Regeringens skrivelse 2024/25:193
Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – Skr.
| innovation, produktion och samarbete | 2024/25:193 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 12 juni 2025
Ulf Kristersson
Pål Jonson (Försvarsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Regeringen har tagit fram en försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen av arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas genom främjandet av en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet.
Försvarsindustristrategin utgår från den nationella säkerhetsstrategin och den försvarspolitiska inriktningen i propositionen Totalförsvaret
I försvarsindustristrategin redovisar regeringen tre prioriteringar:
•innovation
•produktion
•samarbete.
I försvarsindustristrategin presenterar regeringen konkreta åtgärder för att stärka näringslivets förutsättningar att bidra till Sveriges säkerhet. Parallellt har regeringen tagit fram en industristrategi, som adresserar målsättningar och villkor för svensk industri i bredare bemärkelse. Strategierna kompletterar varandra och bidrar sammantaget till ett mer motståndskraftigt och säkrare Sverige.
1
Skr. 2024/25:193
2
Innehållsförteckning
3
Skr. 2024/25:193
4
1Inledning
Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vår omvärld fortsätter att försämras. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har skördat över en miljon allvarligt sårade och döda människor. Ryssland är och kommer att vara ett allvarligt hot mot vår och Europas säkerhet under överskådlig tid.
Sedan 2022 har regeringen stått inför tre stora försvarspolitiska uppgifter. Den första är att integrera Sverige i Nato, vilket är den största säkerhetspolitiska förändringen på 200 år. Den andra är att genomföra den mest omfattande upprustningen i Sverige sedan andra världskrigets slut. Den tredje är att stötta Ukraina så länge det krävs i dess försvar mot Rysslands anfallskrig.
Som allierad i Nato är Sverige betydligt säkrare än utanför, och gör alliansen starkare. Att gemensamt med 31 allierade kunna planera, förbereda och öva för försvaret av alliansens territorium är en enorm styrka. Redan ett år efter inträdet i Nato bidrar Sverige med trupp i Natos Forward Land Forces (FLF) i Lettland och har åtagit sig ansvaret som ramverksnation för FLF i Finland. Sverige har ställt fartyg och stridsflyg till alliansens förfogande för operationer i Östersjön och för skyddet av Natos östra gräns. För grannar och allierade är Sverige nu en hörnsten i försvaret av Nordeuropa.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Europa påbörjat en omfattande upprustning med stora satsningar på försvarsberedskap. Sedan 2022 har EU intensifierat det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet i syfte att stärka den europeiska försvarsindustriella basen och medlemsstaternas försvarsförmåga. En stark försvarsindustri är en förutsättning för att Europa ska kunna ta större ansvar för sin egen säkerhet och sitt försvar. Inom Nato pågår liknande arbete för att stärka den transatlantiska försvarsindustriella basen. Dessa processer är ömsesidigt förstärkande.
Sverige gör också historiska nationella satsningar på försvaret. Fokus ligger på krigsförbandens krigsduglighet. De är kärnan i svensk försvarsförmåga och måste vara utrustade, bemannade och samövade. Sedan 2022 har försvarsbudgeten fördubblats och uppgår 2025 till 148 miljarder kronor. Investeringarna i försvarsmateriel utgör en stor del av denna satsning. Riksdagen har ökat ramen för hur mycket medel som får bindas för materielanskaffningar från 92 miljarder kronor 2022 till 272 miljarder kronor 2025. Anslaget för anskaffning av materiel och anläggningar har under samma period ökat från 27,5 miljarder kronor till 60,5 miljarder kronor. De ökade finansiella ramarna har bland annat resulterat i anskaffningar av stora mängder ammunition och robotar, artilleri, stridsvagnar och stridsfordon.
Det allvarliga säkerhetspolitiska läget innebär att ytterligare stora investeringar i försvaret behöver göras. För att snabbt öka försvarsförmågan har regeringen lämnat förslag till riksdagen om att under 2025 möjliggöra beställningar om 25 miljarder kronor för så kallade läglighetsinköp av ny försvarsmateriel för leverans under
Krigen i Ukraina och andra delar av världen visar på behovet av att stärka beredskapen för en konflikt i stor skala. I dessa krig är åtgången av
ammunition och materiel omfattande och innovationstakten hög. Skr. 2024/25:193 Lärdomarna är att en stark och innovativ försvarsindustri är avgörande för
att kunna möta och slå en kvantitativt överlägsen fiende. Att inför och under pågående krig kunna utveckla, tillverka, vidmakthålla och anpassa försvarsmateriel i stora volymer och med ny teknik är grundläggande för försvar och avskräckning.
Sverige har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina stått fast vid sitt stöd till Ukraina. Nationellt och gemensamt med
Försvarsindustrin spelar en central roll i upprustningen av Sverige och stödet till Ukraina. För första gången publicerar därför regeringen en försvarsindustristrategi för att med utgångspunkt i den nationella säkerhetsstrategin fokusera på snabbare innovation, ökad produktion och bättre samarbete med industrin. Strategin innebär ett nytt förhållningssätt till försvarsindustrin där både dess förmåga att oavsett konfliktnivå leverera och vidmakthålla kvalificerad försvarsmateriel och dess roll som säkerhetspolitiskt instrument betonas.
1.1Försvarsindustrin i Sverige
Sverige har ett starkt och innovativt näringsliv och en konkurrenskraftig försvarsindustri. De svenska försvarsföretagen är privatägda och exportorienterade. Spetskompetens, världsledande produkter och kostnadseffektivitet utgör de svenska företagens konkurrensfördelar.
Försvarsindustrin har byggts upp under lång tid med försvars- och säkerhetspolitiska skäl som grund. Staten och näringslivet har genom effektiv samverkan skapat en stark innovationsförmåga och teknikutveckling. Det har resulterat i några av världens bästa och mest avancerande produkter och vapensystem – från ubåtar, artilleri och stridsfordon till avancerade sensorer, robotar och stridsflygplan. Svensk försvarsindustri är en nyckelkomponent i försvaret av Sverige, Europa, våra allierade och partner samt bidrar till sysselsättning och exportintäkter.
