Utgiftsområde 25

Allmänna bidrag till kommuner

1

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Utgiftsområde 25 – Allmänna bidrag till kommuner

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................................................. 3
2 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ...................................................... 5
2.1 Utgiftsområdets omfattning................................................................................. 5
2.2 Utgiftsutveckling.................................................................................................... 5
2.3 Mål för utgiftsområdet.......................................................................................... 5
2.4 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder ......................................... 6
2.5 Resultatredovisning ............................................................................................... 6
  2.5.1 Konjunkturen och demografin påverkar utvecklingen i  
    kommunsektorn....................................................................................... 6
  2.5.2 Svagare resultat i kommunsektorn 2023 .............................................. 7
  2.5.3 Hög investeringsnivå och fortsatt ökad skuldsättning..................... 12
  2.5.4 Soliditeten försvagades något .............................................................. 13
  2.5.5 Det finns skillnader mellan kommuners och regioners utveckling14
  2.5.6 Liten ökning av genomsnittlig skattesats, men stora skillnader  
    mellan kommunerna ............................................................................. 16
  2.5.7 Mätningar av effektivitet indikerar att det finns skillnader mellan  
    kommuner och mellan regioner .......................................................... 17
  2.5.8 Det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska skapa  
    likvärdiga ekonomiska förutsättningar ............................................... 18
  2.5.9 En viss minskning av antalet riktade statsbidrag .............................. 19
  2.5.10 Kommuners förutsättningar och kapacitet ....................................... 19
2.6 Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ................................................... 20
2.7 Politikens inriktning ............................................................................................ 21
  2.7.1 Ett förbättrat ekonomiskt läge väntas 2025 ...................................... 21
  2.7.2 De generella statsbidragen ................................................................... 22
  2.7.3 Försöksverksamhet för ökad effektivitet........................................... 22
  2.7.4 Ökad kapacitet i mindre kommuner................................................... 23

2.7.5En effektivitetsdelegation och en granskningsfunktion för

regionerna inrättas ................................................................................. 23
2.7.6 Riktade statsbidrag ................................................................................ 24

2.7.7Insatser för att motverka välfärdsbrottslighet och otillåten

påverkan i kommunsektorn ................................................................. 24
2.8 Budgetförslag........................................................................................................ 25
2.8.1 1:1 Kommunalekonomisk utjämning ................................................. 25
2.8.2 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader .......................................... 30
2.8.3 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer ...................... 31
2.8.4 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner .............................................. 32
2.8.5 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn ......................... 33

2

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2025 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt tabell 1.1.

2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Tabell 1.1 Anslagsbelopp  
Tusental kronor    
Anslag    
   
1:1 Kommunalekonomisk utjämning 166 750 052
   
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 092 052
   
1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150
   
1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000
   
1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 8 000
   
Summa anslag inom utgiftsområdet 173 107 254
     
Tabell 1.2 Beställningsbemyndiganden    
Tusental kronor      
Anslag   Beställningsbemyndigande Tidsperiod
     
1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 1 250 000 2026–2030
     
Summa beställningsbemyndiganden inom utgiftsområdet 1 250 000  
       

3

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

2.1Utgiftsområdets omfattning

Utgiftsområdet omfattar fem anslag. Inom ramen för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning redovisas flera olika bidrag och avgifter. Utgiftsområdet omfattare vidare anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader (inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader), anslaget 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer,

anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner och anslaget 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn.

2.2Utgiftsutveckling

I denna proposition föreslås att utgifterna inom utgiftsområdet sammantaget minskas med 1,273 miljarder kronor 2025 jämfört med 2024. Anledningen till detta är bl.a. att flera tillfälliga satsningar upphör fr.o.m. 2025 och att ett antal ekonomiska regleringar föreslås till följd av förändrade uppgifter och förutsättningar som sammantaget minskar utgifterna inom utgiftsområdet.

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

  Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat
  2023 20241 2024 2025 2026 2027
1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 167 871 167 871 166 750 167 466 164 484
             
1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 718 5 827 5 827 6 092 6 092 6 092
             
1:3 Bidrag till kommunalekonomiska            
organisationer 7 7 7 7 7 7
             
1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner       250 250 250
             
1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i            
kommunsektorn       8 7 1
             
Äldreanslag            
             
2024 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda            
kommuner och regioner   375 300      
             
2024 1:5 Medel till befolkningsmässigt            
mindre kommuner 300 300 300      
             
Totalt för utgiftsområde 25 Allmänna            
bidrag till kommuner 157 904 174 380 174 305 173 107 173 822 170 834
             

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

2.3Mål för utgiftsområdet

Målet för utgiftsområdet är att skapa goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner som bidrar till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet (prop. 2008/09:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.3, bet. 2008/09:FiU3, rskr. 2008/09:150).

5

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2.4Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Regeringens redovisning utgår från följande resultatindikatorer och bedömningsgrunder:

–årets resultat

–skuldsättning

–soliditet

–utveckling av skattesatser

–skillnader i årets resultat, skuldsättning, soliditet och utveckling av skattesatser.

Jämfört med budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.4, bet. 2023/24:FiU3, rskr. 2023/24:110) har valet av resultatindikatorer och bedömningsgrunder ändrats i syfte att renodla och i viss mån bredda resultatredovisningen. Intäktsutveckling och kostnadsutveckling har tagits bort som bedömningsgrunder, då dessa i sig endast i begränsad omfattning kan användas för att bedöma måluppfyllelsen inom utgiftsområdet. Regeringen kommer ändå fortsätta att följa och redovisa såväl intäktsutvecklingen som kostnadsutvecklingen eftersom dessa faktorer – och hur de förhåller sig till varandra – påverkar årets resultat. Utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner används inte längre som en bedömningsgrund, eftersom den mer är att betrakta som en statlig insats än en indikation på måluppfyllelsen inom utgiftsområdet.

Utveckling av skattesatser läggs till som en resultatindikator. Den kommunala beskattningsrätten är grundlagsfäst och en förutsättning för den kommunala självstyrelsen. Kommuner och regioner bestämmer själva sina skattesatser. Det är dock viktigt att följa och analysera utvecklingen av skattesatser för kommunsektorn i sin helhet, för kommunerna respektive regionerna samt för grupper av kommuner respektive regioner. Utvecklingen kan ge såväl en indikation på om de ekonomiska förutsättningarna varit goda och likvärdiga som skäl för att överväga åtgärder inom ramen för utgiftsområdet.

2.5Resultatredovisning

2.5.1Konjunkturen och demografin påverkar utvecklingen i kommunsektorn

Kommunsektorn, dvs. kommuner och regioner, ansvarar för en stor del av välfärdens verksamheter och annan samhällsservice, såsom vård, skola, omsorg och kollektivtrafik, och bär därmed en stor del av de offentliga utgifterna. De kommunala utgifterna motsvarade ca 23 procent av BNP 2023. Kommunerna och regionerna har genom den kommunala beskattningsrätten ett långtgående ansvar för finansiering av verksamheterna. Skatteintäkterna utgör cirka två tredjedelar av de totala intäkterna. Utvecklingen av kommunsektorns ekonomi är därmed starkt konjunkturberoende. Även om svensk ekonomi gick mot en lågkonjunktur under 2023 utvecklades skatteunderlaget starkare än förväntat. Det som i stället kom att prägla de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner 2023 var den höga inflationen.

Den demografiska utvecklingen, dvs. förändringar i befolkningens storlek och sammansättning, påverkar bl.a. utvecklingen av skatteunderlaget, behovet av välfärdstjänster och investeringar samt kompetensförsörjningen. Befolkningstillväxten i landet var hög under 2000-talet och i mitten av 2010-talet, framför allt på grund av hög invandring (se tabell 2.2). Befolkningstillväxten har dämpats de senaste åren och var under 2023 den lägsta sedan början av 2000-talet, endast 0,3 procent. Den låga

6

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

befolkningstillväxten berodde bl.a. på låga födelsetal och låg invandring. Under 2023 minskade folkmängden i 193 kommuner och 12 län, vilket var 62 kommuner och 7 län fler än 2022.

Tabell 2.2 Sveriges befolkningsutveckling utifrån födelseregion

Antal personer om inte annat anges

        Förändring,
  2000 2023 Förändring procent
         
Födelseregion        
Sverige 7 878 994 8 381 080 502 086 6
         
Norden eller EU utom Sverige 458 348 600 006 141 658 31
         
Afrika 55 138 253 259 198 121 359
Mellanöstern 140 529 495 604 355 075 253
         
Asien utom Mellanöstern 80 140 359 964 279 816 349
         
Europa utom Norden och EU samt        
Sydamerika, Nordamerika och Oceanien 269 635 461 794 192 159 71
         
Befolkningen totalt 8 882 792 10 551 707 1 668 915 19
         
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.        

Under 2023 ökade antalet personer över 80 år med 5 procent, vilket kan jämföras med en ökning på 4,1 procent 2022. Antalet barn minskade för första gången på mer än tio år under 2022. Minskningen tilltog 2023 och uppgick till -0,8 procent, vilket kan jämföras med -0,1 procent 2022. Ett färre antal barn i förskole- och grundskoleålder bidrog till minskningen, medan antalet ungdomar i gymnasieåldern fortsatte att öka. Antalet personer i förvärvsarbetande ålder ökade med 0,3 procent under 2023.

2.5.2Svagare resultat i kommunsektorn 2023

Enligt kommunallagen (2017:725) ska kommuner och regioner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och varje kommun och region ska besluta om riktlinjer och ange finansiella mål för detta. Riktlinjer och mål ska utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som en god ekonomisk hushållning, men också anpassas utifrån den enskilda kommunens eller regionens förhållanden, t.ex. vad gäller dess finansiella ställning, befolkningsutveckling, investeringsbehov och skuldsättning. En viktig princip för vad som är en god ekonomisk hushållning är att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar och att dagens konsumtion eller ekonomiska förvaltning inte ska innebära att kostnader vältras över på kommande generationer. Årets resultat är en central indikator för analyser av den ekonomiska situationen och de ekonomiska förutsättningarna i kommuner och regioner. Tillräckligt höga resultatnivåer behövs bl.a. för att finansiera hela eller delar av investeringarna.

Efter många år med starka resultat redovisade kommunsektorn (exklusive de kommunala bolagen) ett svagare resultat 2023. De höga resultatnivåerna under tidigare år kan till stor del förklaras av högre skatteintäkter än förväntat och stora tillskott av statsbidrag under pandemin. Årets resultat uppgick till drygt 14 miljarder kronor 2023, vilket var en minskning med 29 miljarder kronor jämfört med föregående år (se diagram 2.1). Resultatet var även lägre än genomsnittet för 2000–2022, som uppgick till nästan 20 miljarder kronor. Det försämrade resultatet 2023 berodde främst på ökade verksamhets- och pensionskostnader till följd av den höga inflationen. Regionernas resultat var betydligt svagare än kommunernas, vilket i huvudsak förklaras av att regionerna drabbades hårdare av de ökade pensionskostnaderna eftersom fler högavlönade arbetar i regionerna. Regionernas resultat uppgick till nästan -12 miljarder kronor, vilket var 21 miljarder kronor lägre än 2022. Kommunernas resultat uppgick till 26 miljarder kronor, vilket var 8 miljarder kronor lägre än 2022.

