Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
53 898 438 |
±0 |
|
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
51 651 800 |
234 300 |
|
1:3 |
Merkostnadsersättning och handikappersättning |
1 471 000 |
±0 |
|
1:4 |
Arbetsskadeersättningar m.m. |
2 322 000 |
±0 |
|
1:5 |
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet |
36 988 |
±0 |
|
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
1 436 700 |
±0 |
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
1 413 652 |
±0 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
10 750 646 |
±0 |
|
2:2 |
Inspektionen för socialförsäkringen |
77 703 |
±0 |
|
Summa |
123 058 927 |
234 300 |
|
Sjukförsäkringen är en central del av välfärden och utgör ett viktigt samhällskontrakt mellan samhället och individen. Den ska ge trygghet vid förlust av inkomst när arbetsförmågan är nedsatt. Det är en försäkring som vi alla betalar till när vi arbetar och som vi ska kunna räkna med att få del av när vi behöver den. Den som förlorar arbetsförmåga ska kunna förvänta sig ekonomisk trygghet, ett gott stöd från både samhället och arbetsgivaren samt en god rehabilitering för att snabbt kunna återgå i arbete.
Under mandatperioderna 2014–2022 har Socialdemokraterna i regeringsställning drivit på viktiga förändringar för att åter få en trygg sjukförsäkring. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, ”stupstocken”, avskaffas den 1 februari 2016. Under åren 2020–2022 har helt nödvändiga förstärkningar av sjukpenningens regelverk trätt i kraft som innebär att fler får behålla sin sjukpenning för att kunna avsluta vård och behandling och sedan återgå till sitt ordinarie arbete. En allt lägre andel av befolkningen försörjs genom sjukförsäkringen och människor måste veta att de har en ekonomisk trygghet under den tid det tar att återfå arbetsförmågan. Den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Kvinnor som arbetar med olika typer av omvårdande yrken löper betydligt större risk än andra att drabbas av stressrelaterade sjukskrivningar. Det beror främst på en orimlig arbetssituation, vilken måste åtgärdas. Socialdemokraterna tar tydligt avstånd från de förslag till försämringar som regeringens utredare lagt fram. Vi står inte bakom förslagen att ta bort de förbättringar som den tidigare socialdemokratiska regeringen genomförde. Vi vill istället fortsätta stärka sjukförsäkringen, inte montera ner den.
Flera viktiga steg har tagits av den tidigare socialdemokratiska regeringen för att reformera sjukförsäkringen i syfte att öka såväl den ekonomiska tryggheten och flexibiliteten i sjukförsäkringen som förståelsen för regelverket. Flera ersättningar i sjukförsäkringen har höjts, men det räcker inte. Arbetet med att ytterligare förbättra regelverket i sjuk- och aktivitetsersättningen och att höja ersättningsnivåerna måste fortsätta. Även ur ett jämställdhetsperspektiv finns det starka skäl att arbeta vidare med detta.
Då livslängden ökar och i takt med att pensionsåldern successivt höjs och att det ställs ytterligare krav på att människor inte slits ut i förtid, måste Sveriges arbetsplatser bli mer hållbara. Med ett sådant synsätt bör tyngdpunkten för den goda arbetsplatsen ligga på det förebyggande hälsoarbetet där det lönar sig ekonomiskt att inte vänta att agera till dess att sjukskrivning har blivit ett faktum. För att bromsa den negativa utvecklingen krävs krafttag och alla aktörer som kan behöver tillsammans hjälpas åt för att nå en långsiktigt hållbar arbetsmarknad och en friskare befolkning. Vi vet att många faktorer spelar in och därför behövs ett holistiskt hälsoperspektiv när man kommer med lösningar inför framtiden. Ofta görs enstaka insatser, men helhetsperspektivet tappas ofta på vägen, vilket gör att många insatser inte får sin fulla kraft med genomslag och mätbara effekter på sikt. De nödvändiga krafttagen kan handla både om ekonomiska sanktioner och om belöningar. Det ska inte vara valbart att kunna strunta i att ens medarbetare uppvisar ohälsa. Idag gör för många arbetsgivare, både privata och offentliga, alltför lite för att undvika att slita ut sin personal och har inget nämnvärt fokus på sina medarbetares hälsa.