Bland de svenska försvarsföretagen finns flera internationellt betydelsefulla huvudleverantörer. De stora försvarsföretagen utgör knappt en femtedel av den svenska försvarsindustriella basen. Övriga företag är små eller medelstora. Flera av företagen är utlandsägda och har verksamhet i flera länder.
Den svenska försvarsindustrin utvecklas snabbt. De 25 största försvarsföretagen har drygt 22 000 anställda och står för drygt 90 procent av den svenska krigsmaterielförsäljningen. Mellan 2015 och 2023 har krigsmaterielförsäljningen ökat från cirka 17 miljarder kronor till cirka 30
miljarder kronor. Sammantaget omsatte de 25 största krigsmaterielproducenterna 2023 cirka 75 miljarder kronor. Över en tioårsperiod har nettoomsättningen dubblerats och omsättningen per anställd ökat från 2,1 miljoner kronor till 3,3 miljoner kronor.
Försvarsindustrin är ingen avgränsad och tydligt definierad bransch. En stor del av svenska teknikföretag utvecklar produkter som används både
5
Skr. 2024/25:193 civilt och militärt. Cirka 500 företag med knappt 160 000 anställda har Försvarets materielverk (FMV) som kund, är medlem i branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) eller bedriver verksamhet som står under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Alla dessa företag uppfattar sig inte nödvändigtvis vara en del av försvarsindustrin, men genom sin verksamhet och kompetens bidrar de likafullt till Sveriges säkerhet.
1.2Försvarsindustrins säkerhetspolitiska roll
Den pågående upprustningen och vårt stora stöd med försvarsmateriel till Ukraina förutsätter en stark försvarsindustri. Inget annat land med tio miljoner innevånare har förmåga att utveckla och tillverka försvarsmateriel inom alla domäner – från ubåtar och stridsfordon till avancerade sensorer, robotar och stridsflygplan.
Genom stora investeringar i forskning, utveckling och avancerad produktion bidrar försvarsindustrin inte bara till Sveriges försvar utan även till vår ställning som högteknologisk industrination. Detta gör Sverige attraktivt som samarbetspartner och bidrar till att stärka våra säkerhetspolitiska relationer inom EU och Nato samt med andra länder. Sveriges förmåga att vara en attraktiv partner i samarbeten om försvarsteknik och försvarsmateriel beror därför i hög grad på närvaron av en inhemsk kvalificerad försvarsindustri.
Under kalla kriget grundlades den svenska försvarsindustrins säkerhetspolitiska roll. Som en av de mest forsknings- och innovationsintensiva industrierna i världen utgjorde svensk försvarsindustri en central del i Sveriges säkerhetspolitiska kontakter med omvärlden. Försvarsindustrisamarbetet med utlandet är idag ännu mer omfattande. Svenska myndigheter och företag deltar kontinuerligt i en rad multilaterala forum och bilaterala samarbeten. Inom Nato och EU har Sverige en stark roll tack vare att Sverige tillhör en liten grupp europeiska länder som kan utveckla och producera avancerad försvarsmateriel. Sedan år 2000 ingår Sverige i det så kallade sexnationssamarbetet mellan de sex stora försvarsindustriländerna i Europa: Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland.
I de bilaterala relationerna med våra viktigaste säkerhetspolitiska samarbetspartner är försvarsmaterielinitiativ en viktig beståndsdel, utan vilken Sveriges ställning skulle vara svagare. Det säkerhetspolitiska värdet av försvarsindustrin för Sveriges säkerhetspolitiska ställning i världen är därför betydande och har ytterligare förstärkts efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
1.3Prioriteringar
Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen historiska investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. En stor del av investeringarna görs i försvarsmateriel, forskning och
teknikutveckling. Säkerhetsläget ställer krav på en snabb upprustning och
6
prioriteringarna behöver reflektera brådskan i upprustningen. Materiel Skr. 2024/25:193 kommer anskaffas därifrån den kan levereras. Det kortsiktigt nödvändiga
kommer i vissa fall behöva prioriteras före det långsiktigt bästa. Att öka krigsförbandens operativa förmåga och uppfylla Natos förmågemål utgör det militära försvarets samlande och viktigaste uppgift. Försvarsindustrins förmåga bidrar till att lösa denna uppgift. Det är först med en uthållig och robust försörjningsförmåga som avskräckning och försvarsförmåga är trovärdig. Därför behöver försvarsindustrin i Sverige växa och fortsätta utveckla sin innovativa spets och konkurrenskraft. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och som framgångsrikt kan leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partner. Därigenom bidrar Sverige också till att stärka Europas och Natos försvarsindustriella bas.
Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. I försvarsindustristrategin identifierar regeringen åtgärder för att stärka och utveckla Sveriges försvarsindustriella bas. Genom åtgärderna vill regeringen stärka incitament och strukturer för privata och offentliga investeringar i den kompetens, teknik och materiel som behövs för det militära försvarets behov, för att försörja allierade och partner med kvalificerad försvarsmateriel och för Sveriges roll som internationellt ledande försvarsindustrination. Försvarsindustristrategin ska leda till ett starkare Sverige genom utveckling inom tre områden:
•innovation
•produktion
•samarbete.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2026 med förslag i de delar identifierade åtgärder förutsätter ändrade finansiella ramar.
1.4Utmaningar
Försvarsindustrin i Sverige är konkurrenskraftig och högteknologisk, men för att kunna möta dagens och morgondagens krig och konflikter behöver dess innovationsförmåga stärkas, produktionskapacitet öka och samarbetet mellan staten och näringslivet fördjupas.
För att stärka innovationsförmågan behövs
•former för att snabbt och effektivt testa och utveckla nya lösningar mot krigsförbandens behov
•stärkt kompetens inom viktiga teknikområden
•bättre tillgänglighet till försvarsmarknaden för små och medelstora företag
•snabbare och enklare upphandling.