7

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Diagram 2.1 Årets resultat i kommunsektorn

Miljarder kronor

Källa: Statistiska centralbyrån.

Ett vanligt förekommande finansiellt mål för en god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner är att årets resultat ska uppgå till en angiven andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunsektorns resultat som andel av dess skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick 2023 till 1,3 procent, vilket var lägre än genomsnittet för perioden 2000–2022, som uppgick till 2,6 procent. Kommunernas resultat för 2023 motsvarade 3,7 procent av deras skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket var i nivå med genomsnittet för 2000–2022. Resultatet för regionerna 2023 motsvarade -2,9 procent av deras skatteintäkter och generella statsbidrag. Regionerna har haft betydligt svagare resultat än kommunerna under många år. Det genomsnittliga resultatet 2000–2022 uppgick till 0,7 procent.

Kommuner och regioner ska enligt kommunallagen som huvudregel upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Detta anger den lägsta godtagbara resultatnivån. Enligt lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning beräknas balanskravsresultatet genom att årets resultat justeras för vissa poster, bl.a. orealiserade vinster och förluster i värdepapper. Balanskravet är också en del av det finanspolitiska ramverket. Kommunsektorn som helhet redovisade 2023 ett positivt balanskravsresultat (se vidare Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 4.3).

Kommuner och regioner hade 2013–2023 möjlighet att reservera medel till en resultatutjämningsreserv för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Vid utgången av 2023 fanns det totalt 52 miljarder kronor avsatta i resultatutjämningsreserver, vilket var 0,8 miljarder kronor mindre än 2022. Reserverna uppgick till drygt 39 miljarder kronor för kommunerna och nästan 13 miljarder kronor för regionerna. Kommunernas resultatutjämningsreserver ökade med 1 miljard kronor, medan regionernas reserv minskade med nästan 2 miljarder kronor. Det var 235 kommuner och 11 regioner som hade medel avsatta i en resultatutjämningsreserv. Antalet kommuner som avsatt medel ökade mellan 2022 och 2023, medan antalet regioner minskade något.

Den 1 januari 2024 trädde ändringar i kommunallagen i kraft som bl.a. innebär att möjligheten att reservera medel till en resultatutjämningsreserv har ersatts av en möjlighet att reservera medel i en resultatreserv. Ändringen syftar till att ge kommuner och regioner större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning, t.ex. genom att på förhand reservera medel för kommande större utgifter (prop. 2022/23:119, bet. 2023/24:KU2, rskr. 2023/24:6). De

8

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

kommuner och regioner som vid ikraftträdandet hade en resultatutjämningsreserv får ha kvar den till utgången av 2033.

Svagare resultat även i kommun- och regionkoncernerna

De flesta kommuner och regioner har någon del av sin verksamhet organiserad i företagsform. Exempelvis har flertalet kommuner ett bostads- och fastighetsbolag. Kommuner och regioner äger totalt omkring 2 000 företag.

Företagens ekonomiska resultat och ställning redovisas tillsammans med kommunens respektive regionens uppgifter i de sammanställda räkenskaperna, dvs. koncernredovisningen. Det totala resultatet enligt koncernredovisningarna var högre än resultatet i kommunsektorn 2012–2022. Totalt uppgick årets resultat 2023 i koncernredovisningarna till nästan 17 miljarder kronor. Kommunernas koncerner stod för drygt 28 miljarder kronor medan resultatet i regionernas koncerner totalt sett var negativt och uppgick till nästan -12 miljarder kronor. Det totala koncernresultatet för 2023 var lägre än det årliga genomsnittet 2000–2022, som uppgick till 27 miljarder kronor, varav kommunkoncernernas resultat uppgick till nästan 24 miljarder kronor och regionkoncernernas till drygt 3 miljarder kronor.

Starkare intäktsutveckling än förväntat

Kommunsektorns totala intäkter (exklusive de kommunala företagens intäkter) uppgick till 1 417 miljarder kronor 2023, vilket var en ökning med 5,3 procent jämfört med 2022. Ökningen mellan 2022 och 2023 var högre än genomsnittet för 2000–2022, då den uppgick till 4,5 procent. Skatteintäkterna utgjorde 68 procent av de totala intäkterna (se diagram 2.2).

Diagram 2.2 Fördelning av kommunsektorns intäkter 2023

Procent

Övriga intäkter

Taxor och avgifter 6% 5%

Riktade

statsbidrag

8%

Generella statsbidrag

13%

Skatteintäkter

68%

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Regioner.

Skatteintäkterna ökade 2023 med 5,7 procent, vilket var högre än genomsnittet för 2000–2022, som uppgick 4,6 procent. Skatteintäkterna ökade mer än vad kommuner och regioner hade förväntat, till följd av en starkare utveckling av skatteunderlaget än beräknat, vilket påverkade resultatet positivt. Ökningen av skatteintäkter berodde endast marginellt på ökade skattesatser (se avsnitt 2.5.6.).

Staten bidrar till kommunsektorns finansiering av sin verksamhet dels genom generella statsbidrag, som redovisas inom detta utgiftsområde, dels genom riktade statsbidrag och kostnadsersättningar huvudsakligen inom andra utgiftsområden. Redovisningen nedan utgår från den kommunala redovisningen, som till viss del skiljer sig från

9

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

nationalräkenskapernas redovisning, t.ex. vad gäller redovisningen av statsbidrag. I den kommunala redovisningen räknas t.ex. statsbidraget för läkemedelsförmånerna som ett generellt statsbidrag, vilket det inte gör i nationalräkenskaperna. Statsbidragen uppgick sammantaget till 290 miljarder kronor 2023, vilket motsvarade nästan

22 procent av kommunsektorns totala intäkter. Jämfört med 2022 minskade bidragen med nästan 4 miljarder kronor, vilket motsvarade en minskning med drygt 1 procent. Minskningen förklaras främst av att de pandemirelaterade statsbidragen har fasats ut.

De generella statsbidragen, såsom de redovisas i den kommunala redovisningen, ökade med drygt 2 miljarder kronor 2023 och uppgick till 213 miljarder kronor. Av ökningen utgjorde 6 miljarder kronor ett tillskott av generella statsbidrag inom detta utgiftsområde som syftade till att minska risken för att de höga priserna skulle leda till neddragningar i kommunala verksamheter inom framför allt vård, skola och omsorg (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25, bet. 2021/22:FiU3, rskr. 2021/22:120). Samtidigt upphörde en tillfällig, pandemirelaterad höjning av de generella statsbidragen som uppgick till 5 miljarder kronor 2022. De riktade statsbidragen, såsom de redovisas enligt den kommunala redovisningen, uppgick 2023 till sammantaget nästan

77 miljarder kronor. Det var en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med 2022.

De finansiella intäkterna, som främst består av intäkter från placeringar på börsen, ökade relativt kraftigt 2023, totalt med nästan 22 miljarder kronor eller 132 procent jämfört med 2022. Den genomsnittliga utvecklingen för de finansiella intäkterna uppgick 2000–2022 till drygt 5 procent.

Hög kostnadsökningstakt till följd av hög inflation

Kommunsektorns totala kostnader uppgick till 1 404 miljarder kronor 2023, vilket var en ökning med 7,8 procent jämfört med 2022. Det var en högre ökning än genomsnittet för 2000–2022, som uppgick till 4,3 procent. Av kommunsektorns totala kostnader 2023 utgjorde drygt 93 procent (1 309 miljarder kronor) verksamhetskostnader. Den höga kostnadsökningstakten berodde främst på den höga inflationen som påverkade verksamhets- och pensionskostnaderna. Att pensionskostnaderna påverkas av inflationen beror på att kommunsektorns pensioner värdesäkras med utvecklingen av prisbasbeloppet, vilket räknas upp utifrån inflationen. Uppräkningen av prisbeloppet 2023 var 8,7 procent, vilket var den högsta ökningen på mer än 30 år. Den höga inflationstakten var den huvudsakliga förklaringen till de höga pensionskostnaderna, men även det nya pensionsavtalet, som gäller fr.o.m. 2023, och som fackförbunden och arbetsgivarna i kommunsektorn själva kommit överens om, innebär ökade premier till systemet. Även de finansiella kostnaderna ökade 2023, bl.a. till följd av högre räntekostnader för kommunsektorns låneskulder.

Av kommunsektorns totala kostnader utgör kostnader för välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg den största delen, ca 83 procent. Den största andelen av kommunernas kostnader avser pedagogisk verksamhet (se tabell 2.3). Kostnadsökningen 2023 var högst inom vård och omsorg, där det var verksamheten individ- och familjeomsorg som hade den största kostnadsökningen. Samtidigt minskade kostnaderna för ekonomiskt bistånd. I fasta priser, dvs. exklusive effekterna av inflationen, var kostnaderna för pedagogisk verksamhet 2023 oförändrade jämfört med 2022 och för vård och omsorg ökade kostnaderna med drygt 1 procent. Denna utveckling kan jämföras med den demografiska utvecklingen samma period, som bl.a. innebar en ökning av antalet äldre personer och en minskning av antalet barn (se avsnitt 2.5.1).

10

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Tabell 2.3 Kommunernas verksamhetskostnader      
Miljoner kronor och andel och förändring i procent      
          Genomsnittlig
    Andel av total Kostnader Förändring förändring
    kostnad 2023 2023 2022/2023 2018–2022
         
Pedagogisk verksamhet 43 354 6,4 3,6
           
Varav          
         
– förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 14 116 5,7 2,8
           
– grundskola   18 152 6,7 4,3
         
– gymnasieskola 6 52 5,6 2,8
         
– övrig utbildning 4 34 8,5 4,7
         
Vård och omsorg 38 309 7,5 3,7
           
Varav          
           
– äldreomsorg   19 158 7,6 3,8
         
– funktionshindrade 11 94 7,6 3,6
         
– ekonomiskt bistånd 2 14 -0,3 1,3
         
– individ- och familjeomsorg 5 43 9,9 5,2
           
Övrigt   19 160 3,9 1,5
         
Totalt kommuner 100 823 6,3 3,2
           

Anm.: I posten övrigt ingår kommunernas kostnader för kultur och fritid, infrastruktur och skydd, affärsverksamhet, arbetsmarknadsåtgärder och flyktingmottagande m.m. Uppgifterna i denna tabell baseras på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioner utifrån kommunernas räkenskapssammandrag medan utvecklingen av kostnaderna totalt sett utgår från resultaträkningen i räkenskapssammandragen. Uppgifterna kan därför skilja sig något åt.