Det är i dag för enkelt att slippa undan sitt ansvar som arbetsgivare – man behöver varken uppvisa ohälsotal eller medarbetarupplevelser åt något håll. Tidigare redovisades sjuktal i företagens årsredovisning, något man åter bör överväga. Det är viktigt att Försäkringskassan tidigt efterfrågar en plan för återgång i arbete när prognosen är att sjukskrivningen kan bli långvarig. Idag kan Försäkringskassan begära in en sådan plan. Vi socialdemokrater menar att Försäkringskassan ska begära in en plan för återgång i arbete när det finns risk för lång sjukskrivning. Det bör också övervägas ytterligare resurser till Arbetsmiljöverket för granskningar av hur arbetsgivare lever upp till arbetsmiljölagen. Vidare bör man överväga införande av vite eller straffavgifter för arbetsgivare som struntar i sitt ansvar för medarbetarnas hälsa. Regeringen bör därför göra en översyn av hur drivkrafterna för arbetsgivare att arbeta förebyggande kan öka.
Idag tar det alldeles för lång tid för många sjukskrivna innan de får behandling och rehabilitering från sjukvården för att återfå arbetsförmåga. Det måste ändras. Vi socialdemokrater menar att de finansiella samordningsförbunden skulle kunna få ett bredare uppdrag för att också agera möjliggörare i rehabiliteringsprocessen. Och ännu fler får vänta månad efter månad på att deras arbetsgivare tillsammans med relevanta aktörer tar fram en konkret och rimlig plan för hur den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete. Det är slöseri med resurser. Den sjukskrivne tvingas vara hemma längre än nödvändigt, vilket påverkar psykisk hälsa, ekonomi och social tillvaro. Arbetsgivaren förlorar kompetens och samhället förlorar i skattekraft. Det är av största vikt att incitamenten för arbetsgivare att presentera en konkret plan tidigt i sjukfallen ökar.
Även den som har varaktigt nedsatt arbetsförmåga behöver bättre möjligheter till rehabilitering och stöd för att återgå till arbete. Det kan till exempel handla om att underlätta för arbete och studier kombinerat med sjuk- och aktivitetsersättning. För att säkra legitimiteten för sjukförsäkringen måste regelverket upplevas som rimligt och rättvist. Vi anser att regeringen med prioritet bör bereda utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) och dess förslag om att rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller i sjukpenningen. Det är därför vi föreslår att anslag 1:2 förstärks med 230 miljoner kronor.
Andelen personer som nybeviljas sjuk- och aktivitetsersättning är idag rekordlåg och reglerna för att få sjuk- och aktivitetsersättning är så strikta att ytterst få får tillgång till den. Människor som har en arbetsförmåga, men som av olika anledningar inte anses attraktiva på den ordinarie arbetsmarknaden, behöver ha en trygg ekonomisk situation samtidigt som den förmåga som finns tas tillvara på bästa sätt. Regeringen bör se över hur fler med varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan få en trygg situation utan att bollas runt mellan olika myndigheter.
I december 2022 stoppade den SD-stödda regeringen utredningen En mer ändamålsenlig beräkning av sjuk- och aktivitetsersättningen (dir. 2022:62) med motivet att uppräkningen utifrån prisbasbeloppet utgjort en betydligt kraftigare ökning än vad exempelvis löntagarna får. Detta är missvisande eftersom beräkningen av sjuk- och aktivitetsersättning sett över en längre tid har halkat efter i inkomstutvecklingen. När prisutvecklingen och inflationen återgår till vad den var före pandemin kommer denna skillnad åter att bli synlig. Utredningen skulle bedöma om det finns ett bättre sätt att räkna upp ersättningarna över tid så att man inte tappar i inkomstutveckling, som har skett under många år. Vi menar att det fortsatt är angeläget att se över om indexeringen av garantiersättningen inom sjukersättning och aktivitetsersättning kan förändras för att öka följsamheten mot inkomstutvecklingen i övriga samhället.
