I World happiness report görs varje år en ranking av världens lyckligaste länder. För sjunde året i rad hamnade Finland år 2024 på första plats. De nordiska länderna kommer generellt högt upp på listan och ligger alla på topp-10-listan.
Politiken borde ta sin utgångspunkt i hur vår samlade livskvalitet kan bli så hög som möjligt. Målet för svensk del borde inte läggas lägre än att vi ska vara världens lyckligaste land. Detta borde riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
Om ökad livskvalitet blir målet och utgångspunkten för politiken, så är det rimligt att alla reformer som görs också utreds i förhållande till hur de påverkar livskvaliteten. På samma sätt som miljökonsekvenser och konsekvenser för jämställdhet analyseras, så borde detta göras på ett konsekvent och strukturerat sätt för livskvaliteten.
Något som är helt avgörande för sammanhållningen i ett samhälle är tillit. Tillit växer fram när människor möts. Att stimulera naturliga mötesplatser i offentliga miljöer är därför något som höjer såväl livskvaliteten för enskilda som den samlade lyckan i stort. Kommunerna har stora möjligheter att skapa sådana mötesplatser för människor i olika åldrar och i olika delar av livet, men det kan också ske på andra sätt. Exempelvis kan bostadsrättsföreningar eller hyreshusägare stimuleras att ordna möteslokaler och meningsfulla aktiviteter.
När frågan om ökad livskvalitet diskuteras så går det inte att komma runt frågan om arbetstid och arbetsmiljö. Många drömmer om att ha mer ledig och fri tid, oavsett om det är någon timme mer varje dag eller fler helt fria dagar. Andra skulle vilja jobba andra tider än man gör eller arbeta mer på distans. Att arbetsmiljön på jobbet är god, och att det finns utrymme för medbestämmande, är kanske ännu viktigare för välmående än antalet arbetade timmar. Regeringen borde tillsammans med arbetsmarknadens parter utforma en långsiktig strategi för att skapa en mer flexibel arbetstidslag, där möjligheten bör vara att arbetstiden på sikt sänks.
Av såväl folkhälsoskäl som livskvalitetsaspekter är det rimligt att alkoholskatten är högre än på andra varor och att olika former av regleringar finns. Det vore dock angeläget med en viss reformering av alkoholpolitiken. Att få en större del av konsumtionen att ske på restauranger eller pubar istället för i hemmen skulle vara gott för restaurangnäringen, och stadskärnorna skulle livas upp och det sociala livet förbättras. Därtill vore det rimligt att möjliggöra ”sparkling wine to go”, där ett glas cava eller öl kan köpas längs ett gångstråk och förtäras längs en promenad vid vattnet.
Få saker kan vara sämre för ens livskvalitet än att stå utan ett hem. Reformer behöver ske för att förebygga vräkningar men också för att se till att fler bostäder byggs och att det är bostäder som vanliga människor har råd med. Bostäderna och bostadsområdena behöver också vara trivsamma och planeras utifrån att människor ska mötas och att tryggheten ska främjas. Även bostadspolitiken bör utgå från målet om att Sverige ska bli världens lyckligaste land.
|
Rasmus Ling (MP) |
|