Utgiftsområde 26
Statsskuldsräntor m.m.
1
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
Utgiftsområde 26 – Statsskuldsräntor m.m.
Innehållsförteckning
2
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2025 inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. enligt tabell 1.1.
Tabell 1.1 Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
| 1:1 | Räntor på statsskulden | 28 600 000 |
| 1:2 | Oförutsedda utgifter | 10 000 |
| 1:3 | Riksgäldskontorets provisionsutgifter | 145 200 |
| Summa anslag inom utgiftsområdet | 28 755 200 | |
3
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
2Utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m.
2.1Utgiftsområdets omfattning
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket för staten.
2.2Utgiftsutveckling
Kostnaderna för statsskulden påverkas i första hand av skuldens storlek och räntenivåerna vid de tidpunkter som skuldinstrumenten ges ut. En del av statsskulden är exponerad mot utländsk valuta, varför valutakursrörelser också påverkar kostnaderna. För realskulden, dvs. skuld med inflationssäkrad avkastning, påverkas kostnaderna på motsvarande sätt av hur konsumentprisindex utvecklas. Därutöver kan Riksgäldskontorets upplåningsstrategi och upplåningsteknik få stora effekter enskilda år, vilket kan medföra att de sammantagna utgifterna varierar kraftigt över tid, eftersom statsskuldsräntorna redovisas kassamässigt.
Utgifterna för utgiftsområdet beräknas komma att uppgå till 46,9 miljarder kronor 2024, vilket är 26,5 miljarder kronor högre jämfört med vad som anvisades i statens ursprungliga budget för 2024. Skillnaden kan huvudsakligen hänföras till att utgiftsområdet under 2024 omfattar ett anslag på 25,0 miljarder kronor, som riksdagen fattade beslut om 2024 efter framställning från Riksbanken, för återställning av Riksbankens eget kapital (bet. 2023/24:FiU28, rskr. 2023/24:277 och 278). Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden beräknas bli 1,7 miljarder kronor högre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten för 2024, i huvudsak beroende på att Riksgäldskontoret emitterar obligationer till s.k. underkurs. Vidare belastas utgifterna 2024 med ett negativt ingående överföringsbelopp med anledning av att utfallet för statsskuldsräntorna 2023 blev 1,2 miljarder kronor högre jämfört med vad som totalt anvisades för 2023. Anslaget för 2024 föreslås därför ökas med 2,9 miljarder kronor i propositionen Höständringsbudget för 2024 (prop. 2024/25:2).
För 2025 beräknas utgifterna för utgiftsområdet öka med 6,8 miljarder kronor jämfört med föregående år, exklusive återställningen av Riksbankens eget kapital, och sammantaget uppgå till 28,8 miljarder kronor. Förändringen förklaras i huvudsak av högre inhemska räntor som en följd av att obligationer med låg ränta löper ut och refinansiering av statsskulden till högre marknadsräntor, vilket för 2025 innebär ökade utgifter på 12,8 miljarder kronor. Effekten av de högre inhemska räntorna motverkas dock av ett förbättrat räntenetto, uppgående till 5,8 miljarder kronor, för den del av räntebetalningar på statsskulden som avser Riksgäldskontorets in- och utlåning till bl.a. myndigheter.
För 2026 och 2027 beräknas utgifterna uppgå till 23,4 respektive 19,0 miljarder kronor. De lägre nivåerna dessa år förklaras av gradvis lägre inhemska räntor och fortsatt förbättrat räntenetto för den del av räntebetalningar på statsskulden som avser Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter m.fl.
De beräknade utgifterna för statsskuldsräntor redovisas närmare i tabell 2.4.
