beslag varav det största var närmare 700 kilo. Ökningen av mängden beslagtagen amfetamin berodde också på ett antal större beslag. När det gäller beslagtagen kokain ökade antalet beslag varav de flesta och största beslagen gjordes i containerflödet i Helsingborgs hamn. Sedan maj 2023 har inga ytterligare omfattande beslag gjorts i Helsingborgs hamn vilket kan tyda på att de aktörer som står bakom smugglingen har riktat in sig på någon annan hamn i Sverige eller bytt mottagarland, men det är för tidigt att dra några säkra slutsatser. Med anledning av de många och stora beslagen av kokain i hamnar har Tullverket initierat en myndighetsgemensam insats mot svenska hamnar där fokus ligger på att förhindra smuggling av narkotika och identifiera företag som främjar brottslig verksamhet. Tullverket samverkar i detta arbete med Polismyndigheten, Kustbevakningen och andra aktörer.

När det gäller narkotikaklassade läkemedel minskade både mängden och antalet beslag kraftigt jämfört med föregående år. Beslagen av Tramadol minskade kraftigt, och i stället ökade preparatet Alprazolam. Flest beslag gjordes i post- och kurirflödet. Mängden beslagtagen alkohol och tobak minskade kraftigt under 2023. Troligen berodde det på att den s.k. myrtrafiken från Tyskland minskade för att lönsamheten antagligen har sjunkit på grund av höjda drivmedelspriser och en svag svensk krona. Det kan noteras att antalet beslagtagna cigaretter ökade kraftigt, från 5,6 miljoner cigaretter 2022 till 13,5 miljoner cigaretter 2023, varav ca 11 miljoner togs i två större beslag.

Tabell 2.12 Beslag av vapen

Antal

  2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Skjutvapen1 61 41 58 142 85 64 41
Start- och gasvapen2     23 50 30 23 22
Vapendelar2     307 247 165 120 48
Explosiva varor2     5 888 10 528 22 138 48 940 42 912

1Fr.o.m. 2021 räknas inte hävda beslag (återlämnade vapen) in i antalet beslagtagna vapen. 2021 återlämnades 17 vapen, 2022 återlämnades 21 vapen och 2023 återlämnades 8 vapen.

2Före 2021 redovisades start- och gasvapen, vapendelar och explosiva varor tillsammans. En justering har gjorts för 2019 och 2020.

Källa: Tullverket.

Antalet beslagtagna vapen, vapendelar och explosiva varor sjönk jämfört med 2022, medan beslagtagna start- och gasvapen låg kvar på samma nivå. Flest beslag av vapen gjordes vid husrannsakningar i samband med brottsutredningar. Av de vapen som beslagtogs i post- och kurirflödet var majoriteten pistoler med ursprung främst i Europa. Under året utvecklades samverkan med Polismyndigheten inom ramen för

16

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Nationellt skjutvapencenter och genom preventiva internationella insatser för att minska inflödet av vapen.

Tullverkets arbete mot organiserad brottslighet bidrog till att 22 kriminella nätverk slogs ut och 43 kriminella nätverk identifierades under 2023, vilket var i nivå med föregående år. Majoriteten av såväl utslagna som identifierade kriminella nätverk kopplades till narkotikasmuggling, och några få kunde kopplas till alkoholsmuggling. Under 2023 lagfördes 225 personer för grova brott, vilket var en liten minskning jämfört med föregående år. Samtidigt ökade antalet utdömda fängelseår från 794 år 2022 till 824 år 2023.

Utmätt belopp ökade

Genom jourverksamhet säkerställer och utmäter Kronofogdemyndigheten tillgångar som påträffas utanför ordinarie arbetstid bl.a. hos gäldenärer som misstänks för eller har samröre med organiserad brottslighet. Det brottsförebyggande och brottsmotverkande arbetet utförs också i samverkansinsatser inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet och i egeninitierade samverkansinsatser.

Tabell 2.13 Utmätt belopp i arbetet med att förebygga och motverka brott

Miljoner kronor

  2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023
Utmätt belopp i                  
jourverksamheten 4,9 5,0 6,7 4,7 6,5 7,4 7,3 32,71 93,01
Utmätt belopp i                  
samverkansinsatser 43,0 51,0 53,0 48,0 44,0 35,0 40,0 73,0 79,0
                   
Säkrat belopp i                  
samverkansinsatser 34,0 24,8 42,0 9,2 18,5 24,4 38,0 36,0 54,0
                   
Utmätt belopp i egeninitierade                  
samverkansinsatser           25,0 25,0 35,0 27,0
Totalt utmätt och säkrat belopp 81,9 80,8 101,7 61,9 69,0 91,4 110,3 176,7 253,0
                   

Källa: Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten.

