Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en differentierad skolpeng som tar hänsyn till offentliga och fristående skolors olika förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.
Det har flera gånger bevisats att kommunala skolhuvudmän har större utgifter än privata skolhuvudmän. Några anledningar är utbudsansvaret som en kommun har, det vill säga att kunna erbjuda skola i en kommuns alla geografiska delar samt att kommunen måste ha kapacitet att ta emot elever från en fristående skola om den exempelvis skulle gå i konkurs. Dessa är krav en fristående skola inte har. De behöver inte ta emot fler elever än vad de vill, och kan strategiskt placera sina skolor där det affärsmässigt är mest gynnsamt. Trots detta är elevpengen den samma för en kommunal skola och en fristående skola. Så kan det rimligen inte fortsätta.
En annan situation som ofta uppstår är att en skolnämnd i en kommun överskrider sin årliga budget, och gör således av med mer medel än de har att förfoga. Kommunstyrelsen skulle kunna fatta ett beslut om att kompensera skolorna för deras underskott, för att täcka upp för de överskridna kostnaderna. Vid ett sådant läge skulle också de privata skolorna behöva kompenseras, för de kommunala skolornas underskott, eftersom det i praktiken inneburit att de kommunala skolorna fått en större elevpeng. De privata skolorna kompenseras i dagsläget även om de inte har några underskott.
Det senaste fallet som uppmärksammats i media är Skvaderns Gymnasieskola i Sundsvall. Styrelsen för friskolan delade under år 2022 hela 14 miljoner kronor mellan varandra, som delades ut retroaktivt just för att Sundsvalls skolnämnd gått med underskott likt ovanstående exempel, för att sedan under året därpå kräva Sundsvalls kommun på mer pengar på grund av en ansträngd ekonomi.
Att införa en differentierad skolpeng mellan offentliga och privata aktörer skulle leda till en ökad likvärdighet och minska klyftorna i det svenska skolsystemet.
|
Arber Gashi (S) |
|