För att öka produktionen behövs
•justerade beställningsmönster, anpassad riskfördelning och utvecklade incitamentsstrukturer
| • mer automation och modern produktionsteknik | 7 |
| Skr. 2024/25:193 | • | förenkling av regler och tillståndsprocesser |
| • | förbättrad kunskap om och insyn i försörjningskedjorna. |
För att fördjupa samarbetet mellan staten och näringslivet behövs
•närmare dialog mellan staten och företagen
•ökad transparens i planeringen för statens materielinvesteringar
•effektivare användning av internationella samarbeten
•förstärkt stöd till försvarsexport.
1.5Förväntningar
Försvarsmarknaden präglas av statliga slutkunder, tillsyn och tillståndsgivning för produktion och export. Försvarsföretagen verkar således under särskilda förutsättningar. Under överskådlig tid kommer staten att göra mycket stora investeringar i materiel och tjänster. Genom att vara en kompetent och pådrivande kund, lagstiftare och partner bidrar staten till att ge goda förutsättningar för försvarsindustrins utveckling och anpassning till en mer konfliktfylld omvärld. Regeringen förväntar sig i sin tur att försvarsföretagen
•möter det militära försvarets förmågebehov
•ökar produktionskapaciteten och kortar leveranstiderna
•investerar i innovation, forskning och utveckling
•bryter kostnadsutvecklingen
•erbjuder valmöjligheter och konkurrens
•samverkar så att större huvudleverantörer bidrar till att små och medelstora företag samt
•svarar på förändrade krav och marknadsmöjligheter
•medverkar i internationella samarbeten och export
•tar en lämplig nivå av finansiell risk
•upprätthåller högsta affärsetik
•säkrar försörjningskedjor och skyddar teknik.
| 2 | Innovation | |||||
| Försvarsinnovation är en strategisk förmåga. Dagens krig uppvisar snabb | ||||||
| och situationsanpassad teknik- och taktikutveckling där till exempel civila | ||||||
| obemannade system och artificiell intelligens integreras med existerande | ||||||
| militära förmågor. Inte minst erfarenheter och lärdomar från kriget i | ||||||
| Ukraina och andra konflikter i omvärlden måste snabbt omhändertas och | ||||||
| systematiskt delas mellan myndigheter och industrin. När våra | ||||||
| motståndare ökar sin innovationsförmåga måste även vi göra det. | ||||||
| Sverige har förmåga att utveckla och producera avancerade system som | ||||||
| stridsflyg, ubåtar, sensorer och stridsfordon. Samtidigt är den civila | ||||||
| sektorn teknikledande | inom flera | betydelsefulla | områden. För | att | ||
| 8 | möjliggöra | snabb och | innovativ | tillämpning | av ny teknik | för |
försvarsändamål måste samverkan mellan hela industribasen och Skr. 2024/25:193 försvarssektorn stärkas, och fler innovativa företag attraheras till försvarsmarknaden.
Sverige är ett av världens mest innovativa länder med globalt teknikledande industriföretag. Förutsättningarna för att försvarsindustrin snabbt och innovativt ska kunna tillämpa både ny och beprövad teknik för att möta försvarets behov är därför goda. Åtgärder behövs emellertid för att kraftigt förkorta tiden från det att ett militärt behov identifieras till dess att en lösning når krigsförbanden.
2.1Åtgärder
2.1.1Etablera en funktion för försvarsinnovation
En myndighetsgemensam funktion för försvarsinnovation etableras i form av en permanent samverkansgrupp mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV), Verket för innovationssystem (Vinnova) och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Funktionen ska stödja innovation och anpassning i en föränderlig hotmiljö genom utveckling och tillämpning av tillgänglig teknik. Syftet är att genom ett nära arbete med försvarsgrenar och krigsförband snabbt kunna förmedla militära problem och kunskap om operationsmiljön till näringslivet. Genom teknikstudier, demonstratorer och materielutvecklingsuppdrag ska tekniska lösningar snabbt kunna identifieras, testas, utvecklas och förbandsättas. För att funktionen ska bli ett kraftfullt verktyg krävs följande åtgärder:
•Försvarsmaktens materielutvecklingsprogram behöver förstärkas.
•Samverkan mellan de fyra myndigheterna ska följas av försvarsinnovationsrådet.
•Samarbetet med motsvarande verksamheter i Amerikas förenta stater och andra ledande försvarsinnovationsländer ska utvecklas och stärkas.
2.1.2Förstärk materielutvecklingsprogrammet
Ett effektivt försvarsinnovationssystem förutsätter en snabb väg från innovation till utveckling och vidare till produktion. För att den myndighetsgemensamma funktionen för försvarsinnovation effektivt ska kunna möta krigsförbandens behov är bedömningen att Försvarsmaktens materielutvecklingsprogram avsevärt bör förstärkas.
2.1.3Ta fram nya former för innovationsupphandling
Detaljerade kravspecifikationer och komplicerade upphandlingsprocesser gör det svårt för många företag att komma in på försvarsmarknaden. FMV har en central roll i att främja innovation på den svenska försvarsmarknaden. Myndigheten har därför fått regeringens uppdrag att skyndsamt anpassa, förenkla och utveckla innovationsfrämjande upphandling. Det ska leda till en breddad försvarsindustriell bas som även
9
Skr. 2024/25:193 inkluderar
2.1.4Underlätta test och demonstration av prototyper
För att en innovation ska leda till produktion av försvarsmateriel krävs test och demonstration. För att underlätta teknikutvecklingen för speciellt små och medelstora företag bör möjligheterna att pröva nya lösningar och demonstrera prototyper öka. Försvarsmakten, FMV och FOI har därför regeringens uppdrag att i samverkan med RISE Research Institutes of Sweden AB kartlägga och analysera möjligheterna till ökad samverkan kring teknikinfrastruktur.
