Den 17 december 2009 fattade länsstyrelsen beslut om förbud mot att cykla eller gå på Ölandsbron då risken för olyckor blev markant högre när hastigheten höjdes. Samtidigt får alla motordrivna fordon framföras, även de fordon som framförs med lägre hastighet som exempelvis traktorer, epatraktorer och mopeder. Dessa fordon kan, i en trängd trafiksituation, utgöra en fara då de inte har ett eget körfält.
När bron byggdes 1972 var den tvåfilig. Men för att möta den större trafikmängden togs vägrenarna bort 1995 och den blev fyrfilig. Enligt Trafikverket har framkomligheten ökat samtidigt som känsligheten för fordonshaverier och olyckor ökar.
Bron är dimensionerad för mindre trafik men Trafikverket anser att bron klarar trafiken. Man erkänner att problem kan uppstå vid större händelser på ön som kronprinsessans födelsedag, midsommar och skördefesten, men under sommarmånaderna finns problemen dagligen.
Trafikmängden de sista 15 åren har ökat med ca 20 procent och medeldygnstrafiken på sommaren ökar med 63 procent i förhållande till vintern. Det är framför allt den tunga trafiken som har ökat, med 22 procent från 2003. Detta samtidigt som även hastigheten har ökat. En personbil utan släp körde 2003 i snitt 79,7 km/tim medan hastigheten 2018 var 83,3 km/tim.
I den gällande nationella transportplanen för 2018 till 2029 inryms inte Ölandsbron. En satsning på underhåll från 2017 till 2020 har genomförts och ytterligare en från 2025 till 2029 är planerad. Detta för att garantera fortsatt bärkraft och robusthet. Men inget sägs om hur trafiksäkerheten för trafikanter skall upprätthållas.
Mer trafik, snabbare trafik och mindre chanser att byta fil samt ej tillfredsställande skyltning gör att överfartens olyckspotential ökar. Vi menar att regeringen skall utreda säkerheten på bron för samtliga trafikanter samt starta projekteringen av en ny bro eller tunnel.
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Johnny Svedin (SD) |