Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till en nationell brandmannahögskola och stärka utbildningen och rekryteringen inom brandförsvaret och tillkännager detta för regeringen.
Brandmannayrket är en central del av Sveriges krisberedskap och säkerhet, men det står inför betydande utmaningar. Trots att brandmän hanterar allt mer komplexa uppgifter, saknar Sverige en centraliserad och enhetlig utbildning liknande den som finns för polisen. Nuvarande utbildning sker genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) via Skydd mot olyckor (SMO), en tvåårig eftergymnasial utbildning. Denna utbildning är gedigen, men den är inte formellt en högskoleutbildning och har begränsad kapacitet.
Under de senaste åren har rekryteringsproblemen inom brandförsvaret blivit allt mer akuta. Enligt MSB examineras cirka 350 brandmän per år, medan behovet uppskattas till cirka 1 200 nya brandmän årligen för att möta framtida pensionsavgångar och ökad arbetsbelastning. Dessutom är nästan 30 procent av de nuvarande brandmännen över 50 år, vilket visar ett brådskande behov av att attrahera och utbilda fler.
För att möta dessa utmaningar föreslår jag en nationell brandmannahögskola som kan erbjuda en enhetlig och högkvalitativ utbildning för alla blivande brandmän. Denna högskola skulle kunna likna utbildningssystemen i Finland och Storbritannien, där brandförsvaret har stärkt sin kapacitet genom centraliserad utbildning. En sådan institution skulle säkerställa en jämn och hög standard över hela landet och göra det möjligt för brandmän att specialisera sig inom områden som teknisk räddning, krishantering och ledarskap.
Dessutom skulle en högskoleutbildning bidra till att höja yrkets status och locka fler unga att välja brandmannayrket som karriärväg. Detta är särskilt viktigt för att säkerställa en kontinuerlig tillförsel av nya brandmän i takt med att äldre generationer går i pension.
|
Serkan Köse (S) |
|