Sverige är det enda nordiska land som har tredubbla självrisker i sjukförsäkringen och det enda land som har karensavdrag. Det vill vi socialdemokrater ändra på. Karensavdraget slår hårdast mot alla de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar. Det handlar om alla de barnskötare, undersköterskor, busschaufförer, butiksbiträden och byggnadsarbetare som inte kan arbeta hemma. Många jobbar dessutom inom kontaktyrken där man utsätts för en mycket större risk att bli smittad och därmed ökad risk för ekonomiskt bortfall. Samtidigt har det inom yrken för tjänstepersoner utvecklats metoder för hemarbete vid exempelvis lättare sjukdom, såsom förkylningar. Det här är djupt orättvist och det gör att arbetsmarknaden dras isär. Den som går till jobbet sjuk kan göra att ett sjukdomstillstånd förlängs eller att skador förvärras. Dessutom finns risk för att man smittar sina kollegor, som också behövs för att samhället ska gå runt. Erfarenheterna från coronapandemin visar dessutom att ett mer rättvist karensavdrag kan rädda liv.
Flera rapporter bekräftar bilden av att karensavdragets nuvarande regelverk till stor del drabbar anställda inom arbetaryrken. Handelsanställdas förbund har i rapporten Sjuk på jobbet, som bygger på en enkätundersökning om arbetsmiljö som gjordes under våren 2022, visat att 72 procent av Handels medlemmar har gått sjuka till jobbet under det senaste året. Att man inte har råd att stanna hemma är en vanlig förklaring till sjuknärvaron.
Från visst politiskt håll har framförts krav på att karensavdraget ska tas bort endast för vissa yrkesgrupper. Vi menar att en sådan avgränsning av regelverket mellan olika yrkesgrupper inte är praktiskt möjlig att genomföra. Den vägen är alltför snårig om man vill åstadkomma ett system som uppfattas som mer rättvist. Samtidigt som vi vill göra karensavdraget mer rättvist är det viktigt att bevaka att förändringar inte leder till ett överutnyttjande. En trygg sjukförsäkring ska komma alla till del.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte våren 2022 en utredning om karensavdraget och sjuklönen. Syftet med översynen är att reglerna för karens och sjuklön ska få en utformning som bidrar till att inkomstbortfall under sjukdom bärs på ett mer solidariskt och fördelningspolitiskt träffsäkert sätt samt motverkar riskerna för sjuknärvaro. Bland annat skulle fördelningseffekterna samt hälsoekonomiska och övriga konsekvenser av karensavdraget analyseras. Utredaren skulle även se över reglerna om karens för föräldralediga, behovsanställda, arbetslösa inom arbetslöshetsförsäkringen och egenföretagare. I uppdraget ingick även en översyn av reglerna för sjuklön och analys av arbetsgivares sjuklöneansvar med avseende på incitamenten att motverka och minska sjukfrånvaro. Uppdraget skulle ha redovisats senast 29 september 2023. Mot bakgrund av hur angelägen en reform av karensavdraget är, var det oklokt och olyckligt av regeringen när man beslutade att lägga ned karensutredningen och istället utreda frågan internt inom Socialdepartementet. Den 15 december 2023 presenterades en departementspromemoria med vissa förbättringar av karensavdraget. Bland annat föreslogs ett karenstak som innebär att karensavdrag inte ska göras från sjuklön eller sjukpenning som svarar mot inkomst av anställning, om sådant avdrag har gjorts vid sex tillfällen under de senaste 12 månaderna. Dessutom föreslogs att det allmänna högriskskyddet förstärks för arbetstagare och andra individer med sjukdomar som innebär förhöjd risk för återkommande eller långa sjukperioder. Här föreslås Försäkringskassan få ett helhetsansvar för högriskskyddet. Vi socialdemokrater har varit positiva till förslagen som ett första steg på vägen mot att ta bort orättvisan i karensavdraget, men att förslagen inte räcker då den grundläggande orättvisan, att karensavdraget till stor del slår mot löntagare med arbetaryrken, består.
