År 2009 fattade den dåvarande regeringen under ledning av Fredrik Reinfeldt beslut om att uppdelningen av Sverige i fyra olika elproduktions- och leveranszoner skulle genomföras. Detta beslut motiverades delvis av de utmaningar som uppstod i elnätet, särskilt med så kallade flaskhalsar, och delvis av påtryckningar från den danska industrin. Den danska sidan ansåg att Sverige erbjöd för konkurrenskraftiga elpriser och inte följde EU:s marknadsprinciper. Dessvärre har denna lösning visat sig vara ohållbar på flera sätt. Flaskhalsproblematiken fortsätter att vara ett problem och beror till del på en otillräcklig produktion av el i södra Sverige. Det behövs därför ökade investeringar i fossilfri produktion i detta område. Samtidigt har de internationella elkablar som har dragits gynnat främst norra Tyskland och Danmark, medan svenska konsumenter och företag i södra Sverige har fått uppleva stigande priser. Danmarks och Tysklands otillräckliga energipolitik har därmed fått konsekvenser för södra Sverige. Detta måste regeringen agera för att lösa. Uppdelningen har resulterat i extremt orättvisa prisvariationer inom landet, vilket skapar en ohållbar situation på elmarknaden i södra Sverige. Detta påverkar både löntagare och företag negativt och leder till avveckling av företag, ekonomiska påfrestningar för hushåll och brist på långsiktiga investeringar. Vi måste hitta alternativa sätt att prissätta el på i vårt land. Förslaget om folkhemsel eller andra sätt att få rättvisa priser på måste undersökas och utredas snabbt. Genom att vidta dessa åtgärder kan vi skapa en mer stabil och rättvis elmarknad i Sverige och se till att energipolitiken gynnar hela landet, oavsett geografisk placering. Det är hög tid att agera för att rätta till de fel som har uppstått under de senaste åren och bygga en hållbar energiframtid för Sverige.
|
Jamal El-Haj (-) |
|