2.1.5Utveckla FOI:s roll i försvarsinnovationssystemet
FOI är en central aktör inom den svenska och europeiska försvarsforskningen. Myndighetens uppdrag har utökats bland annat när det gäller analys av framväxande och omvälvande tekniker till nytta för
försvar och säkerhet. För att stärka FOI:s roll i
försvarsinnovationssystemet har myndigheten tillsatt en försvarsinnovationsdirektör. FOI utvecklar också förmågan att snabbt kunna omsätta teknik och kunskap till militära tillämpningar för att stödja Försvarsmakten med snabb förmågeutveckling och förmågeanpassning i samtliga konfliktnivåer. Inom ramen för verksamheten ska FOI även stärka samverkan med näringslivet.
•Inom ramen för tillförda medel i budgeten för 2025 tilldelas FOI 30 miljoner kronor per år för att genomföra det nya uppdraget om snabb förmågeutveckling.
| 2.1.6 | Stärk de |
||
| innovation | |||
| Våren 2023 inrättade regeringen ett |
|||
| att tillvarata |
|||
| banbrytande teknik. Innovationsprogrammet beviljar stöd till civila | |||
| småföretag för att utveckla innovativa produkter och tjänster som kan lösa | |||
| försvarsrelaterade utmaningar genom ökad samverkan inom och mellan | |||
| näringsliv och myndigheter. Syftet är att stärka Sveriges försvars- och | |||
| säkerhetsförmåga samt öka konkurrenskraften i försvarsindustrin. Från | |||
| och med 2025 dubbleras finansieringen av det |
|||
| innovationsprogrammet från 60 till 120 miljoner kronor per år. | |||
| För att möta de kommande årtiondenas samhällsförändring har Vinnova | |||
| (Strategiska tekniker för Sverige – Ett underlag för nationella | |||
| prioriteringar, dnr |
|||
| strategiskt betydelsefulla: | |||
| • artificiell intelligens och autonoma system | |||
| • avancerad digital teknik, inklusive bland annat avancerad konnektivitet | |||
| • | kvantteknik | ||
| 10 | • | energiteknik | |
| • | material- och produktionsteknik | Skr. 2024/25:193 |
| • | bioteknik. |
De utpekade teknikområdena har både civila och militära tillämpningar. Det
2.1.7Etablera ett rymdprogram för totalförsvaret
Rymden är en strategisk och operativ domän. Tillgången till rymdtjänster och förmågan att kunna upprätthålla den över tid, är en nödvändig del av totalförsvaret. I regeringens försvars- och säkerhetsstrategi för rymden beslutad 4 juli 2024 slås fast att Sverige ska verka för att upprätthålla en balanserad rymdportfölj av förmågor, tjänster och kapacitet för att säkerställa tillgång till rymdtjänster och rymddata inom totalförsvaret och krisberedskapen. Vidare framgår att en konkurrenskraftig försvars- och rymdindustri är avgörande för att säkerställa tillgången till framtidssäkra rymdtjänster och rymddata. Den svenska rymdvärdekedjan och rymdbasen Esrange med kapacitet till orbital uppskjutningsförmåga utgör strategiska resurser. Regeringen vidtar flera åtgärder för uppbyggnaden av den nationella rymdförmågan för totalförsvaret och för att Sverige ska vara en konkurrenskraftig rymdnation.
•Ett samlat rymdprogram för totalförsvaret etableras för att utveckla och mobilisera vetenskaplig, teknisk, militär och industriell kapacitet på rymdområdet till stöd för totalförsvaret och krisberedskapen som del av rymdportföljen.
•Regeringen har tilldelat Försvarsmakten en miljard kronor i perioden
•Regeringen har gett i uppdrag till Rymdstyrelsen att i enlighet med inriktningen i den forskningspolitiska propositionen (prop. 2024/25:60) inrätta ett program för forskning och utveckling av avancerad rymdteknik med dubbla användningsområden.
2.1.8Främja nyttjandet av internationella forsknings- och innovationsprogram
Internationella program såsom Europeiska försvarsfonden (EDF), Europeiska försvarsbyråns (EDA) Hub for EU Defence Innovation
(HEDI) och Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic
11
Skr. 2024/25:193 (Diana) innebär möjligheter för samarbete om teknikutveckling och innovation inom EU och Nato. Som ett av världens främsta innovationsländer bidrar Sverige till EU:s och Natos utveckling inom viktiga teknikområden. Svenska företag och försvarsmyndigheter ska dra fördel av de utvecklingsmiljöer och möjligheter till samarbete som finns i dessa samarbetsprogram. Regeringen ska verka för att svenska företag kan dra nytta av europeiska och internationella program inom utvecklingsområden som är prioriterade för förmågeutvecklingen.
2.1.9Säkra kompetensförsörjningen
God kompetensförsörjning är grunden för svensk försvarsinnovation. Det råder dock brist på nyckelkompetenser inom försvarssektorn som systemutvecklare och ingenjörer. Genom den så kallade
2.1.10Förbättra skyddet av teknik
Innovation, forskning och teknik måste främjas och utvecklas men också i vissa fall skyddas med proportionella och precisa åtgärder. Skyddet av militär teknik och viss teknik med dubbla användningsområden är avgörande för vår nationella säkerhet men också för vår trovärdighet som samarbetspartner på försvarsområdet. Oönskad teknikspridning får även konsekvenser för svenska företags tillgång till teknik och marknadstillträde. I enlighet med den nationella säkerhetsstrategin utvecklas därför ett nationellt strategiskt ramverk för att skydda teknik från olovlig eller oönskad spridning, bland annat genom exportkontroll, granskning av utländska direktinvesteringar och en strategisk och effektiv hantering av immateriella tillgångar och företagshemligheter. För att ytterligare förbättra skyddet av teknik inom försvarsområdet behöver Sverige utveckla arbetet med att identifiera skyddsvärda teknikområden, produkter och verksamheter.
•För att stärka förmågan att identifiera, inventera och analysera skyddsvärd teknik ur ett nationellt säkerhetsperspektiv vidtar regeringen åtgärder för att stärka kompetensen vid Försvarsmakten, FMV och FOI.
