År 2000 när Svenska kyrkan och staten skiljdes åt gjordes en överenskommelse att staten även i fortsättningen skulle bidra ekonomiskt till vård, underhåll och restaurering av kyrkliga fastigheter. Detta bidrag kallas för kyrkoantikvarisk ersättning, KAE. Det är den ersättning som kyrkan får för att ansvara för vård, underhåll och reparationer av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ett kulturarv som innefattar kyrkobyggnader, begravningsplatser och kyrkliga inventarier. Den kyrkoantikvariska ersättningen har stor betydelse för vården och bevarandet av kulturarvet.
Bidraget inrättades 2002 och har sedan 2010 uppgått till samma nominella belopp, 460 miljoner kronor per år, vilket innebär att det i realiteten kraftigt sjunkit i värde. Samtidigt har medlemsantalet i Svenska kyrkan minskat, vilket innebär att församlingarnas kulturvårdande uppgifter blivit allt mer dominerande. Svenska kyrkans medlemmar står idag för ungefär hälften av de kulturhistoriska kostnaderna genom den kyrkoavgift som de betalar.
Vi anser att den kyrkoantikvariska ersättningen bör höjas. Om vi vill ha kvar vårt fina kulturarv i form av våra vackra kyrkor måste staten ta ett större ansvar. Kyrkorna är viktiga för så många fler än kyrkans medlemmar. De är vackra inslag i vår miljö, de ger rum för en stilla stund i stressen och de är Sveriges viktigaste konsertlokaler. De är öppna för alla, och det sker ingen kontroll av medlemskort innan du släpps in. Detta värdefulla kulturarv förtjänar att bevaras till nästkommande generationer.
|
Inga-Lill Sjöblom (S) |
Ardalan Shekarabi (S) |