Regeringens skrivelse 2024/25:114
| Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel | Skr. |
| och produkter med dubbla användningsområden | 2024/25:114 |
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 3 april 2025
Elisabeth Svantesson
Benjamin Dousa (Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2024. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom Europeiska unionen (EU) och andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.
1
Skr. 2024/25:114
2
Innehållsförteckning
2.2Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt
| perspektiv ........................................................................... | 9 |
2.3Samarbetet inom EU om exportkontroll av
| krigsmateriel..................................................................... | 11 |
2.4Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll
3.2Reglering av produkter med dubbla
| användningsområden........................................................ | 20 | |
| 3.3 | Restriktiva åtgärder (sanktioner) på |
23 |
3.4Utökade
| 2024.................................................................................. | 24 |
3.5Samarbete inom de internationella
| exportkontrollregimerna................................................... | 25 |
3.6Samarbetet inom EU om produkter med dubbla
| användningsområden........................................................ | 27 |
3.7FN:s säkerhetsrådsresolution 1540 och initiativet om
| 1 | Regeringens skrivelse om strategisk | Skr. 2024/25:114 |
exportkontroll
I denna skrivelse redovisar regeringen politiken när det gäller den strategiska exportkontrollen under 2024, det vill säga exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (PDA). Med termen PDA avses produkter tillverkade för civilt bruk som även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel.
Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla Sveriges nationella målsättningar och internationella åtaganden, samt för att säkerställa att utförseln av produkter från Sverige görs i enlighet med det fastställda exportkontrollregelverket. Krigsmateriel får enligt 1 § andra stycket lagen (1992:1300) om krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport, EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel samt vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty, ATT). Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är behörig tillståndsmyndighet.
De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för det internationella samfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen. Genom att kontrollera handeln med PDA kan spridningen av massförstörelsevapen motverkas. Exportkontrollen möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på
Detta är fyrtioförsta gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för politiken avseende strategisk exportkontroll. Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades 1985. Sverige var då ett av de första länderna i Europa att redovisa det gångna årets aktiviteter på området.
Skrivelsen har sedan dess utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i dess helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning.
Som ett led i arbetet för ökad öppenhet och transparens redovisas i årets skrivelse bland annat detaljerad information om svenska företags tillhandahållanden av krigsmateriel i utlandet. Årets statistik innefattar,
3
Skr. 2024/25:114 likt de senaste åren, en särskild sammanställning över statliga donationer av krigsmateriel till Ukraina.
ISP och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med statistikunderlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer. I bilaga 3 ger ISP även sin egen syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.
Viktiga händelser under året
Den strategiska exportkontrollen under 2024 har fortsatt att präglas av det försämrade internationella säkerhetspolitiska läget. Rysslands aggression mot Ukraina sedan 2014 och den fullskaliga invasionen av landet den 24 februari 2022 utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands krigföring mot Ukraina kom i hög grad att prägla svensk utrikes- och säkerhetspolitik även under 2024 och har lett till betydande konsekvenser även på exportkontrollområdet.
Som ett svar på den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 införde EU flera historiskt omfattande sanktioner mot Ryssland under 2022 med tillkommande sanktionspaket under 2023 och 2024. Sanktionspaketen under 2022, 2023 och 2024 omfattade bland annat PDA, avancerad teknik och civila skjutvapen. Sanktionerna har under året skärpts inom ramen för de trettonde, fjortonde och femtonde sanktionspaketen. Sanktioner mot Ryssland när det gäller krigsmateriel infördes av EU redan 2014 då landet påbörjade sin olagliga aggression mot Ukraina.
För att stödja Ukraina har Sverige skickat flera stödpaket inklusive krigsmateriel. Inte sedan finska vinterkriget har Sverige bistått ett land i väpnad konflikt med krigsmateriel, så som vi nu stöder Ukraina.
Sverige blev den 7 mars 2024 medlem i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato). Natomedlemskapet förändrar förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk.
2023 års krigsmaterielutredning hade i uppdrag att se över riktlinjerna i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap samt förutsättningarna för internationella materielsamarbeten och regleringen av underleverantörer. Utredningen överlämnade sitt betänkande Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel till utrikesministern i december. Betänkandet remitterades i slutet av året.
Mötesverksamheten i de multilaterala exportkontrollregimerna har under 2024 fortsatt i samma takt som 2023 och före pandemin.
Den allt snabbare tekniska utvecklingen inom framväxande tekniker, till exempel artificiell intelligens, kvantdatorer och bioteknik, har under året gjort exportkontrollarbetet alltmer angeläget, både nationellt och i de multilaterala exportkontrollregimerna.
ISP är förutom tillståndsmyndighet i exportkontrollärenden och granskningsmyndighet för direktinvesteringar, även behörig myndighet när det gäller sanktioner, bland annat de omfattande sanktionspaket som EU antagit mot Ryssland.
4
Sammanfattning av det statistiska underlaget
I två bilagor till denna skrivelse redovisas samlad statistik över tillståndsgivningen och den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Statistiken omfattar uppgifter från 1 januari till 31 december 2024.
Redovisningen av export och annan krigsmaterielrelaterad verksamhet 2024 görs i bilaga 1. Exporten visas också över tid, eftersom enstaka tillstånd och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken.
Under 2024 innehade 450 företag, myndigheter och privatpersoner tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel. Sedan 2018 har antalet tillståndsinnehavare mer än fördubblats. Ökningen avser främst underleverantörer till systemtillverkare av krigsmateriel.
Totalt 59 länder mottog leveranser av krigsmateriel från Sverige. Värdet av krigsmaterielexporten uppgick under 2024 till drygt 29 miljarder kronor. Exportvärdet ökade därmed med cirka 63 procent jämfört med föregående år.
Drygt 70 procent av exporten gick till de 39 länder som enligt regeringen utgör etablerade samarbetsländer inom det försvars- och säkerhetspolitiska området. Andelen är något lägre än föregående år, främst på grund av att två luftburna radarsystem, till ett värde av drygt 6 miljarder kronor, levererades till Förenade arabemiraten under året. Dessa leveranser medförde att Förenade arabemiraten var det mest betydande mottagarlandet, följt av USA och Brasilien. Exporten till USA omfattade ett stort antal olika materielslag, bland annat marina artillerisystem och bandvagnar. Leveranserna till Brasilien bestod fortsatt främst av stridsflygsystem Jas Gripen.
Vad avser Ukraina beviljades under 2024 totalt 52 stycken utförseltillstånd för statliga donationer medan 30 stycken tillstånd utfärdades för försäljning från den svenska försvarsindustrin. Under det senaste året har ISP därutöver vid 19 tillfällen beviljat tillstånd för vidareöverlåtelse av svensktillverkad krigsmateriel från andra länder. Till största delen har den donerade och vidareöverlåtna krigsmaterielen rört markstrids- och missilsystem.
Exporten av de luftburna radarsystemen till Förenade arabemiraten utgjorde drygt 95 procent av den totala exporten till Mellanöstern. Även i övrigt bestod exporten till största delen av följdleveranser till tidigare levererad materiel.
Den export till Israel som förekom under året bestod av följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den ursprungliga leveransen inte utgjorde krigsmateriel. Leveranserna under 2024 skedde med stöd av utförseltillstånd som utfärdats tidigare år. Inget utförseltillstånd för försäljning har utfärdats sedan oktober 2023. Sverige har inte beviljat tillstånd för försäljning av krigsmateriel till den israeliska försvarsmakten eller andra statliga aktörer i Israel sedan
I bilaga 2 redovisas tillståndsgivningen för produkter med dubbla användningsområden. Till skillnad från vad som gäller för krigsmaterielexporten lämnar berörda företag inga leveransdeklarationer. Det innebär att uppgifter saknas om den faktiska exporten. Överföring av produkter med dubbla användningsområden inom EU kräver i regel inget tillstånd.
Skr. 2024/25:114
5
Skr. 2024/25:114 Vidare möjliggör omfattande
2Krigsmateriel
2.1Bakgrund och regelverk
| Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att | |||
| säkerställa att utförseln av produkter från Sverige och lämnandet av | |||
| tekniskt bistånd sker i enlighet med det fastställda exportkontroll- | |||
| regelverket. | Kontrollen | enligt krigsmateriellagstiftningen omfattar | |
| tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom avtal | |||
| om samarbeten eller tillverkningsrätt med mera när det gäller sådan | |||
| materiel. | |||
| Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om | |||
| krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt de | |||
| principer och riktlinjer för krigsmaterielexport som har beslutats av | |||
| regeringen och godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket lagen om | |||
| krigsmateriel får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- | |||
| eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges | |||
| internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Vid | |||
| tillståndsprövningen ska även Sveriges internationella åtaganden iakttas. | |||
| Detta innefattar EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om | |||
| fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär | |||
| teknik och krigsmateriel samt de kriterier som ställs upp i vapenhandels- | |||
| fördraget (Arms Trade Treaty, ATT). | |||
| Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med | |||
| utgångspunkt i regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De | |||
| internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som | |||
| ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till | |||
| uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med | |||
| regelverket i dess helhet. | |||
| Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar alltså tillverkning, | |||
| tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om | |||
| samarbete och tillverkningsrätt för sådan materiel. Lagen gäller dels | |||
| materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens | |||
| föreskrifter utgör krigsmateriel, dels sådant tekniskt stöd till krigsmateriel | |||
| som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen | |||
| över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till | |||
| förordningen om krigsmateriel. Den svenska krigsmaterielförteckningen | |||
| överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning med | |||
| undantag för tre nationella tillägg: kärnladdningar och speciella delar till | |||
| sådana, befästningsanläggningar med mera samt vissa kemiska | |||
| stridsmedel. | |||
| Under 2018 infördes, med ett brett stöd i riksdagen, ett skärpt svenskt | |||
| 6 | regelverk | för export | av krigsmateriel (prop. 2017/18:23). Till |
skärpningarna hörde att mottagarlandets demokratiska status och respekt Skr. 2024/25:114 för mänskliga rättigheter introducerades som centrala villkor i tillståndsprövningen. Detta är unikt för det svenska regelverket.
Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras vid behov. På det sättet förbättras möjligheterna att framgångsrikt hantera de utmaningar som präglar
2021 att införa systematiska efterkontroller (verifikationsbesök) i utlandet av export från Sverige av lätta vapen. Sådana kontroller kan vara ett värdefullt komplement till en strikt tillståndsprövning för att motverka avledning av materiel till
Efterkontroll innebär besök av personal från exporterande land i ett land till vilket viss krigsmateriel har exporterats, för att få bekräftelse på att materielen finns kvar hos slutanvändaren. Syftet är även att därigenom stärka det ömsesidiga förtroendet. Efterkontroller har tidigare främst bedrivits av USA, men har på senare år även införts av bl.a. Schweiz, Spanien och Tyskland.
Sveriges efterkontroller avser sådana lätta vapen för vilka risken för avledning bedöms vara som mest påtaglig. Det rör sig i praktiken om totalt fem slags pansarvärnsvapen och personburna korträckviddiga luftvärnssystem.
ISP ansvarar för att genomföra kontrollbesöken på plats i mottagarländerna. I praktiken kommer besöken innebära att ISP på plats i mottagarlandet räknar antalet exemplar av det system som exporterats. De
39 etablerade samarbetsländer för vilka det inte finns några utrikespolitiska hinder mot utlandssamverkan, är undantagna från kravet på efterkontroller. Systemet för efterkontroller kommer att utvärderas inom tre år efter det att det första kontrollbesöket har genomförts.
Exportkontroll och hållbar utveckling
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är prioriterade områden i svensk utrikespolitik, och även viktiga delar i arbetet med att genomföra Agenda 2030. Sverige ska genomföra Agenda 2030 genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Enligt de svenska riktlinjerna ska det i tillståndsprövningen för export av krigsmateriel beaktas om utförseln eller utlandssamverkan motverkar en rättvis och hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 i mottagarlandet. Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas.
Som nämnts tidigare i avsnittet är en unik del i de svenska riktlinjerna att mottagarlandets demokratiska status utgör ett centralt villkor för tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns det att bevilja tillstånd. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarens demokratiska status, utgör det hinder för beviljande av tillstånd. I tillståndsprövningen ska det också beaktas om exporten
motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet. Effekterna på hållbar
7
Skr. 2024/25:114 utveckling beaktas även genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga och behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras av en tilltänkt export.
Från regeringens sida finns en tydlig förväntan om att svenska företag ska agera hållbart samt ha de internationella riktlinjerna för ansvarsfullt företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både i Sverige och i utlandet. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att driva på och stödja företagen i deras hållbarhetsarbete. Bland annat har det införts lagstiftning om hållbarhetsrapportering för stora företag, tydligare kriterier för hållbarhet i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och starkare lagskydd för visselblåsare. Utöver vad som regleras genom lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy och bidra till ökad transparens.
Den största svenska branschorganisationen inom säkerhet och försvar, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), organiserar mer än 95 procent av försvarsföretagen i Sverige. SOFF ställer, i samband med att företag tecknar avtal om medlemskap, krav på att företag följer SOFF:s etiska policy. Personer som representerar företagen genomgår även en särskild
Exportkontroll och jämställdhet
Regeringen lägger stor vikt vid jämställdhetsarbete i utvecklingssamarbetet såväl som i utrikes- och säkerhetspolitiken. Att förebygga och motverka alla former av könsrelaterat och sexuellt våld i konflikter och i samhällen generellt är en prioriterad fråga, liksom att synliggöra och stärka kvinnors inflytande och meningsfulla deltagande i politiska processer och freds- och statsbyggande på alla nivåer i samhället. Detta är centrala mål i den nationella handlingsplanen för Sveriges genomförande av säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet
Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i fördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs i fråga om mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna och enligt andra kriteriet i EU:s gemensamma
8
ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare Skr. 2024/25:114 regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang.
På nationell nivå ansvarar ISP för att säkerställa att jämställdhetsaspekter och risker för könsrelaterat och sexuellt våld beaktas i tillståndsprövningen och för att tillämpa artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget.
2.2Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv
Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Ambitionen då var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel, som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att utveckla och producera materiel anpassad till den svenska försvarsmaktens behov.
Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser. En betydande del av svensk försvarsindustri ägs numera av moderbolag i tredjeland, framför allt USA och Storbritannien. För svenskt vidkommande är det därför av säkerhetspolitisk betydelse att säkerställa öppenhet för samarbete med tredjeland vad avser försvarsindustri. Detta gäller till exempel inom ramen för
Sverige för en solidarisk allianspolitik som syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i hela det euroatlantiska området. Sverige ska fortsatt bygga säkerhet tillsammans med andra, som solidarisk medlem i Nato och EU.
Svensk säkerhetspolitik ska i första hand vara förebyggande och förhindra framväxten av hot mot Sverige. Den förutsätter ett aktivt, brett och ansvarsfullt internationellt agerande. Utmaningar och hot mot vår säkerhet ska så långt som möjligt mötas i samverkan med andra länder och organisationer. Sverige försvaras bäst inom Nato. Sveriges Natomedlemskap ökar säkerheten för både Sverige och för Nato som helhet.
Genom att bidra till en säkrare omvärld, ett stabilt närområde och förutsägbara mellanstatliga relationer ökar Sveriges säkerhet. Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik bygger på sammanhållning i EU och i Nato liksom samarbete i Norden och Östersjöområdet, inom FN och OSSE. Samarbetet med allierade så som våra nordiska och baltiska grannländer, USA och Storbritannien är av särskild vikt för Sveriges säkerhet. Den transatlantiska länken är avgörande för svensk och europeisk säkerhet.
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en folkrättsstridig, oprovocerad och oförsvarlig fullskalig invasion av Ukraina. Angreppet på Ukraina är
även ett brott mot den europeiska säkerhetsordningen. Rysslands agerande
9
Skr. 2024/25:114 innebär ett strukturellt och långsiktigt kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det får omfattande och långtgående konsekvenser för Sverige.
10
Förmåga till praktisk militär samverkan (interoperabilitet) är beroende av att våra materielsystem kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Det ligger därmed i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger bland annat på såväl export som import av krigsmateriel.
Regeringen har i tidigare propositioner på det försvarspolitiska området pekat ut stridsflygområdet, undervattensområdet, kaliberbunden ammunition och integritetskritiska delar av ledningsområdet, såsom sensorer, telekrig och krypto, som strategiska materielområden för Sverige.
Möjligheten att upprätthålla nationell integritet och självständighet inom områden av särskild betydelse är viktig. Sveriges försvarsindustri och krigsmaterielexport är en nödvändig del av vår säkerhetspolitik. För varje exportaffär finns därför försvars- eller säkerhetspolitiska skäl, ytterst knutna till svensk försvarsförmåga.
De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen där det finns säkerhets- och försvarspolitiska skäl som kan tala för export av krigsmateriel är i dag
1stridsflygplan
2ytfartyg och ubåtar
3stridsfordon och bandvagnar
4vapensystem med kort respektive lång räckvidd i form av mark- och sjöbaserade samt flygburna system inklusive missiler
5fin- och grovkalibrig ammunition
6intelligent artilleriammunition
7mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och
8telekrigssystem som är passiva och aktiva
9telekommunikationssystem, inklusive teleskydd
10ledningssystem för
11system för övning och utbildning
12signaturanpassning (till exempel kamouflagesystem och radar)
13system för samhällssäkerhet
14kryptoutrustning
15torpeder
16vidmakthållande och underhåll av flygmotorer
17krut och annat pyrotekniskt material
18tjänster och konsultverksamhet
19stödsystem för drift och underhåll.
Materiellt stöd till Ukraina
Som en konsekvens av Rysslands brott mot folkrätten i och med den fullskaliga invasionen av Ukraina beslutade regeringen redan den 28 februari 2022 att donera krigsmateriel till Ukraina för att stödja landets rätt till självförsvar och territorium. Under 2024 lämnades ytterligare tre
stödpaket. Totalt har arton militära stödpaket lämnats sedan 2022. Skr. 2024/25:114 Stödpaketen omfattar bland annat vapen, ammunition, luftförsvarssystem, personterrängbilar, stridsbåtar och skyddsutrustning men även
ekonomiska bidrag. Se bilaga 1 för ytterligare information.
Därtill har ett flertal beslut om omfattande biståndsinsatser med humanitärt stöd, civilt krishanteringsstöd, reformstöd och stöd till uppbyggnad också lämnats till Ukraina. Det samlade militära, civila och humanitära stödet uppgår till cirka 74,7 miljarder kronor sedan 2022.
Sveriges Natomedlemskap och konsekvenser för svensk exportkontroll av krigsmateriel
Den 7 mars 2024 inträdde Sverige som fullvärdig medlem i Nato. Som Natomedlem bidrar Sverige solidariskt till hela Natos säkerhet. Ett medlemskap i Nato omfattar ett åtagande av organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Sverige omfattas av Natos operationsplanering och förmågeplanering och bidrar till Natos
avskräcknings- och försvarsåtgärder. Sverige omfattas av samrådsskyldigheten och de ömsesidiga försvarsgarantierna i enlighet med artiklarna 4 och 5 i nordatlantiska fördraget. Dessutom har Sverige åtaganden under artikel 3, om den enskilda och kollektiva förmågan att stå emot väpnade angrepp, som har bäring på krigsmaterielexporten.
Regeringen har klargjort att Sveriges Natomedlemskap förändrar förutsättningarna för krigsmaterielexport inom Sveriges nationella regelverk. Sveriges medlemskap i Nato stärker i hög grad de försvars- och säkerhetspolitiska skäl som talar för att bevilja tillstånd för export av krigsmateriel till Natos medlemsstater. I november 2023 tillsatte regeringen 2023 års krigsmaterielutredning för att se över det svenska regelverket i ljuset av ett svenskt Natomedlemskap och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Utredningen leddes av förutvarande talmannen Per Westerberg. Utredningen överlämnade sitt betänkande, Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel, den 2 december 2024. I betänkandet föreslår utredningen, bland annat, uppdaterade riktlinjer, en ny reglering för underleverantörer av krigsmateriel och hur tillverkning och export av civila skjutvapen kan hanteras. Därtill föreslår utredningen att Sverige bör ansluta till 2019 års exportkontrollavtal som ingåtts mellan Frankrike, Tyskland och Spanien. Betänkandet remitterades i december 2024.
2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel
EU:s gemensamma ståndpunkt om kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel
| EU:s medlemsstater har nationella regler när det gäller krigsmateriel- | |
| export. Medlemsstaterna har emellertid också valt att i viss utsträckning | |
| samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport | |
| som antogs 1998 innehöll gemensamma kriterier för export av | |
| krigsmateriel som tillämpades vid den nationella prövningen av | 11 |
Skr. 2024/25:114 exportansökningar. Uppförandekoden stärktes 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsstater och ett antal länder som inte är medlemmar i EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Island, Kanada, Montenegro, Nordmakedonien och Norge).
Den gemensamma ståndpunkten innehåller bland annat åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land:
–Kriterium ett föreskriver att
–Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck.
–Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter.
–Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld.
–Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnade och allierade länders försvars- och säkerhetsintressen.
–Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, till exempel i fråga om attityd till terrorism och respekt för folkrätten.
–Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor.
–Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i mottagarlandet.
Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.
12
| Arbetet inom COARM | Skr. 2024/25:114 |
| EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den | |
| gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp | |
| för frågor om kontroll av export av krigsmateriel (COARM). Här utbyter | |
| medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer. | |
| En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik | |
| över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU- | |
| rapport. | |
| Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en | |
| rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig | |
| samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en | |
| gemensam syn bland medlemsstaterna om tillämpningen av den | |
| gemensamma ståndpunkten. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är att | |
| öka transparensen mellan medlemsstaterna. Under 2024 fokuserade | |
| arbetet i COARM på den översyn av den gemensamma ståndpunkten som | |
| genomförs vart femte år. Arbetet avslutades inte under året. | |
| Genom COARM bedriver EU en aktiv politik för dialog med | |
| tredjeländer om exportkontroll. Inom ramen för denna hölls under 2024 | |
| dialogmöten med bland annat Norge och USA. | |
| En annan aspekt av arbetet riktat mot tredjeland är de stödprogram som | |
| EU har för de länder som väljer att ansluta sig till vapenhandelsfördraget. | |
| Stödprogrammen syftar till att förbättra exportkontrollen i fråga om | |
| krigsmateriel och främja genomförandet av fördraget. | |
| Utbyte av information om avslag | |
| Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska | |
| medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om | |
| exporttillstånd. Under 2024 mottog Sverige 117 underrättelser om avslag | |
| från övriga medlemsstater samt Norge. | |
| Sverige lämnade två underrättelser om avslag. Avslagen avsåg Thailand | |
| och Turkiet. Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall | |
| innebär inte att landet inte kan komma i fråga för annan svensk | |
| krigsmaterielexport. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett | |
| system med landlistor, det vill säga i förväg fastställda listor över | |
| godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild | |
| utförselansökan prövas genom en helhetsbedömning utifrån de riktlinjer | |
| som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten, EU:s gemensamma | |
| ståndpunkt och vapenhandelsfördraget. För att ett tillstånd ska beviljas | |
| krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet. | |
| Om en medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak | |
| identisk transaktion som en annan avslagit, ska konsultationer genomföras | |
| innan ett tillstånd kan beviljas. Den förstnämnda medlemsstaten ska även | |
| meddela den sistnämnda sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag | |
| och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom | |
| EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan medlemsstaterna. | |
| Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika | |
| exportdestinationer. Genom att medlemsstaterna informerar varandra om | |
| de exportaffärer som nekas, och förklarar bevekelsegrunderna för detta, | |
| 13 |
Skr. 2024/25:114 minskas också risken för att någon annan medlemsstat beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer. Under 2024 tog Sverige emot en konsultationsförfrågan från en annan
Arbetet med
Under det svenska ordförandeskapet 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det så kallade ICT- direktivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet. Kommissionen assisteras i detta arbete av en expertgrupp med representanter för medlemsstaterna. Under 2024 genomförde expertgruppen två sammanträden.
