Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en trygg och jämlik vård i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Sverige har en nationell sjukvårdskris som påverkar regioner över hela landet. Denna kris, den allvarligaste sedan 1990-talet, har förvärrats av flera faktorer, inflationen, stigande pensionskostnader och en bred ekonomisk nedgång. Dessa utmaningar har satt stor press på landets sjukvårdssystem, och det är tydligt att det finns ett behov av att stärka sjukvårdens resurser för att säkerställa dess kapacitet och kvalitet.
Den ekonomiska situationen för regionerna i Sverige är djupt oroande. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) står samtliga regioner inför betydande ekonomiska utmaningar, där det förväntade samlade underskottet för regionerna under 2024 ligger på cirka 24 miljarder kronor. Dessa underskott är ett resultat av flera faktorer, inklusive ökade kostnader för vård, personal och medicinsk utrustning, samtidigt som de statliga medlen inte har ökat i samma takt. Detta innebär att regionerna tvingas göra svåra prioriteringar som riskerar att påverka tillgången till vård och kvaliteten på de tjänster som erbjuds.
Krisen gör sig tydlig i Region Jämtland Härjedalen, med sitt stora geografiska område och låga, spridda befolkningsantal. Covid-19-pandemin slog hårt mot regionens sjukvårdssystem och satte enorm press på personalen, vilket i sin tur ledde till att vårdköerna ökade dramatiskt. Den socialdemokratiskt ledda regionen har aktivt arbetat för att korta dessa köer och förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen, men dessa ansträngningar har kommit med betydande kostnader.
För 2024 prognostiserar Region Jämtland Härjedalen ett underskott på 600 miljoner kronor, vilket utgör ett allvarligt hot mot vårdens tillgänglighet och kvalitet. Regionen har ett svagt skatteunderlag och det nuvarande skatteutjämningssystemet har inte fullt ut kompenserat för regionens särskilda förutsättningar. Detta har gjort det svårt för regionen att få ekonomin att gå ihop över en längre tid, trots att stora åtgärder har vidtagits för att försöka nå ekonomisk balans. Ytterligare nedskärningar skulle riskera att regionens invånare inte får den vård de behöver och har rätt till.
Med Sveriges inträde i Nato och den ökande globala osäkerheten måste sjukvårdsberedskapen stärkas. Den rådande nationella sjukvårdskrisen understryker behovet av att inte bara upprätthålla, utan också förstärka, robustheten inom hälso- och sjukvården. Genom att prioritera sjukvården framför stora skattesänkningar finns förutsättningar för Sveriges regioner, oavsett storlek och geografiska förutsättningar, att erbjuda en trygg och jämlik vård.
|
Anna-Caren Sätherberg (S) |
Kalle Olsson (S) |