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Regioner.

Kostnaderna för hälso- och sjukvård ökade kraftigt 2023. Kostnadsökningen var

4 procentenheter högre än genomsnittet för den senaste femårsperioden (se tabell

2.4). Kostnadsökningen var högst inom den specialiserade somatiska och psykiatriska vården och tandvården. Kostnadsökningen för hälso- och sjukvården i fasta priser var knappt 1 procent 2023. Kostnaderna för regional infrastruktur, trafik och infrastruktur minskade med drygt 2 procent i fasta priser.

Tabell 2.4 Regionernas verksamhetskostnader

Miljoner kronor och andel och förändring i procent

        Genomsnittlig
  Andel av total Kostnader Förändring förändring
  kostnad 2023 2023 2022/2023 2018–2022
Regioner        
         
Hälso- och sjukvård, totalt 88 412 9,3 5,0
         
Varav        
         
– primärvård 16 75 6,8 6,1
         
– specialiserad somatisk vård 47 219 10,2 5,0
         
– specialiserad psykiatrisk vård 7 35 10,5 4,5
         
– tandvård 3 12 11,4 1,4
         
– övrig hälso- och sjukvård 8 38 8,2 3,9
         
– läkemedel (öppenvård)1 7 33 7,9 5,9
Regional utveckling samt trafik och        
infrastruktur 12 57 6,1 5,2
         
Totalt regioner 100 469 8,9 5,0
         

Anm.: I kostnader för hälso- och sjukvård ingår också kostnader för tandvård och politisk verksamhet. Uppgifter i denna tabell baseras på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioner utifrån regionernas räkenskapssammandrag medan utvecklingen av kostnaderna totalt sett utgår från resultaträkningen i räkenskapssammandragen. Uppgifterna kan därför skilja sig något åt.

1Avser kostnader för läkemedel i öppenvård.

Källor: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Regioner.

11

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Relativt hög ökning av antalet anställda inom administration

Personalkostnaderna utgör 51 procent av kommunsektorns totala kostnader. Enligt Sveriges Kommuners och Regioner (SKR) personalstatistik hade kommunerna och regionerna ca 1,2 miljoner anställda 2023, vilket motsvarade en knapp fjärdedel av antalet personer på den svenska arbetsmarknaden. Anställda i privata bolag som utför offentliga tjänster ingår inte i statistiken. Antalet anställda ökade med 0,3 procent i kommunerna och 1,8 procent i regionerna 2023. Personal inom administration, vilka består av administratörer, handläggare och personal inom ledningsarbete, ökade med 2,6 procent i kommunerna och 3,1 procent i regionerna. Sedan 2014 har antalet administratörer ökat ungefär i takt med personalutvecklingen i stort, 13 procent i kommunerna och 14 procent i regionerna. För all administrativ personal anställd i kommuner och regioner var ökningen dock 32 procent eller 37 000 anställda 2014–2023.

2.5.3Hög investeringsnivå och fortsatt ökad skuldsättning

Behovet av att renovera verksamhetslokaler och infrastruktur samt det behov av nya lokaler som den demografiska utvecklingen innebär medför behov av ökade investeringar i t.ex. verksamhetslokaler som äldreboenden och sjukhus och inom VA- området. Eftersatt underhåll leder också till ökade investeringsbehov. Investeringsnivåerna har sedan början av 2000-talet ökat relativt kraftigt med undantag för 2020 och 2021 (se diagram 2.3). År 2023 uppgick investeringsutgifterna till nästan

121 miljarder kronor, varav kommunerna stod för ca 93 miljarder kronor och regionerna för knappt 28 miljarder kronor.

Diagram 2.3 Investeringsutgifter

Miljarder kronor

140

120   Kommuner   Regioner   Kommunsektorn
   

100

80

60

40

20

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Källa: Statistiska centralbyrån.

Kommuner och regioner finansierar hela eller delar av sina investeringar med egna medel, dvs. genom årets resultat och avskrivningar. Ju större del av investeringarna som finansieras med egna medel desto mindre behöver lånas upp av banker och andra kreditinstitut. Utvecklingen av skuldsättningen i kommuner och regioner beror därför bl.a. på hur stor andel av investeringarna som en kommun kan finansiera med egna medel. Kommuner och regioner tar också upp lån för vidareutlåning till investeringar som de kommunala företagen gör och går även i borgen för de kommunala företagens lån till investeringar, vilket påverkar kommunernas och regionernas skuldsättning och kan utgöra en ekonomisk risk.

12

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Kommunsektorns självfinansieringsgrad, dvs. hur stor andel av investeringarna som finansieras med egna medel, uppgick till nästan 54 procent 2023. Självfinansieringsgraden var därmed lägre än 2022 då den uppgick till knappt 86 procent, och också lägre än genomsnittet för 2000–2022, som uppgick till knappt 69 procent.

Den totala låneskulden, dvs. både den kort- och långfristiga skulden, uppgick till nästan 589 miljarder kronor 2023, varav ca 510 miljarder kronor för kommunerna och 79 miljarder kronor för regionerna (se diagram 2.4). Låneskulden ökade med nästan 10 procent (51 miljarder kronor) jämfört med 2022, vilket var högre än den genomsnittliga ökningstakten 2000–2022, som uppgick till drygt 8 procent. Både kommunernas och regionernas låneskuld ökade 2023. Kommunsektorns låneskuld i förhållande till BNP har minskat de senaste åren, efter att ha legat på en historisk hög nivå om 9,2 procent 2020. År 2023 uppgick låneskuldens andel av BNP till

8,3 procent.

Diagram 2.4 Kommunsektorns kort- och långfristiga lån

Miljarder kronor

700

Kommuner   Regioner   Kommunsektorn
   

600

500

400

300

200

100

0

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Källa: Statistiska centralbyrån.

Kommunsektorns genomsnittliga kapitalbindning, dvs. den återstående löptiden på den befintliga upplåningen, är kort. Vid utgången av det första kvartalet 2024 uppgick den till 2,49 år. Det innebär att investeringar finansieras med upplåning som förnyas ett flertal gånger under investeringens ekonomiska livslängd. Det är 25 procent av lånestocken som förfaller inom ett år, varav 20 procent är certifikat och tillsvidarelån som förlängs tre till fyra gånger per år. Endast 8 procent av lånestocken har en löptid som är längre än 5 år. Löptiden i kommunsektorns upplåning är generellt sett kortare än löptiden för statsskulden.

2.5.4Soliditeten försvagades något

Soliditet visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med egna medel. Ju större del av tillgångarna som finansierats med egna medel, desto bättre förutsättningar har kommuner och regioner att möta ekonomiskt utmanande år. Soliditeten är därför ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. Efter flera år med en positiv utveckling försvagades soliditeten, inklusive pensionsåtaganden ingångna före 1998, något för både kommunerna och regionerna 2023, och uppgick till nästan 23 procent för sektorn som helhet (se diagram 2.5). Försvagningen av soliditeten berodde främst på att många kommuner och regioner hade ett negativt resultat 2023.

13

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Diagram 2.5 Soliditet inklusive pensionsåtaganden före 1998

Procent

40

20

0

-20

-40

-60

-80

Kommuner   Regioner Kommunsektorn
 

-100

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Källa: Statistiska centralbyrån.

2.5.5Det finns skillnader mellan kommuners och regioners utveckling

Ekonomin försvagades mest i mindre kommuner och landsbygdskommuner

Även om ekonomin försvagades i kommunerna som helhet, bl.a. när det gäller resultatnivåer och utvecklingen av soliditeten under 2023, fanns det stora skillnader mellan enskilda kommuner och grupper av kommuner. I detta avsnitt redovisas skillnader mellan kommuner utifrån tre huvudgrupper av kommuner. Indelningen är gjord av SKR och baseras i huvudsak på kriterierna storlek på tätorten, närhet till större tätort och pendlingsmönster. Huvudgrupperna är storstäder och storstadsnära kommuner, större städer och kommuner nära större stad samt mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. I det följande benämns huvudgrupperna av kommuner som kommungrupper.

Resultatet för 2023 var lägre än för 2022 i samtliga kommungrupper. Den största minskningen skedde i gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. I denna kommungrupp var resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag lägre än genomsnittet för 2000–2022 (se tabell 2.5). Kommungruppen storstäder och storstadsnära kommuner hade fortsatt ett relativt högt resultat 2023, och det var högre än genomsnittet för gruppen för 2000–2022. Denna grupp hade också i jämförelse med de andra kommungrupperna större realisationsvinster från exploateringsverksamhet. Om denna intäkt exkluderas minskar skillnaderna mellan grupperna.

Av de 290 kommunerna hade 69 ett negativt resultat 2023, vilket var en ökning med 47 kommuner jämfört med 2022. Andelen kommuner med negativa resultat var

30 procent i kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner,

20 procent i gruppen större städer och kommuner nära större stad och 7 procent i gruppen storstäder och storstadsnära kommuner.

14

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Tabell 2.5 Nyckeltal för kommunerna        
Utfall 2023 och genomsnittligt utfall 2000–2022 i procent om inget annat anges    
    Storstäder Större Mindre   Storstäder Större städer Mindre
    och städer och städer/   och och städer/
    storstads- kommuner tätorter och   storstads- kommuner tätorter och
    nära nära större landsbygds-   nära nära större landsbygds-
    kommuner stad kommuner Riket kommuner stad kommuner
    2023 2023 2023 2023 2000–2022 2000–2022 2000–2022
                 
Årets resultat,                
kr/inv.   3 337 1 446 1 234 1 647 1 842 1 131 1 152
               
Årets resultat som              
andel av generella              
statsbidrag och                
skatteintäkter   5,2 3,0 2,6 3,7 4,7 3,2 2,7
               
Resultatutjämnings-              
reserv, kr/inv.                
(2013–2022)   3 309 3 128 3 767 3 456 1 424 1 280 1 567
               
Balanskravsresultat,              
kr/inv. (2008–2022) 2 635 1 137 744 1 190 1 627 1 077 1 057
               
Kostnadsutveckling 6,1 7,5 7,1 7,1 3,5 3,4 3,5
                 
Skuldsättning                
(2012–2022)1   26 278 32 147 27 619 29 093 18 168 21 319 18 056
Soliditet inkl.                
pensionsåtaganden              
ingångna före 1998 33,8 29,1 30,6 31,3 25,7 21,0 17,6
               
Investeringar, kr/inv. 9 180 9 662 8 571 9 074 4 914 4 084 4 349
                 
Befolknings-                
utveckling   0,6 -0,2 -0,7 0,3 1,2 0,3 -0,1
                 

1Avser långfristiga och kortsiktiga lån i banker och andra kreditinstitut. Källa: Statistiska centralbyrån.