Huvudfokus för expertgruppens arbete under året har fortsatt varit att identifiera de exportkontrollutmaningar som medlemsstaterna och de deltagande entiteterna kan komma att ställas inför med anledning av projekt finansierade via Europeiska försvarsfonden (EDF) samt hur ICT- direktivet kan användas för att underlätta genomförandet av EDF- projekten. Kommissionen har i den europeiska försvarsindustristrategin (EDIS) aviserat avsikten att utvärdera
Export av civila skjutvapen
| År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr | |
| 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig | |
| tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och | |
| ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot | |
| gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om | |
| skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och | |
| transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition | |
| (skjutvapenförordningen). Förordningen och FN:s protokoll syftar till att | |
| motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med | |
| export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svensk del handlar | |
| dels om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels utförsel ur någon annan | |
| medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige. | |
| Förordningen omfattar vapen, delar till vapen och ammunition för civilt | |
| bruk. Den tillämpas inte på vapen med mera som är särskilt utformade för | |
| militär användning eller på helautomatiska vapen. Undantagna från | |
| förordningens tillämpningsområden är bilaterala statliga transaktioner av | |
| 14 | skjutvapen med mera som är avsedda för de väpnade styrkorna, polisen |
eller myndigheterna i medlemsstaterna. Replikvapen, skjutvapen som har Skr. 2024/25:114 gjorts obrukbara, antika skjutvapen liksom institutioner och samlare som
ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen är också undantagna från förordningens tillämpningsområden.
De skjutvapen med mera som omfattas av
Vapenembargon
Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon som har beslutats av FN mot bland annat handel med vapen och PDA. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo som har beslutats av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i rådsförordningar och är därmed direkt tillämpliga inom EU:s medlemsstater. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i rådsbeslut som i rådsförordningar. Även de åtföljs normalt av förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.
Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, EU eller OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryssland beslutade regeringen 2014 att inleda ett sådant totalt vapenembargo mot Ryssland. Under 2024 har embargot, som även omfattar PDA samt ytterligare produkter med koppling till PDA, successivt utökats. Det finns för närvarande formella
torg 1989. Embargot är inte förankrat i någon rättsakt. Tillämpningen
15
Skr. 2024/25:114 varierar mellan medlemsstaterna utifrån nationella lagar, regler och beslutsprocesser. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området
Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbsidan regeringen.se/sanktioner och uppdateras löpande. Där redovisas också de vapenembargon och embargon mot PDA som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbsidan finns även länkar till webbsidor med EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de
2.4Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel
Öppenhet i handeln med konventionella vapen
FN:s generalförsamling antog 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsstater att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för nedrustningsfrågor.
Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar eller robotlavetter. Definitionerna av de olika kategorierna har successivt utvidgats så att fler vapensystem ingår och möjlighet ges nu även att frivilligt rapportera exporten av små och lätta vapen. Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem som ingår i kategorin robotar och robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.
Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer och importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med tunga konventionella vapensystem.
Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering för år 2024 som Sverige kommer att lämna till FN om de sju materielkategorierna redovisas export av stridsflygplan till Brasilien och Ungern, stridsfordon till Nederländerna och Schweiz, pansarvärnsvapen till Frankrike, Indien, Lettland, Sydafrika och USA, granatgevärssystem till Australien, Finland, Frankrike, Indien, Japan, Malaysia, Polen och USA, samt bärbart luftvärnssystem till Lettland. Ingen export från Sverige finns att rapportera när det gäller övriga kategorier. Handeln med tunga vapensystem och små och lätta vapen
rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN.
16
Rapporteringsmekanismen i exportkontrollregimen Wassenaar- Skr. 2024/25:114 arrangemanget för export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier
som rapporteras till
Vapenhandelsfördraget
FN:s generalförsamling antog 2013 genom omröstning ett internationellt vapenhandelsfördrag (på engelska benämnt Arms Trade Treaty, ATT). Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på att statsparterna upprätthåller en effektiv nationell kontroll över den internationella handeln med försvarsmateriel samt normer för vad denna kontroll ska innefatta. De förväntade långsiktiga effekterna av detta fördrag är
–ett större ansvarstagande hos länder som regelmässigt producerar och exporterar krigsmateriel,
–en minskning av den oreglerade internationella handeln, allteftersom fler stater ansluter sig och inför kontroller, och
–förbättrade möjligheter att motverka den illegala handeln, genom det ökade antalet länder som utövar kontroll och genom förbättrat samarbete dem emellan.
Vapenhandelsfördraget trädde i kraft 2014. Samtliga av EU:s medlemsstater har ratificerat fördraget och är därmed fullvärdiga statsparter. I slutet av 2024 hade 116 statsparter ratificerat fördraget och ytterligare 26 hade undertecknat det.
Under 2024 hölls det tionde statspartsmötet. Tre arbetsgrupper har inrättats för fördragsarbete mellan statspartsmötena. De behandlar effektiviteten i genomförandet av fördraget, ökad anslutning till fördraget samt transparens- och rapporteringsfrågor. Vidare har en frivilligfond instiftats för ekonomiskt stöd till projekt till förmån för de statsparter som behöver hjälp med att förbättra sina kontrollsystem. Ett forum för informationsutbyte har även inrättats där statsparter och signatärstater ges möjlighet att utbyta information om påträffad eller misstänkt avledning vid vapenhandel.
Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen är ett effektivt verktyg för att komma till rätta med de gränsöverskridande vapenflöden som föder väpnat våld och väpnade konflikter. Sverige deltar därför aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar och för att fler stater ska ansluta sig. Sverige har
17
Skr. 2024/25:114 under året rapporterat export av konventionella vapen till ATT:s sekretariat.
Under 2024 deltog Sverige i arbetsgruppernas möten och i
statspartsmötet. Sverige har tidigare lämnat bidrag till vapenhandelsfördragets frivilligfond liksom till den
EU:s medlemsstater fortsatte under året att samordna sitt agerande i fråga om vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen COARM.
Små och lätta vapen
Begreppet små och lätta vapen omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, som dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna och i samband med grov och ofta organiserad brottslighet.
Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.
År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och utrota alla former av olaglig handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bland annat till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan dessa vapen har i konfliktregioner.
Inom EU utgår arbetet från en gemensam strategi som antogs 2018 mot olagliga skjutvapen och mot små och lätta vapen och ammunition. Strategin innehåller en rad förslag till åtgärder för arbetet mot små och lätta vapen inom ramen för unionens gränser samt i EU:s närområde och avspeglar svenska prioriteringar väl.
18
Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s Skr. 2024/25:114 vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med
konventionella vapen.
Under 2024 har Sverige även bidragit till ett antal verksamheter och fonder som syftar till att minska den okontrollerade spridningen av små och lätta vapen och stärka de internationella processer som finns på området. Ett exempel är frivilligfonden till stöd för genomförandet av den regionala färdplanen mot illegal spridning av små och lätta vapen på västra Balkan, som etablerats vid FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Sverige är en av de största givarna till fonden. Ett annat exempel är stödet till organisationen Small Arms Survey (SAS).
Sexnationsinitiativet
De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa – Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland – ingick 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå. Avtalet förhandlades fram som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick 1998, det så kallade sexnationsinitiativet. Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och driften av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper omfattar även frågor om exportkontroll.
Under 2024 stod ISP värd för den informella arbetsgruppen LoI Export Control Informal Working Group (LoI ECIWG) årliga möte på direktörsnivå. Den informella arbetsgruppen har under året varit inriktad på erfarenhetsutbyte gällande exportkontroll samt fortsatt arbete med exportkontrollrelaterade frågor inom ramen för de europeiska försvarsfonderna.
3Produkter med dubbla användningsområden
3.1 Bakgrund och definitioner
| Med termen produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses | |
| föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning | |
| av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. PDA kan även omfatta vissa | |
| andra produkter med särskild strategisk betydelse, till exempel | |
| kryptosystem. | |
| Behovet av att kontrollera exporten av PDA grundar sig på att en del | |
| länder till exempel bedriver program för att framställa | |
| massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal | |
| som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför | |
| dessa avtal. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera | |
| civila produkter som sedan har använts för militära syften. Exportkontroll | |
| av PDA krävs även för att minska oönskad och destabiliserande utveckling | |
| av konventionella militära förmågor. | 19 |
Skr. 2024/25:114 Att en produkt med dubbla användningsområden hamnar på en kontrollista innebär inte att export av denna produkt är förbjuden, utan att produkten bedöms vara känslig och att exporten därför omfattas av kontroll. De exportkontrollåtgärder som krävs inom EU måste vara väl avgränsade med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft.
En stor del av arbetet inom EU och inom de internationella exportkontrollregimerna utgörs av en omfattande informationsverksamhet, riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.
En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av de sålda produkterna går till EU:s inremarknad eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd (se avsnitt 3.2 nedan).
3.2Reglering av produkter med dubbla användningsområden
För att förebygga spridning av massförstörelsevapen och därigenom bidra till internationell säkerhet är export av PDA föremål för särskild reglering på internationell nivå.
Sverige har både rättsligt bindande åtaganden som har beslutats av FN och EU, och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna, som syftar till att begränsa spridningen av känsliga produkter och teknik, inklusive sådan som kan användas för att tillverka massförstörelsevapen.
Själva exportkontrollen utövas alltid på nationell nivå men genom de internationella exportkontrollregimerna (se avsnitt 3.5 för en genomgång av regimerna) och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete. För Sveriges räkning regleras exportkontrollen av PDA främst genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden
För länderna i EU finns ett gemensamt regelverk i form av PDA- förordningen.
Bilaga I till
De kontrollistor som kontinuerligt utarbetas i de internationella
exportkontrollregimerna (se avsnitt 3.5 om exportkontrollregimerna) förs
20
i EU över till
export ut ur EU. EU:s kontrollista utgör alltså en sammanställning av de internationella exportkontrollregimernas kontrollistor. EU bidrar därmed till att kodifiera kontrollen på krigsmateriel och PDA i enlighet med internationella normer som gäller i de viktigaste producentländerna i världen. Även länder utanför EU och exportkontrollregimerna har valt att ta in EU:s bilaga I i sin exportkontrollagstiftning då den är heltäckande och tydlig.
Andra kontrollmöjligheter
För att mekanismen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska myndigheter om exportören känner till att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som avses i artikel 4.1. Behörig myndighet ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten.
Av artikel 4.3 framgår att en medlemsstat även får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1. Sverige har utnyttjat detta och har infört krav på exportörer att underrätta den behöriga myndigheten om exportören har anledning att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som inte är förtecknad i bilaga I i PDA- förordningen och som denne avser att exportera är, eller kan vara, avsedd för någon av de användningar som avses i artikel 4.1 i samma förordning.
Mekanismen benämns generalklausul i den svenska terminologin men är mer känd under sin engelska benämning
områden som är särskilt konstruerade för att möjliggöra dold övervakning
21
Skr. 2024/25:114 av fysiska personer genom monitorering, extraktion, inhämtning eller analys av data från informations- och telekommunikationssystem.
Enligt artikel 9 i
Ytterligare en kontrollmöjlighet finns enligt artikel 10 genom att en medlemsstat kan införa tillståndskrav för export av produkter som inte förtecknas i bilaga I men omfattas av en nationell kontrollförteckning i en annan medlemsstat enligt artikel 9 och om den behöriga myndigheten informerat exportören att produkten kan vara avsedd för användning som ger anledning till oro med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller överväganden rörande mänskliga rättigheter. Syftet med mekanismen i artikel 10 är att medlemsstaterna snabbt ska kunna samordna sina åtgärder när nya risker identifieras, till exempel på grund av framväxande tekniker.
Generella tillstånd
Huvudregeln i EU är att det inte krävs tillstånd vid överföring av PDA till en annan
Svensk lagstiftning
| I Sverige regleras exportkontroll av PDA och av tekniskt bistånd i | |||||
| samband med dessa produkter i |
|||||
| kompletterande bestämmelser till EU:s |
|||||
| av |
|||||
| lagen som bland annat innebar att det infördes bemyndiganden för | |||||
| regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav. | |||||
| Till skillnad från exportörer som faller under krigsmateriellagstiftningen | |||||
| krävs | inga | grundläggande | verksamhetstillstånd | enligt | |
| exportkontrollagstiftningen för exportörer som tillverkar eller på andra sätt | |||||
| handlar med PDA. Dessa exportörer är heller inte skyldiga att | |||||
| leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är | |||||
| däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillhandahåller | |||||
| kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Hit räknas | |||||
| försäljning både inom och utom Sverige. | |||||
| Ett exporterande företag är skyldigt att underrätta ISP om företaget | |||||
| skulle känna till eller ha skäl att misstänka att en produkt med dubbla | |||||
| användningsområden som företaget i fråga har för avsikt att exportera, och | |||||
| som inte finns förtecknad i bilaga I till |
|||||
| 22 | användas | i anslutning till massförstörelsevapen eller för | militär | ||
slutanvändning i ett land som är föremål för vapenembargo eller kan Skr. 2024/25:114 användas som komponent till krigsmateriel som har exporterats från EU
utan tillstånd. Underlåtenhet att uppfylla denna skyldighet är straffbelagd. Efter underrättelse ska ISP pröva och besluta om tillstånd ska krävas i det enskilda fallet. Detsamma gäller om exportören har anledning att misstänka att en cyberövervakningsprodukt som inte är förtecknad i bilaga I till
3.3 Restriktiva åtgärder (sanktioner) på PDA- området
Förhållandet mellan sanktioner och exportkontroll
Det finns grundläggande skillnader mellan restriktiva åtgärder (sanktioner) och exportkontroll på
Exportkontroll av PDA grundar sig till skillnad mot sanktioner främst på den exporterande statens säkerhetspolitiska intresse i förhållande till den tänkta mottagaren eller slutanvändaren. Exportens betydelse för nationell säkerhet väger tungt i bedömningen. I regelverken för exportkontroll av krigsmateriel och PDA finns förutsättningar att i tillståndsprocessen väga in risker för kränkningar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Det finns ett samband mellan avsaknaden av respekt för mänskliga rättigheter och förekomsten av väpnade konflikter vilket visar att utbredda människorättskränkningar har en säkerhetspolitisk dimension. Till skillnad från exportkontroll av PDA beslutas sanktioner inom ramarna för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och genom beslut av FN:s säkerhetsråd.
Landspecifika sanktioner
| Samtliga av EU:s kärnteknikrelaterade sanktioner mot Iran lyftes 2016 i | |
| enlighet med den kärntekniska överenskommelsen Joint Comprehensive | |
| Plan of Action (JCPoA), då Internationella atomenergiorganet (IAEA) | 23 |
Skr. 2024/25:114 bekräftat att Iran hade levt upp till sina åtaganden enligt planen. Våren 2018 meddelade USA att man avsåg att lämna JCPoA och ensidigt återinföra de sanktioner som tidigare lyfts med anledning av överenskommelsen. USA:s sanktioner återinfördes därefter i flera steg under 2018 och har sedan dess utökats. EU:s åtaganden i enlighet med överenskommelsen står tills vidare fast. Tillståndsförfaranden gäller numera för de PDA som tidigare varit föremål för embargon. Detta gäller dock inte de produkter som omfattas av missilteknologikontrollregimen som fortsatt omfattas av förbud.
24
Export av PDA till Nordkorea är belagd med embargo enligt beslut av FN:s säkerhetsråd. Embargot har genomförts och utvidgats av EU och omfattar samtliga produkter på EU:s kontrollista. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo.
Export av vissa PDA är enligt
Mot bakgrund av Belarus stöd till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU utökat de restriktiva åtgärderna mot Belarus med koppling till export av PDA. Under 2024 utökade EU sanktionerna mot landet med anledning av regimens fortsatta stöd till Rysslands aggression och i syfte att förhindra sanktionskringgåenden.
3.4Utökade
EU:s restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryssland är av sådan omfattande karaktär och betydelse att de förtjänar ett eget avsnitt. Sanktionerna som beslutades redan 2014 till följd av den olagliga annekteringen av Krim och aggressionen mot Ukraina, har under året utökats kraftigt i samband med Rysslands fortsatta aggression.
Det är sedan 2022 förbjudet att direkt eller indirekt sälja och exportera PDA till Ryssland eller för användning i Ryssland. Även tillhandahållande av tekniskt eller finansiellt bistånd samt förmedlingstjänster eller andra tjänster kopplade till sådan export omfattas av förbud. Förbudet gäller för alla produkter som är upptagna i bilaga I till
EU har under året kontinuerligt utvidgat och skärpt sanktionerna inom ramen för de trettonde, fjortonde och femtonde sanktionspaketen. Det femtonde sanktionspaketet antogs den 16 december och innefattar ytterligare restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands fortsatta aggression som destabiliserar situationen i Ukraina. Det femtonde sanktionspaketet innebar en utökning av förteckningen över enheter som omfattas av strängare exportrestriktioner. Utökningen inkluderade enheter belägna i tredjeländer (Kina, Indien, Iran, Serbien och Förenade Arabemiraten) som har varit inblandade i kringgående av handelsrestriktioner eller deltagit i upphandling av känsliga produkter som används i Rysslands krig mot Ukraina, till exempel drönare eller robotar.
Begränsad möjlighet till undantag från förbudet finns när det gäller export för
| 3.5 | Samarbete inom de internationella | Skr. 2024/25:114 |
| exportkontrollregimerna |
För att förstärka det internationella samarbetet för
Regimernas syfte är att identifiera varor och tekniker som kan användas i samband med massförstörelsevapen, att förhindra destabiliserande anhopningar av konventionella vapen och skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som omfattas av kontroll. Listorna ses över årligen. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas
Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och tekniker som har identifierats som strategiska. Samarbetet i regimerna är inte juridiskt bindande men väl politiska åtaganden. Kontrollistorna från regimerna inkorporeras dock av EU i PDA- förordningen och blir därmed rättsligt bindande. Deltagande i regimerna gör det samtidigt lättare att uppfylla de folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.
De internationella exportkontrollregimerna arbetar sedan länge med tidig identifiering av nya
Australiengruppen
| Australiengruppen bildades 1985 på initiativ av Australien. Dess | |
| verksamhet syftar till att harmonisera medlemsstaternas exportkontroll för | |
| att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen | |
| omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk | |
| tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle | |
| utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss | |
| tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Australiengruppen | |
| stödjer |
|
| biologiska vapen och toxinvapen (BTWC) och kemvapenkonventionen | |
| (CWC). I regimen deltar samtliga EU:s medlemsstater. Ryssland deltar | 25 |
Skr. 2024/25:114 inte i regimen. Regimens kontrollistor uppdaterades 2024 vid plenarmötet i Paris.
Missilteknologikontrollregimen
Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga robotsystem (inklusive ballistiska robotar och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsrobotar, mål- och spaningsplattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av robotar och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler. MTCR har i dag 35 medlemmar, inklusive Indien och Ryssland. Nio
Nuclear Suppliers Group
Nuclear Suppliers Groups (NSG) arbete avser exportkontroll av produkter för nukleärt bruk (del 1 i NSG:s riktlinjer) och andra PDA som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen (del 2 i NSG:s riktlinjer). De produkter som NSG listar finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.14/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.11/Part 2). NSG har i dag 48 medlemsstater, inklusive samtliga EU:s medlemsstater, Kina och Ryssland. Regimens kontrollistor uppdateras årligen vid plenarmöten som hålls i det avgående ordförandelandet. 2024 års plenarmöte ägde rum i Rio de Janeiro under brasilianskt ordförandeskap. Sydafrika valdes till nytt ordförandeland för perioden
Syftet med arrangemangets verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett
ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen
26
och PDA och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Skr. 2024/25:114 Grundsynen i
finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.
En viktig funktion som
Arrangemanget upprätthåller två kontrollistor som är fogade till dess grunddokument: Munitions List, som omfattar konventionell krigsmateriel, och List of
Zanggerkommittén
Zanggerkommittén bildades 1974, och behandlar frågor om exportkontroll relaterade till
3.6Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden
Exportkontrollregimerna och EU
Arbetet inom EU på området exportkontroll av PDA är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgruppen för
27
Skr. 2024/25:114 Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att EU ska vara en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Det huvudsakliga skälet är EU:s gemensamma inre marknad som omfattar de allra flesta PDA, liksom en strävan att upprätthålla en för alla EU:s medlemsstater harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. Handeln inom EU räknas i dessa sammanhang inte som export. Därmed är EU:s medlemsstater beroende av respektive lands exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.
Genom beslut i NSG och Australiengruppen är samtliga av EU:s medlemsstater numera medlemmar i dessa regimer. I missilteknologikontrollregimen har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien, Slovakien och Slovenien. För
De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året arbetas in i bilaga I till
Rådsarbetsgruppen för produkter med dubbla användningsområden
| Verksamheten inom rådsarbetsgruppen för PDA (Working Party on Dual- | |
| Use Goods, WPDU) präglades under 2024 av den vitbok om | |
| exportkontroll för PDA som kommissionen presenterade den 24 januari | |
| 2024. Vitboken offentliggjordes som ett led i arbetet med kommissionens | |
| meddelande om en europeisk strategi för ekonomisk säkerhet från 20 juni | |
| 2023 där det framgick att kommissionen skulle komma att föreslå åtgärder | |
| som syftade till att fullt ut genomföra |
|
| ett förslag för att säkerställa att den är ändamålsenlig och effektiv. | |
| Vitboken innefattade fyra förslag som vägledde merparten av WPDU:s | |
| arbete under 2024. På kort sikt föreslogs en utökning av EU:s | |
| exportkontrollförteckning med produkter som blockeras från beslut i de | |
| multilaterala exportkontrollregimerna. Vitboken förespråkade också | |
| inrättandet av ett forum för politisk samordning samt aviserade att | |
| kommissionen kommer att lägga fram en rekommendation om en | |
| mekanism för bättre samordning av medlemsstaternas nationella | |
| exportkontrollåtgärder. I vitboken föreslogs även en tidigareläggning av | |
| utvärderingen av |
|
| Den 30 maj 2024 antog rådet slutsatser om vitboken. Rådet bejakade | |
| mer samarbete och samordning av exportkontrollen i EU, samtidigt som | |
| 28 | värnandet av befintlig kompetensfördelning och exportkontrollens |
multilaterala spelregler gjordes tydligt. De enskilda förslagen fortsatte Skr. 2024/25:114 under året att diskuteras i WPDU under de belgiska och ungerska ordförandeskapen.