Den utökade möjligheten till distansutmätning trädde i kraft den 1 augusti 2022 och under de tolv första månaderna hade egendom till ett uppskattat värde av 70 miljoner kronor utmätts på distans. Vid insatser tillsammans med andra myndigheter där Kronofogdemyndigheten är på plats finns, utöver att utmäta påträffad egendom, möjlighet att ställa frågor som kan leda till underrättelser om bidragsutnyttjande och om penningtvätt. Detta har också skett i ökad omfattning 2023 jämfört med 2022. Medarbetarnas kompetens för att upptäcka möjlig penningtvätt har stärkts och 163 underrättelser lämnades till Finanspolisen 2023 jämfört med 52 underrättelser 2022.

Kronofogdemyndigheten arbetar med att motverka fiktiva krav i verksamheten. Inom den summariska processen stoppades ogrundade ansökningar till ett kapitalvärde om 113 miljoner kronor jämfört med 27,4 miljoner kronor föregående år. Kronofogdemyndigheten utövar tillsyn över personer som har dömts till näringsförbud. Under 2023 gjordes anmälan om misstänkt överträdelse av näringsförbud i 59 fall, vilket var en ökning med 28 procent jämfört med 2022.

Utredda brott med koppling till organiserad brottslighet var mer komplexa

Antalet inkommande ärenden till Skatteverkets skattebrottsenhet fortsatte att minska, men noterbart var att antalet anmälningar från beskattningen, folkbokföringen och id-kortsverksamheten ökade. Likt föregående år avslutades färre brottsutredningar

17

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

vilket inte behöver betyda ett sämre resultat eftersom de ärenden som avslutades var särskilt krävande med koppling till organiserad och annan allvarlig brottslighet. Av

94 ärenden kopplade till organiserad brottslighet var ca 60 procent särskilt krävande i jämförelse med ca 20 procent 2022. Skatteverket gjorde 645 brottsanmälningar gällande folkbokföringsbrott under året, jämfört med 489 brottsanmälningar under föregående år.

Skatteverkets arbete med att dels motverka att falska eller utnyttjade identiteter, företag och ideella föreningar används som brottsverktyg, dels motverka penningtvätt och internationella skattebrott förstärktes genom omfördelning av resurser inom myndigheten. Skatteverket arbetade fortsatt med att motverka och åtgärda allvarligt skatteundandragande och stoppade fler riskåterbetalningar av mervärdesskatt. Kontrollen av företagsöverlåtelser ökade också och fler företag avregistrerades för att förhindra att dessa användes som brottsverktyg. Stödmaterial, informationsinsatser och it-stöd ledde till ökad användning av uppgiftsskyldigheten mellan Skatteverkets verksamheter som infördes 2020.

Skatteverkets deltagande i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet ökade eftersom kopplingen mellan organiserad och ekonomisk brottslighet har blivit mer styrande för arbetet. Skatteverkets beskattningsverksamhet genomförde fler skrivbordsutredningar inom samverkan mot organiserad brottslighet. I den årliga redovisningen inom ramen för satsningen (Ju2024/00855) anges att utfallet både i monetära termer och i ljuset av verksamhetens bredd var högt för Skatteverket. Beslutade höjningar av skatt inklusive skattetillägg var 241 miljoner kronor och avregistreringar av företag från F-skatt, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter hindrade att företag användes som brottsverktyg. Antalet genomförda bosättningskontroller som resulterade i beslut om ändrad folkbokföring ökade till ca 1 100 kontroller.

I myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet nästan fördubblades Skatteverkets deltagande. Med stöd av reglerna om personalliggare och kassaregister kontrollerade Skatteverket ca 1 950 företag och beslutade om kontrollavgifter i över 30 procent av fallen. Kontrollerna ledde till fortsatta skatteutredningar och utredningar som berör felaktig folkbokföring. Besöken gav även uppslag för t.ex. fortsatta skatteutredningar, anmälningar om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen och felaktig folkbokföring.

