Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka Sverige som ett etablerat innovations- och investeringsland och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har i dag en regering som inte förstår näringslivets betydelse för jobben och välfärden. Regeringen bör ta initiativ för att näringslivet ska kunna utvecklas i dialog med företrädare för berörda branscher. Det lägger en god grund för att fylla näringspolitiken med konkreta åtgärder, så att Sverige blir ett land med hög sysselsättning, god tillväxt och stark global konkurrenskraft. Detta borgar i sin tur för en social sammanhållning och integration av nyanlända.
En av näringslivets många uppgifter är att utveckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrenskraft. Samt tillföra nya perspektiv på frågor av betydelse för innovationspolitikens hela område, både på kort och på lång sikt.
Vi behöver fortsatt verka för ökade investeringar och fler etableringar i Sverige. I grunden handlar det om att investerare och företagsetablerare – inhemska och internationella – ska veta och konkret uppleva att Sverige är ett bra land att verka i. De behöver känna sig säkra på att vårt land ger tillgång till kompetens och har en väl fungerande infrastruktur och de bästa förutsättningarna för att kunna utveckla nya produkter och tjänster. Och att Sverige har förutsägbarhet i regelverk och skattesystem.
När den nationella näringspolitiken fungerar väl bidrar den till Sverige som investerings- och etableringsland. På regional och lokal nivå finns då möjligheter att marknadsföra styrkor och fördelar som lockar investeringar och etableringar.
Sverige behöver utveckla en nationell politik som främjar insatser för investeringar och företagsetableringar och som stärker regionala och lokala insatser. Denna politik måste vara proaktiv – alltså staten måste söka upp och skapa möjligheter för investerare och etableringar. Vi har inte råd att vänta på att investerare på egen hand ska hitta Sverige på kartan och söka upp aktörer som kan svara på frågor.
Digitalisering och fortsatt automatisering behövs för att hänga med i den globala konkurrensen. Så kallade kollaborativa (samarbetande) robotar, som kan arbeta sida vid sida med människor utan skyddsburar, kan komma att bli en del i att stärka svensk industris konkurrenskraft. En stor fråga är också sammankopplingen mellan biologi och teknologi i bioteknik, medicinsk teknik och genteknik som samtliga tre öppnar stora möjligheter till produktion och jobb.
Ytterst handlar det också om hur näringsliv och forskning ska samverka i och genom universitet och högskolor och i den högre utbildningen. Den akademiska forskningen står ju för ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Näringslivet jobbar mer med utvecklingsverksamhet. Alltså ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system och metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. Allt i syfte att kunna sälja dessa nya produkter eller tjänster.
Regeringen bör ta flera steg för att konkretisera samordningen och genomförandet av en nationell politik för investeringar och företagsetableringar. Utländska investeringar som leder till ny produktion och export från Sverige bör ges särskild uppmärksamhet. Det är mycket angeläget. Preciserade och konkreta insatser bör övervägas att tas fram för att se till att ny produktion och export från Sverige förverkligas.
|
Jamal El-Haj (-) |
|