Högst genomsnittlig avsättning till resultatutjämningsreserver 2023 liksom för

2013–2022 hade mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. Användningen av resultatutjämningsreserver 2023 var i genomsnitt per kommungrupp störst i kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. Det genomsnittliga balanskravsresultatet för samtliga kommungrupper var lägre än genomsnittet för årets resultat 2023 liksom för 2000–2022, vilket beror på justeringar som görs i samband med beräkningen av balanskravsresultatet. Kommungruppen storstäder och storstadsnära kommuner redovisade högst balanskravsresultat.

Kostnadsutvecklingen var betydligt högre 2023 än genomsnittet för 2000–2022 för de tre kommungrupperna. Kostnadsutvecklingen var särskilt hög i kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner.

Skuldsättningen på kommungruppsnivå avser långsiktiga och kortsiktiga lån i banker och kreditinstitut. Av tabell 2.5 framgår att större städer och kommuner nära större stad hade högst låneskulder, medan storstäder och storstadsnära kommuner hade lägst skulder. Skulderna har ökat för alla grupper över tid och mest för större städer och kommuner nära större stad.

Liksom tidigare år hade storstäder och storstadsnära kommuner högst soliditet. Soliditeten har dock stärkts mest i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner över tid. Detta har lett till att skillnaderna i soliditet mellan kommungrupperna har minskat. Samtliga tre kommungruppers soliditet försvagades mellan 2022 och 2023. Den största försvagningen mellan dessa år stod storstäder och storstadsnära kommuner för.

Den avtagande befolkningstillväxten märks i alla kommungrupper. Under 2023 var det endast storstäder och storstadsnära kommuner som hade befolkningstillväxt. I

15

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner hade drygt 80 procent av kommunerna befolkningsminskning 2023.

De flesta regioner redovisade negativa resultat

Regionerna har under lång tid haft, och hade även 2023, en betydligt svagare ekonomi än kommunerna. Under den senaste tioårsperioden har dock regionernas ekonomi stärkts, vilket de senaste tre åren har förklarats av stora och i huvudsak pandemirelaterade tillskott av statsbidrag och en starkare ökning skatteunderlaget än förväntat. År 2023 redovisade dock 17 av de 20 regionerna ett negativt resultat.

Kostnadsökningen i regionerna 2023 var relativt hög, och varierade mellan knappt

6 procent i regionen med lägst kostnadsökning och nästan 13 procent i regionen med högst kostnadsökning.

År 2023 hade 10 regioner långfristiga och kortfristiga lån i banker och kreditinstitut, vilket var 1 region mer än 2022. Av de 10 regioner som hade en låneskuld ökade den för 7 av dem mellan 2022 och 2023.

Regionernas långsiktiga finansiella ställning, soliditeten inklusive pensionsåtagandet före 1998, varierade vid utgången av 2023 mellan som lägst -73 procent och som högst nästan 26 procent (se diagram 2.6). Soliditeten försämrades för alla regioner utom en mellan 2022 och 2023. Det kan jämföras med förändringen mellan 2000 och 2022, då samtliga regioner utom en i stället förbättrade soliditeten.

Diagram 2.6 Soliditet inklusive pensionsåtaganden före 1998

Procent

40

30

20

10

0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80

Källa: Statistiska centralbyrån.

Vid utgången av 2022 hade 13 regioner avsatt medel till en resultatutjämningsreserv. År 2023 använde 7 regioner en sådan reserv. En region använde hela reserven och vid utgången av 2023 var det därmed 12 regioner som hade en resultatutjämningsreserv.

Vid utgången av 2023 redovisade 15 regioner ett negativt balanskravsresultat. Av dessa åberopade 7 regioner synnerliga skäl för att inte återställa hela eller delar av det negativa resultatet.

2.5.6Liten ökning av genomsnittlig skattesats, men stora skillnader mellan kommunerna

Den genomsnittliga totala kommunalskatten, dvs. skatt till kommun och skatt till region, uppgick till 32,24 procent 2023, vilket var en ökning med 0,01 procentenhet

16

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

jämfört med 2022. Detta avser den vägda skattesatsen, vilket innebär att respektive kommuns skattesats viktats utifrån folkmängd för att beräkna ett genomsnitt. Ökningen 2023 skedde efter tre år med en minskande genomsnittlig skattesats. Den minskningen berodde på att kommunernas genomsnittliga skattesats hade minskat och att inga höjningar gjorts av regionernas skattesatser under dessa år. Under den senaste tioårsperioden har den genomsnittliga kommunalskattesatsen ökat med 0,63 procentenheter, varav regionerna stått för den största delen av ökningen, 0,55 procentenheter. År 2023 var den genomsnittliga skattesatsen 20,67 procent i kommuner och

11,57 procent i regioner.

Den totala kommunalskattesatsen varierar mellan 28,98 procent i kommunen med lägst total skattesats och 35,15 procent i kommunen med högst total skattesats, dvs. en skillnad på 6,15 procentenheter. Skillnaden har ökat med 0,66 procentenheter under den senaste tioårsperioden.

Den kommungrupp som har lägst genomsnittlig totalskattesats är storstäder och storstadsnära kommuner, och den som har högst är mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. Skillnaden mellan dessa grupper var 2,22 procentenheter 2023. Skillnaden har ökat under den senaste tioårsperioden. Till skillnad från uppgifterna ovan som avser hela riket används i jämförelsen mellan kommungrupperna ett ovägt genomsnitt, dvs. respektive kommuns skattesats har inte viktats utifrån folkmängd.

Den parlamentariskt sammansatta Utjämningskommittén överlämnade i juli 2024 betänkandet Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn (SOU 2024:50). Kommittén hade bl.a. i uppdrag att analysera orsakerna till skillnader i skattesatser mellan kommuner och mellan regioner. Kommittén konstaterade att skillnaderna i skattesats mellan regioner var betydligt mindre än mellan kommuner och analysen fokuserade därför på skillnaderna i skattesatserna mellan kommuner. Enligt kommitténs analys finns det en stor spridning mellan hur olika kommuner prioriterar, men skillnader i skattesats beror företrädesvis på skillnader i kostnadsnivå i sådan obligatorisk verksamhet som ingår i kostnadsutjämningen.

2.5.7Mätningar av effektivitet indikerar att det finns skillnader mellan kommuner och mellan regioner

Rådet för kommunala analyser (RKA) är en ideell förening som har bildats i samarbete mellan staten och SKR. RKA:s uppdrag är att underlätta uppföljning och analys av olika verksamheter i kommuner och regioner genom att ge analysstöd och utbildningar samt tillhandahålla statistik i databasen Kolada. Sedan 2020 publiceras nyckeltal för produktivitet och effektivitet i kommuner och sedan 2021 publiceras även motsvarande nyckeltal för regioner.

RKA publicerar årligen en rapport om effektivitet och produktivitet. I tidigare rapporter har föreningen konstaterat att det finns stora skillnader i effektivitet mellan kommuner, men att det genom analyserna inte gått att se något samband mellan kvalitet och kostnader, dvs. den kommun som har högst resursförbrukning är inte nödvändigtvis den som har högst kvalitet (Effektivitet i kommuner, 2021). En slutsats från rapporterna är att det finns skillnader i effektivitet – och att det därmed kan finnas utrymme för att förbättra effektiviteten i verksamheterna. Samtidigt lyfter RKA genomgående i rapporterna att ytterligare uppgifter behövs i arbetet med att mäta effektivitet, framför allt om kvalitet och resultat i olika verksamheter. Det innebär att analyser utifrån de nyckeltal som tas fram bör göras med försiktighet, och ses som indikationer på effektivitet snarare än precisa mätningar. I en rapport om produktivitet i regionerna konstaterades att kostnadsökningen inom hälso- och sjukvården varit hög under de senaste åren, samtidigt som uppmätta producerade volymer minskat, vilket indikerar en minskad produktivitet. RKA framhöll dock att för att kunna bedöma

17

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

utvecklingen av effektivitet, dvs. hur kvalitet och resultat utvecklats i förhållande till kostnaderna, krävs ytterligare utveckling av nyckeltal som belyser t.ex. hälsoutfall.

I rapporten Effektivitet i äldreomsorgen (RKA 2023), där den uppmätta effektiviteten i olika kommuner jämförs, bekräftas mönstret att det inte nödvändigtvis är de kommuner med högst resursförbrukning som har den högsta kvaliteten. I rapporten beskrivs även utvecklingen av volymer, resurser och kvalitet inom äldreomsorgen på nationell nivå. Även i denna rapport framhåller RKA att antalet kvalitetsmått är begränsat. RKA konstaterar att pandemin haft stor påverkan på både kostnader och kvalitet, vilket försvårar effektivitetsanalysen. Andelen personer som är 80 år och äldre och har insatser från äldreomsorgen har minskat sedan många år tillbaka. Detta kan delvis förklaras av en förbättrad hälsa bland de äldre. RKA påpekar att utvecklingen av andelen äldre med behov av insatser från äldreomsorgen bl.a. kan påverkas av förebyggande arbete och användningen av ny teknik. Denna utveckling kommer att få stor betydelse för hur den kraftiga ökningen av antalet personer över 80 år kommer att påverka kommunerna.

2.5.8Det kommunalekonomiska utjämningssystemet ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar

De generella statsbidragen fördelas till största delen genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet, och det till systemet kopplade anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. Det kommunalekonomiska utjämningssystemet har till syfte att ge kommuner och regioner likvärdiga ekonomiska förutsättningar, trots skillnader i skattekraft och strukturella faktorer såsom befolkningsutveckling, ålderssammansättning och bebyggelsestruktur. Bidragen inom systemet finansieras till största delen av statliga medel. En mindre del av bidragen finansieras genom att vissa kommuner och en region betalar avgifter till systemet.

År 2023 fick kommunerna 108 miljarder kronor och regionerna 44 miljarder kronor genom systemet. Bidragens betydelse som intäktskälla skiljer sig åt mellan enskilda kommuner och regioner. När alla bidrag och avgifter inom systemet summeras per kommun varierade beloppen mellan -22 300 och 34 000 kronor per invånare 2023. Det genomsnittliga, ovägda beloppet per kommun, dvs. när hänsyn inte tas till olikheter i antalet invånare, var 16 249 kronor per invånare. Av kommunerna var elva nettobetalare i systemet. Den kommungrupp som fick störst bidrag i systemet var gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner. Lägst bidrag fick kommungruppen storstäder och storstadsnära kommuner.

Det genomsnittliga ovägda beloppet per region var 6 600 kronor per invånare 2023. Beloppen varierade mellan -1 700 och 12 000 kronor per invånare. En region var nettobetalare i systemet.