5
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
| Utfall | Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat | |||||
| 2023 | 20241 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |
| 1:1 Räntor på statsskulden | 31 567 | 23 167 | 21 833 | 28 600 | 23 200 | 18 800 |
| 1:2 Oförutsedda utgifter | 10 | 1 | 10 | 10 | 10 | |
| 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter | 60 | 145 | 80 | 145 | 145 | 145 |
| Äldreanslag | ||||||
| 2024 2:1 Återställning av Riksbankens eget | ||||||
| kapital | 25 000 | 25 000 | ||||
| Totalt för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor | ||||||
| m.m. | 31 626 | 48 322 | 46 913 | 28 755 | 23 355 | 18 955 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Tabell 2.2 Förändringar av utgiftsramen
Miljoner kronor
| 2025 | 2026 | 2027 | |
| Anvisat 20241 | 20 455 | 20 455 | 20 455 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| varav BP25 | |||
| Överföring till/från andra utgiftsområden | |||
| Övrigt | 8 300 | 2 900 | |
| Ny utgiftsram | 28 755 | 23 355 | 18 955 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
2.2.1Räntor på statsskulden
Faktorer som påverkar utgifterna
Ränteutgifterna påverkas av storleken på statsskulden, svenska och utländska räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs mot andra valutor. Även Riksgäldskontorets upplåningsteknik har stor betydelse för utgifterna för räntor på statsskulden.
Statsskulden och statens budgetsaldo
Statsskuldens storlek förändras i takt med statens budgetsaldo och ändrade skulddispositioner m.m. En skulddisposition kan exempelvis bestå av en omvärdering av valutaskulden, dvs. lån i utländsk valuta, till aktuella valutakurser.
Utfallet för statens budgetsaldo var positivt 2023, och budgetsaldot beräknas också bli positivt 2027. För dessa år beräknas statsskulden och statsskuldskvoten minska, både som en följd av det positiva budgetsaldot och av att BNP beräknas växa. År 2024– 2026 beräknas dock budgetsaldot bli negativt (se Förslag till statens budget, finansplan
m.m.avsnitt 7.2). Som en följd beräknas den konsoliderade statsskulden som andel av BNP öka från 16 till 17 procent av BNP 2024 och först 2027 minska till tillbaka till 16 procent av BNP.
Ränte- och valutakursutveckling
Statsobligationsräntorna sjönk i Sverige under
6
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
Värdet på den svenska kronan påverkar ränteutgifterna för lån i utländsk valuta. En svagare krona ökar ränteutgifterna för lån i utländsk valuta, och en starkare krona minskar utgifterna. Dessutom påverkas ränteutgifterna av realiserade valutakursdifferenser, som uppstår när lån i utländsk valuta förfaller. Om kronan stärkts sedan lånet togs uppstår en valutavinst, och vice versa.
Historiska slutkurser 2023, och prognoser för ett urval av räntor och växelkurser perioden
Tabell 2.3 Urval av räntor och växelkurser
Procent, om inte annat anges. Utfall 2023, prognos
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |
| Statsskuldväxel 6 månaders | 4,0 | 2,8 | 1,9 | 1,9 | 2,0 |
| Statsobligation |
2,0 | 2,2 | 2,4 | 2,4 | 2,5 |
| Statsobligation |
2,1 | 2,3 | 2,6 | 2,6 | 2,6 |
| Tyskland |
3,5 | 2,6 | 2,0 | 2,1 | 2,1 |
| USA 6 månaders | 5,3 | 4,4 | 3,3 | 2,7 | 2,7 |
| Växelkurs EUR/SEK | 11,1 | 11,4 | 11,1 | 10,9 | 10,7 |
| Växelkurs USD/SEK | 10,0 | 10,5 | 10,0 | 9,6 | 9,3 |
| Källa: Egna beräkningar. |
Upplåning
Den upplåningsteknik som Riksgäldskontoret väljer kan på kort sikt få betydande effekter på ränteutgifterna, främst genom att utgifterna omfördelas över tid, t.ex. genom över- eller underkurser i samband med emissioner av statsobligationer.
Överkurser uppstår om marknadsräntan understiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället. Köparen av obligationen är då beredd att betala ett högre pris, eftersom detta kompenseras av en högre löpande avkastning fram till dess att obligationen förfaller. På motsvarande sätt uppstår underkurser om marknadsräntan överstiger obligationens kupongränta vid emissionstillfället.
