Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla den svenska betesrätten och tillkännager detta för regeringen.
Kornas rätt till bete och utevistelse är en grundbult för god djurvälfärd inom den svenska mjölkindustrin. Betande kor bidrar också till biologisk mångfald samtidigt som kor på bete stärker den positiva bilden av svensk djurhållning och en levande landsbygd. Kornas naturliga beteende innebär att de behöver vara ute och röra sig fritt och interagera med varandra.
Det förekommer argument för att förändra beteslagstiftningen på grund av att allt fler gårdar tillämpar lösdrift i sina boskapsstallar. Lösdrift kan och bör dock inte ersätta tillgången till bete. När korna är ute på bete kan de röra sig fritt över en större yta vilket har en positiv påverkan på deras klöv- och benhälsa. Betonggolv och gummiklädda golv kan inte ersätta möjligheten att röra sig fritt ute på bete. Dessa golv kan vara hala och hårda för djuren att stå på, även om verksamheten bedriver lösdrift. En bra hälsa för korna är också viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv.
Även ungtjurar som föds upp för köttproduktion behöver komma ut och beta fritt. Cirka 50 procent av de ungtjurar som föds upp beräknas inte ha varit ute och betat någon gång under sin livstid. Betesrätten för ungtjurar behöver stärkas så att även de får möjlighet att röra sig fritt ute. Undantaget för bete för ungtjurar bör tas bort. Ett hållbart jordbruk behövs för att hålla våra betesmarker öppna vilket bidrar till en levande landsbygd och stärkt biologisk mångfald. Flera undersökningar visar att ett gott djurskydd bidrar till att konsumenterna köper svensk mat. Sänks djurskyddsnivån till EU-nivå minskar motivationen att köpa svenskt. Det finns goda skäl att anta att beteskrav för kor och tjurar har ett stort stöd bland svenska konsumenter.
|
Magnus Manhammar (S) |
|