Sverige möter flera stora samhällsproblem. Vi behöver stoppa den nationella sjukvårdskrisen. Vi behöver ta krafttag mot gängkriminaliteten. Försvaret måste rustas starkare. Svenska hushåll pressas hårt av det höga kostnadsläget. Samtidigt försvinner enorma summor ut ur Sverige och Europa genom skattesmitning och skattefusk. Beräkningar från EU-kommissionen visar att det försvinner hundratals miljarder kronor i Europa varje år. Exakt hur stort skattebortfallet är i Sverige är inte fastställt, men uppskattningar tyder på att det rör sig om många miljarder kronor per år som försvinner från statskassan. Det är medel som skulle kunna användas till välfärden, polisen eller försvaret.
Att motverka skattefusk och skatteflykt måste vara en prioriterad fråga. Skälen till det är flera. Dels är det en moralisk fråga. Det är viktigt för skattemoralen att motverka skattefelet, d.v.s. skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd om alla redovisade sina verksamheter och transaktioner korrekt och den skatt som fastställs efter Skatteverkets kontroller. Att väldigt rika svenskar och svenska företag kan betala en lägre andel skatt än undersköterskan eller småföretagaren genom aggressiv skatteplanering är orimligt. Därför vill vi kraftigt skärpa reglerna mot medhjälp till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. För det andra är frågan om att motverka skattefusk och skatteflykt en konkurrensfråga. Om inte alla företag betalar skatt på samma villkor snedvrids konkurrensen. För det tredje är det en fråga om resurser och tillit till våra demokratiska system.
Reglerna om skattetillägg har skärpts. Men de som ägnar sig åt skattefusk och aggressiv skatteplanering söker ständigt nya vägar och jämna steg krävs för att minska skatteundandragande. När skatteflykten är internationell måste arbetet för att motverka den också bedrivas globalt.
Ett stort antal steg i arbetet har tagits. Det EU-gemensamma arbetet för att sätta press på jurisdiktioner med skadliga skatteregimer har försetts med skarpa motåtgärder vid transaktioner med företag i de jurisdiktionerna. EU:s granskning av dolda statsstöd till internationella jättekoncerner är betydelsefull. Skatteavtal har sagts upp när de lett till icke-beskattning istället för att motverka dubbelbeskattning. De globala techjättarna ska inte ges möjlighet att undslippa skatter utan måste bidra utifrån sin bärkraft och beskattas där värdena skapas istället för där skatten är lägst. Vi är däremot motståndare till att flytta beskattningsrätten från innovationsländer till marknadsländer. Det skulle urholka skatteintäkterna för länder som likt Sverige bygger sitt välstånd på att investera i människor och kunskap istället för att konkurrera med lägre skatter och löner.
Det EU-gemensamma arbetet för att motverka skattesmitning bör fortsatt stärkas. Vi välkomnar inriktningen i det föreslagna regelverket för att motverka att skalbolag används för gränsöverskridande skatteflykt, det så kallade ATAD-3/Unshell-direktivet. Även arbetet mot gränsöverskridande momsbedrägerier behöver stärkas. Den förra socialdemokratiska regeringen införde regler om omvänd skattskyldighet för företag som säljer mobiltelefoner, datorer m.m., för att motverka momsbedrägerier. Men problemen är ofta gränsöverskridande och det samordnade arbetet på EU-nivå behöver stärkas.
Kupongskattelagen (1970:624) infördes 1971 och är i ett akut behov av modernisering. Inte minst behöver dagens regler i flera avseenden anpassas till verkligheten så att regelverket inte kan kringgås. Redan i budgetpropositionen för 2022 bedömde den socialdemokratiska regeringen därför att nuvarande kupongskattelag bör upphävas och ersättas med en ny lag om källskatt på utdelning. EU-kommissionen har presenterat ett förslag på området och regeringen bör snarast presentera förslag om en moderniserad källskatt för riksdagen.
Det internationella informationsutbytet mellan skattemyndigheter ökar och gäller nu även land-för-land-rapporter. En särskild utredare tillsattes under våren 2022 för att lämna förslag på ett system för en effektiv kapitalbeskattning av fysiska personer som flyttar ut och upphör att vara obegränsat skattskyldiga i Sverige eller som enligt ett skatteavtal får hemvist i en annan avtalsslutande stat. Syftet är att dessa personer ska kunna beskattas för kapitalvinster som har upparbetats i Sverige. Uppdraget, som skulle ha redovisats i februari 2024, lades anmärkningsvärt ned i förtid av regeringen. Behovet av en modern lagstiftning och effektivare regelverk kvarstår dock. Det arbetet måste prioriteras.
|
Niklas Karlsson (S) |
|
|
Hanna Westerén (S) |
Kalle Olsson (S) |
|
Ida Ekeroth Clausson (S) |
Mathias Tegnér (S) |
|
Marie Olsson (S) |
Patrik Björck (S) |