Utöver diskussionerna om förslagen i kommissionens vitbok har WPDU fortsatt sitt arbete med implementeringen av
Under rådsarbetsgruppen för PDA (WPDU) finns en koordinationsgrupp,
3.7FN:s säkerhetsrådsresolution 1540 och initiativet om säkerhet mot spridning av massförstörelsevapen
FN:s säkerhetsråd antog 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i
Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsstater uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för
En internationell verksamhet som har beröringspunkter med och delvis överlappar säkerhetsrådets resolution 1540 är initiativet om säkerhet mot spridning av massförstörelsevapen (Proliferation Security Initiative) som över 100 länder har anslutit sig till. EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att – inom ramen för folkrätten och nationell rätt – stärka det internationella samarbetet för att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter. Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat
29
Skr. 2024/25:114 mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper. Ryssland avslutade sitt deltagande i samarbetet i slutet av 2022 och uppger sig inte vara bundet av initiativets åtaganden.
4 Ansvariga myndigheter
4.1 Inspektionen för strategiska produkter
| ISP är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen | |
| (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av | |
| produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. För | |
| PDA och tekniskt bistånd har ISP detta ansvar i fall där inte någon annan | |
| myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten har sådant | |
| ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter. | |
| Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets radioanstalt bistår ISP | |
| med teknisk kompetens, och bland annat Militära underrättelse- och | |
| säkerhetstjänsten, Säkerhetspolisen och Försvarets radioanstalt bistår ISP | |
| med information. ISP har även ett etablerat samarbete med Tullverket. | |
| Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs tillsammans med Tullverket och | |
| myndigheterna utbyter även information om utförsel- och exporttillstånd. | |
| Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som så kallad behörig | |
| myndighet fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om | |
| sanktioner som har beslutats av EU. Under 2024 har detta arbete fått | |
| fortsatt utökad omfattning och betydelse med anledning av de kraftigt | |
| skärpta sanktionerna mot Ryssland. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i | |
| förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med | |
| stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. | |
| ISP är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud mot | |
| kemiska vapen (CWC) och utför de uppgifter som följer av lagen | |
| (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om | |
| förbud mot kemiska vapen. Den verksamheten hos ISP behandlas inte i | |
| denna skrivelse, då den inte har en direkt koppling till myndighetens arbete | |
| med exportkontroll. | |
| ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets | |
| och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om | |
| genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och | |
| handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till | |
| Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad | |
| brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av | |
| exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till | |
| skjutvapen och ammunition (skjutvapenförordningen). Förordningen | |
| reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och | |
| ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder. | |
| ISP:s uppgifter som rör granskning av utländska direktinvesteringar | |
| behandlas inte i denna skrivelse då det i dagsläget inte har en direkt | |
| koppling till myndighetens arbete med exportkontroll. | |
| Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med | |
| 30 | instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Av förordningen |
framgår bland annat att ISP varje år till regeringen ska lämna dels en Skr. 2024/25:114 redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel och andra
strategiska produkter under det föregående kalenderåret, dels en beskrivning av viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll. Dessa uppgifter ligger till grund för den årliga skrivelsen om strategisk exportkontroll, inklusive årets skrivelse.
Kontakter med företagen
ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa så kallade förhandsbesked till företagen om känsliga eller tidigare oprövade destinationer.
Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som företag och myndigheter är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att anbud lämnas eller mot att avtal ingås. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.
Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget verksamhetstillstånd för att tillverka eller tillhandahålla PDA. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning och överföring av PDA inom EU. Tillstånd för sådana överföringar gäller dock av vissa produkter som listas i bilaga IV i PDA- förordningen. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med företag som hanterar PDA annorlunda ut än de som gäller för krigsmateriel. Den kontrollista som gäller enligt
I sin tillsynsroll utför ISP tillsynsbesök hos företag och myndigheter för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. ISP har under 2024 genomfört 36 tillsynsbesök hos företag verksamma på PDA- och krigsmaterielområdena. Härtill genomfördes 18 tillsynsaktiviteter i form av skrivbordstillsyn. Dessa inkluderade verksamheter inom både PDA- och krigsmaterielområdet.
Finansiering
| Regler om ISP:s finansiering framgår av förordningen (2008:889) om | |
| finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. | |
| En stor del av myndighetens verksamhet finansieras genom avgifter från | 31 |
Skr. 2024/25:114 kontrollverksamheten. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, PDA och produkter enligt lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen.
32
När ISP, genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition, fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt skjutvapenförordningen, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.
Delar av ISP:s internationella verksamhet, stöd till Regeringskansliet och arbete med internationella sanktioner, anslagsfinansieras.
ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP. Under 2024 genomfördes ingen tjänsteexport.
Exportkontrollrådet
Riksdagen beslutade 1984, på grundval av propositionen om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, med mera (prop. 1984/85:82), att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet i samband med inrättandet av ISP 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i Exportkontrollrådet, i något fall med tidigare riksdagsledamot. ISP:s generaldirektör är dess ordförande.
Den 10 mars 2023 tillträdde ett nytt exportkontrollråd, efter regeringens förordnande. En lista över rådets ledamöter och suppleanter finns i slutet av det här avsnittet.
ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden för samråd med Exportkontrollrådet. Samråd kan exempelvis ske innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Generaldirektören ska samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för slutlig prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt
Vid Exportkontrollrådets sammanträden redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de mottagarländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar av ärendenas försvarspolitiska betydelse. ISP:s generaldirektör kan även kalla andra experter. En uppgift för Exportkontrollrådet är att lämna synpunkter om tilltänkt export med utgångspunkt i de svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt vapenhandelsfördraget till ytterligare vägledning för ISP.
Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut om export, behandlade anbudsunderrättelser och samarbetsavtal samt meddelade förhandsbesked. Från och med 2005 redovisar ISP även samtliga beslut om export och förhandsbesked gällande PDA i Exportkontrollrådet. Sammantaget säkerställer detta system en god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för parlamentariker från samtliga partier i riksdagen.
Det svenska systemet är vid en internationell jämförelse unikt på så sätt att företrädare för riksdagspartierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer. Avsikten är att skapa en bred förankring av
exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till Skr. 2024/25:114 skillnad från det som gäller i flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en konkret affär genomförs.
Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs om enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.
Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2024 genomfördes fem sammanträden i Exportkontrollrådet. Rådet behandlade sex ärenden för samråd. Samtliga avsåg krigsmateriel.
Ledamöter i Exportkontrollrådet var år 2024
–riksdagsledamoten Johan Andersson (S)
–riksdagsledamoten Emma Berginger (MP)
–riksdagsledamoten Camilla Brunsberg (M)
–riksdagsledamoten Torsten Elofsson (KD)
–riksdagsledamoten Yasmine Eriksson (SD)
–riksdagsledamoten Kenneth G. Forslund (S)
–tidigare riksdagsledamoten Marie Granlund (S)
–riksdagsledamoten Hanna Gunnarsson (V)
–riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C)
–riksdagsledamoten Lars Püss (M)
–riksdagsledamoten Björn Söder (SD)
–riksdagsledamoten Anna Starbrink (L)
Suppleanter i Exportkontrollrådet:
–riksdagsledamoten Gudrun Brunegård (KD)
–riksdagsledamoten Joar Forssell (L)
–riksdagsledamoten Rasmus Giertz (SD)
–riksdagsledamoten
–riksdagsledamoten Mikael Larsson (C)
–riksdagsledamoten Jacob Risberg (MP)
–riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V)
–riksdagsledamoten Alexandra Völker (S)
Samverkansrådet
Ett samverkansråd är knutet till ISP för samverkan mellan myndigheter i
33
Skr. 2024/25:114
Ett
4.2Strålsäkerhetsmyndigheten
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och
SSM:s uppgifter inom
SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning som följer av rådets förordning (EU) nr 267/2012 av den 23 mars 2012 om restriktiva åtgärder mot Iran och om upphävande av förordning (EU) nr 961/2010.
SSM är också tillsynsmyndighet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Kärnteknisk verksamhet ska bedrivas på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.
SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt ISP. SSM får också stöd med teknisk kompetens från Totalförsvarets forskningsinstitut, men har själv en hög kompetens inom det kärntekniska området.
Kontroll av kärnteknisk export
Kärnämnen (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA och är därför reglerade i
inom EU.
34
Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnämne prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och förordningen om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bland annat innehålla en försäkran om att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns.
De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom NSG (se avsnitt 3.5). I riktlinjerna ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering innan ett tillstånd för export kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna inte är avsedda för användning till kärnvapen eller kärnladdningar, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM har i uppdrag att på regeringens vägnar inhämta denna försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export, samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid kärnteknisk import. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.
EU:s samtliga medlemsstater är även medlemmar i Europeiska atomenergigemenskapen genom Euratomfördraget, vars syfte bland annat är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att kärnämnen inte används för andra ändamål än det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsstater har också anslutit sig till
Europeiska atomenergigemenskapen har genom Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts med Australien, Japan, Kanada, Kazakstan, Storbritannien, Ukraina, USA och Uzbekistan. Ett motsvarande avtal mellan Euratom och Sydafrika trädde i kraft under 2022, men det har ännu inte kompletterats med administrativa arrangemang.
Samtliga medlemsstater i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM om utförd export eller
Skr. 2024/25:114
35
Skr. 2024/25:114 överföring inom EU, av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, till
Under 2024 hanterade SSM 128 inkomna ansökningar om export eller överföring inom EU, samt beslutade om exporttillstånd i 121 fall. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd under 2024 finns i bilaga 2, tabell 49.
SSM har vid behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM tillsyn hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA. Under 2024 genomfördes en tillsyn.
5Statistikredovisning
Förändringar i redovisningen
I slutbetänkandet Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) framfördes vissa förslag om ökad öppenhet och transparens i frågor som rör krigsmaterielexporten. Regeringens bedömning i propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (prop. 2017/18:23) överensstämde huvudsakligen med kommitténs förslag. Regeringen konstaterade i propositionen att den årliga skrivelsen om strategisk exportkontroll och produkter med dubbla användningsområden som regeringen lämnar till riksdagen utgör en viktig beståndsdel i arbetet med att skapa öppenhet och transparens inom exportkontrollområdet. Vidare uttalade regeringen i propositionen sin avsikt att, i nära samarbete med ISP, se över skrivelsen med målet att presentera mer information.
I samband med regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (skr. 2018/19:114) gjordes en genomgripande omstrukturering av statistikredovisningen för att på ett tydligare och mer pedagogiskt sätt presentera uppgifter utifrån exportprocessens olika steg, vad gällde både krigsmateriel och PDA. Sedan dess har ytterligare tillägg och förbättringar gjorts. De uppgifter som tillförts de senaste åren avser bland annat avslagsbeslut, avtal om samarbete och licenstillverkning och svenska företags ägande i utlandet. Framför allt redovisas i dag mer detaljerad information om beviljade utförseltillstånd och faktisk export av krigsmateriel. Med anledning av det stöd som Sverige lämnat till Ukraina för landets försvar mot Rysslands fullskaliga invasion innehåller årets statistik, i likhet med förra årets, en särskild tabell om utförseltillstånd som beviljats för donationer av krigsmateriel till Ukraina.
Den svenska krigsmaterielexporten under 2024 redovisas i bilaga 1 och exporten av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2.
36
Export av krigsmateriel
Krigsmateriel
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
Vad som utgör krigsmateriel framgår av bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel, den så kallade krigsmaterielförteckningen. Avsnitt A i förteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära lista och delas upp i 20 stycken materielkategorier,
EU:s gemensamma militära lista har i den svenska krigsmaterielförteckningen kompletterats med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan.
I skrivelsen redovisas huvudsakligen materielen enligt krigsmaterielförteckningens
Tabell 1 Kategorier av krigsmateriel
| Kategori | Materiel | |
| ML1 | Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen | |
| och automatvapen med en kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt | ||
| tillbehör och särskilt utformade komponenter för dessa vapen. | ||
| ML2 | Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller | |
| utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare | ||
| samt tillbehör liksom särskilt utformade komponenter för dessa vapen. | ||
| ML3 | Ammunition och temperingsdon samt särskilt utformade komponenter för | |
| sådana. | ||
| ML4 | Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med | |
| sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör och särskilt | ||
| utformade komponenter för sådana. | ||
| ML5 | ||
| system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning | ||
| som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och | ||
| tillbehör som utformats särskilt för dessa. | ||
| ML6 | Markfordon och komponenter. | |
| ML7 | Kemiska eller biologiska toxiska agens, "agens för kravallhantering", | |
| radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material. | 37 | |
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
| Kategori | Materiel | |
| ML8 | "Energetiska material" och besläktade substanser. | |
| ML9 | Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin | |
| krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg. | ||
| ML10 | "Luftfartyg", "lättare än |
|
| flygmotorer och utrustning för ”luftfartyg”, tillhörande utrustning samt | ||
| komponenter som särskilt utformats för militär användning. | ||
| ML11 | Elektronisk utrustning, ”rymdfarkoster” och komponenter som inte anges | |
| på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning. | ||
| ML12 | Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning samt | |
| komponenter som utformats särskilt för dessa vapen. | ||
| ML13 | Pansar- eller skyddsutrustning, konstruktioner och komponenter. | |
| ML14 | "Specialiserad utrustning för militär utbildning" eller för simulering av | |
| militära scenarion, simulatorer som särskilt utformats för att träna | ||
| användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt | ||
| utformade komponenter och tillbehör för dessa. | ||
| ML15 | Bild- eller motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär | |
| användning, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna. | ||
| ML16 | Smidesstycken, gjutstycken och andra obearbetade produkter vars | |
| användning i en produkt som omfattas av förteckningen går att identifiera | ||
| genom materialets beståndsdelar, form eller funktion, och som utformats | ||
| särskilt för någon produkt som omfattas av |
||
| eller ML19. | ||
| ML17 | Övrig utrustning, material och "bibliotek” samt komponenter som | |
| utformats särskilt för dessa. | ||
| ML18 | Utrustning och komponenter för framställning av produkter. | |
| ML19 | Vapensystem baserade på riktad energi (DEW), därtill hörande utrustning | |
| eller motmedelsutrustning och testmodeller och särskilt utformade | ||
| komponenter för dessa. | ||
| ML20 | Kryogen och "supraledande" utrustning och särskilt utformade | |
| komponenter och tillbehör för sådan. | ||
| ML21 | "Programvara". | |
| ML22 | "Teknologi". | |
Tillverkning och tillhandahållande
För tillverkning av krigsmateriel i Sverige krävs ett grundläggande tillverkningstillstånd. Med tillverkning avses framställning av krigsmateriel eller delar därav som utgör krigsmateriel. Tillståndskravet gäller även om den som tillverkar krigsmaterielen uteslutande är underleverantör till någon som innehar tillstånd att tillverka krigsmateriel.
För tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av krigsmateriel inom och utom Sverige krävs tillstånd. Detsamma gäller verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd till någon i utlandet. Med
tillhandahållande avses försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag,
38
lån, gåva och förmedling. Tillståndskravet gäller svenska företag, den som Skr. 2024/25:114 är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige och svenska myndigheter. Bilaga 1 Handel med handeldvapen eller delar till sådana vapen är undantaget krav
på tillhandahållandetillstånd. Tillstånd för sådan handel regleras genom bestämmelser i vapenlagen.
De företag, myndigheter och privatpersoner som innehar tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel står under ISP:s tillsyn och ska på begäran lämna de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynskontrollen samt lämna ISP tillträde till lokaler där verksamheten bedrivs. Tillståndsinnehavare är även skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP.
Svensk försvarsindustri
Under 2024 innehade 450 stycken svenska företag, myndigheter och privatpersoner tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd. Sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft 2018 har antalet tillståndsinnehavare mer än fördubblats. Ökningen avser främst underleverantörer till systemtillverkare av krigsmateriel.
Bland tillståndsinnehavarna exporterade 86 stycken krigsmateriel eller tekniskt bistånd medan 219 stycken enbart levererade krigsmateriel inom landet. 145 stycken tillståndsinnehavare redovisade ingen försäljning av krigsmateriel. I tabell 2 redovisas det totala värdet av krigsmaterielförsäljningen inom och utom landet under de senaste fem åren.
Tabell 2 Totalt värde av fakturerad och levererad krigsmateriel inom och utom landet
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Totalt värde | 30 531 | 35 346 | 29 407 | 35 518 | 46 967 |
Trots det stora antalet tillverkande och tillhandahållande företag står en handfull av dessa för merparten av försäljningen. I tabell 3 redovisas de femton största aktörerna sett till försäljning av krigsmateriel inom och utom landet.
Tabell 3 De 15 största försvarsföretagen och myndigheterna sett till fakturerad och levererad krigsmateriel inom och utom landet 20242
| Företag | Värde | Huvudsakligt materielområde |
| Saab AB | 17 303 763 470 kr | Stridsflygplan, radarsystem |
| m.m. | ||
| Saab Dynamics AB | 7 267 582 341 kr | Missil- och markstridssystem |
39
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
| Företag | Värde | Huvudsakligt materielområde |
| FMV, Försvarets materielverk | 3 332 387 640 kr | Leasing av stridsflygplan |
| BAE Systems Hägglunds AB | 2 662 527 768 kr | Bandvagnar och bepansrade |
| fordon | ||
| BAE Systems Bofors AB | 2 007 997 307 kr | Artillerisystem |
| Nammo Sweden AB | 1 520 320 202 kr | Ammunition |
| GKN Aerospace Sweden AB | 1 269 208 210 kr | Underhåll av flygmotorer |
| Saab Kockums AB | 1 209 548 500 kr | Yt- och undervattensfartyg |
| EURENCO Bofors AB | 1 077 715 163 kr | Krut och sprängämnen |
| FFV Ordnance AB | 883 362 880 kr | Markstridssystem |
| Scania CV AB | 663 462 603 kr | Markfordon |
| Norma Precision AB | 647 075 777 kr | Jakt- och |
| sportskytteammunition | ||
| Saab Barracuda AB | 405 141 983 kr | Kamouflageprodukter |
| SSAB EMEA AB | 383 753 904 kr | Pansarplåt |
| PartnerTech Karlskoga AB | 378 160 714 kr | Mekaniska komponenter |
1, 2 Verksamhet som avser tillhandahållande av tekniskt bistånd i Sverige kräver i regel inte något tillstånd. Undantaget är sådant tekniskt bistånd som avser uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder för framställning av krigsmateriel. Vid en genomgång av de leveransdeklarationer som lämnats till ISP har det framkommit att många tillståndshavare redovisat såd ant tekniskt bistånd som inte kräver tillstånd. För att ge en mer korrekt bild av den tillståndspliktiga verksamhet som bedrivs i landet utelämnas därför sådant tekniskt bistånd (ML22) från redovisningen i tabell 2 och 3 .
Utlandsrelaterad verksamhet
Tillståndsprocessen avseende utförsel av krigsmateriel innehåller flera delar. I denna statistiksammanställning redovisas marknadsföring och förhandsbesked, anbudsunderrättelser, utförseltillstånd och faktisk export. Därutöver redovisas viss annan utlandsrelaterad verksamhet såsom samarbetsavtal och vidareöverlåtelse av krigsmateriel.
Uppgifter i redovisningen
| De länder som anges i statistiken är i de allra flesta fall de slutliga | |
| mottagarna av den angivna krigsmaterielen. ISP strävar efter att i största | |
| möjliga mån utsträcka exportkontrollen, det vill säga följa den svenska | |
| krigsmaterielen, till slutanvändarlandet. Vissa komponenter och delsystem | |
| anskaffas av utländska systemtillverkare för att användas vid produktion | |
| av krigsmateriel som är avsedd för flera olika slutmottagare. Det är i dessa | |
| fall inte möjligt att på förhand veta vem som utgör slutanvändare varför | |
| denne agerar. Exempel på sådana produkter är sprängämnen och | |
| pansarplåt. | |
| Viss försiktighet är påkallad när det gäller att utläsa trender ur | |
| siffermaterialet. Som jämförelse redovisas därför vissa statistikuppgifter | |
| från föregående år. En mer rättvisande bild ges om exporten visas över tid | |
| 40 | eftersom enstaka försäljningar och leveranser kan orsaka kraftiga |
| svängningar i statistiken. Likaså ger det ekonomiska värdet som anges inte | Skr. 2024/25:114 |
| någon fullständig bild av hur praxis ser ut mot ett visst land eller en region. | Bilaga 1 |
| En enskild affär kan få stort genomslag i den summerade exportstatistiken. |
Marknadsföring och förhandsbesked
Marknadsföring av krigsmateriel i utlandet eller i Sverige kräver inte tillstånd i det enskilda fallet. Den som innehar ett grundläggande tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel är dock skyldig att lämna en redovisning av den marknadsföring av krigsmateriel eller tekniskt bistånd som bedrivits i utlandet. Denna redovisning ligger till grund för de regelbundna möten som ISP håller med försvarsföretagen om deras exportplaner. Marknadsföringsmötena möjliggör för ISP att på ett tidigt stadium i exportprocessen inrikta exportörer bort från marknader för vilka tillstånd i ett senare skede inte kan påräknas. Detta upplägg innebär att huvuddelen av ISP:s negativa besked lämnas underhand i samband med marknadsföringsmöten och att antalet faktiska ansökningar rörande icke önskvärda mottagarländer reduceras.
För det fall en exportör på ett tidigt stadium önskar att pröva om en utförsel av krigsmateriel eller lämnande av tekniskt bistånd är möjlig kan denne begära ett skriftligt förhandsbesked från ISP. Det kan exempelvis röra ett tidigare oprövat mottagarland eller ske inför en större marknadsföringssatsning. Det finns inget lagstadgat krav på att ett förhandsbesked måste begäras. Beskeden är
I tabell 4 redovisas antal skriftliga förhandsbesked rörande krigsmateriel som ISP lämnat under de senaste fem åren.