2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Måluppfyllelsen är god och att myndigheternas insatser bidrar i hög grad till att uppfylla målet för utgiftsområdet.

2.6.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Myndigheternas verksamhet och resultat följer samhällsutvecklingen och konjunkturläget vilket t.ex. kan noteras i att skatteintäkterna och det belopp som Kronofogdemyndigheten har drivit in har ökat. Uppbördsförlusterna var fortsatt högre än före 2020, vilket berodde på ett fåtal större ärenden och befarade förluster kopplat till de tillfälliga anstånden med inbetalning av skatt under pandemin.

Regeringen kommer att följa arbetet som Skatteverket har inlett för att utveckla en modell för att bedöma storleken på den dolda ekonomin i sin helhet. Kunskap från arbetet förväntas förbättra nästa bedömning av skattefelet som görs 2025. Det är positivt att användningen av uppgifterna från det internationella informationsutbytet ökade och bidrar till bättre kunskap om skattefelet, rätt beslut om skatt och att uppbördsförlusterna begränsades. Antalet kontroller ökade och de högst värderade

18

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

riskerna har i huvudsak tagits omhand, men arbetet behöver förstärkas. Regeringens slutsats är att verksamhetens sammantagna resultat bara är tillfredsställande eftersom kontrollverksamheten inte genomfördes i planerad omfattning. Utifrån den modell för beräkning av skattefelet som Tullverket använder bedöms skattefelets storlek ha minskat. Tullverket avser att använda ny metod för beräkning av skattefelet från 2026. Regeringen bedömer att de informations- och kunskapsinsatser samt kontroller som Skatteverket och Tullverket har genomfört bidrog till att begränsa skattefelet.

2.6.2Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag

Utgiftsområdets myndigheter bidrar i flera fall med information som ligger till grund för andra myndigheters beslut om bidrag och utbetalningar. Folkbokföringsverksamhetens resultat var tillfredsställande och därmed fortsatt bättre än vad som kunnat konstateras 2017–2022. Regelförändringar som har genomförts för att skapa ordning och reda i folkbokföringen ger Skatteverket förutsättningar att förbättra kvaliteten i verksamheten. Ökat anslag till Skatteverket har resulterat i fler bosättningskontroller och ändring i folkbokföringen som förbättrat kvaliteten. Regeringen välkomnar den positiva resultatutvecklingen men konstaterar att arbetet inte är tillfredsställande för att säkerställa att resultatet också används av myndigheter och andra aktörer i samhället. Skatteverkets rapport Nationell lägesbild över befolkningen bekräftar att ytterligare arbete behövs. Rapporten kommer att vara ett viktigt underlag för regeringen och myndigheternas fortsatta åtgärder för att motverka riskerna och konsekvenserna av den felaktiga folkbokföring som redovisas.

Resultatet för Skatteverkets hantering av bouppteckningsärenden var inte tillfredsställande eftersom handläggningstiden var alltför lång. Handläggningstiderna för betalningsföreläggande har visserligen sjunkit men har fortsatt inneburit att borgenärer inte har fått sina fordringar fastställda lika snabbt som tidigare år.

Allmänhetens och företagens förtroende för myndigheterna inom utgiftsområdet har historiskt sett varit högt. Regeringens bedömning utifrån myndigheternas rankning i kvalitets- och anseendemätningar är att förtroendet fortsatt är högt och att samtliga myndigheter bedriver ett positivt och långsiktigt arbete för att behålla och stärka allmänhetens och företagens förtroende. Det är glädjande att Kronofogdemyndigheten är en av sex myndigheter som har ökat förtroendet mest. Regeringen bedömer att myndigheternas insatser för att tillhandahålla behovsanpassad information och service till allmänhet och företag, inte minst genom digitala tjänster, har bidragit till att bibehålla förtroendet.

2.6.3Motverka brottslighet

Regeringen konstaterar att myndigheternas arbete med att motverka brottslighet har gett tillfredsställande resultat. Den kraftigt ökade samhällsnyttan i form av ökad mängd beslagtagen narkotika har bidragit till att motverka brottslighet. Regeringen bedömer att Tullverkets förändrade och mer underrättelsebaserade arbetssätt var en bidragande orsak. Arbetet med att upptäcka och förhindra brottslighet i ärenden som handläggs av Kronofogdemyndigheten visade fortsatt positivt resultat. Fler utmätningar på distans har minskat möjligheten för den organiserade brottsligheten att återinvestera brottsvinster i ny brottslighet. Även Skatteverkets arbete med att motverka att företag och identiteter används som brottsverktyg och motverka penningtvätt och internationella skattebrott har sammantaget utvecklats fördelaktigt. Regeringen noterar att av de ärenden Skatteverket utredde med koppling till organiserad brottslighet var 6 av 10 särskilt krävande utredningar.