Den parlamentariska Utjämningskommittén har gjort en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet och föreslår flera ändringar i systemet. Huvudsyftet med förslagen är att skapa mer likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och för regioner, och andra värden som särskilt har beaktats har bl.a. varit att systemet ska ge sunda incitament för effektivisering och tillväxt. Den samlade effekten av de föreslagna förändringarna i systemet innebär bl.a. att glesa kommuner, kommuner med liten folkmängd och de socioekonomiskt svagare kommunerna i genomsnitt får ett ökat utfall i systemet. Utjämningskommitténs förslag har skickats ut på remiss.

18

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2.5.9En viss minskning av antalet riktade statsbidrag

Inom ramen för uppgiften att redogöra för utvecklingen av statens styrning av kommuner och regioner har Statskontoret publicerat rapporten Statens styrning med statsbidrag till kommuner och regioner 2024 – Antal, omfattning och innehåll (Statskontoret 2024). Statskontoret har identifierat att det under 2023 fanns

167 riktade statsbidrag och 23 kostnadsersättningar till kommunsektorn. Det innebär en viss minskning jämfört med 2022 och att antalet riktade statsbidrag och kostnadsersättningar är det lägsta sedan 2018. Det var 11 nya riktade statsbidrag som infördes 2023 och 26 statsbidrag som upphörde. De flesta bidragen finns inom utgiftsområdena 9 Hälso- och sjukvård och social omsorg och 16 Utbildning och universitetsforskning.

2.5.10Kommuners förutsättningar och kapacitet

En särskild utredare har haft i uppdrag att i dialog med kommuner undersöka intresset för frivilliga kommunsammanläggningar. Utredningen, som antog namnet Kommunperspektivutredningen, överlämnade i januari 2024 betänkandet Steg mot stärkt kapacitet (SOU 2024:6). I betänkandet konstaterar utredningen att mindre kommuner har utmaningar som handlar om en minskande folkmängd, åldersstruktur, gleshet och att en liten ekonomi och organisation gör att utrymmet för prioriteringar och förmågan att hantera ekonomiska kriser, förändringar och nya krav kan bli sämre framöver.

Kommunperspektivutredningen, som genomförde dialogmöten med drygt

130 kommuner i 11 län, konstaterar att kommunerna är väl medvetna om sina utmaningar, men att de i nuläget inte ser sammanläggningar som en lösning. Däremot ses kommunal samverkan som en viktig åtgärd när den egna kapaciteten inte räcker till. Utredningen anger dock att vissa kommuner kan komma att ompröva sin inställning till sammanläggningar på sikt på grund av nya uppgifter och växande utmaningar. Kommunperspektivutredningen bedömer att staten behöver bidra till fortsatta diskussioner om hur kommunernas kapacitet ska stärkas och till att det finns en öppenhet för olika lösningar. Utredningen bedömer också att framför allt mindre kommuner behöver analysera sin långsiktiga kapacitet och identifiera åtgärder som bidrar till att stärka denna.

Försöksverksamhetskommittén, som hade i uppdrag att främja försöksverksamheter i kommunsektorn, överlämnade i december 2023 betänkandet Förändring genom försök – Försöksverksamhet i den kommunala sektorn (SOU 2023:94). Syftet med utredningen var att öka kommunernas och regionernas kapacitet att hantera de samhällsutmaningar de står inför. Utredningen identifierade bl.a. behov av stöd till kommunsektorn för att bedriva försöksverksamhet, t.ex. i form av metodstöd.

Den parlamentariska Kommunutredningen tillsattes 2017 i syfte att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet. Kommunutredningen överlämnade i februari 2020 betänkandet Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8). Vissa åtgärder har vidtagits med anledning av förslagen i betänkandet. Regeringen avser inte att gå vidare med övriga förslag.

Utredningen om en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner (Fi 2020:07) överlämnade i september 2021 betänkandet En god kommunal hushållning

(SOU 2021:75). Flera åtgärder har vidtagits med anledning av förslagen i betänkandet, bl.a. ändringar i kommunallagen avseende resultatreserver (se avsnitt 2.5.2). Regeringen avser inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av betänkandet.

19

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2.6Regeringens bedömning av måluppfyllelsen

Den kommunala självstyrelsen, kommunernas och regionernas ansvar för välfärdsverksamheterna och den kommunala beskattningsrätten är viktiga delar av den svenska decentraliserade samhällsmodellen. Kommuner och regioner ska inom ramen för befintlig lagstiftning utforma och ansvara för sina verksamheter och den kommunala beskattningsrätten ger kommuner och regioner ett långtgående ansvar för verksamhetens finansiering. Skatteintäkterna står för den allra största delen av kommunsektorns intäkter. De generella statsbidragen, som finansieras av medel från detta utgiftsområde, utgör en del av intäkterna. Det är därför inte möjligt att dra alltför långtgående slutsatser om hur de generella statsbidragen påverkat kommuners och regioners ekonomiska förutsättningar eller bidragit till en effektiv kommunal verksamhet med hög kvalitet.

De ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn förändrades kraftigt under 2023, då den historiskt höga inflationen hade stora effekter på verksamhets- och pensionskostnader och ledde till ett ansträngt ekonomiskt läge för kommuner och regioner. Ekonomin försvagades och flera kommuner och regioner hade negativa resultat. Den förstärkning av soliditeten, dvs. den långsiktiga ekonomiska ställningen, som skett under flera år avstannade. Trots denna utveckling skedde endast en marginell ökning av den genomsnittliga skattesatsen 2023. Regeringen bedömer att tillskottet av generella statsbidrag om 6 miljarder kronor, som syftade till att minska risken för att de höga priserna skulle leda till neddragningar i välfärdsverksamheter inom kommuner och regioner, bidrog till att förbättra de ekonomiska förutsättningarna. Sett till kommunsektorn i sin helhet, och även till kommunerna som grupp, indikerar resultaten att måluppfyllelsen för utgiftsområdet vad gäller de ekonomiska förutsättningarna varit acceptabel, under de särskilda omständigheter som rådde 2023. Regionernas resultat var dock betydligt svagare än kommunernas, och kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner har haft ett kraftigare resultatfall än övriga grupper. Även sett över tid har regionerna och gruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner haft en svagare ekonomi. Denna kommungrupp har också den högsta genomsnittliga skattesatsen, vilket indikerar att utrymmet att stärka ekonomin genom skattesatshöjningar troligen är begränsat. Samtliga kommungrupper har ökat sin skuldsättning över tid, vilket kan innebära utmaningar när befolkningstillväxten avtar. Kommungruppen mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner kan i detta perspektiv vara särskilt utsatt, eftersom denna grupp har en befolkningsminskning. Tillsättandet av Kommunperspektivutredningen syftade till att inleda en diskussion om hur mindre kommuners kapacitet kan stärkas, bl.a. i syfte att göra dessa mindre sårbara t.ex. för konjunkturnedgångar eller andra större förändringar i samhällsekonomin.

För att öka måluppfyllelsen inom utgiftsområdet kan nivån på de generella statsbidragen, och hur dessa genom det kommunalekonomiska utjämningssystemet fördelas mellan kommuner och regioner och mellan enskilda kommuner och regioner, ha betydelse. Det bedöms dock varken ha varit möjligt eller lämpligt att 2023 tillföra medel till kommunsektorn i syfte att helt neutralisera effekten av den höga inflationen. Statens budget 2023 behövde ha en åtstramande inriktning, för att inte inflationen skulle öka ytterligare. Dessutom finns det även på längre sikt ett behov av effektivisering av verksamheter inom kommuner och regioner mot bakgrund av bl.a. den demografiska utvecklingen och för att klara kompetensförsörjningen framöver. Allt för stora ekonomiska tillskott skulle kunna motverka en sådan utveckling. Uppmätta skillnader i effektivitet indikerar att det kan finnas en allmän effektiviseringspotential som behöver tas tillvara för att förbättra de ekonomiska förutsättningarna.

20

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Regeringen anser att jämförelser av verksamhet, ekonomiska nyckeltal, resultat och effektivitet mellan kommuner respektive mellan regioner är viktiga redskap i arbetet med att utveckla och effektivisera verksamheter och för att medborgare ska kunna utvärdera den egna kommunen eller regionen. Regeringen bedömer att RKA:s och Rådet för kommunal redovisnings (RKR) arbete har en stor betydelse för kommuner och regioner i detta avseende, och att föreningarnas arbete bidrar till ökad måluppfyllelse inom utgiftsområdet. En förutsättning för att kunna få till stånd användbara jämförelser är att det finns rättvisande och jämförbara uppgifter från bokföring och redovisning i kommuner och regioner. RKR följer genomslaget av regleringar och rekommendationer i den externa redovisningen avseende t.ex. kommuners och regioners årsredovisningar.

Många av de kommuner och regioner som har reserverat medel till en resultatutjämningsreserv har använt medlen under 2023, vilket bidragit till att stärka dessa kommuners och regioners balanskravsresultat 2023. Regeringen bedömer att möjligheten att använda reserverade medel till viss del haft önskad effekt, dvs. att utjämna intäkter över en konjunkturcykel och därmed minska risken för att balanskravet leder till behov av kraftiga neddragningar i verksamheten när konjunkturen viker. Det finns emellertid ett antal kommuner och regioner som av olika skäl inte har någon resultatutjämningsreserv. Regeringen bedömer att de nya bestämmelserna om resultatreserver kommer att påverka måluppfyllelsen inom utgiftsområdet positivt. Bestämmelserna innebär en ökad flexibilitet när det gäller hur avsatta medel får användas i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Kommuner och regioner ges därmed större möjligheter att planera sitt sparande, vilket innebär att de får förbättrade planeringsförutsättningar.

2.7Politikens inriktning

2.7.1Ett förbättrat ekonomiskt läge väntas 2025

Regeringens prognos

Det kommunala skatteunderlaget, och därmed de kommunala skatteintäkterna, väntas utvecklas något svagare 2024 än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, till följd av en svagare efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt påverkar den tidigare höga inflationen kommuner och regioner med viss eftersläpning 2024, framför allt genom att pensionskostnaderna bedöms fortsätta att öka. Sammantaget innebär utvecklingen ett ansträngt ekonomiskt läge i kommunsektorn 2024, i synnerhet i regionerna som påverkas mest av de ökade pensionskostnaderna. I takt med att efterfrågan stiger och konjunkturen stärks väntas skatteintäkterna öka något snabbare 2025–2027. Pensionskostnaderna bedöms minska 2025 till följd av att inflationen minskat. Kommunsektorns resultat bedöms därför förbättras under 2025 (se vidare Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.5).