Kursförluster uppstår när Riksgäldskontoret köper tillbaka obligationer och marknadsräntan vid köptillfället understiger kupongräntan. Valutakursförluster uppstår på instrument i utländsk valuta om värdet på den svenska kronan är lägre vid förfallotidpunkten än då kontraktet ingicks.
Statsskulden består av lån i svenska kronor respektive i utländsk valuta. Valutaskulden utgörs av nominella låneinstrument medan den inhemska skulden både består av nominella och reala låneinstrument. Cirka två tredjedelar av statsskulden är finansierad med nominella lån i svenska kronor. De två låneinstrument som framför allt används är statsobligationer och statsskuldväxlar.
Statsskuldväxlar har en löptid som normalt uppgår till mellan tre och tolv månader. En statsskuldväxel är ett s.k. nollkuponginstrument. Räntan utgörs av skillnaden mellan det belopp som staten får när växeln emitteras och det belopp som staten återbetalar vid förfall. Den korta löptiden på statsskuldväxlar innebär att de refinansieras relativt ofta, vilket medför att en förändring av räntenivån relativt snabbt påverkar räntekostnaderna.
Nominella statsobligationer har en fast årlig kupongränta, som betalas ut årligen med ett lika stort belopp varje gång. Normalt finns omkring tio olika statsobligationer utfärdade samtidigt, med en löptid på mellan 1 och 15 år. År 2009 emitterades dock en
7
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
som senare emitteras inom ramen för samma lån får en över- eller underkurs. När Riksgäldskontoret emitterar obligationer med överkurs uppstår en ränteinkomst, och när emitteringen sker till underkurs uppstår en ränteutgift.
Realobligationer innebär förenklat uttryckt att köparen får en real ränta plus kompensation för inflation. Kupongräntan för realobligationer räknas upp med inflationen, liksom det lånade beloppet som återbetalas på förfallodagen. Det innebär att en stor del av räntan betalas först när lånet förfaller. I likhet med vad som gäller för nominella obligationer uppstår det i samband med detta över- och underkurser, som utöver skillnaden mellan kupongräntan och marknadsräntan även är beroende av inflationen.
Statsskulden är även till viss del exponerad mot utländsk valuta. Nivån på exponeringen styrs av de riktlinjer för statsskuldens förvaltning som beslutas av regeringen. I riktlinjerna för 2023 förändrades styrningen av statsskuldens exponering i utländsk valuta, från att valutaexponeringen ska vara oförändrad till att den ska avvecklas succesivt och anta riktvärdet noll fr.o.m. den 1 januari 2027.
Statsskuldsräntornas utveckling
De utgiftsmässiga statsskuldsräntorna för
Tabell 2.4 Utgiftsmässiga statsskuldsräntor
Miljarder kronor. Utfall 2023, prognos
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |
| Räntor på lån i svenska kronor | 9,3 | 13,2 | 26,0 | 25,2 | 22,3 |
| Räntor på lån i utländsk valuta | 2,2 | 2,2 | 1,1 | 0,3 | |
| 4,1 | 2,8 | 2,3 | 2,4 | 0,9 | |
| Summa räntor | 15,6 | 18,2 | 29,4 | 27,9 | 23,1 |
| Räntor på in- och utlåning | 7,8 | 5,2 | |||
| 8,2 | 0,1 | ||||
| 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||
| Summa ränteutgifter | 31,6 | 22,0 | 28,6 | 23,2 | 18,8 |
| Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. |
Av tabell 2.5 framgår de kostnadsmässigt redovisade statsskuldsräntorna, som bl.a. används vid beräkningen av statens finansiella sparande. Redovisningen i tabell 2.5 utgår från posten Summa räntor i tabell 2.4, varefter en kostnadsjusteringspost har lagts till. De realiserade valutakurs- och kursförlusterna, som påverkar ränteutgifterna, beaktas således inte vid beräkningen av de kostnadsmässiga räntorna. Inte heller orealiserade omvärderingar av statsskulden som härrör från ändringar i marknadsräntor eller växelkurser tas upp som kostnader för statsskulden. De kostnadsmässiga statsskuldsräntorna har normalt en något jämnare utveckling över tid än de utgiftsmässiga räntorna.