Tabell 4 Antal lämnade skriftliga förhandsbesked rörande krigsmateriel
| Ärendetyp | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
| Förhandsbesked | 25 | 18 | 18 | 24 | 19 |
Under 2024 lämnades totalt 19 stycken förhandsbesked avseende 11 stycken länder utanför den etablerade kretsen av mottagarländer. Av dessa var 16 besked positiva och tre negativa.
Anbudsunderrättelser
| Senast fyra veckor innan ett bindande anbud om försäljning av | |
| krigsmateriel lämnas eller ett köpeavtal ingås, ska ISP underrättas om | |
| detta. Om ISP inte har någon erinran mot att anbud lämnas vidtas ingen | |
| åtgärd. I det enskilda fallet får ISP förbjuda att anbud lämnas eller att avtal | |
| ingås. Kravet på anbudsunderrättelse innebär ytterligare ett kontrollsteg i | |
| exportprocessen och minskar risken för att svensk försvarsindustri ingår | 41 |
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
kontrakt om affärer som exempelvis skulle stå i strid med svensk utrikespolitik.
En anbudsunderrättelse behöver inte lämnas om anbudet eller avtalet uteslutande avser reservdelar, komponenter eller tekniskt bistånd till tidigare utförd materiel. Det går att ansöka om ett generellt undantag från underrättelseskyldighet avseende viss materiel till särskilt angivna länder. De flesta större exporterande företag erhåller generella undantag för anbud understigande 250 mnkr till länder inom Europeiska unionen samt vissa andra etablerade samarbetsländer. En stor andel av de anbudsunderrättelser som inkommer till ISP rör därför länder utanför kretsen av etablerade samarbetsländer.
I tabell 5 redovisas antalet anbudsunderrättelser och generella undantag under den senaste femårsperioden.
Tabell 5 Antal anbudsunderrättelser och generella undantag rörande krigsmateriel
| Ärendetyp | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
| Anbudsunderrättelse | 250 | 255 | 346 | 440 | 500 |
| Generellt undantag | 22 | 26 | 25 | 19 | 22 |
| Totalt | 272 | 281 | 371 | 459 | 522 |
Under 2024 underrättades ISP om 500 anbud till någon i utlandet. Totalt avgjordes 491 anbudsärenden under året och i 453 av fallen lämnades underrättelsen utan åtgärd. Dessa ärenden avsåg totalt 68 länder och en internationell organisation. Förbud att lämna anbud meddelades i två fall avseende totalt två länder. Övriga beslut avsåg avskrivning från vidare handläggning.
Utförseltillstånd
Utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet kräver tillstånd från ISP. Ansökan om utförseltillstånd kan föregås av ett förhandsbesked och ska vid utförsel för försäljning föregås av en anbudsunderrättelse. Det finns tre typer av utförseltillstånd. Individuella tillstånd utfärdas för en specifik kvantitet till en mottagare i ett specifikt land. Globala tillstånd möjliggör utförsel till flera mottagare i flera länder av en icke närmare angiven mängd krigsmateriel. Generella tillstånd är inte begränsade till kvantitet eller värde och möjliggör utförsel till samtliga
I skrivelsen redovisas individuella och globala tillstånd som utfärdats avseende försäljning av krigsmateriel. Värdet och omfattningen av de tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland annat på att inte alla tillstånd nyttjas och att de faktiska leveranserna kan ske flera år efter att utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet av beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på värdet av
42
kommande års leveranser i takt med att fler globala tillstånd utfärdas och Skr. 2024/25:114
| generella tillstånd används. | Bilaga 1 | |||||
| I tabell 6 redovisas antalet behandlade ansökningar om utförseltillstånd | ||||||
| under de senaste fem åren. | ||||||
| Tabell 6 | Antal behandlade ansökningar om utförsel av krigsmateriel | |||||
| Tillståndstyp | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Individuella | 570 | 589 | 602 | 659 | 814 | |
| Globala | 458 | 449 | 492 | 606 | 659 | |
| Transitering | 58 | 47 | 73 | 46 | 55 | |
| Totalt | 1 086 | 1 085 | 1 167 | 1 311 | 1 528 | |
I tabell 7 redovisas värdet och procentuell förändring avseende beviljade utförseltillstånd rörande krigsmateriel under de senaste fem åren uppdelat på KS/ÖK.
Tabell 7 Värdet av beviljade utförseltillstånd i löpande priser samt årlig procentuell förändring
| Materielkategori | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
| Krigsmateriel för | 7 165 | 3 735 | 16 454 | 19 512 | 35 013 |
| strid | (+1,7) | (+340) | (+19) | (+79) | |
| Övrig | 7 781 | 10 925 | 5 462 | 8 864 | 15 538 |
| krigsmateriel | (+20) | (+40) | (+62) | (+75) | |
| Totalt | 14 946 | 14 660 | 21 915 | 28 376 | 50 551 |
| (+11) | (+49) | (+29) | (+78) |
I tabell 8 redovisas de individuella och globala utförseltillstånd som utfärdats under 2024 rörande försäljning av krigsmateriel. Tabellen innehåller information om antalet tillstånd som utfärdats per land, det sammanlagda värdet och, på en aggregerad nivå, vilka
Tabell 8 Beviljade utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel per land 2024
| Land | Antal | Kategorier av | KS/ÖK | Värdet av | |
| tillstånd | krigsmateriel | tillstånden | |||
| EU | |||||
| Belgien | 19 | 2,3,5,6,8,10,13,15, | KS, ÖK | 1 449 691 416 | |
| 17,18,21,22 | |||||
43
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
44
| Land | Antal | Kategorier av | KS/ÖK | Värdet av | |
| tillstånd | krigsmateriel | tillstånden | |||
| Bulgarien | 12 | 1,2,3,4,5,8,11,13,1 | KS, ÖK | 8 000 000 | |
| 5,18,21,22 | |||||
| Cypern | 2 | 2,5,13,15,21,22 | ÖK | 0 | |
| Danmark | 53 | 1,2,3,4,5,6,7,8,10, | KS, ÖK | 187 666 649 | |
| 11,13,14,15,17,21, | |||||
| 22 | |||||
| Estland | 15 | 1,2,5,6,13,15,17,2 | ÖK | 559 211 600 | |
| 1,22 | |||||
| Finland | 43 | KS, ÖK | 574 094 864 | ||
| 1,2,3,4,5,6,7,8,9,1 | |||||
| 0,11,13,14,15,17,1 | |||||
| 8,21,22 | |||||
| Frankrike | 53 | 1,2,3,5,6,8,11,13,1 | KS, ÖK | 2 128 702 285 | |
| 4,15,17,21,22 | |||||
| Grekland | 7 | 2,5,11,13,14,15,21 | ÖK | 3 365 000 | |
| ,22 | |||||
| Irland | 8 | 2,4,5,6,13,15,17,2 | KS, ÖK | 2 508 363 | |
| 1,22 | |||||
| Italien | 32 | 2,3,4,5,8,9,13,14,1 | KS, ÖK | 855 425 890 | |
| 5,17,21,22 | |||||
| Kroatien | 5 | 1,2,3,5,8,13,15,21, | KS, ÖK | 9 327 912 | |
| 22 | |||||
| Lettland | 10 | 1,2,3,5,13,15,17,2 | KS, ÖK | 105 766 377 | |
| 1,22 | |||||
| Litauen | 6 | 2,3,4,5,13,15,17,2 | KS, ÖK | 53 053 184 | |
| 1,22 | |||||
| Luxemburg | 4 | 2,3,5,13,15,17,21, | KS, ÖK | 54 782 000 | |
| 22 | |||||
| Malta | 2 | 2,5,13,15,21,22 | ÖK | 0 | |
| Nederländerna | 46 | 1,2,3,4,5,6,10,11,1 | KS, ÖK | 425 743 310 | |
| 3,14,15,17,18,21,2 | |||||
| 2 | |||||
| Polen | 36 | 2,3,4,5,6,8,9,11,13 | KS, ÖK | 14 003 362 462 | |
| ,14,15,17,18,21,22 | |||||
| Portugal | 9 | 1,2,3,5,11,13,15,2 | KS, ÖK | 60 674 000 | |
| 1,22 | |||||
| Rumänien | 4 | 5,11,13,22 | ÖK | 10 969 440 | |
| Slovakien | 11 | 2,3,5,8,13,15,17,2 | KS, ÖK | 148 105 929 | |
| 1,22 | |||||
| Slovenien | 9 | 1,2,3,5,8,10,13,15, | KS, ÖK | 4 932 000 | |
| 17,21,22 | |||||
| Spanien | 34 | 1,2,3,4,5,7,8,11,13 | KS, ÖK | 119 776 755 | |
| ,15,17,21,22 | |||||
| Sverige | 3 | 4,5,11,17,18,21,22 | KS, ÖK | 3 500 000 |
| Land | Antal | Kategorier av | KS/ÖK | Värdet av | |
| tillstånd | krigsmateriel | tillstånden | |||
| Tjeckien | 20 | 1,2,3,4,5,8,10,13,1 | KS, ÖK | 437 766 883 | |
| 4,15,17,18,21,22 | |||||
| Tyskland | 80 | 1,2,3,4,5,6,8,9,10, | KS, ÖK | 8 197 948 057 | |
| 11,13,14,15,17,18, | |||||
| 21,22 | |||||
| Ungern | 13 | 2,3,4,5,8,10,13,15, | KS, ÖK | 5 045 837 315 | |
| 17,21,22 | |||||
| Österrike | 9 | 2,3,5,8,10,13,15,1 | KS, ÖK | 27 080 500 | |
| 7,21,22 | |||||
| Totalt | 478 | 34 477 292 191 | |||
| ÖVRIGA EUROPA | |||||
| Island | 7 | 2,5,10,13,15,17,21 | ÖK | 9 600 000 | |
| ,22 | |||||
| Liechtenstein | 1 | 13 | ÖK | 0 | |
| Montenegro | 1 | 11 | ÖK | 200 000 | |
| Norge | 61 | 1,2,3,4,5,6,7,8,10, | KS, ÖK | 532 290 533 | |
| 11,13,15,17,18,21, | |||||
| 22 | |||||
| Schweiz | 23 | 2,3,4,5,8,13,14,15, | KS, ÖK | 235 268 876 | |
| 17,18,21,22 | |||||
| Storbritannien | 78 | 1,2,3,4,5,6,8,9,10, | 1 165 386 538 | ||
| 11,13,14,15,17,18, | |||||
| 21,22 | |||||
| Turkiet | 4 | 10,13 | ÖK | 52 650 000 | |
| Ukraina | 30 | 2,3,4,5,6,7,9,10,11 | KS, ÖK | 450 832 269 | |
| ,13,14,15,16,17,18 | |||||
| ,19, | |||||
| 20,21,22 | |||||
| Totalt | 197 | 2 446 228 216 | |||
| NORDAMERIKA | |||||
| Kanada | 10 | 2,3,4,5,6,8,11,13,1 | KS, ÖK | 1 882 084 210 | |
| 5,17,18,21,22 | |||||
| USA | 98 | 1,2,3,4,5,6,8,10,11 | KS, ÖK | 9 248 418 108 | |
| ,13,14,15,17,18,21 | |||||
| ,22 | |||||
| Totalt | 106 | 11 130 502 318 | |||
| CENTRALAMERIKA | |||||
| Mexiko | 1 | 13 | ÖK | 0 | |
| Totalt | 1 | 0 |
SYDAMERIKA
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
45
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
46
| Land | Antal | Kategorier av | KS/ÖK | Värdet av | |
| tillstånd | krigsmateriel | tillstånden | |||
| Argentina | 1 | 13 | ÖK | 0 | |
| Brasilien | 14 | 2,3,4,5,8,10,11,13, | KS, ÖK | 157 643 220 | |
| 14,15,17,18,21,22 | |||||
| Chile | 1 | 13 | ÖK | 0 | |
| Peru | 1 | 11 | ÖK | 160 000 | |
| Uruguay | 1 | 13 | ÖK | 0 | |
| Totalt | 15 | 157 803 220 | |||
| NORDOSTASIEN | |||||
| Japan | 20 | 2,3,4,5,13,14,15,1 | KS, ÖK | 646 345 681 | |
| 7,18,21,22 | |||||
| Sydkorea | 15 | 2,5,8,10,13,14,15, | KS, ÖK | 627 661 957 | |
| 21,22 | |||||
| Totalt | 33 | 1 274 007 638 | |||
| SYDOSTASIEN | |||||
| Brunei | 1 | 2,22 | ÖK | 0 | |
| Indonesien | 6 | 11 | ÖK | 548 000 | |
| Malaysia | 3 | 2,3,13,21 | KS, ÖK | 330 000 | |
| Singapore | 12 | 4,5,7,8,9,13,14,21, | KS, ÖK | 181 863 050 | |
| 22 | |||||
| Thailand | 3 | 4,5,10,11,14,15,17 | KS, ÖK | 36 478 988 | |
| ,21,22 | |||||
| Totalt | 24 | 219 220 038 | |||
| SYDASIEN | |||||
| Indien | 14 | 2,3,5,10,13,14,18, | KS, ÖK | 8 821 614 | |
| 21,22 | |||||
| Pakistan | 3 | 4,5,10,11,18,21,22 | ÖK | 8 300 000 | |
| Totalt | 17 | 17 121 614 | |||
| MELLANÖSTERN | |||||
| Förenade Arabemiraten | 5 | 2,4,5,6,10,11,15,1 | ÖK | 443 645 000 | |
| 6,17,18,21,22 | |||||
| Kuwait | 2 | 7,17,21,22 | ÖK | 0 | |
| Saudiarabien | 2 | 4,11,16,22 | ÖK | 0 | |
| Totalt | 9 | 443 645 000 | |||
| ÖVRIGA AFRIKA | |||||
| Kenya | 2 | 14,17,21 | ÖK | 12 758 832 | |
| Sydafrika | 6 | 2,3,4,13,18,21,22 | KS, ÖK | 19 011 483 | |
| Totalt | 8 | 31 770 315 | |||
| Land | Antal | Kategorier av | KS/ÖK | Värdet av | Skr. 2024/25:114 | |
| tillstånd | krigsmateriel | tillstånden | Bilaga 1 | |||
| OCEANIEN | ||||||
| Australien | 16 | 2,3,5,8,11,13,15,1 | KS, ÖK | 37 078 746 | ||
| 7,18,21,22 | ||||||
| Nya Zeeland | 10 | 2,3,5,13,14,15,17, | KS, ÖK | 34 844 700 | ||
| 21,22 | ||||||
| Totalt | 24 | 71 923 446 | ||||
| TOTALT | 893 | 50 550 908 217 | ||||
Särskilt om donationer av krigsmateriel till Ukraina
I tabell
Tabell 9 Beviljade tillstånd för donation av krigsmateriel till Ukraina 2024
| Land | Antal | Materielkategorier |
| Ukraina | 52 | ML1/KS, ML1/ÖK, ML2/KS, ML2/ÖK, ML3/KS, |
| ML3/ÖK, ML4/KS, ML4/ÖK, ML5/KS, ML5/ÖK, | ||
| ML6/KS, ML6/ÖK, ML7/ÖK, ML8/KS, ML9/KS, | ||
| ML10/ÖK, ML11/ÖK, ML13/ÖK, ML14/ÖK, | ||
| ML15/ÖK, ML16/ÖK, ML17/ÖK, ML18/ÖK, | ||
| ML21/ÖK, ML22/ÖK | ||
Följdleveranser och internationella materielsamarbeten
Följdleveranser till tidigare levererad krigsmateriel har en särställning i de svenska riktlinjerna för utförsel. Enligt riktlinjerna bör tillstånd beviljas för utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare har exporterats eller överförts med tillstånd, om det inte finns ett ovillkorligt hinder. Detsamma bör gälla beträffande speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel och andra leveranser som har direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel. Följdleveranser bör bedömas från fall till fall enligt dessa förutsättningar. De tidigare riktlinjerna gäller följdleveranser till export som godkändes före den 15 april 2018.
Såväl riksdagen som regeringen har vid upprepade tillfällen fastslagit att
internationella samarbeten rörande utveckling och produktion av
47
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
krigsmateriel är en förutsättning för svensk försvarsindustri. I propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (prop. 2017/18:23) uttalar regeringen att samarbete med de nordiska länderna, sexnationerskretsen, länder inom EU samt Australien, Brasilien, Japan, Kanada, Liechtenstein, Nya Zeeland, Sydafrika, Sydkorea och USA är av störst intresse. I propositionen anges vidare att det vid internationella samarbeten ska göras en avvägning inom ramen för helhetsbedömningen av hur behovet av det internationella samarbetet ska förenas med intresset av en effektiv exportkontroll. Det konstateras att det inte är självklart att Sverige alltid kan räkna med att få gehör för alla aspekter som är unika för vårt synsätt när det gäller utförsel till tredjeland.
Historiskt har det fästs intresse vid de tillstånd som utfärdats för export till länder utanför den traditionella samarbetskretsen. I tabell 10 redovisas mer detaljerad information om beviljade tillstånd till slutanvändarländer utanför kretsen av länderna ovan. Dels anges huruvida tillstånden har avsett följdleveranser eller affärer utan koppling till tidigare export, dels om dessa tillstånd beviljats inom ramen för internationell samverkan med ett land inom den traditionella samarbetskretsen, eller om exporten skett direkt från Sverige till slutmottagaren. I kolumnen längst till höger anges vilka materielkategorier som beviljats för eventuella nya affärer. Notera att ett utförseltillstånd både kan avse en följdleverans och ett internationellt samarbete.
Tabell 10 Detaljerad beskrivning av beviljade utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel till vissa länder 2024
| Land | Totalt antal | Varav | Varav | Materielkategorier | |
| beviljade | följdleveranser | internationella | – nya affärer | ||
| tillstånd | samarbeten | ||||
| Algeriet | 3 | 3 | 2 | ||
| Argentina | 1 | 1 | 0 | ||
| Brunei | 1 | 1 | 0 | ||
| Chile | 1 | 1 | 0 | ||
| FAE | 5 | 4 | 0 | ML5, ML6, ML21, | |
| ML22 | |||||
| Indien | 14 | 13 | 2 | ML10, ML22 | |
| Indonesien | 6 | 6 | 2 | ||
| Kenya | 2 | 1 | 0 | ML14, ML17, ML21, | |
| ML22 | |||||
| Kuwait | 2 | 2 | 1 | ||
| Malaysia | 3 | 3 | 0 | ||
| Mexiko | 1 | 1 | 0 | ||
| Pakistan | 3 | 3 | 0 | ||
| Peru | 1 | 0 | 1 | ML11 | |
| Saudiarabien | 2 | 2 | 2 | ||
| Singapore | 12 | 10 | 2 | ML5, ML7, ML21, | |
| 48 | ML22 |
| Thailand | 3 | 3 | 0 | Skr. 2024/25:114 | |
| Bilaga 1 | |||||
| Tunisien | 1 | 1 | 0 | ||
| Turkiet | 4 | 3 | 0 | ML10 | |
| Ukraina | 30 | 19 | 16 | ML3, ML4, ML5, | |
| ML6, ML9, ML13, | |||||
| ML17, ML18, ML22 | |||||
| Totalt | 95 | 76 | 28 | ||
Generella utförseltillstånd
ISP beslutade 2012 att införa fem olika typer av generella tillstånd. Tillstånden möjliggör förenklad överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Användning av generella tillstånd kräver inte någon ansökan. Den som har ett grundläggande tillhandahållandetillstånd ska istället underrätta ISP senast fyra veckor före den första dagen ett generellt tillstånd används. Generella tillstånd är inte begränsade till kvantitet eller värde. Under 2021 beslutade ISP att ersätta tre av de tidigare tillstånden med ett nytt.
Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas av just det tillståndet. I tabell 11 redovisas de olika typerna av generella tillstånd som var giltiga under 2024.
Tabell 11 Typer av generella tillstånd rörande utförsel av krigsmateriel
TFS- Omfattning nummer
2012:7 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
2021:2 Utförsel av krigsmateriel och lämnande av tekniskt bistånd till en viss mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering, utställning, underhåll eller reparation samt efter underhåll, reparation eller demonstration i Sverige.
I tabell 12 redovisas antalet anmälningar om användning av de olika generella tillstånden under 2024.
Tabell 12 Anmälan om användning av generella tillstånd 2024 rörande utförsel av krigsmateriel
| TFS 2012:7 | TFS 2012:8 | TFS 2021:2 | |
| Antal anmälningar | 0 | 0 | 2 |
49
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
50
I tabell 13 redovisas en summering över samtliga anmälningar om användning av de olika generella tillstånden sedan införandet 2012.
Tabell 13 Anmälan om användning av generella tillstånd rörande utförsel av krigsmateriel sedan införandet 2012
| TFS | TFS | TFS | TFS | TFS | TFS | |
| 2012:7 | 2012:8 | 2012:9 | 2012:10 | 2012:11 | 2021:2 | |
| Antal anmälningar | 20 | 11 | 29 | 14 | 16 | 28 |
Avslag
Det svenska exportkontrollsystemet, med obligatorisk redovisning av marknadsföring utomlands och möjligheten till skriftliga förhandsbesked, leder till att huvuddelen av ISP:s negativa besked lämnas på ett tidigt stadium och att antalet faktiska ansökningar rörande icke önskvärda mottagarländer reduceras. En förnyad prövning görs dock alltid i samband med underrättelser om anbud och vid ansökningar om utförseltillstånd.
Under 2024 beslutade ISP om sammanlagt 2 stycken formella avslag. Med formella avslag menas dels förbud att lämna anbud, dels avslag på ansökningar om utförsel. I enlighet med bestämmelserna i EU:s gemensamma ståndpunkt underrättas övriga medlemsstater löpande om avslagen. I tabell 14 redovisas avslagsbesluten per land.
Tabell 14 Antal meddelade beslut om avslag per land 2024
| Land | Antal avslag |
| Thailand | 1 |
| Turkiet | 1 |
| Totalt | 2 |
I tabell 15 redovisas antalet avslagsbeslut per land uppdelat på femårsperioder sedan 2006.