Vi konstaterar också att regeringen inte har gått vidare med de utredda förslagen. Fortfarande står vi kvar på samma punkt som tidigare, utan utredda förslag på hur orättvisan med karensavdraget ska kunna avskaffas. För oss socialdemokrater var detta en angelägen utredning och vår uttryckliga målsättning är att reformer krävs för att ta bort orättvisan i karensavdraget. Detta bör tillkännages för regeringen.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte hösten 2021 en särskild utredare för att se över regelverket för sjukpenninggrundande inkomst, det vill säga inkomstunderlaget för bland annat sjukpenning och föräldrapenning. I betänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) föreslår utredaren bland annat att inkomsten även ska beräknas utifrån historiska inkomster samt att kvalifikationstiden minskas till en månads arbete.
Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och anser det angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag och så snart det är möjligt återkommer med en proposition till riksdagen.
Sjukpenning i särskilda fall är en ersättning som infördes 2012 och främst är aktuell för personer som har fyllt 30 år och tidigare har haft aktivitetsersättning. Beloppen har varit oförändrade sedan ersättningen infördes 2012 vilket vi påtalade redan i vår utgiftsmotion förra året. Det är bra att även regeringen har uppmärksammat bristerna och vi stödjer regeringens förslag till höjning av sjukpenning i särskilda fall och rehabiliteringspenning i särskilda fall samt höjning av boendetillägget.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen uppdrog åt en särskild utredare att se över socialförsäkringsskyddet för gravida. Översynen har främst gällt reglerna om graviditetspenning. Syftet har varit att modernisera skyddet så att förmånen i högre utsträckning fungerar ändamålsenligt för gravida arbetstagare och egenföretagare.
Utredningen Ett modernare socialförsäkringsskydd för gravida (SOU 2023:23) lämnade sitt betänkande i maj 2023. Utredningen föreslår flera förstärkningar av skyddet, bland annat att en icke behovsprövad graviditetspenning ska kunna nyttjas de sista sju kalenderdagarna innan beräknad förlossning och fram till och med dagen före den faktiska förlossningen och att taket vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten i graviditetspenningen höjs till 10 prisbasbelopp. Vi socialdemokrater är positiva till utredningens förslag och vi anser att det är angeläget att regeringen går vidare med förslagen och återkommer med en proposition till riksdagen. Men det har redan gått snart ett och ett halvt år sedan utredningen lämnades och vi befarar att regeringen valt att lägga utredningens förslag i malpåse.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare att se över arbetsskadeförsäkringen och bland annat analysera villkoren för rätten till livränta i syfte att säkerställa att livräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, samt ta ställning till ytterligare åtgärder för att säkerställa att kvinnor och män ges ett likvärdigt skydd vid inkomstförlust på grund av arbetsskada.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har konstaterat att det efter borttagandet av den tidsbegränsade sjukersättningen 2008 har blivit svårare att avgöra om grundkraven för livränta är uppfyllda (S2019/05200). Tidigare gällde varaktighetskravet ett år fram i tiden för både rätt till livränta och sjukersättning. Numera finns det inte någon tydlig koppling mellan besluten om sjukersättning och besluten om arbetsskadelivränta. Regeringen ansåg att det måste säkerställas att arbetsskadelivräntan fyller sin funktion när det gäller att ge ekonomisk trygghet vid inkomstförlust på grund av arbetsskada, med god förutsägbarhet. Alltför stora variationer i beviljandet av livränta, som inte beror på sådana faktorer som förändringar i arbetsmiljön eller tillkomsten av nya behandlingsmetoder, riskerar att minska förtroendet för arbetsskadeförsäkringen.
