För att företag ska kunna fortsätta att utvecklas i Sörmland och övriga Sverige krävs att det blir enklare att vara företagare. Idag finns det ca 30 tillstånd att söka samt lagar och förordningar som tillsammans skapar ca 130 olika regelverk att förhålla sig till. Tillstånden ska sökas i respektive kommun eller hos berörd myndighet, vilket innebär att många tillstånd måste sökas mer än en gång för att gälla på flera ställen. Dessutom är det olika avgifter till varje instans, så kostnaden kan bli ganska hög för företagen, och framförallt för det nystartade företaget. De dubbla tillstånden kostar även administration och pengar för de olika myndigheterna. Många gånger behöver företagen få råd och stöd i sitt arbete för att göra rätt både inför ansökan och inför eller efter en tillsyn. Kraven på tillstånd är desamma – oavsett om man är ett stort, litet, gammalt eller nytt företag är det samma regelverk som gäller angående tillstånd. Dessutom finns det tillstånd som det är dags att fundera över om det är rätt instans som hanterar dem om det ens fortfarande ska krävas tillstånd. Det finns även regler som behöver moderniseras utifrån dagens teknik.
För att göra det enklare för företagen så menar jag att det behövs en grundlig genom-gång av samtliga tillstånd som idag krävs av företagen, med ingången vad de har för nytta idag, om de hanteras av rätt myndighet och om det ska det krävas av alla företag. Ska hotelltillståndet vara kvar? Ska de i så fall hanteras av polisen? Om Skatteverkets personalliggare ska vara kvar, då bör kravet vara digital hantering och inte manuell hantering. Även kassaapparatens svarta låda har börjat spela ut sin roll då det inte är lika mycket kontanter i omlopp idag.
Jag anser att regeringen ska kräva en genomgång av de tillstånd som krävs samt utse en samordnare som granskar lagstiftningens olika krav. Arbetet ska ske tillsammans med företagen för att få ett rimligt tillståndsförfarande som även kvalitetssäkrar så inte oseriösa företag får möjlighet att växa. I översynen skall det även ses över i vilka fall det är möjligt att göra en ansökan som sedan sänds vidare till samtliga instanser som ska ha ansökan, oavsett om det är olika kommuner eller olika myndigheter. Dessutom behöver krav på handläggningstider för de olika myndigheterna ses över. Utredningen behöver även svara på frågan vilken tillsyn som kan ske mer samordnat och av samma person, så att det inte behövs 5–6 personer vid en tillsyn.
Resultatet av arbetet ska ge relevanta tillståndskrav som är enklare att ansöka om och kan accepteras av företagen.
Idag är det samma krav på tillstånd som gäller för alla företag oavsett om det är nystartat, stort eller litet. Det är inte relevant att ställa exakt samma krav på de små företagen som på de stora företagen. Det lilla företaget kanske dessutom enbart har verksamhet vissa månader om året.
Att ha samma uppföljning av företag som har verkat i många år utan eller med små anmärkningar som för nya företag är orimligt. De som verkat under många år och visat seriositet, skulle inte behöva lika många tillsyner.
Jag anser att regeringen ska tillsätta en utredning som ska se över var det är rimligt att ställa olika krav för små och stora företag i behov av tillstånd, samt öppna för olika tillsynskrav på företag som verkat länge och som verkat kort tid.
Med en differentiering så skapas utrymme för mer kvalitativ tillsyn på de företag som fortfarande är nya.
Inför tillståndsansökan, och vid tillsyn är det många företag som behöver råd och stöd, vilket inte är självklart för myndigheterna att se som sitt uppdrag. Jag vill se att det inkluderas i uppdraget till de som beslutar om tillstånd och genomför tillsyn. Det ökar möjligheten till en bra relation mellan handläggare och företag, bidrar till kortare handlingstider genom att ansökningar blir kompletta och företagen från början kan leva upp till de krav som ställs.
|
Martina Johansson (C) |
|