Tabell 15 Antal meddelade avslag per land periodvist uppdelat sedan 2006
| År 2006– | Antal | År 2011– | Antal | År 2016– | Antal | År 2021– | Antal |
| 2010 | 2015 | 2020 | 2024 | ||||
| Argentina | 2 | Saudiarabien | 8 | Turkiet | 23 | Bahrain | 2 |
| Libyen | 2 | FAE | 7 | FAE | 8 | Qatar | 2 |
| Ryssland | 2 | Egypten | 6 | Saudiarabie | 8 | Saudiarabie | 2 |
| n | n | ||||||
| Algeriet | 1 | Colombia | 4 | Qatar | 7 | Taiwan | 2 |
| Azerbajdzj | 1 | Pakistan | 4 | Filippinerna | 6 | Vietnam | 2 |
| an |
| År 2006– | Antal | År 2011– | Antal | År 2016– | Antal | År 2021– | Antal |
| 2010 | 2015 | 2020 | 2024 | ||||
| Banglades | 1 | Vietnam | 4 | Taiwan | 5 | Bangladesh | 1 |
| h | |||||||
| FAE | 1 | Bahrain | 3 | Bangladesh | 4 | Bosnien och | 1 |
| Hercegovina | |||||||
| Israel | 1 | Indien | 3 | Jordanien | 4 | Egypten | 1 |
| Jordanien | 1 | Israel | 3 | Thailand | 4 | Filippinerna | 1 |
| Makedonie | 1 | Tunisien | 3 | Egypten | 3 | Guinea | 1 |
| n | Bissau | ||||||
| Mauritius | 1 | Turkiet | 3 | Ukraina | 3 | Israel | 1 |
| Serbien | 1 | Indonesien | 2 | Indien | 2 | Kazakstan | 1 |
| Syrien | 1 | Kazakstan | 2 | Marocko | 2 | Pakistan | 1 |
| Ukraina | 1 | Kina | 2 | Pakistan | 2 | Sydafrika | 1 |
| Totalt | 17 | Libanon | 2 | Serbien | 2 | Thailand | 1 |
| Ryssland | 2 | Armenien | 1 | Tunisien | 1 | ||
| Serbien | 2 | Bahrain | 1 | Turkiet | 1 | ||
| Thailand | 2 | Bosnien och | 1 | Turkmenist | 1 | ||
| Hercegovina | an | ||||||
| Algeriet | 1 | Ecuador | 1 | Totalt | 23 | ||
| Armenien | 1 | Israel | 1 | ||||
| Azerbajdzjan | 1 | Kina | 1 | ||||
| Ekvatorialgui | 1 | Kuwait | 1 | ||||
| nea | |||||||
| Elfenbenskus | 1 | Libanon | 1 | ||||
| ten | |||||||
| Filippinerna | 1 | Oman | 1 | ||||
| Gabon | 1 | Senegal | 1 | ||||
| Iran | 1 | Sierra Leone | 1 | ||||
| Kuwait | 1 | Tunisien | 1 | ||||
| Makedonien | 1 | Uzbekistan | 1 | ||||
| Myanmar | 1 | Totalt | 96 | ||||
| Namibia | 1 | ||||||
| Nepal | 1 | ||||||
| Oman | 1 | ||||||
| Paraguay | 1 | ||||||
| Taiwan | 1 | ||||||
| Ukraina | 1 | ||||||
| Totalt | 79 | ||||||
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
Faktisk export
Den faktiska export som redovisas i skrivelsen avser krigsmateriel och
tekniskt bistånd som både levererats och fakturerats under aktuellt år.
51
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
Uppgifterna baseras på de deklarationer som varje innehavare av tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd årligen är skyldig att redovisa till ISP. Den faktiska exporten är i regel den del av redovisningen som genererar det största intresset i riksdagen, hos allmänheten och i media. Skrivelsen innehåller därför ett antal tabeller med olika skärningspunkter rörande faktisk export.
I tabell 16 redovisas värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel 2024 per land. Tabellen är uppdelad på KS/ÖK och innehåller, på aggregerad nivå, information om vilka materielkategorier som exporten har avsett. Sammantaget exporterades krigsmateriel till 59 länder under 2024.
Tabell 16 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel 2024 per land (kr)
| Land | Kategorier av | Värde KS | Värde ÖK | Totalt |
| krigsmateriel | ||||
| EU | ||||
| Belgien | 1,2,3,6,8,10,14 | 47 092 364 | 23 946 640 | 71 039 004 |
| ,21,22 | ||||
| Bulgarien | 1,3,4,5,8,13,21 | 120 846 175 | 133 043 573 | 253 889 748 |
| ,22 | ||||
| Danmark | 1,2,3,5,6,7,8,1 | 12 939 336 | 201 882 342 | 214 821 678 |
| 0,11,13,14,17, | ||||
| 21,22 | ||||
| Estland | 1,2,3,5,6,7,15, | 102 549 883 | 402 458 729 | 505 008 612 |
| 17,22 | ||||
| Finland | 1,2,3,4,5,6,8,1 | 288 818 872 | 232 482 338 | 521 301 210 |
| 0,11,13,14,17, | ||||
| 21,22 | ||||
| Frankrike | 1,2,3,4,5,6,8,1 | 271 178 211 | 453 948 669 | 725 126 880 |
| 1,13,14,15,17, | ||||
| 21,22 | ||||
| Grekland | 5,11,13,14 | 0 | 3 126 764 | 3 126 764 |
| Irland | 1,2,5,6,15,17,2 | 879 224 | 12 993 443 | 13 872 667 |
| 2 | ||||
| Italien | 2,3,4,5,8,9,13, | 57 317 223 | 59 551 753 | 116 868 976 |
| 17,21,22 | ||||
| Kroatien | 2,3 | 9 158 | 2 625 277 | 2 634 435 |
| Lettland | 1,2,3,4,5,13,17 | 231 725 673 | 41 702 913 | 273 428 586 |
| Litauen | 2,3,4,5,13,14,1 | 408 558 128 | 37 319 272 | 445 877 400 |
| 5,17 | ||||
| Malta | 3 | 0 | 34 886 | 34 886 |
| Nederländerna | 1,2,3,5,6,7,11, | 612 403 751 | 343 575 825 | 955 979 576 |
| 13,14,15,17,22 |
52
| Land | Kategorier av | Värde KS | Värde ÖK | Totalt |
| krigsmateriel | ||||
| Polen | 1,2,3,5,6,8,10, | 160 997 744 | 960 245 704 | 1 121 243 |
| 11,13,14,17,21 | 448 | |||
| ,22 | ||||
| Portugal | 1,3,5,11,22 | 3 031 395 | 1 695 552 | 4 726 947 |
| Rumänien | 3,11 | 0 | 1 805 728 | 1 805 728 |
| Slovakien | 1,3,5,8,13,17,2 | 50 458 700 | 18 022 410 | 68 481 110 |
| 2 | ||||
| Slovenien | 1,3,13,17 | 0 | 1 357 961 | 1 357 961 |
| Spanien | 1,3,4,5,8,11,13 | 33 939 826 | 56 437 536 | 90 377 362 |
| ,21,22 | ||||
| Tjeckien | 1,2,3,4,5,8,13, | 3 438 664 | 785 390 212 | 788 828 876 |
| 14,17,22 | ||||
| Tyskland | 1,2,3,4,5,6,8,9, | 125 906 715 | 1 940 324 296 | 2 066 231 |
| 11,13,14,17,21 | 011 | |||
| ,22 | ||||
| Ungern | 1,3,4,5,8,10,13 | 400 117 274 | 1 983 410 380 | 2 383 527 |
| ,17,22 | 654 | |||
| Österrike | 1,2,3,6,8,10,13 | 141 627 272 | 117 449 029 | 259 076 301 |
| ,14,17 | ||||
| Totalt | 3 073 835 588 | 7 814 831 232 | 10 888 666 | |
| 820 | ||||
| ÖVRIGA EUROPA | ||||
| Andorra | 3 | 0 | 627 422 | 627 422 |
| Island | 3,8,10,17 | 42 122 | 2 518 847 | 2 560 969 |
| Montenegro | 11 | 0 | 191 050 | 191 050 |
| Norge | 1,2,3,4,5,6,7,8, | 356 612 239 | 295 144 220 | 651 756 459 |
| 10,11,13,14,15 | ||||
| ,17,18,21,22 | ||||
| Schweiz | 1,2,3,5,6,8,10, | 22 899 968 | 428 735 769 | 451 635 737 |
| 13,15,17,22 | ||||
| Storbritannien | 1,2,3,4,5,8,9,1 | 459 994 494 | 361 048 239 | 821 042 733 |
| 1,13,14,15,16, | ||||
| 17,18,21,22 | ||||
| Turkiet | 10,11,13 | 0 | 31 686 318 | 31 686 318 |
| Ukraina | 2,3,4,5,6,9,13, | 471 642 690 | 138 156 915 | 609 799 605 |
| 15,17,18,21,22 | ||||
| Totalt | 1 311 191 513 | 1 258 108 780 | 2 569 300 | |
| 293 | ||||
| NORDAMERIKA | ||||
| Kanada | 2,3,5,8,11,13,1 | 11 938 409 | 127 289 963 | 139 228 372 |
| 5,17,21,22 | ||||
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
53
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
54
| Land | Kategorier av | Värde KS | Värde ÖK | Totalt |
| krigsmateriel | ||||
| USA | 1,2,3,4,5,6,8,1 | 2 739 435 463 | 1 843 827 397 | 4 583 262 |
| 0,11,13,14,15, | 860 | |||
| 17,18,21,22 | ||||
| Totalt | 2 751 373 872 | 1 971 117 360 | 4 722 491 | |
| 232 | ||||
| CENTRALAMERIKA | ||||
| Mexiko | 2,5,13 | 0 | 22 550 329 | 22 550 329 |
| Totalt | 0 | 22 550 329 | 22 550 329 | |
| SYDAMERIKA | ||||
| Brasilien | 2,3,4,5,10,11,1 | 1 098 476 113 | 1 470 926 721 | 2 569 402 |
| 3,14,15,17,18, | 834 | |||
| 21,22 | ||||
| Chile | 3 | 0 | 169 339 | 169 339 |
| Peru | 1,11 | 0 | 132 497 | 132 497 |
| Totalt | 1 098 476 113 | 1 471 228 557 | 2 569 704 | |
| 670 | ||||
| NORDOSTASIEN | ||||
| Japan | 2,3,4,5,13,14,1 | 231 502 169 | 43 572 909 | 275 075 078 |
| 7,18,22 | ||||
| Sydkorea | 4,5,8,13,14,18, | 15 750 566 | 147 377 003 | 163 127 569 |
| 22 | ||||
| Totalt | 247 252 735 | 190 949 912 | 438 202 647 | |
| SYDOSTASIEN | ||||
| Brunei | 22 | 0 | 82 610 | 82 610 |
| Indonesien | 11 | 0 | 402 171 | 402 171 |
| Malaysia | 2,6,11,21,22 | 46 420 000 | 42 258 678 | 88 678 678 |
| Singapore | 4,5,8,9,13,14,2 | 12 663 676 | 77 661 221 | 90 324 897 |
| 1,22 | ||||
| Thailand | 5,6,14,21,22 | 20 000 000 | 333 059 919 | 353 059 919 |
| Totalt | 79 083 676 | 453 464 599 | 532 548 275 | |
| SYDASIEN | ||||
| Indien | 2,3,4,5,13,14,1 | 628 739 646 | 288 576 259 | 917 315 905 |
| 8,22 | ||||
| Pakistan | 4,5,10,11,22 | 0 | 60 790 921 | 60 790 921 |
| Totalt | 628 739 646 | 349 367 180 | 978 106 826 |
MELLANÖSTERN
| Land | Kategorier av | Värde KS | Värde ÖK | Totalt |
| krigsmateriel | ||||
| Förenade | 1,5,10,17,22 | 0 | 6 152 764 719 | 6 152 764 |
| Arabemiraten | 719 | |||
| Israel3 | 5 | 0 | 21 379 526 | 21 379 526 |
| Qatar | 17 | 0 | 89 508 | 89 508 |
| Saudiarabien | 2,4,22 | 46 595 612 | 24 659 510 | 71 255 122 |
| Totalt | 46 595 612 | 6 198 893 263 | 6 245 488 | |
| 875 | ||||
| ÖVRIGA AFRIKA | ||||
| Botswana | 3 | 0 | 1 141 188 | 1 141 188 |
| Namibia | 3 | 0 | 826 918 | 826 918 |
| Sydafrika | 1,3,4,8,10,13,2 | 16 775 510 | 168 197 245 | 184 972 755 |
| 1,22 | ||||
| Tanzania | 3 | 0 | 332 208 | 332 208 |
| Zambia | 3 | 0 | 740 503 | 740 503 |
| Totalt | 16 775 510 | 171 238 062 | 188 013 572 | |
| OCEANIEN | ||||
| Australien | 2,3,5,8,10,11,1 | 85 186 112 | 172 786 523 | 257 972 635 |
| 3,17,21,22 | ||||
| Nya Zeeland | 2,3,5,17 | 12 760 497 | 7 580 044 | 20 340 541 |
| Totalt | 97 946 609 | 180 366 567 | 278 313 176 | |
| INTERNATIONELLA | ||||
| ORGANISATIONER | ||||
| FN m.fl. | 17 | 0 | 1 837 891 | 1 837 891 |
| internationella | ||||
| organisationer | ||||
| Totalt | 0 | 1 837 891 | 1 837 891 | |
| TOTALT | 9 351 270 874 | 20 083 953 | 29 435 224 | |
| 732 | 606 |
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
3Exporten avser följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den ursprungliga utförseln ej utgjorde krigsmateriel. Leveranserna under 2024 har skett med stöd av utförseltillstånd som utfärdats tidigare år. Inget utförseltillstånd för
| försäljning har utfärdats sedan oktober 2023. | 55 |
| Skr. 2024/25:114 | Figur 1 | Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade | ||||||||||||
| Bilaga 1 | enligt Index för mänsklig utveckling* (mnkr) | |||||||||||||
| 30 000 | ||||||||||||||
| 25 000 | 24 811 | |||||||||||||
| 17 796 | ||||||||||||||
| 20 000 | ||||||||||||||
| 15 000 | 1 935 | Krigsmateriel för strid | ||||||||||||
| 10 000 | 7 015 | Övrig krigsmateriel | ||||||||||||
| 3 642 | ||||||||||||||
| 5 000 | 290 | Totalt | 61 | |||||||||||
| 1 708 | 629 | 919 | 0 | 61 | ||||||||||
| 0 | ||||||||||||||
| Mycket hög | Hög mänsklig | Medel | Låg mänsklig | |||||||||||
| mänsklig | utveckling | mänsklig | utveckling | |||||||||||
| utveckling | utveckling | |||||||||||||
*Human Development Index är ett index genom vilket den mänskliga utvecklingen och levnadsstandarden i ett land mäts och jämförs.
I tabell 17 redovisas exporten 2024 per region. Regionuppdelningen följer den uppdelning som görs i EU:s årliga statistikrapport till vilken ISP bidrar med statistiskt underlag.
| Tabell 17 | Andel av den faktiska exporten av krigsmateriel 2024 per | |
| region | ||
| Region | Andel i procent | |
| EU | 37,0 | |
| Mellanöstern | 21,2 | |
| Nordamerika | 16,0 | |
| Sydamerika | 8,7 | |
| Övriga Europa | 8,7 | |
| Sydasien | 3,3 | |
| Sydostasien | 1,8 | |
| Nordostasien | 1,5 | |
| Oceanien | 0,9 | |
| Övriga Afrika | 0,6 | |
| Centralamerika och Karibien | 0,1 | |
I tabell 18 redovisas den faktiska exporten 2024 per
56
| Tabell 18 | Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel 2024 per | Skr. 2024/25:114 | ||
| materielkategori (kr) | Bilaga 1 | |||
| Materielkategori | Värde KS | Värde ÖK | ||
| ML1 | 870 045 | 41 501 629 | ||
| ML2 | 1 180 828 004 | 350 834 886 | ||
| ML3 | 3 781 090 191 | 1 174 233 045 | ||
| ML4 | 1 113 123 952 | 378 612 173 | ||
| ML5 | 932 642 360 | 2 335 402 717 | ||
| ML6 | 579 930 000 | 1 300 931 345 | ||
| ML7 | 0 | 9 255 729 | ||
| ML8 | 770 290 267 | 5 814 917 | ||
| ML9 | 89 447 000 | 4 945 859 | ||
| ML10 | 902 604 848 | 6 850 573 766 | ||
| ML11 | - | 355 198 224 | ||
| ML12 | 0 | 0 | ||
| ML13 | - | 402 138 683 | ||
| ML14 | - | 411 195 730 | ||
| ML15 | - | 140 349 416 | ||
| ML16 | - | 573 323 | ||
| ML17 | - | 307 399 246 | ||
| ML18 | - | 65 112 945 | ||
| ML19 | 0 | 0 | ||
| ML20 | - | 0 | ||
| ML21 | - | 365 193 051 | ||
| ML22 | - | 5 585 641 630 | ||
I tabell 19 redovisas faktisk export av små och lätta vapen samt bärbara luftförsvarssystem (eng.
Tabell 19 Faktisk export 2024 av små och lätta vapen samt
MANPADS enligt definitionen i FN:s vapenregister
Små vapen
| 1. | Revolvrar och automatpistoler | Ingen export |
| 2. | Gevär och karbiner | Ingen export |
| 3. | Kulsprutepistoler | Ingen export |
| 4. | Automatkarbiner | Ingen export |
| 5. | Lätta kulsprutor | Ingen export |
57
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
58
| 6. Övrigt | Finkalibrig ammunition för militärt bruk | |
| eller komponenter till sådan ammunition | ||
| har exporterats till Danmark, Estland, | ||
| Finland, Indien, Italien, Kanada, | ||
| Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, | ||
| Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland, | ||
| Ukraina, Ungern, USA och Österrike. | ||
| Lätta vapen | ||
| 1. Tunga kulsprutor (12,7 mm) | Ingen export | |
| 2. Granattillsats för montering på vapen | Ingen export | |
| 3. Bärbara pansarvärnspjäser | Ingen export | |
| 4. Rekylfria vapen | Granatgevär har exporterats till Australien, | |
| (granatgevärssystem) | Finland, Frankrike, Indien, Japan, Malaysia, | |
| Polen och USA. | ||
| Reservdelar, övningsmateriel, komponenter | ||
| och ammunition till granatgevär har | ||
| därutöver exporterats till Australien, | ||
| Brasilien, Danmark, Estland, Finland, | ||
| Indien, Irland, Japan, Kanada, Lettland, | ||
| Litauen, Norge, Nya Zeeland, Polen, | ||
| Slovakien, Slovenien, Sydafrika, Tjeckien, | ||
| Ungern, USA och Österrike. | ||
| 5. Bärbara pansarvapen | Pansarvärnsvapen har exporterats till | |
| Frankrike, Indien, Lettland, Sydafrika och | ||
| USA. | ||
| Reservdelar, övningsvapen och komponenter | ||
| till pansarvärnsvapen har därutöver | ||
| exporterats till Australien, Danmark, | ||
| Frankrike, Indien, Irland, Lettland, Litauen, | ||
| Norge, Tjeckien och USA. | ||
| 6. Granatkastare med kaliber mindre än | Ingen export | |
| 75 mm | ||
| 7. Övrigt | Ingen export | |
| MANPADS |
||
| Systems) | ||
| MANPADS har levererats till Lettland. | ||
| Reservdelar, övningsmateriel och | ||
| komponenter till MANPADS har därutöver | ||
| exporterats till Brasilien, Finland, Pakistan, | ||
| Singapore och Tjeckien. | ||
Faktisk export över tid
Enstaka försäljningar och leveranser av större krigsmaterielsystem kan orsaka kraftiga svängningar i statistiken. För att på ett bättre sätt kunna identifiera trender och tendenser inom krigsmaterielområdet bör exportstatistiken visas över tid.
| I tabell 20 redovisas värdet och procentuell förändring från föregående | Skr. 2024/25:114 | ||||||
| år avseende den faktiska exporten under de senaste fem åren uppdelat på | Bilaga 1 | ||||||
| KS/ÖK. | |||||||
| Tabell 20 | Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel i löpande | ||||||
| priser samt årlig procentuell förändring |
|||||||
| Materielkategori | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | ||
| Krigsmateriel för strid | 3 459 | 3 821 | 6 533 | 6 968 | 9 351 | ||
| (+16) | (+10) | (+71) | (+7) | (+34) | |||
| Övrig krigsmateriel | 12 870 (- | 16 267 | 8 722 (- | 11 049 | 20 084 | ||
| 3) | (+26) | 46) | (+27) | (+82) | |||
| Totalt | 16 328 | 20 089 | 15 254 (- | 18 016 | 29 435 | ||
| (0,3) | (+23) | 24) | (+18) | (+63) | |||
I tabell 21 redovisas krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala varuexport under de senaste fem åren. Vid sidan av denna skrivelse redovisas svensk krigsmaterielexport även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken vilken grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik.
Tabell 21 Krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala varuexport i löpande priser
| Typ av export | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
| Krigsmaterielexport | 16 328 | 20 089 | 15 254 | 18 016 | 29 435 |
| Total varuexport | 1 427 100 | 1 626 500 | 1 999 300 | 2 100 100 | 2 068 800 |
| Andel | 1,14 % | 1,23 % | 0,76 % | 0,86 % | 1,42 % |
I figur 2 redovisas värdeutvecklingen över längre tid. Notera att definitionen för vad som utgör krigsmateriel utökades 1993 och 2012.