Tabell 2.5 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor
Miljarder kronor. Utfall 2023, prognos
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |
| Summa räntor enligt tabell 2.4 | 15,6 | 18,2 | 29,4 | 27,9 | 23,1 |
| Summa kostnadsjustering | 6,6 | ||||
| Summa räntekostnader | 22,2 | 17,2 | 11,9 | 13,1 | 13,7 |
| Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. |
8
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
Diagram 2.1 visar de utgiftsmässiga statsskuldsräntornas utveckling över en längre tidsperiod i förhållande till BNP. Under
Diagram 2.1 Utgifter för statsskuldsräntor
Procent av BNP. Utfall
4,5
3,5
2,5
1,5
0,5
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
2.2.2Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Provisionsutgifternas utveckling
Riksgäldskontoret betalar ut provisioner till olika marknadsaktörer för att de upprätthåller infrastrukturen i marknaden genom att sälja, marknadsföra och lösa in Riksgäldskontorets produkter. Dessa utgifter belastar anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter.
Samtliga provisionsutgifter i samband med upplåning och skuldförvaltning redovisas vid sidan av utgiftstaket, vilket innebär att de behandlas på samma sätt som ränteutgifterna på statsskulden.
Provisionsutgifterna varierar över tid. Det beror på att volymerna för upplåning via olika instrument och metoder skiljer sig åt mellan åren. Provisionsutgifterna styrs till största delen av vilka upplåningskanaler som används. Vissa upplåningsinstrument ger inte upphov till rörliga kostnader, medan andra gör det. För de största upplåningsvolymerna är försäljningsprovisionerna fasta. En upplåning via syndikering, dvs. genom att Riksgäldskontoret anlitar en grupp av banker som genomför försäljningen, leder till höga provisioner som är beroende av volymen. Avvägningen mellan vilka instrument som ska användas görs av Riksgäldskontoret inom de ramar som regeringen gett genom riktlinjerna för statsskuldens förvaltning. Avvägningen inkluderar alla kostnader som är förknippade med upplåningen, inklusive räntekostnaden och eventuella provisioner. Sammantaget beräknas provisionsutgifterna för de lån Riksgäldskontoret hanterar uppgå till 79,5 miljoner kronor 2024, 82,2 miljoner kronor 2025 samt 61,8 miljoner kronor per år
2.3Mål för utgiftsområdet
Målet för statsskuldsförvaltningen är att skulden ska förvaltas så att kostnaden för den långsiktigt minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer (5 kap. 5 § budgetlagen [2011:203]).
9
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
2.4Resultatredovisning
2.4.1Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning
Vartannat år lämnar regeringen en skrivelse till riksdagen med en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning. Åren däremellan redovisar regeringen sin preliminära syn på den genomförda statsskuldsförvaltningen i budgetpropositionen. I april 2024 överlämnade regeringen skrivelsen Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning
2.5Budgetförslag
2.5.11:1 Räntor på statsskulden
Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:1 Räntor på statsskulden
Tusental kronor
| 2023 | Utfall | 31 566 652 | Anslagssparande | |
| 2024 | Anslag | 23 166 6521 | Utgiftsprognos | 21 832 854 |
| 2025 | Förslag | 28 600 000 | ||
| 2026 | Beräknat | 23 200 000 | ||
| 2027 | Beräknat | 18 800 000 | ||
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för räntor på statsskulden.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2025 | 2026 | 2027 | |
| Anvisat 20241 | 20 300 000 | 20 300 000 | 20 300 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Makroekonomisk utveckling | |||
| Volymer | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | 8 300 000 | 2 900 000 | |
| Förslag/beräknat anslag | 28 600 000 | 23 200 000 | 18 800 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen beslutar om den övergripande styrningen av statsskuldens förvaltning i årliga riktlinjebeslut senast den 15 november varje år. Riksgäldskontoret lämnar förslag till riktlinjer som remitteras till Riksbanken. I riktlinjebeslutet fastställs bl.a. skuldens löptid samt fördelningen mellan nominell skuld i svenska kronor, real skuld i svenska kronor och statsskuldens exponering i utländsk valuta. Inom de ramar som regeringen fastställer har Riksgäldskontoret mandat att fatta beslut om hur statsskulden ska förvaltas. Utgångspunkterna för statsskuldsförvaltningen är det av riksdagen beslutade målet för statsskuldspolitiken, att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risker beaktas, och att förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. De risker som avses beskrivs närmare i skrivelsen Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning
10
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
Utgifterna för räntor på statsskulden beräknas till 28 600 000 000 kronor för 2025. Regeringen föreslår att 28 600 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Räntor på statsskulden för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 23 200 000 000 kronor respektive 18 800 000 000 kronor.
