Fastighetssektorn har stor betydelse för samhällets energiförbrukning. Bostads- och servicesektorn står för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning, varav hushållens boende står för 59 procent, och cirka hälften av elanvändningen.
Eftersom klimatomställningen till stor del förväntas ske genom en elektrifiering av samhället är frigörandet av energi från exempelvis bostadssektorn en viktig klimatfråga. Energieffektivisering i fastighetssektorn kan bidra till att påskynda omställningen av andra sektorer. Det finns stor potential för energieffektivisering och ökad flexibilitet i energianvändningen i bostadsbeståndet. Fossilfritt Sverige bedömer till exempel att energieffektiviseringspotentialen fram till 2030 är 8 TWh el för småhus samt 7,5 TWh fjärrvärme och 0,5 TWh el för flerbostadshus.
I den snabba elektrifiering av samhället som vi står inför, där elbehovet bedöms fördubblas till 2035, är det dessutom nödvändigt att säkerställa att hushållens kostnader för hushållsel och uppvärmning hålls rimligt stabila och på en hanterbar nivå. Kraftiga och snabba prisökningar liknande de vi såg under 2022 är svåra att hantera för många hushåll. Åtgärder för energieffektivisering av bostäder förbättrar hushållens motståndskraft mot prissvängningar.
I många fall är energieffektiviseringsåtgärder lönsamma för fastighetsägaren på sikt. Trots detta blir många åtgärder inte genomförda, troligen eftersom det ofta handlar om stora och delvis osäkra investeringar. Reglering som påskyndar energieffektiviseringen bör komma på plats. Det är viktigt att reglering kombineras med åtgärder för att säkerställa att privatpersoner har möjlighet att göra nödvändiga investeringar. Detta inkluderar att energieffektivisering av hyresbeståndet kommer till stånd samtidigt som hyresnivåerna kan hållas nere. Hushåll med små inkomster lägger redan idag en stor del av sin inkomst på boendet och har ofta ett begränsat utrymme att göra större investeringar eller hantera kostnadsökningar.
|
Jamal El-Haj (-) |
|