59
| Skr. 2024/25:114 | Figur 2 | Värdeutveckling avseende den faktiska exporten av |
| Bilaga 1 | krigsmateriel i löpande priser |
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
| 1973 | 1976 | 1979 | 1982 | 1985 | 1988 | 1991 | 1994 | 1997 | 2000 | 2003 | 2006 | 2009 | 2012 | 2015 | 2018 | 2021 | 2024 |
I tabell 22 redovisas värdet av exporten per land under de senaste tre åren.
| Tabell 22 | Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel per land | ||
| Land | 2022 | 2023 | 2024 |
| EU | |||
| Belgien | 30 | 35 | 71 |
| Bulgarien | 2,2 | 145 | 254 |
| Danmark | 133 | 209 | 215 |
| Estland | 222 | 104 | 505 |
| Finland | 146 | 303 | 521 |
| Frankrike | 292 | 532 | 725 |
| Grekland | 0,7 | 4,2 | 3,1 |
| Irland | 117 | 28 | 14 |
| Italien | 96 | 137 | 117 |
| Kroatien | 1,3 | 1,8 | 2,6 |
| Lettland | 188 | 129 | 273 |
| Litauen | 63 | 173 | 446 |
| Luxemburg | 0,1 | 0,2 | - |
| Malta | 0,02 | - | 0,03 |
| Nederländerna | 363 | 329 | 956 |
| Polen | 34 | 142 | 1 121 |
| Portugal | 4,5 | 2,1 | 4,7 |
| Rumänien | 10 | 5,3 | 1,8 |
| Slovakien | 9,1 | 25 | 68 |
| Slovenien | 2,8 | 9,4 | 1,4 |
60
| Land | 2022 | 2023 | 2024 |
| Spanien | 64 | 62 | 90 |
| Tjeckien | 720 | 488 | 789 |
| Tyskland | 1 322 | 951 | 2 066 |
| Ungern | 880 | 946 | 2 384 |
| Österrike | 16 | 17 | 259 |
| Totalt | 4 718 | 4 778 | 10 889 |
| ÖVRIGA EUROPA | |||
| Albanien | 0,1 | - | - |
| Andorra | 0,2 | 1,1 | 0,6 |
| Island | 1,0 | 2,0 | 2,6 |
| Montenegro | - | - | 0,2 |
| Norge | 668 | 634 | 652 |
| Schweiz | 340 | 326 | 452 |
| Storbritannien | 423 | 1 507 | 821 |
| Turkiet | - | 4,3 | 32 |
| Ukraina | 4,3 | 300,1 | 610 |
| Totalt | 1 436 | 2 776 | 2 569 |
| NORDAMERIKA | |||
| Kanada | 101 | 261 | 139 |
| USA | 2 554 | 3 467 | 4 583 |
| Totalt | 2 655 | 3 728 | 4 722 |
| CENTRALAMERIKA | |||
| Mexiko | 1,8 | 8,0 | 23 |
| Totalt | 1,8 | 8,0 | 23 |
| SYDAMERIKA | |||
| Argentina | 18 | 28 | - |
| Brasilien | 3 033 | 2 798 | 2 569 |
| Chile | - | 0,6 | 0,2 |
| Ecuador | 0,03 | - | - |
| Peru | 7,0 | 0,02 | 0,1 |
| Uruguay | 0,2 | 0,1 | - |
| Totalt | 3 059 | 2 827 | 2 570 |
| NORDOSTASIEN | |||
| Japan | 165 | 27 | 275 |
| Sydkorea | 80 | 224 | 163 |
| Totalt | 245 | 251 | 438 |
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
61
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
62
| Land | 2022 | 2023 | 2024 |
| SYDOSTASIEN | |||
| Brunei | 0,8 | 7,1 | 0,08 |
| Filippinerna | 0,6 | - | - |
| Indonesien | 259 | 1,1 | 0,4 |
| Malaysia | 9,9 | 2,3 | 89 |
| Singapore | 48 | 198 | 90 |
| Thailand | 430 | 312 | 353 |
| Totalt | 748 | 520 | 533 |
| SYDASIEN | |||
| Indien | 1 251 | 704 | 917 |
| Pakistan | 38 | 1 573 | 61 |
| Totalt | 1 289 | 2 277 | 978 |
| MELLANÖSTERN | |||
| FAE | 712 | 219 | 6 153 |
| Israel4 | 4,7 | 18 | 21 |
| Jordanien | 0,3 | - | - |
| Kuwait | 28 | 0,2 | - |
| Oman | - | 0,3 | - |
| Qatar | 5,2 | 2,2 | 0,09 |
| Saudiarabien | 13 | 95 | 71 |
| Totalt | 763 | 334 | 6 245 |
| ÖVRIGA AFRIKA | |||
| Botswana | 0,1 | 0,8 | 1,1 |
| Namibia | 0,5 | 1,1 | 0,8 |
| Nigeria | - | 0,6 | - |
| Sydafrika | 50 | 163 | 185 |
| Tanzania | - | 0,2 | 0,3 |
| Zambia | 0,5 | 0,6 | 0,7 |
| Totalt | 51 | 166 | 188 |
| OCEANIEN | |||
| Australien | 276 | 337 | 258 |
| Nya Zeeland | 8,4 | 14 | 20 |
4Exporten avser följdleveranser till privat företag av komponenter som vid den ursprungliga utförseln ej utgjorde krigsmateriel. Leveranserna under 2024 har skett med stöd av utförseltillstånd som utfärdats tidigare år. Inget utförseltillstånd för försäljning har utfärdats sedan oktober 2023.
| Land | 2022 | 2023 | 2024 |
| Totalt | 285 | 351 | 278 |
| INTERNATIONELLA | |||
| ORGANISATIONER | |||
| EU | 4,2 | - | - |
| FN m.fl. | - | - | 1,8 |
| internationella | |||
| organisationer | |||
| Totalt | - | - | 1,8 |
| TOTALT | 15 254 | 18 016 | 29 435 |
I tabell 23 redovisas värdet av exporten till de 30 största mottagarländerna av svensk krigsmateriel sedan den nuvarande lagen om krigsmateriel trädde i kraft 1993.
Tabell 23 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel till de 30 största mottagarländerna i löpande priser
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
| Plats | Land | Totalsumma |
| 1. | USA | 34 719 |
| 2. | Brasilien | 26 620 |
| 3. | FAE | 21 929 |
| 4. | Norge | 19 654 |
| 5. | Tyskland | 16 761 |
| 6. | Indien | 15 390 |
| 7. | Nederländerna | 15 186 |
| 8. | Ungern* | 13 522 |
| 9. | Sydafrika | 13 352 |
| 10. | Storbritannien | 13 089 |
| 11. | Pakistan | 12 810 |
| 12. | Tjeckien* | 12 640 |
| 13. | Thailand | 12 006 |
| 14. | Frankrike | 11 106 |
| 15. | Finland | 10 789 |
| 16. | Singapore | 9 253 |
| 17. | Schweiz | 8 426 |
| 18. | Danmark | 7 932 |
| 19. | Australien | 6 924 |
| 20. | Saudiarabien | 5 684 |
| 21. | Kanada | 5 489 |
63
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
64
| Plats | Land | Totalsumma |
| 22. | Sydkorea | 3 774 |
| 23. | Österrike | 3 413 |
| 24. | Italien | 2 918 |
| 25. | Grekland | 2 735 |
| 26. | Japan | 2 443 |
| 27. | Estland | 2 200 |
| 28. | Polen | 2 082 |
| 29. | Mexiko | 1 618 |
| 30. | Lettland | 1 488 |
* Innefattar leasingbetalningar
I tabell 24 redovisas de 30 största mottagarländerna av svensk krigsmateriel uppdelat på femårsperioder sedan år 2005.
Tabell 24 Värdet av den faktiska exporten av krigsmateriel till de 30 största mottagarländerna periodvist uppdelat sedan 2005 (mnkr)
| 2005– | 2010– | 2015– | 2020– | |||||
| Plats | 2009 | Värde | 2014 | Värde | 2019 | Värde | 2024 | Värde |
| 1. | Sydafrika | 8 051 | Thailand | 7 967 | Brasilien | 12 30 | FAE | 17 |
| 8 | 802 | |||||||
| 2. | Nederländ | 7 037 | Saudiarabi | 5 125 | Norge | 6 431 | USA | 15 |
| erna | en | 966 | ||||||
| 3. | Pakistan | 4 161 | USA | 4 881 | USA | 4 469 | Brasilien | 12 |
| 518 | ||||||||
| 4. | USA | 4 016 | Indien | 4 361 | Indien | 3 774 | Tyskland | 6 143 |
| 5. | Tjeckien* | 3 443 | Storbritan | 3 741 | Ungern* | 2 896 | Ungern* | 6 023 |
| nien | ||||||||
| 6. | Danmark | 3 283 | Nederländ | 3 195 | Pakistan | 2 722 | Indien | 3 444 |
| erna | ||||||||
| 7. | Finland | 3 183 | Norge | 3 022 | Tjeckien* | 2 688 | Storbritan | 3 400 |
| nien | ||||||||
| 8. | Tyskland | 2 854 | Tjeckien* | 2 915 | Tyskland | 2 529 | Tjeckien* | 3 335 |
| 9. | Frankrike | 2 749 | Pakistan | 2 832 | Nederländ | 1 913 | Norge | 2 966 |
| erna | ||||||||
| 10. | Ungern* | 2 431 | Frankrike | 2 481 | FAE | 1 771 | Nederländ | 2 741 |
| erna | ||||||||
| 11. | Singapore | 2 342 | Sydafrika | 2 318 | Storbritan | 1 629 | Pakistan | 2 618 |
| nien | ||||||||
| 12. | Indien | 2 296 | Kanada | 2 050 | Finland | 1 589 | Frankrike | 2 220 |
| 13. | Grekland | 2 259 | Tyskland | 2 016 | Frankrike | 1 526 | Thailand | 1 934 |
| 14. | Storbritan | 2 127 | Ungern* | 2 001 | Sydkorea | 1 476 | Schweiz | 1 644 |
| nien | ||||||||
| 15. | Schweiz | 1 584 | FAE | 1 943 | Thailand | 1 198 | Australien | 1 600 |
| 2005– | 2010– | 2015– | 2020– | Skr. 2024/25:114 | ||||||
| Plats | 2009 | Värde | 2014 | Värde | 2019 | Värde | 2024 | Värde Bilaga 1 | ||
| 16. | Norge | 1 389 | Finland | 1 846 | Kanada | 1 171 | Finland | 1 556 | ||
| 17. | Australien | 1 363 | Australien | 1 639 | Sydafrika | 1 008 | Polen | 1 364 | ||
| 18. | Italien | 1 009 | Singapore | 1 555 | Singapore | 933 | Estland | 1 192 | ||
| 19. | Kanada | 709 | Danmark | 1 256 | Danmark | 874 | Lettland | 948 | ||
| 20. | Sydkorea | 610 | Sydkorea | 761 | Österrike | 760 | Ukraina | 914 | ||
| 21. | Spanien | 407 | Algeriet | 738 | Australien | 696 | Danmark | 900 | ||
| 22. | Japan | 290 | Italien | 614 | Estland | 646 | Sydkorea | 891 | ||
| 23. | Malaysia | 195 | Japan | 271 | Schweiz | 576 | Litauen | 816 | ||
| 24. | FAE | 182 | Estland | 266 | Italien | 536 | Japan | 754 | ||
| 25. | Thailand | 140 | Brasilien | 253 | Turkiet | 535 | Kanada | 720 | ||
| 26. | Österrike | 128 | Schweiz | 239 | Japan | 488 | Singapore | 644 | ||
| 27. | Polen | 112 | Brunei | 221 | Polen | 422 | Sydafrika | 507 | ||
| 28. | Irland | 100 | Österrike | 166 | Mexiko | 321 | Italien | 493 | ||
| 29. | Mexiko | 91 | Polen | 141 | Saudiarabi | 236 | Österrike | 463 | ||
| en | ||||||||||
| 30. | Saudiarabi | 89 | Spanien | 130 | Lettland | 219 | Bulgarien | 406 | ||
| en | ||||||||||
* Innefattar leasingbetalningar
Annan utlandsverksamhet
Vid sidan av exporten finns vissa krav på tillstånd och redovisning för ytterligare utlandsverksamhet.
Avtal om tillverkningsrätt och samarbete
Att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet kräver tillstånd enligt lagen om krigsmateriel. Enligt samma lag krävs tillstånd att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för dennes räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller gemensamt tillverka krigsmateriel.
Under 2024 beviljade ISP 20 stycken tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebar upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet och 58 stycken tillstånd för svenska företag och myndigheter att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet. I tabell 25 redovisas per land antal beviljade tillstånd att ingå licensavtal respektive samarbetsavtal. Notera att vissa avtal avser både tillverkningsrätt och samarbete samt att ett och samma avtal kan avse flera länder. Notera även att avtal inom ramen för de europeiska försvarsfonderna, EDF/EDIDP, samt övriga EU- samarbeten särredovisas då dessa ofta innefattar flera deltagande länder.
65
| Skr. 2024/25:114 | Tabell 25 | Antal beviljade tillstånd att ingå avtal om licenstillverkning | ||
| Bilaga 1 | respektive samarbete fördelat på land under 2024 | |||
| Land | Licensavtal | Samarbetsavtal | ||
| Australien | - | 3 | ||
| Danmark | - | 1 | ||
| Estland | - | 1 | ||
| - | 27 | |||
| - | 5 | |||
| Finland | 1 | 2 | ||
| Frankrike | - | 3 | ||
| Förenade Arabemiraten | - | 1 | ||
| Grekland | - | 1 | ||
| Indien | 1 | - | ||
| Italien | - | 1 | ||
| Kanada | 1 | 1 | ||
| Nederländerna | 3 | 1 | ||
| Norge | 2 | 1 | ||
| Singapore | 1 | - | ||
| Slovakien | 5 | 1 | ||
| Spanien | - | 1 | ||
| Storbritannien | 1 | 3 | ||
| Tjeckien | 6 | - | ||
| Tyskland | 1 | 3 | ||
| USA | - | 5 | ||
Den som har fått tillstånd att ingå avtal har skyldighet att årligen lämna uppgifter till ISP om dessa avtals giltighet. Under 2024 redovisade 16 företag och en myndighet sammanlagt 113 avtal om licenstillverkning. Samtidigt redovisade 27 företag och 3 myndigheter sammanlagt 246 avtal om samarbete.
I tabell 26 redovisas samtliga giltiga licensavtal respektive samarbetsavtal fördelade på land. Notera att vissa avtal avser både tillverkningsrätt och samarbete samt att ett och samma avtal kan avse flera länder.
| Tabell 26 | Antal redovisade avtal om licenstillverkning respektive | ||
| samarbete fördelade på land under 2024 | |||
| Land | Licensavtal | Samarbetsavtal | |
| Australien | 1 | 11 | |
| Brasilien | 5 | 11 | |
| Bulgarien | 1 | - | |
| 66 | Danmark | 6 | - |
| Land | Licensavtal | Samarbetsavtal |
| Estland | - | 5 |
| - | 56 | |
| - | 14 | |
| Finland | 5 | 10 |
| Frankrike | 4 | 15 |
| Förenade Arabemiraten | 1 | 3 |
| Grekland | 1 | 2 |
| Indien | 5 | 1 |
| Indonesien | - | 1 |
| Italien | - | 7 |
| Japan | 6 | 2 |
| Kanada | 4 | 12 |
| Lettland | 1 | - |
| Nederländerna | 11 | 14 |
| Norge | 6 | 16 |
| Nya Zeeland | - | 1 |
| Peru | 2 | 1 |
| Polen | 1 | 3 |
| Rumänien | 1 | - |
| Saudiarabien | - | 2 |
| Schweiz | 6 | 6 |
| Singapore | 1 | 3 |
| Slovakien | 8 | 4 |
| Spanien | - | 7 |
| Storbritannien | 5 | 29 |
| Sydafrika | 1 | 2 |
| Sydkorea | - | 2 |
| Tjeckien | 21 | 4 |
| Tyskland | 2 | 21 |
| USA | 8 | 25 |
| Österrike | - | 2 |
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
Utländskt ägande
Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel har skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel eller som tillhandahåller tekniskt bistånd.
Under 2024 redovisade 15 företag ägande i 86 utländska rättssubjekt i sammanlagt 33 länder. I tabell 27 redovisas antal utländska rättssubjekt
fördelade på länderna de verkar i.
67
| Skr. 2024/25:114 | Tabell 27 | Antal redovisade utländska rättssubjekt fördelade på land | |
| Bilaga 1 | under 2024 | ||
| Land | Antal svenskägda rättssubjekt | ||
| Australien | 2 | ||
| Belgien | 1 | ||
| Brasilien | 2 | ||
| Chile | 1 | ||
| Colombia | 1 | ||
| Danmark | 3 | ||
| Finland | 3 | ||
| Frankrike | 4 | ||
| Förenade Arabemiraten | 2 | ||
| Indien | 6 | ||
| Italien | 2 | ||
| Kanada | 1 | ||
| Kenya | 1 | ||
| Lettland | 1 | ||
| Malaysia | 3 | ||
| Mauritius | 1 | ||
| Nederländerna | 5 | ||
| Norge | 5 | ||
| Pakistan | 1 | ||
| Polen | 1 | ||
| Saudiarabien | 1 | ||
| Schweiz | 3 | ||
| Singapore | 2 | ||
| Spanien | 1 | ||
| Storbritannien | 6 | ||
| Sydafrika | 2 | ||
| Sydkorea | 1 | ||
| Thailand | 2 | ||
| Tjeckien | 2 | ||
| Tyskland | 9 | ||
| Ungern | 1 | ||
| USA | 7 | ||
| Österrike | 3 | ||
| Totalt | 86 | ||
68
Militärt inriktad utbildning
Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som anordnas av statliga myndigheter eller utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits. Under 2024 beviljades inte några tillstånd för militärt inriktad utbildning.
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
Vidareöverlåtelse av krigsmateriel
Krigsmateriel som exporterats från Sverige är i regel förenad med slutanvändaråtaganden som köparen, genom att underteckna ett slutanvändarintyg, är förbunden vid. För det fall en tidigare köpare önskar vidareöverlåta sådan krigsmateriel, krävs medgivande från ISP som då kan frigöra köparen från dennes slutanvändaråtaganden. En förutsättning för att sådan vidareöverlåtelse ska godkännas är att ett slutanvändarintyg från den nya användaren kan uppvisas. I tabell 28 redovisas de tillstånd som utfärdades 2024 avseende vidareöverlåtelse av materiel som ursprungligen levererats från Sverige. Notera att även vidareöverlåtelse inom landet liksom vidareöverlåtelse tillbaka till Sverige kräver tillstånd.
Tabell 28 Godkänd vidareöverlåtelse av krigsmateriel under 2024 fördelat på land och materieltyp
| Från | Till | Antal | Materielkategorier |
| Belgien | Belgien | 2 | ML8/KS |
| Finland | Schweiz | 1 | ML6/ÖK |
| Frankrike | Frankrike | 1 | ML8/KS |
| Frankrike | Schweiz | 2 | ML8/KS |
| Litauen | Litauen | 1 | ML1/KS |
| Norge | Polen | 1 | ML8/KS |
| Norge | Tyskland | 2 | ML3/KS |
| Nya Zeeland | Spanien | 1 | ML17/ÖK |
| Singapore | Singapore | 1 | ML5/ÖK |
| Storbritannien | Irland | 4 | ML1/ÖK, ML3/ÖK |
| Storbritannien | Norge | 1 | ML8/KS |
| Storbritannien | Storbritannien | 7 | ML8/KS |
| Storbritannien | Sverige | 1 | ML5/KS |
| Tyskland | Australien | 1 | ML21/ÖK |
| Tyskland | Schweiz | 1 | ML8/KS |
| USA | Moldavien | 1 | ML2/KS |
69
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
| Ukraina5 | 19 | ML1/KS, ML1/ÖK, | |
| ML2/KS, ML2/ÖK, | |||
| ML3/KS, ML3/ÖK, | |||
| ML4/KS, ML4/ÖK, | |||
| ML5/KS, ML6/KS, | |||
| ML6/ÖK, ML11/ÖK, | |||
| ML14/ÖK, ML21/ÖK, | |||
| ML22/ÖK | |||
| USA | USA | 1 | ML17/ÖK |
| Totalt | 49 |
5Med hänsyn till utrikessekretess anges inte ursprungsländerna vad gäller vidareöverlåtelse av krigsmateriel till Ukraina.
Enskilt tillhandahållande
Svenska myndigheter, svenska företag och den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, som avser att tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet till någon annan i utlandet, måste i det enskilda fallet ha tillstånd från ISP, ett så kallat enskilt tillhandahållandetillstånd. Tillstånd krävs oavsett om krigsmaterielen tillhör sökanden eller någon annan. I tabell 29 redovisas de tillstånd som utfärdats 2024 avseende tillhandahållande av krigsmateriel mellan två parter i utlandet.
| Tabell 29 | Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under 2024 | ||
| fördelat på land och materielkategori | |||
| Från | Till | Antal | Materielkategorier |
| godkännanden | |||
| Belgien | Estland | 1 | ML6/ÖK, ML17/ÖK |
| Brasilien | Brasilien | 1 | ML10/ÖK |
| Danmark | Frankrike | 1 | ML4/ÖK |
| Danmark | Storbritannien | 1 | ML4/ÖK |
| Estland | Danmark | 3 | ML6/ÖK |
| Estland | Estland | 1 | ML6/ÖK |
| Estland | Frankrike | 1 | ML6/ÖK |
| Estland | Nederländerna | 2 | ML6/ÖK |
| Estland | Polen | 2 | ML6/ÖK |
| Estland | Tyskland | 1 | ML6/ÖK |
| Frankrike | Danmark | 3 | ML6/ÖK |
| Finland | Finland | 2 | ML2/ÖK, ML9/ÖK |
| Frankrike | Frankrike | 3 | ML6/ÖK |
| Frankrike | Lettland | 1 | ML5/ÖK |
| Frankrike | Nederländerna | 3 | ML6/ÖK |
| Frankrike | Norge | 2 | ML4/ÖK, ML11/ÖK |
70
| Från | Till | Antal | Materielkategorier |
| godkännanden | |||
| Frankrike | Polen | 1 | ML4/ÖK |
| Frankrike | Tyskland | 2 | ML4/KS, ML4/ÖK |
| Frankrike | USA | 1 | ML4/KS |
| FAE | FAE | 1 | ML15/ÖK |
| Israel | Brasilien | 1 | ML5/KS, ML5/ÖK, |
| ML11/ÖK, ML15/ÖK, | |||
| ML18/ÖK | |||
| Israel | Finland | 1 | ML5/ÖK, ML21/ÖK |
| Italien | Estland | 1 | ML6/ÖK |
| Lettland | Indien | 2 | ML17/ÖK |
| Lettland | Irland | 1 | ML17/ÖK |
| Lettland | Kroatien | 1 | ML17/ÖK |
| Lettland | Lettland | 1 | ML17/ÖK |
| Lettland | USA | 2 | ML17/ÖK |
| Nederländerna | Danmark | 5 | ML6/ÖK |
| Nederländerna | Nederländerna | 6 | ML1/ÖK, ML2/KS, |
| ML2/ÖK, ML6/ÖK, | |||
| ML13/ÖK | |||
| Nederländerna | Polen | 2 | ML6/ÖK |
| Nederländerna | Tyskland | 2 | ML4/KS, ML6/ÖK |
| Norge | Estland | 1 | ML1/ÖK |
| Norge | USA | 1 | ML1/KS, ML1/ÖK |
| Polen | Polen | 1 | ML11/ÖK |
| Schweiz | Schweiz | 1 | ML6/KS |
| Spanien | Estland | 1 | ML6/ÖK |
| Storbritannien | Finland | 4 | ML4/KS, ML4/ÖK, |
| ML5/KS, ML9/KS | |||
| Storbritannien | Storbritannien | 4 | ML4/KS, ML4/ÖK, |
| ML5/ÖK | |||
| Sydafrika | Polen | 1 | ML11/ÖK |
| Tjeckien | Moldavien | 1 | ML3/KS |
| Tjeckien | Polen | 1 | ML14/ÖK |
| Tyskland | Bulgarien | 1 | ML4/ÖK |
| Tyskland | Danmark | 2 | ML6/ÖK |
| Tyskland | Finland | 1 | ML4/ÖK |
| Tyskland | Norge | 1 | ML4/ÖK |
| Tyskland | Polen | 1 | ML4/KS |
| Tyskland | Schweiz | 1 | ML4/ÖK |
| Tyskland | Tyskland | 1 | ML6/ÖK |
| Tyskland | USA | 1 | ML4/KS |
| USA | Brasilien | 1 | ML18/ÖK, ML21/ÖK |
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
71
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
| Från | Till | Antal | Materielkategorier |
| godkännanden | |||
| USA | USA | 2 | ML10/ÖK, ML18/ÖK |
| Österrike | Luxemburg | 1 | ML6/ÖK |
| Totalt | 87 | ||
I tabell 30 redovisas värdet av krigsmateriel som svenska myndigheter, svenska företag och den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige tillhandahållit mellan två parter i utlandet. Tillsammans med den faktiska exporten från Sverige ges en helhetsbild över den svenska krigsmaterielförsäljningen.