•Inom ramen för säkerhets- och försvarspolitisk forskning och analys vid FOI avsätts 4 miljoner kronor för att utveckla kompetens inom geoekonomiska och geopolitiska trender som påverkar svensk försvars- och säkerhetspolitisk handlingsfrihet.
12
| 3 | Produktion | Skr. 2024/25:193 |
En av de viktigaste lärdomarna från de senaste årens krig och konflikter är den höga förbrukningen av ammunition och materiel. Ökad produktionsförmåga är därmed en avgörande faktor för försvar och trovärdig avskräckning. Efter årtionden av anpassning till små beställningar och korta produktionsserier präglas försvarsindustrin i Europa av småskalighet och låg leveransförmåga. Riksdagen har tillfört stora medel till försvaret. Den försvarsindustriella produktionskapaciteten ökar nu i Sverige och runt om i världen men måste fortsätta öka för att vi ska kunna försörja vår egen krigsorganisation, stödja Ukraina och stärka våra allierade och partner.
Sverige är en betydande industrination. För att öka produktionsförmågan och takten i upprustningen av det militära försvaret behövs fler företag, både stora och små, i försvarssektorn. Tillgång till arbetskraft, komponenter, transporter, kapital, teknik och skyndsam tillståndsgivning är grundläggande förutsättningar för detta. Regeringen redovisar nedan
konkreta åtgärder för att stärka den försvarsindustriella produktionskapaciteten.
3.1Åtgärder
3.1.1Ändra beställningsmönster
För att öka produktionsförmågan behövs starkare incitament för investeringar i anläggningar, utrustning, tillverkningsmetoder och kompetens. Sverige lägger enskilt och tillsammans med allierade och partner nu i högre grad fleråriga beställningar på försvarsföretagen. Långsiktiga kontrakt, i kombination med åtaganden eller incitamentsstrukturer för produktionskapacitetsökningar, möjliggör investeringar för att lösa flaskhalsar. Stärkt kravharmonisering och standardisering inom EU och Nato ökar effektiviteten i produktionen. Sverige ska aktivt verka för att aggregera efterfrågan i form av gemensamma eller koordinerade beställningar med allierade och partner.
3.1.2Anpassa riskfördelningen för nödvändiga investeringar
| Statliga investeringar i produktionsförmåga kan användas som strategiskt | ||
| verktyg för att öka produktionskapaciteten när statens behov av | ||
| försörjningssäkerhet inte möts av marknaden utan en anpassad | ||
| riskfördelning. Åtgärder kan vara motiverade inom områden där | ||
| produktionskapaciteten är av särskild betydelse för försvarets | ||
| försörjningssäkerhet. Statliga investeringar ska förenas med villkor som | ||
| säkerställer försörjningssäkerhet inom området. EU:s | finansiella | |
| instrument ska så långt som möjligt tillämpas för att stärka | ||
| produktionskapaciteten. Exempelvis har staten investerat 159 miljoner | ||
| kronor som delfinansiering i en förstärkning av produktionskapaciteten för | ||
| artilleriammunition i Sverige genom Europaparlamentets | och rådets | 13 |
Skr. 2024/25:193 förordning (EU) 2023/1525 av den 20 juli 2023 om stöd för ammunitionstillverkning (ASAP). Denna gemensamma satsning tredubblar produktionskapaciteten.
3.1.3Öka produktionen av ammunition
Tillgången till kaliberbunden ammunition är avgörande för försvarets uthållighet och utgör ett väsentligt säkerhetsintresse. Sverige ska enskilt och tillsammans med de övriga nordiska länderna säkra robust och uthållig försörjning av ammunition och sprängämnen i fred, kris och krig. Det finns fortfarande flaskhalsar i försörjningskedjan som begränsar den samlade produktionskapaciteten av ammunition. Regeringen avser därför vidta ytterligare åtgärder för att säkra försörjningskedjan av ammunition genom ökad produktion av krut och ammunition.
3.1.4Utveckla tillverkningsmetoder
Den försvarsindustriella produktionskapaciteten i Sverige är otillräcklig. En bidragande orsak är att tillverkningen ofta präglas av småskalighet och låg automatisering. Det finns också förutsättningar för ett mer målinriktat arbete för att minimera antalet komponenter och standardisera dem för att effektivisera produktionen. Moderna och digitala tillverkningsmetoder med hög automatisering kan kraftigt öka produktionsförmågan och förkorta leveranstiderna. Därför ser regeringen över möjligheterna att inrätta ett särskilt program till stöd för moderniseringen av försvarsindustrins tillverkningsmetoder.
3.1.5Säkra försörjningskedjor
Säker tillgång till material och komponenter är en förutsättning för all produktion. Begränsad insyn i underleverantörskedjorna gör
försvarsindustrin sårbar. För att säkerställa nödvändig försörjningssäkerhet behöver staten och företagen
• ställa krav på lagerhållning, lokal verksamhet och kontinuitetsplanering i kris och krig
•ställa krav på insyn i leverantörskedjan
•identifiera och hantera beroenden av kritiska material och komponenter
•utveckla strategier för immateriella tillgångar som säkerställer nödvändiga rättigheter
•genom alternativa tillverkningsmetoder kunna ersätta produkter när försörjningen störs.
| 3.1.6 | Förbättra företagens tillgång till kapital | |
| Tillgång till kapital är en förutsättning för att företag ska kunna växa och | ||
| utvecklas. Under en lång period har banker och institutionella placerare på | ||
| grund av hållbarhetskriterier haft en låg exponering mot försvarssektorn. | ||
| 14 | Regeringen konstaterar att försvarsföretagen är nödvändiga för försvaret | |
av fred, frihet och säkerhet och därmed bidrar till en hållbar framtid. Skr. 2024/25:193 Regeringen avser verka för en ökad samverkan mellan kapitalmarknaden
och försvarssektorn, så att investerare lättare kan bedöma och värdera försvarsmarknaden.
