Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsammans med arbetsmarknadens parter utreda hur lagstiftningen behöver uppdateras för mer distansarbete och tillkännager detta för regeringen.
De senaste åren har inte varit lika några andra år i förhållande till hur vi lever våra liv i Mälardalen, Sverige eller världen.
På grund av covid-19-pandemin har vi alla fått arbeta betydligt mer hemifrån, studenter har fått studera hemifrån och sjukvården har genomgått en stor prövning.
Detta har påverkat i princip alla människor och samhället i stort. En av de saker som har påverkat oss är arbetsmiljön, både den psykosociala och den fysiska.
Södermanlands, Uppsala och Stockholms län är tre av Sveriges pendlingslän där många sedan tidigare arbetar hemifrån vissa dagar. Detta har ökat markant under den senaste tiden, både bland de som tidigare arbetat hemifrån och de som aldrig gjort det. Många har upptäckt att det är möjligt att arbeta hemifrån 5 dagar i veckan, vilket man inte trodde var möjligt före covid-19. Detta märks fortfarande, inte minst när man kliver på tåget eller bussen i Vagnhärad, Uppsala och Älvsjö.
Vi är övertygade om att det kommer vara många som vill fortsätta arbeta hemifrån. Det har gett många vinster när det gäller den tid man ägnar åt familj och fritid. Hemarbetet har även minskat stressen för många som pendlar och har drabbats av de många tågförseningar som har blivit vardag i vissa delar av Mälardalen. Om fler arbetar hemifrån minskar även behovet av kontorsarbetsplatser, vilket i sin tur minskar kostnaderna för företagen och leder till minskade kostnader för resor. Minskade resor är i sin tur positivt för miljön.
Det finns många vinster med att arbeta hemifrån, men självklart finns det även utmaningar. Men de är lösbara.
Det som är utmanande vid hemarbete är både den fysiska och psykosociala arbets-miljön. Vilka förutsättningar finns för att sitta eller stå bra vid skrivbordet, ha snabb uppkoppling, tillräckligt stor skärm vid datorn och, inte minst, hur känner man att man är en i gänget på arbetsplatsen när mycket arbetstid sker hemifrån?
Vem bär ansvaret för arbetsmiljön när man arbetar hemifrån, frivilligt eller påtvingat?
Lagstiftningen och avtalen på detta område behöver ses över så det blir tydligt vilka krav och förväntningar som ska ställas både på medarbetaren och på arbetsgivaren vid hemarbete. Var går gränsen för frivilligt och förväntat hemarbete och hur hanteras arbetstiderna? Hur kan arbetsgivaren ta ansvar för den psykosociala arbetsmiljön i hemmet?
Nu när pandemin är över finns det de som vill fortsätta att arbeta hemifrån på hel- eller deltid och det finns arbetsgivare som förväntar sig att man arbetar hemifrån en eller flera dagar. Men det finns också medarbetare och arbetsgivare som vill vara på arbetsplatsen alla dagar. Regelverket för vad som ska ses som rättigheter och skyldigheter när det gäller hemarbete behöver ses över och vad arbetsgivaren förväntas ha för utrymme för arbetsplatser på företaget.
|
Martina Johansson (C) |
|
|
Catarina Deremar (C) |
Malin Björk (C) |