Tabell 30 Värdet av faktiska leveranser av krigsmateriel med stöd av enskilda tillhandahållandetillstånd under 2024 fördelat på land och materielkategori (kr)
| Från | Till | Materielkategorier | Värde |
| Estland | Danmark | ML6/ÖK | 196 758 |
| Estland | Estland | ML6/ÖK | 62 024 352 |
| Estland | Frankrike | ML6/ÖK | 43 724 |
| Estland | Nederländerna | ML6/ÖK | 3 238 794 |
| Estland | Polen | ML6/ÖK | 852 618 |
| Estland | Tyskland | ML6/ÖK | 2 459 475 |
| Frankrike | Frankrike | ML6/ÖK | 11 000 000 |
| Frankrike | Japan | ML2/ÖK | 864 000 |
| Frankrike | Nederländerna | ML6/ÖK | 253 004 022 |
| Frankrike | Norge | ML4/ÖK | 8 236 125 |
| Frankrike | Norge | ML11/ÖK | 532 200 |
| Lettland | Danmark | ML17/ÖK | 153 625 |
| Lettland | Indien | ML17/ÖK | 5 952 343 |
| Lettland | Irland | ML17/ÖK | 45 080 |
| Lettland | Nederländerna | ML17/ÖK | 3 914 416 |
| Lettland | USA | ML17/ÖK | 222 900 |
| Nederländerna | Danmark | ML6/ÖK | 27 015 000 |
| Nederländerna | Nederländerna | ML6/ÖK | 602 703 339 |
| Nederländerna | Polen | ML6/ÖK | 114 639 825 |
| Nederländerna | Tyskland | ML6/ÖK | 300 000 000 |
| Norge | Estland | ML1/ÖK | 3 866 400 |
| Schweiz | Schweiz | ML6/KS | 959 659 800 |
| Storbritannien | Finland | ML9/ÖK | 44 885 |
| Storbritannien | Nederländerna | ML6/ÖK | 1 904 000 |
| Storbritannien | Storbritannien | ML4/ÖK | 7 973 921 |
| Storbritannien | Storbritannien | ML17/ÖK | 107 531 |
72
| Från | Till | Materielkategorier | Värde | Skr. 2024/25:114 | |
| Bilaga 1 | |||||
| Tjeckien | Polen | ML14/ÖK | 12 565 133 | ||
| Tyskland | Danmark | ML6/ÖK | 24 000 000 | ||
| Tyskland | Nederländerna | ML6/ÖK | 5 633 209 | ||
| Tyskland | Tyskland | ML6/ÖK | 282 987 330 | ||
| USA | Norge | ML1/KS | 410 601 | ||
| USA | Norge | ML1/ÖK | 305 541 | ||
| Österrike | Irland | ML6/ÖK | 8 100 000 | ||
| Österrike | Luxemburg | ML6/ÖK | 8 880 000 | ||
| Totalt | 2 445 867 385 | ||||
Civila skjutvapen
För utförsel av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen), delar till skjutvapen och ammunition till dessa vapen utanför EU krävs tillstånd från ISP. Prövningen av export av civila skjutvapen till länder utanför EU sker både enligt rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition och enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen utgör inte krigsmateriel varför en prövning endast sker enligt den nämnda
Tabell 31 Antal ansökningar rörande export av civila skjutvapen 2020– 2024
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| Exportansökningar | 213 | 236 | 211 | 245 | 234 |
I tabell 32 redovisas antalet beviljade tillstånd per land enligt samma förordning. Då en stor del av de tillstånd som utfärdas enligt förordningen avser eget bruk, gåvor och lån, redovisas inget värde i denna tabell.
Tabell 32 Antal beviljade tillstånd rörande export av civila skjutvapen
| Destination | 2022 | 2023 | 2024 | |
| EUROPA | ||||
| Andorra | 3 | 2 | 1 | |
| Färöarna | 2 | - | - | |
| Island | 3 | 3 | 4 | |
| Nordmakedonien | - | - | 1 | |
| Norge | 110 | 130 | 107 | 73 |
Skr. 2024/25:114 Bilaga 1
74
| Destination | 2022 | 2023 | 2024 |
| Schweiz | 18 | 15 | 20 |
| Serbien | - | - | 1 |
| Storbritannien | 10 | 11 | 21 |
| Ukraina | 1 | - | - |
| Totalt | 147 | 161 | 155 |
| NORDAMERIKA | |||
| Kanada | 2 | 10 | 7 |
| USA | 18 | 25 | 28 |
| Total | 20 | 35 | 35 |
| SYDAMERIKA | |||
| Chile | 1 | 1 | 2 |
| Peru | 2 | - | 1 |
| Uruguay | 2 | - | - |
| Total | 5 | 1 | 3 |
| NORDOSTASIEN | |||
| Japan | 4 | 4 | 1 |
| Total | 4 | 4 | 1 |
| MELLANÖSTERN | |||
| FAE | - | - | 1 |
| Libanon | - | 1 | - |
| Total | - | 1 | 1 |
| ÖVRIGA AFRIKA | |||
| Botswana | - | 2 | 3 |
| Namibia | 1 | 3 | 1 |
| Sydafrika | 7 | 11 | 15 |
| Tanzania | - | 1 | 2 |
| Zambia | 3 | 1 | 2 |
| Total | 11 | 18 | 23 |
| OCEANIEN | |||
| Australien | 3 | 7 | 7 |
| Nya Zeeland | 4 | 5 | 3 |
| Totalt | 7 | 12 | 10 |
| TOTALT | 194 | 232 | 228 |
Redovisning av statistik rörande produkter med dubbla användningsområden 2024
Överföringar inom EU
I regel råder fri rörlighet för överföring av produkter med dubbla användningsområden inom EU. Tillstånd för överföring av produkter med dubbla användningsområden till ett annat
I tabell 33 redovisas antalet ansökningar om överföringstillstånd till andra
Tabell 33 Antal behandlade ansökningar om överföringstillstånd till annat
| Beviljade | Avslag | Totalt |
| 43* | 0 | 43 |
*Samtliga beviljade ansökningar avser SSM.
Skr. 2024/25:114 Bilaga 2
Export med stöd av generellt tillstånd till Australien,
Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland,
Storbritannien, Schweiz och USA
Drygt en fjärdedel av Sveriges totala varuexport 2024 gick till Australien, Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien och USA. För export av produkter med dubbla användningsområden till dessa länder finns ett, när det gäller antalet produkter mycket omfattande, generellt tillstånd (EU001). För en exportör i Sverige som vill exportera produkter med dubbla användningsområden med stöd av det generella tillståndet krävs endast att en engångsanmälan görs i samband med den första användningen av tillståndet. Endast i ett fåtal fall krävs ett individuellt eller ett globalt tillstånd för export till något av de nämnda länderna.
I tabell 34 redovisas antalet exportörer som anmält användning av det generella tillståndet EU001 under 2024 samt det totala antalet anmälningar
som gjorts sedan införandet 2009.
75
| Skr. 2024/25:114 | Tabell 34 | Antal anmälningar om användning av det generella | |
| Bilaga 2 | tillståndet EU001 | ||
| Tillstånd | Anmälningar 2024 | Anmälningar sedan införandet 2009 | |
| EU001 | 35 | 348 | |
Export med stöd av övriga generella tillstånd
För export av produkter med dubbla användningsområden till vissa andra länder i världen finns sju, när det gäller antalet produkter inte särskilt omfattande, generella tillstånd kallade
I tabell 35 redovisas antalet exportörer som anmält användning av de generella tillstånden
Tabell 3265 Antal anmälningar om användning av de generella tillstånden
| Tillstånd | Anmälningar 2024 | Anmälningar sedan införandet 2012 |
| EU002 | 1 | 10 |
| EU003 | 1 | 15 |
| EU004 | 0 | 9 |
| EU005 | 3 | 5 |
| EU006 | 0 | 1 |
Genom
I tabell 36 redovisas antalet exportörer som registrerat sig hos och anmält användning till myndigheten av de generella tillstånden EU007 och EU008 under 2024 samt det totala antalet anmälningar som gjorts sedan införandet.
Tabell 36 Antal registreringar och anmälningar om användning av de generella tillstånden EU007 och EU008
| Registreringar och anmälningar | Registreringar och anmälningar | ||
| Tillstånd | 2024 | sedan införandet 2021 | |
| EU007 | 0 | 5 | |
| 76 | EU008 | 1 | 6 |
Export med stöd av individuella och globala exporttillstånd
För det fall något av de generella tillstånden inte är tillämpligt krävs för export av produkter med dubbla användningsområden utanför EU antingen ett individuellt eller ett globalt exporttillstånd.
I tabell 37 och 38 redovisas antalet avgjorda ansökningar om exporttillstånd avseende produkter med dubbla användningsområden uppdelade på beviljade och avslagna ansökningar om tillstånd. Tabellerna omfattar ansökningar om såväl globala som individuella exporttillstånd.
I tabell 37 redovisas antalet avgjorda ansökningar om exporttillstånd som rör produkter med dubbla användningsområden förtecknade i bilaga
Itill
Tabell 37 Antal beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd 2024 rörande produkter med dubbla användningsområden fördelat på kontrollregimer
Skr. 2024/25:114 Bilaga 2
| Kontrollregim | Beviljade | Avslag |
| Australiengruppen (AG) | 235 | 4 |
| Missilteknologiregimen (MTCR) | 12 | 0 |
| Nuclear Suppliers Group (NSG) | 215* | 3 |
| 387 | 26 | |
| Totalt | 849 | 33 |
*94 ansökningar beviljades av ISP och 121 av SSM.
I tabell 38 redovisas ansökningar om exporttillstånd som rör produkter som omfattas av kontroll genom tillämpning av artikel 4 i PDA- förordningen, den s.k. generalklausulen, men mer känd under sin engelska benämning
Tillståndskravet kan också omfatta produkter som är avsedda för militär slutanvändning i länder som omfattas av ett vapenembargo eller produkter som är eller kan vara avsedda att användas som komponenter till krigsmateriel som har exporterats ut ur EU utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd.
77
| Skr. 2024/25:114 | Tabell 38 | Antal beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd | ||
| Bilaga 2 | 2024 rörande produkter med dubbla användningsområden | |||
| som omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 |
||||
| Beviljade | Avslag | Totalt | ||
| 9 | 1 | 10 | ||
I tabell 39 redovisas antalet beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd enligt rådets förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran. Enligt förordningen omfattas fler produkter av tillståndskrav än vid export till andra länder. Av detta skäl redovisas ansökningarna separat i denna tabell och de ingår således inte i underlaget för övriga tabeller.
Tabell 39 Antal beviljade och avslagna ansökningar om exporttillstånd 2024 enligt rådets förordning nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran
| Beviljade | Avslag | Totalt |
| 144 | 0 | 144 |
I tabell 40 redovisas antalet beviljade och avslagna ansökningar enligt rådets förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Tabellen omfattar produkter med dubbla användningsområden och/eller produkter förtecknade i bilaga VII till förordning nr 833/2014, samt tillhandahållande av tekniskt bistånd eller andra tjänster till dessa. De restriktiva åtgärderna omfattar bl.a. sådana produkter med dubbla användningsområden som även omfattas av tillståndskrav enligt PDA- förordningen. I de fall tillstånd även krävs enligt
Tabell 40 Antal beviljade och avslagna ansökningar 2024 enligt förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina
| Beviljade | Avslag | Totalt |
| 4 | 4 | 8 |
I tabell 41 redovisas antalet mottagna anmälningar om utnyttjande av den möjlighet till undantag från exportförbud eller förbud mot att tillhandahålla tekniskt bistånd som ges av artikel 2.3 och artikel 2a.3 i rådets förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina. Anmälningarna omfattar undantag från förbud mot export av, eller
78
tillhandahållande av tekniskt bistånd till, produkter med dubbla Skr. 2024/25:114 användningsområden och/eller produkter förtecknade i bilaga VII till Bilaga 2 förordning nr 833/2014.
Tabell 41 Antal mottagna anmälningar om undantag från exportförbud eller förbud mot att tillhandahålla tekniskt bistånd 2024 enligt rådets förordning nr 833/2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina
Anmälningar 2024
3
I tabell 42 redovisas antalet beviljade ansökningar om exporttillstånd fördelat på nio produktkategorier i bilaga I till
Tabell 42 Antal beviljade exporttillstånd 2024 rörande produkter med dubbla användningsområden fördelat på produktkategori samt fördelat på individuella och globala exporttillstånd
| Individuella | Globala | ||
| Kategorier |
exporttillstånd | exporttillstånd | Totalt |
| Kategori 1 | 77 | 2 | 79 |
| Särskilda material och | |||
| därtill hörande utrustning | |||
| Kategori 2 | 241 | 6 | 247 |
| Materialbearbetning | |||
| Kategori 3 | 104 | 6 | 110 |
| Elektronik | |||
| Kategori 4 | 1 | 3 | 4 |
| Datorer | |||
| Kategori 5 | 180 | 47 | 227 |
| Telekommunikation och | |||
| informationssäkerhet | |||
| Kategori 6 | 46 | 5 | 51 |
| Sensorer och lasrar | |||
| Kategori 7 | 2 | 7 | 9 |
| Navigation och avionik | |||
| Kategori 8 | 2 | 0 | 2 |
| Marint | |||
| Kategori 9 | 5 | 3 | 8 |
| Rymd och framdrivning | |||
79
Skr. 2024/25:114 Bilaga 2
I tabell 43 redovisas antalet beviljade tillstånd under 2024 per land. Tabellen omfattar endast individuella och globala tillstånd. Sådana tillstånd krävs i regel inte vid överföring till länder inom EU och för export till Australien, Japan, Kanada, Liechtenstein, Norge, Nya Zeeland, Storbritannien, Schweiz och USA.
Tabell 43 Länder som omfattades av flest antal beviljade exporttillstånd rörande produkter med dubbla användningsområden 2024
| Land | Antal tillstånd |
| Kina | 144 |
| Indien | 84 |
| Sydkorea | 72 |
| Singapore | 64 |
| Taiwan | 63 |
| Sydafrika | 57 |
| Brasilien | 56 |
| Israel | 53 |
| Malaysia | 45 |
| Mexiko | 45 |
| Thailand | 42 |
| Indonesien | 38 |
| Förenade arabemiraten | 36 |
| Ukraina | 36 |
| Chile | 34 |
| Turkiet | 34 |
| Qatar | 32 |
| Argentina | 30 |
| Egypten | 28 |
| Filippinerna | 28 |
I tabell 44 redovisas antalet avslag på ansökningar om individuella och globala exporttillstånd under 2024 per land.
| Tabell 44 | Länder som omfattades av flest antal avslag rörande | |
| produkter med dubbla användningsområden 2024 | ||
| Land | Antal avslag | |
| Kina | 10 | |
| Haiti | 8 | |
| Indien | 5 | |
| Kazakstan | 5 | |
| 80 | Egypten | 4 |
| Land | Antal avslag | Skr. 2024/25:114 | |
| Bilaga 2 | |||
| Armenien | 3 | ||
| Centralafrikanska republiken | 3 | ||
| Kirgizistan | 3 | ||
| Ryssland | 3 | ||
| El Salvador | 2 | ||
| Förenade arabemiraten | 2 | ||
| Guatemala | 2 | ||
| Indonesien | 2 | ||
| Malaysia | 2 | ||
| Myanmar | 2 | ||
Individuella och globala exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden med militär slutanvändare
I tabell 45 och 46 redovisas beviljade respektive avslagna ansökningar om exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden med militära slutanvändare. Tillstånden indelas i globala och individuella exporttillstånd och redovisas per land samt slutligt användningsområde.
Tabell 45 Antal beviljade exporttillstånd rörande produkter med dubbla användningsområden till militära slutanvändare 2024
| Globala | Individuella | ||
| Land | exporttillstånd | exporttillstånd | Slutligt användningsområde |
| Brasilien | 1 | - | Programvara |
| Egypten* | - | 2 | Områdesskydd |
| Förenade | 1 | 2 | För användning i |
| arabemiraten | elektroniska system | ||
| Indien | 1 | 2 | Telekommunikation, för |
| marint bruk | |||
| Indonesien | 1 | - | Programvara |
| Israel* | - | 1 | Områdesskydd |
| Japan | 1 | - | Rymd |
| Jordanien | - | 1 | Områdesskydd |
| Kanada | 1 | - | Rymd |
| Kuwait | 2 | - | Telekommunikation |
| Malaysia | 1 | 4 | Programvara, |
| telekommunikation, | |||
| kustbevakning |
81
Skr. 2024/25:114 Bilaga 2
| Pakistan | 1 | - | För användning i |
| elektroniska system | |||
| Peru | - | 1 | Programvara |
| Qatar | 1 | 1 | Programvara, |
| gränsbevakning | |||
| Saudiarabien | 1 | - | För användning i |
| elektroniska system | |||
| Singapore | 1 | 6 | Telekommunikation, |
| programvara | |||
| Storbritannien | - | 5 | Programvara, för marint bruk |
| Thailand | - | 2 | Skyddsutrustning |
| Tunisien | - | 2 | Programvara |
| Turkiet | 1 | - | Programvara |
| Ukraina | - | 4 | Programvara, |
| telekommunikation | |||
| USA | 1 | - | Rymd |
| Totalt | 15 | 33 |
| *Tillståndet avser export till en fredsbevarande insats. | |||
| Tabell 46 | Antal avslag vid ansökningar om exporttillstånd rörande | ||
| produkter med dubbla användningsområden till militära | |||
| slutanvändare 2024 | |||
| Avslag | |||
| Avslag globala | individuella | Slutligt | |
| Land | exporttillstånd | exporttillstånd | användningsområde |
| Indien | - | 1 | För analys |
| Serbien | - | 2 | För analys, |
| områdesskydd | |||
| Thailand | - | 1 | Gräns- och |
| kustbevakning | |||
| Totalt | - | 4 | |
Förhandsbesked rörande export av produkter med dubbla användningsområden och tillhandahållande av tekniskt bistånd
Redovisningen av avgjorda förfrågningar om förhandsbesked indelas i tre huvudkategorier. Den första kategorin rör antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked avseende produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till
kategorin rör antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked avseende
82
| tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla | Skr. 2024/25:114 |
| användningsområden. | Bilaga 2 |
| I tabell 47 redovisas antalet avgjorda förfrågningar om förhandsbesked | |
| avseende produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i | |
| bilaga I till |
|
| förhandsbesked. Ett positivt förhandsbesked innebär att ISP har lämnat ett | |
| besked om att tillstånd kan påräknas vid en prövning av en ansökan om | |
| exporttillstånd. Ett negativt förhandsbesked innebär att ISP har lämnat ett | |
| besked om att tillstånd inte kan påräknas vid en prövning av en ansökan | |
| om exporttillstånd. Beskeden är |
|
| förutsättningar som råder för tillfället. Slutlig ställning tas emellertid alltid | |
| vid prövning av en ansökan om exporttillstånd. |
Tabell 47 Antal positiva respektive negativa förhandsbesked 2024 avseende export av produkter kontrollerade i bilaga I till
| Positiva förhandsbesked | Negativa förhandsbesked | Totalt |
| 27 | 18 | 45 |
I tabell 48 redovisas avgjorda förfrågningar om huruvida tillstånd ska krävas enligt artikel 4 i
Med kategorin ”beslut om tillståndskrav för export och positivt förhandsbesked” avses att ISP har fattat beslut om att de produkter som ingår i förfrågan omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 i PDA- förordningen samt att myndigheten har lämnat ett positivt förhandsbesked.
Med kategorin ”beslut om tillståndskrav för export och negativt förhandsbesked” avses att ISP har fattat beslut om att de produkter som ingår i förfrågan omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 i PDA- förordningen samt att myndigheten har lämnat ett negativt förhandsbesked.