19

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Regeringen konstaterar att myndigheternas resultat har utvecklats positivt men har inte nått tillräckligt långt. För att bekämpa den organiserade brottsligheten krävs insatser för att slå mot den kriminella ekonomin och i det arbetet är Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens uppdrag viktiga. Bidraget från utgiftsområdets myndigheter till arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet är positivt och betydelsefullt.

2.7Politikens inriktning

Allmänhetens och företagens förtroende för Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten påverkar myndigheternas möjligheter att bidra till målen för utgiftsområdet. Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens verksamheter bidrar till mål inom flera politikområden och det är därför betydelsefullt att samverkan med berörda myndigheter fortsatt vidareutvecklas och förbättras.

2.7.1Säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn

Goda villkor för företagande är centralt för ekonomisk tillväxt. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska för företagen. De regelverk och rutiner som myndigheterna själva förfogar över ska därför vara så enkla som möjligt. Samtidigt behöver de vara utformade så att de hindrar att företag används som brottsverktyg. Skattefusk och skatteundandragande skadar en fri och rättvis konkurrens och samhället går miste om stora inkomster. Det innebär mindre resurser till vår gemensamma välfärd. Därför är myndigheternas arbete med att motverka skattefusk och felaktigt redovisade tullar och avgifter fortsatt viktigt.

2.7.2Bidra till ett väl fungerande samhälle för allmänhet och företag

Myndigheterna ska bidra till ett väl fungerande samhälle där det är enkelt att göra rätt och arbeta förebyggande i syfte att upprätthålla viljan hos enskilda och företag att göra rätt för sig. Kronofogdemyndighetens arbete mot överskuldsättning är fortsatt viktigt. De digitala tjänsterna för allmänhet och företag ska anpassas till olika behov och förutsättningar så att allmänhet och företag kan lämna uppgifter digitalt i första hand.

Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, och inte kunna utnyttjas för olika former av missbruk och brottslighet. Folkbokföringen, som ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden, är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och informationen om dem som är bosatta i Sverige eller har samordningsnummer behöver vara korrekt. Arbetet med folkräkningen pågår och syftar till att dels ta reda på vilka personer som finns och verkar i Sverige, dels ta reda på vem som bor var. Den nationella lägesbilden över befolkningen innehåller flera viktiga resultat och slutsatser. Det är allvarligt att många personer är folkbokförda i Sverige men inte bor här. Skatteverket behöver arbeta vidare med att avregistrera personer från folkbokföringen och vilandeförklara samordningsnummer som inte ska vara aktiva. Det är också viktigt att de aktörer som använder uppgifter från folkbokföringen agerar i enlighet med gällande regler för samordningsnummer och folkbokföring. Vidare behöver samverkan mellan myndigheter öka för att identifiera och motverka identitetsmissbruk och säkerställa god nationell kompetens vad gäller identitetsfrågor.

Det ekonomiska läget i Sverige och i omvärlden är fortsatt oroligt och pressar hushåll med små marginaler. Regeringen bedömer att det medför en ökning av antalet ärenden till Kronofogdemyndigheten. Regeringen förstärker därför Kronofogdemyndigheten för att bibehålla takten i ärendehandläggningen och utveckla digitalt stöd som effektiv-

20

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

iserar verksamheten. Regeringen avser att flytta arbetsuppgifter i konkursförfarandet från domstolarna till Kronofogdemyndigheten (utg.omr. 4 avsnitt 2.8.1).

Kraven och ambitionerna inom totalförsvaret har ökat till följd av omvärldsläget och Sveriges medlemskap i Nato. Skatteverket och Tullverket förstärks för att bidra till att höja nivån i det civila försvaret.

2.7.3Motverka brottslighet

Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens arbete med att förebygga och motverka brottslighet är viktigt och gör skillnad. För att stoppa den organiserade brottsligheten behöver dess finansiella resurser strypas. Regeringen föreslår därför förstärkningar till myndigheterna för att ytterligare förbättra arbetet mot den kriminella ekonomin.