3.1.7Underlätta för små och medelstora företag
Försvarsmarknaden växer, såväl i Sverige som internationellt. Små som stora företag gynnar innovationskraft och förnyelse inom försvarssektorn. Försvarsmarknaden har samtidigt höga trösklar som medför särskilda utmaningar för nya aktörer, vilket motiverar statligt stöd i olika former. Åtgärderna för att utveckla upphandlingsformer, innovation och samverkan med näringslivet behöver därför kompletteras med åtgärder som specifikt riktas mot små och medelstora försvarsföretag. Det kan handla om att se över regelverk och att ta del av befintliga stöd till små och medelstora företag, inklusive möjligheten att använda statligt riskkapital.
3.1.8Se över regler och tillståndsprocesser
Enkla regelverk och snabba tillståndsprocesser skapar förutsättningar för en snabb ökning av försvarsindustriell produktion. Regeringen avser fortsätta dialogen med näringslivet för att se över vilka anpassningar som är motiverade. Tillståndsprocesser för till exempel bygglov och miljötillstånd kan vara komplexa och ta lång tid för försvarsföretag. Det kan vara särskilt utmanande för små och medelstora bolag. Regeringen arbetar för att förenkla hantering och processer inom ramen för gällande regelverk. I Regeringskansliet bereds Regeringsprövningsutredningens förslag om att fokusera regeringens miljöprövningar till sådana fall som kräver tydliga politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen (SOU 2024:11). Likaså bereds Miljötillståndsutredningens förslag om bland annat ändringar i processen för miljöbedömning (SOU 2024:98). Arbetet med regelförenkling pågår även på
Det försämrade säkerhetsläget innebär också att försvarsföretag möter en ökad hotbild. Det finns därför större behov än tidigare av att till exempel peka ut skyddsobjekt och förhindra flygning med drönare i anslutning till försvarsindustriföretag och produktionsanläggningar. Regeringen fortsätter verka för en god samverkan med företagen om antagonistiska hot och risker samt ser över lagstiftning för skydd av infrastruktur och transporter.
3.1.9Utveckla strategiska partnerskap inom de strategiska materielområdena
Regeringen har identifierat strategiska materielområden där en inhemsk försvarsindustriell förmåga är nödvändig för att över tid kunna möta operativa behov och krav på försörjningssäkerhet. Inom dessa områden har staten ett långsiktigt försörjningsperspektiv. Områdena är stridsflyg,
15
Skr. 2024/25:193 undervatten, vissa integritetskritiska delar av ledningsområdet (som
telekrig och krypto) samt kaliberbunden ammunition.
Det långsiktiga försörjningsperspektivet inom de strategiska materielområdena förutsätter ett strategiskt partnerskap mellan staten och näringslivet för att den försvarsindustriella förmågan över tid ska möta Sveriges behov. Ett ändamålsenligt partnerskap innebär, förutom en långsiktig kund- och leverantörsrelation, att staten
•säkerställer nödvändig insyn i verksamheten
•för dialog med företagen om den långsiktiga inriktningen
•bedriver och främjar forskning, utveckling och innovation
•eftersträvar internationella samarbeten, understödjer gemensamma upphandlingar och stödjer export
•gör strategiska vägval om hur de operativa behoven ska mötas.
I det rådande säkerhetsläget kan anskaffningar, investeringar och produktion som förutsätter försörjningssäkerhet, inhemsk förmåga och ett långsiktigt försörjningsperspektiv krävas inom fler områden. Regeringen avser därför att analysera behovet av ytterligare strategiska materielområden.
4Samarbete
Ett starkt näringsliv med förmåga och vilja att ingå i totalförsvaret är en central del av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. Regeringen avser verka för ett affärsklimat som ger näringslivet förutsättningar att bidra till Sveriges säkerhet och försvar. Dialogen med näringslivet utvecklas genom större öppenhet och transparens, ömsesidigt förtroende och tydliga spelregler som främjar marknadstillträde i Sverige och exportmöjligheter på den internationella marknaden.
Samarbete med allierade och partner är en förutsättning för vår försvars- och avskräckningsförmåga. Sverige ska därför vara en drivande och trovärdig aktör i våra internationella samarbeten. Detta förutsätter tydliga och väl utvecklade svenska positioner, baserade på nationella behov och intressen, samt en aktiv internationell försvars- och säkerhetspolitisk dialog. Sverige arbetar aktivt med de åtgärder som har presenterats i Vitboken för försvarsberedskap 2030 och stödjer den övergripande målsättningen att stärka medlemsstaternas försvarsförmåga. En medlemsstatsdriven utveckling i linje med Natos förmågemål – och stärkta partnerskap mellan EU och länder av strategisk betydelse, både inom och utom Europa och genom värnandet av en transatlantisk länk – bidrar till Europas säkerhet.
16
| 4.1 | Åtgärder | Skr. 2024/25:193 |
4.1.1Informera marknaden om de militära behoven
För att kunna möta framtida militära behov behöver försvarsföretagen tydliga signaler från de statliga kunderna. Transparensen i planeringen av materielinvesteringar behöver därför öka. Genom att tidigt kommunicera framtida behov underlättar staten företagens planering. Det ökar sannolikheten för att fler företag kan erbjuda effektiva lösningar. Regeringen avser uppdra åt Försvarsmakten att utveckla informationen till marknaden om den militära operationsmiljön och förmågeplaneringen i tillämpliga delar.