Kommunernas och regionernas prognoser

Enligt kommunernas och regionernas egna budgetar för 2024 beräknas årets resultat uppgå till drygt 3 miljarder kronor för kommunerna och -17 miljarder kronor för regionerna. Det är 73 kommuner och 18 regioner som budgeterat ett negativt resultat för 2024. Enligt kommunernas och regionernas egna prognoser för 2024, baserade på utfallet under de första fyra månaderna 2024, beräknas resultatet till 93 miljoner kronor för kommunerna och ca -20 miljarder kronor för regionerna. Av prognoserna framgår att 174 kommuner och samtliga regioner prognostiserar ett negativ resultat 2024. När motsvarande prognoser för tidigare år jämförts med det slutliga utfallet för året har det visat sig att prognosen ofta varit lägre än utfallet.

21

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

År 2025 beräknar kommunerna och regionerna att resultatet förbättras och färre kommuner och regioner än under 2024 beräknar ett negativt resultat. År 2026 förväntas resultatet förbättras ytterligare.

2.7.2De generella statsbidragen

Kommunsektorns ekonomiska förutsättningar påverkas i hög grad av skatteunderlagets utveckling, som i sin tur påverkas av hur mycket människor arbetar. Regeringens politik för en återupprättad arbetslinje och ett förbättrat näringslivsklimat har därmed en stor betydelse för kommunsektorns ekonomiska förutsättningar. Den kommunala ekonomin påverkas också av flera andra faktorer, t.ex. pris- och löneutvecklingen, den demografiska utvecklingen och förmågan att utveckla nya och mer effektiva arbetssätt. Regeringens förslag till nivå på de generella statsbidragen utgår från en samlad bedömning av utvecklingen av den kommunala ekonomin. Hänsyn behöver också tas till det samhällsekonomiska utrymmet och avvägningar behöver göras mellan behov av resurser inom olika sektorer. De senaste två årens budgetförslag har präglats av ett läge där kommunsektorns ekonomi försvagats snabbt, framför allt på grund av den höga inflationen, och behov av tillskott har bedömts finnas. Dock har risken för att ytterligare spä på inflationen genom en expansiv finanspolitik behövt beaktas. Det har varit nödvändigt att prioritera inflationsbekämpningen. Regeringen har ändå kunnat föreslå höjningar av nivån på de generella statsbidragen med sammanlagt 16 miljarder kronor för 2023 och 2024. Nivåhöjningarna har varit permanenta, dvs. de ligger kvar 2025 och framåt. Regeringen anser att detta har skapat goda planeringsförutsättningar för kommunerna och regionerna. Vidare bedömer regeringen, såsom beskrivs i avsnitt 2.6, att den nya bestämmelsen om resultatreserver skapar förbättrade förutsättningar för kommuners och regioners ansvar för sin ekonomi.

De generella statsbidragen utgör en betydande del av statens finansiering av kommunsektorn. Bidragen möjliggör anpassning efter kommunala och regionala behov. Kommunsektorns ekonomi förväntas som helhet att stärkas under 2025, men utmaningar kvarstår. Den demografiska utvecklingen innebär sammantaget ett fortsatt ökat kostnadstryck i kommuner och regioner, framför allt på grund av den kraftiga ökningen av antalet personer som är 80 år och äldre. Den avtagande befolkningstillväxten och minskningen av antalet barn, som prognostiseras att fortgå, innebär samtidigt förändrade demografiska förutsättningar och behov av anpassningar och omfördelning av resurser mellan verksamheter.

2.7.3Försöksverksamhet för ökad effektivitet

Försöksverksamhet inom kommunsektorn kan leda till ökad effektivitet, exempelvis genom att kommuner och regioner prövar nya arbetssätt i mindre skala för att därefter utvärdera resultaten och införa arbetssätt som visat sig fungera väl. Försöksverksamhetskommittén har bedömt att det finns behov av stöd till kommunsektorn för att bedriva försöksverksamhet (se avsnitt 2.5.10). Produktivitetskommissionen, som har i uppdrag att ta fram förslag för att stärka produktiviteten i privat och offentlig sektor, överlämnade i april 2024 delbetänkandet Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29). I betänkandet lyfter kommissionen fram försöksverksamhet som ett sätt att öka förutsättningarna för att verksamheter utformas effektivt. Mot denna bakgrund ser regeringen ser ett behov av fortsatta insatser för att främja försöksverksamhet i kommunsektorn.

Regeringen avser även att se över hur försöksverksamhet i den offentliga sektorn bl.a. kan bidra till samhällsomvandlingen i norra Sverige, framför allt när det gäller enklare regler för bostadsbyggande.

22

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2.7.4Ökad kapacitet i mindre kommuner

Många kommuner har utmaningar exempelvis när det gäller minskande och åldrande befolkning, ekonomi, personal- och kompetensförsörjning samt större nödvändiga investeringar, samtidigt som de ska hantera nya uppgifter, som t.ex. att bygga ut det civila försvaret, genomföra nödvändiga klimatanpassningar och förebygga brott. Dessutom ska de utveckla sina verksamheter och ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Dessa utmaningar är i många fall särskilt omfattande i de mindre kommunerna.

Flera mindre kommuner behöver stärka sin kapacitet att hantera nämnda utmaningar och utföra sitt uppdrag på kort och lång sikt och det behövs ökad kunskap om hur kapaciteten utvecklas. Med flera deltagande kommuner i större geografiska områden kan mindre kommuner få en mer stabil och långsiktigt hållbar samverkansstruktur som möjliggör en mer utvecklad och fördjupad samverkan. Utifrån de utmaningar som flera mindre kommuner står inför finns det behov av att främja långsiktiga analyser av deras kapacitet att hantera utmaningar och utföra sitt uppdrag. Regeringen avser att stödja sådana insatser.

Regeringen har beslutat om en samlad strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län (utg.omr. 24 avsnitt 3.1). Ett av strategin målområden är stärkta förutsättningar för kommunal kapacitet. I strategin anges att regeringen avser att se över hur staten kan underlätta för kommuner att växa och bidra till regional utveckling.

2.7.5En effektivitetsdelegation och en granskningsfunktion för regionerna inrättas

Utsikterna för regionernas ekonomi har försämrats de senaste åren, inte minst på grund av den höga inflationen. Regeringen ser ett behov av att stödja regionerna i genomförandet av åtgärder för att hantera strukturella förändringar, stärka effektiviteten och förbättra situationen inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att de skattemedel som går till verksamheter inom välfärden används så effektivt som möjligt. Även om regeringen anser att generella statsbidrag ska vara utgångspunkten i den ekonomiska styrningen kan det finnas behov av riktade insatser till regioner eller kommuner. Regeringen avser därför att inrätta en tillfällig effektivitetsdelegation för hälso- och sjukvården, med uppgift att pröva frågor om bidrag för att stärka effektiviteten i hälso-och sjukvården. Delegationen ska också sprida goda exempel på effektivitetsåtgärder och vid behov kunna föreslå åtgärder för att öka effektiviteten. I departementspromemorian Tillfälligt statsbidrag för åtgärder för en effektiv hälso- och sjukvård (Fi2024/01538) lämnas förslag till en ny förordning om tillfälligt statsbidrag i syfte att stärka effektiviteten i hälso- och sjukvården genom omstrukturerings- eller effektiviseringsåtgärder i verksamheten och dess administration. Delegationen ska ansvara för bidraget och ge företräde till de åtgärder som i högst utsträckning bedöms uppfylla syftet. Beviljandet av medel ska innefatta högt ställda krav på återrapportering och uppföljning. För delegationens arbete och bidraget till effektivitetsåtgärder avser regeringen avsätta 250 miljoner kronor per år 2025–2030.

Regeringen avser även att inrätta en särskild granskningsfunktion med uppdrag att utvärdera regionerna och granska deras ekonomiska situation. Granskningen ska fokusera på ändamålsenligt resursutnyttjande, kostnadseffektivitet och effektiviseringspotential. För satsningen avsätts 6 miljoner kronor per år 2025–2028.

23

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2.7.6Riktade statsbidrag

Riktade statsbidrag till kommuner, regioner och enskilda utförare används bl.a. som ett statligt styrmedel för att skapa incitament för förbättrad kvalitet och tillgänglighet inom specifika områden. Inriktningen att minska antalet riktade statsbidrag kvarstår. Regeringen arbetar också kontinuerligt med att utveckla och förbättra styrningen genom riktade statsbidrag i syfte att de ska vara effektiva och skapa största möjliga nytta. Det är viktigt att riktade statsbidrag når ut till kommuner, regioner och enskilda utförare på det sätt som regeringen avser. Det kan t.ex. vara en större utmaning för mindre kommuner att ha överblick över de riktade statsbidrag som finns att söka. I rapporten Enklare att överblicka riktade statsbidrag – Statskontorets förslag till en samlad informationsportal (Statskontoret 2024:9) konstaterar Statskontoret att en statsbidragsportal med information om alla riktade statsbidrag skulle ge kommuner och regioner bättre och mer likartade förutsättningar att hitta, bevaka och söka bidrag. En portal skulle även kunna bidra till en bättre överblick för forskare, politiker, intresseorganisationer och medborgare. Mot denna bakgrund har regeringen för avsikt att inleda ett arbete i syfte att inrätta en informationsportal om riktade statsbidrag. En sådan portal kan underlätta kommuners och regioners hantering av riktade statsbidrag och minska de administrativa kostnader som denna medför.

2.7.7Insatser för att motverka välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan i kommunsektorn

Hot och våld mot förtroendevalda är systemhotande och riskerar i förlängningen att underlätta för kriminell verksamhet och undergräva demokratin. Förtroendevaldas skydd mot hot och våld behöver därför stärkas. I departementspromemorian Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner (Ds 2024:10) föreslås en skyldighet för kommuner och regioner att förebygga att kommunal- och regionråd m.fl. utsätts för ohälsa eller olycksfall till följd av hot och våld, som motsvarar ansvaret för arbetstagare enligt arbetsmiljöregelverket. Promemorian innehåller även förslag om en tydligare intern kontroll som syftar till att skydda kommunal verksamhet mot fel och oegentligheter, t.ex. välfärdsbrottslighet och korruption. Förslagen har remitterats och bereds i Regeringskansliet.

Betydande delar av den kommunala sektorns välfärdsproduktion utförs av privata utförare efter offentlig upphandling eller tillämpning av valfrihetssystem. Privata utförare i välfärden är viktiga och innebär en större valfrihet för medborgarna men medför samtidigt en risk för att oseriösa och kriminella aktörer etablerar sig i välfärden. Det är därför viktigt att kommuner och regioner arbetar systematiskt med uppföljning och kontroll av privata utförare för att säkerställa att skattemedel inte går till kriminella eller oseriösa aktörer. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra kommuners och regioners uppföljning och kontroll av privata utförare (Fi2024/01533).

Förslagen i den ovan nämna departementspromemorian och uppdraget till Statskontoret ingår i regeringens handlingsplan mot korruption och otillåten påverkan 2024–2027 tillsammans med andra åtgärder för att stärka kommuners och regioners förutsättningar för att motverka korruption och otillåten påverkan (utg.omr. 2 avsnitt 4.3.1).