För Skatteverket handlar det bl.a. om att förstärka arbetet med att hindra att företag används som brottsverktyg, förstärka arbetet mot penningtvätt och arbetslivskriminalitet, öka skattekontrollen mot risker kopplade till den dolda ekonomin och till organiserad brottslighet samt utveckla digitala verktyg för att motverka brott.

Tullverkets arbete med att motverka den kriminella ekonomin behöver fortsatt förstärkas. Tullverket behöver bl.a. utöka bemanningen, införskaffa ytterligare teknisk utrustning till kontrollverksamheten (t.ex. scannrar) samt utrustning i syfte att stärka skyddet för tulltjänstemännen. Förstärkningen omfattar också genomförande av förslagen i propositionen Ny tullbefogenhetslag (prop. 2023/24:132) som bl.a. innebär att öka tulltjänstemännens säkerhet samt stärka Tullverkets kontrollverksamhet och brottsbekämpning. Därutöver behöver Tullverket förbereda genomförande av förslag på ny lagstiftning om utförsel av stöldgods (SOU 2023:99) som bereds i Regeringskansliet.

Kronofogdemyndighetens arbete för att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet, bl.a. genom utmätning på distans och utveckling av digitalt stöd, behöver öka för att motverka den kriminella ekonomin.

2.8Budgetförslag

2.8.11:1 Skatteverket

Tabell 2.14 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

2023 Utfall 8 596 683 Anslagssparande -173 174
2024 Anslag 8 658 8631 Utgiftsprognos 8 611 615
2025 Förslag 9 184 087    
         
2026 Beräknat 9 294 5242    
2027 Beräknat 9 317 5193    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 9 095 274 tkr i 2025 års prisnivå.

3Motsvarar 8 950 143 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter inklusive vissa nämnder och bidrag till vissa internationella organisationer inom skatteområdet samt maximalt 30 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.

21

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.15 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:1 Skatteverket

Tusental kronor

  2025 2026 2027
Anvisat 20241 8 586 863 8 586 863 8 586 863
Pris- och löneomräkning2 280 088 474 337 644 049
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 309 136 225 149 78 278
       
varav BP253 282 250 276 500 236 000
– Uppdrag om e-Codex -3 000 -1 500 -1 500
       
– Röstning utlandssvenskar 5 000    
       
– Omfördelning av medel för arbetet mot      
arbetslivskriminalitet 6 000 6 000 6 000
       
– Hantering av ärenden maa försvarssamarbete med USA      
(DCA) 4 000 1 000 1 000
       
– Medel till Utbetalningsmyndigheten för bankavgifter     -13 500
       
– Medel till UBM för avgifter till tekniska leverantörer     -25 000
       
– Hantering av statlig lönegaranti 31 000 31 000 31 000
       
– Förstärkt myndighetsgemensam samverkan mot      
arbetslivskriminalitet 14 000 14 000 11 000
       
– Samordnad statlig IT-drift 12 250 10 000 5 000
       
– Finansiellt underrättelsecentrum 2 000 3 000 5 000
– Civilt försvar: Skatteverket 11 000 13 000 17 000
       
– Motverka den kriminella ekonomin 200 000 200 000 200 000
       
Överföring till/från andra anslag 8 000 8 175 8 328
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 9 184 087 9 294 524 9 317 519
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar

För att förstärka arbetet med att motverka den kriminella ekonomin ökas anslaget med 200 miljoner kronor fr.o.m. 2025. Anslaget ökas även med 2 miljoner kronor för 2025 för inrättandet av finansiellt underrättelsecentrum (utg.omr. 4 avsnitt 2.8.2). För 2026 beräknas anslaget öka med 3 miljoner kronor och fr.o.m. 2027 beräknas anslaget öka med 5 miljoner kronor. För att förstärka arbetet i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet ökas anslaget med 14 miljoner kronor för 2025 (utg.omr. 14 avsnitt 4.6.1). För 2026 beräknas anslaget öka med 14 miljoner kronor och för 2027 beräknas anslaget öka med 11 miljoner kronor. Därtill föreslår regeringen att medel för arbetet mot arbetslivskriminalitet omfördelas till deltagande myndigheters anslag. Anslaget ökas med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2025. Anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas med motsvarande belopp.