4.1.2Utveckla en samlad kontaktyta mot näringslivet för att underlätta etablering och samverkan
Försvarsmarknaden har höga trösklar och för att klara den stora upprustningen behövs fler företag i den svenska försvarssektorn. Fler företag ökar inte bara produktionsförmågan utan bidrar också till hälsosam konkurrens. Försvarsföretagen ska också ha förutsättningar att nå en bredare internationell marknad, leverera till Natomyndigheter, bidra till det militära stödet till Ukraina, delta i internationella utvecklingsprogram som EDF, delta i studier, prov eller försök, samt ansöka om och erhålla exportstöd. För att sänka trösklarna för inte minst små och medelstora försvarsföretag,
4.1.3Inrätta ett forum för strategisk dialog
Förändringarna i omvärlden påverkar försvarsmarknaden. Stora ansträngningar görs bland annat inom EU och Nato för att stärka den försvarsindustriella basens innovationsförmåga och produktionskapacitet samt stärka incitamenten för gemensam utveckling och anskaffning. Dessa initiativ påverkar marknadsförutsättningarna i Sverige och internationellt. Idag saknas ett forum mellan staten och försvarsföretag för att utifrån identifierade utmaningar diskutera behov och lösningar på systemnivå. Ett dialogforum där Försvarsmakten och FMV deltar tillsammans med branschorganisationer och försvarsföretag ska därför inrättas vid Försvarsdepartementet. En fortlöpande strukturerad dialog med näringslivet kommer också vara viktig i genomförandet och uppföljningen av försvarsindustristrategin.
17
| Skr. 2024/25:193 4.1.4 | Arbeta aktivt med affärsetik och förtroende |
Hög integritet och affärsetik är en förutsättning för förtroendefullt samarbete mellan staten och näringslivet. Försvarsområdet präglas av långvariga relationer mellan kunder och leverantörer. Det gör att det finns en risk för en osund samförstånds- och beslutskultur. FMV utvecklar på regeringens uppdrag metoder för allsidig risk- och sårbarhetsanalys samt genomlysning av vidtagna och planerade åtgärder för att motverka mutor och korruption. För att minska riskerna för oegentligheter behöver försvarssektorn präglas av
•utbildad och medveten personal
•en kultur med nolltolerans mot korruption
•utvecklade strukturer för att upptäcka eventuella överträdelser.
4.1.5Stärk relationerna med viktiga samarbetsländer
Internationellt samarbete inom teknik och materiel bygger på starka och förtroendefulla relationer med andra länder. Sverige ska därför vara en trovärdig och pålitlig allierad och partner. Samarbeten skapar ömsesidiga beroenden, stärkta säkerhets- och försvarspolitiska relationer och ökad försörjningssäkerhet. Samarbeten ger även tillgång till teknik som Sverige saknar och är därför centrala för att driva teknik- och materielutveckling inom områden som kräver teknisk spetskompetens. Samtidigt förutsätter samarbeten också förmåga att bidra inom egna styrkeområden som med spetsforskning från FOI, upphandlingsförmåga hos FMV eller på områden där svenska företag har exceptionell kompetens. Viktiga bilaterala relationer finns inte enbart med allierade och
4.1.6Fortsätt utveckla stödet till Ukraina
Ukraina är ett av Sveriges viktigaste samarbetsländer, såväl säkerhetspolitiskt som försvarsindustriellt. Det militära stödet till Ukraina ska fortsätta så länge det krävs, nationellt och inom ramen för EU och Nato. Regeringen avser att fortsätta verka för att formerna för stödet utvecklas, bland annat genom upphandling för donation, stöd till ukrainsk försvarsindustri och etablering av exportkreditgarantier för försvarsexport till den ukrainska staten. Regeringen arbetar även inom EU för att utveckla det försvarsindustriella samarbetet och integreringen av Ukraina i den europeiska försvarsindustriella basen. Det militära stödet till Ukraina ska systematiskt användas för att utveckla formerna för snabba upphandlingar, effektiv teknikanpassning och löpande samverkan mellan staten och försvarsföretag för att materiel i drift har hög tillgänglighet.
4.1.7Nyttja möjligheterna till internationellt samarbete
Sverige är en begränsad försvarsmarknad. För att kunna bidra till utvecklingen och försörjningen av det svenska försvaret behöver svenska
18
| försvarsföretag också kunna bidra till allierades och partnerländers | Skr. 2024/25:193 |
| säkerhet. Sverige ska aktivt använda internationella samarbeten för att | |
| uppnå skalfördelar i försörjningen, få tillgång till teknik och utveckla | |
| försvaret. För att fullt ut kunna nyttja internationella samarbeten för att | |
| tillgodose svenska förmågebehov och främja svensk försvarsindustri krävs | |
| genomslag för svenska prioriteringar. Det innebär ett proaktivt, målinriktat | |
| och möjlighetsorienterat arbete med fast förankring i svenska intressen, | |
| Natos förmågeutvecklingsplanering (NATO Defence Planning Process, | |
| NDPP) och EU:s förmågeutvecklingsplan (Capability Development Plan, | |
| CDP). | |
| Använd Nato för att utveckla marknaden | |
| Nato är en grundbult i förmågeutvecklingen. Genom NDPP sätts kraven | |
| på Sverige som en del av det kollektiva försvaret av alliansen. Natos breda | |
| spektrum av förutsättningsskapande arbete, bland annat inom | |
| standardisering, försvarsindustrikapacitetsutveckling samt gemensam | |
| planering, stakar ut riktningen för alliansens utveckling. Nato är genom | |
| NATO Support and Procurement Agency (NSPA) och NATO | |
| Communications and Information Agency (NCIA) också en stor aktör för | |
| gemensam upphandling, vilket Sverige och svenska företag aktivt ska | |
| nyttja för att effektivisera produktion och försörjning. | |
| Bedriv materielutveckling inom ramen för EU | |
| Sverige är EU:s femte största försvarsindustrination och EU är en viktig | |
| arena för materielutveckling. Förslagen i EU:s vitpapper om försvar och | |
| det europeiska försvarsindustriprogrammet (European Defence Industry | |
| Programme, EDIP) ska användas för att stärka den europeiska | |
| industribasen och gemensamt med övriga medlemsländer forska, utveckla | |
| och upphandla viktig materiel. Användningen av EU:s nuvarande och | |
| kommande program, finansiella instrument och övriga verktyg utgör en | |
| central utgångspunkt för den långsiktiga förmågeutvecklingen och | |
| försörjningen av det militära försvaret inom kritiska förmågeområden. | |
| Löpande dialoger med andra medlemsstater och svenska försvarsföretag | |
| är centralt för att ta fram positioner och få genomslag för dem. | |
| Investeringar i materielförnyelse och utveckling ska ske efter en analys av | |
| de förmågemål som Nato pekar ut, och med beaktande av de finansiella | |
| medel som |
|
| konkurrenskraftig marknad, öppen för samarbete med strategiska partner | |
| i syfte att stärka svensk försvarsindustri och dess förutsättningar för | |
| deltagande. | |
| Utveckla försörjningssäkerhet och gemensam materiel inom | |
| Nordefco | |
| Det nordiska försvarssamarbetet inom Nordefco utvecklas och fördjupas | |
| med de utgångspunkter som följer av ländernas gemensamma regionala | |
| intressen, roll som allierade och medlemmar i EU. Den geografiska | |
| närheten skapar förutsättningar för ett närmare samarbete kring | |
| försörjningssäkerhet och försvarsindustri, bland annat inom | |
| ammunitionsområdet. Gemensam planläggning, operationsmiljö och | 19 |
Skr. 2024/25:193
20
vikten av att kunna samverka i större sammansatta förband utgör starka incitament för ett närmare försvarsmaterielsamarbete. Samverkan kring materiel- och försvarsindustrifrågor i Nordefco bör utvecklas för att tillvarata de goda förutsättningarna för samarbete, underlätta för gemensam logistik genom att främja utbytbarheten av materiel samt stärka förutsättningar till gemensamma operationer.
