Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur företag kan få rätt förutsättningar för att anställa personer med en funktionsnedsättning, med målet att det inte ska vara någon skillnad om du har eller inte har en funktionsnedsättning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Varannan person (52 procent) med funktionsnedsättning har jobb. För personer med funktionsnedsättning som medför ”nedsatt arbetsförmåga” har endast 44 procent jobb. Arbetslösheten är därmed nästan dubbelt så hög som för befolkningen i övrigt. För övrig befolkning är andelen sysselsatta 81 procent, enligt SCB.
SCB har undersökt sysselsättning och inkomster för personer med bostad enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
25 600 personer i åldrarna 16–64 år hade LSS-bostad år 2021. Det motsvarar 0,3 procent av kvinnorna och 0,5 procent av männen i befolkningen.
Enligt SCB:s register över befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) var andelen sysselsatta bland personer i bostad med särskild service 3 procent för kvinnor och 4 procent för män under november 2021. 93 procent av kvinnorna och 90 procent av männen hade arbetsmarknadsstatusen ”sjuk”.
Personer i en bostad med särskild service hade en lägre medianinkomst än befolkningen. Medianinkomsten under 2021 var 148 000 kr för kvinnor och 147 000 kr för män. Inkomstspridningen i gruppen var liten. Det beror i första hand på att sjuk- och aktivitetsersättning utgör en stor del av inkomsten för de flesta av dem som har bostad med särskild service.
Man kan konstatera att en person med en funktionsnedsättning kommer att få svårigheter att få ett arbete och kommer förmodligen att få en lägre inkomst jämfört med övriga i befolkningen. Det behöver utredas hur företag kan få rätt förutsättningar för att anställa personer med en funktionsnedsättning.
|
Daniel Persson (SD) |
|