Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges handelspolitiska prioriteringar och tillkännager detta för regeringen.
Utrikes- och handelspolitiken präglas av ett före och ett efter den 24 februari 2022. Även om Rysslands angreppskrig främst påverkade handeln med Ryssland, så har den sino-ryska axeln i utrikes- och handelspolitiken blivit tydligare under de två senaste åren.
Relationerna med Kina innehåller avvägningar mellan frågor om demokrati och mänskliga rättigheter och viktiga handelsfrågor kopplade till Sverige som innovations- och kunskapsnation. Fokus ligger på ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i centrum, samtidigt som Sveriges säkerhet inom alla relevanta områden säkerställs. Detta är ord hämtade ur den nu rådande Kinastrategin.
Det råder ingen tvekan om att Kina är en viktig handelspartner för Sverige. Samtidigt torde det vara uppenbart för alla att Kina är berett att använda handel för att få sin vilja igenom. En vilja som ofta står i strid med svenska intressen.
I ljuset av detta är det viktigt att se över de svenska handelsrelationerna i Sydostasien. Det är av stor vikt att Sverige inte är alltför ekonomiskt beroende av Kina, så att vi tvingas anpassa vår utrikespolitik under de kommande åren. Detta torde kunna göras utan symbolpolitik eller att avsiktligt provocera Kina. Detta kan också göras utan att justera Sveriges eller EU:s ståndpunkt kring ett-Kina-politiken.
En omviktning av den svenska handelspolitiken i Sydostasien skulle exempelvis kunna leda till ökade handelsrelationer med andra länder med en växande ekonomi. Ett land som Taiwan är ledande i världen på halvledarkomponenter och erfarenhetsmässigt framstående gällande cybersäkerhet. Idag har Sverige en representation i landet som är anorektisk och mindre än andra jämförbara länder. I Sydostasien finns flera växande ekonomier och i Asien finns en handfull demokratier.
Sammanfattningsvis är det av yttersta vikt att den svenska handelspolitiken anpassas till rådande världsläge. Det är viktigt att det finns omfattande affärsrelationer mellan Sverige och Kina, men det får inte ske utan varsamhet. Sverige bör prioritera upp handelsrelationer med andra länder i Sydostasien och inte avstå från handel på grund av tänkta reaktioner från Kina. Vidare måste internationella investeringar, i synnerhet från Kina, vägas mot riskerna med utländskt ägande i vissa branscher.
|
Mathias Tegnér (S) |
|