De senaste åren har artificiell intelligens, AI, blivit allt mer aktuellt för en rad olika sektorer att förhålla sig till och använda sig av. Områden som sjukvård, transport, energi och nöjesbranschen har redan påverkats avsevärt och AI kommer att påverka både dem och allt fler sektorer framgent. Utvecklingen av AI innebär stora möjligheter och utmaningar också för grundläggande funktioner i samhället och demokratin.
Frågor om mänskliga rättigheter, diskriminering och myndighetsutövning har lyfts i relation till AI-utvecklingen och pekat på potentiella hot och problem. Exempelvis har vissa AI-modeller visat sig innehålla diskriminerande attityder gentemot minoritetsgrupper och risken för allvarligt skadlig desinformation är uppenbar. Samtidigt kan AI under rätt förutsättningar bidra till mer effektiv myndighetsutövning och möjligen leda till att bedömningar blir mer rättssäkra. Det gäller på både nationell, regional och lokal nivå. Regeringen bör därför utreda och identifiera de viktigaste utmaningarna och möjligheterna vad gäller mänskliga rättigheter och demokratiska funktioner kopplat till AI.
I och med AI-revolutionen kommer kraven på våra regionala och lokala nivåer att följa med, bidra och utvecklas i takt med den att öka. Vi vet dock att resurserna i regioner och kommuner är mycket ansträngda. Regeringen bör därför även utreda på vilket sätt den nationella nivån kan stötta regioner och kommuner med både infrastruktur och andra nödvändiga resurser vad gäller AI.
|
Peder Björk (S) |
Anna-Belle Strömberg (S) |