Med kategorin ”beslut om att tillstånd för export inte krävs” avses att ISP har fattat beslut om att de produkter som ingår i förfrågan inte omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 i
83
| Skr. 2024/25:114 | Tabell 48 | Antal avgjorda förfrågningar 2024 om tillståndskrav för | |||
| Bilaga 2 | export av produkter med dubbla användningsområden enligt | ||||
| artikel 4 |
|||||
| Beslut om | Beslut om | ||||
| tillståndskrav | tillståndskrav | Beslut om att | |||
| för export - | för export - | tillstånd för | |||
| positivt | negativt | export inte | |||
| Land | förhandsbesked | förhandsbesked | krävs | Totalt | |
| Förenade | - | 2 | - | 2 | |
| arabemiraten | |||||
| Indien | - | 2 | 1 | 3 | |
| Kina | - | 1 | 4 | 5 | |
| Pakistan | - | 1 | 1 | 2 | |
| Storbritannien | 2 | - | - | 2 | |
| Sydafrika | - | - | 1 | 1 | |
| Vietnam | - | - | 1 | 1 | |
| Totalt | 2 | 6 | 8 | 16 | |
Tabell 49 27 Beviljade tillstånd om export eller överföring inom EU, för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till
| Antal | Antal | ||
| globala | individuella | ||
| Mottagarland | tillstånd | tillstånd | Produktkategorier |
| Argentina | 0 | 1 | 0A001j |
| Belgien | 2* | 0 | 0D001, 0E001 |
| Brasilien | 2 | 1 | 0A001f, 0C001, 0C002, 0D001, 0E001 |
| Bulgarien | 2* | 0 | 0D001, 0E001 |
| Danmark | 2* | 0 | 0E001 |
| Finland | 4* | 2 | 0A001h, 0D001, 0E001 |
| Frankrike | 9* | 1 | 0A001g, 0D001, 0E001 |
| Italien | 1* | 0 | 0D001, 0E001 |
| 0A001d, 0A001f, 0A001h, 0C002, 0D001, | |||
| Japan | 3 | 6 | 0E001 |
| Kanada | 2 | 1 | 0B005, 0D001, 0E001 |
| Kroatien | 1* | 0 | 0E001 |
| Litauen | 1* | 0 | 0E001 |
| Nederländerna | 2* | 0 | 0E001 |
| Norge | 2 | 4 | 0C001, 0D001, 0E001 |
84
| Antal | Antal | ||
| globala | individuella | ||
| Mottagarland | tillstånd | tillstånd | Produktkategorier |
| 0A001f, 0A001h, 0A001j, 0C001, 0C002, | |||
| Schweiz | 2 | 2 | 0D001, 0E001 |
| 0A001d, 0A001f, 0A001h, 0B005, 0D001, | |||
| Slovakien | 2* | 1 | 0E001 |
| Slovenien | 1* | 0 | 0D001, 0E001 |
| Spanien | 4* | 10 | 0A001d, 0A001f, 0A001h, 0D001, 0E001 |
| Storbritannien | 3 | 3 | 0A001f, 0A001h, 0D001, 0E001 |
| Sydafrika | 1 | 0 | 0D001, 0E001 |
| Tjeckien | 2* | 0 | 0D001, 0E001 |
| Tyskland | 12* | 2 | 0A001d, 0A001f, 0A001h, 0D001, 0E001 |
| 0A001d, 0A001f, 0A001h, 0B005, 0C001, | |||
| USA | 11 | 14 | 0C002, 0D001, 0E001 |
* varav ett eller flera inom ramen för ett tillstånd med flera mottagarländer
I tabell 50 redovisas avgjorda förfrågningar om huruvida tillstånd ska krävas enligt artikel 8 i
Tabell 50 Antal avgjorda förfrågningar 2024 om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt artikel 8 PDA- förordningen
Skr. 2024/25:114 Bilaga 2
| Beslut om | ||||||
| Beslut om | Beslut om | avskrivning | ||||
| tillståndskrav för | tillståndskrav för | och/eller att | ||||
| tillhandahållande | tillhandahållande | tillstånd för | ||||
| - positivt | - negativt | tillhandahållande | ||||
| Land | förhandsbesked | förhandsbesked | inte krävs | Totalt | ||
| Iran | - | - | 2 | 2 | ||
| Totalt | - | - | 2 | 2 | ||
| Tabell 51 | Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2024 | |||||
| Land | ZC | NSG | AG | MTCR | WA | |
| Argentina | x | x | x | x | x | |
| Australien | x | x | x | x | x | |
| Belarus | x | x | - | - | - | |
85
Skr. 2024/25:114 Bilaga 2
86
| Land | ZC | NSG | AG | MTCR | WA |
| Belgien | x | x | x | x | x |
| Brasilien | - | x | - | x | - |
| Bulgarien | x | x | x | x | x |
| Cypern | - | x | x | - | - |
| Danmark | x | x | x | x | x |
| Estland | - | x | x | - | x |
| EU | - | - | x | - | - |
| Finland | x | x | x | x | x |
| Frankrike | x | x | x | x | x |
| Grekland | x | x | x | x | x |
| Indien | - | - | x | x | x |
| Irland | x | x | x | x | x |
| Island | - | x | x | x | - |
| Italien | x | x | x | x | x |
| Japan | x | x | x | x | x |
| Kanada | x | x | x | x | x |
| Kazakstan | x | x | - | - | - |
| Kina | x | x | - | - | - |
| Kroatien | x | x | x | - | x |
| Lettland | - | x | x | - | x |
| Litauen | - | x | x | - | x |
| Luxemburg | x | x | x | x | x |
| Malta | - | x | x | - | x |
| Mexiko | - | x | x | - | x |
| Nederländerna | x | x | x | x | x |
| Norge | x | x | x | x | x |
| Nya Zeeland | x | x | x | x | x |
| Polen | x | x | x | x | x |
| Portugal | x | x | x | x | x |
| Rumänien | x | x | x | - | x |
| Ryssland | x | x | - | x | x |
| Schweiz | x | x | x | x | x |
| Serbien | - | x | - | - | - |
| Slovakien | x | x | x | - | x |
| Slovenien | x | x | x | - | x |
| Spanien | x | x | x | x | x |
| Storbritannien | x | x | x | x | x |
| Sverige | x | x | x | x | x |
| Sydafrika | x | x | - | x | x |
| Sydkorea | x | x | x | x | x |
| Tjeckien | x | x | x | x | x |
| Land | ZC | NSG | AG | MTCR | WA | Skr. 2024/25:114 | |
| Bilaga 2 | |||||||
| Turkiet | x | x | x | x | x | ||
| Tyskland | x | x | x | x | x | ||
| Ukraina | x | x | x | x | x | ||
| Ungern | x | x | x | x | x | ||
| USA | x | x | x | x | x | ||
| Österrike | x | x | x | x | x | ||
| TOTALT | 39 | 48 | 43 | 35 | 42 | ||
87
Skr. 2024/25:114 Bilaga 3
Inspektionen för strategiska produkter om viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll
Omvärldsutvecklingen och dess påverkan på exportkontrollen
| Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina fortsatte under 2024 och den | |||||
| upprustning av militära styrkor som pågår i världen i kombination med ett | |||||
| allt större svenskt deltagande i internationellt försvarssamarbete ledde till | |||||
| en fortsatt stor ökning av krigsmaterielärenden. | |||||
| Regeringen beslutade under 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag | |||||
| att se över bland annat riktlinjerna för utförsel och annan | |||||
| utlandssamverkan när det gäller krigsmateriel, i ljuset av ett svenskt | |||||
| medlemskap i Nato. Uppdraget redovisades den 30 november 2024 i | |||||
| betänkandet Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel. | |||||
| Utredningen är nu på remiss. | |||||
| Den 1 december 2023 införde Sverige ett granskningssystem för | |||||
| utländska direktinvesteringar i skyddsvärd verksamhet till skydd för | |||||
| svenska säkerhetsintressen. Regeringen utsåg ISP till ansvarig myndighet. | |||||
| Granskningssystemet kompletterar på flera sätt exportkontrollen. | |||||
| EU presenterade den 20 juni 2023 en strategi för ekonomisk säkerhet. | |||||
| Den bygger på principerna att skydda, främja och ingå partnerskap med | |||||
| närstående länder (eng. ”protect, promote and partnering”). Både | |||||
| exportkontroll och granskning av utländska direktinvesteringar utgör | |||||
| viktiga stöttepelare i EU:s strategi. I strategin föreslås åtgärder för att | |||||
| ytterligare förstärka skyddet. Bland annat ska möjligheten utredas att | |||||
| införa ett kontrollsystem för utgående investeringar (eng. ”outbound | |||||
| investments”) inom vissa skyddsvärda verksamheter från EU:s | |||||
| medlemsstater till länder utanför EU. | |||||
| Forskningssäkerhet är en annan viktig del av EU:s strategi. Även | |||||
| nationella initiativ har tagits för att stärka arbetet med forskningssäkerhet. | |||||
| Under 2024 redovisade tre svenska myndigheter regeringsuppdraget att | |||||
| främja | ansvarsfull | internationalisering, | vilket | inkluderar | |
| forskningssäkerhet vid svenska lärosäten, forskningsfinansiärer och andra | |||||
| berörda aktörer. Redovisningarna har remitterats. I EU:s strategi för | |||||
| ekonomisk säkerhet ingår även en vitbok som rör alternativa lösningar för | |||||
| att förbättra stödet till forskning och utveckling när det gäller teknik med | |||||
| potential för dubbla användningsområden. | |||||
| En orolig omvärld och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har medfört | |||||
| att exportkontrollen har fått en allt viktigare roll i att förhindra spridningen | |||||
| av komponenter och teknik som i grunden är civila men som kan nyttjas | |||||
| militärt. Särskilt inom ramen för de långtgående sanktioner som EU | |||||
| upprätthåller mot Ryssland har exportkontrollen, i form av | |||||
| handelsrestriktioner, utgjort en viktig del i att försöka hindra rysk | |||||
| försvarsindustri att förse den ryska militären med materiel. Uppgiften att | |||||
| förhindra avledning av strategiska produkter till Ryssland genomsyrar all | |||||
| 88 | tillståndsprövning vid ISP, oavsett slutanvändarland. | ||||
Internationella sanktioner mot Ryssland
Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU sedan februari 2022 tillsammans med partnerländer infört en rad långtgående sanktionspaket mot Ryssland. Sanktionerna omfattar bland annat förbud mot export av vissa produkter med dubbla användningsområden (PDA) till Ryssland eller för användning i Ryssland. Förbudet omfattar även en stor mängd närbesläktade produkter som kan bidra till militära och tekniska förstärkningar i Ryssland, eller utveckling av den ryska försvars- och säkerhetssektorn. Det finns endast mycket begränsade möjligheter till undantag från dessa exportförbud. Regeringen har utsett ISP till behörig myndighet när det gäller de nämnda sanktionerna.
De omfattande handelsrelaterade sanktioner som EU och dess partnerländer stegvis infört mot Ryssland utgör en viktig del av det politiska och ekonomiska tryck som upprätthålls mot landet. Exportrestriktionerna avseende PDA samt produkter som kan bidra till tekniska förstärkningar av försvars- och säkerhetssektorn utgör en betydande åtgärd i syfte att begränsa och försvaga den ryska försvarsmakten.
Skr. 2024/25:114 Bilaga 3
Militärt stöd till Ukraina
Regeringen har, efter riksdagens godkännande, under
Därutöver har ISP under 2024 beviljat 30 utförseltillstånd som rör direktförsäljning från svensk försvarsindustri av krigsmateriel till Ukraina. Dessutom har ISP vid 19 tillfällen under året medgett andra länder som innehar svensktillverkad krigsmateriel rätt att donera materielen till Ukraina.
Till största delen har det svenska militära stödet och vidareöverlåtelserna rört markstrids- och luftvärnssystem.
Exportkontrollens omfattning i Sverige
ISP kontrollerar genom tillståndsprövning uppskattningsvis
användningsområden. Därutöver kontrollerar ISP, genom tillståndsprövning, krigsmateriel som tillverkas och säljs inom landet till svenska myndigheter.
Svensk industri är avancerad och ofta teknikledande. Detta gäller både försvarsindustrin, som utvecklar, tillverkar och säljer krigsmateriel, och
den industri som utvecklar, tillverkar och säljer produkter och teknik som
89
| Skr. 2024/25:114 | omfattas av |
| Bilaga 3 | mycket eftertraktade, inte endast för civil användning utan också för |
| militär användning. |
Allmänt om den svenska och internationella exportkontrollens syfte och dess tendens
Exportkontrollens syfte
Det huvudsakliga och övergripande syftet med exportkontrollen uttrycks ofta som att vissa produkter eller teknologier inte ska spridas till oönskade mottagare. En oönskad mottagare kan avse såväl ett slutanvändarland som t.ex. en terroristorganisation. Ett annat viktigt syfte med exportkontrollen är att ett land, särskilt i kristider, inte vill exportera sådana produkter som det lider, eller riskerar att lida, brist på och som landet har ett stort behov av att ha kvar i landet eller att överlåta till allierade eller nära samarbetsländer.
Förenklat finns det enligt ISP:s bedömning två huvudsakliga skäl till varför ett land som tillverkar krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden inte önskar att materielen eller produkterna sprids till oönskade mottagare. Det första är att exporten skulle utgöra ett hot mot det exporterande landets, eller allierade eller närstående länders, säkerhet. Det andra är att exporten skulle strida mot principerna och målen för det exporterande landets utrikespolitik.
Exportkontrollens tendens – upprustning och internationalisering
| De senaste åren har omvärldsutvecklingen lett till att många länder i | |
| världen kraftigt rustat upp sina väpnade styrkor. Världens totala militära | |
| utgifter motsvarar nu den nivå som förelåg under det kalla kriget. | |
| Svensk försvarsindustri har under 2024 erhållit omfattande | |
| beställningar, såväl från Sverige som från utlandet. ISP beviljade under | |
| 2024 utförseltillstånd till ett värde av drygt 50 miljarder kronor. Med | |
| hänsyn till den kraftiga upprustning som pågår i världen, och bl.a. den | |
| mängd svensktillverkad krigsmateriel som Sverige och andra länder har | |
| donerat till Ukraina och som ska ersättas av länderna i fråga, bedömer ISP | |
| att beställningarna till svensk försvarsindustri kommer att fortsätta öka | |
| under 2025. | |
| Den allmänna upprustningen av militära styrkor i världen gör att | |
| exportkontrollens betydelse internationellt sett ökar. Stormakterna vill | |
| förhindra varandra och andra länder från att uppnå samma nivå av | |
| upprustning och teknologiskt avancemang som de själva har och då är | |
| exportkontrollen ett medel som används. Med hänsyn till vår | |
| högteknologiska industri berörs Sverige i allra högsta grad av detta. | |
| Upprustningen ställer höga krav på exportkontrollen. Till stor del är det | |
| kombinationen av upprustningen, internationaliseringen av både svensk | |
| 90 | och utländsk försvarsindustri samt den snabba utvecklingen av |
| framväxande teknik, bland annat AI och kvantteknik, som leder till de | Skr. 2024/25:114 |
| höga kraven på exportkontrollen. Kraven går långt utöver den traditionella | Bilaga 3 |
| exportkontrolluppgiften att bedöma lämpligheten av att en viss slags | |
| krigsmateriel eller en produkt med dubbla användningsområden når en | |
| viss mottagare eller slutanvändare. | |
| Under de senaste två decennierna har över hälften av den krigsmateriel | |
| som tillverkas i Sverige exporterats. Svensk försvarsindustri och PDA- | |
| industri har under denna period förlagt en stor del av sin forskning och | |
| utveckling utomlands. Oundvikligen medför detta risker att teknik som | |
| anses känslig när det gäller Sveriges, allierades och nära |
|
| försvarsförmåga sprids på ett sätt som förut inte var tänkbart. | |
| Affärsupplägg där ett land, med vilket svensk försvarsindustri har ett | |
| samarbete eller i vilket den bedriver forskning och utveckling, vill sälja ett | |
| system innehållande svensk teknologi till en för Sverige oönskad | |
| mottagare blir allt vanligare. | |
| ISP har under året lagt stor vikt vid att både på krigsmaterielsidan och | |
| på |
|
| köparland kan leda till permanent teknologiöverföring som i sin tur | |
| riskerar att leda till oönskad teknologiöverföring till tredjeländer. |
Internationella överenskommelser när det gäller exportkontroll och tredjelandsexport
Ju närmare den europeiska försvarsindustrin knyts ihop genom samarbeten, sammanslagningar och uppköp, desto större utmaning blir det när ett land säger nej till en tredjelandsaffär där dess försvarsindustri agerar underleverantör åt ett samarbetsland med systemansvar gentemot slutkunden.
I syfte att undvika eller varje fall minska spänningar till följd av sådana scenarion ingick Tyskland och Frankrike i slutet av 2019 ett avtal som bland annat innehåller en de
91
Skr. 2024/25:114 Bilaga 4
Regelverk i urval
Lagen om krigsmateriel
Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel. I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen närmare angivit vad som ska omfattas av lagens bestämmelser. Vad som utgör krigsmateriel enligt förordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg. Därtill görs en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.
Enligt lagen om krigsmateriel gäller generella förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. För dessa verksamheter kan emellertid tillstånd beviljas. Den som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel står under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter (ISP).
Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande. Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen. Generaldirektören för ISP bestämmer vilka andra ärenden som före avgörandet ska läggas fram för exportkontrollrådet.
Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan
Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. samt prop. 2017/18:23). Riktlinjerna i fulltext redovisas nedan.
Den 15 april 2018 infördes ändrade riktlinjer för krigsmaterielexport. De svenska riktlinjerna i fulltext (prop. 2017/18:23 s. 66 f.) är enligt följande: Vid prövning av ärenden om tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet om krigsmateriel, bör följande gälla.
Tillstånd bör bara medges om utförseln eller samverkan
92
1.behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande, eller det i övrigt finns ett säkerhetspolitiskt intresse för det, samt
2.det inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.
Vid prövningen av ett tillståndsärende ska en helhetsbedömning göras av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.
Utrikespolitiska hinder finns inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna, länderna inom Europeiska unionen eller de traditionellt alliansfria staterna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik.
Tillstånd får endast avse en stat, en statlig myndighet eller en av en stat auktoriserad mottagare. Vidare ska det vid utförsel av materiel finnas ett slutanvändarintyg, om det inte är obehövligt. En stat som i strid med ett åtagande gentemot Sverige har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.
Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt lagen om krigsmateriel ska inte beviljas, om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, ett beslut av FN:s säkerhetsråd, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) eller Europeiska unionen eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).
Respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är desto mindre utrymme finns för att tillstånd beviljas. Ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för beviljande av tillstånd.
I tillståndsprövningen ska det också beaktas om utförseln eller utlandssamverkan motverkar en rättvis och hållbar utveckling i mottagarlandet.
Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser en stat som befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts eller ej, en stat som är invecklad i en internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter.
Tillstånd bör beviljas för utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel. Denna presumtion gäller om den mottagande staten inte befinner sig i väpnad konflikt med en annan stat eller har inre väpnade oroligheter, det i den mottagande staten inte förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, det inte finns grava brister i den mottagande statens demokratiska status och det inte finns ett ovillkorligt hinder.
Ett meddelat tillstånd till utförsel ska återkallas om det uppstår ett ovillkorligt exporthinder. Ett tillstånd bör också återkallas om den
Skr. 2024/25:114 Bilaga 4
93
Skr. 2024/25:114 Bilaga 4
mottagande staten kommer i väpnad konflikt med en annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör det, i de två senare fallen, vara möjligt att avstå från att återkalla ett tillstånd, om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.
Tillstånd bör beviljas för utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare har exporterats eller överförts med tillstånd, om det inte finns ett ovillkorligt hinder. Detsamma bör gälla beträffande speciell ammunition till tidigare levererad krigsmateriel och andra leveranser som har direkt samband med tidigare levererad krigsmateriel. Följdleveranser ska bedömas från fall till fall enligt de ovan angivna förutsättningarna.
När det gäller avtal med en utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet som följer av avtalet, bör medges, om inte ett ovillkorligt hinder uppstår. Utförsel från ett samarbetsland till tredjeland enligt avtalet bör prövas genom en sammanvägning av det svenska intresset av samarbetet, intresset av en ansvarsfull exportkontroll samt det svenska bidragets betydelse för materielen eller samarbetet.
När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.
Övergripande kriterier och bedömningskriterier
Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.
Vid sidan av själva riktlinjerna beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om vapenexport och artiklarna 6 och 7 i vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, till exempel att inte exportera personminor enligt Ottawakonventionen.
EU:s skjutvapenförordning
| Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av | |
| vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa | |
| ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft. | |
| Förordningen och ändringarna i förordningen om krigsmateriel | |
| kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 | |
| av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om | |
| olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och | |
| ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot | |
| gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av | |
| exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till | |
| 94 | skjutvapen och ammunition (skjutvapenförordningen), som reglerar |
tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och Skr. 2024/25:114 ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid Bilaga 4
sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga tillskjutvapenförordningen.
ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter och teknik med dubbla användningsområden
Gemensam
Europaparlamentet och rådet antog år 2021 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA- förordningen).
tillståndskrav baserat på andra medlemsstaters nationella kontrollförteckningar, samt två nya generella
Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom årliga ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor får direkt verkan på det nationella planet.
Bedömningen i tillståndsärenden underlättas genom att förordningen inkluderar gemensamma bedömningskriterier. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns generella
95
Skr. 2024/25:114 Bilaga 4
Svensk lagstiftning
I Sverige regleras exportkontroll av PDA och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd
Till skillnad från exportörer som faller under krigsmateriellagstiftningen
krävs inga grundläggande verksamhetstillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för exportörer som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA. Dessa exportörer är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att
Om en exportör skulle känna till eller ha skäl att misstänka att en produkt med dubbla användningsområden som företaget i fråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till
Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse
Som framgår ovan kan tillstånd krävas enligt artikel 4 i
För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska
96
myndigheter om exportören har anledning att misstänka att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens artikel 4.1. ISP ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten.
Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall för export av
Skr. 2024/25:114 Bilaga 4
97
| Skr. 2024/25:114 | Förkortningar | |
| Bilaga 5 | ||
| AG | Australia Group | |
| ATT | Arms Trade Treaty | |
| BTWC | The Biological and Toxin Weapons Convention | |
| CWC | Chemical Weapons Convention | |
| COARM | Working Party on |
|
| Working Group on Conventional Arms Exports | ||
| CoCom | Coordinating Committee on Multilateral Exports Controls | |
| CONOP | Working Party on |
|
| Working Group on |
||
| DUCG | ||
| EDF | European Defence Fund | |
| EU | Europeiska unionen | |
| FMV | Försvarets materielverk | |
| FN | Förenta nationerna | |
| FOI | Totalförsvarets forskningsinstitut | |
| Gusp | EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik | |
| IAEA | Internationella atomenergiorganet | |
| ISP | Inspektionen för strategiska produkter | |
| JCPoA | Joint Comprehensive Plan of Action | |
| KM | Krigsmateriel | |
| KS | Krigsmateriel för strid | |
| LoI | Letter of Intent | |
| MANPADS | ||
| ML | Militär lista | |
| MTCR | Missile Technology Control Regime | |
| Nato | North Atlantic Treaty Organization | |
| NL | Nationella tillägg i förekommande fall | |
| NPT | Treaty on the |
|
| NSG | Nuclear Suppliers Group | |
| OECD | Organisation for Economic |
|
| OSSE | Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa | |
| PDA | Produkter med dubbla användningsområden | |
| SCB | Statistiska centralbyrån | |
| SOFF | Säkerhets- och försvarsföretagen | |
| SSM | Strålsäkerhetsmyndigheten | |
| WA | Wassenaar Arrangement | |
| WPDU | Working Party on |
|
| ZC | Zangger Committee | |
| ÖK | Övrig krigsmateriel |
98
Vägledning till andra källor
Australiengruppen: www.australiagroup.net
Europaparlamentet: www.europarl.europa.eu
Europeiska unionens råd: www.consilium.eu
Europeiska unionen: www.europa.eu
Exportkontrollrådet:
Förenta nationerna: www.un.org
Handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter: https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2015/08/handlingsplan-
Internationella atomenergiorganet: www.iaea.org
Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se
Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info
Nuclear Suppliers Group: www.nuclearsuppliersgroup.org
Organisationen för förbud mot kemiska vapen: www.opcw.org
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa: www.osce.org
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut: www.sipri.org
Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se
Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se
Utrikesdepartementet: www.ud.se
Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org
Skr. 2024/25:114 Bilaga 6
99
Skr. 2024/25:114
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 april 2025
Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Forssell, Slottner, M Persson, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson
Föredragande: statsrådet Dousa
Regeringen beslutar skrivelse Strategisk exportkontroll 2024 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
100