Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda reformering eller avskaffande av lagen om hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen.
Lagen om hets mot folkgrupp har aktualiserats efter att en åklagare delgav en riksdagsledamot misstanke om brott efter att denne delat två satirteckningar på den sociala medieplattformen X. Åklagaren lade senare ner förundersökningen men då var stor skada redan skedd då den fick stora politiska konsekvenser.
Syftet med hetslagtiftningen, att skydda utsatta grupper, kan framstå som hedervärt, men dess tillämpning har visat sig vara problematisk, särskilt vad gäller begreppet missaktning. Lagen om hets mot folkgrupp leder till begränsning av yttrandefriheten i ett samhälle som bygger på öppen debatt och åsiktsutbyte. Den bygger på subjektiva bedömningar, vilket gör gränserna för vad som är tillåtet suddiga. Medborgarna behöver kunna göra yttranden utan att behöva oroa sig för nya tolkningar av lagen. Riskerna är annars att det leder till självcensur och att viktiga samhällsfrågor inte diskuteras, en påtaglig inskränkning av det fria samhällets viktigaste fundament – yttrandefriheten.
För att värna ett fritt och öppet samhälle, där åsiktsutbyte är möjligt utan rädsla för rättsliga påföljder, bör lagen om hets mot folkgrupp ses över, inte minst vad gäller begreppet missaktning. Regeringen bör därmed tillsätta en utredning om lagen om hets mot folkgrupp med syfte att stärka yttrandefriheten.
|
Josef Fransson (SD) |
|
|
Björn Söder (SD) |
Jessica Stegrud (SD) |
|
David Perez (SD) |
Johnny Svedin (SD) |
|
Eric Palmqvist (SD) |
|