För kostnader för it-systemet för utbetalningar av lönegaranti ökas anslaget med 31 miljoner kronor 2025 och fr.o.m. 2031 beräknas anslaget öka med 24 miljoner kronor.

Till följd av ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen handlägger Skatteverket fr.o.m. 2024 ärenden om mervärdesskatt vid viss import av varor som tidigare handlagts av Tullverket (HFD 2023 not. 56). För handläggningskostnaderna ökas anslaget med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2025 och anslaget 1:2 Tullverket minskas med motsvarande belopp.

22

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

För att Skatteverket ska kunna fullgöra sitt ansvar inom det civila försvaret som beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet för Försörjning av grunddata ökas anslaget med 11 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas öka med 13 miljoner kronor för 2026 och med 17 miljoner kronor för 2027. Anslaget beräknas öka med

20 miljoner kronor fr.o.m. 2028. För anpassningar och ärendehantering med anledning av avtal om försvarssamarbete med USA ökas anslaget med 4 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas öka med 1 miljon kronor fr.o.m. 2026. Anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

För kostnader för att etablera en samordnad statlig it-drift (utg.omr. 22 avsnitt 4.5) ökas anslaget med 12,25 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas öka med 10 miljoner kronor för 2026 och 5 miljoner kronor för 2027.

För utvecklingskostnader med anledning av förslag som rör utlandssvenskars möjlighet att delta i val (utg.omr.1 avsnitt 10.5.1) ökas anslaget med 5 miljoner kronor för 2025.

Utbetalningsmyndigheten kommer fr.o.m. den 1 januari 2027 att administrera utbetalningar via systemet med transaktionskonto. Anslaget beräknas minska med 38,5 miljoner kronor fr.o.m. 2027 för att finansiera kostnader för bankavgifter och avgifter för tekniska leverantörer. Anslaget 1:18 Utbetalningsmyndigheten inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning beräknas öka med motsvarande belopp.

För att finansiera uppdraget att utveckla en svensk uppkoppling till det EU-gemen- samma it-systemet e-Codex (Ju2024/01093) minskas anslaget med 3 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas minska med 1,5 miljoner kronor för 2026–2029, med

1,33 miljoner kronor för 2030 och fr.o.m. 2031 beräknas anslaget minska med 1 miljon kronor. Anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökas med motsvarande belopp.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar

I vårändringsbudgeten för 2024 ökades anslaget för tidigarelagd folkbokföring för personer med tillfälligt skydd. Anslaget ökas planenligt med 6 miljoner kronor för 2025.

I budgetpropositionen för 2023 ökades anslaget för förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Satsningen är fortsatt 170 miljoner kronor 2025 och beräknas till 95 miljoner kronor 2026. Vidare ökas anslaget planenligt med 20,2 miljoner kronor fr.o.m.

2025 för handläggningskostnader avseende utbetalning av lönegaranti.

Tidigare beslutade anslagsförändringar för arbete med civilt försvar, inrättandet av utbetalningsmyndigheten och ändrade vägavgifter inom eurovinjett innebär sammantaget att anslaget ökas planenligt med ca 13,3 miljoner kronor för 2025. Samtidigt minskas anslaget planenligt med ca 12,6 miljoner kronor för 2025 för att satsning om att motverka internationellt skattefusk och arbete med kompensation till personer födda 1957 upphör.

Regeringen föreslår att 9 184 087 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 9 294 524 000 kronor respektive

9 317 519 000 kronor.

23

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.16 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Skatteverket

Tusental kronor

  Ack resultat Resultat år Verksamhetens Kostnader som ska Resultat år Ack. Resultat
Verksamhet t.o.m. 2023 2024 intäkter 2025 täckas 2025 2025 utgående 2025
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten      
             
Offentligrättslig verksamhet            
             
Meddelat förhandsbesked och            
låneförbud 0 0 280 280 0 0
             
Äktenskapsregistret 0 0 5 900 5 900 0 0
             
Europeiskt arvsintyg 0 0 630 630 0 0
   
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten  
             
Offentligrättslig verksamhet            
             
Namnärenden -2 006 2 000 17 000 17 000 0 -6
Uppdragsverksamhet            
             
Samordnad och säker statlig it-drift1 - - 1 000 1 000 0 0
Summa uppdragsverksamhet2 10 652 -34 850 878 748 879 742 -994 -25 192

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera en bestämd del av verksamheten

Offentligrättslig verksamhet

ID-kort 0 0 64 000 64 000 0 0
Prissättningsbesked och särskilt            
uppskattningsvärde på fastighet 0 0 1 950 1 950 0 0
             

Uppdragsverksamhet

Summa uppdragsverksamhet

1Uppgiften att vara leverantör av samordnad och säker statlig it-drift och att disponera intäkter för ändamålet bedöms träda i kraft under 2025. Uppgifterna om avgiftsområdet är därför osäkra.