Bibehåll en stark transatlantisk länk
Europas och USA:s säkerhet vilar på det transatlantiska samarbetet. Den nordamerikanska och europeiska försvarsindustriella basen är delvis gemensam med ömsesidiga beroenden och intressen. Amerikansk teknik och materiel spelar en avgörande roll för förmågeutvecklingen inom Nato. Sverige har ett starkt och utvecklat samarbete med USA på teknik- och materielområdet. Centrala materielsystem i det svenska försvaret är amerikanska och den amerikanska marknaden är av stor betydelse för svenska försvarsföretag. Ett fortsatt starkt samarbete är av stor betydelse för teknikutveckling, materielförsörjning och i förlängningen Sveriges säkerhetspolitiska intressen. Regeringen kommer arbeta för att bibehålla en stark transatlantisk länk och ett nära samarbete med USA.
4.1.8Öka tillgången till andra marknader – stärkt exportstöd
Svensk försvarsindustri verkar på en internationell försvarsmarknad i snabb förändring. Den globala upprustningen innebär att efterfrågan kraftigt ökar samtidigt som försörjningssäkerhet och leveransförmåga betonas. Försvarsexporten bidrar till försörjningen av allierade och partner och därmed till Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska mål. Försvarsexporten är också en förutsättning för den svenska försvarsindustrins utveckling och sysselsättning. Sammantaget stärker försvarsexporten Sveriges säkerhet. Ett starkt statligt exportstöd är en viktig förutsättning för försvarsföretagens möjligheter att bredda sin kundbas. För att möta marknadens behov anser regeringen att det statliga systemet för försvarsexportstöd och försvarsexportfrämjande behöver förstärkas. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare för att utvärdera regelverk, regeringens styrning och former för det statliga exportstödet på försvarsområdet (dir. 2024:95).
Utveckla den mellanstatliga försvarsexporten
Förutsättningarna på försvarsmarknaden förändras. I takt med starkare krav på försörjningssäkerhet, bilateralt samarbete och effektiva kravställnings- och anskaffningsprocedurer sker allt fler affärer mellanstatligt, det vill säga att en stat anskaffar och säljer till en annan. Gemensamma eller koordinerade upphandlingar blir också allt vanligare och det etableras nya strukturer och incitament för samarbete inom EU och Nato.
Sverige saknar idag tydliga former för mellanstatlig försvarsexport, vilket begränsar förutsättningarna för att effektivt möta allierades och partners behov. Det finns därför starka säkerhets- och försvarspolitiska
skäl för en systematiserad ordning för hur mellanstatlig försvarsexport kan Skr. 2024/25:193 beslutas, genomföras och följas upp. Även det är en del av utredningens
uppdrag.
Främja små och medelstora företags försvarsexport
Försvarsexport kräver god kännedom om lokala förhållanden, en verifierbar leveransförmåga och förtroende. Små och medelstora försvarsföretags förutsättningar för att nå en bredare internationell marknad är beroende av att statliga aktörer bedriver ett aktivt exportfrämjande. Det finns ofta synergier mellan det bredare näringslivs- och exportfrämjandet och främjandet av försvarsexport. Business Sweden har förstärkt främjandet av försvarsexportaffärer med fokus på små och medelstora företag. För att förbättra marknadsförutsättningarna för små och medelstora försvarsföretag, och komplettera Business Sweden, ser regeringen över förutsättningarna för att stärka FMV:s roll i försvarsexportfrämjandet. Exportfrämjandet ska bedrivas i linje med Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska intressen.
5Genomförande och uppföljning
Försvarsindustristrategin ska främja en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. I en föränderlig omvärld kommer åtgärderna successivt utvecklas i takt med förändrade omvärldsförutsättningar.
Genomförande och uppföljning av försvarsindustristrategin kommer att ske löpande. I försvarsindustristrategin redovisas både åtgärder som vidtagits och åtgärder som regeringen avser vidta. Regeringen återkommer till riksdagen i budgetpropositionen för 2026 i de delar åtgärderna förutsätter ändrade finansiella ramar.
Regeringen avser i den årliga resultatredovisningen återkomma till riksdagen med information om vilka åtgärder som vidtagits för att genomföra strategin.
21
Skr. 2024/25:193
Försvarsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 juni 2025
Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Forssmed, Tenje, M Persson, Malmer Stenergard, Liljestrand, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa
Föredragande: statsrådet Jonson
Regeringen beslutar skrivelse Försvarsindustristrategi för ett starkare
Sverige – innovation, produktion och samarbete
22