2.5.21:2 Oförutsedda utgifter
Tabell 2.8 Anslagsutveckling 1:2 Oförutsedda utgifter
Tusental kronor
| 2023 | Utfall | Anslagssparande | 10 000 |
| 2024 | Anslag | 10 0001 Utgiftsprognos | 1 073 |
| 2025 | Förslag | 10 000 | |
| 2026 | Beräknat | 10 000 | |
| 2027 | Beräknat | 10 000 | |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för oförutsedda utgifter inklusive utgifter för ersättningar till enskilda för skador av statlig verksamhet enligt en dom som fått laga kraft eller efter uppgörelse samt för utgifter för skador inom landet som uppkommit under tidigare krigsförhållanden. Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av regeringen i varje enskilt fall.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.9 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2025 | 2026 | 2027 | |
| Anvisat 20241 | 10 000 | 10 000 | 10 000 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 10 000 | 10 000 | 10 000 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Regeringen bedömer att det alltjämt behövs ett anslag för oförutsedda utgifter och för vissa speciella ändamål om andra medel inte står till förfogande (jfr prop. 1997/98:1 utg.omr. 26 avsnitt 4). Kammarkollegiet bör därför efter beslut av regeringen även fortsättningsvis få betala ut ersättningar av detta slag. Regeringen kommer i efterhand att redovisa för riksdagen vilka utgifter som täckts genom att medel från anslaget tagits i anspråk. Finansiering av utgifter från anslaget ska ske genom indrag från annat anslag. Användningen av anslaget och beslutade indrag med anledning av detta redovisas i årsredovisningen för staten.
Regeringen föreslår att 10 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Oförutsedda utgifter för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 10 000 000 kronor per år.
11
Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 26
2.5.31:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Tabell 2.10 Anslagsutveckling 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter
Tusental kronor
| 2023 | Utfall | 59 657 | Anslagssparande | 85 543 |
| 2024 | Anslag | 145 2001 | Utgiftsprognos | 79 500 |
| 2025 | Förslag | 145 200 | ||
| 2026 | Beräknat | 145 200 | ||
| 2027 | Beräknat | 145 200 |
1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.
Ändamål
Anslaget får användas för utgifter för Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning.
Skälen för regeringens förslag
Tabell 2.11 Förändringar av anslagsnivån
Tusental kronor
| 2025 | 2026 | 2027 | |
| Anvisat 20241 | 145 200 | 145 200 | 145 200 |
| Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder | |||
| Överföring till/från andra anslag | |||
| Övrigt | |||
| Förslag/beräknat anslag | 145 200 | 145 200 | 145 200 |
1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.
Med stöd av 3 kap. 9 § budgetlagen får regeringen besluta att anslaget 1:1 Räntor på statsskulden samt andra utgifter för upplåning och skuldförvaltning får överskridas om det är nödvändigt för att fullgöra statens betalningsåtaganden. Bemyndigandet utnyttjades senast 2009, då utfallet på anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter uppgick till 212 miljoner kronor, vilket var 52 miljoner kronor högre än vad som anvisats av riksdagen. De relativt höga variationerna mellan olika år, och det faktum att risken är större för att utgifterna avviker uppåt, beaktas vid beredningen av budgetförslaget.
Regeringen föreslår att 145 200 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 145 200 000 kronor per år.
12