2Avser administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet, ersättning från Kronofogdemyndigheten för verksamhetsstöd, SPAR, tjänsteexport och aviseringssystemet för folkbokföringen.

Källa: Skatteverket.

2.8.21:2 Tullverket

Tabell 2.17 Anslagsutveckling 1:2 Tullverket

Tusental kronor

2023 Utfall 2 639 818 Anslagssparande 23 302
         
2024 Anslag 2 889 9611 Utgiftsprognos 2 902 067
2025 Förslag 3 174 486    
         
2026 Beräknat 3 300 8152    
2027 Beräknat 3 408 9383    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 3 228 775 tkr i 2025 års prisnivå.

3Motsvarar 3 274 887 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Tullverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utbetalning till annat medlemsland i Europeiska unionen till följd av kostnader för centraliserad tullklarering.

24

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.18 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:2 Tullverket

Tusental kronor

  2025 2026 2027
Anvisat 20241 2 874 961 2 874 961 2 874 961
Pris- och löneomräkning2 100 518 166 907 222 313
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 207 007 267 126 319 991
       
varav BP253 205 000 260 500 308 500
– Uppdrag om e-Codex -3 000 -1 500 -1 500
       
– Civilt försvar: Tullverket 10 000 17 000 28 000
       
– Motverka den kriminella ekonomin 198 000 245 000 282 000
       
Överföring till/från andra anslag -8 000 -8 178 -8 327
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 3 174 486 3 300 815 3 408 938
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar

För att ytterligare öka ambitionen med att motverka den kriminella ekonomin ökas anslaget med 198 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas öka med 245 miljoner kronor för 2026 och med 282 miljoner kronor fr.o.m. 2027.

För att Tullverket ska kunna fullgöra sitt ansvar inom det civila försvaret och inom beredskapssektor Ordning och säkerhet samt möjlighet att anskaffa utrustning anpassad för krig ökas anslaget med 10 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas öka med 17 miljoner kronor för 2026 och med 28 miljoner kronor för. 2027. Anslaget beräknas öka med 31 miljoner kronor fr.o.m. 2028.

För att finansiera uppdraget att utveckla en svensk uppkoppling till det EU-gemen- samma it-systemet e-Codex (Ju2024/01093) minskas anslaget med 3 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas minska med 1,5 miljoner kronor för 2026–2029, med

1,33 miljoner kronor för 2030 och fr.o.m. 2031 beräknas anslaget minska med 1 miljon kronor. Anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökas med motsvarande belopp.

Till följd av ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen handlägger Skatteverket fr.o.m. 2024 ärenden om mervärdesskatt vid viss import av varor som tidigare handlagts av Tullverket (HFD 2023 not. 56) minskas anslaget med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2025. Anslaget 1:1 Skatteverket ökas med motsvarande belopp.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar

I budgetpropositionen för 2024 ökades anslaget för att öka ambitionen i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Anslaget ökas planenligt med

204 miljoner kronor fr.o.m. 2025.

Regeringen föreslår att 3 174 486 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Tullverket för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 3 300 815 000 kronor respektive

3 408 938 000 kronor.

25

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 2.19 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Tullverket

Tusental kronor

  Ack resultat Resultat år Verksamhetens Kostnader som ska Resultat år Ack. Resultat
Verksamhet t.o.m. 2023 2024 intäkter 2025 täckas 2025 2025 utgående 2025
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten      
               
Offentligrättslig verksamhet              
               
Dröjsmålsränta 7 236 250 250 0 260 74 486
               
Avgift för tullkontroll eller annan              
tillämpning av tullagen   34 0 5 5 0 34
   
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten  
               
Uppdragsverksamhet              
               
Summa uppdragsverksamhet   0 0 0 0 0 0
               

Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera en bestämd del av verksamheten

Uppdragsverksamhet

Summa uppdragsverksamhet -152 0 20 20 10 -152
Källa: Tullverket.            
2.8.3 1:3 Kronofogdemyndigheten        

Tabell 2.20 Anslagsutveckling 1:3 Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

2023 Utfall 2 201 980 Anslagssparande -6 550
         
2024 Anslag 2 222 5331 Utgiftsprognos 2 245 321
2025 Förslag 2 453 825    
         
2026 Beräknat 2 605 4762    
2027 Beräknat 2 766 4303    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2Motsvarar 2 549 312 tkr i 2025 års prisnivå.

