Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att värna det småskaliga fisket och tillkännager detta för regeringen.
Småskaligt fiske förser miljoner människor med mat och jobb samtidigt som de har bra förutsättningar att fiska på ett hållbart sätt. Även om småskaligt fiske inte alltid är miljövänligt är skadorna betydligt mindre och har oftast lägre miljöpåverkan jämfört med storskaligt fiske.
Trots sin stora potential står småskaliga fiskearbetare inför flera stora utmaningar. Samtidigt som de trängs undan av det storskaliga fisket. Det är här det finns resurser som vi idag inte tar hand om. Det finns potential att utveckla nya lokala livsmedel och skapa nya arbetstillfällen. Det kustnära fisket har framtiden för sig.
De problem vi har idag med utfiskning beror oftast inte på det småskaliga fisket, utan det är det storskaliga så kallade industrifisket som leder till utfiskning. Bottentrålning är den vanligaste fiskemetoden för fiske av bottenlevande fisk och skaldjur i Sverige. Det är en effektiv och lönsam metod för yrkesfiskarna, inte minst för att bränslet för fisket är skattebefriat, men nackdelarna är desto fler: metoden förstör havsbottnen, stör eller dödar djuren som lever där och minskar möjligheten för havsbottnen att lagra kol.
Fisket kan ge stora bifångster av fisk och skaldjur av fel sort eller storlek. Många djur dör därför helt i onödan. Särskilt allvarligt är det med hotade arter eller fiskbestånd och inte minst långsamväxande djur med dålig möjlighet till återhämtning.
Trålningen river även upp sediment, vilket skadar djur genom att sätta igen andningsvägar och minska ägg- och yngelöverlevnaden; sedimentet kan innehålla miljögifter som då sprids även långt från de trålade områdena och under lång tid efter att trålen dragit förbi samt att denna fiskemetod drar mycket bränsle.
Det finns flera anledningar till att lämna bottentrålningen och satsa på det småskaliga fisket.
|
Daniel Persson (SD) |
|