24

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2.8Budgetförslag

2.8.11:1 Kommunalekonomisk utjämning

Tabell 2.6 Anslagsutveckling 1:1 Kommunalekonomisk utjämning

Tusental kronor

2023 Utfall 151 878 432 Anslagssparande  
         
2024 Anslag 167 870 8521 Utgiftsprognos 167 870 852
2025 Förslag 166 750 052    
         
2026 Beräknat 167 465 802    
         
2027 Beräknat 164 484 452    
         

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner enligt lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Anslaget får också användas som ett instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.7 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:1 Kommunalekonomisk utjämning

Tusental kronor

  2025 2026 2027
       
Anvisat 20241 167 870 852 167 870 852 167 870 852
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder -1 120 800 -405 050 -3 386 400
       
varav BP25 3 492 200 3 431 950 3 171 600
       
– Ny socialtjänstlag 63 000 126 000 126 000
       
– Uppföljning av betyg i gymnasieskolan   1 000 1 000
       
– Sjukhusfysiker   50 000 50 000
       
– Skatteavtalet Sverige Danmark 364 100 364 100 364 100
       
– Vaccination avseende tuberkulos 3 000 3 000 3 000
       
– Utökad undervisningstid flyttas fram   -225 000 -900 000
       
– Förslag om obligatorisk förskola genomförs inte -48 000 -48 000 -48 000
       
– Informationsutbyte avseende komvux 3 000 10 000 10 000
       
– Brottsförebyggande bestämmelse i nya socialtjänstlagen 30 000 60 000 60 000
       
– Åtgärder för att stärka samhällsvårdens innehåll 175 000 351 000 351 000
       

–Fler verktyg för socialtjänsten för att stärka skyddet för

barn 31 000 62 000 62 000
       
– En effektivare kontaktförbudslagstiftning 7 500 15 000 15 000
       
– Reglering av ansvar för förtroendevaldas trygghet 3 000 6 000 6 000
       
– Slopad avtrappning i JSA, JSA för äldre och i det      
förhöjda grundavdraget 330 000 330 000 330 000
       
– Ytterligare förstärkning av det förhöjda grundavdraget 2 380 000 2 380 000 2 380 000
       
– Sänkt ersättningsnivå för expertskatt 30 000 60 000 90 000
       

–Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från

arbetet -580 000 -580 000
     

–Förbättrade skattemässiga villkor för enskilda

näringsidkare 100 000 50 000 40 000
– Utökat anhörigstöd   150 000 300 000
       
– Fast omsorgskontakt i SÄBO   244 000 487 000
       

25

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

  2025 2026 2027
– Frihetsberövande påföljder för unga 600 2 850 4 500
       
– Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen 20 000 20 000 20 000
       
Överföring till/från andra anslag      
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 166 750 052 167 465 802 164 484 452
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen

Regeringen behandlar i denna proposition nya och planerade regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen. Tidigare beslutade regleringar, samt nya och planerade regleringar, framgår av tabell 2.8.

Övriga ekonomiska regleringar

I avtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor regleras hur länderna ska kompensera varandra för minskade skatteintäkter till följd av att pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet och inte i bosättningslandet (prop. 2003/04:149, bet. 2003/04:SkU31, rskr. 2003/04:269). Nettot av de utjämningsbelopp som regleras i artikel 6 i avtalet bör fördelas på samtliga kommuner respektive regioner med ett enhetligt belopp per invånare, eftersom de minskade skatteintäkter som följer av pendlingen fördelas på kommunsektorn genom inkomstutjämningen.

För 2025 föreslås att skillnaden mellan nettobeloppet för inkomståret 2022 och motsvarande belopp 2021 regleras genom att anslaget ökas med 364,1 miljoner kronor, varav 232,8 miljoner kronor beräknas avsättas för kommunerna och

131,3 miljoner kronor för regionerna. Fördelningen mellan kommuner och regioner är gjord i förhållande till medelskattesatsen för kommuner respektive regioner. För 2026 och 2027 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår i denna proposition att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år ska förstärkas (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.1). Förstärkningen medför att det kommunala skatteunderlaget minskar, vilket innebär en minskning av kommunernas och regionernas skatteintäkter. Anslaget ökas till följd av detta med 2,38 miljarder kronor fr.o.m. 2025. Av detta belopp beräknas ca 1,52 miljarder kronor avsättas för kommunerna och ca 0,86 miljarder kronor för regionerna.

Regeringen föreslår i denna proposition att den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget ska tas bort (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.2). Den slopade avtrappningen av det förhöjda grundavdraget medför att det kommunala skatteunderlaget minskar, vilket innebär en minskning av kommunernas och regionernas skatteintäkter. Anslaget ökas till följd av detta med

0,33 miljarder kronor fr.o.m. 2025. Av detta belopp beräknas ca 0,21 miljarder kronor avsättas för kommunerna och ca 0,12 miljarder kronor för regionerna.

Regeringen föreslår i denna proposition att ersättningsnivån för expertskatt i den s.k. beloppsregeln sänks (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.3). Med sänkt ersättningsnivå bedöms fler komma att omfattas av expertskattereglerna, vilket i sin tur bedöms minska det kommunala skatteunderlaget och därmed kommunernas och regionernas skatteintäkter. Anslaget ökas till följd av detta med 30 miljoner kronor 2025 och beräknas öka med 60 miljoner kronor 2026 och 90 miljoner kronor 2027. Av dessa belopp beräknas cirka två tredjedelar avsättas för kommunerna och en tredjedel för regionerna.

26

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Regeringen aviserar i denna proposition att beloppsgränsen vid avdrag för resor till och från arbetet bör höjas 2026 (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.7). En höjd beloppsgräns för avdrag medför att det kommunala skatteunderlaget ökar. Anslaget beräknas till följd av detta minska med 0,58 miljarder kronor fr.o.m. 2026. Av detta belopp beräknas ca -0,37 miljarder kronor avse kommunerna och

ca -0,21 miljarder kronor regionerna.

Regeringen föreslår i denna proposition att ett antal beloppsgränser som gäller vid beskattningen av enskilda näringsidkare höjs eller slopas (se Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.14). Förändringarna medför att det kommunala skatteunderlaget minskar. Anslaget ökas till följd av detta med 100 miljoner kronor 2025 och beräknas öka med 50 miljoner kronor 2026 och 40 miljoner kronor 2027. Av dessa belopp beräknas cirka två tredjedelar avsättas för kommunerna och en tredjedel för regionerna.

Skatteväxlingar 2025

I systemet för kommunalekonomisk utjämning justeras de länsvisa skattesatserna när skatteväxlingar sker mellan kommuner och regioner. De länsvisa skattesatserna används för att beräkna inkomstutjämningsbidragen och inkomstutjämningsavgifterna. Skatteväxlingar medför också ett behov av att justera fördelningen av statsbidrag mellan kommuner och regioner på anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. Vid behov avser regeringen att besluta om en sådan justering i samband med beslutet om regleringsbrev för budgetåret 2025. Justeringen påverkar inte den totala anslagsnivån.

Tabell 2.8 Ekonomiska regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen och övriga regleringar för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning

Miljoner kronor

  Förslag för Beräknat för Beräknat för Förslag för Beräknat för Beräknat för
  kommuner kommuner kommuner regioner regioner regioner
  2025 2026 2027 2025 2026 2027
Anvisat 2024 1 119 176 119 176 119 176 48 695 48 695 48 695
Regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen i BP25    
             
Ny socialtjänstlag            
(utg.omr. 9 avsnitt 6.6) 63 126 126 0 0 0
             
Uppföljning av betyg i            
gymnasieskolan (utg.omr.            
16 avsnitt 3.7) 0 1 1 0 0 0
             
Sjukhusfysiker (utg.omr. 9            
avsnitt 3.5) 0 0 0 0 50 50
Vaccination avseende            
tuberkulos (utg.omr. 9            
avsnitt 4.6.4) 0 0 0 3 3 3
Informationsutbyte            
avseende komvux            
(utg.omr. 14 avsnitt 3.5) 3 10 10 0 0 0
Brottsförebyggande            
bestämmelse i nya            
socialtjänstlagen (utg.omr.            
9 avsnitt 6.5) 30 60 60 0 0 0
             
Åtgärder för att stärka            
samhällsvårdens innehåll            
(utg.omr. 9 avsnitt 6.5) 170 343 343 5 8 8
             
Fler verktyg för            
socialtjänsten för att            
stärka skyddet för barn            
(utg.omr. 9 avsnitt 6.5) 31 62 62 0 0 0
             

27

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

  Förslag för Beräknat för Beräknat för Förslag för Beräknat för Beräknat för
  kommuner kommuner kommuner regioner regioner regioner
  2025 2026 2027 2025 2026 2027
             
En effektivare            
kontaktförbudslagstiftning            
(utg.omr. 4 avsnitt 2.8.3) 7,5 15 15 0 0 0
             
Reglering av ansvar för            
förtroendevaldas trygghet            
(se avsnitt 2.7.7) 2,45 4,9 4,9 0,55 1,1 1,1
             
Utökat anhörigstöd            
(utg.omr. 9 avsnitt 6.5) 0 150 300 0 0 0
             
Fast omsorgskontakt i            
SÄBO (utg.omr. 9 avsnitt            
6.5) 0 244 487 0 0 0
             
Frihetsberövande            
påföljder för unga            
(utg.omr. 4 avsnitt 2.8.3) 0,6 2,85 4,5 0 0 0
             
Ökat informationsflöde till            
brottsbekämpningen2 14 14 14 6 6 6

Tidigare beslutade och förändringar av tidigare aviserade regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen

Förslag om obligatorisk            
förskola genomförs inte3 -48 -48 -48 0 0 0
Ämnesbetyg –            
implementering 0 0 -25 0 0 0
             
Grundläggande            
behörighet på            
yrkesprogram4 117 75 75 0 0 0
Planering och            
dimensionering av            
gymnasial utbildning 0 0 -170 0 0 0
             
Tekniksprånget5 15 15 15 0 0 0
Gemensamt skolval -86 -86 -86 0 0 0
             
Stärkt rätt till assistans -196 -392 -588 0 0 0
             
Förstärkning av            
likvärdighetsbidraget5 -15 -15 -15 0 0 0
Digitala och centralt            
rättade nationella prov -82 -153 -153 0 0 0
             
Neddragning av            
kostnadsfri tandvård            
19–23 år 0 0 0 -576 -576 -576
             
Förstärkning av SFI 28 28 28 0 0 0
             
Stärkta skolbibliotek 216 431 431 0,4 0,8 0,8
             
Övriga ekonomiska regleringar            
             
Skatteavtalet Sverige            
Danmark 233 233 233 131 131 131
             
Slopad avtrappning i JSA,            
JSA för äldre och i det            
förhöjda grundavdraget 211 211 211 119 119 119
             