3Motsvarar 2 666 048 tkr i 2025 års prisnivå.

Ändamål

Anslaget får användas för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter samt för forskning inom exekutionsområdet.

26

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.21 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:3

Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

  2025 2026 2027
Anvisat 20241 2 192 533 2 192 533 2 192 533
Pris- och löneomräkning2 86 792 138 950 179 338
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 174 500 273 993 394 559
       
varav BP253 142 000 255 000 372 500
– Uppdrag om e-Codex -3 000 -1 500 -1 500
       
– Motverka den kriminella ekonomin 140 000 140 000 140 000
– En effektivare konkurshantering 5 000 116 500 234 000
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 2 453 825 2 605 476 2 766 430
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel 2024. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2026–2027 är preliminär.

3Exklusive pris- och löneomräkning.

Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar

För att bibehålla takten i ärendehandläggningen, utveckla digitalt stöd och öka arbetet för att förebygga och motverka den kriminella ekonomin ökas anslaget med 140 miljoner kronor fr.o.m. 2025.

För att Kronofogdemyndigheten ska ta över arbetsuppgifter i konkursförfarandet från domstolarna ökas anslaget med 5 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas öka med 19,5 miljoner kronor för 2026, med 33 miljoner kronor för 2027–2030 och med 30 miljoner kronor för 2031. Anslaget beräknas öka med 27 miljoner kronor fr.o.m. 2032. Förslaget finansieras delvis genom att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet beräknas minska (utg.omr. 4 avsnitt 2.9.5). Kronofogdemyndigheten tar över uppgiften att betala ut kostnader som betalas av staten i konkurser fr.o.m. den 1 juli 2026. Anslaget beräknas öka med 97 miljoner kronor för 2026 och med 201 miljoner kronor fr.o.m. 2027. Anslaget 1.11 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet beräknas minska med motsvarande belopp.

För att finansiera uppdraget att utveckla en svensk uppkoppling till det EU-gemen- samma it-systemet e-Codex (Ju2024/01093) minskas anslaget med 3 miljoner kronor för 2025. Anslaget beräknas minska med 1,5 miljoner kronor för 2026–2029, med

1,33 miljoner kronor för 2030 och fr.o.m. 2031 beräknas anslaget minska med 1 miljon kronor. Anslaget 2:1 Försäkringskassan inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökas med motsvarande belopp.

Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar

I budgetpropositionen för 2024 ökades anslaget för att ytterligare öka ambitionen i det brottsmotverkande och brottsförebyggande arbetet. Anslaget ökas planenligt med 32,5 miljoner kronor så att satsningen totalt omfattar 100 miljoner kronor 2025. Satsningen beräknas till 82,5 miljoner kronor fr.o.m. 2026.

Regeringen föreslår att 2 453 825 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 2 605 476 000 kronor respektive 2 766 430 000 kronor.

27

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 3

Tabell 2.22 Avgiftsfinansierad verksamhet vid Kronofogdemyndigheten

Tusental kronor

  Ack resultat Resultat år Verksamhetens Kostnader som ska Resultat år Ack. Resultat
Verksamhet t.o.m. 2023 2024 intäkter 2025 täckas 2025 2025 utgående 2025
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna inte disponeras av myndigheten      
             
Offentligrättslig verksamhet            
             
Kronofogdemyndighetens            
avgifter -6 818 0 1 895 966 1 895 966 0 -6 818
   
Avgiftsbelagda verksamheter där intäkterna disponeras av myndigheten och bidrar till att finansiera verksamheten  
             
Uppdragsverksamhet            
             
Summa            
uppdragsverksamhet1 -1 784 -1 000 17 797 15 084 2 712 -71

1Avser administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet samt tjänsteexport. Källa: Kronofogdemyndigheten.

28