Utredaren har i betänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) som lämnades den 14 september 2023 lagt förslag som bland annat syftar till att betydligt fler fångas upp och får en prövning av om skadan är en arbetsskada, betydligt fler får ersättning och en mer korrekt beräknad sådan, att försäkringen blir könsneutral, besluten blir mer rättssäkra, likformiga och transparenta samt att livräntan följer inkomstutvecklingen. Förslagen ska nu remissbehandlas. Vi socialdemokrater anser att utredningens förslag är viktiga för att kunna återupprätta arbetsskadeförsäkringen till hur den är tänkt att fungera och till hur den faktiskt fungerade fram till försämringarna i sjukförsäkringssystemet som den dåvarande alliansregeringen genomförde under sina regeringsår. Förslagen i utredningen bör därför beredas skyndsamt och regeringen bör snarast återkomma med en proposition till riksdagen.
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten.
I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater ett antal åtgärder för att komma åt fusk och förebygga välfärdsbrott. Bland annat skärptes bidragsbrottslagen, Försäkringskassan gavs uppdrag att öka kontrollen samt inte minst inleddes arbetet med inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten, en myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem. Utbetalningsmyndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat att analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) den 6 september 2023. Utredningen har därefter remissbehandlats. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland anat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Det är angeläget att regeringen utan dröjsmål bereder dessa förslag och återkommer till riksdagen med en proposition. Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Ökad digitalisering och möjligheter att använda artificiell intelligens måste utvecklas inom alla offentliga verksamheter och myndigheter där det bedöms vara av stort värde. Med hjälp av AI finns det stora möjligheter för exempelvis Försäkringskassan att underlätta och rationalisera arbetet med det stora antalet beslutsärenden som dagligdags handläggs av myndigheten och därigenom väsentligt korta handläggningstiden och förbättra kvaliteten i de enskilda besluten. I arbetet med utveckling och införande av ny teknik måste man även beakta de risker som är förbundna med AI och säkerställa att ny teknik inte riskerar att drabba enskilda personer. Regeringen bör ta initiativ för att påskynda möjligheterna att använda dessa nya möjligheter inom Försäkringskassans verksamhet – låta AI göra rutinarbetet så att medarbetarna kan fokusera på de mer komplicerade ärendena där expertkunskapen behövs.
Försäkringskassans främsta uppdrag är att administrera den oerhört viktiga socialförsäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghetssystemen och har stor betydelse, inte bara för enskilda, hushåll och företag, utan för hela samhällsekonomin. För många människor är den ersättning som Försäkringskassan beslutar om helt avgörande för den dagliga livsföringen under längre eller kortare perioder.
Regeringens nedskärningar av Försäkringskassans förvaltningsanslag under 2024 har fått stora konsekvenser, dels för de anställda men framför allt för alla de försäkrade som inte kan komma i kontakt med sin handläggare, som inte får svar på frågor och som tvingas vänta halvårsvis på att få sina ansökningar om stöd utredda. Det är inte värdigt vårt välfärdsland och det är en ineffektiv styrning av en av våra viktigaste myndigheter: nyanställd personal har tvingats sägas upp, viktiga utvecklingsprojekt har lagts på is och digitaliseringssatsningar – som skulle effektivisera och rationalisera kassans arbete och minska bidragsfusket – har dragit ut på tiden.
År 2024 har i stor utsträckning varit ett förlorat år för Försäkringskassan. Den har drabbats hårt av regeringens fram-och-tillbaka-politik. Regeringens hantering av Försäkringskassan är mycket otillfredsställande och därför måste erforderliga åtgärder vidtas för att Försäkringskassans handläggningstider ska minska och effektiviteten i arbetet öka. Regeringen tillför nu sent omsider ökade resurser till myndigheten. Trots ökade anslag finns det risk för att de aviserade åtgärderna inte är tillräckliga. Regeringen bör därför noga följa Försäkringskassans arbete för att minska handläggningstiderna, effektivisera och rationalisera kassans arbete och minska bidragsfusket.
|
Anders Ygeman (S) |
|
|
Sanne Lennström (S) |
Ola Möller (S) |
|
Åsa Eriksson (S) |
Jessica Rodén (S) |
|
Arber Gashi (S) |
|