Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta utarbeta ett regelverk som reglerar vad som händer då en kommun hamnar på obestånd i enlighet med motionens intentioner och tillkännager detta för regeringen.
Många svenska kommuner, inte minst på landsbygden, står inför ekonomiska utmaningar. Kostnaderna för bland annat omsorg ökar samtidigt som intäkterna på många håll minskat under årtionden till följd av utflyttning. En omständighet som kommer att sätta ytterligare ekonomisk press på avflyttningskommuner med en hög andel äldre är att andelen medborgare över 80 år förmodas öka med omkring 50 procent fram till 2028.
Det talas ofta om kommunernas ansträngda ekonomi men sällan om det faktum att det föreligger en risk för kommunala konkurser. Kanske redan under innevarande årtionde.
I dagsläget utgör Kommuninvest den enda garanten för att kommuner solidariskt ska dela med sig och gå i borgen för varandra. Medlemskapet är emellertid frivilligt och kostsamt. Det är dessutom högst oklart om medlemskommunerna verkligen skulle ställa upp för en kommun som gör konkurs om de ställs inför fullbordat faktum.
Ovanstående omständigheter visar på behovet av ett regelverk som reglerar vad som ska ske då en kommun hamnar på obestånd. Ett sådant regelverk ska bland annat reglera vilka åtaganden staten skulle ha i ett sådant läge, om, och i så fall när, en kommun ska tillåtas att göra konkurs samt vad som händer med kommunala tillgångar och det lokala självstyret i en sådan situation.
Ett sådant regelverk skulle sannolikt ha en positiv inverkan på kommunernas kreditvärdighet och ge upphov till sänkta lånekostnader, vilket skulle ha positiva effekter på kommunernas, och därmed även skattebetalarnas, ekonomi.
|
Eric Palmqvist (SD) |
|