Ytterligare förstärkning av            
det förhöjda            
grundavdraget 1 522 1 522 1 522 858 858 858
             
Sänkt ersättningsnivå för            
expertskatt 19 38 58 11 22 32
             
Höjd beloppsgräns vid            
avdrag för resor till och            
från arbetet 0 -371 -371 0 -209 -209
             

28

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

  Förslag för Beräknat för Beräknat för Förslag för Beräknat för Beräknat för
  kommuner kommuner kommuner regioner regioner regioner
  2025 2026 2027 2025 2026 2027
             
Förbättrade            
skattemässiga villkor för            
enskilda näringsidkare 64 32 26 36 18 14
             
Tillkännagivande            
riksdagen: äldreomsorg -2 730 -2 730 -2 730 -1 170 -1 170 -1 170
             
Skattelättnader            
cykelförmån 28 56 56 16 32 32
             
Justering bilförmån -4 -9 -9 -2 -5 -5
             
Höjd jämförelseränta vid            
ränteförmån -70 -70 -70 -40 -40 -40
             
Senarelagd            
åldersgränshöjning för            
förhöjt grundavdrag 0 2 110 0 0 1 190 0
             
Kommunal fastighetsavgift 128 256 384 0 0 0
             
Ökade möjligheter till            
avsättning i            
periodiseringsfond 0 0 107 0 0 60
             
Pensionsgruppens            
överenskommelse:            
justerade åldersgränser 0 -1 803 -1 803 0 -1 017 -1 017
             
Justering förmånsvärden            
för personbilar -122 -122 -122 -68 -68 -68
             
Summa 118 725 119 418 117 559 48 025 48 048 46 926
             

1Anvisade belopp skiljer sig från de belopp som redovisades i BP24. Det beror på en skatteväxling mellan kommunerna och regionen i ett län 2024, som innebar att det anvisade beloppet till kommuner minskades med

2miljoner kronor och det anvisade beloppet till regioner ökades med 2 miljoner kronor.

2I betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69) föreslås en ny lag införas med skyldigheter för bl.a. kommuner och regioner att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Förslagen har remitterats och bereds i Regeringskansliet.

3I statens budget för 2022 (bet. 2021/22:FiU3, rskr. 2021/22:120) avsattes medel på anslaget för ett förslag om ökat deltagande i förskolan. Den del av förslaget som rörde obligatorisk förskola för femåringar genomfördes inte. Medlen på anslaget minskas därför.

4I denna redovisning ingår en beräknade kostnadsminskning för kommunerna fr.o.m. 2026 med anledning av minskat behov av behörighetsgivande utbildning inom kommunal vuxenutbildning.

5I statens budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU3, rskr. 2018/19:116) avsattes medel på anslaget för ett förslag om obligatorisk lovskola. Regeringen bedömde att förslaget skulle utredas. Utredningen har lämnat förslag som skiljer sig från det förslag som medel avsatts för. Medel inom anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning används därför för att finansiera andra förslag.

Regeringen föreslår att 166 750 052 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 167 465 802 000 kronor respektive 164 484 452 000 kronor.

29

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2.8.21:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Tabell 2.9 Anslagsutveckling 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Tusental kronor

2023 Utfall 5 718 041 Anslagssparande 1
2024 Anslag 5 827 3681 Utgiftsprognos 5 827 340
2025 Förslag 6 092 052    
         
2026 Beräknat 6 092 052    
         
2027 Beräknat 6 092 052    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner enligt lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.10 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader

Tusental kronor

  2025 2026 2027
       
Anvisat 20241 5 727 268 5 727 268 5 727 268
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 364 784 364 784 364 784
       
varav BP25 364 784 364 784 364 784
       
– Justering av LSS-utjämningsanslag p.g.a. ny prognos 364 784 364 784 364 784
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 6 092 052 6 092 052 6 092 052
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Statens utgifter för utjämningen av kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS-kostnader) motsvaras av utjämningsavgiften som kommuner betalar och som redovisas mot inkomsttitel 7121 Utjämningsavgift för LSS-kostnader. Utgifterna och de sammanlagda utjämningsavgifterna bör överensstämma. Prognosen för anslaget bör utgå från de senast tillgängliga uppgifterna om den beräknade utgiftsnivån i utjämningssystemet.

Omslutningen i utjämningssystemet för LSS-kostnader ökar vanligtvis från ett år till ett annat. Det definitiva utfallet för 2024 fastställdes under våren 2024. Anslagsutgifterna beräknas uppgå till 5 827 341 000 kronor 2024, vilket är 100 073 000 kronor högre än anvisat belopp. I propositionen Höständringsbudget för 2024 (prop. 2024/25:2) föreslås därför att anslaget tillförs 100 100 000 kronor.

Regeringen föreslår att 6 092 052 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 6 092 052 000 kronor per år.

30

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2.8.31:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer

Tabell 2.11 Anslagsutveckling 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer

Tusental kronor

2023 Utfall 7 150 Anslagssparande  
2024 Anslag 7 1501 Utgiftsprognos 7 102
2025 Förslag 7 150    
         
2026 Beräknat 7 150    
         
2027 Beräknat 7 150    

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för statsbidrag till två organisationer inom det kommunalekonomiska området, Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Anslaget får vidare användas till insatser för utveckling av statens styrning av kommuner och regioner.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.12 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer

Tusental kronor

  2025 2026 2027
Anvisat 20241 7 150 7 150 7 150
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder      
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 7 150 7 150 7 150
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Staten och SKR har som medlemmar i RKR genom avtal förbundit sig att stödja föreningens verksamhet ekonomiskt med 1 400 000 kronor vardera per år. RKR har ansökt om statligt bidrag med 1 400 000 kronor för 2025 års verksamhet (Fi2024/00982).

Staten och SKR har i avtal förbundit sig att stödja RKA:s verksamhet ekonomiskt med högst 4 550 000 kronor vardera per år. Från och med 2011 stödjer SKR enligt ett tilläggsavtal föreningen med ytterligare 400 000 kronor per år, för att täcka delar av driftskostnaden för databasen Kolada. Från och med 2020 stödjer staten enligt ett tilläggsavtal föreningen med 1 200 000 kronor årligen för föreningens arbete med att vidareutveckla möjligheterna till jämförelser och analyser av effektivitet och ett utökat stöd till kommuner och regioner för att arbeta med detta. RKA har ansökt om statligt bidrag med 5 750 000 kronor för 2025 års verksamhet (Fi2024/00981).

Regeringen föreslår att 7 150 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 7 150 000 kronor per år.

31

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

2.8.41:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner

Tabell 2.13 Anslagsutveckling 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner

Tusental kronor

2023 Utfall Anslagssparande
2024 Anslag 01 Utgiftsprognos
2025 Förslag 250 000
     
2026 Beräknat 250 000
     
2027 Beräknat 250 000

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter avseende statsbidrag till enskilda regioner, som syftar till att stärka effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Anslaget får även användas för vissa administrativa utgifter kopplade till bidragsgivning.

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.14 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner

Tusental kronor

  2025 2026 2027
Anvisat 20241      
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 250 000 250 000 250 000
       
varav BP25 250 000 250 000 250 000
– Effektivitetsdelegationens anslag 250 000 250 000 250 000
       
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
Förslag/beräknat anslag 250 000 250 000 250 000
       

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

Regeringen ser ett behov av att stödja regionerna i genomförandet av åtgärder som syftar till att stärka hälso- och sjukvården genom omstrukturerings- eller effektivitetsåtgärder i verksamheten och dess administration (se avsnitt 2.7.5). Regeringen föreslår därför att medel tillförs anslaget för att stödja regioner att vidta åtgärder för att stärka effektiviteten i hälso-och sjukvården. Regeringen avser att inrätta en effektivitetsdelegation med detta uppdrag.

Regeringen föreslår att 250 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till 250 000 000 kronor per år.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 1 250 000 000 kronor 2026–2030.

Skälen för regeringens förslag: För att kunna fatta beslut om tillfälligt ekonomiskt stöd till regioner som omfattar längre tid än innevarande budgetår krävs ett beställningsbemyndigande. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för

32

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 1 250 000 000 kronor 2026–2030.

Tabell 2.15 Beställningsbemyndigande för anslaget 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner

Tusental kronor

  Förslag 2025 Beräknat 2026 Beräknat 2027 Beräknat
        2028–2030
Ekonomiska åtaganden vid        
årets början        
         
Nya ekonomiska åtaganden 1 250 000      
         
Utgifter mot anslag till följd        
av ekonomiska åtaganden   -250 000 -250 000 -750 000
         
Ekonomiska åtaganden vid        
årets slut 1 250 000      
         
Beslutat/föreslaget        
bemyndigande 1 250 000      
         

2.8.51:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn

Tabell 2.16 Anslagsutveckling 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn

Tusental kronor

2023 Utfall Anslagssparande
     
2024 Anslag 01 Utgiftsprognos
2025 Förslag 8 000
     
2026 Beräknat 6 500
     
2027 Beräknat 500
     

1Inklusive beslut om ändringar i statens budget 2024 och förslag till ändringar i samband med denna proposition.

Ändamål

Anslaget får användas för utgifter för

–inrättandet av en statsbidragsportal,

–stöd för försöksverksamhet i kommuner och regioner samt

–stöd för att stärka mindre kommuners kapacitet.

33

Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 25

Skälen för regeringens förslag

Tabell 2.17 Förändringar av anslagsnivån 2025–2027 för 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn

Tusental kronor

  2025 2026 2027
Anvisat 20241      
Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder 8 000 6 500 500
       
varav BP25 8 000 6 500 500
– Ökad kapacitet i mindre kommuner 3 000 3 000  
       
– Stöd för försöksverksamhet 3 000 3 000  
       
– Inrättande av en statsbidragsportal 2 000 500 500
Överföring till/från andra anslag      
       
Övrigt      
       
Förslag/beräknat anslag 8 000 6 500 500

1Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2023 (bet. 2023/24:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut om ändringar i statens budget.

För att främja insatser som syftar till att stärka mindre kommuners kapacitet att utföra sina uppdrag på kort och lång sikt (se avsnitt 2.7.4) ökas anslaget med

3 000 000 kronor för 2025. För 2026 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp.

För att främja försöksverksamhet i kommunsektorn (se avsnitt 2.7.3) ökas anslaget med 3 000 000 kronor för 2025. För 2026 beräknas anslaget öka med motsvarande belopp.

För inrättandet av en portal med samlad information om riktade statsbidrag till kommuner och regioner (se avsnitt 2.7.6) ökas anslaget med 2 000 000 kronor för 2025. Från och med 2026 beräknas anslaget öka med 500 000 kronor.

Regeringen föreslår att 8 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn för 2025. För 2026 och 2027 beräknas anslaget till

6 500 000 kronor respektive 500 000 kronor.

34